Kungl. Maj.-ts proposition nr 192.

1

Nr 192.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till tullverket
för budgetåret 1944/45; given Stockholms slott
den 3 mars 1944.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 mars
1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge,

Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.

Under rubriken Tullverket äro i riksstaten för innevarande budgetår uppförda
tre förslagsanslag, nämligen ett å 900 000 kronor till avlöningar till befattningshavare
hos generaltullstyrelsen, ett å 16 780 000 kronor till avlöningar
till befattningshavare å tullstaten samt ett å 1 720 000 kronor till omkostnader.

I skrivelse den 13 november 1943 har generaltullstyrelsen gjort framställning
angående medelsbehovet under förenämnda tre anslag för budgetåret
1944/45.

I årets statsverksproposition ha anslagen upptagits med endast beräknade
belopp, enär det ansetts erforderligt att, innan slutlig ställning toges till frågan
om tullverkets anslagsbehov för nästa budgetår, från statens organisa Bihang

till riksdagens protokoll 19it. 1 sami. Nr 192.

1

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

Departementschefen.

tionsnämnd inhämta utlåtande över förenämnda skrivelse. I enlighet med
av generaltullstyrelsen i skrivelsen gjord uppskattning har därvid generaltullstyrelsens
avlöningsanslag beräknats till 894 000 kronor, tullstatens avlöningsanslag
till 16 100 000 kronor och omkostnadsanslaget till 1 686 000 kronor.

Anslaget till avlöningar till befattningshavare hos
generaltullstyrelsen.

Gällande personalförteckning för generaltullstyrelsen är fastställd genom
Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1943 (statsliggaren s. 369). I personalförteckningen
äro i lönegraden A 26 upptagna bland annat en byråinspektör och föreståndare
för tullverkets huvudlaboratorium och en förste aktuarie och chef
för statistiska avdelningen. Kungl. Maj:t har nämnda dag fastställt följande
avlöningsstat för generaltullstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1943/44.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 641 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.................... » 1200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 148 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 116 800

Summa kronor 907 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen .............................. kronor 7 000

Nettoutgift kronor 900 000.

I sin förenämnda skrivelse har generaltullstyrelsen i fråga örn detta anslag
icke funnit anledning föreslå annan förändring än att uppbördsposten ersättning
från marinen med hänsyn till storleken av det under budgetåret
1942/43 influtna ersättningsbeloppet, 12 557 kronor, höjes från 7 000
till 13 000 kronor, varigenom anslaget skulle komma att uppgå till 894 000
kronor mot för innevarande budgetår 900 000 kronor. Vid anslagsberäkningen
har styrelsen vidare förutsatt, att icke-ordinarieposten .skulle liksom
för innevarande budgetår belastas med kostnaderna för arvode åt en expert
med uppdrag att biträda vid fullföljandet av de av besparingsberedningen
påbörjade arbetsstudierna inom tullverket.

I anslutning till vad jag vid anmälan i årets statsverksproposition av för
flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört böra de i personalförteckningen
upptagna tjänstebenämningarna notarie och sekreterare utbytas mot benämningarna
byråsekreterare respektive förste byråsekreterare. I fråga örn änd -

Kungl. May.ts proposition nr 192.

3

ring av de i personalförteckningen intagna benämningarna byråinspektör
och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium respektive förste aktuarie
och chef för statistiska avdelningen ha olika förslag framkommit i ärendet
angående revision av tjänsteförteckningen till civila avlöningsreglementet.
För egen del tillstyrker jag 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas förslag
att dessa benämningar ändras till byrådirektör respektive förste aktuarie.

Mot generaltullstyrelsens beräkningar av medelsbehovet under förevarande
anslag har jag intet att erinra.

Anslaget till avlöningar till befattningshavare å tullstaten.

Följande personalförteckning för tullstaten är av Kungl. Majit fastställd
genom beslut den 30 juni 1943.

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1. Lokaltullförvaltningen.

3 tulldirektörer ............................................ A 29

3 tullöverinspektörer ....................................... A 27

1 övertullförvaltare ........................................ A 27

3 tullbevakningschefer...................................... A 26

3 tulldirektörsassistenter .................................... A 26

5 tullförvaltare av klass 1 A ................................ A 26

3 tullkommissarier......................................... A 26

8 tullförvaltare av klass 1 B................................ A 24

21 tullöverkontrollörer ...................................... A 24

17 förste tullkontrollörer .................................... A 22

16 tullförvaltare av klass 2 .................................. A 22

20 tullförvaltare av klass 3 .................................. A 21

132 tullkontrollörer .................................... A 21

6 tullförvaltare av klass 4 .................................. A 20

3 tullkassörer ............................................. A 18

315 kammarskrivare ......................................... A 16

24 tullmästare .............................................. A 15

26 tulluppbördsman ........................................ A 15

152 tullkontorister ........................................... A 12

131 tullöveruppsyningsmän ............................. A 12

2 kansliskrivare ........................................... A 11

4 kontorister .............................................. A 9

1 099 tulluppsyningsman ....................................... A 8

31 kanslibiträden ........................................... A 7

507 tullvakter ............................................... A 5

60 kontorsbiträden .......................................... A 4

30 skrivbiträden ............................................ A 2

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

2. Kustbevakningen.

4 kammarskrivare ........................................ A 16

22 kustöveruppsyningsmän .................................. A 12

55 kustuppsyningsman ...................................... A 8

53 förste kustvakter ........................................ A 7

163 kustvakter .............................................. A 6

55 kustbevakningsbiträden .................................. A 5

4 kontorsbiträden .......................................... A 4

3. Gränsbevakningen.

1 gränsbevakningschef...................................... A 24

1 kammarskrivare ........................................ A 16

6 gränsöveruppsyningsmän.................................. A 12

188 gränsuppsyningsmän .................................... A 8

Tjänstemän å övergångsstat:

7 tullkassörer ............................................ A 18

108 tillsyningsman .......................................... A 6;

Anm. 1. 7 tulluppbördsmanstjänster å ordinarie stat må tillsättas endast i den mån 7 tull
kassörer å övergångsstat avgå från sina befattningar.

Anm. 2. 108 tullvakttjänster å ordinarie stat må tillsättas endast i den mån 108 tillsynings man

å övergångsstat avgå från sina befattningar.

Kungl. Majit har den 30 juni 1943 fastställt följande avlöningsstat för tullstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor 13 200 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t.................................. » 1 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslags vis

........................................... » 1600 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 2 278 500

Summa kronor 17 080 000
Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen............................ kronor 300 000

Nettoutgift kronor 16 780 000.

Centraltullkamrarna.

På förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 196/1943 angående anslag
till tullverket för budgetåret 1943/44 godkände riksdagen vissa huvudgrunder
för en omorganisation av centraltullkamrarna, avsedd att träda i lillämp -

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

5

ning den 1 juli 1944. I fråga om grunderna för omorganisationsförslaget torde,
i den mån desamma icke nedan beröras, få hänvisas till nämnda proposition
(sid. 10—23). Av propositionens innehåll må i detta sammanhang
endast återgivas följande.

Centraltullkammare finnes inrättad i envar av städerna Stockholm, Göteborg
och Malmö. Varje centraltullkammare står under chefskap av en tulldirektör.
Under honom lyda dels en tulldirektörsexpedition, uppdelad på två
avdelningar, nämligen kansliet och kassakontoret, dels en tullförvaltning i
tullhamnen, uppdelad på tre huvudavdelningar, nämligen tullkameralkontoret,
tullbehandlingsinspektionen och tullbevakningsinspektionen, dels ock
en tullförvaltning i frihamnen. Vid tulldirektörsexpeditionen utövas närmaste
chefskapet under tulldirektören av en tulldirektörsassistent. Vid varje
kassakontor är såsom föreståndare anställd en förste tullkontrollör. Föreståndare
vid de olika huvudavdelningarna äro vid tullkameralkonföret en
tullkommissarie, vid tullbehandlingsinspektionen en tullöverinspektör och
vid tullbevakningsinspektionen en tullbevakningschef. Tullförvaltningen i
frihamnen förestås av en tullförvaltare. I fråga om tulltaxeringsärenden sorterar
tullbehandlingsinspektionen respektive tullförvaltningen i frihamnen
direkt under generaltullstyrelsen.

Vid de särskilda trafikställena finnas kameralavdelningar och tullbehandlingsavdelningar,
alltefter sin betydenhet under föreståndarskap av tullöverkontrollör,
förste tullkontrollör, tullkontrollör eller kammarskrivare. Kameralavdelningarna
lyda under tullkameralkontoret. lullbehandlingsavdelningarna
under tullbehandlingsinspektionen. Vid trafikställena finnes dessutom
bevakningspersonal, som i vissa fall lyder under tullbevakningsinspektionen,
i andra fall åter under tullbehandlingsinspektionen. För bevakningsgöromål
rörande tullagergods finnes särskild bevakningspersonal, lydande under tullkameralkontoret.
Vid vissa mindre tullavdelningar finnes gemensam föreståndare
för såväl det kamerala arbetet som tullbehandlingsarbetet. Denne lyder
då i kameralt hänseende under tullkameralkontoret och beträffande tulltaxeringsgöromålen
under tullbehandlingsinspektionen.

Förslag till omorganisation av centraltullkamrarna framlades dels av en
av generaltullstyrelsen tillsatt delegation för utarbetande av förslag till nytt
tjänstgöringsreglemente för tullverket — i det följande benämnd tjänstgöringsdelegationen
— dels ock av besparingsberedningen.

Generaltullstyrelsen avstyrkte i skrivelse den 30 september 1942 de framlagda
omorganisationsförslagen på i skrivelsen anförda skäl.

Vid anmälan av förslagen anförde jag följande.

Vid granskningen av de föreliggande utredningarna om centraltullkamrarnas
arbetsförhållanden har jag icke kunnat undgå att finna vissa däri på-,
visade förhållanden bestämt tala för att en omorganisation av ledningen
inom centraltullkamrarna bör komma till stånd. Den nuvarande organisationen
av driftsledningen präglas enligt min uppfattning av en viss oklarhet
och ger ej intryck av någon fullt konsekvent genomförd metod i fördelningen
av åligganden och befogenheter samt i anordnandet av samarbetet mellan
olika grenar av tjänsten.

Den centrala ledningen inom varje centraltullkammare är för närvarande,
bortsett från frihamnstullförvaltningen, fördelad på tulldireklören och tre
avdelningsföreståndare. Avdelningsföreståndarna med deras expeditioner bilda
sinsemellan skilda myndigheter, företrädande olika grenar av tulltjänsten.
Denna uppdelning har tydligtvis ansetts betingad av en naturlig fördelning
av tullärendena i grupper och av önskemålet att få till stånd en specialise -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

ring i handläggningen av de olika slagen av ärenden. Även vid fullt beaktande
av specialiseringskravet är det emellertid nödvändigt, att tulldirektören
och avdelningsföreståndarna erhålla en sådan ställning i organisationen som
medger utövande av en verklig central driftsledning, innefattande ett samordnande
av de olika tjänstegrenarna med enhetlig planläggning av drifttjänsten.
I detta hänseende synas principerna för den nuvarande organisationen
icke vara tillfredsställande.

Såsom en påtaglig svaghet i organisationen måste även betecknas det förhållandet,
att för tullavdelningarna å de skilda driftställena icke föreligger
något genomfört organisationsschema innefattande en gemensam ledning av
de olika tjänstegrenarna vid varje avdelning. Frånvaron av en dylik gemensam
ledning måste uppenbarligen inverka tyngande på handläggningen av
ärenden, som äro gemensamma för flera tjänstegrenar, och medföra ett eftersättande
av planmässigheten i personalanvändningen och andra till drifttjänsten
hörande dispositioner.

Den omständigheten att såväl delegationen för utarbetande av nytt tjänstgöringsreglemente
för tullverket som besparingsberedningen från sina olika
utgångspunkter nått väsentligen samma utredningsresultat i fråga om centraltullkamrarnas
organisation ger också anledning till att taga organisationsfrågan
i allvarligt övervägande.

Det synes till att börja med klart att ett inrättande av en tulldirektion
med infogande i denna av de under tulldirektören lydande avdelningsföreståndarna
måste medföra en mera koncentrerad ledning av tullkamrarna, som
skulle underlätta personaldispositionernas anpassning efter olika situationer.
Åtskilliga lättnader i arbetet kunna vidare förväntas genom minskning i
skriftväxlingen, innebärande bland annat upphörande av det nuvarande systemet
med särskilda remissyttranden till tulldirektören från vederbörande huvudavdelningar.
Ett inordnande av avdelningsföreståndarna i en tulldirektion
på sådant sätt att de erhålla befogenhet att besluta å tulldirektörens vägnar
finner jag överhuvud laget vara en naturlig organisationsform, ägnad att
stärka ledningens funktionsduglighet och främja samarbetet mellan de olika
tjänstegrenarna. De farhågor generaltullstyrelsen uttalat för att de föreslagna
ändringarna skulle leda till en försämring av centraltullkamrarnas arbetsresultat
och funktionsduglighet kan jag följaktligen icke dela.

För linjeavdelningarna synes anordnandet av ett enhetligt föreståndarskap,
vilket redan existerar i frihamnarna, av förut angivna skäl nödvändigt.

Med hänsyn härtill finner jag mig i princip böra förorda en omorganisation
av centraltullkamrarna i överensstämmelse med huvudlinjerna i de av
delegationen för utarbetande av nytt tjänstgöringsreglemente för tullverket
respektive av besparingsberedningen framlagda förslagen.

Jag förordar därför att envar av de nuvarande tulldirektörsexpeditionema
ersättes med en tulldirektion under chefskap av en tulldirektör. Till direktionen
böra knytas tre huvudavdelningar, nämligen en kameralavdelning, en
tullbehandlingsavdelning samt en avdelning för personal- och bevakningsärenden.
En av cheferna för huvudavdelningarna bör vara tulldirektörens
ställföreträdare. Tulldirektörsassistenttjänsterna böra indragas. Tjänsteåliggandena
för nämnda avdelningsföreståndare böra utformas på ett sätt som
ger dem en vidsträckt befogenhet att handla å tulldirektörens vägnar, dock
med rätt för denne att förbehålla sig beslutanderätten i ärenden av större
vikt, som eljest skulle avgöras av vederbörande avdelningsföreståndare.

Vid linjeavdelningarna bör i anslutning till besparingsberedningens förslag
enhetligt föreståndarskap organiseras på sådant sätt att inrättande av särskilda
befattningar för ändamålet i möjligaste mån undvikes.

Längre än till att i enlighet med vad sålunda anförts uppdraga huvudlin -

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

jerna för en omorganisation av centraltullkamrarna anser jag mig emellertid
nu icke kunna gå, enär detaljerna i de föreliggande förslagen måste underkastas
ytterligare överarbetning, innan den nya organisationen kan sättas
i kraft. Till följd av sin uppfattning i principfrågan har generaltullstyrelsen
icke ingått på någon detaljerad granskning av vare sig det stora antal lonegradsförändringar
som förutsatts i delegationstörslaget eller övriga organisationsdetaljer,
som ej varit av grundläggande betydelse för förslagens struktur.
Innan närmare utredning härutinnan föreligger, torde ståndpunkt icke kunna
tagas till alla enskildheter i de framlagda förslagen. Den nya organisationen
bör emellertid kunna sättas i kraft vid ingången av budgetaret 1944/4o och
jag förordar att förslag nu avlåtes till riksdagen om principbeslut i denna

fråga. . . ,

Det torde böra ankomma på generaltullstyrelsen att vid avgivande av sina
anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 framlägga en mera detaljerad plan
till omorganisation av centraltullkamrarna enligt nu angivna grunder. Planen
bör utarbetas under tillvaratagande av de uppslag till besparingar och rationaliseringar
som innefattas i de båda ursprungliga förslagen eller som kunna
framkomma under den fortsatta behandlingen av förslagen.

I sin förenämnda skrivelse den 13 november 1943 har generaltullstyrelsen i
fråga om centraltullkamrarnas omorganisation framlagt en plan av nyss angiven
innebörd. Vid skrivelsen äro fogade särskilda yttranden av byråcheferna
Linders, Jansson, Hilding och Lindberg.

Generaltullstyrelsen har, med iakttagande av de fastställda huvudgrunderna
för omorganisationen, framlagt förslag till vissa ändringar i personaluppsättningen
samt redogjort för de delar av omorganisationen som styrelsen ansett
vara av betydelse för anslagsberäkningen ävensom i samband härmed behandlat
vissa frågor av den natur, att de kunna avgöras genom utfärdande av
administrativa bestämmelser, som Kungl. Majit eller generaltullstyrelsen äger
meddela. I fråga örn personalbeståndet vid centraltullkamrarna har styrelsen
utöver förslag till omedelbara ändringar i personalförteckningen jämväl i
viss utsträckning uttalat sig örn behovet av ytterligare personal efter återgång
till normala trafikförhållanden ävensom förordat, att vissa lönegradsförändringar
företagas när sådana förhallanden inträda. Salunda har styrelsen föreslagit
att, utöver de tjänster som styrelsen ansett nödvändiga redan för nästa
budgetår, framdeles ny inrättas en tullöverkontrollörstjänst och fyra förste
tullkontrollörstjänster. I samband därmed skola enligt styrelsens förslag fyra
kammarskrivartjänster ombildas till tullkontrollörstjänster. Huruvida inrättandet
av nämnda fyra förste tullkontrollörstjänster möjliggör indragning av
tullkontrollörstjänster blir, anför styrelsen, beroende på fortsatta undersökningar
örn behovet av tullkontrollörstjänster vid trafikavdelningar. I den följande
framställningen torde de i nuvarande läge icke omedelbart aktuella
förslagen huvudsakligen få redovisas endast i den man de kunna vara ägnade
att belysa de spörsmål, vartill ställning redan nu måste tagas. Av styrelsen
behandlade frågor som kunna avgöras i administrativ ordning komma i det
följande att beröras endast i den mån de varit föremål för olika meningar
och äro av mera väsentlig betydelse för centraltullkamrarnas organisation.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Ledningen av tulldirektioner och huvudavdelningar.
Tulldirektörerna äro avsedda att fungera som chefer för tulldirektionerna.
Befattningarna som tulldirektörsassistenter i A 26 ha i enlighet med huvudgrunderna
för omorganisationen föreslagits indragna. De till tulldirektionerna
knutna huvudavdelningarna skola enligt generaltullstyrelsens förslag förestås
av följande befattningshavare, nämligen kameralavdelningen av en tullkommissarie,
tullbehandlingsavdelningen av en tullöverinspektör samt personal-
och bevakningsavdelningen av en tullpersonalchef. Sistnämnda tjänstebenämning
föreslås skola ersätta benämningen tullbevakningschef. Ehuru
styrelsen finner skäl i och för sig föreligga för att samtliga föreståndare för
huvudavdelningar placeras i A 27, har styrelsen under nuvarande förhållanden
icke velat föreslå ökat antal befattningar i denna lönegrad. Styrelsen har
därför föreslagit, att tullkommissarierna och tullpersonalcheferna skola vara
placerade i A 26.

I likhet med tjänstgöringsdelegationen och besparingsberedningen har styrelsen
i fråga om tulldirektionen i Stockholm utgått från att behov för nästa
budgetår föreligger av en förste tullkontrollör å kameralavdelningen, en tullöverkontrollör
å tullbehandlingsavdelningen och en förste tullkontrollör å
personal- och bevakningsavdelningen.

Beträffande Göteborg har styrelsen, i likhet med tjänstgöringsdelegationen,
funnit det redan i nuvarande läge vara erforderligt med en tullöverkontrollör
å tullbehandlingsavdelningen och en förste tullkontrollör å personal-
och bevakningsavdelningen, medan besparingsberedningen ansett endast
sistnämnda befattning erforderlig. Styrelsen har anfört att, oaktat tulltaxeringsarbetels
omfattning vore väsentligt mindre i Göteborg än i Stockholm
och oaktat personalärenden samt vissa andra ärenden genom omorganisationen
skulle avlastas från tullbehandlingsinspektionen, arbetsbördan för
tullöverinspektören i Göteborg likväl bleve så betydande, att denne liksom
för närvarande borde biträdas av en tullöverkontrollör. Till arbetsbördans
storlek bidroge särskilt, alt tullöverinspektören skulle utöva överinseendet
över tulltaxeringsarbetet i frihamnen ävensom beslutanderätten i vissa ärenden,
som nu avgjordes av tulldirektören.

Beträffande Malmö har styrelsen ansett behov nu föreligga av en förste
tullkontrollör å kameralavdelningen. Varken tjänstgöringsdelegationen eller
besparingsberedningen har ansett denna tjänst erforderlig. Härutinnan har
styrelsen framhållit, att tullkommissarien i Malmö — liksom i Stockholm
och Göteborg — komme att få övertaga åtskilliga göromål som nu ankomme
på tulldirektörsassistent och att behov därför förelåge av en kvalificerad
befattningshavare såsom biträde at tullkommissarien vid beredning av ärenden,
utredningsarbete och kassainventeringar.

Här må även nämnas, att generaltullstyrelsen beräknat, att vid huvudavdelningarna
skulle under normal trafik, utöver nu nämnda befattningar,
erfordras i Göteborg en förste tullkontrollörstjänst å kameralavdelningen och
i Malmö en tullöverkontrollörsbefattning å tullbehandlingsavdelningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

9

Föreståndarskapel för linjeavdelningarna m. m. I
fråga om linjeavdelningarna har generaltullstyrelsen i överensstämmelse med
de fastställda huvudgrunderna utgått från anordnande av enhetligt föreståndarskap.
Som linjeavdelningar ha därvid betraktats dels en specialavdelning
för klarerings- och vissa andra bevakningsgöromål, dels avdelningar
vid de särskilda trafikställena. I fråga örn nämnda specialavdelning har styrelsen
framhållit, att styrelsen närmast vore benägen att i enlighet med besparingsberedningens
förslag förorda, att denna avdelning anknötes till tulldirektionen.
Därest det emellertid i enlighet med förslag av tjänstgöringsdelegationen
skulle anses lämpligt att endast administrativa och ekonomiska
ärenden handlades inom tulldirektionen, medan andra göromål ombesörjdes
av linjeavdelningar, ville styrelsen icke motsätta sig det av delegationen framlagda
förslaget att till en särskild linjeavdelning sammanföra sådana löpande
bevakningsgöromål som icke borde utföras vid trafikställena.

För nästkommande budgetår har styrelsen icke ansett några nya tjänster
erforderliga för att tillgodose behovet av föreståndarbefattningar vid linjeavdelningar.
Styrelsen har emellertid utgått från att 4 vakanta överkontrollörstjänster
skola återbesättas, varemot 2 vakanta förste kontrollörstjänster
beräknas fortfarande tills vidare skola hållas vakanta med upphörande av
det förordnande, som är meddelat å den ena tjänsten.

övrig personal. Enligt en i generaltullstyrelsens skrivelse intagen
sammanställning har besparingsberedningen ansett möjligt att genom den
föreslagna omorganisationen av centraltullkamrarna, rationalisering av vissa
arbetsförfaranden därstädes samt vissa förenklingar i redovisningssystemet
inbespara sammanlagt 45 ordinarie och extra ordinarie befattningar i A 21
och lägre lönegrader. Ett inrättande av 2 nya kanslibiträdestjänster i A 7 hade
emellertid jämväl föreslagits, varför minskningen skulle utgöra 43 tjänster,
därav 23, eventuellt 25 ordinarie och 20, eventuellt 18 icke-ordinarie. Den
sålunda beräknade personalminskningen fördelar sig med 19 tjänster på centraltullkammaren
i Stockholm, 10 tjänster på centraltullkannnaren i Göteborg
och 14 tjänster på centrallullkammaren i Malmö. Av beredningen har
emellertid framhållits, att vid den praktiska tillämpningen av den föreslagna
organisationen kunde uppstå förhållanden som påkallade jämkningar i förslaget
beträffande såväl personaluppsättning som arbetsfördelning.

Beträffande den ordinarie personalen har generaltullstyrelsen föreslagit
en minskning med 22 tjänster och nyinrättande av två tjänster, således en
nettominskning med 20 tjänster. Styrelsen har därvid förordat, att antalet
tullkontrollör st jämter tills vidare bibehålies oförändrat, under det att besparingsberedningen
förutsatt minskning med en sådan tjänst. Medan besparingsberedningen
föreslagit indragning av de 2 tullkassörstjänsierna vid tulldirektörsexpeditionernas
kassakontor i Göteborg respektive Malmö, har generaltullstyrelsen
föreslagit indragning jämväl av motsvarande tjänst i Stockholm,
därest i stället en tulluppbördsmansljänst, som av besparingsberedningen föreslagits
till indragning, bibehölles. Beredningen hade föreslagit minskning av
antalet karnmarskrinart junst er med 13. Styrelsen har begränsat sig till att före -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

slå indragning av 7 sådana tjänster, bland annat med hänsyn till att ett av
beredningen framlagt förslag örn ändrad journalisering av utrikes fartygs- och
luftfartygstrafiken, vilket beräknats medföra minskat behov av kammarskrivare,
ännu icke blivit föremål för slutlig prövning. I likhet med beredningen
har styrelsen föreslagit indragning av en tull mäst art.jonst, vilket skulle möjliggöras
genom sammanslagning av två tullmästarexpeditioner i Drottsgården i
Stockholm. Till följd av styrelsens i det föregående berörda förslag om utbyte
av en tullkassörstjänst mot en tulluppbördsmanstjånst har styrelsen ansett
antalet tulluppbördsmän böra minskas med endast 1 mot 2 enligt beredningens
förslag. Antalet tullkontorister borde enligt beredningens uppfattning
minskas med 3, varav 2 i Stockholm och 1 i Malmö. Styrelsen har icke
velat tillstyrka indragning av mer än 2 ordinarie tullkontoristtjänster. Medan
beredningen förordat indragning av 2 tullöveruppsynmgsmanstjänster med
placering i Göteborg respektive Malmö, har styrelsen därutöver ansett det
möjligt att indraga 3 sådana tjänster i Stockholm. Styrelsen har därvid utgått
ifrån att särskild bevakningsförman för inomhus tjänstgörande bevakningspersonal
icke skulle erfordras annat än vid större avdelningar, utan att ifrågavarande
förmanskap skulle kunna uppdragas åt lämpliga tulluppsyningsman.
I fråga om tulluppsgningsmanstjänsterna har styrelsen, i likhet med beredningen,
utgått från att antalet sådana tjänster skulle kunna minskas med 3,
varav 2 i Stockholm och 1 i Malmö. Liksom beredningen har styrelsen föreslagit
inrättande av 2 kanslibitrudestjänster, varav 1 i Göteborg och 1 i Malmö,
båda avsedda för utförande av arbete, som nu ankommer på tullkontorister.
Av de sistnämnda skulle en övertaga göromål som nu utföras av kammarskrivare.

Beträffande förslag av besparingsberedningen om minskning av antalet
icke-ordinarie tjänstemän med 18 i förhållande till personalbeståndet år 1938
har styrelsen anfört, att antalet sådana tjänster för närvarande nedbringats
avsevärt mera och att någon ytterligare minskning av antalet extra ordinarie
tjänstemän icke nu borde företagas, såvida icke personalen skulle kunna beredas
anställning utom tullverket. Alla extra skrivbiträden och kontorsvakter
hade entledigats. Beredningens förslag i fråga örn antalet icke-ordinarie
skrivbiträden och kontorsvakter borde därför komma under bedömande först
då fråga om anställning av extra skrivbiträden och kontorsvakter åter kunde
uppkomma.

Fördelning av arbetsuppgifter m. m. Generaltullstyrelsen
har framhållit, att det sätt på vilket frågorna örn ledningen av bevakningspersonalen
samt fördelningen av bevakningsgöromålen löstes bleve av väsentlig
betydelse för den nya organisationens funktionsduglighet. Med utgångspunkt
härifrån har styrelsen i fråga örn fördelningen av de löpande
bevakningsgöromålen mellan, å ena sidan, den bland linjeavdelningarna
upptagna specialavdelningen för klarerings- och vissa andra bevakningsgöromål
m. m. samt, å andra sidan, övriga linjeavdelningar funnit, att det
inom ramen för den tilltänkta organisationen icke erbjöde sig någon bättre
lösning av detta spörsmål än att den del av personalen som skulle ha att

Kuno!. Majda proposition nr 192.

11

inom de vid olika trafikställen belägna linjeavdelningarnas lokaler fullgöra
med tullklareringen av gods förenade bevakningsgöromål ställdes under vederbörande
linjeavdelningsföreståndares befäl, medan övrig bevakningspersonal
inordnades under förenämnda specialavdelning. Tjänstgöringsdelegationen
och besparingsberedningen hade föreslagit, att de allmänna linjeavdelningarna
skulle under tullkontrolltid ombesörja bevakningen av vederbörande
avdelningar tillhörande hallar, varuskjul och kajområden, medan
bevakningen under övriga delar av dygnet ävensom inom områden som icke
tilldelats någon av de allmänna linjeavdelningarna skulle tillkomma avdelningen
för klarerings- och bevakningsgöromål.

I fråga örn arbetsuppgifterna för linjeavdelningsföreståndarna har generaltullstyrelsen
under hänvisning till förhållandena vid tullkamrarna uttalat
sig för att redogöraransvaret vid avdelningarna ålades föreståndarna.
Styrelsen har därvid anfört, att det kamerala arbetet vid linjeavdelningarna
mestadels vore av enkel beskaffenhet.

Beträffande ärendenas avgörande inom tulldirektion har generaltullstyrelsen
ifrågasatt, att i en sådan direktion ingående huvudavdelningsföreståndare
skulle äga rätt att, då han hyste annan mening än tulldirektören, i vissa
fall avgiva eget till tulldirektörens utlåtande fogat yttrande.

Av innehållet i de av olika ledamöter i generaltullstyrelsen avgivna, till
styrelsens skrivelse fogade särskilda yttrandena må i detta sammanhang
återgivas följande.

Byråchefen Linders har icke kunnat ansluta sig till generaltullstyrelsens
förslag i fråga om tjänstebenämningarna för de i tulldirektionerna ingående
huvudavdelningsföreståndarna utan har i stället förordat, att samtliga
dessa befattningshavare erhålla tjänstebenämningen tullöverinspektör. Beträffande
styrelsens förslag om indragning av 3 tullöveruppsyningsmanstjänster
i Stockholm har Linders icke ansett sig övertygad örn att en sådan
indragning vöre möjlig, därest bevakningsgöromålen fördelades mellan olika
trafikavdelningar i enlighet med vad styrelsen förordat. I fråga om fördelningen
av bevakningsgöromålen mellan klarerings- och bevakningsavdelningen
och övriga linjeavdelningar har Linders anslutit sig till den uppfattning
som hävdats av tjänstgöringsdelegationen och besparingsberedningen.
Enligt Linders mening borde styrelsen bestämt ha uttalat sig för att avdelningen
för klarerings- och bevakningsgöromål finge karaktären av linjeavdelning.

Linders har vidare icke kunnat ansluta sig till generaltullstyrelsens förslag
om reservationsrätt för huvudavdelningsföreståndare gentemot tulldirektör.

Byråcheferna Jansson och Lindbcry ha förenat sig örn ett uttalande av
huvudsaklig innebörd, att generaltullstyrelsen bort bestämt förorda anordnande
av en under tulldirektionen lydande särskild linjeavdelning för löpande
fartygsklarerings- och bevakningsärenden samt ärenden angående tullnederlag,
provianteringsfrilager, sjöfynd, haverigods och försäljning av gods.

Byråchefen Lindbert) har ansett titeln tullpersonalchef otjänlig samt för
sin del förordat, att samtliga huvudavdelningsföreståndare benämndes tullöverinspektörer.
Ilan har vidare beträffande antalet tullkontoristtjänster anfört,
att antalet ordinarie tullkontorister icke vore större än som motsva -

12

Kungl. Majda proposition nr 192-

rade behovet, varför han i stället för styrelsens förslag om indragning av
2 ordinarie tullkontorister ville föreslå indragning av lika många extra ordinarie
tjänster av detta slag. Ej heller har Lindberg kunnat biträda styrelsens
förslag örn reservationsrätt för huvudavdelningsföreståndare.

Byråchefen Hilding har förklarat sig dela de åsikter som kommit till uttryck
i byråcheferna Linders och Lindbergs särskilda yttranden i fråga örn
dels avdelningschefs reservationsrätt, dels ock otjänligheten av den föreslagna
titeln tullpersonalchef.

Statens organisationsnämnd har den 18 januari 1944 avgivit infordrat
utlåtande över generaltullstyrelsens förenämnda skrivelse. Nämnden har i
sitt utlåtande framhållit i huvudsak följande angående de olika huvudpunkterna
i styrelsens plan till utformning av den nya organisationen av centraltullkamrarna.

Ledningen av tulldirektioner och huvudavdelningar.
I fråga örn tjänstebenämningarna för huvudavdelningsföreståndarna har
nämnden föreslagit införande av benämningen tullintendent under åberopande,
att intendenttiteln kommit till användning bland annat inom telegrafstyrelsen,
där chefen för ekonomibyråns kamerala avdelning benämndes
kameralintendent, inom Överståthållarämbetet (taxeringsintendent, polisintendent)
samt inom postverket, statens järnvägar och domänstyrelsen (befattningar
i lönegraderna A 24—A 27).

I fråga om behovet av tullöverkontrollörer och förste tullkontrollörer vid
huvudavdelningarna har nämnden i vad avser nästa budgetår anslutit sig
till generaltullstyrelsens förslag beträffande Stockholm. I fråga om huvudavdelningarna
i Göteborg har nämnden ansett det tillräckligt med en förste
tullkontrollör, placerad å personal- och bevakningsavdelningen, och i fråga
örn dessa avdelningar i Malmö har nämnden icke funnit behov föreligga
av någon Överkontrollör eller förste kontrollör. Nämndens utlåtande utmynnar
beträffande personalförteckningen i förslag örn indragning av en tullöverkontrollörstjänst
och en förste tullkontrollörstjänst.

Till stöd för sin uppfattning angående de av nämnden till indragning föreslagna
överkontrollörs- och förste kontrollörstjänsterna har nämnden åberopat
bland annat, att arbetsmängden vid de olika centraltullkamrarna vore
av mycket olika storlek. Till belysande härav kunde följande siffror för år
1938 anföras.

Centraltullkam-

mare

Tulltax.
varuposter
1000 st.

Deb. upp-börd
milj. kr.

Antal

ärenden

tullbe-

handl.

restitution

temp. tull-frihet

trafiktill-

stånd

Stockholm''........

942

127

935

1271

3 412

518

Göteborg..........

400

61

248

794

515

733

Malmö............

330

34

359

386

993

173

I antalet ärenden hade icke inräknats ärenden vid frihamnstullförvaltningama.
Antalet utgående ärenden år 1938 hade vid tullförvaltningen i Göteborgs
frihamn varit 153, varav 19 tullbehandlingsärenden, och vid tullförvaltningen
i Malmö frihamn 233. Antalet utgående expeditioner vid dessa
förvaltningar vore sålunda icke av mera betydande storleksordning. Arbetsmängden,
sådan den framginge av uppgifterna i tabellen, understege vid centraltullkamrarna
i Göteborg och Malmö högst avsevärt arbetsmängden vid

Kunni. Maj.ts proposition nr 192.

13

centraltullkammaren i Stockholm. Arbetsmängden i Malmö motsvarade genomgående
ungefär tredjedelen av arbetsmängden i Stockholm. I betraktande
av att anialet befattningshavare vid de tre centraltullkamrarna vöre väsentligt
olika — vid 1938 års utgång bade antalet anställda i Stockholm utgjort 964,
i Göteborg 774 och i Malmö 407 — syntes även tulldirektionernas befattning
med personalärenden, personaldisposition m. m. komma att skilja sig avsevärt.
Vid nu angivna förhållanden måste det enligt nämndens mening anses
berättigat förutsätta, att topporganisationen vid centraltullkamrarna utbyggdes
olika allt efter rörelsens omfattning. Man kunde sålunda ha anledning ifrågasätta,
örn icke redan beträffande huvudledningen vid centraltullkamrarna —
tulldirektören och huvudavdelningsföreståndarna — en differentiering borde
ske. Man kunde exempelvis fråga sig, huruvida beträffande Malmö en tredelning
av direktionen vore behövlig och örn icke möjligen en fördelning av
göromålen på två huvudavdelningar skulle kunna äga rum. Om emellertid
en tredelning befunnes mest ändamålsenlig ur arbetssynpunkt, vore det tänkbart,
att lulldirektören därstädes vid sidan av chefskapet för centraltullkammaren
ålades föreståndarskapet för en av huvudavdelningarna, t. ex. kameralavdelningen.
Då emellertid sådan utredning, som möjliggjorde ett allsidigt
bedömande av frågan örn olika topporganisation vid skilda centraltullkammare,
icke nu förelåge, hade nämnden ansett sig icke böra upptaga spörsmålet
till vidare behandling i detta sammanhang. Förhållandena efter ett
blivande fredsslut, vilka nu icke läte sig överblickas, kunde medföra sådana
förändringar i fråga örn trafikens volym, dess vägar m. m., att en grundlig omprövning
av centraltullkamrarnas organisation sedermera kunde bliva erforderlig.
Även om nämnden sålunda för närvarande lämnade utan erinran, att
själva tulldirektionerna gåves likartad organisation, kunde nämnden dock icke
till alla delar biträda generaltullstyrelsens förslag till personaluppsättning vid
tulldirektionerna i Göteborg och Malmö. Där borde antalet högre tjänster
med hänsyn till göromålens mängd kunna hållas lägre än som föreslagits.
Då vid dessa tullanstalter rörelsen vore av avsevärt mindre omfattning, antalet
linjeavdelningar betydligt mindre och avstånden mellan dessa i allmänhet
kortare än i Stockholm, måste man nämligen kunna räkna med att huvudavdelningsföreståndarna
därstädes finge möjlighet att själva förrätta utredningsarbete
och handlägga sådana arbetsuppgifter som, vad centraltullkammaren
i Stockholm beträffade, måste anförtros åt underordnad personal. I
förevarande hänseende erinrade nämnden därjämte om att cheferna för tullkameralkontoren
och tullbehandlingsinspektionerna i Göteborg och Malmö
vid nuvarande organisation hade ali svara för trafikavdelningarna i huvudbyggnaderna
därstädes, ett förhållande som enligt generaltullstyrelsens plan
för omorganisationen vöre avsett alt upphöra. Tullager- och provianteringsfrilagerärenden,
som nu handlades vid tullkameralkontoren, vore vidare avsedda
att överföras lill specialavdelningen för klarerings- och bevakningsgöromål
liksom även ärenden angående sjöfynd, som nu åvilade tulldirektörsexpeditionens
kassakontor. Vidare syntes böra beaktas, att skriftliga utlåtanden
vore avsedda att bortfalla i sådana ärenden, där beslutanderätten skulle
delegeras från tulldirektörerna lill avdelningsföreståndarna inom tulldirektionen.
Någon nämnvärd arbetsökning för föreståndarna genom en överflyttning
till dem av tulldircktörens beslutanderätt i exempelvis ärenden rörande
temporär tullfrihet, restitution m. m. skulle knappast behöva uppkomma.
Som skäl för att vid huvudavdelningarna placera tjänstemän i relativt
hög tjänsteställning såsom biträden åt avdelningsföreståndarna hade anförts
den inspektionsverksamhet som skulle åvila avdelningsföreståndarna. Denna
vore givetvis synnerligen viktig, men dess omfattning finge icke överdrivas.

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

I Malmö, där den största linjeavdelningen vore belägen i samma byggnad som
tulldirektionen och de återstående två större avdelningarna läge relativt nära
denna, borde inspektionerna icke kräva särskilt lång tid. Då det därjämte
förutsatts, att såväl tulldirektören som avdelningsföreståndarna skulle utföra
inspektioner, syntes inspektionerna kunna så fördelas, att de icke behövde
i högre grad inkräkta på handläggningen av göromålen vid direktionen.
Ej heller i Göteborg syntes inspektionerna bli så arbetskrävande som i
Stockholm nied dess större antal avdelningar, av vilka många vore belägna
långt ifrån varandra.

I fråga örn övrig personal vid centraltullkamrarna har nämnden
framhållit, att vid besparingsberedningens uppskattning av personalbehovet
även räknats med den inverkan som vissa föreslagna ändringar av tullverkets
redovisningssystem antagits kunna medföra. Då prov rörande dessa
ändringar ännu icke ägt rum och därför några definitiva slutsatser i detta
hänseende icke kunde dragas, vore givetvis i förevarande sammanhang en
viss justering av besparingsberedningens beräkningar motiverad. Besparingsberedningen
hade jämväl förutsatt en jämkning i fråga om personaluppsättning
och arbetsfördelning vid den praktiska tillämpningen av den föreslagna
kontorsorganisationen. Vid angivna förhållanden vore det förklarligt, att
generaltullstyrelsen icke kommit till samma resultat som besparingsberedningen.
Till följd av svårigheten att nu förutse tullverkets behov av personal
för egentlig trafiktjänst vid normala förhållanden samt att närmare bedöma
verkningarna av en eventuell förändring i tullverkets redovisning och i tullbehandlingsarbetets
ordnande ansåge sig nämnden icke böra ingå på närmare
prövning av frågan om personalantalet i nu ifrågavarande tjänstegrader.
Med hänsyn till vad generaltullstyrelsen anfört ansåge sig nämnden i detta
avseende icke ha något att erinra mot styrelsens förslag.

Vad angår fördelningen av arbetsuppgifter m. m. har
nämnden icke kunnat ansluta sig till generaltullstyrelsen förslag om bevakningsgöromålens
fördelning mellan avdelningen för klarerings- och bevakningsgöromål
och linjeavdelningarna vid de olika trafikställena. Enligt nämndens
mening borde i den berörda frågan framför allt beaktas den betydelse
för organisationens goda fungerande som förefintligheten av en ansvarig chef
vid varje linjeavdelning hade. Den av tjänstgöringsdelegationen och besparingsberedningen
föreslagna och av byråchefen Linders biträdda anordningen
vöre enligt nämndens mening att föredraga framför styrelsens förslag. Den
därigenom vunna enhetligheten ,i fråga örn ansvaret för godset syntes även
erbjuda betydligt större möjligheter för fastställande av klara regler för godsets
omhändertagande, vård och utlämnande samt beträffande effektiviteten
i tillsynen över dessa reglers efterlevnad, varför den föreslagna anordningen
även syntes vara till fördel ur säkerhetssynpunkt.

I fråga örn redogöraransvaret vid linjeavdelningama hade nämnden hyst
tvekan beträffande generaltullstyrelsens förslag att detta i regel skulle åvila
linjeavdelningsföreståndama. Det sammanställande och den kontroll av sifferuppgifter
m. m., som alltid vore förenade med redogörarskap, komme
sannolikt att i vissa fall avsevärt inkräkta på föreståndarnas egentliga arbetsuppgifter.
Det syntes därför böra ifrågasättas om icke, åtminstone vid
större avdelningar, där redogörararbetet vore mera betydande, ansvaret därför
liksom för närvarande borde åläggas den tjänsteman som hade att svara
för det kamerala arbetet.

Nämnden hade i likhet med byråcheferna Linders, Hilding och Lindberg
icke kunnat biträda generaltullstyrelsens förslag om reservationsrätt för huvudavdelningsföreståndare
gentemot beslut av tulldirektör.

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

15

Svenska tullmannaförbundet har den 25 januari 1944 gjort framställning
i syfte att indragningen av tullöveruppsyningsmanstjänster icke måtte omfatta
mer än 2 tjänster samt att antalet ordinarie tullkontorister icke måtte
minskas.

Personalförteckningen.

I sin förenämnda skrivelse har generaltullstyrelsen jämväl angivit de förändringar
i personalförteckningen för tullstaten som uppkomma för nästa
budgetår, därest organisationen av centraltullkamrarna anordnas i enlighet
med vad styrelsen förutsatt i sin i det föregående återgivna plan för omorganisationen.
I övrigt har styrelsen icke föreslagit några ändringar av antalet
tjänstemän å ordinarie stat.

Styrelsens förslag till ändringar i personalförteckningen innebär sålunda
indragning av de tre i personalförteckningen upptagna tulldirektörsassistentema
i A 26 ävensom ändring av tjänstebenämningen tullbevakningschef i
A 26 till tullpersonalchef i samma lönegrad. Vidare skulle de tre i personalförteckningen
upptagna tullkassörerna i A 18 utgå samt minskning ske av
antalet kammarskrivare i A 16 från 315 till 308, tullmästare i A 15 från 24
till 23, tulluppbördsmän i A 15 från 26 till 25, tullkontorister i A 12 från 152
till 150, tullöveruppsyningsmän i A 12 från 131 till 126 och tulluppsyningsmän
i A 8 från 1 099 till 1 096. På grund av omorganisationen ävensom vissa rationaliseringsåtgärder
i övrigt skulle antalet kanslibiträden i A 7 ökas från
31 till 33.

Utöver dessa personalförändringar har, såsom av det föregående framgår,
statens organisationsnåmnd förordat indragning av en tullöverkontrollörstjänst
i A 24 och en förste tullkontrollörstjänst i A 22, vilket skulle innebära,
att antalet tullöverkontrollörer komme att utgöra 20 och antalet förste tullkontrollörer
16.

Enligt generaltullstyrelsens skrivelse skulle de 3 tullkassörstjänsterna överföras
till övergångsstat. Enär sammanlagda antalet sådana tjänster å övergångsstat
nu utgör 7 och en tullkassör beviljats avsked med utgången av mars
1944, skulle antalet å övergångsstat uppförda tullkassörstjänster enligt vad
styrelsen anför komma att utgöra 9. Till övergångsstat skulle jämväl överföras
1 tullmästare i A 15. Enär av de 108 tillsyningsman som äro uppförda
på övergångsstat 3 avgått från denna stat och ytterligare 15 kunde beräknas
avgå under återstoden av innevarande budgetår, skulle 90 tillsyningsman
kvarstå å övergångsstat vid ingången av budgetåret 1944/45. I anmärkning
till personalförteckningen borde föreskrivas, att 1 kammarskrivartjänst å
ordinarie stat vid centraltullkammaren i Malmö skulle hållas vakant, intill
dess 1 tullkassör å övergångsstat vid samma centraltullkammare avginge
från sin befattning, att 8 tulluppbördsmanstjänster å ordinarie stat finge
tillsättas endast i den mån 8 tullkassörer å övergångsstat avginge från sina
befattningar, att 1 tullöveruppsyningsmanstjänst å ordinarie stat skulle hållas
vakant, intill dess 1 tullmästare å övergångsstat avginge från sin befatt -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

ning samt att 90 tullvakttjänster å ordinarie stat finge tillsättas endast i den
mån 90 tillsyningsman avginge från sina befattningar.

Byråchefen Lindberg har i sitt i det föregående omförmälda, till generaltullstyrelsens
skrivelse fogade särskilda yttrande anfört, att han icke ansett
styrelsen böra föreslå vakantsättning av en kammarskrivartjänst i Malmö.
Som skäl härför har han åberopat, att den å övergångsstat uppförde tullkassören
syntes sakna erforderliga kvalifikationer för utförande av göromål som
ankomme på kammarskrivare.

I detta sammanhang må nämnas, att generaltullstyrelsen beträffande en
tidigare väckt fråga om förbättrad löneställning för äldre kammarskrivare
anfört bland annat följande.

Sveriges allmänna tulltjänstemannaförening har upprepat sin tidigare vid
olika tillfällen gjorda framställning, att för beredande av bättre löneställning
för äldre kammarskrivare erforderligt antal extra ordinarie befattningar i
lönegraden Eo 19 måtte inrättas. Vid bifall härtill skulle ett antal kammarskrivare
å ordinarie stat komma att i stället uppbära avlöningar, beräknade
till omkring 70 000 kronor, från anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal. Angående en liknande framställning uttalade departementschefen
i propositionen nr 196/1943, att departementschefen i dåvarande
läge icke kunde frångå den ställning till hithörande spörsmål, som intogs i
propositionen nr 165/1942, och sålunda icke för det dåvarande kunde förorda
någon löneförbättring av den föreslagna innebörden.

Tulltjänstemannaföreningens förslag upptogs i en motion (1: 244), vari hemställdes
om inrättande av befattningar vid tullverket i lönegraden Eo 19. I
anledning härav yttrade statsutskottet i utlåtande nr 193/1943, att utskottet
i likhet med departementschefen i propositionen nr 165 till 1942 års riksdag
funnit billighetsskäl tala för en viss förbättring av de äldre kammarskrivarnas
löneställning men att utskottet under dåvarande förhållanden emellertid icke
vöre berett att tillstyrka det i motionen framförda förslaget. Statsutskottets
utlåtande godkändes av riksdagen.

Generaltullstyrelsen skulle med tillfredsställelse se, om den begärda löneförbättringen
för de äldre kammarskrivarna kunde komma till stånd redan
från och med budgetåret 1944/45. Med hänsyn till den ställning Kungl. Majit
och riksdagen intagit till denna fråga har generaltullstyrelsen dock icke ansett
sig böra för närvarande förnya sitt tidigare framlagda förslag om inrättande
av för äldre kammarskrivare avsedda extra ordinarie befattningar.

Anslagsberäkning.

Generaltullstyrelsen har i fråga om medelsbehovet å anslagsposten till a vlöningar
till ordinarie tjänstemän, som för innevarande
budgetår utgör 13 200 000 kronor, framhållit i huvudsak följande.

För de tjänster, som av styrelsen föreslagits till indragning utan att behöva
överföras till övergångsstat, uppginge nettolönerna i högsta löneklassen till
sammanlagt 132 315 kronor. Med hänsyn till att en del av dessa tjänster varit
vakantsatta, beräknade styrelsen den minskade belastningen å anslagsposten
genom indragning av tjänster, som icke behövde uppföras å övergångsstat,
till 75 000 kronor. Genom att vikariatsersättningen för uppehållande av de
3 tulldirektörsassistenttjänsterna och 1 tulluppbördsmantjänst upphörde samt
enär en av de a övergångsstat uppförda tullkassörerna under innevarande

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

budgetår avginge från sin befattning utan att någon tulluppbördsmanstjänst
behövde tillsättas, minskades belastningen under budgetåret 1944/45 med omkring
15 000 kronor. Den av styrelsen föreslagna indragningen av tjänster
skulle sålunda för budgetåret 1944/45 medföra minskade avlöningskoshmder
med sammanlagt omkring 90 000 kronor. Enär genom inrättande, på
sätt föreslagits, av 2 nya kanslibiträdestjänster beräknades uppkomma en
ökning i medelsbehovet av i runt tal 8 000 kronor, skulle den nettominskning
av utgifterna å ordinarieposten som omorganisationen ävensom vissa rationaliseringsåtgärder
skulle medföra under nästa budgetår utgöra omkring
82 000 kronor.

Genom vakantsättning av 1 förste tullkontrollörstjänst vid centraltullkammaren
i Göteborg och 1 kammarskrivartjänst vid centraltullkammaren i
Malmö beräknades uppkomma en minskning i avlöningskostnaderna med
omkring 15 000 kronor.

Därest, såsom styrelsen förutsatt, 4 tullöverkontrollörstjänster, vilka varit
vakantsatta under hela budgetåret 1942/43, återbesattes, ökades utgifterna
med 38 000 kronor.

Jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande hade 8 tullkontrollörstjänster, vilka
tidigare varit vakantsatta, återbesatts med ordinarie innehavare från och
med den 1 september 1943. Av dessa hade 5 varit vakanta under hela budgetåret
1942/43 och återstående 3 under del av. året. Den härigenom uppkommande
belastningsökningen utgjorde för budgetåret 1944/45 omkring
53 000 kronor.

Genom att 18 tillsyningsmän beräknades ha avgått från sina befattningar
före ingången av budgetåret 1944/45, minskades utgifterna med omkring
11 000 kronor.

Enligt generaltullstyrelsens sålunda framlagda beräkningar skulle medelsbehovet
å ordinarieposten alltså utgöra (13 200 000 — 75 000 — 15 000
+ 8 000 — 15 000 + 38 000 + 53 000 — 11 000 =) 13 183 000 kronor.
Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1942/43, i runt tal 13 115 000
kronor, och under förmälan alt ytterligare vakantsättning i den mån den
bleve möjlig i allt fall förutsattes kunna ske endast i mycket begränsad
omfattning har generaltullstyrelsen föreslagit, att ordinarieposten för nästa
budgetår upptages till 13 100 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, har av styrelsen upptagits med oförändrat
belopp, 1 500 kronor.

För avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har
beräknats 1 500 000 kronor eller 100 000 kronor lägre belopp än för innevarande
budgetår. Härvid har förutsatts, att 4 vakanta tullöverkontrollörstjänster
och jämväl i succession därefter ledigblivande ordinarie tjänster tillsättas
samt att nyanställning av icke-ordinarie personal icke i någon större utsträckning
blir nödvändig. Vidare har i anslagsposten inräknats ett belopp av 27 000
kronor till avlöningar åt elever i en kammarskrivarkurs.

Anslagsposten till rörligt tillägg har beräknats lill 2 273 500 kronor.

Med utgångspunkt från storleken av uppbörden för budgetåret 1942/43
har generaltullstyrelsen beräknat den särskilda uppbördsposten ersättning
från marinen till 775 000 kronor.

Bihang lill riksdagens protokoll loit, 1 saini. Nr 102.

a

18

Kungl. Majlis proposition nr 192.

Departements- I enlighet med de fastställda huvudgrunderna för omorganisationen av cencbefen.
traltullkamrarna bör, såsom även förutsatts i den av generaltullstyrelsen numera
upprättade planen till närmare utformning av ifrågavarande organisation,
envar av de nuvarande tulldirektörsexpeditionerna ersättas med en tulldirektion
under chefskap av en tulldirektör. Tulldirektörsassistenttjänsterna
böra avskaffas. De i tulldirektionerna ingående cheferna för respektive huvudavdelningar
synas tills vidare böra bibehållas vid oförändrad lönegradsplacering,
vilket innebär, att chefen för tullbehandlingsavdelning placeras i
lönegraden A 27 och de övriga i lönegraden A 26. För ifrågavarande tjänstemän
bör lämpligen en enhetlig tjänstebenämning användas, förslagsvis tullöverinspektör.

Generaltullstyrelsen har ansett antalet tullöverkontrollörer och förste tullkontrollörer
vid centraltullkamrarnas huvudavdelningar böra för nästa budgetår
utgöra beträffande Stockholm en förste kontrollör å kameralavdelningen,
en Överkontrollör å tullbehandlingsavdelningen och en förste kontrollör å
personal- och bevakningsavdelningen, beträffande Göteborg en Överkontrollör
å tullbehandlingsavdelningen och en förste kontrollör å personal- och bevakningsavdelningen
samt beträffande Malmö en förste kontrollör å kameralavdelningen.
Organisationsnämnden har däremot med hänsyn till de väsentliga
olikheterna i arbetsbörda mellan, å ena sidan, centraltullkammaren i Stockholm
och, å andra sidan, de båda övriga centraltullkamrarna, ansett, att icke ens vid
normaltrafik föreligger behov av en Överkontrollör å tullbehandlingsavdelningen
i Göteborg eller av en förste kontrollör å kameralavdelningen i Malmö. I
enlighet härmed har organisationsnämnden föreslagit indragning av en överkontrollörs-
och en förste kontrollörsbefattning. Organisationsnämnden har
därjämte ifrågasatt, huruvida icke även efter en sådan indragning personaluppsättningen
i högre lönegrader vid centraltullkammaren i Malmö bleve
större än behovet. I avsaknad av en utredning, som möjliggjorde ett allsidigt
bedömande av frågan om olika topporganisation vid skilda centraltullkammare,
har nämnden dock icke ansett sig böra upptaga detta spörsmål till vidare
behandling i förevarande sammanhang. För min del anser jag mig med
hänsyn till vad organisationsnämnden anfört böra tillstyrka nämndens förslag
såvitt angår indragning av en förste tullkontrollörstjänst i Malmö. Med
hänsyn till ovissheten örn trafikutvecklingen vill jag förorda, att den tullöverkontrollörstjänst
i Göteborg som organisationsnämnden föreslagit till indragning
tills vidare får kvarstå å personalförteckningen. Såsom förut nämnts äro
bland annat 4 överkontrollörstjänster för närvarande vakanta på grund av
nedgång i trafiken. Jag är icke beredd att nu tillstyrka det av generaltullstyrelsen
förutsatta återbesättandet av tullöverkontrollörstjänster. Frågan härom
synes böra bero på prövning i vanlig ordning efter närmare undersökning
av de på frågan inverkande organisations- och trafikförhållandena.

I fråga örn föreståndarskapet för linjeavdelningar kan jag i huvudsak ansluta
mig till generaltullstyrelsens förslag såvitt avser nästa budgetår. I avbidan
på prövningen av frågan om återbesättande av överkontrollörstjänster
kunna för anordnande av föreståndarskap vid vissa avdelningar provisoriska

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

19

åtgärder bli erforderliga. Huruvida den föreslagna specialavdelningen för
klarerings- och vissa andra bevakningsgöromål bör utgöra en linjeavdelning
eller närmare anknytas till tulldirektionen synes mig huvudsakligen vara en
instruktionsfråga, som icke i detta sammanhang behöver närmare beröras.

Beträffande behovet under nästa budgetår av övrig personal vid centraltullkamrama
kan jag i huvudsak biträda generaltullstyrelsens förslag. Med det
slutliga avgörandet av frågan om antalet tullöveruppsyningsman i Stockholm
torde dock enligt min mening böra anstå till dess den nya organisationen hunnit
vara i funktion i någon tid, så att personalbehovet för densamma kan
bedömas med ledning av praktiska erfarenheter. Medan generaltullstyrelsen
föreslagit, att antalet tullöveruppsyningsmanstjänster minskas med 5, anser
jag därför, att för närvarande endast 2 sådana tjänster böra indragas. Vidare
anser jag avgörandet av frågan örn eventuell indragning av ordinarie tullkontoristtjänster
tills vidare böra anstå i avbidan på närmare erfarenhet om trafikförhållandenas
utveckling. I stället bör antalet extra ordinarie tullkontorister
minskas med 2.

Jag anser såsom förut nämnts icke skäl föreligga att i nuvarande läge ingå
på någon närmare bedömning av de av generaltullstyrelsen berörda spörsmålen
om centraltullkamrarnas personalbehov vid normaltrafik. Vid återgång
till normaltrafik synes man, såsom även styrelsen förutsatt, till en början få
tillgripa provisoriska personalåtgärder. Såsom generaltullstyrelsen och organisationsnämnden
framhållit blir personalbehovet beroende icke blott av trafikförhållandena
utan jämväl av resultaten av de praktiska prov som äro avsedda
att företagas med olika av besparingsberedningen framlagda rationaliseringsförslag.
I detta hänseende vill jag erinra örn att Kungl. Maj:t den 5 november
1943 tillsatt en särskild kommission, med vilken generaltullstyrelsen
har att samråda vid anställandet av de praktiska prov som erfordras för utrönande
av ändamålsenligheten av vissa föreliggande förslag till omreglering av
arbetsmetoder samt redovisningssystemet jämte viss journalföring. Vidare har
Kungl. Majit i annat sammanhang anbefallt generaltullstyrelsen att verkställa
fortsatt utredning beträffande vissa spörsmål, som beröras i en av besparingsberedningen
avgiven promemoria angående nattvaktstjänsten vid lokaltullförvaltningen
m. m. Med hänsyn till sålunda föreliggande omständigheter
torde detaljerna i centraltullkamrarnas organisation få utformas först så småningom
med iakttagande av olika möjligheter till effektivisering av arbetet.

Vad angår fördelningen av arbetsuppgifter m. m. ansluter jag mig beträffande
bevakningsgöromålens fördelning mellan avdelningen för klareringsocli
andra bevakningsgöromål samt trafikavdelningarna till vad organisationsnämnden
anfört. Huruvida redogöraransvaret skall åvila linjeavdelningsföreståndaren
eller dennes närmaste man synes i de särskilda fallen böra avgöras
med hänsyn till vad som är mest praktiskt ur arbetssynpunkt. Därvid
bör beaktas angelägenheten av att föreståndare icke onödigtvis bindes vid
löpande göromål av hithörande slag. Införande av reservationsrätt för huvudavdelningsföreståndare
mot beslut av tulldirektör synes vara ägnat att
motverka den strävan till enklare arbetsformer som omorganisationen är avsedd
att åstadkomma.

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

Den närmare utformningen av vid omorganisationen erforderliga tjänstgöringsföreskrifter
ankommer närmast på generaltullstyrelsen och vederbörande
tulldirektörer. Med hänsyn till angelägenheten av att arbetet vid centraltullkamrarna
organiseras på det ur praktisk synpunkt mest tillfredsställande
sättet bör det åligga generaltullstyrelsen att vid det fortsatta organisationsarbetet
samråda med organisationsnämnden. Formerna för detta samråd
torde kunna fastställas genom överenskommelse mellan generaltullstyrelsen
och nämnden.

Den av generaltullstyrelsen berörda frågan om löneförbättring åt de äldre
kammarskrivarna synes böra uppskjutas till nästa års riksdag, då det enligt
vad som framhållits i årets statsverksproposition är avsett att till prövning
upptaga åtskilliga lönefrågor, vilkas lösning med hänsyn till krisläget hittills
fått anstå.

I fråga örn personalförteckningen vill jag i anslutning till vad tjänsteförteckningssakkunniga
föreslagit förorda, att tjänstebenämningen kustbevakningsbiträde
utbytes mot benämningen kustvakt.

I enlighet med vad jag förordat i det föregående böra benämningarna
tullkommissarie och tullbevakningschef utbytas mot benämningen tullöverinspektör.
Tre av tullöverinspektörsbefattningarna böra såsom hittills placeras
i A 27 och de övriga, 6 till antalet, i A 26. Med hänsyn till vad jag i det föregående
anfört bör antalet förste tullkontrollörer minskas från 17 till 16, varemot
antalet tullkontorister icke bör minskas och antalet tullöveruppsyningsmanstjänster
icke bör sänkas med mer än 2 eller till 129. I övrigt kan jag helt
ansluta mig till generaltullstyrelsens förslag i fråga om personalförteckningen.

Generaltullstyrelsens anslagsberäkning anser jag mig kunna godtaga. Mitt
ställningstagande i frågan om vakantsättningen av tullöverkontrollörstjänster
ävensom beträffande antalet tullöveruppsyningsmanstjänster synes, med hänsyn
till ovissheten om trafikförhållandenas inverkan på personalbehovet
inom tullverket under nästa budgetår, icke behöva föranleda ändring i de
av styrelsen beräknade avrundade beloppen till avlöningar till ordinarie
tjänstemän, 13 100 000 kronor, respektive till avlöningar till icke-ordinarie
personal, 1 500 000 kronor.

Omkostnadsanslaget.

Kungl. Majit har den 30 juni 1943 fastställt omkostnadsstat för tullverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44 (statsliggaren s.
373).

Samtliga i omkostnadsstaten upptagna utgiftsposter med undantag av
posten till hemliga utgifter äro förslagsposter. Posterna till reseersättningar
och publikationstryck, delposten till övriga expenser samt de under
övriga utgifter upptagna delposterna till dels drift och underhåll av fortskaffningsmateriel,
dels legor för fortskaffningsmateriel, dels ock beklädnad och
beväpning, äro emellertid maximerade av Kungl. Maj:t.

I sin förut omförmälda skrivelse den 13 november 1943 har generaltull -

Kungl. May.ts proposition nr 192.

21

styrelsen framlagt beräkning rörande medelsbehovet för budgetåret 1944/45
linder omkostnadsanslaget. Den av styrelsen beräknade medelsåtgången för
nästa budgetår framgår av följande sammanställning, vari tillika angivits
medelsåtgången för budgetåret 1942/43 ävensom anvisade medel för budgetåret
1943/44.

Utgifter

Anvisade

Äskade

under

medel för

medel för

1942/43

1943/44

1944/45

1. Sjukvård m. m.................................

136 541

124 000

124 000

2. Reseersättningar................................

555 965

330 000

550 000

3. Expenser:

a) bränsle, lyse och vatten......................

402 214

400 000

400 000

b) övriga expenser.............................

496 083

500 000

500 000

4. Publikationstryck..............................

20 068

30 000

30 000

5. Hemliga utgifter...............................

2 000

2 000

2 000

6. Övriga utgifter:

a) Drift och underhåll av fortskaffningsmateriel..

308 945

300 000

300 000

b) Legor för fortskaffningsmateriel...............

84 458

100 000

100 000

c) Utbildning i tulltjänsten.....................

3 463

3 700

50 000

d) Beklädnad och beväpning....................

45 075

60 000

60 000

e) Vissa bötesandelar m. m.....................

43 763

35 000

35 000

f) Diverse utgifter..............................

76 793

85 300

85 000

Summa kronor

2 175 368

1970 000

2 236 000

Såsom av sammanställningen framgår har styrelsen funnit ökad medelsanvisning
påkallad beträffande posterna till reseersättningar och utbildning
i tulltjänsten, varjämte posten till diverse utgifter för utjämning av omkostnadsstatens
slutsumma avrundats nedåt med 300 kronor. Uppbördsposten
ersättning från marinen, för innevarande budgetår bestämd till 250 000
kronor, har med hänsyn till ersättningsbeloppets storlek under budgetåret
1942/43, 543 909 kronor, uppräknats med 300 000 kronor till 550 000 kronor.
I enlighet härmed har omkostnadsanslaget beräknats till 1 686 000 kronor.
I fråga örn förstnämnda båda poster har styrelsen framhållit i huvudsak
följande.

Belastningen å anslagsposten till reseersättningar hade under budgetåret
1941/42 utgjort 291 466 kronor, ökningen under budgetåret 1942/43 — till
555 965 kronor — vore huvudsakligen att hänföra till de dagavlöningar, vilka
enligt gällande bestämmelser utgått till kustbevakningspersonal, sedan
tullverkets kustbevakning från och med den 1 juli 1942 ställts till marinens
förfogande.

Vad beträffade den under anslagsposten till övriga utgifter upptagna delposten
till utbildning i tulltjänsten borde för nästa budgetår beräknas medel
till anordnande av en kammarskrivarkurs med 10 000 kronor, en tullkontoristkurs
med 25 000 kronor och en kustöveruppsyningsmanskurs med 11 000
kronor. Slutligen erfordrades liksom för innevarande budgetår 3 700 kronor
för en korrespondenskurs. De senaste kurserna för utbildning av kammarskrivare
och tullkontorister hade anordnats år 1939 respektive år 1940. En
kustöveruppsyningsmanskurs, för vilken medel beräknats i omkostnadsstaten
för budgetåret 1939/40, hade i anledning av krigsutbrottet inställts. Till följd

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Departements chefen.

av den därefter inträdda successiva minskningen av antalet ifrågavarande befattningshavare
genom avgång och befordran borde ifrågavarande utbildningskurser
nu återupptagas.

Kungl. Majt har den 5 november 1943 anbefallt generaltullstyrelsen att utarbeta
och till Kungl. Majt inkomma med förslag till omläggning av tullverkets
författningsväsen i enlighet med i beslutet närmare angivna riktlinjer
ävensom anbefallt styrelsen att vid förslaget foga kostnadsberäkningar.

I en av besparingsberedningen den 4 januari 1943 avgiven promemoria angående
rationaliseringsundersökningar i tullverket anmäldes, att från beredningens
organisationsavdelning till generaltulldirektören under hand överlämnats
ett förslag till införande av telefonväxel vid generaltullstyrelsen och
centraltullkammaren i Stockholm. Förslaget, som avgavs 1942, hade då av
generaltullstyrelsen beräknats medföra en årlig utgiftsökning med 15 000 å
18 000 kronor.

I ett den 24 februari 1943 avgivet utlåtande över beredningens förslag anförde
generaltullstyrelsen härutinnan i huvudsak följande.

Frågan örn anskaffande av rikstelefonväxel för styrelsen hade varit under
övervägande vid tiden för senaste om- och tillbyggnaden av styrelsens lokaler.
Då fördelarna med telefonväxelsystemet i jämförelse med systemet med
direkta ledningar jämte särskild lokaltelefonväxel icke för styrelsens vidkommande
ansåges vara så övervägande, att de motsvarade den betydande skillnaden
i årskostnader, stannade styrelsen för ett bibehållande av det dittillsvarande
systemet, vilket för övrigt i åtskilliga avseenden syntes vara att föredraga.
Med hänsyn till den sedermera inträdda ytterligare kostnadsökningen
vore det givet, att styrelsen icke heller nu kunde gå i författning om införande
av telefonväxel vare sig för enbart styrelsen eller för styrelsen jämte vissa
lokala tullmyndigheter. Förnyad undersökning i denna fråga borde emellertid
ske vid lämplig tidpunkt efter upphörande av nuvarande krisläge. Det
vöre dock föga troligt, att en dylik undersökning komme att utvisa ett så
stegrat behov av telefonväxel för styrelsen, att anskaffandet därav bleve angelägnare
än den betydande inbesparingen i årskostnader genom bibehållande
av det hittillsvarande systemet. Annorlunda kunde saken komma att ställa
sig i fråga om centraltullkammaren. De ändrade trafikförhållanden som vore
att motse vid kristidens upphörande kunde komma att medföra ett starkt
framträdande behov för allmänheten att utan omgång och tidsutdräkt komma
i telefonförbindelse med rätt tjänsteställe för erhållande av upplysningar eller
lämnande av besked. Det förefölle som om i sådant fall de olika intressena
bäst tillgodosåges genom anordnande av en enbart för centraltullkammaren
avsedd telefonväxel.

Enär förslaget till omläggning av tullverkets författningsväsen ännu icke
föreligger, saknas för närvarande möjlighet att företaga en exakt bedömning
av de kostnader omläggningen kommer att medföra. Med hänsyn härtill
ävensom till föreliggande belastningssiffror torde den i omkostnadsstaten
ingående förslagsposten till publikationstryck i enlighet med styrelsens förslag
kunna upptagas med oförändrat belopp.

En modernisering av tullverkets telefonförhållanden i Stockholm — enligt
uppgift i 1943 års riksdagsrevisorers berättelse lia vid generaltullstyrelsen och
centraltullkammaren i Stockholm upprättats abonnemang å sammanlagt 164
direkta apparater — torde med hänsyn såväl till tulltjänsten som till allmän -

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

23

hetens berättigade intressen icke i längden kunna undanskjutas. Det synes
önskvärt att, därest tekniska hinder ej lägga hinder i vägen, telefonväxelfrågan
upptages till förnyad behandling i samband med omorganisationen
av centraltullkammaren i Stockholm och att därvid även övervägas möjligheterna
att anordna en gemensam växel för styrelsen och lokaimyndigheterna
i Stockholm. Kostnaderna för införande av telefonväxel torde få bestridas
av expensmedel. I avbidan på det slutliga avgörandet av denna fråga
torde likväl expensposten i enlighet med styrelsens förslag kunna bibehållas
oförändrad.

Icke heller i övrigt föranleder generaltullstyrelsens förslag till beräkning
av de olika posterna i omkostnadsstaten någon erinran från min sida.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för general -

tullstyrelsen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaltulldirektör ............................ C 12

1 kustbevakningschef .......................... G 5

5 byråchefer .................................. A 30

1 byrådirektör och ombudsman.................. A 28

1 byrådirektör ................................ A 26

1 förste aktuarie .............................. A 26

1 förste byråsekreterare ........................ A 26

5 byråinspektörer ........... A 24

2 förste revisorer .............................. A 24

1 kamrerare .................................. A 24

3 aktuarier .................................... A 21

3 byråsekreterare ............................. A 21

11 revisorer .................................... A 21

3 tullkontrollörer .............................. A 21

11 kammarskrivare .............................. A 16

1 materialförvaltare ........................... A 15

1 assistent ..................................... A 14

3 kansliskrivare ............................... A 11

3 kontorister .................................. A 9

1 förrådsförman .............................. A 7

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

14 kanslibiträden ............................... A 7

9 expeditionsvakter ............................ A 5

21 kontorsbiträden ............................. A 4

7 skrivbiträden ............................... A 2

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 192.

Tjänsteman å övergångsstat:

1 registrator .................................. A 14

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0:

1 byråingenjör ............................... Eo 26

1 byråinspektör .............................. Eo 24;

Anm. En kansliskri vart] anst å ordinarie stat skall hållas vakant, intill
dess den å övergångsstat uppförde registratorn avgår från sin befattning.

dels godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Av löningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slagsvis

.......................... kronor 641 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ...... » 1 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso nal

.............................. » 148 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 116 800

Summa kronor 907 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen ................ kronor 13 000

Nettoutgift kronor 894 000;

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos
generaltullstyrelsen å riksstaten under sjunde huvudtiteln för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag

av ................................... kronor 894 000;

dels godkänna följande personalförteckning för tullstaten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1. Lokaltullf örn altning en.

3 tulldirektörer .............................. A 29

3 tullöverinspektörer ........................ A 27

1 övertullförvaltare .......................... A 27

5 tullförvaltare av klass 1 A .................. A 26

6 tullöverinspektörer ........................ A 26

8 tullförvaltare av klass 1 B .................. A 24

21 tullöver kontrollörer ........................ A 24

Kungl. Martts proposition nr 192.

25

16 förste tullkontrollörer ...................... A 22

16 tullförvaltare av klass 2 .................... A 22

20 tullförvaltare av klass 3 .................... A 21

132 tullkontrollörer ............................ A 21

6 tullförvaltare av klass 4 .................... A 20

308 kammarskrivare............................ A 16

23 tullmästare ................................ A 15

25 tulluppbördsmän .......................... A 15

152 tullkontorister.............................. A 12

129 tullöveruppsyningsman...................... A 12

2 kansliskrivare.............................. A 11

4 kontorister ................................ A 9

1 096 tulluppsyningsman ........................ A 8

33 kanslibiträden ............................ A 7

507 tullvakter.................................. A 5

60 kontorsbiträden ............................ A 4

30 skrivbiträden .............................. A 2

2. Kustbevakningen.

4 kammarskrivare .......................... A 16

22 kustöveruppsyningsmän .................... A 12

55 kustuppsyningsman ........................ A 8

53 förste kustvakter .......................... A 7

163 kustvakter ................................ A 6

55 kustvakter ................................ A 5

4 kontorsbiträden .......................... A 4

3. Gränsbevakningen.

1 gränsbevakningschef........................ A 24

1 kammarskrivare .......................... A 16

6 gränsöveruppsyningsmän.................... A 12

188 gränsuppsyningsmän......;................. A 8

Tjänstemän å övergångsstat:

9 tullkassörer................................ A 18

1 tullmästare ................................ A 15

90 tillsyningsmän ............................ A 6;

Anni. 1. 1 kammarskrivartjänst å ordinarie stat vid centraltullkammaren
i Malmö skall'' hållas vakant, intill dess 1 tullkassör å övergångsstat
vid samma centraltullkammare avgår från sin befattning.

Anm. 2. 8 tulluppbördsmanstjänster å ordinarie stat må tillsättas endast
i den mån 8 tullkassörer å övergångsstat avgå från sina befattningar.

Anm. 3. 1 tullöveruppsyningsmanstjänst å ordinarie stat skall hållas
vakant, intill dess 1 tullmästare å övergångsstat avgår från sin befattning.

Anm. 4. 90 tullvakttjänster å ordinarie stat må tillsättas endast i den
mån 90 tillsyningsmän å övergångsstat avgå från sina befattningar.
niliano till riksdagens protokoll 19ii. I sami. Nr 192.

3

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

dels godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ..................... kronor 13 100 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t........ » 1 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 1 500 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 2 273 500

Summa kronor 16 875 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen .............. kronor 775 000

Nettoutgift kronor 16 100 000;

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare d
tullstaten å riksstaten under sjunde huvudtiteln för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av. . kronor 16 100 000;

dels godkänna följande omkostnadsstat för tullverket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........ kronor 124 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ........ » 550 000

3. Expenser, förslagsvis .............. » 900 000

4. Publikationstryck, förslagsvis ...... » 30 000

5. Hemliga utgifter................... » 2 000

6. övriga utgifter, förslagsvis ......... » 630 000

Summa kronor 2 236 000

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från marinen .............. kronor 550 000

Nettoutgift kronor 1686 000;

dels ock till Tullverket: Omkostnader å riksstaten under
sjunde huvudtiteln för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av ............................ kronor 1 686 000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 192.

27

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Birger Öhman.