Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
1
Nr 145.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till landsfiskalerna rn. fl. för budgetåret 1944145;
given Stockholms slott den 25 februari 1944.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Gustav Möller.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 25 februari 1944.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstoep, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.
Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, finans- och ecklesiastikdepartementen
anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.
I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 191 och 192, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1944/45 beräkna
dels till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 080 000
kronor,
dels ock till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader ett förslagsanslag av
1 500 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 145.
184 44
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
Som anledning till att nämnda anslag allenast beräknades preliminärt
anförde jag i punkten 191, att medelsbehovet borde prövas i samband med
frågan om den teoretiska utbildningen för landsfiskalsaspiranterna samt att
det icke varit mig möjligt att vid tiden för statsverkspropositionens avlämnande
taga ställning till utbildningsspörsmålen.
Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling
och ämnar därvid till en början uppehålla mig vid utbildningsfrågan.
Landsfiskalsaspiranternas teoretiska fackutbildning.
Inledning.
I kungörelsen den 24 april 1942 (nr 220) meddelas bestämmelser om, bland
annat, den utbildning aspirant å landsfiskalstjänst skall undergå för att vinna
kompetens för sådan tjänst. Utbildningen omfattar till en början provtjänstgöring
å landsfiskalskontor, vid länsstyrelse och hos landsfogde under sammanlagt
som regel l1/* år. Därefter skall landsfiskalsaspiranten fullgöra
praktisk polistjänstgöring samt genomgå distriktsåklagarkurs och polischefs
kurs. För sistnämnda båda utbildningsmoment, vilka innefatta den teoretiska
delen av landsfiskalsaspirantens utbildning, hava närmare föreskrifter ännu
icke givits.
Tidigare behandling av frågan.
Frågan huru landsfiskalsaspiranternas teoretiska fackutbildning skall anordnas
har tidigare vid två tillfällen anmälts för riksdagen, nämligen för 1940
års lagtima riksdag och för 1941 års riksdag. Härutinnan torde hänvisning
få ske till riksdagstrycket (för 1940 års lagtima riksdag prop. nr 219 s.
52—64, sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande nr 1 s. 32 och riksdagens
skrivelse nr 438 samt för 1941 års riksdag prop. nr 225 s. 21—27).
I sistnämnda proposition upptogs till behandling ett av professorn Å. Hassler
och statspolisintendenten G. Thulin såsom inom socialdepartementet tillkallade
sakkunniga utarbetat förslag till landsfiskalsaspiranternas teoretisktjuridiska
och polistekniska utbildning. Sakkunnigförslaget innebar i huvudsak
följande.
Utbildningen skulle försiggå dels vid Stockholms högskola och dels vid
statens polisskola i Stockholm. Till högskolan skulle förläggas den juridiska
undervisningen och undervisningen i kameralkunskap samt till polisskolan
den teoretiska utbildningen i polistjänst.
Undervisningen vid högskolan, vilken skulle föregå undervisningen vid
polisskolan, skulle omfatta fyra terminer och i vissa delar ansluta sig till
den ordinarie undervisningen därstädes. Distriktsåklagaraspiranterna skulle
således deltaga i den ordinarie, varje hösttermin givna propedeutiska kursen
i civilrätt, straffrätt och processrätt samt deltaga i samma undervisning i förvaltningsrätt
som de, vilka avsåge att avlägga juris kandidatexamen. I fråga
om privaträtten skulle man begagna dén ordinarie kursen för statsveten
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
3
skaplig-]uridisk examen. Särskild undervisning för distriktsåklagaraspiranterna
skulle anordnas i — förutom kameralkunskap — statsrätt, finansrätt, straffrätt
och processrätt. I de båda sistnämnda ämnena skulle kunskapsfordringarna
i huvudsak motsvara fordringarna för juris kandidatexamen. Sedan tentamina
avlagts i samtliga ämnen vid högskolan, skulle distriktsåklagarexamen
avläggas. Undervisningen vid högskolan skulle börja blott vartannat år, och
varje kurs skulle således omfatta två aspirantårgångar — cirka 40 aspiranter.
Med hänsyn till högskolans ställning som icke statlig undervisningsanstalt
skulle mellan kronan och högskolans styrelse ingås ett avtal, däri styrelsen
förbunde sig att efter vissa riktlinjer mot en angiven summa anordna undervisningen.
Kostnaderna för särskilt anordnad undervisning beräknades till
50 kronor för timme i fråga örn ordinarie lärare vid högskolan eller docent
samt till 30 kronor för timme i fråga örn biträdande lärare. Dessutom skulle
för examination utgå ett särskilt arvode av 10 kronor per elev i ämnena statsrätt
och finansrätt samt 15 kronor per elev i straff- och processrätt. Till de
lärare, vilkas i högskolans ordinarie kurser ingående undervisning man avsåg
att begagna, (ledaren av den propedeutiska kursen samt kursledarna i
privaträtt och förvaltningsrätt) skulle visserligen icke utgå någon särskild
timersättning men för »examination och övrigt besvär» skulle till envar av
dem utgå ett arvode av 500 kronor.
I enlighet härmed skulle kostnaderna bli:
Kronor
kurs i statsrätt (20 tim. ä 50: —) ........................................ 1 000
examination i d:o (40 elever ä 10: —).................................... 400
kurs i finansrätt (30 tim. ä 50: —)........................................ 1 500
examination i d:o (40 elever ä 10: —).................................... 400
preparandkurs i straffrätt (60 tim. ä 30:—).............................. 1 800
examinatorium i d:o (40 tim. ä 50:—).................................... 2 000
examination i d:o (40 elever ä 15: —).................................... 600
preparandkurs i processrätt (60 tim. ä 30: —) .......................... 1 800
examinatorium i d:o (40 tim. ä 50:—).................................... 2 000
examination i d:o (40 elever ä 15: —).................................... 600
arvoden till ledaren av den propedeutiska kursen samt till kursledarna
i förvaltningsrätt och privaträtt (ä 500: —).................. 1 500
Summa kronor 13 600
Härtill skulle komma administrationskostnader med 2 800 kronor, varför
sammanlagda kostnaderna skulle bli 16 400 kronor, förutom kostnaderna för
den särskilda undervisningen i kameralkunskap, 300 kronor.
Den teoretiska undervisningen i polistjänst skulle utformas i huvudsaklig
överensstämmelse med undervisningen vid de polischefskurser, som hållits
vid polisskolan. Aspiranterna skulle därunder uppdelas i två omgångar.
I propositionen nr 225/1941 förklarade jag, att den plan för distriktsåklagarnas
teoretiska fackutbildning, som framlagts av de sakkunniga, syntes
utgöra en i huvudsak tillfredsställande lösning av de problem, som mött, då
det gällt att anordna undervisningen så, att denna i fråga om de egentliga
universitetsämnena komme att ligga på ett akademiskt plan och samtidigt
orhölle den koncentration och fasta ledning, som torde vara erforderlig för
att eleverna under den begränsade studietiden skulle kunna på ett tillfredsställande
sätt inhämta det ganska omfattande kunskapsmaterialet. Emelle!1-
4
Kungl. Majlis proposition nr 145.
tid fann jag, att planen borde underkastas jämkningar i vissa detaljer såsom
i fråga örn kursplaner m. m.
Propositionen föranledde i dessa delar intet uttalande från riksdagens
sida.
Departementspromemorian.
Den 17 oktober 1941 uppdrog Kungl. Majit åt byråchefen B. Lassen att
såsom sakkunnig inom socialdepartementet biträda vid fortsatt utredningrörande
distriktsåklagarnas teoretiska utbildning. Lassen överlämnade till
fullgörande av sitt uppdrag den 28 mars 1942 en promemoria angående anordnandet
av den juridiska delen av distriktsåklagarnas teoretiska utbildning
m. m.
I promemorian beröras, såvitt nu är i fråga, följande spörsmål, nämligen
storleken av de ersättningar, som skola utgå till lärarna vid den juridiska utbildningen,
distriktsåklagarutbildningens närmare anknytning till övrig juristutbildning,
sättet för bestridande av kostnaderna för undervisningen samt
frågan örn läroböcker. Promemorian innehåller i dessa delar huvudsakligen
följande.
Med anledning av erinringar, som i vissa remissyttranden över HasslerThulinska
förslaget riktats mot storleken av däri angivna ersättningar
till lärarna vid den juridiska utbildningen, hade den sakkunnige
upptagit nya förhandlingar med representanter för lärarna. Dessa hade
emellertid vidhållit de anspråk, varmed i nämnda förslag räknats. En kostnadsminskning
hade dock befunnits möjlig därigenom, att tidigare beräknade
arvoden örn 500 kronor till envar av ledarna för den propedeutiska
kursen samt kurserna i förvaltningsrätt och privaträtt ansetts kunna ersättas
med examinationsarvoden av samma storlek som föreslagits beträffande statsrätt
och finansrätt.
I ett antal yttranden över Hassler-Tuhlinska förslaget hade vidare framhållits
önskvärdheten av att utbildningen i större utsträckning
än enligt förslaget gjordes gemensam för dist riktsåklagaraspiran
terna och övriga juris studerande. Den sakkunnige finner en närmare
anslutning av distriktsåklagarutbildningen till den övriga juristutbildningen
betydelsefull icke endast ur kostnadssynpunkt utan även för att möjliggöra
övergång från distriktsåklagarstudier till studier för juris kandidatexamen.
Då en utvidgning av kursfordringarna i finansrätt vore synnerligen
önskvärd, föreslår den sakkunnige, att distriktsåklagaraspiranterna skulle
deltaga i den ordinarie undervisningen i detta ämne. För att erhålla plats
för denna ökade undervisning måste emellertid antingen statsrättskursen eller
den propedeutiska kursen utgå. Att bibehålla dem i nedskuret omfång torde
icke lämpligen kunna ifrågakomma. Den propedeutiska kursen torde, särskilt
med hänsyn till den jämförelsevis begränsade huvudundervisningen i
privaträtt, sämst kunna undvaras. Däremot torde det icke möta några större
olägenheter att slopa statsrätten. Kursen i ämnet hade avsetts att givas en
tämligen begränsad omfattning (20 timmar) och ämnets relativa självständighet
i förhållande till de andra ämnena torde göra att ämnets bortfallande icke
skulle vålla några mera avsevärda olägenheter för studierna i övrigt. Undervisningsplanen
skulle med nu angivna jämkningar få följande utseende.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
Första höstterminen (1942 eller 1944):
Propedeutisk kurs i civilrätt, straffrätt och processrätt (ordinarie undervisning)
.
Finansrätt (ordinarie undervisning).
Första vårterminen (1943 eller 1945):
Förvaltningsrätt (ordinarie undervisning).
Privaträtt (ordinarie undervisning).
Andra höstterminen (1943 eller 1945):
Straffrätt (särskild undervisning).
Andra vårterminen (1944 eller 1946):
Processrätt (särskild undervisning).
Yad anginge ämnet kameralkunskap föreslår den sakkunnige, att undervisningen
däri (12 timmar) skulle meddelas i samband med den polistekniska
undervisningen. Örn så icke skedde utan kameralkunskapen förlädes till högskolan,
skulle nämligen juris kandidater, vilka vore befriade från den juridiska
delen av distriktsåklagarutbildningen, icke få någon utbildning i ämnet.
Av kostnaderna för undervisningen skulle enligt såväl departementspromemorian
som Hassler-Thulinska förslaget lärararvoden samt ersättning
till högskolan för administrationskostnader, upptagna till 2 800 kronor
för varje kurs örn 40 elevei'', gäldas av statsmedel. Enligt medgivande av
högskolans styrelse skulle med erläggande av nämnda administrationskostnader
följa befrielse för eleverna från inträdes- och terminsavgifter, vilka
eljest uppginge till 16 000 kronor för en kurs av ifrågavarande omfattning.
Övriga kostnader för undervisningen utgjordes av bränsle- och ljusavgift
med 30 kronor för termin, examenskostnader med tillhopa 34 kronor, terminsavgift
till Stockholms högskolas studentkår och högskolans juridiska förening
med 18 — numera 20 —- respektive 2 kronor samt kostnader för böcker
och annan litteratur under högskolestudierna, beräknade till 150 kronor.
Den sakkunnige förklarar, att man icke torde kunna ifrågasätta, att bidraget
till administrationskostnader skulle utgöra en avlösning även för övriga avgifter.
Av dessa borde enligt den sakkuniges mening bränsle- och ljusavgiften
lämpligen gäldas av statsverket. Däremot synes icke hava ifrågasatts
annat än att kostnaderna för läroböcker skulle åligga eleverna. Yad beträffar
övriga kostnader för undervisningen uttalar den sakkunnige, att de årligen
återkommande avgifterna till studentkåren och juridiska föreningen knappast
vore av den art att de borde bestridas av statsmedel samt att avgifterna i
samband med examen icke vore av den storleksordning att de med hänsyn
härtill icke lämpligen skulle kunna erläggas av eleverna. Med denna fördelning
av kostnaderna skulle varje elevs direkta utgifter för studierna utgöra
(150 + 4 X 22 + 34) 272 kronor. Statens kostnader för en distriktsåklagarkurs
med 40 elever skulle uppgå till 18 000 kronor och fördela sig på följande
sätt.
Kronor
examination i den propedeutiska kursen (40 elever ä 10: —).......... 400
examination i finansrätt (40 elever ä 10: —) ............................ 400
» » förvaltningsrätt (40 elever å 10:—)...................... 400
» » privaträtt (40 elever ä 10: —) ............................ 400
preparandkurs i straffrätt (60 tim. ä 30: —).............................. 1 800
examinatorium i d:o (40 tim. ä 50: —).................................... 2 000
examination i d:o (40 elever ä 15: —) .................................... 600
6
Kungl. Majlis proposition nr 145.
Kronor
preparandkurs i processrätt (60 tim. ä 30: —)
examinatorium i eko (40 tim. ä 50: —).........
examination i eko (40 elever ä 15: —) .........
bränsle- och ljusavgifter.........................
administrationskostnader .......................
1800
2 000
600
4 800
2 800
Summa kronor 18 000
Härvid hade särskilda kostnader för iordningställande av läroböcker
icke beräknats. Den sakkunnige framhåller, att beträffande de ämnen
vari särskild undervisning skulle meddelas — straffrätt och processrätt —
behovet av lämpliga läroböcker vore uppenbart. Vid underhandlingar med
representanter för högskolan hade dessa ställt i utsikt, att läroboken i straffrätt
skulle kunna färdigställas utan särskilda kostnader för statsverket. Huruvida
samma bleve förhållandet med läroboken i processrätt, vore icke fullt
säkert.
I skrivelse den 27 maj 1942 har den sakkunnige anmält, att den jämkning
av studieplanen för statsvetenskaplig-juridisk examen, som vore förutsättning
för att ordinarie undervisning i både finansrätt och privaträtt skulle kunna
utnyttjas för distriktsåklagarkursen, visat sig icke möjlig att genomföra. Vid
sådant förhållande måste för distriktsåklagarnas del särskild undervisning
anordnas i ettdera av dessa ämnen. Särskild undervisning i privaträtt syntes
vara att föredraga, då därigenom möjlighet bereddes att bättre anpassa denna
undervisning efter landsfiskalernas behov. Den sakkunnige meddelar vidare,
att verkställd utredning gåve vid handen, att igångsättandet av den teoretiska
utbildningen lämpligen borde uppskjutas till år 1944.
Yttranden över departementspromemorian.
över promemorian med tillägg hava yttranden avgivits av justitiekanslem,
statskontoret, riksräkenskapsverket, styrelsen för statens polisskola och
kanslern för rikets universitet ävensom styrelsen för Stockholms högskola
efter hörande av den stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid högskolan.
I samtliga yttranden hava de förslag, för vilka i det föregående redogjorts,
helt eller i huvudsakliga delar tillstyrkts. Följande erinringar hava framställts.
Universitetskanslern anser det betänkligt att helt slopa undervisningen i
statsrätt. Det kunde icke vara utan betydelse, att de blivande åklagarna finge
någon undervisning rörande det svenska statsskickets grunddrag och medborgarens
offentligrättsliga ställning. Kanslern hemställde därför, att en
översikt över dessa statsrättsliga grundsatser inlades i undervisningen, förslagsvis
inom ramen för undervisningen i förvaltningsrätt. Liknande synpunkter
anläggas av statskontoret. Även justitiekanslem finner, att en översiktlig
kurs i statsrätt borde ingå i distriktsåklagarexamen. Med hänsyn härtill
förordades ett övervägande, örn ej en sådan kurs kunde medtagas och i
stället den propedeutiska kursen utgå eller begränsas samt fordringarna i
finansrätt —- utan att den för distriktsåklagaraspiranterna och övriga juris
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
studerande gemensamma undervisningen i ämnet slopades — sättas något
lägre. Med hänsyn till önskvärdheten av att studiet av processrätten såvitt
möjligt föreginge studiet av förvaltningsrätten, ifrågasattes vidare en undersökning,
örn undervisningen i sistnämnda ämne borde flyttas till sista terminen.
Stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola uppgiver
kostnaderna för anordnandet av särskild kurs i privaträtt om 55 timmar
till 2 800 kronor.
Statskontoret finner skäligt, att kostnaderna för bränsle och lyse stannade
å högskolan. I övrigt ansåge sig statskontoret kunna biträda vad i promemorian
med tillägg anförts beträffande kostnaderna och avgifterna för den
föreslagna distriktsåklagarkursen.
Departementschefen.
Rekryteringen å landsfiskalsbanan har under de sista två åren skett med
utgångspunkt från att den första distriktsåklagarkursen skulle taga sin början
hösten 1944. Tiden är därför inne att taga ställning till frågan huru
landsfiskalsaspiranternas teoretiska utbildning skall anordnas. Detta ställningstagande
torde endast till sina grundlinjer böra betraktas som definitivt.
Yad angår detaljerna såsom kursplaner m. m. böra de erfarenheter, som vinnas
vid de första distriktsåklagar- och polischefskurserna, få bli bestämmande
för kursernas slutliga utformning.
Sista gången jag tog befattning med spörsmålet om landsfiskalernas teoretiska
utbildning var vid anmälan den 18 april 1941 av propositionen nr
225/1941 angående lönereglering för landsfiskaler m. m. Såsom av den lämnade
redogörelsen framgår godtog jag då grunddragen i en av särskilda utredningsmän
framlagd plan för undervisningen. Enligt planen skulle den
juridiska delen av undervisningen, distriktsåklagarkursen, förläggas till Stockholms
högskola och den polistekniska delen, polischefskursen, till statens
polisskola. Den utredning i ämnet som därefter verkställts av tillkallad sakkunnig
avser närmast frågan örn vilka ämnen som skola ingå i den juridiska
undervisningen samt kostnaderna för denna. Den sakkunnige föreslår, att
distriktsåklagarkursen skall omfatta dels genomgång av den propedeutiska
kurs i civilrätt, straffrätt och processrätt samt deltagande i den undervisning
i finansrätt och förvaltningsrätt, som är avsedd för juris kandidatexamen,
och dels deltagande i särskild, för landsfiskalernas behov tillrättalagd undervisning
i privaträtt, straffrätt och processrätt. Undervisningen i kameralkunskap
skulle meddelas vid polisskolan i samband med den polistekniska
undervisningen. De kostnader för en hel distriktsåklagarkurs med 40 elever,
vilka enligt förslaget skola bestridas av statsverket, beräknas till 20 800 kronor,
varav 2 800 kronor avse bidrag till högskolans administrationskostnader,
4 800 kronor bränsle- och ljusavgifter samt återstoden, 13 200 kronor, arvoden
åt lärare för undervisning och examination. Då varje distriktsåklagarkurs
omfattar fyra terminer, skulle den årliga kostnaden för staten uppgå till
10 400 kronor. Landsfiskalsaspiranterna enligt förslaget åvilande kostnader
kunna beräknas till 272 kronor för aspirant och kurs. I yttrandena över för
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
slaget framförda erinringar mot kursplanen synas icke böra föranleda andra
ändringar än att planen kompletteras med en kortfattad statsrättslig översikt,
vilken lämnas antingen såsom inledning till undervisningen i förvaltningsrätt
eller av den studieledare, vars tillsättande jag i det följande förordar. Beträffande
normerna för dels ersättningen till högskolan för undervisningens
anordnande och dels fördelningen mellan staten och landsfiskalsaspiranterna
av kostnaderna för undervisningen biträder jag förslaget.
Ytterligare förhandlingar i ämnet ha förts med en representant för Stockholms
högskolas stats- och rättsvetenskapliga avdelning, varvid framkommit, att
kostnaderna för undervisningen i straffrätt kunna nedbringas. Det s. k. exarninatorium
om 40 timmar, som enligt sakkunnigförslaget innefattas i denna
undervisning, skulle nämligen genom elevernas deltagande i viss ordinarie
undervisning kunna begränsas till 15 timmar. Ur kostnadssynpunkt innebär
detta en besparing av 1 250 kronor för kurs. Vidare har högskolerepresentanten
framhållit angelägenheten av att en lärare finge i uppdrag att vara
studieledare för undervisningen. Denne skulle med korta mellanrum, förslagsvis
en gång i veckan, samla eleverna och under otvungna former meddela
råd och anvisningar beträffande studierna, efterhöra elevernas önskemål
och vidarebefordra dessa till vederbörande lärare, lämna förklaringar inom
sådana undervisningsområden, som varit för eleverna svårfattliga, i viss omfattning
komplettera undervisningen genom översiktliga framställningar i
ämnen, vari undervisning icke särskilt meddelas men vilka tangera i distriktsåklagarkursen
ingående ämnen, samt i allt vad rör undervisningen taga sig an
eleverna. Beträffande läroboksfrågan har högskolerepresentanten förklarat,
att möjligheterna för att lämpliga läroböcker eller kompendier skulle stå till
förfogande alltefter det undervisningen i de särskilda ämnena toge sin början
syntes goda.
Med hänsyn till den begränsade studietiden, omfattningen av det kunskapsmaterial
som därunder skall inhämtas samt det förhållandet, att undervisningen
kommer att i icke obetydlig utsträckning bli gemensam för landsfiskalsaspiranterna
och övriga juris studerande, finner jag erforderligt, att
stats- och rättsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola utser en
av lärarna till studieledare med de av högskolerepresentanten skisserade uppgifterna.
Ersättningen till studieledaren torde böra utgå av statsmedel och
bestämmas till 1 000 kronor för läsår. Utnyttjandet av möjligheten till inskränkning
av den särskilda undervisningen i straffrätt och tillsättandet av
studieledare för undervisningen innebär en nettokostnadsökning i förhållande
till sakkunnigförslaget av 750 kronor. Statens kostnader för en distriktsåklagarkurs
av normal storlek, 40 elever, kunna sålunda beräknas till 21 550
kronor.
Den första distriktsåklagarkursen synes böra taga sin början hösten
1944. Medel härför torde sålunda böra äskas för nästa budgetår. Enligt vad
jag inhämtat är det angeläget, att den första kursen omfattar flera elever än
normalt. Som skäl härför åberopas dels en begynnande knapphet å färdigutbildade
landsfiskalsaspiranter och dels det förhållandet, att antalet aspiranter,
som beräknas hava hösten 1944 fullgjort för tillträde till distrikts
-
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
åklagarkurs föreskriven provtjänstgöring, är betydligt större än 40. På grund
härav och då förenämnda representant för högskolan förklarat, att större
olägenheter för undervisningen icke skulle vara förenade med någon ökning
av elevantalet, förordar jag, att den första distriktsåklagarkursen omfattar 50
elever. Kostnadsberäkningen röner givetvis inverkan härav. Sålunda komma
examinationsersättningar samt bränsle- och ljusavgifter att stiga med 700
respektive 1 200 kronor. Däremot gör högskolan icke anspråk på ökat bidrag
till administrationskostnaderna, Statens kostnader för ifrågavarande utökade
distriktsåklagarkurs komma sålunda att uppgå till 23 450 kronor eller i runt
tal 12 000 kronor för vartdera av nästföljande två budgetår.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att med högskolan träffa erforderlig
överenskommelse örn undervisningens anordnande.
Yad slutligen angår den för landsfiskalsaspiranterna avsedda polischefskursen
torde denna böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med hittills
vid statens polisskola hållna polischefskurser. I detta sammanhang torde få
erinras örn att Kungl. Majit i årets statsverksproposition, femte huvudtiteln,
punkten 202, hemställt, att medel skulle anvisas för anordnande under nästa
budgetår vid statens polisskola av en polischefskurs, gemensam för landsfogdeoch
stadsfiskalsaspiranter samt de landsfiskalsaspiranter, som på grund av
platsbrist icke komma i fråga till första distriktsåklagarkursen.
Anslagsberäkningar.
Landsfiskalerna ra. fl.: Avlöningar, förslagsanslag.
Budgetår Anslag Nettoutgifter
1942/43 .............................. 5 746 000 6 003 611
1943/44 .............................. 6 080 000 —
1944/45 (förslag) .................. 6 080 000 —
Kungl. Majit har den 30 juni 1943 fastställt personalförteckning för landsfiskalerna
m. fl. (statsliggaren s. 293).
Samtidigt har Kungl. Majit fastställt följande avlöningsstat för landsfiskalerna
m. fl., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......... kronor 3 084 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........................ » 2 113 000
3. Arvoden till landsfiskalselever m. fl............................ » 128 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................................» 765 000
Summa kronor 6 090 800
Särskilda uppbördsmedel.
Ersättning från Karlskoga och Askersunds städer ............ kronor 10 800
Summa förslagsanslag kronor 6 080 000
Anledning till ändring av personalförteckningen föreligger icke.
Vid sådant förhållande kan anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän upptagas med oförändrat belopp, 3 084 800 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 145. 484 44 2
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
Posten till avlöningar till icke-ordinarie personal torde, liksom
för innevarande budgetår, beräknas med utgångspunkt från att utgifterna för
avlönande av personal, avsedd för den administrativa försvarsberedskapen,
ersättas i särskild ordning. Den icke-ordinarie personal, som fullgör mera
normala arbetsuppgifter, har under den gångna delen av budgetåret 1943/44
bibehållits oförändrad. Detta torde i huvudsak bliva förhållandet även under
nästa budgetår. Som grund för beräkningen av medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål torde sålunda böra läggas det belopp -—■ 2 113 000 kronor — varmed
posten är upptagen i avlöningsstaten för innevarande budgetår. Emellertid
har för detta budgetår ett belopp av 50 000 kronor avsetts till bestridande av
kostnaderna för vikarier för landsfiskalsassistenter under den tid dessa genomginge
förkortad polischefskurs. Då sådana kurser icke komma att anordnas
under nästa budgetår, bortfalla nämnda kostnader. Å andra sidan tillkomma
kostnaderna för ett förhållandevis stort antal löneklassuppflyttningar.
Sistnämnda kostnader uppskattas till 20 000 kronor. Anslagsposten bör sålunda
upptagas med (2 113 000 — 50 000 + 20 000) 2 083 000 kronor.
Planenlig utökning av antalet landsfiskalselever nödvändiggör höjning av
anslagsposten till arvoden till landsfiskalselever m. fl. med 30 000
kronor till 158 000 kronor.
Utgifterna för rörligt tillägg beräknar jag oförändrat till 765 000
kronor.
Under särskilda uppbördsmedel bör såsom ersättning från Karlskoga
och Askersunds städer alltjämt räknas med ett belopp av 10 800 kronor.
Medelsbehovet under detta anslag kan alltså beräknas till (3 084 800 +
2 083 000 + 158 000 + 765 000 — 10 800) 6 080 000 kronor.
Landsfiskalerna m. fl,: Omkostnader, förslagsanslag.
Budgetår Anslag Nettoutgifter
1942/43 .............................. 1400 000 2102168
1943/44 .............................. 1500 000 —
1944/45 (förslag) .................. 1 600 000 —
Kungl. Maj:t har beträffande användningen av det för innevarande budgetår
anvisade anslaget den 30 juni 1943 fastställt följande stat:
Omkostnndsstat.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis ....................................... kronor 10 000
2. Reseersättningar, förslagsvis ................................... » 575 000
3. Expenser, förslagsvis ............................................. » 500 000
4. övriga utgifter:
a. Antagningsnämndens verksamhet, förslagsvis
.......................................... kronor 2 000
b. Lokalbidrag m. m., förslagsvis ......... » 311 000
c. Handledning under landsfiskälsaspiranternas
praktiska polijstjäpstgiöring,
högst ............. » 2 000
d. Kostnader för tjänstedräkt, förslagsvis » 100 000 ;> 415 000
Summa kronor 1 500 000
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 145.
För nästa budgetår beräknar jag anslagsposten till sjukvård m. m. till
samma belopp som för löpande budgetår eller sålunda till 10 000 kronor.
Den intensiva verksamhet, som under nuvarande förhållanden måste utvecklas
av landsfiskalerna och deras biträden, har medfört, att resekostnaderna
blivit mycket höga. Belastningen å posten till reseersättningar uppgick
sålunda för nästföregående budgetår till 994 610 kronor. Då emellertid av
utgifterna en avsevärd del torde hänföra sig till budgetåret 1941/42 samt ett
belopp av cirka 30 000 kronor avser utgifter, som bortfalla under nästa budgetår,
torde höjningen av anslagsposten kunna begränsas till 150 000 kronor
och posten sålunda upptagas till 725 000 kronor.
Anslagsposten till expenser var i omkostnadsstaten för budgetåret
1942/43 uppförd med 465 000 kronor och belastningen å posten för samma
budgetår utgjorde 724 101 kronor*. Den 30 juni 1943 meddelade Kungl. Majit
föreskrifter beträffande dispositionen av ifrågavarande anslagspost, ägnade
att nedbringa utgifterna å densamma. Med hänsyn härtill torde posten för
nästa budgetår böra upptagas till oförändrat belopp, 500 000 kronor.
Yad angår anslagsposten till övriga utgifter synes vardera av delposterna
till antagningsnämndens verksamhet och till handledning under
landsfiskalsaspiranternas praktiska polistjänstgöring alltjämt böra beräknas
till 2 000 kronor. Delposten till lokalbidrag m. m. torde under visst hänsynstagande
till senaste belastningssiffran, 356107 kronor, höjas med 25 000
kronor till 336 000 kronor. Det belopp, varmed delposten till kostnader för
tjänstedräkt är upptagen i omkostnadsstaten för innevarande budgetår, avser
jämväl retroaktiva bidrag till dessa kostnader. För nästa budgetår synes delposten
kunna beräknas till 13 000 kronor. Under ifrågavarande anslagspost
bör slutligen i enlighet med den tidigare framställningen till kostnader för
distriktsåklagarkurs avses ett belopp av 12 000 kronor. Anslagsposten bör
sålunda utföras med (2 000 + 2 000 + 336 000 + 13 000 + 12 000) 365 000
kronor.
Sammanlagda anslagsbeloppet skulle enligt dessa beräkningar bliva
(10 000 + 725 000 + 500 000 + 365 000) 1 600 000 kronor.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att
* dels- godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna m. fl.,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:
ÅTlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ................................................ kronor 3 084 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... » 2 083 000
3. Arvoden till landsfiskalselever m. fl.......... 158 000
4. Körligt tillägg, förslagsvis ..................... » 1 765 000
Summa kronor 6 090 800
12
Kungl. Maj.ts ''proposition nr 145.
Särskilda uppbördsmedel.
Ersättning från Karlskoga och Askersunds
städer ................................................... kronor 10 800
Summa förslagsanslag kronor 6 080 000;
dels till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av ............ kronor 6 080 000;
dels ock till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av ...... kronor 1 600 000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Anders Lundstedt.
Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.