Kungl. Maj.ts proposition nr 165.
1
Nr 165.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till
Krigsrätterna: Avlöningar, m. m.; given Stockholms
slott den 25 februari 1954.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF.
9
Thorivald Bergquist.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Slockholms
slott den 25 februari 1944.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen
anför chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist.
Vid anmälan den 4 januari 1944 av de frågor, som tillhöra regleringen
för budgetåret 1944/45 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel,
omförmäldes under punkterna (26) och (27) anslagsbehovet för regementsoch
stations- samt de särskilda krigsrätterna eller sålunda de för fredsförhållandena
avsedda krigsrätterna. Jag erinrade därvid om att de för detta
anslagsbehov i gällande riksstat uppförda två förslagsanslagen, Krigsrätterna:
Avlöningar och Krigsrätterna: Omkostnader, tillkommit genom att 1942 års
riksdag bifallit ett av Kungl. Majit med hänsyn till den efter krigsutbrottet
Bihang till riksdagens protokoll 19Ai. 1 sami. Nr 165.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
inträdda starka ökningen av krigsrätternas arbetsbörda framlagt förslag till
omreglering av den civila krigsrättspersonalens arvoden och övriga förmåner,
innebärande väsentliga förbättringar i sådant hänseende (prop. nr 269;
rskr. nr 403).
Anslagen utgingo för budgetåret 1942/43 med 279 500 kronor resp. 30 000
kronor. I propositionen nr 269/1942 uttalades, att det icke då kunde avgöras,
i vad mån de föreslagna arvodena borde utgå jämväl under efterföljande
budgetår, utan att arvodesfrågan måste bedömas efter de växlande förhållandena
och att sålunda till följande års riksdag borde företagas en omprövning
av arvodena, grundad på ytterligare ett års erfarenheter och på
fullständigare statistiskt material än det som i propositionen kunnat förebringas.
I anslutning till detta uttalande verkställdes i propositionen nr 218
till 1943 års riksdag en omprövning av arvodesfrågan och riksdagen beslöt,
med bifall till de i propositionen framförda förslagen om förhöjning av
vissa arvoden m. m., att för innevarande budgetår upptaga anslaget till
Krigsrätterna: Avlöningar med 326 500 kronor, varemot anslaget till Krigsrätterna:
Omkostnader tills vidare bibehölls vid oförändrat belopp. Det förutsattes,
att till 1944 års riksdag skulle ske en förnyad omprövning av arvodena
med ledning av de ytterligare erfarenheter som till dess kunde vinnas
(prop. nr 218 s. 18). Under hänvisning härtill framhöll jag i statsrådsprotokollet
för den 4 januari 1944, att förslag i ämnet borde i särskild proposition
föreläggas riksdagen så snart rättsstatistiska uppgifter för år 1943 inkommit
och blivit föremål för bearbetning. Ehuru under alla förhållanden en viss
förändring av anslagets storlek komme att bliva erforderlig med hänsyn till
den fortgående utbyggnaden av försvarsorganisationen, syntes anslaget till
Krigsrätterna: Avlöningar, i avbidan på nämnda proposition, böra upptagas
med ett beräknat belopp, motsvarande det nuvarande anslaget, 326 500 kronor.
Jämväl anslaget till Krigsrätterna: Omkostnader syntes tillsvidare kunna
beräknas till samma belopp som det nu utgående eller 30 000 kronor. I
enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1944/45 beräkna
ifrågavarande två anslag på sätt jag angivit.
Sedan berörda statistiska material numera inkommit och från försvarsdepartementet
erhållits erforderliga uppgifter angående den fortsatta utbyggnaden
och organisationen av landets försvarskrafter, får jag underställa
Kungl. Maj:t ifrågavarande anslagsbehov. Härvid har jag jämväl att anmäla
en av styrelsen för föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer i
skrivelse den 11 november 1943 gjord framställning örn rätt till semester
för de civila befattningshavarna vid krigsrätterna.
1. Krigsrätterna: Avlöningar, förslagsanslag.
I propositionen nr 269 till 1942 års riksdag lämnades å s. 2—9 en kortfattad
redogörelse för de ifrågavarande krigsrätternas organisation samt
den civila personalens tjänsteåligganden och dåvarande avlöningsförhål
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
3
landen. Det torde därför ej var nödigt att här lämna några uppgifter i dessa
hänseenden, utan torde därutinnan få hänvisas till nämnda redogörelse.
Ej heller torde vara erforderligt att här närmare beröra innebörden av den
från och med budgetåret 1942/43 genomförda förbättringen av den civila
krigsrättspersonalens förmåner samt de framställningar och övriga förhållanden,
som legat till grund för densamma. En sammanfattande redogörelse härför
återfinnes i propositionen nr 218 (s. 3—8) till 1943 års riksdag, vartill
jag tillåter mig hänvisa. Sistnämnda proposition redovisar jämväl (s. 8—13)
de framställningar örn ytterligare förbättring i avlöningsförmånerna för ifrågavarande
personal, som gjorts av föreningarna Sveriges krigsdomare och
auditörer samt Sveriges krigsfiskaler och vilka framställningar i avseende å
krigsdomarna vunno visst beaktande i samma proposition. Även härutinnan
torde jag få hänvisa till propositionen.
Med hänsyn till krigsdomar- och auditörsföreningens förut omförmälda
hemställan om rätt till semester torde däremot vara lämpligt att här
återgiva vad tidigare härutinnan förekommit.
Förslag om rätt till kostnadsfri semester för krigsdomstolarnas civila personal
har vid flera tillfällen väckts, bland annat i det betänkande som den
23 oktober 1918 avgavs av sakkunniga för utarbetande av förslag till förbättring
i krigsdomares, auditörers och krigsfiskalers avlöningsförhållanden
(betänkandet s. 29 ff.). Med anledning av betänkandet föreslog Kungl. Maj:t
i statsverkspropositionen till 1919 års riksdag (II ht s. 48) denna att bevilja
anslag till sådant belopp att semester skulle kunna årligen beredas krigsdomare
under en och en halv månad samt auditör och krigsfiskal under en
månad, allt likväl under förutsättning att tillgång till kompetent vikarie
funnes. Förslaget vann emellertid icke riksdagens bifall (rskr. nr 2 s. 7).
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 oktober 1941 rörande förbättring av
de avlönings- och andra förmåner, som då vore tillerkända krigsdomstolarnas
civila personal, hemställde styrelsen för krigsdomar- och auditörsföreningen
jämväl, att en månads kostnadsfri semester måtte tillerkännas krigsdomare
och auditörer. Under erinran att föreningen redan åren 1916 och
1917 inkommit med hemställan i dylikt hänseende samt om den behandling
samma spörsmål undergått vid 1919 års riksdag, anfördes till stöd för
framställningen:
Då styrelsen nu åter gör hemställan örn beviljande av semesterrätt åt
ifrågavarande befattningshavare, anser sig styrelsen i huvudsak kunna inskränka
sig att såsom skäl därför åberopa vad de sakkunniga i sitt betänkande
anfört såsom motivering i frågan. Styrelsen vill därutövei dock framhålla,
att det enligt styrelsens förmenande icke föreligger något skäl, varför
den civila krigsrättspersonalen skall vara betagen rätten att i likhet med
statens övriga tjänstemän åtnjuta viss tids kostnadsfri semester samt att,
även om avlöningarna höjas i den utsträckning som styrelsen föreslagit, ersättningen
för det med befattningarna förenade arbetet i alli fall icke blir
större än att det måste anses hårt för befattningshavarna att för erhållande
av någon tids vila från det numera så betungande arbetet nödgas avstå en
icke oväsentlig del av avlöningen.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 165.
Beträffande den tid, som semester skäligen bör få åtnjutas, synes visserligen
åtskilliga skäl, såsom även nämnda sakkunniga framhållit, tala för att
krigsdomarna tillerkändes semester under en och en halv månad årligen. Föreningen
har emellertid ansett sig böra stanna för den ståndpunkten, att semestertiden
lämpligen bör sättas lika för samtliga civila befattningshavare
vid krigsrätterna, och får styrelsen alltså härigenom hemställa, att rätt till
kostnadsfri ledighet årligen under en månad tillerkännes den civila personalen
vid krigsrätterna.
Styrelsen för föreningen Sveriges krigsfiskaler framförde i skrivelse till
Kungl. Majit den 17 november 1941 för krigsfiskalernas vidkommande förslag
av motsvarande innebörd.
Framställningarna om semester lämnades i avgivna yttranden utan erinran
av krigshovrätten, justitiekanslersämbetet och överbefälhavaren, varemot
statskontoret och militieombudsmannen förklarade sig icke kunna tillstyrka
desamma.
Krigshovrätten framhöll därvid, att det härvidlag visserligen vore fråga
örn arvodestjänster, men att det med hänsyn till beskaffenheten och omfattningen
av befattningshavarnas göromål i detta fall torde vara befogat att
frångå eljest gällande regler.
Statskontoret — som i sitt yttrande erinrat örn att förslag om semester för
ifrågavarande personal tidigare varit föremål för statsmakternas prövning
utan att vinna bifall — uttalade, att beviljandet av semesterförmån till befattningshavare
i den ställning det här gällde enligt ämbetsverkets mening
måste anses uteslutet.
Militieombudsmannen anförde, att vissa skäl onekligen talade för att ifrågavarande
befattningshavare borde tillerkännas förmån av semester. Med
hänsyn till tjänsternas utpräglade art av bisysslor syntes frågan likväl så
tveksam, att yrkandena i denna del icke kunde tillstyrkas.
De för frågan om revision av avlöningsbestämmelserna för den civila personalen
vid krigsdomstolarna tillkallade särskilda utredningsmännen (se prop.
nr 269/1942 s. 33) funno framställningarna om rätt till semester, ehuru i och
för sig väl grundade, av principiella skäl svårligen kunna tillmötesgås. Härom
anfördes i deras promemoria följande:
Enligt utredningsmännens mening kunde vägande skäl anföras till stöd för
att ifrågavarande befattningshavare borde tillerkännas kostnadsfri semester.
Särskilt kunde framhållas att deras åligganden både vore i hög grad ansvarsfulla
och toge en betydande del av befattningshavarnas tid i anspråk. Under
nuvarande förhållanden måste en del av dessa tjänster redan i och för sig
anses verkligt betungande. Att befattningshavarna årligen erhölle möjlighet
att utan ekonomisk uppoffring bereda sig en tids vila vöre därför även ett
allmänt intresse. Den jämförelsevis varaktiga karaktären hos befattningarna
talade även till förmån för semesterkravet.
Å andra sidan kunde ej förnekas att tjänsterna hade en utpräglad karaktär
av bisysslor. Ett beviljande av kostnadsfri semester i dessa fall skulle därför
innebära ett avsteg från en princip, som eljest undantagslöst upprätthålles.
Att i detta hänseende bereda just de befattningshavare, varom nu vöre fråga,
en gynnad undantagsställning syntes icke böra ske med mindre utomordentliga
skäl kunna andragas för en sådan åtgärd, men skäl av sådan styrka hade
Kungl. Maj:ts proposition nr 165.
5
knappast förebringats. — Därvid kunde emellertid framhållas, att örn angivna
förmån ej kunde tillerkännas befattningshavarna och dessa således under
sin ledighet måste helt eller delvis avstå från arvodet, de föreslagna arvodesbeloppen
så mycket mera måste framstå som synnerligen måttfullt beräknade.
I propositionen nr 269 till 1942 års riksdag fann departementschefen sig,
under hänvisning till tjänsternas karaktär av bisysslor, av principiella skäl
förhindrad tillstyrka att dylik förmån tillerkändes vederbörande. Frånvaron
av semester syntes emellertid böra beaktas, då det gällde att bedöma skäligheten
av de förordade arvodesförhöjningarna.
Yrkandet örn semester framfördes ånyo av styrelsen för krigsdomar- och
auditörsföreningen samt styrelsen för krigsfiskalsföreningen i skrivelser till
Kungl. Maj:t den 5 december 1942 resp. den 25 januari 1943. Förstnämnda
styrelse, vars framställning i tillämpliga delar åberopades av krigsfiskalsföreningen,
anförde därvid till stöd för densamma:
Denna fråga är för de civila befattningshavarna vid krigsrätterna av stor
betydelse. Att med de så knappt tilltagna avlöningsförmånerna behöva avstå
dessa under semester synes styrelsen knappast förenligt med billighet. Erinras
måste i detta sammanhang att tjänsternas karaktär av bisysslor främst
har sin grund i statsmakternas eget intresse, vilket också vid skilda tillfällen
vitsordats. Att för en så ringa kostnad, som t. o. m. en förhöjd ersättning
måste anses innebära, kunna uppehålla denna domstolsverksamhet med synnerligen
kompetenta tjänsteinnehavare •— krigsdomarna i alla fall och auditörerna
i de flesta ordinarie domare — måste vara ett statsintresse. Men då
böra heller icke dessa befattningshavare betraktas såsom vilka arvodesinnehavare
som helst. Tjänsterna äro också i många avseenden jämställda med
de ordinarie domarsysslorna. De flesta krigsrätter hava bestämda sessionsdagar
i veckan och att indraga någon av dessa är med nuvarande arbetsbörda
helt uteslutet. Den tid sammanträdena vara överstiger ofta de ordinarie domstolarnas
sessionslider. Under dylika omständigheter böra tjänsteinnehavarna
i alla de avseenden, där det är möjligt, jämställas med andra domare och
då också i frågan om rätt till kostnadsfri semester.
Under hänvisning till vad sålunda framhållits, vill styrelsen med skärpa
hävda, att de befattningar varom här är fråga på grund av sin vikt och betydelse
icke kunna jämställas med utan stå i en särklass i förhållande till
andra arvodestjänster. Och styrelsen anser nu framförda förhållanden innefatta
just de utomordentliga skäl, som enligt utredningsmännen erfordrades
för att motivera avsteg från principen örn att rätt till semester icke är förenad
med bisysslor.
Framställningen tillstyrktes även denna gång av krigshovrätten, som förklarade
sig dela krigsdomar- och auditörsföreningens åsikt att i detta fall
förelåge sådana utomordentliga förhållanden som kunde grunda avsteg från
principen att innehavare av arvodestjänst av ifrågavarande slag ej ägde
rätt till semester. Statskontoret förklarade sig däremot icke kunna understödja
yrkandet. Justitiekanslersämbetet och militie ombudsmannen togo icke
bestämd ståndpunkt till frågan. Den sistnämnde anförde bland annat:
Med hänsyn till den utpräglade arten av bisysslor hos ifrågavarande
tjänster ansåg militieombudsmannen sig föregående år icke kunna tillstyrka
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 165.
yrkandena om rätt till semester utan avdrag å årsarvodet. Emellertid vill jag
framhålla att starka billiglietsskäl onekligen tala för en sådan rätt. Huruvida
på grund härav avvikelse bör ske från den principiella ståndpunkten
att rätt till semester icke bör tillerkännas innehavare av bisysslor av ifrågavarande
art kan vara tveksamt. Ju mer arbetsbördan ökas och ju mindre
därigenom karaktären av bisysslor framträder, desto starkare bli emellertid
skälen för att semesterrätt bör tillkomma även dessa befattningshavare.
I propositionen nr 218 till 1943 års riksdag anförde jag såsom föredragande
departementschef (s. 18) beträffande frågan om rätt till semester, att det
visserligen förhölle sig så, att ju större omfattning krigsrättsgöromålen tagit
desto större likhet hade ifrågavarande befattningar kommit att erbjuda med
domar- och åklagartjänsterna vid de allmänna domstolarna. I samma mån
hade också befattningarnas innehavare till stöd för yrkandet örn semester
kunnat andraga billiglietsskäl, som i och för sig måste anses mycket beaktansvärda.
Å andra sidan gällde, att så länge dessa befattningar läte sig förenas
med domar- och åklagartjänster vid allmänna domstolar, kvarstode
deras karaktär av bisysslor och därmed de betänkligheter som kunde resas
mot att innehavarna av sådana sysslor tillerkändes semester. I varje fall
syntes frågan, huruvida trots dessa betänkligheter semesterrätt borde beviljas,
icke böra bedömas efter nuvarande onormala förhållanden utan med
hänsyn till göromålens omfattning under fredsförhållanden. Jag fann mig
fördenskull alltjämt förhindrad tillstyrka semesterkravet.
Riksdagen biföll sistnämnda proposition utan att erinran mot detta milt
uttalande gjordes.
Styrelsen lör föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer har, som
förut anmärkts, i skrivelse den 11 november 1943 nu ånyo hemställt, att de
civila befattningshavarna vid krigsrätterna måtte beredas kostnadsfri semester
under en månad årligen. Föreningen har därvid, ehuru enligt föreningens
mening ifrågavarande befattningshavare icke kunde anses hava på
långt när erhållit löneförmåner, som motsvarade arbetsbördans alltjämt
fortgående stegring, framhållit, att föreningen ändock ville inskränka sig till
att endast ånyo framföra kravet på semester. Till stöd för detta har föreningen,
under åberopande av vad i de tidigare framställningarna i detta ämne
anförts, nu ytterligare andraga följande:
I trots av att föreningen icke vann syftemålet med sin sista framställning,
måste dock styrelsen med tillfredsställelse konstatera, att frågan med hänsyn
tagen till de avgivna utlåtandena måste anses hava fallit framåt. Departementschefens
uttalande, att frågan, huruvida semesterrätten borde beviljas,
icke borde bedömas efter nuvarande onormala förhållanden utan med hänsyn
till göromålens omfattning under fredsförhållanden, finner styrelsen
sig icke kunna biträda utan styrelsen förmenar, att frågan bör just under
nuvarande förhållanden nå en lösning. Skulle arbetsbördan vid krigsrätterna
åter sjunka till den nivå, sorn rådde före 1939, funnes säkerligen ringa eller
ingen utsikt för att rätt till semester beviljades den civila personalen vid
krigsrätterna, huru berättigat detta än må synas jämväl under dylika förhallanden.
Nu måste man emellertid med all säkerhet räkna med att de såsom
onormala betecknade förhållandena komme att råda i varje fall avsevärd
tid framåt och på sätt styrelsen framhöll redan i sin underdåniga
Kungl. Maj.ts proposition nr 165.
7
framställning av den 25 oktober 1941, är det uppenbart, att arbetsbördan
vid krigsrätterna kommer att även för framtiden, sedan mera normala förhållanden
en gång inträtt, vara avsevärt mera betungande än före den 1 september
1939. Att under sådana omständigheter skjuta fram ett avgörande
av frågan till en oviss framtid synes icke vara riktigt. Den civila krigsrättspersonalen
har sedan tre år dragits med en mycket tung arbetsbörda och
det kan då icke vara för tidigt, att den redan nu kommer i åtnjutande av
kostnadsfri semester. I Kungl. Maj:ts proposition till 1942 års riksdag uttalade
departementschefen, alt frånvaron av rätt till semester torde böra
beaktas, då det gällde att bedöma skäligheten av arvodesförhöjningarna.
Det förhåller sig emellertid så, att arbetsbördan vid krigsdomstolarna fortfarande
visar stigande kurva, och det torde icke kunna av någon med fog
påstås, att arvodena höjts i sådan grad, att desamma kunna anses i någon
mån kompensera frånvaron av kostnadsfri semesterledighet. Under sådana
omständigheter finner sig styrelsen böra ånyo göra framställning örn beviljande
av kostnadsfri ledighet åt den civila personalen vid krigsrätterna.
Med hänsyn till den ingående remissbehandling frågan om semester för
den civila krigsrättspersonalen tidigare undergått, har jag icke ansett nödigt
att infordra yttranden över den nu föreliggande framställningen i detta ämne.
Till komplettering av det rättsstatistiska material, som redovisats i propositionerna
nr 269/1942 och 218/1943, har genom justitiedepartementets försorg
införskaffats viss ytterligare utredning rörande arbetsbördan vid
krigsrätterna.
Den sålunda erhållna utredningen avser verksamheten vid regements- och
stationskrigsrätterna under år 1943 och utvisar för samtliga förband jämväl
antalet disciplinmål, vari auditörerna under år 1943 avgivit yttranden. Till
jämförelse mellan krigsrättspersonalens arbetsbörda under .åren 1941 och
1942 samt år 1943 har uppgjorts en sammanställning, vari upptagits dels
de genom den nya utredningen framkomna siffrorna och dels motsvarande
siffror för åren 1941 och 1942, därvid dock beträffande förstnämnda år saknas
uppgifter örn auditörernas rådgivning i disciplinmål (Bil. A). Sammanställningen
utvisar att arbetsbördan, som under år 1942 undergick en avsevärd
ökning, ytterligare stegrats under år 1943, dock icke i samma grad
som året förut. Efter antalet mål och ärenden (de sistnämnda huvudsakligen
s. k. undersökningsmål) belöper sig ökningen med ungefär 70 procent
å ordinarie förband och 30 procent å underställda förband. Till den del stegringen
av ax-betsbördan beror på mål och ärenden från underställda förband
är den i förevarande sammanhang av mindre intresse. För behandlingen
av sådana mål och ärenden utgår nämligen särskild ersättning, som genom
den år 1942 genomförda arvodesregleringen förhöjts till av krigsdomar- och
auditörsföreningen föreslagna belopp. Av betydelse för frågan örn skäligheten
av de fasta arvoden, örn vilka nu är fråga, är därför endast stegringen
av antalet mål och ärenden från ordinarie förband. Deras antal bär
ökats från omkring 7 300 till omkring 9 200 eller således med omkring 26
procent, ökningen har drabbat olika krigsrätter i mycket olika grad. I några
fall har icke inträffat någon ökning, utan har antalet mål och ärenden i
stället minskats, dock ej i någon mera avsevärd mån. Av en jämförelse mel
-
Departe
ments
chefen.
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 165.
lan det statistiska primärmaterialet för åren 1942 och 1943 synes vidare
framgå att undersökningsmålen ökat i ungefär samma grad som brottmålen.
Detta förhållande är såtillvida av betydelse i detta sammanhang, att undersökningsmålen
i genomsnitt äro av enklare beskaffenhet än brottmålen. Vidare
är krigsdomaren icke skyldig att deltaga i behandlingen av undersökningsmål
utan kan överlämna åt auditören att vid handläggningen av sådana mål
tjänstgöra såsom ordförande i krigsrätten. Vad beträffar antalet disciplinmål
föreligger jämförelsematerial endast från åren 1942 och 1943. De föreliggande
siffrorna giva emellertid vid handen, att auditörerna vid de mera
arbetstyngda krigsrätterna vid sidan om sin befattning med krigsrättsmålen
alltjämt måste ägna avsevärd tid åt avgivandet av yttranden i disciplinmål.
Liksom under de närmast föregående åren har även under innevarande
budgetår blivit nödvändigt att befria vissa auditörer från en del av arbetet
och lägga detta på särskilt förordnad vikarie. Därvid bär den ordinarie
auditören som regel fått avstå en del av sina avlöningsförmåner, under det
att den partiella vikarien erhållit ersättning efter samma grunder som gälla
för tjänstgöring i särskild krigsrätt.
Med hänsyn till att den civila personalen vid de särskilda krigsrätterna
åtnjuter ersättning för krigsrättssammanträde och, i viss mån, efter antalet
därvid handlagda mål har icke ansetts erforderligt att införskaffa någon
statistik rörande arbetsbördan vid dessa krigsrätter.
De uppgifter, som införskaffats rörande arbetsbördan för den civila personalen
vid regements- och stationskrigsrätterna under år 1943, utvisa att den
alltsedan krigsutbrottet 1939 konstaterade stegringen av antalet mål och ärenden
alltjämt fortgår. Huruvida denna stegring kommer att fortsätta även under
kommande budgetår, är givetvis omöjligt att nu bedöma. Uti ett innevarande
dag på min hemställan till lagrådet remitterat förslag till lag angående
behörighet för militär befälhavare att ålägga ersättningsskyldighet ha upptagits
bestämmelser, som torde komma att inverka på krigsdomstolarnas arbetsuppgifter.
Enligt förslaget skola nämligen ärenden angående ersättningsskyldighet
för skadad eller förkommen egendom i viss omfattning överlämnas
till avgörande av vederbörande militäre befälhavare i stället för av
krigsrätt. Den militäre befälhavaren skall därvid i regel samråda med auditören.
Då emellertid ifrågavarande ärenden för närvarande i allmänhet må
handläggas av krigsrätterna under ordföi-andeskap av auditör och sålunda
utan krigsdomarens medverkan samt auditör jämväl enligt förslaget skall
deltaga i avgörandet av dylika mål och ärenden, torde ett genomförande av
detta förslag icke, så vitt nu kan bedömas, komma att medföra någon väsentlig
minskning av den arbetsbörda som vid de fasta arvodenas bestämmande
förutsatts åvila krigsrätternas civila personal. Med hänsyn till vad
.sålunda anförts torde det icke kunna ifrågakomma att minska nämnda
arvoden. Å andra sidan synes den konstaterade ökningen av arbetsbördan
i övrigt ej heller böra medföra en mera allmän förhöjning av arvodesbeloppen.
Med hänsyn till att arvodena så sent som år 1942 väsentligt för
-
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 165-
bättrats för samtliga befattningshavare och år 1943 i fråga om vissa krigsdomare
ytterligare förhöjts (jfr prop. nr 218/1943 s. 15), synes en ökning
av avode icke nu böra ifrågakomma under annan förutsättning än att arvodesbeloppet
på grund av arbetsbördans fortsatta ökning framstår som uppenbart
för lågt. Enligt min mening kan den ytterligare stegringen av arbetsbördan
knappast anses hava i allmänhet lett till ett sadant resultat. Därvidlag
är att märka bland annat, att även örn de fasta arvodena kunna anses
väl knappt utmätta, befattningshavarna i betydande utsträckning torde
lia kompenserats därigenom att särskild ersättning för mål fran underställt
förband utgår jämväl för det fall att vid regements- eller stationskrigsrätt handlagts
mål från såväl det ordinarie som det underställda förbandet och även
för den händelse antalet mål från underställt förband inskränker sig till ett
enda eller ett fåtal.
På grund av den ökning av arbetsbördan som inträtt under år 1943 anser
jag det emellertid ofrånkomligt att taga under omprövning en förhöjning
av arvodena till personalen vid vissa krigsrätter. Vad därvid först
angår krigsdomarna synas följande böra ifrågakomma till arvodesförbättring,
nämligen de som tjänstgöra i krigsrätterna vid 1) Stockholms luftvärnsregemente,
Roslagens flygflottilj och Svea flygflottilj, 2) Södermanlands pansarregemente,
3) Smålands artilleriregemente, 4) Jönköpings-Kalmar regemente
och Göta ingenjörkår, 5) Karlskrona örlogsstation och Karlskrona kustartilleriregemente,
6) Hallands regemente, 7) Göta artilleriregemente och Göta
flygflottilj, 8) Livregementets grenadjärer, 9) Hälsinge regemente samt 10)
Västerbottens regemente och Norrlands dragonregemente. I fråga om den
under 6) omnämnda krigsrätten kommer jag emellertid att i det följande
föreslå viss ändring i krigsdomarindelningen, vilken sammanhänger med den
utvidgning av krigsrättsorganisationen som föranledes av tillkomsten av nya
truppförband. Till frågan om vilket arvode som bör utgå till krigsdomaren i
denna krigsrätt skall jag därvid återkomma. För vardera av övriga förenämnda
krigsdomare synes arvodet böra höjas med 300 kronor, vilket innebär en
sammanlagd ökning av arvodessumman åt krigsdomare med 2 700 kronor.
Någon ändring i gällande krigsdomarindelning utan sammanhang med tillkomsten
av nya truppförband anser jag mig icke böra nu föreslå. Väl skulle
arbetsbördan för de krigsdomare, en å vardera orten, som äro anställda
vid de i Linköping, Skövde—Karlsborg och Boden förlagda truppförbanden,
kunna motivera en uppdelning av befattningarna på flera innehavare,
men då vederbörande befattningshavare hittills visat sig kunna medhinna
sina göromål, saknar jag tillsvidare anledning ifrågasätta någon ändring
i nuvarande indelning. Jag förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t, därest
uppdelning av någon av dessa tjänster skulle visa sig under kommande budgetår
nödvändig, skall vara oförhindrad att vidtaga erforderliga oiganisationsändringar.
I delta sammanhang får jag vidare anmäla, att Kungl. Maj .t
den 29 juli 1943 bestämt att Göteborgs örlogsdepås stationssektion skulle
från och med den 1 oktober 1943 utgöra örlogsstation. Då i följd härav jämlikt
5 § lagen örn krigsdomstolar och rättegången därstädes stationskrigsrätt
skall finnas vid örlogsstationen, har Kungl. Majli genom beslut den 18 sep
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 165-
tember 1943 förordnat, att för sagda krigsrätt samt för krigsrätterna vid Göteborgs
luftvärnskår och Älvsborgs kustartilleriregemente skall finnas gemensam
civil personal, samt fastställt härav betingad ändring i specialstaterna
för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler. Å andra sidan bar den i propositionen
nr 218/1943 (s. 17) omnämnda nyuppsättningen av Göta pansarlivgarde
ännu icke kommit till stånd, vilket sammanhänger med statsmakternas
beslut örn att regementet skall förläggas till Enköping i stället för till
Stockholm. Någon ändring i krigsdomarindelningen för de till Stockholm
förlagda truppförbanden kommer därför icke, såsom angivits i nyssnämnda
proposition, att behöva vidtagas. Jag återkommer längre fram till frågan om
arvode åt krigsdomaren i krigsrätten vid pansarlivgardet, vars uppsättning
torde komma att äga rum under instundande budgetår.
I fråga om auditörs- och krigsfiskalsbefattningarna finner jag med hänsyn
till ai betsbördans ökning icke anledning föreslå höjning av arvodena
till andra auditörer och krigsfiskaler än dem vid 1) Södermanlands pansarregementes
samt 2) Jönköpings-Kalmar regementes och Göta ingenjörkårs
krigsrätter. Arvodesökningen torde böra utgöra, i fråga om förstnämnda
krigsrätt, för auditören 600 kronor och för krigsfiskalen 300 konor samt, i
fråga om sistnämnda krigsrätt, för såväl auditören som krigsfiskalen 300 kronor,
sålunda sammanlagt 1 500 kronor. I övrigt synas tillräckliga skäl ej föreligga
att föreslå någon arvodesökning för auditörer och krigsfiskaler i vidare
mån än sådan föranledes av den utbyggnad av krigsrättsorganisationen, för
vilken jag i det följande kommer att redogöra. Nu förefintlig möjlighet till
partiell ledighet med bibehållen avlöning, helt eller delvis, bör emellertid
alltjämt hållas öppen. — Någon ändring i auditörs- och krigsfiskalsindelnmgarna
utan samband med nyuppsättning av truppförband har jag ej att
föreslå. Väl ifrågasattes vid arvodesregleringen år 1942 ändrad organisation
av auditörstjänsten i Boden, innebärande densammas uppdelning å två befattningar,
och i propositionen nr 269/1942 framhölls att denna fråga borde
bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet. Saken berördes även i propositionen
nr 218/1943, därvid jag framhöll att med en eventuell uppdelning syntes
böra anstå i avvaktan på utvecklingen under ytterligare ett år och de erfarenheter
som därunder kunde vinnas. Auditören i Boden har visserligen under
år 1943, i likhet med under år 1942, åtnjutit ledighet från inemot hälften
av de göromål, som eljest skulle avilat honom, med särskild vikarie för samma
göromåls förrättande. Men då ledigheten får anses hava varit betingad
av radande särskilda förhallanden samt arbetsbördan vid dessa krigsrätter,
såsom framgar av de statistiska uppgifterna, under året icke undergått någon
större ökning, synes mig alltjämt böra anstå med definitivt ställningstagande
till ifrågavarande organisationsfråga.
Under budgetåret 1944/45 avses tre nya truppförband skola uppsättas,
nämligen Göta pansarlivgarde i Enköping, Blekinge flygflottilj invid Ronneby
och Hallands flygflottilj invid Halmstad. Vid vart och ett av dessa förband
skall finnas regementskrigsrätt. För regementskrigsrätterna i Enköping och
Ronneby synas böra avses särskilda befattningar såsom krigsdomare, auditör
och krigsfiskal, varemot i fråga örn Hallands flygflottiljs krigsrätt motsva
-
11
Kungl. Maj-.ts proposition nr 165-
rande befattningar lämpligen böra förenas med dem vid regementskrigsrätten
vid Hallands regemente. Enligt de grunder, som vid senaste arvodesregleringen
för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler tillämpats, torde till
krigsdomaren, auditören och krigsfiskalen vid Göta pansarlivgardes krigsrätt
böra utgå arvoden med resp. 1 500, 2 700 och 1 200 kronor samt till motsvarande
befattningshavare vid Blekinge flygflottiljs krigsrätt med resp. 720,
1 680 och 660 kronor. Krigsdomaren i Hallands regementes krigsrätt uppbär
för närvarande ett arvode av 1 200 kronor. I det föregående har jag framhållit,
att han oberoende av organisationsändringen borde komma i åtnjutande
av någon förhöjning i arvodet. Denna ökning anser jag hava bort utgöra
300 kronor. Med utgångspunkt härifrån föreslår jag att för krigsdomaren
i Hallands regementes och Hallands flygflottiljs krigsrätter beräknas ett
arvode av 2 100 kronor. För auditören och krigsfiskalen vid sistnämnda
krigsrätter synas de nya arvodena böra bestämmas till 3 600 resp. 1 500 kronor,
vilket innebär en förhöjning i nu utgående arvoden av 900 resp. 300
kronor. Vad sålunda föreslagits skulle medföra en ökning av arvodessummorna
åt krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler med resp. 3 120, 5 280
och 2 160 kronor.
Till nästkommande års riksdag bör ske en förnyad omprövning av arvodena
med ledning av de ytterligare erfarenheter som till dess kunna vinnas.
De ifrågasatta arvodesbeloppen äro att betrakta såsom endast förslagsvis
angivna. I enlighet med vad även tidigare ansetts lärer Kungl. Majit vid fastställande
av nya specialstater (jfr statsliggaren s. 33 ff.) för krigsdomare,
auditörer och krigsfiskaler äga att inom ramen för anslaget vidtaga de jämkningar
som av organisatoriska eller andra skäl kunna finnas påkallade.
Det av styrelsen för föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer nu
ånyo framförda kravet på rätt till semester för krigsrätternas civila personal
anser jag mig alltjämt icke kunna understödja. Rörande skälen till denna
min avvisande ståndpunkt åberopar jag mitt i det föregående (s. 6)
återgivna yttrande i ämnet i propositionen nr 218 till 1943 års riksdag.
Jag övergår härefter till anslagsberäkningen för nästkommande budgetår.
Den för disponerandet av anslaget till Krigsrätterna: Avlöningar gällande
avlöningsstaten är av följande lydelse:
Avlöningsstat.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit:
a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis ................ kronor
b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis .................. »
c) Arvoden åt krigsfiskaler, förslagsvis ................ »
d) Vikariatsersättningar, förslagsvis .................... »
e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal vid regements
och
stationskrigsrätterna, förslagsvis.............. »
f) Ersättning till personal vid särskilda krigsrätter m. m.
förslagsvis ...................................... 5
64 100
142 400
59 000
10 000
1000
50 000
Summa kronor 326 500.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 165-
Avlöningsstaten bör alltjämt upptaga de delposter som nu ingå i densamma.
I enlighet med vad förut anförts skulle delposten till arvoden åt
krigsdomare uppföras med (64 100 + 2 700 + 3 120 =) 69 920 kronor,
delposten till arvoden åt auditörer med (142 400 + 900 +
5 280 =) 148 580 kronor och delposten till arvoden åt krigsfiska1
e r med (59 000 + 600 + 2 160 =) 61 760 kronor eller i avrundade tal
med respektive 70 000 kronor, 148 600 kronor och 61 800 kronor. Vad beträffar
delposten till vikariatsersättningar, från vilken bland
annat bestrides ersättning som vid partiell ledighet för befattningshavare vid
regements- eller stationskrigsrätt tillerkännes vikarien utöver vad den ordinarie
tjänsteinnehavaren förklaras skyldig avstå under ledigheten, har densamma
visat sig helt otillräcklig för sitt ändamål. Sålunda har under budgetåret
1942/43 i vikariatsersättningar utbetalats över 47 200 kronor. Med hänsyn
härtill synes posten icke böra bestämmas till lägre belopp än 30 000
kronor. Delposten till tillfälliga ersättningar åt civil personal
vid regements- och stationskrigsrätterna, vilken
för innevarande budgetår sänkts från 3 200 kronor till 1 000 kronor, har under
nyssnämnda tid belastats med utgifter för cirka 3 500 kronor. Med hänsyn
härtill synes posten böra återföras till sitt ursprungliga belopp, 3 200 kronor.
Beträffande slutligen delposten å 50 000 kronor till ersättning
till personal vid särskilda krigsrätter m. m. har den under
samma tid, beroende bland annat på den talrika förekomsten av mål från
underställda förband, belastats med utgifter till ett belopp av ej mindre än
188 400 kronor. Vid en återgång till mera normala förhållanden kommer
emellertid frekvensen av dessa mål att avsevärt nedgå. Därtill kommer att
det för närvarande icke kan bedömas, om icke ett genomförande av det förut
omnämnda förslaget till lag angående behörighet för militär befälhavare att
i vissa fall ålägga ersättningsskyldighet kommer att medföra minskad belastning
å denna anslagspost. Jag finner därför ej anledning föreslå någon ökning
av postens nuvarande belopp.
Anslaget i dess helhet skulle således för budgetåret 1944/45 bestämmas till
(70 000 + 148 600 + 61 800 + 30 000 + 3 200 + 50 000 =) 363 600 kronor.
Jag får alltså hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels fastställa följande avlöningsstat för krigsrätterna att
tillämpas under budgetåret 1944/45:
Avlöningsstat.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit:
a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis .... kronor 70 000
b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis ...... » 148 600
c) Arvoden åt krigsfiskal, förslagsvis .... » 61 800
d) Vikariatsersättningar, förslagsvis ...... » 30 000
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 165-
e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal
vid regements- och stationskrigsrätterna,
förslagsvis .................... kronor 3 200
f) Ersätlning till personal vid särskilda
krigsrätter m. m., förslagsvis ........ » 50 000
Summa kronor 363 600;
dels ock till Krigsrätterna: Avlöningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av ..............................
kronor 363 600.
2. Krigsrätterna: Omkostnader, förslagsanslag.
Från detta anslag bestridas dels resekostnads- och traktamentsersättningar
till den civila personalen vid fredskrigsrätterna och dels ersättningar för
auditörernas och krigsfiskalernas expenser. För dessa ändamål ha från och
med budgetåret 1942/43 beräknats, till det förra ett belopp av 10 000 kronor
och till det senare ett belopp av 20 000 kronor.
Före den 1 juli 1942 gällde, att ersättning för expenser tillkom endast auditörerna
och allenast med visst för var och en av dem fastställt årligt belopp.
Från och med sistnämnda dag äga såväl auditörerna som krigsfiskalerna
erhålla full gottgörelse för sina expenskostnader. Därvid har, i enlighet
med förslag av de för frågan örn revision av avlöningsbestämmelserna för
den civila personalen vid krigsdomstolarna tillkallade särskilda utredningsmännen,
för auditörerna ibibehållits systemet med fasta expensbidrag.
Men auditör har därjämte berättigats att, i den mån han visar sig för tjänstens
utövning lia fått vidkännas utgifter för renskrivning av konceptprotokoll,
verkställande av protokollsutskrifter, papper och kuvert samt interurbana
telefonsamtal till belopp överstigande expensbidraget, efter räkning, som
skall vara attesterad av krigsdomaren, utfå jämväl det överskjutande beloppet.
Krigsfiskalerna äga direkt efter räkningar bekomma gottgörelse för sina
motsvarande expenskostnader.
I yttrande över utredningen hade statskontoret anfört, att dåvarande system
med bestämda årliga expensbidrag alltjämt borde bibehållas. I propositionen
nr 269/1942 uttalade min företrädare i ämbetet (s. 37), att han ställde sig
tveksam till utredningsmännens förslag men icke ville motsätta sig att en
sådan anordning tillämpades under budgetåret 1942/43. I propositionen nr
218/1943 anförde jag (s. 18), att det först efter nämnda budgetårs utgång,
sedan räkningar inkommit för hela året, läte sig bedömas, huru den nya ordningen
verkat. Med hänsyn härtill ställde jag mig fortfarande tveksam, huruvida
densamma borde bibehållas, men saknade å andra sidan anledning att
då föreslå någon ändring därvidlag.
Budgetredovisningen för budgetåret 1942/43 utvisar att ifrågavarande anslag
belastats med utgifter för omkring 33 700 kronor och sålunda överskridits
med i runt tal 3 700 kronor. Av utgifterna falla omkring 19 900 lero
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 165-
nor på posten reseersättningar och omkring 13 800 kronor, varav i fasta expensbidrag
12 400 kronor, på posten expenser. Förstnämnda post har sålunda
överskridits med i det närmaste dubbla det anvisade beloppet, medan å sistnämnda
post en besparing av omkring 6 200 kronor uppstått. Erfarenheterna
under den tid rätten till full ersättning för expenser gällt få, såsom av det
anförda framgår, hittills anses ha varit gynnsamma och jag får därför förorda,
att gällande bestämmelser i ämnet bibehållas. Tillräcklig anledning att
vidtaga ändring i anslagsposternas nuvarande belopp synes mig icke föreligga.
Jag hemställer fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Krigsrätterna: Omkostnader för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av .............. kronor 30 000.
Vad föredragande departementschefen under förenämnda
punkter hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter
instämma, bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sven Leffler.
Bilaga A,
(Jfr sid. 7.)
Krigsrätternas yerksamhet åren 1941—1943.
1 |
2 |
5 |
6 |
7 |
8 |
1 |
9 |
|||||||||||||||
Krigsrätter vid |
Antal sammanträden |
Antal mål och ärenden* |
Antal disciplinmål’, vari |
|||||||||||||||||||
1941 |
1942 |
i |
1943 |
i |
1941 |
1942 |
1943 |
1942 |
1943 |
|||||||||||||
28 |
31 |
4 |
23 |
96 |
115 |
+ |
13 |
160 |
4- |
68 |
151 |
4 |
88 |
274 |
4 |
19 |
172 |
4 |
151 |
|||
64 |
92 |
4 |
3 |
104 |
+ |
i |
150 |
+ |
126 |
271 |
4 |
218 |
279 |
4 |
381 |
140 |
4 |
36 |
112 |
4 |
191 |
|
27 |
25 |
4 |
8 |
26 |
4 |
7 |
92 |
+ |
15 |
90 |
+ |
42 |
87 |
,+ |
45 |
112 |
100 |
4 |
5 |
|||
17 |
22 |
4 |
5 |
28 |
+ |
2 |
29 |
+ |
2 |
65 |
4- |
S8 |
47 |
4 |
40 |
49 |
86 |
4 |
5 |
|||
84 |
113 |
4 |
6 |
109 |
+ |
21 |
142 |
4 |
93 |
248 |
4- |
106 |
308 |
4 |
100 |
619 |
4 |
211 |
822 |
4 |
125 |
|
48 |
62 |
82 |
4 |
1 |
252 |
+ |
117 |
284 |
4- |
158 |
290 |
4 |
194 |
614 |
4 |
239 |
648 |
4 |
221 |
|||
2 |
4 |
4 |
12 |
57 |
17 |
+ |
1 |
52 |
4- |
13 |
211 |
4 |
67 |
98 |
4 |
19 |
68 |
4 |
38 |
|||
18 |
0 |
4 |
14 |
0 |
4 |
15 |
35 |
23 |
23 |
40 |
31 |
|||||||||||
7 |
0 |
4 |
18 |
0 |
4 |
20 |
24 |
63 |
50 |
94 |
61 |
|||||||||||
54 |
57 |
4 |
3 |
56 |
450 |
4 |
55 |
687 |
4 |
82 |
598 |
4 |
233 |
405 |
4 |
131 |
198 |
4 |
59 |
|||
59 |
60 |
4 |
23 |
87 |
+ |
13 |
129 |
+ |
39 |
257 |
4- |
59 |
277 |
4- |
84 |
163 |
4 |
33 |
270 |
4 |
40 |
|
Södermanlands pansarregemente (förut- |
32 |
46 |
4 |
2 |
52 |
+ |
8 |
24 |
+ |
20 |
76 |
4- |
54 |
262 |
4 |
75 |
97 |
4 |
38 |
144 |
4 |
61 |
1 |
0 |
4 |
7 |
0 |
4 |
13 |
2 |
14 |
34 |
— |
75 |
|||||||||||
_ |
_ |
— |
— |
— |
||||||||||||||||||
65 |
52 |
4 |
13 |
50 |
+ |
6 |
34 |
+ |
47 |
54 |
4- |
97 |
64 |
4 |
116 |
105 |
4 |
177 |
161 |
4 |
180 |
|
55 |
66 |
4 |
4 |
37 |
+ |
3 |
23 |
4 |
36 |
36 |
4 |
103 |
41 |
4 |
75 |
64 |
4 |
38 |
136 |
4 |
36 |
|
28 |
20 |
4 |
14 |
31 |
4 |
5 |
26 |
+ |
13 |
59 |
4 |
37 |
87 |
4 |
48 |
165 |
106 |
4 |
26 |
|||
13 |
2 |
4 |
14 |
16 |
+ |
9 |
17 |
+ |
1 |
25 |
4 |
2 |
55 |
4 |
25 |
91 |
83 |
4 |
5 |
|||
45 |
4 |
4 |
45 |
4 |
4 |
46 |
201 |
287 |
4 |
5 |
376 |
4 |
25 |
78 |
4 |
10 |
106 |
4 |
23 |
|||
25 |
14 |
4 |
34 |
19 |
+ |
29 |
21 |
+ |
19 |
48 |
4 |
29 |
128 |
4 |
31 |
178 |
4 |
25 |
151 |
|||
26 |
0 |
4 |
29 |
0 |
+ |
29 |
9 |
4 |
18 |
36 |
71 |
77 |
96 |
|||||||||
52 |
57 |
4 |
15 |
48 |
+ |
14 |
26 |
4- |
34 |
36 |
4 |
75 |
42 |
4 |
41 |
218 |
4 |
104 |
131 |
4 |
108 |
|
Kalmar flygflottilj6.................. |
37 |
+ |
4 |
— |
1 20 |
4 |
86 |
1 |
— |
29 |
4 |
74 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 165■
1 |
2 |
i |
3 |
1 |
4 |
5 |
1 |
6 |
t |
7 |
8 |
1 |
9 |
|||||||||
Antal |
sammanträden |
Antal mål |
och ärenden |
Antal |
disciplinmål3, |
vari |
||||||||||||||||
Krigsrätter vid |
auditoren avgivit yttrande |
|||||||||||||||||||||
1941 |
1942 1 |
j 1943 1 |
1941 |
1942 |
1943 |
1942 |
1943 |
|||||||||||||||
Gotlands infanteriregemente ........ |
52 |
63 |
+ |
17 |
75 |
+ |
17 |
51 |
+ |
84 |
116 |
+ |
105 |
181 |
+ |
137 |
91 |
+ |
80 |
141 |
4- |
200 |
> artillerikår ................ |
49 |
24 |
+ |
37 |
31 |
+ |
7 |
46 |
+ |
52 |
109 |
+ |
39 |
55 |
+ |
27 |
49 |
103 |
||||
> kustartillerikår ............ |
33 |
47 |
+ |
2 |
52 |
+ |
1 |
122 |
+ |
14 |
69 |
+ |
161 |
52 |
182 |
55 |
+ |
32 |
165 |
+ |
83 |
|
Karlskrona örlogsstation ............ |
56 |
60 |
+ |
5 |
62 |
4 |
11 |
300 |
+ |
19 |
373 |
+ |
178 |
480 |
4- |
124 |
622 |
293 |
748 |
4- |
204 |
|
» kustartilleriregemente .... |
46 |
18 |
+ |
34 |
53 |
4 |
6 |
207 |
+ |
1 |
249 |
+ |
26 |
348 |
+ |
76 |
300 |
+ |
42 |
331 |
4- |
131 |
Norra skånska infanteriregementet____ |
41 |
41 |
+ |
10 |
60 |
+ |
1 |
158 |
+ |
41 |
140 |
4- |
73 |
131 |
+ |
141 |
168 |
157 |
||||
Vendes artilleriregemente............ |
50 |
42 |
+ |
18 |
34 |
+ |
10 |
lttO |
+ |
35 |
126 |
+ |
63 |
92 |
+ |
38 |
212 |
129 |
||||
Skånska trängkåren ................ |
21 |
31 |
45 |
27 |
+ |
27 |
56 |
+ |
119 |
65 |
+ |
103 |
76 |
+ |
25 |
131 |
||||||
Södra skånska infanteriregementet.... |
85 |
85 |
+ |
9 |
91 |
+ |
5 |
136 |
+ |
107 |
192 |
+ |
88 |
201 |
+ |
73 |
212 |
+ |
115 |
272 |
4- |
101 |
Tionde flygflottiljen3................ |
12 |
30 |
+ |
7 |
0 |
+ |
26 |
19 |
+ |
4 |
46 |
+ |
46 |
63 |
46 |
-f |
42 |
40 |
||||
Skånska luftvärnskären6 ............ |
— |
— |
32 |
+ |
10 |
— |
58 |
+ |
33 |
46 |
+ |
50 |
||||||||||
Skånska pansarregementet (förutva- |
||||||||||||||||||||||
rande Skånska kavalleriregementet). |
87 |
94 |
+ |
18 |
108 |
115 |
+ |
88 |
125 |
+ |
162 |
136 |
4- |
112 |
103 |
119 |
4- |
113 |
||||
Krigsflygskolan...................... |
9 |
4 |
+ |
10 |
1 |
+ |
7 |
12 |
+ |
9 |
28 |
4 |
7 |
25 |
+ |
1 |
20 |
37 |
+ |
3 |
||
Hallands regemente.............. |
37 |
34 |
+ |
60 |
35 |
+ |
86 |
64 |
+ |
36 |
116 |
+ |
27 |
162 |
+ |
37 |
98 |
+ |
37 |
119 |
+ |
46 |
Göta artilleriregemente.............. |
63 |
73 |
+ |
6 |
65 |
+ |
7 |
219 |
+ |
108 |
227 |
4- |
172 |
377 |
+ |
118 |
186 |
4- |
281 |
135 |
4- |
159 |
> flygflottilj3.................... |
11 |
0 |
+ |
17 |
3 |
+ |
12 |
42 |
80 |
102 |
4- |
10 |
48 |
64 |
+ |
8 |
||||||
Göteborgs luftvärnskår3.............. |
— |
— |
0 |
+ |
35 |
_ |
99 |
19 |
||||||||||||||
Älvsborgs kustartilleriregemente7 .... |
— |
— |
52 |
+ |
2 |
_ |
_ |
139 |
+ |
154 |
_ |
283 |
4- |
247 |
||||||||
Göteborgs örlogsstation3............. |
— |
— |
10 |
+ |
1 |
— |
— |
1 |
+ |
22 |
— |
13 |
+ |
55 |
||||||||
Älvsborgs regemente ................ |
28 |
12 |
+ |
19 |
20 |
+ |
5 |
47 |
+ |
10 |
90 |
+ |
11 |
77 |
+ |
42 |
153 |
+ |
25 |
107 |
4 |
32 |
Bohusläns regemente................ |
56 |
65 |
+ |
68 |
81 |
91 |
+ |
71 |
162 |
+ |
105 |
186 |
+ |
110 |
350 |
+ |
137 |
316 |
4- |
152 |
||
Skaraborgs flygflottilj3 .............. |
7 |
8 |
+ |
6 |
1 |
+ |
10 |
24 |
100 |
+ |
8 |
83 |
4 |
1 |
44 |
+ |
13 |
61 |
+ |
1 |
||
Skaraborgs pansarregemente (förutva- |
||||||||||||||||||||||
rande Skaraborgs regemente) ...... |
20 |
21 |
+ |
3 |
36 |
+ |
2 |
70 |
+ |
19 |
81 |
+ |
122 |
88 |
+ |
102 |
101 |
223 |
4- |
55 |
||
Livregementets husarer.............. |
13 |
13 |
+ |
8 |
10 |
+ |
11 |
56 |
+ |
1 |
100 |
4- |
39 |
106 |
+ |
11 |
147 |
92 |
4- |
11 |
||
Göta trängkår.................. |
16 |
14 |
-f |
9 |
13 |
+ |
4 |
40 |
+ |
2 |
44 |
4- |
37 |
51 |
+ |
33 |
113 |
105 |
+ |
14 |
||
Karlsborgs luftvärnsregemente........ |
9 |
23 |
+ |
2 |
45 |
+ |
7 |
41 |
+ |
1 |
95 |
4- |
55 |
149 |
+ |
94 |
112 |
5 |
71 |
4- |
75 |
|
Västgöta flygflottilj.................. |
7 |
0 |
+ |
7 |
7 |
+ |
8 |
23 |
26 |
14 |
+ |
10 |
33 |
36 |
4 |
5 |
||||||
Värmlands regemente................ |
33 |
43 |
+ |
10 |
55 |
+ |
1 |
72 |
+ |
26 |
77 |
+ |
69 |
99 |
+ |
117 |
164 |
+ |
120 |
342 |
4 |
203 |
Livregementets grenadjärer .......... |
59 |
69 |
4 |
12 |
77 |
+ |
15 |
148 |
+ |
49 |
186 |
+ |
202 |
289 |
4 |
122 |
120 |
+ |
80 |
168 |
4 |
105 |
Kungl. Majlis proposition nr 165■
Mildrig till riksdagens protokoll 19ii. 1 sand. Nr 165.
1 |
2 1 |
3 |
| |
i |
5 |
! |
6 |
1 |
7 |
8 |
1 |
9 |
|||
Krigsrätter vid |
Antal sammanträden |
Antal |
mål och |
ärenden2 |
Antal disciplinmål2, vari |
||||||||||
1941 |
1942 '' |
1943 1 |
1941 |
1912 |
1943 |
1942 |
1943 |
||||||||
Västmanlands flygflottilj ............ Hälsinge regemente.................. |
13 41 18 |
1 + 48 4 26 + |
14 3 29 |
3 4 57 4 42 4 |
18 1 10 |
49 72 4 31 4 |
15 6 |
47 4 108 4 70 4 |
1 90 31 |
57 4 177 4 104 4 |
3 117 102 |
115 228 4 162 4 |
145 24 |
lil 4 295 4 207 4 |
16 225 29 |
0 4 |
37 |
— |
— |
103 |
— |
109 |
|||||||||
40 |
14 + |
21 |
33 4 |
17 |
143 4 |
23 |
167 4 |
21 |
217 4 |
65 |
211 4 |
35 16 |
209 4 |
73 85 |
|
24 |
25 4 |
13 |
25 4 |
3 |
54 4 |
29 |
72 4 |
38 |
34 4 |
90 |
77 4 |
||||
42 |
41 + |
10 |
38 4 |
7 |
52 4 |
81 |
177 4 |
167 |
166 4 |
108 |
185 4 |
114 26 |
166 4 |
13 39 31 |
|
22 |
20 4 |
14 |
19 4 |
9 |
37 4 |
49 |
90 4 |
84 |
90 4 |
92 |
155 4 |
||||
Jämtlands flveflottili................ |
9 |
8 + |
4 |
4 + |
7 |
39 |
57 4 |
4 |
39 + |
12 |
70 4 |
5 |
|||
37 |
42 4 |
19 |
52 4 |
34 |
83 4 |
20 |
75 4 |
51 |
120 4 |
83 |
242 4 |
44 |
425 4 |
83 |
|
14 |
0 + |
58 |
0 4 |
75 |
56 4 |
13 |
103 |
202 |
139 |
||||||
64 |
49 + |
23 |
14 4 |
24 |
125 4 |
23 |
142 4 |
52 |
152 4 |
13 25 |
221 4 |
1 22 52 |
309 4 |
3 34 |
|
18 |
19 4 |
19 |
26 4 |
9 |
67 4 |
2 |
50 4 |
17 |
69 4 |
||||||
30 4 |
20 |
38 |
— |
123 4 |
37 |
89 4 |
3 |
||||||||
36 |
5 4 |
32 |
6 4 |
24 |
81 4 |
9 |
54 4 |
3 |
77 4 |
5 |
|||||
3 |
14 4 |
9 |
5 4 |
16 |
4 |
24 4 |
16 |
41 4 |
5 |
74 4 |
11 |
80 60 |
|||
! Luleå luftvärnskår6.................. 1 |
— |
6 4 |
21 |
— |
— |
74 4 |
3 |
||||||||
2 031 |
1983 4 974 |
2 401 4 86ol 4 941 4 1723 |
7 243 4 |
3702 |
9 221 4 |
4500 9 351 4 3 005 |
11152 4 |
4 032 |
1 Första talet avser sammanträden varvid förekommit mål eller ärende från underställda förband, andra talet avser övriga sammanträden.
2 Andra talet avser mål eller ärenden fran underställda förband.
3 Krigsrätten började sin verksamhet 1. 7. 1941.
> »1. 10. 194!.
, , 1. 11. 1943.
, > 1. 10. 1942.
, » 1. 11. 1942.
, » 1. 10. 1943.
Uppgifter för denna krigsrätt föreligga ej för 1941.
Kungl. Maj:ts proposition nr 165■