Kungl. Maj:ts proposition nr 274.
1
Nr 174.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående iståndsättande
av vissa kasernetablissement i Stockholm
m. m.; given Stockholms slott den 3 mars 194-4.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 mars 1944.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson,
Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Efter gemensam beredning nied cheferna för kommunikations- och finansdepartementen
anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld,
frågor rörande iståndsättande av vissa kasernetablissement i Stockholm
lii. m. samt anför därvid följande.
Bihang till riksdagens protokoll. l:a sami. Nr 174.
2
Kungl. Majlis proposition nr 17b.
1. Iståndsättande av Svea och f. d. Göta livgardes kasernetablissement
i Stockholm.
Svea livgardes utflyttning till Järvafältet har sedan någon tid tillbaka förberetts.
1941 och 1943 års riksdagar ha för nytt kasernetablissement därstädes
anvisat tillhopa 10 000 000 kronor. De nödvändiga byggnadsarbetena
lia också påbörjats men ha i början av år 1943 måst inställas med hänsyn
till tilltagande svårigheter på byggnadsmarknaden.
På grund härav anmodade jag den 12 april 1943 dåvarande arméförvaltningens
fortifikationsstgrelse att inkomma med förslag till de åtgärder, som
ansågos erforderliga vid ett anstånd med byggnadsarbetena.
Efter samråd med chefen för armén framhöll fortifikationsstyrelsen i
skrivelse den 17 september 1943, att kasernetablissementet borde snarast
färdigställas enligt tidigare uppgjorda planer samt att, därest ett uppskov
med arbetena skulle befinnas oundvikligt, iståndsättnings- och moderniseringsarbeten
å regementets nuvarande etablissement måste genomföras för
en kostnad av 1 100 000 kronor.
I skrivelse den 2 augusti 1943 har vidare sekundchefen för Svea livgarde
hemställt, att medel måtte ställas till förfogande för utförande snarast möjligt
av förbättrings- och ändringsarbeten vid regementets nuvarande kasern
i Stockholm. Till stöd härför har framhållits följande.
De medel, som ställts till förfogande för de nuvarande kasernernas underhåll,
ha förklarligt nog varit mycket knappa. Medel för större ändrings-,
reparations- och ombyggnadsarbeten ha likaledes beviljats i mycket begränsad
omfattning. Det är därför ej underligt, att kasernbyggnaderna nu såväl
ut- som invändigt befinna sig i ett mycket bristfälligt skick och att de äro
oekonomiska i bruk.
Den ettåriga värnplikten gör, att de värnpliktiga ej blott några månader
under årets ljusaste del, då största delen av såväl tjänst- som fritid kan förläggas
utomhus, äro hänvisade till kasernen utan även återstoden av året.
då de koria dagarna och väderleken göra att vistelse inomhus till stor del
bliver nödvändig. Regementets dåligt underhållna förläggningslokaler,
ohygieniska toalettanordningar, trånga fritidslokaler samt såväl trånga som
ohygieniska utspisningslokaler göra på de unga värnpliktiga, vilka kanske
för första gången komma i kontakt med krigsmakten, ett intryck av förfall
och framkalla i längden hos den enskilde soldaten sänkt ansvarskänsla för
all den materiel, som överlämnas i hans vård, samt en olustkänsla, som
menligt inverkar på såväl disciplinen som utbildningsresultatet.
Ännu värre är dock situationen för allt det fast anställda befälet, som år
efter år måste arbeta under dessa synnerligen svåra förhållanden.
Statens krisrevision, som i början av året besökte regementet, påtalade
även de dåliga förläggnings- och ekonomilokalema, särskilt kök och matsalar.
Sjukvården vid regementet arbetar under olidliga förhållanden.
Slutsatsen av det hittills anförda är att, även om regementet örn några år
övergiver nuvarande kaserner, det är oundgängligen nödvändigt lägga ned
ansenliga medel på dessa. Förut inbesparade anslag måste nu utanordnas.
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
3
I yttrande häröver den 22 september 1943 framhöll fortifikationsstgrelsen.
att de av sekundchefen begärda ändringsarbetena i huvudsak avsåge samma
behov, för vilka i styrelsens förenämnda skrivelse kostnaderna beräknats
till 1 100 000 kronor.
Ytterligare har riksdagens militieombudsman i skrivelse den 7 oktober
1943 framhållit, att det, även om utflyttningen till Järvafältet snart komme
till stånd, likväl vore nödvändigt, att de vid regementets gamla etablissement
förefintliga sanitära missförhållandena i viss utsträckning omedelbart avhjälptes.
Sedermera har arméns fortifikations förvaltning i skrivelse den 8 februari
1944 framhållit, att förvaltningen hade för avsikt att snarast ingiva framställning
örn bemyndigande att upptaga arbetena med färdigställande av det
nya etablissementet å Järvafältet. I anslutning härtill har förvaltningen anfört,
att, i samband med att regementet inom en relativt snar framtid beräknades
kunna utrymma sina nuvarande kaserner i Stockholm, frågan örn det
fortsatta utnyttjandet av dessa kaserner hade aktualiserats. Från början
hade avsikten varit, att kasernområdet skulle överlämnas till djurgårdskommissionen
för exploaterande. Emellertid saknade ett stort antal militära
staber och skolor m. m. lämpliga lokaler. Då vidare frågan örn definitiv förläggningsort
för Stockholms luftvärnsregemente, som för närvarande disponerade
Göta livgardes kaserner och där vöre relativt trångbott, ställts på
framtiden, hade fråga uppkommit att bereda plats för nämnda förband inom
Svea livgardes kaserner. Genom militärbefälhavarens för IV. militärområdet
försorg hade på order av chefen för armén uppgjorts förslag härtill, och
med skrivelse den 11 januari 1944 hade chefen för armén med biträdande
av förslaget översänt detsamma till arméns fortifikationsförvaltning.
De förband och staber m. m., vilkas lokalbehov enligt sagda förslag skulle
kunna tillgodoses inom Svea livgardes nuvarande kasernetablissement, vöre
Stockholms luftvärnsregemente, IV. militärbefälsstaben, kommendantsstaben
i Stockholm, försvarsstabens fotoanstalt, rådfrågningsbyrå för Stockholms
inskrivningsområde, stabsskvadronen vid Livregementet till häst samt arméns
officersskolor.
Fortifikationsförvaltningen har i anslutning härtill framlagt förslag till
omfattande reparations- och ändringsarbeten för utnyttjande av Svea livgardes
kasernetablissement för dessa nya ändamål samt till iståndsättande
av de för Stockholms luftvärnsregemente nu utnyttjade lokalerna. Vidare har
fråga uppkommit örn centralisering av vissa bok- och blankettförråd inom
försvarsväsendet samt av vissa militära lijälptrycksanläggningar.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
Föreliggande utredning.
1. Stockholms luftvfirnsregemcntc.
Av den genom chefens för armén försorg verkställda utredningen framgår
i huvudsak följande.
Stockholms luftvärnsregemente vore för närvarande inrymt i f. d. Göta livgardes
kaserner. För regementet vore dessutom inom området uppförda vissa
förläggningsbaracker. Inom etablissementet disponerades nordöstra delen av
östra kasernflygeln av Svea livgarde och nordvästra delen av västra kasernflvgeln,
våningarna två och tre trappor, av Första intendenturkompaniet.
I framtiden vore det med hänsyn till ledning och inre tjänst ofrånkomligt,
att regementet för sin förläggning i första hand disponerade ett helt kasemetablissement.
En förflyttning till Svea livgardes nuvarande kaserner kunde
ifrågasättas, därest detta för regementet skulle innebära bestämda fördelar.
Så syntes emellertid icke vara förhållandet. Kostnaderna för modernisering
och iståndsättande av Svea livgardes och Stockholms luftvämsregementes
nuvarande kaserner vore ungefär lika. Genom en omflyttning till
Svea livgarde fördröjdes frigörandet av detta regementes kaserner och dessutom
vöre inom luftvärnsregementets nuvarande kaserner vissa omändringsoch
reparationsarbeten vidtagna för regementet. Bibehölles den nuvarande
förläggningen komme regementet med hänsyn till förrådsbyggnadernas placering
såväl inom regementets som Svea livgardes område att erhålla ett
mera enhetligt kasernområde direkt gränsande till Ladugårdsgärde. Ur övningssynpunkt
vöre detta en bestämd fördel. Regementet borde sålunda
tills vidare kvarligga. Örn lokalernas disponerande har anförts följande.
Inom själva huvudkasernen finnas, förutom kanslibyggnad, 12 batteriförläggningar.
Expeditionslokalerna inom kanslibyggnaden täcka
icke hela fredsbehovet. Tillräckligt utrymme saknas bland annat för personaldetalj
och värnpliktsredovisning. Förslagsvis bör för dessa senare ändamål
en av batteriförläggningarna avses, lämpligen bottenvåningen i sydöstra
delen av östra kasernflygeln. Brist föreligger vidare på lokaler för ett
centralförråd för personlig intendenturmateriel för cirka 1 200 man.
Då logementen i en av batteriförläggningarna ■—- bottenvåningen i nordöstra
delen av östra kasernflygeln — vetta mot en bergvägg och därför äro
kalla och fuktiga, synes denna batteriförläggning lämpligen böra disponeras
för detta ändamål.
Regementet kommer i fred att vara organiserat på tre divisioner örn sammanlagt
tio batterier. Återstående 10 batteriförläggningar täcka
således behovet. Sammanlagt rymma dessa batteriförläggningar 960 man.
Då regementets manskapsfredsstyrka —- furirer oräknade — uppgår till omkring
800 man, förefinnes ett överskott på förläggningsutrymme för 160
man. Detta bör användas dels såsom reserv, dels för att kunna förlägga till
kurser och skolor i Stockholm tillfälligt kommenderad personal av manskaps
grad.
Sammanlagda platsbehovet för furirer är omkring 77 motsvarande 70 %
av hela antalet, som är 110.1 I furirrum kunna sammanlagt förläggas
33 furirer, varför kvarstår ett platsbehov för ytterligare 44 furirer. Då i
1 Enligt propositionen 1944: 143 har motsvarande antal, vid bifall till i nämnda proposition
framlagt förslag, beräknats till 87.
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
5
fortsättningen kommer att föreslås, att nordöstra delen av östra kasernflygeln
inom Svea livgardes nuvarande kasern tages i anspråk av luftvämsregementet
för lektionssalar m. m., synes detta behov lämpligen kunna fyllas
dels genom där befintliga furirrum. dels genom att till furirrum omändra
i denna kaserndel befintliga underofficersbostäder, vilka genom livgardets
utflyttning bliva lediga.
Lektionssalar, lämpliga för ändamålet, finnas för närvarande fyra
stycken. Två av dessa äro belägna i våningen en trappa i matsals- och marketenteribyggnaden.
Då marketenteriet med hänsyn till manskapsstyrkan
vid luftvämsregementet måste utökas, böra de icke vidare användas för
detta ändamål utan i stället tillföras marketenteriet. Övriga två lektionssalar
äro belägna i översta våningen i kanslibyggnaden. Ur utbildningssynpunkt
ligga båda olämpligt till. De synas i stället böra användas såsom
expeditionslokaler, varigenom behovet av dylika skulle bliva tillfredsställande
fyllt. För regementet föreligger därför ett behov av lektionssalar m. m. samt
dessutom av fritidslokaler såsom bibliotek, skrivrum och läsrum, de senare
för närvarande inrymda i en barack på kaserngården. Sammanlagda behovet
av lektionssalar uppgår enligt militära byggnadsutredningens normer
till 16, varav 14 för batterierna, en filmundervisnings- och skrivsal rymmande
ett batteris styrka samtidigt, användbar även som mindre samlingssal
och för genomgångar och föredrag, samt ett signalrum. Dessutom tillkomma
lärarrum. Det synes lämpligt att luftvämsregementet vid Svea livgardes
avflyttning till övningsfältet övertager hela nordöstra delen av östra
kasernflygeln inom nämnda regementes nuvarande kaserner och att denna
del i huvudsak inredes som lektionssalsbyggnad. Då byggnaden inrymmer
tre våningar, bör ett lärarrum inredas i varje våning.
Som större samlingssal bör nuvarande gymnastiksalen kunna användas.
Denna är försedd med ljudfilmsanordningar och provisorisk teaterscen.
Sjukhusbyggnaden vid Stockholms luftvärnsregemente innehåller,
förutom behandlingsrum och tandpoliklinik m. m., 40 vårdplatser. Därest
stabsskvadronen vid Livregementet till häst överföres till Stockholms luftvärnsregemente,
kommer sistnämnda regementes fredsstyrka att uppgå till
omkring 1 000 man. Enligt sjukvårdsförvaltningens normer erfordras för
dessa 50 vårdplatser. Det synes emellertid även lämpligt, att luftvämsregementet
övertager sjukvården för de staber och skolor, vilka i övrigt avses
förläggas till Svea livgardes nuvarande kasemetablissement. Med hänsyn
härtill och då livgardets sjukhusbyggnad ligger intill luftvärnsregementets
och norr om den kaserndel, som enligt ovan föreslagits skola inrättas till
lektionssalsbyggnad för luftvämsregementet, bör detta regemente vid livgardets
avflyttning övertaga dettas sjukhusbyggnad.
Den nuvarande badstu byggnaden, som är belägen mitt emellan
Svea livgarde och Stockholms luftvärnsregemente och som för närvarande
disponeras av båda regementena, bör vid livgardets avflyttning helt övertagas
av luftvämsregementet. Den är emellertid otidsenlig och bör i samband
med övrig upprustning sättas i tillfredsställande skick. Detta synes så
mycket mera nödvändigt som den kommer att vara erforderlig även för de
andra skolor och förband m. m., som enligt denna utredning föreslås skola
förläggas till Svea livgardes nuvarande kaserner.
Mässlokaler för manskap och underbefäl äro för närvarande in -
6
Kungl. Maj:ts proposition nr lik.
rymda i matsals- och marketenteribyggnaden. Manskapsmässen omfattar
106 m2 golvyta, konstapelmässen 63 m2 golvyta och furirmässen 190 m2
golvyta. Enligt militära byggnadsutredningens normer erfordras med hänsyn
till fredsstyrkan för manskapet 355 m2, för konstaplarna 74 m2 och för
furirerna 110 nr golvyta. Lokalerna — utom furirmässen -— motsvara sålunda
icke behovet. Det synes därför vara lämpligt att förlägga manskapsmässen
i våningen en trappa och flytta ned furirmässen till nuvarande manskapsmässen.
De i våningen en trappa belägna och förut omnämnda båda
lektionsrummen tilläggas manskapsmässen. Konstapelmässen bibehålies.
Den nuvarande underofficersmässen om 95 m2 golvyta är, då antalet underofficerare
är 51, otillräcklig. En viss tillbyggnad bör därför ske.
Stockholms luftvärnsregemente disponerar för närvarande förrådslokaler
dels inom sin egen kasern, dels inom f. d. Livregementets dragoners
kasern, dels ock inom f. d. Positionsartilleriets kasern. Förrådslokalerna
inom Livregementets dragoners kasern böra även i framtiden bibehållas
(pjäshallar m. m.). Förrådsbarackerna böra slopas. Förråden inom
Positionsartilleriets kasern böra omflyttas till luftvärnsregementet. Vid Svea
livgardes och Första intendenturkompaniets utflyttning övertager luftvärnsregementet
av nämnda förband disponerade förrådsutrymmen. Med hänsyn
till regementets blivande freds- och mobiliseringsstyrka samt till önskvärdheten
av att slopa de nuvarande förrådsbarackerna och omflytta vissa förråd
till regementets kasern komma förrådsutrymmena enbart inom regementets
kasern icke att vara tillräckliga. Delar av livgardets nuvarande förråd
måste dessutom tagas i anspråk. Brist på varmgarage kommer ändock
att föreligga, då sådana i tillräckligt antal icke finnas uppförda varken för
Svea livgarde eller för Stockholms luftvärnsregemente. Förrådsfrågan synes
emellertid i sin helhet böra utredas av 1943 års militära förrådskommitté. De
delar av Svea livgardes nuvarande förråd, vilka i framtiden icke behöva disponeras
av luftvärnsregementet, synas i första hand böra tilldelas Stockholms
1 örsvarsomrade, som för detta ändamål för närvarande måste förhyra särskilda
lokaler för en årshyra av 17 000 kronor.
Enligt fortifikationsförvaltningens beräkningar skulle kostnaderna för erforderliga
om- och nybyggnads- samt reparationsarbeten uppgå till sammanlagt
2 310 000 kronor, varav belöpa 1 400 000 kronor på om- och nybyggnadsarbeten
samt återstående 910 000 kronor på reparationsarbeten.
2. IV. militärbcfälsstabcn.
Av utredningen framgår bland annat följande.
Staben, som tidigare varit förlagd till militärstabsbyggnaden på Östermalm,
vore för närvarande inrymd i förhyrda lokaler i f. d. hotell Anglais
vid Stureplan i Stockholm. Årshyran uppginge till 82 520 kronor. Dessa
lokaler vore tagna i anspråk enligt allmänna förfogandelagen, vars giltighet
torde komma att upphöra omedelbart efter återgång till fredsförhållanden.
Då lokalerna således icke kunde påräknas efter denna tidpunkt, vöre det
nödvändigt att redan nu vidtaga åtgärder för att tillgodose militärbefälsstabens
lokalbehov i fred.
En återflyttning av militärbefälsstaben i militärstabsbyggnaden syntes
Kungl. Maj:ts proposition nr 274.
7
icke möjlig eller lämplig att genomföra, även om vissa utrymmen inom
nämnda byggnad inom överskådlig tid bleve disponibla. Dessa syntes nämligen
icke tillräckliga för att fylla bela behovet för utanför militärstabsbyggnaden
inrymda delar av försvars- och armestaberna samt hemvärns
staben. IV. militärbefälsstabens lokalbehov i fred måste därför tillgodoses
på annat sätt.
En förflyttning av staben till Svea livgardes nuvarande kaserner syntes
ur många synpunkter fördelaktig. Läget vore lämpligt och inom desamma
funnes redan nu expeditions- och mässlokaler, telefonväxel, garage och stallutrymmen,
vilka med fördel och utan större omändringsarbeten kunde övertagas
av militärbefälsstaben. Behovet av större samlingslokaler komme att
helt tillgodoses, därest i utredningen föreslagna andra skolor och förband
även förlädes till Svea livgarde. Vidare har anförts.
Stabens lokalbehov i fred är omkring 55 rum. Inom Svea livgardes kanslibvggnad
finnas 35 runi, varav två äro omkring 100 nr samt två omkring
15 m2 Genom mindre ändringsarbeten torde därför stabens behov av expeditionslokaler
i huvudsak kunna tillgodoses inom nämnda kanslibyggnad.
Övrigt lokalbehov svnes lämpligen kunna fyllas genom att taga i anspråk
de underofficersbostäder, vilka äro belägna närmast^ västra valvet i västra
kasernflygeln, sydvästra delen, bottenvåningen och våningen en trappa.
Inom Svea livgardes nuvarande kasemetablissement finnas för närvarande
tre varmgarage om sammanlagt 18 platser. Stabens bilar uppgå i fred ti •
I denna utredning kommer även att föreslås att till Svea livgarde jamval
förlägges kommendantsstaben i Stockholm, som i fred disponerar en bil.
Dessa bilar böra lämpligen uppställas inom livgardets nuvarande garage.
Överskottet av garageplatser bör disponeras av Stockholms lultvarnsrege
111
För närvarande är stabens stall inrymt inom Svea artilleriregementes
kasemetablissement. Då även detta regemente beräknas komma att utflytta
till övningsfältet och dess kaserner därefter avses rivas ar det nödvändigt
att på annat håll skaffa erforderliga stallutrymmen. Svea livgarde disponerar
inom sitt nuvarande kasemetablissement 54 spiltplatser. Stabens stamhästantal
är 13. Förutom staben ha även fortifikations- och fälttygkarerna
dem tilldelade hästar på Svea artilleriregemente, sammanlagt 19. Aven dessa
böra uppställas inom livgardets nuvarande stallbyggnad, överskottet av
spiltplatser bör, sedan utrymme för sjukspiltor fråntagits, lämpligen disponeras
som förråd.
Kostnaderna för erforderliga iståndsättningsarbeten ha uppskattats till
200 000 kronor, varav 73 000 kronor för reparationsarbeten.
:t. Kommendantsstaben i Stockholm, Stockholms försvarsområdesstab, rudfrågningsbyrå
för Stockholms Inskrivnlngsområde.
Av utredningen framgår följande.
Staben vore för närvarande inrymd i förhyrda lokaler. Ärshyran för dessa
uppginge till 16 856 kronor. Enligt propositionen 1942:210 borde behovet
av utrymmen för försvarsområdesstaberna — i den man statsverket icke
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
disponerade lämpliga lokaler - tillgodoses genom förhyrning. Vid Svea
livgardes utflyttning syntes sådana lämpliga lokaler kunna ställas till kommendantsstabens
förfogande inom livgardets nuvarande kaserner. En bestämd
fördel vore, att IV. militärbefälsstaben och kommendantsstaben härigenom
komme att förläggas inom samma etablissement. Samarbetet mellan
de bägge staberna komme att avsevärt underlättas och vissa lokaler såsom
samlingssalar, mässlokaler och garage kunde utnyttjas gemensamt.
verensstämmelse uppstode också med de övriga militärområden, där gemensamma
stabsbyggnader vore avsedda att uppföras för militärbefäls- och
forsvarsområdesstaberna. Vidare har anförts.
rafaedi!I<>kalb?huvet fÖr St3ben uPPSår tm 18 rum- I Svea livgardes nuvarande
kasernetablissement ar på nedre botten av sydvästra delen av västra
kasernflygeln en kompaniförläggning innehållande 19 rum omändrad till
expeditionslokaler för Stockholms inskrivningsområde. Vid livgardets ut!^
"lng bor'',a™ya11 Stockholms inskrivningsområde medfölja. Med hänsyn
lil de speciella förhållanden, vilka äro rådande i Stockholm, synes det för
wJrnrCn d°Ck nödvändigt, att rådfrågningspersonal för de värnpliktiga
kvarbliver inom staden. I insknvningsområdets nuvarande lokaler finnes i
v6n m d Cn 11PP1 ysningsbyrå bestående av ett rum och ett mindre
Dessa 11 trynimen synas i fortsättningen böra disponeras av denna
radfragnmgspersonal. Kommendantsstaben synes därför lämpligen böra
inrymmas i bär återstående utrymmen. I fred kommer staben att vara tilldelad
1 bil. Inrymme for denna finnes, såsom ovan anförts, i Svea livgar
-
Fortifikationsförvaltningen har för berörda ändamål icke beräknat andra
kostnader än oundgängligen nödvändiga iståndsättnings- och förbättringsarbeten,
vilka kostnader uppskattats till 15 000 kronor.
4. Försvarsstabens fotoanstalt.
I skrivelse den 6 februari 1943 hemställde chefen för försvarsstaben, att
nya ändamålsenliga lokaler för försvarsstabens fotoanstalt snarast måtte
uppföras. Till stöd härför anfördes.
Försvarsstabens fotoanstalts nuvarande lokaler, belägna i våningen (i
trappor upp inom militärstabsbyggnaden å Östermalm i Stockholm, äro i
alla avseenden otillfredsställande såväl i fråga om utrymme som ändamålsenlighet.
De äro emellertid icke blott otillräckliga, olämpliga och ohälsosamma
utan även ur brandskyddssynpunkt av brandsakkunnig utdömda.
Fotoanstalten har mycket omfattande och för försvaret i dess helhet betydelsefulla
uppgifter. Tyvärr har dock anstalten på grund av lokalsvårigheterna
vid upprepade tillfällen sett sig nödsakad att till men för krigsberedskapen
inom hithörande områden avböja olika militära myndigheters
tramstallnmgar örn utbildning av personal i fototjänst. Likaså har fotoanstalten
av samma anledning måst avböja eller fördröja utförandet av en
mångfald fotografiska arbeten av militär betydelse.
I yttrande den 21 maj 1942 har branidsakkunnig framhållit, bland annat,
att den del av vindsvåningen, som disponerades av fotoanstalten, i hän
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
9
delse av ett allvarligt eldsutbrott vöre i det närmaste omöjlig att rädda. En
sanering komme att draga stora kostnader utan att fullt tillfredsställande
säkerhet ändå kunde vinnas. Enda möjligheten att minska det hot mot
byggnaden, som den ur eldsläckningssynpunkt olyckliga takkonstruktionen
utgjorde, vore att minska vindens brännbara inredning. Den brandsakkunnige
har därför föreslagit, att anstalten skulle förläggas till annan plats samt
den för anstalten gjorda inredningen avlägsnas.
Frågan om anskaffande av mera ändamålsenliga lokaler åt fotoanstalten
har därefter varit föremål för undersökning, varvid följande sex alternativ
för frågans lösning blivit prövade, nämligen
a) nybyggnad, inklusive laboratorium av skyddsrumskaraktär;
b) anstaltens inrymmande i marinledningens ämbetshus å Ladugårdsgärde;
c)
nybyggnad i anslutning till militärförvaltningamas nybyggnader å
Ladugårdsgärde;
d) sanering och ombyggnad av de nu disponerade lokalerna;
e) reducerad nybyggnad i anslutning till militärförvaltningarna eller till
statens reproduktionsanstalts planerade nybyggnad vid Frihamnen; samt
f) anstaltens förläggande till Svea livgardes nuvarande kasernetablissement
å Östermalm.
Beträffande de olika alternativen må framhållas följande.
Sedan försvarsstabschefens förenämnda framställning remitterats till
byggnadsstyrelsen, yttrade styrelsen i utlåtande den 12 februari 1943 att,
då det icke syntes möjligt bereda anstalten lokaler inom befintlig byggnad,
sådana måste anskaffas genom nybyggnad. Den utredning byggnadsstyrelsen
verkställt härom, hade grundat sig på från anstalten lämnade uppgifter
rörande rumsbehovet och någon undersökning beträffande möjligheterna
att vidtaga beskärningar hade icke kunnat verkställas. I anledning
av väckt förslag örn gemensam byggnad för det av försvarsväsendets tryckeriutredning
föreslagna tryckerikontoret (jfr det följande) och fotoanstalten
erinrades, att sådant samband knappast förefunnes mellan nämnda institutioner,
att en sammankoppling av byggnadsfrågorna syntes befogad. Byggnadsstyrelsen
ifrågasatte därför särskild byggnad för fotoanstalten. Kostnaderna
härför, omfattande en effektiv golvyta av cirka 1 400 m2 primärutrymme
och 642 m2 sekundärutrymme kunde beräknas till 800 000 kronor.
Med hänsyn till det anförda föreslogs emellertid, att frågan örn lokalbehovet
skulle närmare utredas.
I förnyat yttrande den 12 maj 1943 anförde byggnadsstyrelsen, att möjligheter
erbjöde sig att anordna lokaler för anstalten i källare och souterrängvåningar
i den ifrågasatta tillbyggnaden lill marinledningens
ämbetshus. Hit kunde emellertid icke förläggas anstalten i dess helhet.
Efter samråd med anstaltens föreståndare föresloges, att lokaler för främst
10
Kungl. Maj:ts proposition nr Vik.
anstaltens undervisningsverksamhet tills vidare skulle anskaffas på annat
sätt. För sådan händelse kunde lokalbehovet begränsas till något över 800
m2 och kostnaderna till 280 000 kronor.
I anledning av berörda förslag framhöll marinförvaltningen, att dess behov
av lokaler vore trängande och att någon inskränkning av det för förvaltningen
beräknade nybyggnadsprogrammet icke kunde förordas. Förvaltningen
hemställde därför, att byggnadsstyrelsens förslag icke måtte vinna
beaktande.
På grund härav utarbetade byggnadsstyrelsen i samråd med försvarsstaben
ett reducerat förslag till nybyggnad för anstalten i anslutning
till militärförvaltningarnas nybyggnader å
Ladugårdsgärde invid marinledningens ämbetshus, omfattande arbets-
och tjänsterum, optiskt laboratorium och kasematt för film men ej
lärosalar samt beläget i anslutning till fullträffsäkert skyddade laboratorielokaler.
Förslaget lades till grund för framställning från chefen för försvarsstaben
av innebörd, att ett belopp av 800 000 kronor skulle ställas till förfogande
för ändamålet.
Sedermera anmodade chefen för försvarsstaben arméförvaltningens forlifikationsstijrelse
att inkomma med utredning angående sanering och
ombyggnad av de nu disponerade lokalerna i militärstabsbyggnadens
vind för ernående av ökat brandskydd och tillvaratagande av
befintligt utrymme för fotoanstalten. Av utredningen framgår, att den för
arbets- och tjänsterum effektiva golvytan skulle bliva ungefär 825 m2 och
att kostnaderna skulle belöpa sig till 336 000 kronor.
I skrivelse den 29 januari 1944 framhöll tillförordnade chefen för försvarsstaben,
att han i princip icke hade något att erinra mot att fotoanstalten
förlädes i anslutning till påtänkt nybyggnad för statens reproduktionsanstalt
vid Frihamnen, även om det ur tjänstesynpunkt
vore lämpligare med förläggning i närheten av de militära stabsbyggnaderna
å Ladugårdsgärde. Kostnaderna enligt detta förslag uppskattades till 450 000
kronor. Härvid beräknades en effektiv golvyta av samma omfattning som
den, vilken kunde erhållas genom ombyggnad av de nuvarande lokalerna.
Slutligen har arméns fortifikationsförvaltning i förutnämnda skrivelse den
S februari 1944 framhållit, att enligt ett av chefen för armén biträtt förslag
till fortsatt utnyttjande av Svea livgardes nuvarande kasernetablissement
efter regementets utflyttning till Järvafältet utrymme
för fotoanstalten skulle kunna beredas i nyssnämnda kasernetablissement.
Härvid skulle tagas i anspråk våningarna två och tre trappor upp i sydöstra
delen av östra kasernflygeln. Kostnaderna härför ha beräknats till 330 000
kronor, vartill skulle komma kostnader för erforderlig specialinredning med
37 000 kronor. Enligt förslaget skulle anstaltens lokalbehov bliva tillfullo
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
11
tillgodosett och anstaltens nuvarande lokaler kunna övertagas av utanför
militärstabsbyggnaden inrymda delar av försvars- eller arméstaberna.
Beträffande anstaltens behov av teknisk utrustning —
utöver förutnämnda specialinredning — har chefen för försvarsstaben i
skrivelse den 27 augusti 1943 framhållit, att anstaltens nuvarande tekniska
utrustning i flera avseenden vore ofullständig och delvis föråldrad. Sålunda
saknades i flera fall erforderlig materiel för de olika arbetsuppgifter, vilka
tillkontme anstalten. Framför allt gällde detta utbildningsarbetet och vissa
delar av laboratorietjänsten, såsom arkivfotografering, reproduktion avstörre
original, exempelvis kartor m. fl. dokument av hemlig natur, mekanisk
bildtriangulering, optisk prövning av kamerors objektiv och slutare
samt försöksverksamheten för utveckling av fotografien i fält.
Totalkostnaden för anskaffning av ny materiel och modernisering av äldre
teknisk utrustning beräknades uppgå till 115 000 kronor.
Med anledning härav Ilar försvarsstabschefen hemställt, att ett belopp
av högst 115 000 kronor måtte ställas till förfogande för anskaffning av
nv materiel och modernisering av äldre teknisk utrustning för fotoanstalten.
5. Stabsskvadronen vid Livregementet till häst.
Beträffande detta förband framgår av den verkställda utredningen följande.
Enligt propositionen 1942:210 avsåges vid genomförd försvarsorganisation
en stabsskvadron skola ingå i Livregementet till häst, till vilken vid de
högre staberna m. m. i Stockholm tjänstgörande värnpliktiga expeditionsbiträden
m. fl. skulle förläggas och redovisas. För närvarande utgjorde
dessa värnpliktiga ett kompani av Svea livgarde, förlagt inom Stockholms
luftvärnsregementes nuvarande kaserner.
Enligt en av militära byggnadsutredningen upprättad promemoria rörande
behovet av fritidslokaler m. m. för Livregementet till häst erfordrades
vid regementet vissa nybyggnader för att fylla dess lokalbehov i fred. Därest
stabsskvadronen förlädes till annan lämplig plats inom Stockholm utan att
där nybyggnad behövde ifrågakomma, syntes detta byggnadsprogram avsevärt
kunna beskäras. Förflyttning av skvadronen från Livregementet till
häst medförde även den fördelen, att en barackförläggning av delar av
skvadronen året runt, vilket under fredsförhållanden icke kunde anses tillfredsställande,
helt undvekes.
Genom Svea livgardes utflyttning till övningsfältet bleve lämpliga lokaler
utan särskilda omändringsarbeten disponibla för skvadronen. Skvadronen
skulle således som sådan aldrig behöva organiseras på Livregementet till
häst. Nuvarande stabskompaniet vid Svea livgarde kunde tvärstanna på
sin nuvarande plats och överföras vid livgardets utflyttning i form av ett
stabsbatteri till Stockholms luftvärnsregemente för förläggning och redovisning.
I samband härmed borde den aktiva kadern vid Livregementet till
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 17b.
häst minskas med för stabsskvadronen avsedd personal och denna personal
i stället överföras till luftvärnsregementet. Sammanlagt vore för stabsskvadronen
beräknade en ryttmästare, en fanjunkare, en sergeant, en furir
och fyra korpraler.
Förbandets fredsnumerär nödvändiggjorde, att två kompaniförläggningar,
vardera rymmande 96 man, måste tagas i anspråk. Då luftvärnsregementet
borde disponera sin nuvarande kasern i första hand för egna batterier m, m.,
syntes förbandet böra omflyttas från sin nuvarande förläggning till bottenvåningen
och våningen en trappa i sydöstra delen av Svea livgardes östra
kasernflygel.
För ifrågavarande ändamål erforderliga byggnadskostnader å Svea livgardes
kasern ha av fortifikationsförvaltningen beräknats till 19b 000 kronor,
varav 94 000 kronor för reparationsarbeten.
6. Arméns officersskolor.
Rörande dessa skolor har i utredningen anförts följande.
De truppslagsofficersskolor, vilka enligt propositionen 1942: 210 skulle
finnas vid armén, vöre infanteri-, kavalleri-, pansar-, artilleri-, luftvärns-,
ingenjör- och trängofficersskolorna. Av dessa skulle dels infanteri-, kavalleri-
och pansarofficersskolorna, dels artilleri-, luftvärns- och ingenjörofficersskoloma
bedrivas gemensamt. Sistnämnda tre skolor vore anslutna
till artilleri- och ingenjörhögskolan samt för närvarande inrymda i dennas
lokaler inom militärstabsbyggnaden. Vid en utflyttning av artillerioch
ingenjörhögskolan från militärstabsbyggnaden vore avsikten att inrymma
samtliga dessa skolor — artilleri- och ingenjörhögskolan, artilleriofficersskolan,
luftvärnsofficersskolan och ingenjörofficersskolan — i den
planerade militära högskolebvggnaden, vars uppförande emellertid för
närvarande vore ställt på framtiden. Infanteri-, kavalleri- och pansarofficersskolorna
vore avsedda att taga sin början från och med hösten 1944
med planerad förläggning till krigsskolan på Karlberg. Vissa omändringsarbeten,
främst av lektionssalar, komme härvid att bliva nödvändiga
vid krigsskolan. Trängofficersskolan vore förlagd till Göta trängkår i Skövde.
Elevantalet vid infanteri-, kavalleri- och pansarofficersskolorna vore beräknat
till omkring 90, vid artilleri-, luftvärns- och ingenjörofficersskolorna
till omkring 50 och vid trängofficersskolan till omkring 10.
Icke för någon av dessa skolor vöre ännu slutgiltiga åtgärder vidtagna
för den blivande förläggningen. En samlad förläggning av dessa skolor
komme att medföra ett, totalt sett, mindre behov av lokaler, då vissa lokaler
kunde utnyttjas gemensamt, varjämte även en besparing av lärarpersonal
vore möjlig. Genom en samlad förläggning ökades vidare möjligheterna
till enhetlig utbildning. Önskvärda samövningar, krigsspel m. m.
kunde med lätthet anordnas. Erforderliga lärare torde med mindre svå
-
Kungl. Maj:ts proposition nr lik.
13
righet kunna ställas till förfogande. Kostnaderna för övningsmateriel och
för transporter syntes även kunna nedbringas.
En förläggning av skolorna till vissa delar av Svea livgardes nuvarande
kasernetablissement syntes därför böra genomföras. Läget vore ur flera
synpunkter lämpligt, och förplägnadsfrågan syntes lätt kunna ordnas bland
annat genom att Militärsällskapets lokaler icke läge på längre avstånd än att
de även under lunchrasterna kunde utnyttjas.
Vidare har framhållits följande.
Expeditionslokaler, mindre lektionsrum, lärarrum, dagrum och bibliotek
för infanteri-, kavalleri-, pansar- och trängofficersskolorna synas lämpligen
kunna inrymmas i västra kasernflygelns sydvästra del, våningarna en
och två trappor. Större lektionsrum och en samlingssal, tillika filmlokal,
kunna med fördel anordnas i nuvarande matsals- och marketenteribyggnaden,
varvid bottenvåningen utnyttjas för de båda större lektionsrummen
och våningen en trappa, matsalen, för samlingssalen. Inredandet av en större
samlings- och filmlokal kommer även andra till Stockholm förlagda
högre staber och förband till godo. För närvarande måste för detta ändamål
oftast biograflokaler inom staden utnyttjas, vilket bland annat med
hänsyn till kostnaderna är mindre lämpligt. Officersskolornas lektionssalar
kunna därjämte även utnyttjas för den frivilliga utbildningen, da denna
främst bedrives under kvällar och helgdagar. Såsom materielhall synes
nuvarande sommarmatsalen bäst lämpad.
Under den tid officersskolorna icke äro förlagda till Stockholm, bora lokalerna
användas för tillfälligt sammandragna skolor och kurser..
En samlad förläggning av officersskolorna medför ett oundgängligt krav
på lokaler för elevernas fysiska fostran. Den nuvarande gymnastiksalen bor
därför bibehållas som sådan. Det är dock önskvärt att den förses med tidsenliga
omkiädnadsrum.
Fortifikationsförvaltningen har framhållit, att vid bifall till förslaget de
av förvaltningen tidigare beräknade byggnadskostnaderna å Karlberg kunde
reduceras med vad som belöpte på åtgärder för infanteri-, kavalleri- och
pansarofficersskoloma. Kostnaderna för en förläggning av samtliga officersskolorna
till Svea livgardes kasernetablissement beräknades till sammanlagt
87k 000 kronor, varav 333 000 kronor belöpte på reparationsarbeten.
I dessa kostnader inginge även kostnaderna för oundgängligen erforderliga
reparationsarbeten i den nuvarande underofficersmässen och vissa
underofficersbostäder, vilka fortfarande borde utnyttjas.
7. Sammanfattning av kostnadsberäkningarna. Fortifikationsförvaltningens yttrande.
De sammanlagda kostnaderna för iordningställandet av ifrågavarande
båda kasernetablissement i enlighet med fortifikationsförvaltningens föislag
skulle sålunda uppgå till 2 310 000 kronor för de för Stockholms lultvärnsregemente
beräknade utrymmena samt till (200 000 + 15 000 +
530 000 + 194 000 + 874 000 =) 1 613 000 kronor för övriga lokaler, vartill
skulle komma kostnader för värmecentral och gemensamma yttre ledning
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
ar till ett belopp av (418 000 + 81 000 =) 499 000 kronor. Totalkostnaderna
för de föreslagna arbetenas genomförande skulle således uppgå till
(2 310 000 + 1 613 000 + 499 000 =) 4 422 000 kronor, varav 1 498 000
kronor beräknats belöpa på reparationsarbeten och återstoden, 2 924 000
kronor, på om- och nybyggnadsarbeten.
För egen del har fortifikationsförvaltningen framhållit, att vid ett utnyttjande
av Svea livgardes och Stockholms luftvärnsregementes nuvarande
kasernetablissement såsom i det föregående angivits utrymme kunde
beredas för ett flertal staber och förband, för vilka eljest lokaler antingen
måste nyuppföras eller förhyras i den allmänna hyresmarknaden. Sålunda
syntes nybyggnad oundgängligen krävas för tillgodoseende av det ytterligare
förläggningsutrymme m. m., som erfordrades vid Livregementet till
häst, därest till detta regemente skulle förläggas och redovisas den s. k.
stabsskvadronen. löke heller vore möjligt att annat än genom nybyggnad
tillgodose försvarsstabens fotoanstalts behov av förbättrade lokaler, därest
anstalten icke inrymdes inom en del av Svea livgardes kasernetablissement.
Ävenså bleve nödvändigt att snarast uppföra såväl nybyggnad för IV.
militärbefälsstaben och Stockholms försvarsområdesstab (kommendantsstaben)
som den planerade byggnaden för de militära högskolorna, vilken
senare byggnad vid ett förläggande av arméns officersskolor till Svea livgarde
även kunde minskas till sin omfattning. Genom de för Stockholms
luftvärnsregemente i det föregående angivna arbetena, vilka förutom vissa
smärre örn- och tillbyggnadsarbeten allenast innefattade oundgängligen erforderliga
reparationsarbeten å regementets nuvarande kaserner, bleve nybyggnader
för tillgodoseende av det ytterligare lokalbehovet inom regementets
nuvarande etablissement icke erforderliga och kunde, utan att regementets
förläggning genom nu föreslagna åtgärders vidtagande definitivt
bundes, uppförande av nytt etablissement för regementet tills vidare undvikas.
Fortifikationsförvaltningen har fördenskull förordat ett tillgodoseende
av det föreliggande lokalbehovet i enlighet med vad i det föregående anförts.
Med hänsyn till att underhållet av såväl Svea livgardes som Stockholms
luftvärnsregementes nuvarande kasernetablissement sedan lång tid tillbaka
eftersatts i avvaktan på ordnandet av Stockholms garnisons utflyttande till
Järvafältet har fortifikationsförvaltningen ansett kostnaderna för de vid
ett genomförande av föreliggande förslag erforderliga reparationsarbetena
böra bestridas från den under staten för försvarsväsendets fastighetsfond,
arméförvaltningens delfond, för »Reparations- och underhållskostnader
m. m.» upptagna anslagsposten. Emellertid vore det icke möjligt att bestrida
dessa kostnader av de för ett eller två budgetår för reparation och underhåll
beräknade medlen. Då det dock vöre oundgängligen nödvändigt, att
arbetena komme till utförande inom en tidrymd av högst två år, syntes
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
15
ämbetsverket lämpligen böra erhålla ett bemyndigande att för arbetenas utförande
av omhänderhavda medel försträcka erforderligt belopp att under
ett antal år, förslagsvis sju år, ersättas från de för varje budgetår under
denna period för reparations- och underhållsarbeten upptagna medlen.
Genom detta förfaringssätt bleve en viss mindre reducering av de medel,
som eljest under denna tidrymd vore tillgängliga för underhåll och repalation
av övriga under ämbetsverkets vård och förvaltning stående etablissement,
ofrånkomlig vilket emellertid i och för sig syntes riktigt, då under
de senaste åren dessa förband tillgodonjutit för nu ifrågavarande tvenne
etablissement inbesparade underhållskostnader.
För kostnaderna för erforderliga örn- och tillbyggnadsarbeten borde däremot
ett särskilt investeringsanslag anvisas.
8. Centralt bok- och blankettförråd.
a. Inledning. Sedan 1941 års försvarsutredning i sitt betänkande
med förslag till plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet (SOU
1942: 1) förordat en sammanslagning av de tre nuvarande kommandoexpeditionerna
— lantförsvarets, sjöförsvarets och flygvapnets kommandoexpeditioner
— till en enda expedition, uttalade 1942 års för sv ar sberedning
i en den 5 mars 1942 dagtecknad promemoria, att beredningen icke ansåge
lämpligt, att till nämnda kommandoexpeditioner knutna bokdetaljer
i sin nuvarande form inginge i den nya kommandoexpeditionen. Detta
skulle bland annat innebära, att den sammanslagna bokdetaljen liksom för
närvarande skulle inom kommandoexpeditionernas lokaler rymma lager
av böcker, instruktioner och blanketter. Därmed skulle också följa behov
av personal och lokaler för att packa och expediera ifrågavarande tryckalster,
i mån som rekvisitionerna inkomme från förband, skolor o. s. v. Försvarsutredningen
hade visserligen upplyst, att lokalförhållandena omöjliggjorde
ett förläggande av bokdetaljernas verksamhet till försvarsgrensstaberna,
men enligt beredningens mening borde i vart fall förlaget av böcker,
instruktioner och blanketter kunna inrymmas inom andra lokaler än kommandoexpeditionernas.
Beredningen ville erinra därom, att upplagringen
tidigare omhänderhafts av visst bokförlag liksom också expedieringen. Det
syntes böra tagas under övervägande, om icke en återgång till en dylik
ordning borde ske. Härigenom skulle vinnas ökat lokalutrymme för försvarsdepartementets
kansli och kommandoexpedition liksom minskat behov
av personal för expediering, packning och budsändning. Beredningen
föreslog därför, att en närmare utredning snarast skulle komma till stånd
rörande bokdetaljens organisation m. m.
Vid anmälan av propositionen 1942: 210 angående den fortsatta utbyggnaden
och organisationen av landets försvarskrafter förordade jag i anslutning
till försvarsutredningens förslag, att en för försvarsväsendet ge
-
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
mensam kommandoexpedition skulle inrättas. Den i denna expedition ingående
bokdetaljen borde dock i enlighet med försvarsberedningens förslag
organiseras till en för försvarsväsendet i dess helhet gemensam tryckeridetalj.
Jag förutsatte emellertid, att detta organisationsspörsmål skulle bliva
föremål för särskild utredning. Riksdagen (skrivelse nr 374) framställde
icke erinran mot vad sålunda anförts.
Vid min hemställan den 30 juni 1942 örn bemyndigande att igångsätta
utredning i ämnet anförde jag till statsrådsprotokollet över försvarsärenden,
att utredningsarbetet i första hand borde avse frågan om inrättande
av en för försvarsväsendet i dess helhet gemensam tryckeriorganisation.
De av 1942 års försvarsberedning därom anförda synpunkterna syntes
kunna tjäna till ledning vid utredningen av frågan vilka uppgifter som
lämpligen borde tilldelas ett centralt tryckeriorgan.
Sedan med stöd av Kungl. Maj:ts berörda dag lämnade bemyndigande
tillkallats särskilda sakkunniga för att verkställa ifrågavarande utredning,
avgåvo de sakkunniga betänkande i ämnet den 23 december 1942 (otryckt)!
b. Försvarsväsendets tryckeriutredning. I sitt betänkande
förordade de sakkunniga (försvarsväsendets tryckeriutredning)
bland annat, att under ett av dem föreslaget särskilt tryckerikontor skulle
inordnas ett för försvarsväsendet gemensamt bok- och blankettförråd.
I detta avseende framgår av utredningen följande.
För arméns räkning finnas vissa centrala bok- och blankettförråd, som
on?£.andfr ,vas av lantförsvarets kommandoexpeditions bokdetalj och armeforvaltnmgens
olika departement och styrelser samt arméns intendenturlorrad
fran vilka tryckalster distribueras till olika myndigheter. Inom mannen
furnäs ära liknande centrala förråd vid sjöförsvarets kommandoexpeditions
bokdetaij och marinförvaltningen, vilka på samma sätt svara
tor distributionen av trycket till respektive marindistrikt m. fl För flygvapnet
erforderliga tryckalster distribueras dels av sjöförsvarets kommandoexpeditions
bokdetalj, dels av flygförvaltningen och dels av flygstaben.
Av.sJ.arskilda redogörelser över verksamheten vid lantförsvarets respektive
sjöförsvarets kommandoexpeditions bokdetaljer framgår, att avsevärda
utrymmen inom försvarsdepartementets ämbetsbyggnad måst reserveras
or förråds- och expeditionslokaler. Sålunda disponerar arméns bokdetalj
tillhopa 39 rum med en sammanlagd golvyta av omkring 775 m2. Härav
anvandas 7 rum såsom expeditionsrum med en sammanlagd golvyta av
150 m- och återstoden såsom inpacknings-, förråds- och arkivlokaler. Förradslokalerna
ligga delvis spridda, ehuruväl åtgärder under senare åren
kunnat vidtagas för att i tidsbesparande syfte genom utbyte mot andra få
dem mer i anslutning till expeditionsrummen. Under beredskapstiden
Aar det v‘sat1 S1£\ att lokalutrymmena varit för knappa, och vid åtskilliga
tillfallen ha korridorer och trappuppgångar måst tagas i anspråk för visserligen
tillfällig upplagring För lagring av böcker, trupp- och expeditionsblanketter
samt askadmngsplanscher disponeras för närvarande 1 550 hvllmeter
med en volym av 270 ms. ^
Kungl. Majus proposition nr 174.
17
För marinens bokdelalj tagas i anspråk sammanlagt 426 m2 golvyta,
1 031 hyllmeter och en hyllvolym av 174 m3.
I anslutning härtill har tryckeriutredningen framhållit, att den funnit
försvaret självt böra omhänderha distribution av sina tryckalster. Visserligen
hade distributionen av arméns böcker tidigare handhafts av enskilt företag.
Av praktiska och ekonomiska skäl genomfördes emellertid år 1921
en omorganisation, varigenom kommandoexpeditionernas bokdetaljer övertogo
såväl lagerhållning som distribution. En återgång till det tidigare systemet
syntes utredningen icke lämplig vare sig ur praktisk eller ekonomisk
synpunkt. Dessutom läte det sig icke göra att åt tryckerierna uppdraga distribution
och lagerhållning av hemliga böcker, numrerade böcker och böcker
avsedda endast för tjänstebruk, då med hänsyn till sekretessen erforderlig
kontroll icke finge eftersättas.
En frivillig tendens till centralisering av blankettförråden hade redan
kommit till synes, men möjligheterna vore begränsade med hänsyn till föreliggande
lokalförhållanden. Utredningen förordade, att under det föreslagna
tryckerikontoret skulle inordnas ett centralt förråd, som i huvudsak
skulle omhänderhava lagerhållning och distribution av försvarets tryck av
alla slag. Därigenom uppstode möjlighet att med en förrådsorganisation ersätta
alla de förråd, som för närvarande funnes hos ett flertal myndigheter
i huvudstaden, vilka hade tryckalster i lager för distribution till andra
myndigheter.
I detta sammanhang må även erinras, att tryckeriutredningen framlagt
förslag om centralisering av inom försvaret befintliga s. k. h j ä 1 p trycksanläggningar,
d. v. s. anläggningar försedda med tryckerimaskin av
rotaprint- eller multilithtyp för tryckning enligt offsetmetoden. I Stockholm
finnas för närvarande sådana anläggningar av större eller mindre
slag vid försvarsdepartementets kommandoexpeditioner, försvarsstaben,
marinstaben, arméförvaltningens tygdepartement, marinförvallningen, flygförvaltningen
samt arméns intendenturförråd. Utredningen har ansett, att
samtliga i försvarsväsendets ägo befintliga sådana maskiner borde sammanföras
till ett centralt hjälptryckeri.
c. Yttranden. Över tryckeriutredningens förslag lia efter remiss yttranden
avgivits av ett flertal myndigheter och organisationer. Av yttrandena,
i vad avser frågan örn anordnande av gemensamt bok- och blankettförråd,
inhämtas följande.
Cliefen för försvarsstaben har framhållit, att distributionen borde ske
direkt till konsumenterna utom beträffande överskott av tryck ävensom
allt hemligt tryck, vilket borde samlas i för hela krigsmakten gemensamma
förråd, ett för böcker och ett för blanketter.
Bihang till riksdagens protokoll. 1:a sami. Nr 17''r.
18
Kungl. Majlis proposition nr 174.
Chef en för marinen har ansett, att för marinens del icke något stöde att
vinna genom en sammanslagning av bok- och blankettförråden.
Chefen för flygvapnet och flggförvaltningen lia framhållit, att utredningens
förslag om inrättande av ett centralt förråd, som skulle omhänderha
lagerhållning och distribution av försvarets tryck av alla slag, icke kunde
förordas. Det nuvarande systemet vore att föredraga. Svårigheter i form
av tidsspillan och prioritetstvister kunde uppstå vid distribution från ett
centralt förråd. Det kunde vidare antagas, att en dylik utanför försvarsgrenarna
stående förrådsorganisation icke skulle kunna överblicka de olika
rekvirenternas behov av böcker och blanketter, vilket komme att medföra
onödig omgång i form av remisser till och förfrågningar hos de olika militära
myndigheterna. Därjämte framhölles lämpligheten av att vid evakuering
och krig förråden vore spridda på flera ställen.
Marinförvaltningen har ansett det kunna ifrågasättas, om en centralisering
av förrådsverksamheten i den utsträckning, utredningen föreslagit,
skulle komma att medföra några fördelar. På förrådspersonalen måste
uppställas den fordran, att den besutte ingående kännedom icke endast örn
förefintliga blanketter utan jämväl i vilken omfattning och under vilka
omständigheter de skulle användas. Med hänsyn till mängden av blanketter
förefölle emellertid uteslutet, att personalen någonsin kunde komma
att erhålla en dylik ingående kännedom. Vid sådant förhållande syntes endast
för försvarsväsendets myndigheter i större utsträckning gemensamma
blanketter och publikationer böra ingå i det föreslagna förrådet. Några besparingar
i form av minskade avlöningskostnader genom en centralisering
kunde icke väntas uppkomma för marinförvaltningens del.
Statens krisrevision har funnit sannolikt, att genom en ändamålsenlig
organisation av ett centralt bok- och blankettförråd ansenliga belopp skulle
kunna inbesparas särskilt ifråga om utgifter för avlöningar. Krisrevisionen
biträdde följaktligen utredningens förslag till centralisering.
Svenska boktryckare föreningen och Sveriges grafiska industriförbund
ha framhållit, att det vore mindre väl motiverat att bygga särskilda förrådslokaler.
Säkerligen vore det lämpligare att för lagring och distribution
anlita bokförlag och tryckerier. När det gällde hemligt tryck, kunde motsvarande
uppgifter förläggas till exempelvis arméförvaltningens utrustningsbyrå.
Även ur säkerhetssynpunkt syntes lämpligt, att icke alla förråd
av tryckalster läge centralt lagrade.
Sveriges industriförbund har yttrat, att förbundet icke vore övertygat örn
att praktiska skäl talade för en centralisering av lagrings- och distributionsuppgifterna
utan ansåge denna fråga böra bliva föremål för ytterligare utredning.
En centralisering skulle måhända innebära en besparing, men det
kunde ifrågasättas, om icke en ännu större besparing skulle möjliggöras,
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
19
därest man återginge till den tidigare tillämpade ordningen med lagring
och distribution genom enskilda företag.
Svenska typografförbundet har lunnit det föga ekonomiskt att bygga
särskilda förrådslokaler. Det vore säkerligen billigare att för lagring och
distribution anlita tryckerierna.
över förslaget till centralisering av hjälptrycksanläggningar
hörda myndigheter ha huvudsakligen biträtt detsamma. Dock ha chefen
för flygvapnet och flygförvaltningen avstyrkt förslaget under erinran, att
tvistigheter kunde väntas uppstå vid brådskande beställningar från flera
håll samtidigt och att de inom flygvapnet anskaffade maskinerna redan nu
vore fullständigt utnyttjade. Även arméförvaltningens tyg- och intendenturdepartement
ha avstyrkt förslaget.
d. Ytterligare verkställd utredning. Genom beslut den 13
december 1943 uppdrog jag åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse att,
med ledning av införskaffade uppgifter, uppgöra och — i samråd med arméförvaltningens
intendenturdepartement — inkomma med förslag till lokaler
för ifrågasatt förrådsorganisation och till utrustning av desamma. I samband
därmed framhöll jag, att förrådet borde förläggas till Stockholm eller
dess närhet. I fråga om förläggningen borde övervägas att i anslutning till
arméns intendenturförråd i Stockholm uppföra för ändamålet lämpade lokaler
av så enkelt utförande som möjligt. Förrådet borde inrymma den del
av de i Stockholm samlade bok- och blankettförråden, som motsvarade det
totala fredsbehovet av öppet bok- och blankettryck.
I skrivelse den 20 januari 1944 har arméns fortifikationsförvaltning framlagt
resultatet av den i ämnet verkställda utredningen, varvid förvaltningen
anfört följande.
Genom fortifikationsstyrelsens försorg hade från chefen för försvarsstaben,
chefen för armén, arméförvaltningens civila departement, arméförvaltningens
tygdepartement, arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, chefen för
marinen, marinförvaltningen, chefen för flygvapnet, flygförvaltningen, försvarets
fabriksstyrelse, krigsmaterielverket, militärbefälhavaren för IV. militärområdet
och centrala värnpliktsbyrån infordrats uppgifter i följande
hänseenden, nämligen
a) rörande behovet av förrådsutrymmen för de aktuella böcker och blanketter,
vilka för närvarande funnes, ävensom av de lokalutrymmen som nu
disponerades för ändamålet, och den personal, som sysselsattes med förråden
och distributionen från dessa;
b) i vad mån begränsning av behovet av förrådslokaler och personal
kunde bliva möjlig vid inträdda normala fredsförhållanden; samt
c) i vad mån en centralisering av de på olika håll i Stockholm förefint -
20
Kungl. Maj:ts proposition nr Tik.
liga förråden av böcker och blanketter till ett gemensamt bok- och blankettförråd
vore möjlig att genomföra.
Därjämte hade på uppdrag av chefen för försvarsdepartementet vissa uppgifter
i ärendet tillställts fortifikationsstyrelsen från försvarsdepartementets
kommandoexpeditioner.
På grundval av de inkomna uppgifterna samt av chefen för arméns intendenturförråd
i Stockholm gjord preliminär beräkning av erforderligt utrymmesbehov
för ett centralförråd av blanketter och böcker jämte distributionsavdelning,
inrymmande den del av de i Stockholm samlade bok- och blankettförråden,
som ansåges kunna motsvara det totala fredsbehovet av öppet
bok- och blankettryck, hade inom fortifikationsförvaltningen upprättats ritningar
och kostnadsberäkningar till en förrådsbyggnad för dylikt ändamål,
förlagd inom arméns intendenturförråds område vid Bagartorp invid Ulriksdals
järnvägsstation. Härom har anförts:
Såsom närmare framgår av en av chefen för nämnda intendenturförråd
den 11 januari 1944 upprättad promemoria, har beräknats, att för förrådslokaler
för blanketter, böcker och klichéer m. m. erfordrades en sammanlagd
golvyta av omkring 1 230 kvadratmeter (omfattande intagningsrum, packningsrum,
rum för packmästarna, förvaringsrum, klichéförråd, lunchrum,
omklädnadsrum och nödiga bekvämlighetsanordningar) samt för erforderliga
expeditionslokaler en sammanlagd golvyta av omkring 370 kvadratmeter
(omfattande chefsrum, sekretariat, rum för korrekturläsning, förrådsförvaltarens
expedition, expedition, arkivrum, lunchrum, erforderliga kapprum
samt bekvämlighetsanordningar för manlig och kvinnlig personal). Lokalutrymmena
äro avsedda att inrymma förråd för ett års behov av samtliga
blanketter, som komma till användning inom försvarsväsendets institutioner
m. m. Centrala myndigheter och ämbetsverk samt underlydande truppförband
m. m. skulle därigenom kunna inskränka sina förråd av blanketter
att avse endast cirka ett halvt års behov och därigenom erhålla viss minskning
av nuvarande såväl lokal- som personalbehov för ändamålet. Såsom
nämnts, äro utrymmena likaledes avsedda att omfatta ett centralförråd av
böcker för tillgodoseende av ett års behov. De centrala myndigheterna, ämbetsverken
och underlydande truppförbanden skulle även härvidlag i viss
mån behålla sina respektive förråd för förvaring av böcker för den egna
verksamheten samt för undervisning o. dyl. I anslutning till centralförrådet
av böcker ha beräknats lokaler för ett klichéförråd, avsett att inrymma alla
klichéer, som kunde komma till användning vid tryckning av böcker (eventuellt
blanketter) jämte erforderliga förteckningar för desamma.
Enligt de verkställda kostnadsberäkningarna skulle uppförandet av förrådsbyggnaden,
vilken skulle byggas av tegel och förses med erforderliga
hissanordningar, efter ett prisläge, beräknat per den 1 juli 1943 och med
tillägg av administrationskostnader om cirka 6 % av anläggningskostnaderna,
uppgå till omkring 460 000 kronor. Kostnaderna för erforderliga inventarier
kunde beräknas till ett belopp av cirka 10 000 kronor, varav 7 000
kronor belöpte å möbler och kassaskåp och återstoden å övriga inventarier,
såsom transportvagnar, stegar m. m.
Kungl Maj.ts proposition nr 174.
21
Beträffande frågan i vad mån en centralisering av de på olika håll i Stockholm
förefintliga förråden av böcker och blanketter till ett gemensamt bokoch
blankettförråd vore möjlig, bar i de från myndigheter tillhörande lantförsvaret
inkomna yttrandena förslaget i stort sett tillstyrkts eller lämnats
utan erinran. I vissa yttranden har dock betonats vikten av att i förekommande
fall för utbildningskurser, expeditionsarbete m. m. erforderliga
mindre förråd finge bibehållas hos lokalmyndigheterna.
Ej heller från marinens sida har framställts någon erinran mot förslaget
till centralisering av bok- och blankettförraden i Stockholm. En viss ökning
av arbetsbördan har visserligen befarats komma att uppstå vid rekvirerandet
av dylikt tryck, genom att hemliga och icke-hemliga böcker m. m.
komme att förvaras på olika håll, men å andra sidan skulle arbetsbördan
för de lokala myndigheterna komma att väsentligt lättas genom befrielse
från större delen av arbetet med beställning, mottagning och utlämning av
böcker och blanketter.
För flygvapnets del har däremot framhållits, att någon centralisering av
bok- och blankettförråden till ett för försvarsväsendet gemensamt förråd
icke vore önskvärd. I Stockholm hade för flygvapnet inrättats ett centralt
bokförråd såsom en underavdelning till flygstaben samt ett centralt blankettförråd,
ingående i ett under flygförvaltningen organiserat expensförråd. Vad
sorn därför enligt en teoretisk kalkyl skulle stå att vinna beträffande personal,
förrådsarbeten m. m. genom den föreslagna ytterligare centraliseringen
av berörda förråd, ansåges nied säkerhet ej komma att uppväga de
nackdelar, som förslagets genomförande skulle medföra för flygvapnet i
form av fördröjning i expeditionsarbetet och bristande kontakt mellan myndighet
och förråd.
Krig smaterielverket har anfört, att den ifrågasatta centraliseringen av bokoch
blankettförråden icke utan väsentliga olägenheter kunde genomföras för
verkets vidkommande, då de inom dess förvaltningsområde förekommande
blanketterna vore speciellt avsedda för verkets verksamhet och fördenskull
skilde sig från de av övriga myndigheter inom försvarsväsendet använda
blanketterna. En centralisering skulle innebära onödig försening vid rekvisition
och utlämning av blanketterna, varjämte överblicken över förrådsliållningen
skulle försvåras. Ej heller skulle därigenom för verkets del
kunna vinnas någon minskning vare sig i personal- eller lokalutrymme,
då under alla förhållanden behov av visst handförråd för verkets del skulle
kvarstå.
Försvarets fabriksstyrelse har ansett, att en centralisering av verkets trycksaker
icke skulle medföra några ekonomiska och organisatoriska fördelar.
På grund därav har styrelsen avstyrkt förslaget, såvitt detsamma avsåge fabriksverkets
bok- och blankettförråd.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 17i.
börsvarets civilförvaltning har framhållit att, enär en central granskning
och bearbetning av blanketter vore avsedd att komma till stånd, praktiska
skäl syntes tala för att inrättandet av ett för försvaret gemensamt förråd
skedde på sådant sätt, att ett intimt samarbete och en omedelbar kontakt
mellan vederbörande myndigheter och den centrala blankettdetaljen
kunde uppnås.
Fortifikations förvaltningen har för egen del framhållit, att förvaltningen
icke funne något att erinra mot förslagets genomförande.
Yttranden av 1940 års militära byggnadsordning.
På grund av remiss har 1940 års militära byggnadsordning yttrat sig över
de i det föregående återgivna förslagen samt därvid anfört i huvudsak följande.
Utredningen måste intaga den principiella ståndpunkten, att det kasernområde
och det övningsfält å Ladugårdsgärde, som för närvarande disponeras
av Stockholms luftvämsregemente, borde, där icke särskilda skäl förelåge,
ställas till förfogande för bostadsbebyggelse så snart ske kunde. Några
sådana skäl av mera vägande art syntes icke förefinnas. För regementet syntes
det vara en bestämd fördel alf få disponera ett invid staden beläget nvuppfört
modernt etablissement samt ett lämpligare, friare och större övningsområde.
Frågan örn nytt kasernetablissement samt nytt övningsfält för regementet
borde därför upptagas till förnyad prövning, så snart deli nu förevarande
femårsplanen för de militära nybyggnadsarbetena slutförts.
Utredningen hade däremot icke något att erinra mot att Svea livgardes
kasernetablissement toges i anspråk, reparerades och ombyggdes för vissa
staber och förband m. m., varigenom från bostadsbebyggelse allenast skulle
undantagas etablissementets kaserntomt eller möjligen endast större delen
av densamma. Utredningen hade härvid beaktat, att tomtplats i varje fall
måste anskaffas för nybyggnader för dessa staber och förband och att kaserntomtens
belägenhet syntes vara för ändamålet lämplig. Därtill bomme
att storleken och beskaffenheten av de befintliga byggnaderna vore sådan,
att dessa byggnader med fördel kunde efter viss omändring och ombyggnad
utnyttjas för sina nya ändamål.
Beträffande de särskilda delförslagen har utredningen framhållit föjande.
Stockholms luftvämsregemente. Planläggningen syntes lia
skett under förutsättning, att regementet under en längre tidsperiod skulle
kvarligga inom etablissementet. Reparations- och ombyggnadsarbetena vore
så genomgripande, att etablissementet, sedan desamma kommit till utförande,
kunde anses såsom helt renoverat. Under nämnda förutsättning hade
utredningen icke något att erinra mot den framlagda planen för byggna
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
23
demas användning, ej heller mot de upptagna kostnaderna. Dock syntes de
befintliga fönster- och dörrpartiema kunna bibehållas efter reparation och
en besparing å motsvarande kostnader av i runt tal 150 000 kronor kunna
göras.
Under hänvisning till sin principiella ståndpunkt till denna fråga har utredningen
emellertid förordat, att de för Stockholms luftvärnsregemente
föreslagna byggnaderna för erforderlig tid — fem ä sex år framåt endast
skulle nödtorftigt underhållas, ehuru utredningen vöre medveten om alt
etablissementels standard härigenom icke komme att motsvara de krav, som
i allmänhet ställdes på permanent förläggning.
Utredningen beräknade, att för sådan händelse — utöver ordinarie underliållsanslag
— borde ställas till fortifikationsförvaltningens förfogande ett
belopp av 400 000 kronor, därav å reparationsarbeten borde avföras en
summa av 170 000 kronor och för örn- och tillbyggnad av underofficersmäss
beräknas ett belopp av 30 000 kronor.
Vad beträffar lokaler för IV. militärområdesstaben, k o rnrn
e n d a n t s s t a b e n i Stockholm och rådfrågningsbyrån
för Stockholms inskrivningsområde har utredning framhållit,
att den icke hade något att erinra mot förslagen. Utredningen holle dock
före, att kostnaderna kunde begränsas till 200 000 kronor, varav 75 000 kronor
borde påföras reparationsarbeten.
Utredningen hade vidare icke något att erinra mot förslaget i vad det a\-såge lokaler för försvarsstabens fotoanstalt. Enligt vad utredningen
inhämtat från byggnadsstyrelsen förelåge möjlighet att inom de
bergrum, vilka skulle utsprängas i samband med fortsatt utbyggnad av försvarets
ämbetsbyggnader å Ladugårdsgärde, bereda utrymmen jamval for
fotoanstaltens behov av fulllräffsäkra lokaler till den beräknade ytan av
350 m2. Direktiv härom borde lämnas byggnadsstyrelsen.
Kostnaderna för de ifrågasatta iståndsättnings- och ombyggnadsarbetena
borde kunna nedbringas till 315 000 kronor, av vilket belopp 50 000 kronor
kunde anses belöpa på reparationsarbeten.
Förslaget att förlägga stabsskvadronen till Svea livgardes kasernetablissement
funne utredningen ändamålsenligt. Förbandet borde förläggas
till våningarna 1 och 2 trappor upp inom den sydvästra kasernflygeln.
Kostnaderna borde icke sättas högre än 160 000 kronor, varav 60 000 kronor
borde påföras reparationsarbetena.
Lokaler för arméns officersskolor. Utredningen hade sökt
bilda sig en uppfattning örn kostnaderna för att till Karlberg förlägga dessa
skolor. Det ytterligare lokalbehovet därstädes kunde för sådan händelse
uppskattas lill 6 lektionssalar, 8 lärarrum, 7 expeditionsrum och 2 dagrum,
och kostnaderna härför beräknades överslagsvis till 420 000 kronor. Härtill
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
komme kostnader för gymnastiklokaler m. m. Av ekonomiska skäl och med
hänsyn till de skäl i övrigt, som anförts i förslaget, förordade utredningen,
att officersskolorna anordnades inom Svea livgardes kasernetablissement.
Vidare har anförts:
Inom utredningen verkställda närmare undersökningar rörande skolornas
lokalbehov gåve vid handen, att fullt tillräckliga undervisnings- och expeditionslokaler
samt lärarrum, dagrum och bibliotek kunde beredas skolorna
utnyttjande av allenast den nordvästra kasernflygeln. Det kunde
ifrågasättas, örn de föreslagna lektionssalarna och samlingssalen inom matsals-
och marketenteribyggnaden vore erforderliga för skolornas behov. Då
desamma emellertid syntes önskvärda som samlingssalar icke allenast för
skolorna utan jämväl för till Stockholm förlagda staber och förband i övrigt,
ville utredningen icke motsätta sig, att de toges i anspråk för ändamålet.
Utredningen ansåge sig kunna godtaga den av fortifikationsförvaltningen
upptagna kostnaden av 367 000 kronor för ifrågavarande arbeten. Motsvarande
arbeten inom matsals- och marketenteribyggnaden, gymnastikbyggnaden
och sommarmatsalen syntes emellertid kunna väsentligt begränsas i
förhållande till fortifikationsförvaltningens förslag. Inläggning av nya golv,
reparation av fasadytor samt omläggning av plåttak borde ske endast i mån
av behov och befintliga fönster och dörrar borde bibehållas efter reparation,
där så krävdes. Kostnaderna för arbetena med avseende på matsalsoch
marketenteribyggnaden borde beräknas till högst 133 000 kronor och
för gymnastikbyggnaden till högst 60 000 kronor. Sommarmatsalen syntes
kulma bibehållas i befintligt skick.
Sammanlagda kostnaderna för officersskolornas förläggning till Svea livgardes
kasernetablissement borde kunna begränsas till 560 000 kronor, därvid
175 000 kronor avsåges tillhöra reparationsarbeten.
Beträffande förslaget örn nybyggnad för ett centralt bok- och blankettförråd
har utredningen framhållit, att den icke hade annat att erinra
mot ritningarna än att utrymmet för expeditionslokaler borde kunna
minskas med omkring 100 m\ Kostnaderna borde icke uppgå till mer än
400 000 kronor eller, vid beskärning av expeditionslokalerna, till 380 000
kronor.
Utredningen föresloge emellertid, att det centrala bok- och blankettförrådet
förlädes till lokaler inom Svea livgardes kasernetablissement. Såvitt utredningen
kunde finna, borde härigenom vinnas icke oväsentliga driftsbesparingar
genom förrådets relativt centrala läge i förhållande till staber och
förband inom Stockholm. Enligt utredningens mening borde för ändamålet
tagas i anspråk bottenvåningen och våningen 1 trappa upp i sydöstra kasernflygeln,
inom vars våning 2 trappor upp och vind föreslagits att förlägga
försvarsstabens fotoanstalt. Blankettförrådets maskinella avdelning jämte
huvuddelen av förrådet borde förläggas i bottenvåningen och expeditionslokalerna
i våningen 1 trappa upp. De båda våningarnas golvyta uppginge
till 1 720 m2 och syntes sålunda vara för behovet tillräcklig.
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
25
Med utgångspunkt från av fortifikationsförvaltningen framlagda kostnadsberäkningar
för ombyggnad av kasernflyglarna och med beaktande av att
de befintliga fönster- och dörrposterna i viss utsträckning kunde allt fortfarande
utnyttjas och att omläggning av golv och yttertak borde ske i mån
av behov, beräknade utredningen för förläggning av det centrala bok- och
blankettförrådet till Svea livgardes kasernetablissement en reparations- och
ombyggnadskostnad av 160 000 kronor.
I fråga örn värmecentral och utvändiga ledningar har
utredningen anfört, att gemensam värmecentral vid bifall till utredningens
förslag skulle erfordras endast för byggnaderna inom Svea livgardes kasernetablissement.
Kostnaderna härför, inklusive iståndsättande av den befintliga
badinrättningen, lia beräknats till 275 000 kronor. För utvändiga ledningsarbeten,
inklusive åtgärder för övergång till växelström beträffande
elektriska effektförsörjningen, beräknades en kostnad av 80 000 kronor.
De sammanlagda kostnaderna för erforderliga iståndsättningsarbeten
skulle således uppgå till (400 000 + 200 000 + 315 000 + 160 000 + 560 000
+ 160 000 + 275 000 + 80 000 =) 2 150 000 kronor, varav för reparationsarbeten
530 000 kronor.
Sedan ävenledes Stockholms luftvärnsregemente avflyttat från de båda
kasernetablissementen, skulle inom Svea livgardes kasernetablissement sta
outnyttjade huvudsakligen den nordöstra kasernflygeln och sjukhusbyggnaden.
Den sistnämnda borde dock efter renovering kunna disponeras såsom
sjukhus för personalen vid de till etablissementet förlagda staberna och förbanden.
Inom kasernflygeln syntes lokaler kunna beredas för avdelningar
och detaljer inom staber m. m., som för närvarande förhyrde lokaler inom
staden, såsom vissa delar av försvars- och arméstaberna. Plats syntes jämväl
kunna beredas för försvarsstabens hjälptryckeri.
I syfte att vinna ökad klarhet rörande kostnaderna för sådana oundgängligen
erforderliga iståndsättningsarbeten i Svea livgardes nuvarande kasernetablissement,
som i avvaktan på kasernernas omändring för nya ändamål
borde verkställas, har vidare byggnadsutredningen genom remiss den 26
februari 1944 anbefallts att — under hänsynstagande till förenämnda utlåtande
— avgiva yttrande över sekundchefens för regementet förut omnämnda
framställning av den 2 augusti 1943, i vad den avsåge utförande
av reparationer å regementets etablissement i Slockholm, med beaktande
jämväl av vad dels arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, dels ock riksdagens
militieombudsman i ämnet anfört i skrivelserna den 22 september
respektive den 7 oktober 1943.
Med anledning härav har utredningen understrukit angelägenheten av att
Svea livgardes nya kasernetablissement å Järvafältet snarast färdigställdes,
så att regementets nuvarande lokaler kunde bliva disponibla för vissa staber
m. m., vilka till förfång för hyresmarknaden nu förhyrde lokaler i sta
-
26
Kungl. Majus proposition nr lik.
den. Icke oväsentliga årliga besparingar i underhållskostnader skulle också
härigenom bliva möjliga.
Utredningen har således hemställt, att Kungl. Majit, så snart ske kunde,
måtte åt arméns fortifikationsförvaltning uppdraga att vidtaga åtgärder för
fullföljande av arbetena å Svea livgardes nya etablissement vid Sörentorp.
Arbetena borde kunna vara i gång under loppet av våren 1944 och det nya
etablissement^ färdigställas under förra delen av år 1946.
Utredningen har vidare framhållit att, därest regementets nuvarande kaserner
kunde sommaren 1946 tagas i anspråk för andra ändamål, de av sekundchefen
angivna förbättrings- och ändringsarbetena kunde väsentligt
begränsas. Kostnaderna för omedelbart erforderliga byggnadsarbeten kunde
således beräknas uppgå till 150 000 kronor utöver det belopp, som tidigare
beräknats för kasernernas iståndsättande för sina nya ändamål. Utredningen
bär vidare anfört följande.
Skulle Kungl. Majit finna skäligt bifalla vad utredningen ovan och i sitt
tidigare utlåtande föreslagit och ifrågasatta reparations-, iståndsättningsoch
ombyggnadsarbeten sålunda komma till stånd, bliva de bristfälligheter
m. m., som riksdagens militieombudsman i sin skrivelse den 7 oktober 1943
påtalat, i väsentliga delar avhjälpta. Fasader och fönster komma att repareras,
de båda manskapstrapporna att iståndsättas, toalettanordningarna
inom förläggningslokalerna att göras hygieniskt tillfredsställande, logementsgolv
att lagas eller utbytas, målningsarbeten att renoveras, anordningarna
inom kökslokalerna att förbättras och den civila personalen att erhålla
en matsalsbarack. De stora kostnader, som krävas för att iordningställa
särskilda torkrum för att utnyttjas under den relativt korta tid regementet
beräknas kvarbo inom etablissementet, kunna icke tillstyrkas. Sedan den
nya sjukhusbaracken tagits i anspråk, kunna sjukvårdsförhållandena anses
relativt tillfredsställande. Sommarmatsalen har numera iståndsatts. Särskilda
åtgärder beträffande marketenteriet och underofficersmässen i anledning
av vad mililieombudsmannen anfört äro icke oundgängligen nödvändiga
för den korta tid, regementet kvarstannar inom etablissementet, och
avstyrkas följaktligen.
För att bereda arméns fortifikationsförvaltning möjlighet att genomföra
det sålunda föreslagna byggnadsprogrammet borde enligt utredningens mening
för budgetåret 1944/45 anvisas medel för reparations- och ombyggnadsarbetena
inom kanslibyggnaden med 75 000 kronor, för reparationsarbetena
för stabsskvadronen inom våningarna 1, 2 och 3 trappor upp i sydvästra
kasernflygeln med 100 000 kronor, för iståndsättnings- och ombyggnadsarbetena
för fotoanstalten inom våningarna 2 och 3 trappor upp i sydöstra
kasernflygeln med 265 000 kronor samt för igångsättande av arbeten
å värmecentral och utvändiga ledningar med 355 000 kronor, d. v. s. med
sammanlagt 795 000 kronor.
För budgetåret 1945/46 har medelsbehovel beräknats till 595 000 kronor.
Härutöver skulle av underhållsmedel tagas i anspråk 510 000 kronor.
Kungl. Majus proposition nr 174.
72
Såsom av det föregående framgår, lia medel av 1941 och 1943 års riksdagar
anvisats för iordningställande av nya lokaler för Svea livgarde på Järvatältet.
Emellertid ha de svårigheter, som under de senaste åren förelegat på
byggnadsmarknaden, hittills förhindrat utflyttningens planenliga genomförande.
Förbandet är därför fortfarande, ehuru provisoriskt, förlagt till sina
gamla kaserner. Vissa delar av förbandet lia dock redan kunnat utflytta till
Järvafältet. Förutvarande Göta livgardes kaserner, vilka blivit disponibla
i samband med omorganisationen av försvarsväsendet, lia övertagits av
det nyinrättade förbandet Stockholms luftvärnsregemente. 1 sitt betänkande
nied förslag till plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet
beräknade 1941 års försvarsutredning medel — 9 250 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941 — för iordningställande av nytt kasernetablissement
för detta förband. I samband med 1942 års försvarsbeslut befanns det
emellertid erforderligt att till tid efter utgången av femårsperioden 1942/47
förskjuta vissa av de byggnadsarbeten, som av försvarsutredningen förordats,
bland dem även de för Stockholms luftvärnsregemente avsedda. Förbandet
är därför fortfarande inrymt i förutvarande Göta livgardes kaserner,
som i viss omfattning iordningställts för detta nya ändamål. Även denna
förläggning måste med hänsyn till föreliggande planer rörande exploaterande
för bostadsändamål m. m. av dessa delar av Stockholm bet-raktas såsom
provisorisk.
lie nuvarande förläggningsförhållandena för nämnda båda förband kunna,
såsom av den lämnade redogörelsen framgår, icke betraktas såsom tillfredsställande.
De båda kasernetablissement, i vilka förbanden provisoriskt
förlagts, äro långtifrån tidsenliga och lia i avbidan på en utflyttning av förbanden
endast nödtorftigt underhållits. Från sekundchefen för Svea livgarde,
arméns fortifikationsförvaltning och riksdagens militieombudsman
lia med hänsyn härtill gjorts framställningar örn igångsättande av genomgripande
underhålls- och iståndsättningsarbeten. Omfattningen av de arbeten,
som sålunda föreslagits, har nödvändiggjort en omprövning i första
band av frågan i vad mån Svea livgardes kasernetablissement kan efter förbandets
förestående utflyttning till Järvafältet finna användning för nya
ändamål och i samband därmed av frågan örn de förevarande markområdenas
exploaterande för bostads- eller andra ändamål. Verkställda utredningar
lia därvid visat, att vissa militära staber och anstalter i huvudstaden
äro i trängande behov av ändamålsenliga lokaler. Med beaktande härav
bär fortifikationsförvaltningen, som förutsatt, att förutvarande Göta
livgardes kasernetablissement även i fortsättningen tills vidare skall avses
för sitt nuvarande ändamål, framlagt förslag av innebörd, att Svea
livgardes kasernetablissement skall omändras lill lokaler för nämnda staber
och anstalter lii. m. samt i viss utsträckning även disponeras för Stockkolms
luftvärnsregementes behov. Kostnaderna för dessa åtgärder lia beräk
-
Departements
ekefelt.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
näts till icke mindre än omkring 4,4 miljoner kronor, av vilket belopp omkring
1,5 miljoner kronor ansetts kunna hänföras till eftersatt underhåll.
Vidare föreligga förslag örn anordnande av ett centralt bok- och blankettförråd
för försvarsväsendets staber och för vissa av försvarsväsendets förvaltningsmyndigheter
i Stockholm, vilket enligt fortifikationsförvaltningens
mening skulle förläggas i anslutning till arméns intendentur förråd på Järvafältet,
samt om centralisering av i Stockholm befintliga militära s. k.
hjälptrycksanläggningar.
Med hänsyn dels till de otillfredsställande förläggningsförhållandena för
Svea livgarde och Stockholms luftvärnsregemente, dels till föreliggande behov
av lokaler för vissa staber och militära organ synes det mig icke
möjligt att helt på framtiden skjuta ställningstagandet till dessa frågor.
Ett sådant uppskov är så mycket mindre tillrådligt som det byggnadsprogram,
som här kommer i fråga, är omfattande och måste successivt genomföras
efter en viss plan för att icke allvarliga olägenheter skola uppstå. För
IV. militärbefälsstaben, kommendantsstaben och försvarsområdesstaben
måste lokaler, därest sådana icke kunna beredas på annat sätt, anskaffas
genom förhyrning på längre sikt av bostads- och andra lägenheter, vilket
i betraktande av förhållandena på bostadsmarknaden i Stockholm måste ingiva
betänkligheter. Ehuru —- såsom av det följande framgår — det icke
är möjligt att taga ställning till alla delar av föreliggande förslag, har jag
med hänsyn till det anförda ansett mig böra i det föregående lämna en tämligen
detaljerad redogörelse för förslagen, vilka äro belysande för det nuvarande
läget och på grundval av vilka de åtgärder böra planläggas, som
kunna ifrågakomma.
Vid bedömande av frågan örn omfattningen av de iståndsättningsarbeten,
som böra vidtagas, är utslagsgivande, huru länge förutnämnda båda
förband skola disponera sina nuvarande lokaler. Jag utgår från att
utflyttningen av Svea livgarde skall slutligt verkställas, så snart förhållandena
på byggnadsmarknaden möjliggöra ett genomförande av det
byggnadsprogram, som är en förutsättning för utflyttningen. Vad angår
Stockholms luftvärnsregemente, svnes ett utnyttjande för bostads- och
andra ändamål av Ladugårdsgärde och övriga militära områden avsevärt
försvåras, så länge militär trupp behöver använda Ladugårdsgärde såsom
övningsområde. Av denna anledning synes det önskvärt, att nya lokaler
utan alltför långt dröjsmål iordningställas även för Stockholms luftvärnsregemente,
som jämte Svea artilleriregemente — vars utflyttning till
Järvafältet är beslutad — nödvändiggör fortsatt användning av Ladugårdsgärde
för militära ändamål. Jag anser mig därför böra räkna med att nytt
etablissement skall under de närmaste åren uppföras för luftvärnsregementet.
Efter en sådan utflyttning bör för bostads- och andra ändamål utnyttjas
jämväl den mark, å vilken luftvärnsregementets nuvarande etablisse
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
29
meni är beläget. Däremot torde efter en utflyttning hinder icke föreligga
att även i fortsättningen under överblickbar tid disponera Svea livgardes
nuvarande kaserner för militära ändamål under förutsättning att
militär trupp icke förlägges till dessa kaserner. Jag har därför icke något
att i princip erinra mot att sistnämnda kaserner, sedan de blivit disponibla
efter Svea livgardes utflyttning till Järvafältet, tagas i anspråk såsom lokaler
för militära expeditioner, för militär undervisningsverksamhet eller andra
liknande ändamål, som icke binda militär trupp vid lokalerna. Jag ansluter
mig alltså i fråga örn dispositionen pä längre sikt av Svea livgardes kasernelablissement
och av förutnämnda militära områden till den uppfattning,
åt vilken 1940 års militära bvggnadsutredning givit uttryck.
Då dispositionen i detalj av Svea livgardes nuvarande etablissement blir
aktuell först då det kan säkert bedömas, att detta förband kan i full utsträckning
erhålla lokaler på Järvafältet, anser jag mig icke böra ingå på en
närmare granskning av det i nämnda hänseende av fortifikationsförvaltningen
framlagda förslaget. Emellertid vill jag redan i detta sammanhang
framhålla, att — med hänsyn till en blivande utflyttning av Stockholms
luftvärnsregemente — det icke är lämpligt att till dessa lokaler förlägga
den s. k. stabsskvadron, som avsetts skola anknytas till Livregementet till
häst. Frågan om beredande av lokaler för sistnämnda ändamål mäste alitsa
upptagas lill förnyat övervägande. Däremot synes det mig lämpligt, att till
etablissementet förläggas de förutnämnda militära staberna ävensom rådfrågningsbyrån
för Stockholms inskrivningsområde. En koncentrering till
samma etablissement av arméns officersskolor synes mig erbjuda beaktansvärda
fördelar, varför jag i och för sig icke har något att
erinra mot åtgärder i sådan riktning. Emellertid är det på grundval av den
föreliggande utredningen icke möjligt att bedöma i vad mån Karlbergs slolt
vid bifall till detta förslag kommer att bliva rationellt utnyttjat. En överarbetning
av förslaget till förläggning av officersskolorna till Svea livgardes
etablissement i syfte att i görligaste mån nedbringa utrymmesbehovet
och därmed även kostnaderna synes även önskvärd, varvid bör beaktas
vad 1940 års militära byggnadsutredning i ämnet anfört. Med hänsyn härtill
är jag icke beredd att i detta sammanhang taga ställning till förslaget
i denna del.
Av de föreliggande förslagen lill lösning av lokalfrågan för försvarsstabens
fotoanstalt synes mig det, som innebär ianspråktagande för ändamålet
av Svea livgardes kasernetablissement, vara det ur flertalet synpunkter
ändamålsenligaste. Jag anser mig därför böra räkna med att denna anstalt
förflyttas från vindsvåningen i det nuvarande militärstabshuset till sagda
etablissement och att för anstalten erforderliga skyddsutrymmen beredas
på sätt militära byggnadsutredningen förordat.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 274.
Såsom av det föregående framgår har förslag framlagts om centralisering
av vissa nu på olika håll i huvudstaden förvarade militära hök- och
blankettförråd till en gemensam lagerlokal. För egen del finner jag det angeläget,
att en sådan centralisering kommer till stånd. Med hänsyn till den
utredning, som i ämnet verkställts av försvarsväsendets tryckeriutredning,
har jag kommit till den uppfattningen, att denna lagrings- och distributionsverksamhet
bör ombesörjas av statsverket och alltså icke av enskilda företagare.
De erinringar, som mot ifrågavarande förslag anförts bland annat
av flygvapnets myndigheter, synas mig överdrivna. Det kan icke vara ur
ekonomisk synpunkt lämpligt att för lagerändamål av denna art disponera
utrymmen i anslutning till ämbetslokaler på olika ställen i huvudstaden.
Hos myndigheterna synes böra förvaras allenast ett mindre förråd för täckande
av det omedelbara behovet av böcker och blanketter, och jag finner
mig därför böra ifrågasätta, huruvida icke en relativt sett större del av bokoch
blankettförraden än som förutsatts i den föreliggande utredningen bör
förvaras och distribueras centralt. I detta hänseende torde ytterligare överväganden
böra komma till stånd.
En förläggning av det centrala bok- och blankettförrådet till Järvafältet
är ur vissa synpunkter, icke minst organisatoriska, att anse såsom lämplig.
Då emellertid kostnaderna vid en sådan lösning bliva betydande och vissa
praktiska fördelar — särskilt de som följa av ett centralare läge — vinnas
vid en förläggning av förrådet till Svea livgardes etablissement, anser jag
mig böra ansluta mig till det av 1940 års militära byggnadsutredning i detta
hänseende framställda förslaget. Jag utgår alltså från att ett centralt bokoch
blankettförråd, så snart omständigheterna det medgiva, inrättas vid
sistnämnda etablissement. I organisatoriskt hänseende synes förrådet — i
avbidan på slutligt ståndpunktstagande till frågan örn upprättande av ett
försvarsväsendets tryckerikontor — böra anknytas till arméns intendenturförråd.
Anmärkas må, att en centralisering på avsett sätt av denna lageroch
distributionsverksamhet icke är ägnad att föregripa nämnda ståndpunktstagande.
Såsom av det föregående framgår har förslag framlagts till centralisering
jämväl av de hjälptrycksanläggningar, som vissa militära organ i huvudstaden
nu förfoga över. För egen del finner jag utredningen i ärendet giva
vid handen, att förslaget bör genomföras såvitt avser anläggningar, som
med hänsyn till sin storlek icke kunna drivas tillräckligt rationellt. Det torde
få ankomma pa Kungl. Majit att efter ytterligare övervägande laga
ställning till frågan i vilken utsträckning en centralisering med hänsyn
härtill bör genomföras, varvid bör prövas huruvida icke vissa av
dessa anläggningar böra kunna sammanföras med försvarsstabens hjälptrycksanläggning.
I detta sammanhang må erinras, att efter verkställda
undersökningar tillförordnade chefen för försvarsstaben i skrivelse den 31
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
31
januari 1944 anfört, att det vore möjligt att i militärstabsbyggnadens östra
flygel, där försvarsstabens hjälptryckeri nu är inrymt, bereda plats jämväl
för marinstabens, armé- oell marinförvaltningarnas samt arméns intendenturförråds
tryckeriutrustning. För ändamålet vore emellertid erforderligt
med vissa mindre ändringsarbeten. Kostnaderna härför lia ansetts icke beliöva
överstiga 10 000 kronor. Av militära byggnadsutredningen har vidare
framhållits, att vid bifall till dess förslag rörande den framtida dispositionen
av Svea livgardes nuvarande kasernetablissement utrymme därstädes efter
regementets utflyttning kunde beredas jämväl för ett centralt hjälptryckeri.
Vid ett genomförande av det av arméns fortifikationsförvaltning framlagda
förslaget till disposition av Svea livgardes kasernetablissement i den
omfattning, som av mig angivits, torde vissa utrymmen i detta etablissement
bliva disponibla för andra ändamål. Ytterligare utrymmen i etablissementet
bliva tillgängliga vid ett utflyttande av Stockholms luftvärnsregemente.
Det är icke otänkbart, att härigenom möjligheter uppkomma att
för andra ändamål disponera en del av det markområde, å vilket etablissementet
är uppfört. Till denna fråga behöver dock ställning icke i detta sammanhang
tågås.
Vid ett biträdande av den uppfattning, åt vilken jag i det föregående givit
uttryck, är det uppenbarligen icke lämpligt eller möjligt att redan nu
genomföra det omfattande iståndsättningsprogram, som av fortifikationsförvaltningen
framlagts. Med hänsyn till osäkerheten rörande vid vilken
tidpunkt nya lokaler kunna beredas för Svea livgarde och Stockholms luftvärnsregemente,
synes det å andra sidan icke tillrådligt att helt bortse från
bristerna i de nuvarande lokalerna. Jag finner mig därför böra förorda, att
medel i viss utsträckning ställas till förfogande för avhjälpande av de allvarligaste
olägenheterna. En utgångspunkt härvidlag bör dock vara, att de
åtgärder, som nu vidtagas, i största möjliga utsträckning bliva lill nytta även
efter genomförandet av den ändrade disposition av Svea livgardes kasernetablissement,
som i det föregående förutsatts. Med ledning av de av militära
byggnadsutredningen utgivna utlåtandena i ärendet uppskattar jag
medelsbehovet för nästa budgetår — på grundval av prisläget den 1 juli
1941 — till 600 000 kronor. Beträffande dispositionen av detta belopp torde
det få ankomma på Kungl. Majit att besluta.
Emellertid är det önskvärt, att — så snart möjlighet därtill föreligger —
lokaler i Svea livgardes kasernetablissement beredas för i första hand
försvarsstabens fotoanstalt och det centrala bok- och blankett!örradet. Då
det icke är uteslutet, att beslut örn iordningställande av ytterligare lokaler
för Svea livgarde på Järvafältet kan komma att av Kungl. Majit under
innevarande kalenderår fattas och en utflyttning successivt därför icke är
otänkbar, torde försiktigtvis medel i detta sammanhang böra beräknas även
för bestridande av kostnaderna för inrymmande i regementets nuvarande
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
lokaler av förutnämnda fotoanstalt och förråd. För dessa ändamål räknar
jag för nästa budgetår med ett belopp av tillhopa 415 000 kronor på grundval
av prisläget den 1 juli 1941. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att
meddela beslut rörande tidpunkten för ianspråktagandet av dessa medel
och rörande medlens disposition. Härvid förutsätter jag, att medlen må
kunna användas även för genomförande av en centralisering av hjälptrycksanläggningarna,
örn och i den mån en sådan centralisering finnes böra ske.
Ehuru förutnämnda kostnader å 600 000 kronor och viss del av kostnaderna
å 415 000 kronor rätteligen borde bestridas från den under staten
för försvarsväsendets fastighetsfond upptagna posten till reparations- och
underhållskostnader m. m., vill jag av praktiska skäl föreslå, att medlen må
utgå från det under arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond
uppförda kvotanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m., vartill
riksdagens medgivande bör i vanlig ordning inhämtas. Emellertid förutsätter
jag, att nämnda post skall i anslutning till fortifikationsförvaltningens
förslag under de närmaste åren undergå häremot svarande minskning. Vidare
förutsätter jag, att från posten må i mån av tillgång på medel kunna
tillskjutas de ytterligare belopp för bestridande av förutnämnda reparationskostnader,
som kunna vara erforderliga.
Såsom av det föregående framgår har chefen för försvarsstaben framställt
förslag om anvisande av medel till viss utrustning för fotoanstalten.
Då jag blivit övertygad örn nödvändigheten av att fotoanstalten förses med
ändamålsenlig utrustning, har jag i och för sig intet att erinra mot att medel
i skälig omfattning ställas till förfogande. För närvarande torde det
dock icke vara erforderligt att taga ställning till denna fråga.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsarbeten
m. m. må komma till utförande med anlitande av det i årets
statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2) under försvarsväsendets
fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, för budgetåret
1944/45 äskade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten
m. m.
Kungl. Maj:ls proposition nr Ylh.
33
2. Skjutplatsanläggningar m. m. för arinéförvaltningens
tyg avdelnings provskj utning seentr al.
Provskjutningsverksamheten omfattar skjutningar såsom ett led i mottagningskontrollen
vid ammunitionsleveranser, försöksskjutningar i samband
med modernisering eller annan förändring av vapen eller ammunition, för
fastställande av nya ammunitions- och vapentyper samt för undersökning
av motståndsförmågan hos pansar m. m., tabellinskjutningar, avseende uppgörande
av skjuttabeller, påkallade vid nykonstruktion eller förändring av
vapen eller ammunition, samt årsprov, syftande till att fastslå, om i förråd
förvarade ammunitionseffekter undergått sådan förändring, som kan äventyra
dess användning för avsett ändamål, och i samband därmed fastställande
av ammunitionens s. k. grundvärden.
Sedan den 1 oktober 1942 har provskjutningsverksamheten för arméns
vidkommande sammanhållits till en under arméförvaltningens tygdepartement
(tygavdelning) inordnad provskjutningscentral med huvuddelen förlagd
till Karlsborg, där centralen övertagit för ammunitionsfabriken därstädes
uppförda anläggningar å Karlsborgs skjutfält. Därjämte användas vissa
mindre anläggningar å andra håll. Provisoriska åtgärder ha jämväl vidtagits
för att bereda möjlighet till smärre försök och skjutprov m. m. i trakten
av Stockholm (å Järvafältet).
I proposition 1943: 180 angående organisationen av försvarsväsendets
centrala förvaltning förutsattes, att under en inom arméförvaltningens tygavdelning
organiserad kontrollbyrå skulle inordnas en provskjutningscentral.
I skrivelser den 13 augusti och den 20 oktober 1943 lia dåvarande armélörvaltningens
tygdepartement och fortifikationsstyrelse gjort framställningar
örn anvisande av medel dels för vissa ändringsarbeten vid provskjutningscentralens
huvuddel i Karlsborg, dels ock för utförande av vissa skjutplatsanläggningar
vid Karlsborg och Stockholm, avsedda för provskjutningscentralen.
I förstnämnda hänseende har tijgdepartementet anfört i huvudsak följande.
1 väsentlig grad hade provskjutningscentralens verksamhet på grund avotillräckliga
lokaler icke kunnat bedrivas på ett fullt tillfredsställande sätt.
För expeditionsarbetet disponerade provskjulningscentralen för det dåvarande
endast 3 rum i en på sin tid av försvarsväsendets verkstadsnämnd
provisoriskt förhyrd lokal. Verksladsutrymmen för översyn samt mindre
reparationer av pjäser, instrument och övrig materiel samt för iordningställande
av ammunition för kontrollskjutningar m. m. saknades helt, liksom
garagemöjligheter för de bilar, som erfordrades för de oundgängligen nödvändiga
transporterna av ammunition, pansar, pjäser och personal m. m. till
och från skjutfältet. Dåvarande statens krigsmaterielnämnd hade i skrivelse
till tygdepartementet påpekat, all provskjutningskapaciteten redan vore fullt
utnyttjad, samt anhållit örn undersökning, huruvida icke åtgärder borde vid
tagas för att höja kapaciteten till sådan nivå att i händelse av krig leveransprov
kunde göras i en takt sorn motsvarade full krigstillverkning. För ord
H Hinny Ull riksdagens protokoll I :u tomi Nr 174
34
Kungl. Maj.ts proposition nr Vik.
ilandet av lokalfrågan för provskjutningscentralens till Karlsborg förlagda
del hade utredning verkställts av tygdepartementet. Utredningen hade givit
vid handen, att de byggnader vid Karlsborgs tygstation, som dåvarande
krigsmaterielnämnden tidigare utnyttjat för sin apteringsverksamliet, numera
kunde ställas till provskjutningscentralens förfogande. Vissa kompletterings-
och ändringsarbeten bleve dock erforderliga för att erhålla lämpliga
expeditions- och verkstadslokaler samt bostad för den portvakt, som vore
nödvändig för bevakning av anläggningarna. Det av tygdepartementet uppgjorda
förslaget motsvarade minimibehovet av kontors- och verkstadsutrymmen
för att provskjutningscentralen under nu rådande beredskapsförhållanden
tillfredsställande skulle kunna bedriva sin verksamhet, och lygdepartementet
funne nödvändigt, att de föreslagna omändringsarbetena snarast
komme till utförande. För den utökade verksamheten i händelse av krig
funnes i dessa byggnader ytterligare utrymmen, som vid krig kunde provisoriskt
iordningställas.
I anslutning till vad sålunda av tygdepartementet yttrats har fortifikationsstyrelsen
anfört bland annat följande.
Styrelsen, som icke hade något att erinra mot det av tygdepartementet
uppgjorda förslaget, hade beräknat kostnaderna för däri angivna arbeten till
84 000 kronor, beräknade efter nuvarande prisläge på följande sätt.
Omändring av huvudbyggnad till expeditioner, laboratorium,
bostad för portvakt m. m............................. kronor 58 500
Omändring av trotylgjuteri och nitratbyggnad till verkstäder * 5 800
Tillbyggnad av garage.................................. » 14 700
Administration och oförutsedda utgifter, cirka 6 %........ » 5 000
Summa kronor 84 000
Då de föreslagna arbetena vore av största betydelse ur beredskapssynpunkt
och därför borde komma till utförande snarast möjligt, syntes erforderliga
medel böra anvisas å förskottsstat för budgetåret 1943/44 samt byggnadstillstånd
lämnas jämlikt lagen den 30 juni 1943 örn tillståndstvång för byggnadsarbete.
På grund av vad sålunda och i övrigt anförts hemställde tygdepartementet
och fortifikationsstyrelsen, såvitt nu är i fråga, att ett belopp av 84 000
kronor måtte för arbetenas utförande ställas till fortifikationsstyrelsens förfogande.
över berörda framställning lia utlåtanden avgivits av 1940 års militära
byggnadsutredning och krigsmaterielverket. Byggnadsutredningen har i
sitt utlåtande — utan att taga ställning till behovet av ifrågavarande lokaler
— funnit, att kostnaderna, i synnerhet i vad gällde omändringen av huvudbyggnaden,
borde kunna icke oväsentligt nedbringas, samt hållit före,
att kostnaderna i deras helhet borde kunna begränsas till 75 000 kronor.
Krigsmaterielverket har — jämte det verket förklarat sig icke lia något att
erinra mot att provskjutningscentralen trots vissa därmed förenade olägenheter
bibehölles i Karlsborg — framhållit önskvärdheten av att för anläggningar
av förevarande slag eventuellt erforderlig verkstads- eller fab
-
Kungl. Maj:ls proposition nr 174.
35
riksrörelse förlädes till sådana försvarets verkstäder eller anläggningar,
som redan kunde finnas på platsen.
I sin skrivelse den 20 oktober 1943 ha tygdepartementet och fortifikationsstyrelsen
anfört i huvudsak följande.
Provskjutningscentralens kapacitet vore, med den omfattning, som arnmunitionsleveranserna
nu ägde, otillräcklig för den avsedda krigstillverkningen
av ammunition. De anläggningsarbeten, som erfordrades för atl
provskjutningscentralen skulle uppnå erforderlig kapacitet, kunde endast
till en mindre del anstå till igångsättandet av krigstillverkning. Huvuddelen
av arbetena måste vara utförda dessförinnan.
Tygdepartementet och fortifikationsstyrelsen hade numera slutfört en
utredning angående för provskjutningscentralen erforderliga nyanläggningar
och därvid kommit till följande resultat.
1. Karlsborg. Särskilda skjutplatser vore erforderliga för bland annat
luftvärnsskjutningar, pansarplåtskjutningar, granatkastarskjutningar,
långhållsskjutningar med finkalibrig ammunition samt tunnelskjutningar.
För luftvärns- och långhållsskjutningar funnes redan tillfredsställande
anordningar, under det att sådana helt saknades för pansarplåt- och tunnelskjutningar.
Vad slutligen beträffade granatkastarskjutningar vore anordningarna
mindre tillfredsställande, främst beroende pa att erforderliga
utrymmen för instrumentuppställning m. m. saknades. Övriga provskjutningar
syntes i stort sett kunna koncentreras till en och samma skjutplats
under förutsättning att betryggande blinderingar uppfördes.
De miordningar, som hittills stått till buds för ifrågavarande provskjutningar,
hade icke medgivit en tillfredsställande materielvård. Sålunda syntes
de lokaler, som nu stöde till förfogande för ammunitionsförvaring och
aptering, icke uppfylla de krav, som rimligen borde ställas på desamma.
Vidare vore befintliga skyddsanordningar för personal icke tillfredsställande;
ej heller hade anordningar vidtagits för personalens hygien. Den till
Axstålsön ledande vägbanken av betong vore för smal för tyngre pjäser,
vilket hade till följd att dessa måste släpas på sjöbottnen. Vägbanken måste
därför breddas. Slutligen måste vissa anläggningar å skjutfältet få tillgång
till elektrisk ström.
Kostnaderna för de nyanläggningar, som snarast möjligt borde komma
till utförande, hade av fortifikationsstyrelsen beräknats till sammanlagt
460 000 kronor. Härtill komme för vissa arbeten, med vilka tills vidare
kunde anstå, ett belopp av 35 500 kronor.
2. Stockholm. Den till Järvafältet vid Stockholm förlagda underavdelningen
av provskjutningscentralen hade för närvarande endast vissa
föga gynnsamma skjutmöjligheter. Det syntes tygdepartementet nödvändigt,
att ifrågavarande underavdelning erhölle en skjutplats i närheten av en
större apteringsverkstad. En lämplig skjutplats syntes nu kunna erhållas.
Kostnaderna för de för nu ifrågavarande underavdelning nödvändiga nyanläggningarna
hade av fortifikationsstyrelsen beräknats till sammanlagt
200 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställde tygdepartementet och fortifikationsstyrelsen,
att till fortifikationsstyrelsens förfogande måtte för utförande
av skjutplalsanläggningar i Karlsborg och Stockholm ställas ett
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
belopp av 660 000 kronor enligt nuvarande prisläge, att utgå å förskottsstat
för budgetåret 1943/44.
Sedan chefen för armén anmodats att över arméförvaltningens tvgdepartement
och fortifikationsstyrelses framställningar avgiva yttrande med angivande
av huruvida ifrågavarande kostnader kunde bestridas inom den
för försvarets utbyggnad under femårsperioden beräknade kostnadsramen,
har arméchefen anfört i huvudsak följande.
Några besparingar inom arméorganisationens del av femårsplanens kostnadsram
kunde icke göras utan att effektiviteten av arméns krigsorganisation
eftersattes. Av en yttrandet bifogad skrivelse från arméförvaltningens
forlifikationsstyrelse framginge emellertid, att i en av Kungl. Majit godkänd
plan för engångsanskaffning av ammunition i samband med den av 1942
års riksdag beslutade utbyggnaden av rikets försvarskrafter funnes upptagen
en ännu orörd post för oförutsedda kostnader, belöpande sig till
2 100 000 kronor. Enär kostnaderna för de föreslagna åtgärderna vid provskjutningscentralen
kunde i viss mån anses såsom kontrollkostnader av engångsnatur
i samband med leveranser av ammunition, föresloges, att ifrågavarande
kostnader skulle bestridas ur nämnda anslagspost.
1 yttrande den 22 januari 1944 har t. f. chefen för försvarsstaben redogjort
för provskjutningsverksamhetens omfattning samt dess nuvarande
och föreslagna organisation och därvid anfört, bland annat, följande.
Av de anläggningar, som nu vore i bruk, vore de, som användes av marinen,
tillfyllest för att tillgodose marinens egna behov men hade knappast
någon kapacitet därutöver. Flygvapnet vore däremot i väsentliga hänseenden
hänvisat till arméns provskjutningscentrals möjligheter. Provskjutningscentrålens
nuvarande kapacitet vore emellertid ej tillräcklig för
att tillgodose arméns och flygvapnets behov i fred. Genom de förbättringar,
som av tygavdelningen föreslagits, komme enligt vad tygavdelningen
framhållit dessa behov att kunna fyllas. Med den planerade organisationen
av provskjutningsverksamheten vunnes icke endast en erforderlig utökning
av kapaciteten utan även den fördelen, att en väsentlig del av den verksamhet,
som nu bedreves under otillfredsställande säkerhets- - och andra
lörhållanden, kunde fortsättas under betryggande former och med gynnsammare
betingelser för erhållande av snabba och tillförlitliga arbetsresultat.
Det hade varit ett önskemål att kunna förlägga all arméns provskjutningsverksamhet
i närheten av ett större ammunitionslaboratorium.
Det syntes emellertid ej vara möjligt att finna en plats, som i övrigt kunde
uppvisa för provskjutningar så gynnsamma betingelser som Karlsborgs
skjutfält, t. ex. beträffande skottvidd, utrymme i sidled, lätthet att övervaka
farliga områden, tillgång till tygstation, byggnader m. m., och som
kunde disponeras så gott som uteslutande för provskjutningsverksamhet.
Då försöksverksamheten för arméns del vore knuten till arméförvaltningens
tygavdelning och dess underavdelningar i Stockholm, vore del
nödvändigt att i närheten av Stockholm ha tillgång till en -skjutplats, för
utförande av försök av ballistik och sprängteknisk natur såväl med artilleri-
och handvapenammunition som med min-, bränd- och''rökmäteriel,
vilka ej krävde större skjutavstånd eller säkerhetsområden. Örn'' tilh
gång till en skjutplats vid Stockholm bereddes, skulle tidsförlust för för
-
Kungl. Maj:t$ proposition nr 174.
37
söksledare och annan personal genom resor till avlägset belägna skjutplatser
undvikas samt onödig tidsutdräkt för försökens slutförande genom ammunitionseffekternas
försändning besparas. Då de olika försöksetapperna
ofta koinme tätt på varandra, bleve olägenheterna med avlägsna skjutplatser
för försöksverksamheten avsevärda. Det syntes därför ändamålsenlig
att förlägga en skjutplats av mindre omfattning till trakten av Stockholm
i direkt anslutning till tygavdelningens försöksverksamhet och befintlig
sammansättningsverkstad. Härigenom skulle också skjutfältet i Karlsborg
avlastas, vilket vore lämpligt såväl med hänsyn till de ökade kraven pa
kontrollverksamhet i krig som ur skyddssynpunkt. Även för flyg- och marinförvaltningarnas
del förelåge önskemal att i Stockholm äga tillgång til
en anstalt av mindre omfattning för försöksverksamhet. Denna syntes
jämväl kunna bli av betydelse för försvarets forskningsnämnd.
T. f. försvarsstabschefen har även i sitt förenämnda yttrande, på given
anledning, granskat möjligheterna att i någon form samordna provskjutningsverksamheten
för de tre försvarsgrenarna och har därutinnan anfört,
bland annat, följande.
Anordningarna för provskjutning inom de olika försvarsgrenarna mäste
utformas på väsentligt olika sätt, beroende på de uppställningsanordningar
som betingades av olikheten i respektive försvarsgrenars vapen samt av
kraven på målanordningar, vilket i sin tur sammanhängde med vapnens
olika bekämpningsuppgifter. Då med hänsyn härtill lämplig skjutplats
knappast kunde anskaffas, syntes viss uppdelning på armén, marinen och
flygvapnet vara ofrånkomlig.
Under åberopande av det anförda har t. f. chefen för försvarsstaben efter
försvarsgrensförvaltningarnas hörande tillstyrkt dels tygavdelningens förslag
till ändrings- och nybyggnadsarbeten vid provskjutningscentralen, dels
av chefen för armén avgivet förslag för täckande av de därmed förenade
kostnaderna samt hemställt, att erforderliga arbeten snarast måtte få påbörjas.
1 en promemoria, som bifogats t. t. chefens för försvarsstaben yttrande,
har souschefen vid flygförvaltningen anfört, att genomförandet av förslaget
till ändrings- och nybyggnadsarbeten för provskjutningscentralen skulle
medföra vissa svårigheter med avseende å verksamheten vid Västgöta flygflottilj.
Dels bleve möjligheterna afl framdeles fälla bland annat stridsbomber
å Risnäset vid Karlsborg berövade flottiljen, dels komme möjligheten
till fällning av övningsbomber vid Perstorp att inskränkas, dels bleve »trängseln
i luften» över Karlsborg sådan, afl gränsen vöre nådd för vad som ur
säkerhetssynpunkt kunde anses'' försvarbart. I yttrande häröver har arméforvaltningens
tygavdelning efter samråd med flygförvaltningen anfört, att
ifrågavarande uttalande, vad anginge flottiljens bombfällningsplats för övningsbomber
vid Perstorp, vore grundat på en förutsättning, som icke längre,
förelägg, ...
- Ärendet är av den natur, ätt en närmare redogörelse för detsamma än
som.bär givits icke. lämpligen hör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterli
-
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
Departements
chefen.
gare upplysningar i ämnet torde få meddelas riksdagens vederbörande utskott
genom de handlingar, som komma att Ull utskottet överlämnas.
Av den föregående redogörelsen framgår, att provskjutningsverksamheten
har ett flertal synnerligen betydelsefulla uppgifter att fylla. Det är därför
UV !lkt’ ,att anordningarna för provskjutningar äro sådana, att snabba och
tillförlitliga resultat kulma uppnås.
Genom försvarsorganisationens utbyggnad har uppstått ett ökat behov
av provskjutningar. Den betydande anskaffningen av artilleripjäser och
ammunition, den avsevärda förbrukningen av övningsammunition samt den
vidgade försöksverksamheten ha kraftigt bidragit till detta ökade behov. De
provskjutningsanordningar, som användas av marinen, ha funnits vara tillräckliga
även för marinens ökade behov. För arméns och flygvapnets del
erfordras emellertid avsevärda förbättringar och utökningar av de nuvarande
anläggningarna. De nu till bedömande föreliggande förslagen åsyfta
dels iordningställande av erforderliga kontors- och verkstadsutrymmen
m. m. för provskjutningscentralens huvuddel i Karlsborg, dels anordnande
av målskjutningsanordningar, pjäsplatser, förråd m. m. såväl vid Karlsborg
som vid en till trakten av Stockholm förlagd underavdelning av provskjutningscentralen.
För egen del finner jag en förbättring och utvidgning av de nuvarande
anläggningarna av anförda skäl böra komma till stånd. Vid ärendets behandling
inom försvarsdepartementet har särskild uppmärksamhet ägnats
möjligheterna att dels förlägga provskjutningarna till en plats i syfte att
vinna besparingar i fråga örn de fasta anläggningarna, dels samordna provskjutningsverksamheten
för de olika försvarsgrenarna. I förstnämnda hänseende
har utredningen visat, att det icke är möjligt att i trakten av Stockholm
finna ett område som fyller erforderliga krav på skjutavstånd och
säkerhet, under det att å andra sidan avsevärda tidsvinster och kostnadsbesparingar
göras, örn det i trakten av Stockholm, dit den centrala försöksverksamheten
är knuten, finnes tillgång till mindre skjutplatser för prov
med finkalibriga vapen och viss sprängmateriel m. m. Det torde med hänsyn
härtill vara oundvikligt att uppdela provskjutningscentralen på Karlsborg
och Stockholm. Utredningen har även visat, att en samordning av
försvarets provskjutningsverksamhet är svår att genomföra på grund av
skiljaktigheterna mellan de tre försvarsgrenarnas vapen samt dessas olika
användningsområden. Enligt det framlagda förslaget skola dock vissa av
flygvapnets provskjutningar äga rum vid arméns provskjutningscentral i
Karlsborg.
Det i ärendet framlagda förslaget finner jag mig därför kunna i huvudsak
godtaga. De risker för verksamheten vid Västgöta flygflottilj, som från
flygvapnets sida befarats vid en utbyggnad av provskjutningscentralens
Kungl. Maj:ts proposition nr 174.
39
underavdelning i Karlsborg, synas mig, vad angår övningsbombfällningarna
vid Perstorp, med hänsyn till vad arméförvaltningens tygavdelning därom
anfört, icke längre föreligga. Jag förutsätter, att vid skjutplatsernas planerande
och skjutningarnas utförande all möjlig hänsyn till flygflottiljens behov
skall tagas. Vad angår sättet att tillgodose Västgöta flygflottiljs behov
av plats för fällning av stridsbomber, torde denna fråga få upptagas till
prövning i annat sammanhang, sedan förslag i ämnet avgivits av flvgförvaltningen.
Det bör eftersträvas att tillgodose detta behov utan att statsverket
åsamkas ytterligare kostnader för markförvärv. Vidare utgår jag från
att vid genomförandet av byggnadsprogrammet för provskjutningscentralen
överväges i vad mån kostnadsreduktioner kunna vara möjliga med
hänsyn till vad av 1940 års militära byggnadsordning och krigsmaterielverket
i ämnet anförts.
Mot de framlagda kostnadsberäkningarna har jag med nyss angivna reservation
intet att erinra. Kostnaderna, som enligt nuvarande prisläge beräknats
till 744 000 kronor, uppgå enligt prisläget den 1 juli 1941 till 647 000
kronor eller avrundat 650 000 kronor.
Arméchefens förslag att anlita den post för oförutsedda kostnader å
2 100 000 kronor, som ingår i en av Kungl. Majit godkänd plan för engångsanskaffning
av ammunition, finner jag mig icke kunna biträda. Ifrågavarande
post torde fortfarande böra reserveras för oförutsedda behov, varvid
jag dock förutsätter, att den icke användes utan Kungl. Majits medgivande
i varje särskilt fall. För ifrågavarande byggnadsarbeten böra medel
anvisas å kapitalbudgeten att bestridas inom femårsplanens kostnadsram
För ordnande av provskjutningscentralen torde sålunda ett belopp av 650 000
kronor böra beräknas.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag alltså hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsarbeten
må komma till utförande med anlitande av det i årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten: bil. 2) under försvar sväsendets
fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, för budgetåret
1944/45 äskade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten
m. m.
Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
under punkterna 1 och 2 hemställt förordnar Hans
Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Sven Berglund.