Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
1
Nr lil.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till skogsvårdens
befrämjande m. m.; given Stockholms slott
den 11 februari 1944.
Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
A. Pehrsson-Bramstorp.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11
februari 1944.
Närvarande:
Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,
Sköld, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,
Ewerlöf, Rubbestad.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1944/45 beräkna dels
ett anslag av 700 000 kronor till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande,
dels ock ett anslag av 800 000 kronor till Skogsvård m. m.: Ersättning för
kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m. Jag torde nu få ånyo
anmäla dessa ärenden för Kungl. Maj:t.
I skrivelse den 28 augusti 1943, varöver statskontoret den 18 oktober 1943
avgivit infordrat utlåtande, bar skogsstyrelsen bland annat gjort framställB
i hang till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr lil.
1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
ning om anslag för budgetåret 1944/45 till skogsvårdens befrämjande och
till ersättning för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m.
Sedermera har skogsstyrelsen med skrivelse den 21 januari 1944 till komplettering
av framställningen den 28 augusti 1943 framlagt en på styrelsens
uppdrag verkställd utredning rörande skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens
län ekonomiska förhållanden. Häröver ha remissutlåtanden avgivits den 31
januari 1944 av skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens och Västernorrlands
län samt den 2 februari 1944 av statskontoret och riksräkenskapsverket.
Innan jag övergår att närmare redogöra för innehållet i omförmälda av
skogsstyrelsen gjorda framställningar, torde jag få erinra om att styrelsen
i skrivelse den 12 mars 1943 framlade vissa förslag angående finansiering
av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet samt reglering av löne- och anställningsförhållandena
för skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare m. m. Rörande
den huvudsakliga innebörden av sistnämnda förslag — över vilka
remissutlåtanden avgivits av ett flertal myndigheter och korporationer —
torde få hänvisas till propositionen nr 278/1943 sid. 10. Vid förslagens behandling
i nämnda av riksdagen godkända proposition framhöll jag, att ställningstagande
till förslagen borde anstå i avbidan på att viss överarbetning av
desamma ägt rum samt att i varje fall skogsstyrelsens utredning rörande
löne- och anställningsförhållandena för skogsvårdsstyrelsernas extra ordinarie
personal slutförts. Med skrivelse den 20 januari 1944 har skogsstyrelsen
— under förmälan att såväl förenämnda överarbetning som utredningen
angående den extra ordinarie personalens löneställning numera verkställts
— bland annat överlämnat en promemoria angående skogsvårdsstyrelsepersonalens
lönevillkor m. m. Över skogsstyrelsens förslag ha yttranden infordrats
från ett flertal myndigheter. Behandlingen av ifrågavarande förslag
torde icke kunna slutföras å sådan tid, att proposition i anledning av
förslagen kan föreläggas innevarande års riksdag.
Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande.
Till skogsvårdens befrämjande är för innevarande budgetår uppfört ett
anslag av 700 000 kronor. Beträffande bestämmelser angående anslagets användning
hänvisas till statsliggaren sid. 717.
I skrivelsen den 28 augusti 1943 med förslag till anslagsäskanden
för budgetåret 19 A Al A 5 har skogsstyrelsen hemställt, att i
riksstatsförslaget för nämnda budgetår måtte till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens
befrämjande beräknas ett belopp av 1 050 000 kronor, varav 350 000
kronor avsetts för sanering av vissa skogsvårdsstyrelsers ekonomi.
Skogsstyrelsen har meddelat, att styrelsen för att utröna skogsvårdsstyrelsernas
medelsbehov under budgetåret 1944/45, d. v. s. medelsåtgången
under kalenderåret 1944, från skogsvårdsstyrelserna införskaffat preliminära
inkomst- och utgiftsstater för år 1944. Ifrågavarande stater — vilka inrymma
skogsvårdsstyrelsernas verksamhet under sagda år i samband med de extra
-
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
3
ordinära vedavverkningarna, varvid denna verksamhet beräknats skola få
ungefär samma omfattning som för närvarande -— utvisa en brist för samtliga
skogsvårdsstyrelser å tillhopa 1 984 000 kronor.
Rörande skogsvårdsstyrelsernas beräkning av inkomsterna under år
1944 må ur skogsstyrelsens förevarande skrivelse återgivas följande.
De i statförslagen beräknade inkomsterna, exklusive statsanslag, hos statskontoret
redovisade skogsvårdsavgift samt lån, belöpa å 5 318 000 kronor.
Motsvarande inkomster, uppskattade och verkliga, för åren 1943 och 1942
uppgå till respektive 4 931 000 och 4 728 000 kronor. I förhållande till år
1943 förutses sålunda en viss inkomstökning, utgörande sammanlagt 387 000
kronor. Denna betingas väsentligen av att en kraftig stegring av de direkt influtna
skogsvårdsavgifterna, från 2 890 000 till 3 589 000 kronor eller med
699 000 kronor, väntas komma att äga rum. Å andra sidan räkna skogsvårdsstyrelserna
med att inkomsterna av de olika verksamhetsgrenarna samt
av fastigheter och räntor under år 1944 skola bliva cirka 312 000 kronor lägre
än under år 1943. Upplåningen beräknas till 18 000 kronor mot 465 000 kronor
år 1943 och 558 000 kronor år 1942.
Beräkningen av den största inkomstposten, skogsvårdsavgifterna, till
3 589 000 kronor (motsvarande 90 procent av de under år 1943 debiterade
avgifterna) grundar sig på primäruppgifter från häradsskrivarna rörande det
år 1943 taxerade accispliktiga rotvärdet för de olika fögderierna. Från bruttobeloppet
av skogsvårdsavgifter ha avdrag gjorts för den till statskontoret redovisade
utjämningsandelen och i någon utsträckning för sådana avskrivningar
och avkortningar, som alltid måste beräknas på grund av ändringar
i taxeringsbeloppen, uppkomsten av restantier o. d. Inkomsterna från de
olika verksamhetsgrenarna samt av kapital och fastigheter uppgingo år 1942
till 1996 000 kronor men kalkyleras för åren 1943 och 1944 till endast
1 946 000 respektive 1 632 000 kronor. Skillnaden mellan 1942 års verkliga
och 1944 års beräknade inkomster uppgår till 364 000 kronor, varav dock
en minskning på ungefär 90 000 kronor kan förklaras därav, att skogsvårdsstyrelserna
från och med år 1943 i regel ej förskottera skogsbrandbevakningskostnaderna
och alltså ej erhålla särskild ersättning härför av statsmedel,
vilket däremot var fallet år 1942. Därjämte bör framhållas, att inkomsterna
av skogsvårdsstyrelsernas fastigheter —• i huvudsak skogsvårdsgårdar — på
grund av minskade avverkningar väntas komma att sjunka med cirka
100 000 kronor.
Skogsstyrelsen har förklarat sig icke ha något att erinra mot skogsvårdsstyrelsernas
beräkningar av skogsvårdsavgifterna. Vad beträffar beräkningen
av skogsvårdsstyrelsernas övriga egna inkomster har skogsstyrelsen uttalat
den uppfattningen, att styrelserna måhända bedömt sistnämnda inkomster
med väl stor försiktighet. Styrelsen har emellertid, med hänsyn till vissa
förslag til! medelsfonderingar för skogsvårdsstyrelserna, icke ifrågasatt någon
ändring i inkomstberäkningen. Till berörda förslag torde jag få återkomma
i det följande.
I fråga örn skogsvårdsstyrelsernas beräkning av utgifterna under år
1944 anföres i huvudsak följande.
Skogsvårdsstyrelserna lia för år 1944 upptagit utgifterna, exklusive återbetalning
av lån, til! 6 926 000 kronor. Motsvarande utgifter under åren 1943
och 1942 äro 6 767 000 respektive 6 280 000 kronor. Jämfört med åren 1948
och. 1942 skulle alltså utgifterna, bortsett från vad sorn erfordras för åter
-
4
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
betalande av lån, komma att öka med 159 000 respektive 646 000 kronor. Låneåterbetalningen
beräknas för år 1944 till 342 000 kronor mot 665 000 kronor
år 1943 och 253 000 kronor år 1942.
Ifrågavarande utgifter ha i allmänhet beräknats med utgångspunkt från
att verksamheten under år 1944 skall få ungefär samma utformning och
omfattning som under år 1943. I jämförelse med år 1942 torde emellertid en
viss ökning av verksamheten komma att äga rum, särskilt med avseende på
medverkan vid de extraordinära vedavverkningarna. Utgiftsökningen mellan,
å ena sidan, år 1942 och, å andra sidan, åren 1943 och 1944 förklaras till
väsentlig del av detta förhållande. I övrigt sammanhänger den relativt måttliga
kostnadsökningen med automatiska stegringar samt förhöjda kostnader
för förrättningsresor.
Då skogsvårdsstyrelserna enligt skogsstyrelsens mening iakttagit sparsamhet
vid upprättande av sina utgiftsförslag, har styrelsen ansett sig icke
kunna, utan allvarlig skada för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, föreslå
någon nämnvärd nedskärning av utgiftsstaterna i vad de avsåge driftsutgifter.
Vad åter anginge de beräknade utgifterna för låneåterbetalning har
det synts styrelsen nödvändigt, att skogsvårdsstyrelserna under år, då skogsvårdsavgifterna
vore förhållandevis rikliga, stärkte sin ekonomiska ställning,
i förekommande fall genom återbetalning av skulder. Sådana för år
1944 planerade konsolideringar borde dock stå i skäligt förhållande till
den beräknade inkomstförbättringen av skogsvårdsavgifter. Några skogsvårdsstyrelser
hade emellertid under år 1944 räknat med skuldåterbetalningar
av betydligt större omfattning än som stöde i överensstämmelse härmed.
Skogsstyrelsen har därför ansett, att utgifterna för låneåterbetalning
borde kunna reduceras med ett sammanlagt belopp av ungefär 270 000
kronor.
Vid bedömandet av medelsbehovet för budgetåret 1944/45 under
anslaget till skogsvårdens befrämjande har skogsstyrelsen utgått från den
brist å tillhopa 1 984 000 kronor, som enligt vad förut nämnts för år 1944
beräknats för samtliga skogsvårdsstyrelser. Från sagda belopp har skogsstyrelsen
ansett böra dragas dels 399 000 kronor utgörande vid årsskiftet 1943/
44 hos statskontoret redovisade skogsvårdsavgifter, dels 615 000 kronor avseende
medel som från förslagsanslaget till Skogsvård m. m.: Ersättning åt
skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid virkesavverkning m. m. beräknats
komma att utbetalas till gäldande av skogsvårdsstyrelsernas merkostnader
i anledning av de extraordinära vedavverkningarna, dels ock 270 000 kronor
eller det belopp varmed skogsstyrelsen ansett de beräknade utgifterna för
låneåterbetalning böra reduceras. Enligt skogsstyrelsens mening skulle följaktligen
anslagsbehovet för skogsvårdens befrämjande uppgå till (1 984 000
— 399 000 — 615 000 — 270 000 ~) 700 000 kronor. Såsom framgår av det
anförda har skogsstyrelsen vid sin anslagsberäkning utgått från de av skogsvårdsstyrelserna
kalkylerade inkomstbeloppen. Beräkningen förutsätter härjämte,
att särskilda medel anvisas för sanering av vissa skogsvårdsstyrelsers
ekonomi. Beträffande sistnämnda ändamål har styrelsen — under förmälan
att utredning i ämnet alltjämt påginge — upptagit ett preliminärt belopp
av 350 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
5
I samband med beräkningarna av medelsbehovet under nästa budgetår
för ifrågavarande ändamål har skogsstyrelsen till övervägande upptagit jämväl
frågan om behovet av medelsfondering eller liknande
åtgärd vid skogsvårdsstyrelserna. Härom har styrelsen anfört i huvudsak
följande.
Såsom tidigare framhållits äro skogsvårdsstyrelsernas beräkningar av sina
egna inkomster under år 1944 måhända väl försiktiga. De ekonomiska förutsättningarna
för verksamhetens bedrivande under år 1944 torde sålunda
i detta hänseende bliva bättre än vad statförslagen angiva. Med de förutsatta
statsanslagen skulle därigenom komma att uppstå ett visst överskott.
Skogsstyrelsen vill emellertid erinra örn att skogsvårdsstyrelserna äro ofrånkomligen
nödsakade att under år, då skogsvårdsavgifterna inflyta rikligare,
verkställa besparingar för att kunna möta ekonomiska påfrestningar i tider,
då avgiftsmedlen uppgå till lägre belopp. Skulle detta icke ske, bleve styrelsernas
verksamhet ej så kontinuerlig och jämn, som ur många synpunkter
måste anses önskvärt. Denna inkomstutjämning ha skogsvårdsstyrelserna
i huvudsak själva måst svara för, då till styrelsernas verksamhet utgående
statsanslag icke helt kompenserat växlingarna i skogsvårdsavgifter. Under
perioden 1936—1942 ha sålunda de årligen direkt inflytande skogsvårdsavgifterna
växlat mellan lägst 1 500 000 och högst 3 000 000 kronor, medan
anslaget till skogsvårdens befrämjande utgått med lägst 600 000 och
högst 1 080 000 k ronor. I detta sammanhang bör framhållas, att det av
skogsstyrelsen år 1943 framlagda förslaget till ändrade grunder för finansiering
av skogsvårdsstyrelserna m. m. avsåg, att staten genom att garantera
skogsvårdsstyrelsernas fasta lönekostnader skulle i större utsträckning
än hittills påtaga sig ansvaret för att styrelsernas inkomster erhålla den betryggande
jämnhet, som är nödvändig för verksamhetens rationella bedrivande.
För att belysa det trängande behovet av medelsfondering i nuvarande
läge må här anföras några siffror. Vid utgången av år 1940 utgjorde skogsvårdsstyrelsernas
sammanlagda tillgångar över skulder 5 790 000 kronor.
Vid utgången av år 1942 hade de sjunkit till 4 850 000 kronor och vid utgången
av år 1943 beräknas de utgöra ungefär 4 220 000 kronor. På tre år beräknas
alltså en kapitalförtäring av ej mindre än i runt tal 1 500 000 kronor
lia ägt rum. Denna fördelar sig på praktiskt taget alla styrelser med belopp,
växlande mellan något tiotusental kronor och över 200 000 kronor.
Endast fyra skogsvårdsstyrelser ha fått sina tillgångar ökade, men det gäller
här endast obetydliga belopp, sammanlagt uppgående till 35 000 kronor.
Skogsvårdsstyrelsernas tillgångar torde i själva verket vid 1943 års
utgång lia sjunkit till samma låga nivå som åren 1935—1938, då sviterna
efter lågkonjunkturen 1931—1934 ännu gjorde sig gällande.
Av det anförda torde framgå angelägenheten av att skogsvårdsstyrelserna
beredas tillfälle att i någon mån förstärka sina kapitaltillgångar, när nu inkomsterna
av skogsvårdsavgifter öka. Att styrelserna skulle bliva nödsakade
att under år 1944 helt förbruka de i flertalet län rekordartat höga skogsvårdsavgifterna
kan enligt styrelsens mening icke anses försvarligt med
hänsyn till kommande års verksamhet. Det finnes nämligen anledning antaga,
att i stora delar av landet en minskning av inflytande skogsvårdsavgifter
kommer att följa på en återgång till avverkningar av mera normal omfattning
och sammansättning. Därest anslaget till skogsvårdens befrämjande
för budgetåret 1944/45 anvisas med det föreslagna beloppet, 700 000
kronor, d. v. s. samma belopp som innevarande budgetår, skulle möjlighe
-
6
Kungl. May.ts proposition nr lil.
ter öppnas för en — i jämförelse med kapitalförtäringen under de senaste
åren dock relativt blygsam -—- ökning av skogsvårdsstyrelsernas reserver, vilken
måste anses nödvändig, örn styrelserna fortfarande skola själva svara
för erforderliga åtgärder i inkomstutjämnande syfte. Ett lägre belopp kan
skogsstyrelsen för sin del icke tillstyrka.
Statskontoret har i remissullåtande den 18 oktober 1943 framhållit, att
en stegring av skogsvårdsavgifterna beräknades inträda under år 1944 och
detta med icke mindre än 700 000 kronor i förhållande till år 1943. Som
skäl för sitt förslag att trots denna ökning av skogsvårdsavgifterna upptaga
ifrågavarande anslag med oförändrat belopp av 700 000 kronor hade
skogsstyrelsen anfört, att ett trängande behov av medelsfondering förelåge.
Statskontoret har för sin del icke ansett sig kunna dela denna styrelsens
uppfattning. Erinras finge nämligen, att frågan örn skogsvårdsstyrelsernas
finansiering ännu väntade på sin lösning. Då det torde kunna antagas, att
detta spörsmål inom en nära framtid komme att upptagas till prövning,
måste det enligt ämbetsverkets mening framstå såsom mindre lämpligt
att nu ställa medel tili förfogande för fondering hos skogsvårdsstyrelserna.
I anslutning härtill har statskontoret förklarat sig icke kunna finna annat
än att anslaget till skogsvårdens befrämjande för budgetåret 1944/45 borde
fastställas till väsentligt lägre belopp än vad skogsstyrelsen föreslagit. I
betraktande av den kraftiga stegringen av influtna skogsvårdsavgift^ syntes
det till och med kunna ifrågasättas, huruvida det överhuvudtaget kunde
anses nödvändigt att för sistnämnda budgetår anvisa något anslag för ifrågavarande
ändamål.
Såsom inledningsvis omnämnts har skogsstyrelsen med skrivelse den 21
januari 1944 överlämnat en på styrelsens uppdrag verkställd utredning
angående skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län ekonomiska
förhållanden. Innan jag närmare redogör för innehållet i
denna utredning, vilken utförts av direktören W. Ekman, Gävle, såsom av
skogsstyrelsen särskilt tillkallad utredningsman, torde jag få lämna följande
uppgifter rörande de omständigheter som föranlett utredningens företagande.
I skrivelse den 16 september 1942 med anslagsäskanden till 1943 års riksdag
hemställde skogsstyrelsen bland annat om en medelsanvisning å 93 000
kronor för täckande av uppkommen brist i den kassareserv å 150 000 kronor,
som av statsmakterna ställts till förfogande för skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens
län för att av denna användas såsom rörelsekapital för verksamhetens
bedrivande i lappmarken. I en sedermera överlämnad skrivelse meddelade
skogsvårdsstyrelsen, att styrelsen för verksamheten i kustlandet upplånat
45 000 kronor. Härjämte förklarade sig styrelsen nödsakad att upplåna ytterligare
medel och beräknade att den 1 augusti 1943 häfta i skuld med tillhopa
290 000 kronor, av vilket belopp 150 000 kronor avsåges skola användas för
verksamheten i kustlandet och återstoden för verksamheten i lappmarken.
Vid framläggandet för 1943 års riksdag av propositionen nr 278 anförde jag,
att jag, huru det syntes mig i hög grad anmärkningsvärt, att skogsvårdssty
-
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
7
reisen i Västerbottens län för bestridande av löpande utgifter av tillgängligt
rörelsekapital förbrukat icke mindre än 93 000 kronor, dock icke ansåge mig
kunna underlåta att förorda, att medel anvisades för utfyllnad av skogsvårdsstyrelsens
kassareserv till dess ursprungliga belopp, 150 000 kronor. En dylik
medelsanvisning borde emellertid enligt min mening endast ske under förutsättning
att garantier skapades mot ett upprepande av att dylika medel förbrukades
för driftsändamål. Det borde, framhöll jag, ankomma på skogsstyrelsen
att därutinnan meddela erforderliga föreskrifter samt att vaka över dessas
efterlevnad. Med hänsyn till det läge, vari skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens
län ekonomi kommit, ansåg jag det nödvändigt, att skogsstyrelsen
verkställde undersökning rörande skogsvårdsstyrelsens organisation och personalbehov
samt snarast till Kungl. Majit inkomme med förslag till de åtgärder
styrelsen funne påkallade. Sedan riksdagen bifallit propositionen, uppdrog
Kungl. Majit den 30 juni 1943 åt skogsstyrelsen att skyndsamt verkställa omförmälda
undersökning.
Enligt vad utredningsmannen anför skulle undersökningen jämlikt de av
skogsstyrelsen lämnade direktiven lia till föremål jämväl skogsvårdsstyrelsernas
i Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län organisation och ekonomi
samt — i vad avsåge Västerbottens och Västernorrlands län — utmynna
i förslag till de rationaliserings- och saneringsåtgärder, inkomstökningar
och utgiftsbegränsningar, som ansåges påkallade och möjliga att genomföra.
I enlighet med direktiven hade utredningsmannen under hösten 1943 verkställt
utredning beträffande vissa med skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län
verksamhet sammanhängande spörsmål. Föremål för undersökningen hade
därvid i första hand varit de med styrelsens verksamhet förknippade omkostnaderna.
Utredningsmannen har framhållit, att de utomordentligt omfattande
och svårlösta frågor — framförallt spörsmålet örn de berörda skogsvårdsstyrelsernas
personalbehov -—• som utredningen hade att behandla, visat sig erfordra
mera tidskrävande undersökningar än som torde ha förutsatts. Såvitt
utredningsmannen nu kunde bedöma, syntes det i själva verket icke vara
möjligt att redan till 1944 års riksdag slutföra den anbefallda utredningen.
Utredningsmannen har emellertid, bland annat för bedömande av storleken
av de statsanslag som för skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län borde äskas
av årets riksdag, ansett sig böra verkställa en preliminär, begränsad undersökning
rörande skogsvårdsstyrelsens nuvarande ekonomiska läge. Med utgångspunkt
från styrelsens förslag till inkomst- och utgiflsstater för 1944 års
verksamhet i kustlandet och lappmarken hade utredningsmannen sökt fastställa
styrelsens medelsbehov under år 1944 och den del därav, som borde
tillgodoses genom anslag av statsmedel. Samtidigt hade jämväl vissa andra
med styrelsens ekonomi sammanhängande spörsmål upptagits till behandling.
I första avsnittet av utredningen lämnas en kortfattad redogörelse för
skogsvårdsstyrelsens ekonomiska förhållanden under
de senare åren. Av redogörelsen, såvitt densamma angår skogsvårdsverksam
heten i k u s 11 a n d et, må hiir endast återgivas följande.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
Skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län har under ett flertal år haft att kämpa
med ekonomiska svårigheter. För att uppehålla en enligt styrelsens mening
behörig omfattning av verksamheten i kustlandet har styrelsen sålunda i relativt
stor utsträckning varit nödsakad att upptaga lån, såväl för att — i avvaktan
på de reguljära inkomsterna — till sitt förfogande erhålla rörelsekapital
under löpande räkenskapsår som för att, i synnerhet de senaste åren,
bestrida de omkostnader, som icke kunnat täckas av under året inflytande
verkliga inkomster. I regel har skogsvårdsstyrelsen därvid begagnat sig av
lån i privata bankinrättningar. I ett par fall har skogsvårdsstyrelsen därjämte
för rörelsen i kustlandet använt sig av statsmedel som av riksdagen anvisats
för lappmarksverksamheten.
Under åren 1937—1943 har styrelsen för verksamheten i kustlandet upplånat
följande belopp.
s Upplånade medel
kronor
1936 ............ —
1937 ............ 90 170 (därav 50 000 kronor från
lappmarkskassan)
1938 ............ 48 689
1939 ............ 26 352
1940 ............ 49 651
1941 ............ 11 400
1942 ............ 108 822
1943 ............ 182 729
Som framgår av de lämnade uppgifterna har styrelsen från och med 1937
varje år varit nödsakad att för rörelsens bedrivande upplåna medel till växlande
belopp. Merendels ha banklånen redan samma år de upptagits kunnat
likvideras med senare under året uppburna inkomster. Emellertid ha skogsvårdsstyrelsens
utgifter under de senaste åren — 1940, 1941 och 1942 —
överstigit inkomsterna, i följd varav styrelsen lill närmast följande år nödgats
balansera större eller mindre del av under året upptagna lån. Av det
under år 1943 upptagna lånet å 182 729 kronor kvarstodo vid årsskiftet 1943/
44 oguldna 10 100 kronor.
^ Skogsvårdsstyrelsens ekonomiska ställning vid utgången av räkenskapsåren
1936—1943 belyses av följande sammanställning.
År |
Tillgångar kronor |
Skulder kronor |
År |
Tillgångar kronor |
Skulder kronor |
19116 |
32 838 |
25 690 |
1910 |
129 687 |
76 165 |
1937 |
35 631 |
63 439 |
1941 |
83 929 |
56 164 |
1938 |
53 607 |
37 466 |
1942 |
74 329 |
103 355 |
1939 |
103 018 |
68 948 |
1943 |
59 000 |
35 000 |
Under åren 1936—1943 uppgingo skogsvårdsstyrelsens inkomster (exklusive
upptagna lån) och utgifter (exklusive återbetalade lån) till följande belopp.
År |
Inkomster kronor |
Utgifter kronor |
År |
Inkomster kronor |
Utgifter kronor |
1936 |
224 077 |
213 374 |
1940 |
299 430 |
337 500 |
1937 |
230 778 |
261 354 |
1941 |
291 515 |
332 926 |
1938 |
305 357 |
262 657 |
1942 |
292 079 |
373 957 |
1939 |
309 346 |
285 163 |
1 1943 |
404 782 |
372 000 |
1 Beräknade belopp.
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
9
Styrelsens sammanlagda inkomster åren 1938—1942 ha sålunda hållit sig
på en i stort sett oförändrad nivå. Den avsevärda stegring av inkomsterna,
som ägde rum från år 1937 till 1938 har sin grund i det mer än fördubblade
statsanslaget för sistnämnda år. Av de medel, som av 1938 års riksdag anvisades
styrelsen ur det för budgetåret 1938/39 uppförda anslaget till skogsvårdens
befrämjande, avsågs emellertid ett belopp av 100 000 kronor skola
utgöra för verksamhetens bedrivande erforderligt rörelsekapital. Redan under
år 1938 togs emellertid större delen av för detta ändamål anvisade medel
jämte övriga inkomster i anspråk för samma års löpande utgifter.
Den ökning av skogsvårdsstyrelsens inkomster, som under år 1943 ägt rum,
har föranletts dels av att styrelsen ur anslaget till skogsvårdens befrämjande
tilldelats ett väsentligt förhöjt statsbidrag eller 169 777 kronor, dels ock av att
styrelsen av det å riksstaten upptagna särskilda anslaget till ersättning åt
skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid virkesavverkning m. m. anvisats ett
relativt betydande belopp eller 62 000 kronor för sin medverkan vid vedutsyningarna
under budgetåret 1942/43.
I anslutning till omförmälda uppgifter rörande skogsvårdsstyrelsens ekonomiska
förhållanden under de senare åren bar utredningsmannen gjort täljande
uttalanden.
Skogsvårdsstyrelsens utgifter för verksamheten i kustlandet lia under senare
år undergått en oavbruten och stark stegring. Även örn denna omkostnadsökning
till stor del varit av automatisk natur och följt den allmänna
löne- och prisutvecklingen, har dock härtill bidragit framförallt den utvidgning
av styrelsens verksamhet och organisation, som under de senare
åren genomförts. Vad särskilt angår styrelsens personalorganisation har en
betydande utökning av densamma ägt rum genom nyanställningar.
Givetvis måste sådana områden, där skogsvård antingen icke alls förekommit
eller ock i mer eller mindre grad försummats, såsom fallet är inom
stora delar av övre Norrland, fordra ett intensivare och mera kostnadskrävande
arbete än sådana, där skogs vårdsstyrelserna sedan årtionden bedrivit
sin verksamhet. I jämförelse med flertalet övriga skogsvårdsstyrelser
måste skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län verksamhet redan av denna
anledning få en väsentligt vidgad omfattning. Utan en ingående undersökning
av länets skogsvårdsbehov och därmed sammanhängande spörsmål
anser sig utredningsmannen självfallet icke kunna fälla något omdöme,
huruvida den av styrelsen nu bedrivna rörelsen i och för sig erhållit en
omfattning, som icke varit betingad av det aktuella skogsvårdsbehovet. Mot
de omkostnader, skogsvårdsverksamheten i Västerbotten drager, måste vägas
de utomordentligt omfattande arbetsuppgifter, som skogsvårdsstyrelsen
fått sig förelagda.
Utredningsmannen vill dock ifrågasätta, huruvida icke den utvidgning av
styrelsens verksamhet och personalorganisation, som på ett fåtal år försiggått,
borde ha genomförts med mera beaktande av tillgängliga resurser. Såsom
skogsvårdsstyrelsen framhållit — bland annat i skrivelse till skogsstyrelsen
den 30 augusti 1943 —- har styrelsen i sitt ekonomiska handlande
haft den principiella inställningen, att de medel, som genom statsanslag oell
skogsvårdsavgifter ställts till styrelsens förfogande, helt borde användas till
ändamål, som avsåge ett höjande av skogsvårdsintresset hos skogsägarna
och ett förbättrande av skogsvårdstillståndet men däremot icke till någon
del användas till fondbildning. Skogsvårdsstyrelsen Inar således icke såsom
övriga skogsvårdsstyrelser haft lill silt förfogande egna reserverade medel
att vid behov tillgripas vid oförutsedda inkomstminskningar eller utgiftss
tegringar.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
Emellertid synes det utredningsmannen uppenbart, alt, i varje fall så länge
nu gällande otillfredsställande ordning för finansiering av skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet består, viss medelsfondering måste vara för en skogsvårdsstyrelse
nödvändig såsom förutsättning för en av de rådande konjunkturerna
någorlunda oberoende ekonomi.
En skogsvårdsstyrelses organisation och verksamhet är icke av den elastiska
natur, att den utan vidare låter sig anpassa efter styrelsens från år lili
år växlande inkomster. I väsentlig mån äro dessa senare direkt avhängiga av
konjunkturerna på trävarumarknaden eller, vad avser statsbidragen, betingade
av det allmänna statsbudgetära läget och kunna endast i mycket begränsad
omfattning på förhand beräknas. Ä andra sidan är ock vanskligt
att med krav på tillförlitlighet förutsäga omfattningen av skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet och därmed — även om styrelserna arbeta med till större
delen fasta omkostnader — dess utgifter under ett kommande år, då snabba
och oförutsedda skiftningar i konjunkturläget kunna helt omkasta gjorda
uppskattningar av bilrädesbehovet. Även ett infallande fröår med därav föranledda,
merendels betydande omkostnader kunna helt förrycka styrelsernas
preliminära utgiftsstater. I sitt ekonomiska planerande för kommande års
verksamhet måste styrelserna således arbeta med nödig marginal för oförutsedda
inkomstminskningar och utgiftsstegringar. Detta är ofrånkomligt
med hänsyn till den osäkra grund, på vilken finansieringen av styrelsernas
verksamhet för närvarande vilar.
Den principiella inställning till fondering av inflytande medel som intagits
av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län har, som en närmare undersökning
av styrelsens utgifts- och inkomststater utvisar, lett till att ökade
medelstillgångar snabbt följts av en utvidgning av skogsvårdsstyrelsens verksamhet.
Vid en försämring av det ekonomiska läget till följd av minskade
inkomster eller automatiskt stigande omkostnader har styrelsen däremot icke
varit mäktig inskränka rörelsen och återföra utgifterna till den omfattning,
som det förändrade läget bort påfordra.
Den av krisen föranledda allmänna prisförhöjningen har för skogsvårdsstyrelserna
medfört betydande omkostnadsökningar. Då statsmakterna till
följd av de ansträngda statsfinanserna icke kunnat tillmötesgå styrelsernas
krav på ökade statsbidrag och den inkomstökning, som jämväl inträtt, framförallt
genom stegrade skogsvårdsavgifter, icke kunnat kompensera utgiftsökningen,
har övervägande antalet skogsvårdsstyrelser varit nödsakade att
för driftsändamål taga i anspråk kapitaltillgångar. Skogsvårdsstyrelsen i
Västerbottens län har emellertid icke, såsom flertalet övriga skogsvårdsstyrelser,
för mötande av de av krisen föranledda ökade utgifterna haft till
sitt förfogande reserverade medel, varför styrelsen, då någon begränsning
av verksamheten icke stått att genomföra, varit nödsakad att i stigande utsträckning
finansiera rörelsen med lånemedel.
Med det anförda har utredningsmannen velat påvisa en bidragande orsak
till det tryckta ekonomiska läge, vari skogsvårdsstyrelsen nu befinner sig.
Det synes klart, att en skogsvårdsstyrelse med dess osäkra och variabla inkomster
icke kan utan att verkställa besparingar under år, då skogsvårdsavgifter
och övriga inkomster inflyta rikligare, erhålla den ekonomiska stabilitet
som måste vara förutsättning för en jämn och kontinuerlig verksamhet.
Även örn — såsom är utredningsmannens bestämda uppfattning — det
av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län utförda arbetet är av utomordentlig
betydelse för skogsbruket inom länet, på många områden i och för sig
föredömligt för skogsvårdsstyrelser i övriga delar av landet och såsom sådant
värt allt erkännande, synes det dock lia bort ankomma på styrelsen att
under förkrigsåren giva verksamheten en omfattning, som lämnat ram för
Kungl. Maj:ts proposition nr lil. 11
åtminstone någon medelsfondering till mötande av kommande ekonomiska
påfrestningar.
Utredningsmannen har härefter framlagt förslag till vissa åtgärderför
stabilisering av skogsvårds styrelsens ekonomi. Härom
innehåller utredningen i huvudsak följande.
Med hänsyn till det läge, vari skogsvårdsstyrelsens ekonomi befinner sig,
lära särskilda åtgärder vara nödvändiga, om en varaktig förbättring av styrelsens
finanser skall kunna genomföras. I första hand torde därvid erfordras,
att av riksdagen utverkas engångsanslag av statsmedel i syfte såväl att
sätta styrelsen i stånd att återbetala för rörelsen upptagna ännu ej likviderade
banklån som att utrusta styrelsen med erforderligt rörelsekapital för
verksamheten i lappmarken och kustlandet.
En närmare undersökning av skogsvårdsstyrelsens ekonomi under de
gångna åren lärer utvisa, att styrelsens återkommande ekonomiska svårigheter
ha sitt ursprung väsentligen däri, att de på förhand gjorda planeringarna
av kommande års verksamhet och omkostnader icke kunnat av styrelsen
följas eller att styrelsen, i de fall äskade statsbidrag underkastats reduktion,
varit ur stånd att anpassa rörelsen efter de reducerade driftsmedlen. Då
skogsvårdsstyrelsen således upprepade gånger överskridit de för driftsändamål
avsedda tillgångarna, har styrelsen i brist på egna fonderade medel i betydande
utsträckning varit nödsakad att för verksamheten anlita både till
styrelsens förfogande stående rörelsekapital och i privata bankinrättningar
upplånade medel.
Från statsmakternas sida ha uttalats bestämda krav på garantier för att
till styrelsen anvisade rörelsekapital icke tagas i anspråk för driftsändamål.
Därest, såsom utredningsmannen anser sig böra förorda, till skogsvårdsstyrelsens
förfogande, såsom hittills skett, ställas rörelsekapital av statsmedel
för verksamheten i lappmarken och kustlandet, torde således särskilda föreskrifter
böra meddelas i berörda avseende. Såvitt utredningsmannen kunnat
finna, lära de av statsmakterna efterlysta garantierna icke på annat sätt
kunna tillfredställande åvägabringas, än att på grundval av från skogsvårdsstyrelsen
ingivna förslag, Kungl. Majit eller alternativt skogsstyrelsen fastställer
inkomst- och utgiftsstater för skogsvårdsstyrelsen att lända till efterrättelse
samt att i samband därmed föreskrives, att överskridande av i utgiftsstaten
beräknad utgiftspost icke må ske utan av Kungl. Majit, respektive
skogsstyrelsen, meddelat tillstånd. En åtgärd av här angiven innebörd
torde vara nödvändig, därest de ingripanden, som eljest för sanering av
skogsvårdsstyrelsens ekonomi kunna komma att påfordras, skola leda till en
varaktigare stabilisering av styrelsens finansiella läge. Utredningsmannen vill
för övrigt i detta sammanhang framhålla, att det med hänsyn till gällande
ordning för finansieringen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet synes honom
kunna principiellt ifrågasättas, huruvida icke dylika inkomst- och utgiftsstater
borde fastställas för skogsvårdsstyrelserna överhuvudtaget. I betraktande
av att den av styrelserna bedrivna rörelsen till alldeles övervägande
dei bekostas av allmänna medel — statsanslag och skogsvårdsavgifter
— synas vägande skäl tala för ali statsmakterna böra mera än hittills varit
fallet kunna med möjlighet till ingripanden följa styrelsernas verksamhet.
Utredningsmannen anser det vidare förtjänt av att övervägas, huruvida
icke det rörelsekapital, som för verksamheten i lappmarken och kustlandet
av statsmakterna anvisas skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län, bör ställas
till skogsstyrelsens förfogande för att i mån av behov på rekvisition utanordnas
till skogsvårdsstyrelsen, i stället för att som nu sker direkt till
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
ställas styrelsen. Några olägenheter för skogsvårdsstyrelsen synes en dylik
överflyttning av rörelsekapitalets förvaltning knappast behöva medföra. De
rörelsemedel, som sålunda bomme att förvaltas av skogsstyrelsen, skulle ock
kunna utgöra den reserv, varur, efter därom meddelat tillstånd, medel skulle
kunna ställas till skogsvårdsstyrelsens förfogande för bestridande av oförutsedda
utgifter. Därest någon del av rörelsekapitalet av sådan anledning
(ages i anspråk för driftsändamål, bör på skogsstyrelsen ankomma att till
påföljande års riksdag göra framställning örn vederbörlig utfyllnad i kapitalel.
Det synes utredningsmannen slutligen önskvärt, att skogsstyrelsen allt
framgent under räkenskapsåret håller sig noga underrättad örn skogsvårdsstyrelsens
ekonomiska ställning.
Vad angår frågan örn skogsvårdsstyrelsens medelsbehov
för 1944 års verksamhet i kustlandet har utredningsmannen
ansett sig böra till en början uttala, att en nedskärning av de av skogsvårdsstyrelsen
äskade anslagsmedlen till ett belopp, som uppenbart måste
vara otillräckligt för rörelsens behöriga bedrivande, enligt hans mening endast
kunde medföra, att styrelsen ånyo tvingades att anlita lånevägen eller för
driftsändamål taga i anspråk rörelsekapital. Även örn under den fortsatta
utredningen av styrelsens ekonomi och verksamhet skulle kunna påvisas möjligheter
till rationaliserings- och saneringsåtgärder med därav följande utgiftsbegränsningar,
syntes emellertid åtgärder av sådan verkan kunna vidtagas
allenast successivt under en viss övergångstid. 1944 års omkostnader för verksamheten
torde således under alla omständigheter icke kunna i väsentligare
mån nedbringas under de för närmast föregående år redovisade utgifterna.
Utredningsmannen, som till närmare granskning upptagit de av skogsvårdsstyrelsen
upprättade preliminära inkomst- och utgiftsstaterna för verksamhetsåret
1944, har därvid i likhet med skogsvårdsstyrelsen utgått från att i
stort sett samma förhållanden komme att bliva rådande på skogs- och arbetsmarknaden
som under de närmast föregående åren. Beträffande granskningen
anföres i utredningen i huvudsak följande.
De egentliga utgifterna, vilka av skogsvårdsstyrelsen beräknats till 391 000
kronor, har utredningsmannen ansett sig böra uppskatta till 368 500 kronor.
Den utgiftsminskning, som av utredningsmannen föreslås, hänför sig till utgiftsposterna
beståndsvård och avverkning, återväxt, övervakandet av skogslagarnas
efterlevnad, löner och bidrag till pensionsavgifter samt räntor för
under år 1944 upptagna lån.
Av den jämförelse, som av utredningsmannen verkställts mellan de olika
skogsvårdsstyrelsernas utgifter för beståndsvård och avverkning, synes framgå,
att skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län omkostnader på detta område
under de senare åren icke i och för sig kunna betraktas såsom onormalt
höga. Utredningsmannen anser sig kunna utgå ifrån att under de närmast
följande åren skogsvårdsstyrelsens medverkan vid beståndsvård och avverkning
kommer att få en något större omfattning än under de gångna åren
genomsnittligen varit fallet. Sedan de omfattande vedutsyningarna upphört
i och med produktionpliktens upphörande i länet och minskning inträtt i
behovet av vedbränsle, lära emellertid de nu under krigsåren ökade, för beståndsvård
och avverkning upptagna omkostnaderna kunna rätt väsentligt
nedbringas.
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
13
Ehuru utredningsmannen till fullo inser vikten av att de ur skogsvårdens
synpunkt ytterst betydelsefulla återväxtarbetena icke eftersättas, synes det
honom dock kunna ifrågasättas, huruvida icke i nuvarande ekonomiska läge
skogsvårdsstyrelsens verksamhet med återväxtåtgärder kan i viss omfattning
begränsas utan att därför för skogsskötsel skadliga konsekvenser behöva
uppkomma.
De belopp, som i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län under
senare år använts för övervakandet av skogslagarnas efterlevnad, äro i
förhållande till de genomsnittliga utgifterna för denna verksamhetsgren hos
övriga ifrågakommande skogsvårdsstyrelser påfallande höga. Ett något lägre
medelsbelopp än skogsvårdsstyrelsen ansett sig böra räkna med torde vara
tillräckligt för att en fullt effektiv övervakning av kustlandets skogar skall
kunna genomföras under år 1944.
Skogsvårdsstyrelsens löneutgifter ha under de senare åren undergått en
betydande stegring. Lönekostnaderna för år 1942 hade sålunda i jämförelse
med motsvarande utgifter under år 1938 stigit med icke mindre än 78,2 procent.
Till relativt stor del har denna kostnadsökning varit en direkt följd av
den automatiska stegring på löneområdet, som föranletts av ökade dyrtidsoch
kristillägg under krigsåren. Framförallt har emellertid härtill bidragit
den betydande utvidgning av styrelsens personalorganisation, som under senare
år ägt rum genom nyanställningar. Utredningsmannen anser sig för sin
del kunna förorda, att för år 1944 beräknas ett något lägre belopp under utgiftsposten
löner och bidrag till pensionsavgifter än som föreslagits av styrelsen.
Då skogsvårdsstyrelsen — under förutsättning att statsanslag till det belopp
som kommer att föreslås av utredningsmannen — icke under år 1944
torde behöva upplåna medel, har utredningsmannen ansett sig icke böra räkna
med särskilda ränteutgifter.
Det synes utredningsmannen kunna fordras, att skogsvårdsstyrelsen, därest
icke exceptionella förhållanden på arbets- eller trävarumarknaden inträda,
skall kunna hålla verksamheten inom ramen för det beräknade utgiftsbeloppet,
368 500 kronor.
Inkomsterna — exklusive anslag av statsmedel och andel i de till statskontoret
inlevererade skogsvårdsavgifterna -— ha av skogsvårdsstyrelsen beräknats
till 212 000 kronor. Den förhållandevis avsevärda stegringen (39 000
kronor) i förhållande till de beräknade inkomsterna för år 1943 faller till
övervägande del på skogsvårdsavgifterna. Utredningsmannen, som endast
ifrågasatt smärre jämkningar i de under inkomsttitlarna beståndsvård och
avverkning samt återväxt beräknade beloppen, har uppskattat ifrågavarande
inkomster till 203 000 kronor.
Med ledning av vad i det föregående anförts har utredningsmannen verkställt
beräkningar rörande den för driftsändamål erforderliga medelsanvisningen
till skogsvårdsstyrelsens verksamhet under år 1944. Med beaktande
av en utgående behållning å 6 000 kronor bär utredningsmannen upptagit
det Intala utgiftsbehovet lil! (368 500 + 6 000 —-) 374 500 kronor. För bestridande
av dessa utgifter har skogsvårdsstyrelsen beräknats äga tillgängliga
egna medel å 220 200 kronor, i vilket belopp ingå kalkylerade inkomster å
203 000 kronor samt ingående behållningen å 17 200 kronor. För årets
löpande utgifter skulle sålunda erfordras statsanslag och andel i de till statskontoret
redovisade skogsvårdsavgifterna med sammanlagt (374 500 —-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
220 200=) 154 300 kronor. Utredningsmannen har utgått från att av sistnämnda
belopp omkring 55 000 kronor komme att tilldelas styrelsen ur det
särskilda vedutsyningsanslaget, varför således från anslaget till skogsvårdens
befrämjande och de till statskontoret inlevererade skogsvårdsavgifterna borde
för driftsändamål anvisas (154 300 — 55 000 =) 99 300 kronor.
Såsom redan nämnts har utredningsmannen förordat, att särskilda medel
ställdes till förfogande för sanering av skogsvårdsstyrelsens ekonomiska förhållanden
såväl i syfte att sätta skogsvårdsstyrelsen i stånd att likvidera
oguldna bankskulder som för att utrusta styrelsen med nytt rörelsekapital
för verksamhetens bedrivande. I utx-edningen föreslås i anslutning härtill, att
tor likvidering av vid årsskiftet 1943/44 ännu icke återbetalade, för verksamheten
i kustlandet upptagna lån måtte anvisas ett belopp av i runt tal 10 000
kronor. Vidare anslår utredningsmannen det behov av rörelsekapital, som
torde vara erforderligt för nämnda verksamhet, till 70 000 kronor.
Enligt utredningsmannens beräkningar skulle sålunda från anslaget till
skogsvårdens befrämjande och de till statskontoret inlevererade skogsvårdsavgifterna
behöva för skogsvårdsstyrelsens verksamhet i kustlandet under år
1944 anvisas sammanlagt 179 300 kronor, varav 99 300 kronor för driftsändamål
och (10 000 + 70 000=) 80 000 kronor såsom engångsanslag.
I fråga örn fördelningen av de under anslaget till skogsvårdens befrämjande
anvisade medlen har utredningsmannen uttalat följande.
Anslagsmedlens fördelning har i regel skett enligt vissa av centralrådet
för skogsvårdsstyrelsernas förbund utarbetade och i stort sett automatiskt
verkande normer. Emellertid ansågs vid fördelningen av det för budgetåret
1943/44 anvisade anslaget de sålunda tidigare tillämpade principerna böra
frångås och ersättas med en fördelningsnorm, som mera beaktade skogsvårdsstyrelsernas
verkliga medelsbehov. Med hänsyn till de av krisen betingade
förändringarna i avverkningarnas omfattning och art inom olika
landsdelar och därav följande omsvängningar i de skilda skogsvårdsstyrelsernas
inkomster av direkt inflytande skogsvårdsavgifter syntes det nämligen
icke rättvist att fortfarande tillämpa de för mera normala förhållanden
avpassade fördelningsreglerna, detta så mycket mindre som vissa skogsvårdsstyrelser
delvis på grund av förhållanden, varöver de icke kunnat råda,
kommit i ett svårt ekonomiskt läge. Till grund för fördelningen av
1943 års anslag till skogsvårdens befrämjande och de till statskontoret redovisade
skogsvårdsavgifterna lades sålunda skogsvårdsstyrelsernas beräkningar
av rnedelsbehovet, sådant det framkommit i de av skogsstyrelsen i
maj 1943 infordrade statberäkningarna för år 1943.
För skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län innebar detta, att styrelsen
tilldelades ett avsevärt högre anslagsbelopp för verksamheten i kustlandet
än ar 1942. Då styrelsen därjämte för biträde vid vedavverkningarna av
särskilda anslagsmedel erhöll ett relativt betydande belopp, uppbar styrelsen
för verksamhetsåret 1943 i statsanslag i runt tal 130 000 kronor mer än
under år 1942. Även om någon nämnvärd kapitalförstärkning icke med de
sålunda anvisade statsmedlen varit möjlig, behövde i varje fall någon ytterligare
försämring av skogsvårdsstyrelsens ekonomiska läge under år 1943
icke förekomma.
Det statsbidrag, som utredningsmannen ansett sig böra förorda för skogsvårdsstyrelsens
verksamhet i kustlandet och som således bör utgå från anslaget
till skogsvårdens befrämjande samt från de till statskontoret inleve
-
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
15
rerade skogsvårdsavgifterna, torde utan reduktion böra anvisas till skogsvårdsstyrelsen
vid fördelningen av berörda medel. Därest fördelningen, såsom
hittills skett, verkställes av Kungl. Majit efter förslag av skogsstyrelsen,
torde sålunda i vart fall vad avser skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens
län, styrelsens verkliga medelsbehov böra, liksom under år 1943, läggas
till grund vid utmätande av statsbidraget. Alternativt vill utredningsmannen
föreslå, att Kungl. Majit i samband med framläggande av proposition för
riksdagen angående anslag till skogsvårdens befrämjande utverkar statsbidrag
tili det av utredningsmannen förordade beloppet särskilt för skogsvårdsstyrelsen
i Västerbottens län.
Därest förslaget, att Kungl. Majit eller skogsstyrelsen skulle fastställa utgiftsstater
för den av skogsvårdsstyrelsen i kustlandet och lappmarken bedrivna
verksamheten, komme att bifallas, har utredningsmannen förordat,
att dylika stater upprättades att gälla från och med år 1945. Föreskrifter
härom syntes böra meddelas i samband med anvisande av anslag till verksamheten
under år 1944. Riksdagens medgivande borde, enligt vad utredningsmannen
vidare framhåller, utverkas till att av det för skogsvårdsstyrelsen
avsedda rörelsekapitalet finge — i förekommande fall och sedan
Kungl. Majit eller skogsstyrelsen lämnat tillstånd till överskridande av utgiftsstat
— till skogsvårdsstyrelsens förfogande ställas erforderligt belopp
för bestridande av oförutsedda driftsutgifter.
För att lämna riksdagen tillfälle att taga del av föreliggande utredning i
dess helhet torde densamma böra såsom bilaga fogas vid detta protokoll.
Skogsstyrelsen har i sin skrivelse den 21 januari 1944, med vilken förberörda
utredning rörande skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län ekonomiska
förhållanden överlämnats, hemställt, att till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens
befrämjande måtte för budgetåret 1944/45 anvisas ett anslag av
850 000 kronor.
Skogsstyrelsen har rörande medelsbehovet för skogsvårdsstyrelsen
i Västerbottens län anfört i huvudsak följande.
Med hänsyn till ärendets brådskande natur har skogsstyrelsen icke kunnat
ingå på någon detaljgranskning av den föreliggande preliminära utredningen.
De av utredningsmannen framlagda beräkningarna över skogsvårdsstyrelsens
i Västerbottens län medelsbehov för verksamheten under år 1944
synas skogsstyrelsen dock vara av beskaffenhet att kunna tagas till utgångspunkt
vid beräkningen av skogsvårdsstyrelsen för år 1944 tillkommande
statsbidrag. Skogsstyrelsen är således ense med utredningsmannen
därom, att för driften i kustlandet bör såsom ett minimibelopp beräknas
99 300 kronor. Ett anslag av minst denna storlek synes styrelsen ofrånkomligt,
örn skogsvårdsstyrelsen skall i behörig omfattning kunna uppehålla
sin skogsvårdande verksamhet. Skogsstyrelsen anser sig ock böra biträda
utredningsmannens förslag att till skogsvårdsstyrelsen såsom anslag
av engångskaraktär anvisas 80 000 kronor för rörelsen i kustlandet, varav
70 000 kronor såsom rörelsekapital och 10 000 kronor lill reglering av vid
årsskiftet balanserade skulder. Därest skogsvårdsstyrelsen tilldelas engångsanslag
till nämnda belopp, skulle styrelsens ekonomiska förhållanden komma
i eli väsentligt förbättrat läge. Styrelsen skulle icke längre, såsom de senare
åren varit vanligt, behöva upptaga lån i privata bankinrättningar för att till
16 Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
sitt förfogande erhålla nödigt rörelsekapital under det löpande räkenskapsåret.
I framställning den 28 augusti 1943 har skogsstyrelsen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1944/45 under titeln Skogsvård
m. m.: Skogsvårdens befrämjande beräkna 1 050 000 kronor, därav
350 000 kronor för sanering av skogsvårdssiyrelsernas i Västerbottens och
Västernorrlands län ekonomi. I anslutning till i det föregående angivna beräkningar
av skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län medelsbehov för år
1944 skulle anslaget till skogsvårdens befrämjande för budgetåret 1944/45
således böra uppföras med (700 000 + 80 000 =) 780 000 kronor.
Rörande skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands län ekonomiska
förhållanden och behov av anslag har skogsstyrelsen
yttrat.
Skogsstyrelsen vill framhålla, att oaktat utredning rörande skogsvårdsstyrelsens
i Västernorrlands län ekonomiska förhållanden icke hunnit framläggas,
det torde vara nödvändigt att vid beräkningen av anslaget till skogsvårdens
befrämjande för nästkommande budgetår särskild hänsyn jämväl tages
till det svaga ekonomiska läge, i vilket sistberörda skogsvårdsstyrelse befinner
sig. Enligt inhämtade upplysningar har skogsvårdsstyrelsens ekonomi,
ehuru styrelsen för 1943 års verksamhet av Kungl. Maj:t på skogsstyrelsens
förslag tilldelats ett väsentligt förhöjt statsbidrag, under sagda år ytterligare
försämrats. Styrelsen redovisade således enligt preliminära beräkningar vid
årsskiftet 1943/44 en nettoskuld över tillgångar å 59 248 kronor, under det
att vid ingången av år 1943 motsvarande belopp uppgick till 25 311 kronor.
Av det å riksstaten för budgetåret 1943/44 uppförda anslaget till skogsvårdens
befrämjande och av de till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifterna
anvisades skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län för 1943 års verksamhet
ett statsbidrag å 147 638 kronor, vilket bidrag med i runt tal 87 000 kronor
översteg föregående års anslag. En dylik avsevärd förhöjning av statsbidraget
hade endast kunnat ske därigenom, att övriga skogsvårdsstyrelsers medelsäskanden
i motsvarande omfattning reducerats. I avvaktan på en närmare
utredning av skogsvårdsstyrelsens ekonomiska läge synes ofrånkomligt att
för 1944 års verksamhet för styrelsen beräknas ett statsanslag av åtminstone
samma storleksordning som år 1943. Då skogsstyrelsen icke anser sig kunna
tillstyrka att övriga skogsvårdsstyrelsers äskanden ånyo i betydande utsträckning
nedpressas för att skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands län oavvisliga
medelsbehov skall kunna tillgodoses, finner skogsstyrelsen det nödvändigt,
att anslaget till skogsvårdens befrämjande för budgetåret 1944/45 avväges
med särskilt beaktande jämväl av skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands län
svaga ekonomiska läge. Skogsstyrelsen anser sig således böra hemställa, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, att för budgetåret 1944/45 till Skogsvård
m. m.: Skogsvårdens befrämjande å riksstaten uppföres ett till 850 000
kronor förhöjt anslag, därvid skogsstyrelsen förutsätter att vid fördelningen
av anslaget och de till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifterna skogsvårdsstyrelsen
i Västerbottens län tilldelas ett statsbidrag av minst 170 300
kronor och skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län åtminstone samma belopp
som år 1943.
I fråga örn de av utredningsmannen — utöver i det föregående av skogsstyrelsen
berörda anslagsäskanden — föreslagna åtgärderna för stabilisering
av skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län
ekonomi har skogsstyrelsen anfört följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr lii.
17
Vidkommande de av utredningsmannen i vissa hänseenden i övrigt föreslagna
åtgärderna för åstadkommande av viss stabilisering av skogsvårdsstyrelsens
i Västerbottens län ekonomi anser sig skogsstyrelsen — utan att vilja
taga ställning iill vissa av utredningsmannen i sammanhanget gjorda principuttalanden
—- kunna förorda att åtgärderna vidtagas i vart fall såsom
provisorium till dess frågan om omläggning av nu gällande system för finansieringen
av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet erhållit en definitiv lösning.
Därest Kungl. Majit skulle finna anledning föreligga att för skogsvårdsstyrelsen
fastställas utgiftsstater för den i lappmarken och kustlandet bedrivna
verksamheten, torde sådana stater böra fastställas av Kungl. Majit efter förslag
av skogsstyrelsen.
I remissutlåtande den 31 januari 1944 har skogsvårdsslgrelsen i Västerbottens
län förklarat sig finna den av direktör Ekman verkställda utredningen
giva stöd för det antagandet, att skogsvårdsstyrelsen icke vidtagit
oekonomiska åtgärder eller låtit sin verksamhet svälla ut över vad som från
allmän synpunkt kan anses försvarligt. Att styrelsen likväl fått arbeta under
trycket av en alltmer försämrad ekonomi såväl i kustlandet som i lappmarken
berodde på förhållanden, som närmast hörde samman med en naturlig utveckling
av verksamheten -— delvis i samband med en betydlig utökning
av skogsvårdsstyrelsens verksamhetsområde — samt stegrade ofrånkomliga
kostnader. Vad utredningsmannen anfört rörande skogsvårdsstyrelsens hittillsvarande
verksamhet och ekonomiska åtgöranden har i övrigt föranlett
styrelsen till bland annat följande uttalanden.
En undersökning rörande det förefintliga behovet av skogsvårdsåtgärder
inom Västerbottens skogar kan enligt skogsvårdsstyrelsens erfarenhet icke
lämna mer än ett resultat, nämligen att ett dylikt behov föreligger i fråga
om så gott som varje enskild skog. Några skogsvårdsåtgärder i egentlig mening
hade knappast utförts å enskilda skogar — med undantag för några
bolagsskogar —- vare sig i kustlandet eller lappmarken, då skogsvårdsstyrelsen
började sin verksamhet. Till detta förhållande har emellertid hänsyn aldrig
tagits, när skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län för verksamheten i kustlandet
erhållit sin anpart vid den årliga fördelningen av anslaget för skogsvårdens
befrämjande och de till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifterna.
Fördelning har skett schablonmässigt, varvid tillämpats en formel,
som givit till resultat, att skogsvårdsstyrelser med god ekonomi och inom
landstingsområden, där relativt goda skogsförhållanden varit rådande, fått
del i anslaget efter samma grunder, som skogsvårdsstyrelser, vilka saknat
fonderade medel eller haft sedan årtionden ackumulerade behov av åtgärder
i skogarna, och där dessas allmänna tillstånd varit sådant, att ett intensivt
arbete måste nedläggas på deras förbättrande.
Utredningsmannen framhåller angående verksamheten i kustlandet som
sin åsikt, alt skogsvårdsstyrelsen under förkrigsåren bort verkställa någon
avsättning av penninganslagen till fondbildning. Skogsvårdsstyrelsen vill häremot
invända, att dess ekonomi aldrig varit sådan, att den medgivit en dylik
avsättning, örn skogsvårdsstyrelsen överhuvud taget något så när skulle
kunna gå i land med de uppgifter, som gällande skogslag ålade styrelsen. Att
under sådana förhållanden någon fondbildning icke kunnat ske, kan knappast
läggas skogsvårdsstyrelsen till last.
Det av utredningsmannen förutsatta orsakssammanhanget mellan styrelsens
ökade medelstillgångar och utvidgningen av dess verksamhet anser
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sand. Nr lil.
o
18
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
styrelsen icke existera. Verksamhetens tillväxt har hell varit avhängig av de
år från år ökade anspråk, som skogsägarna ställt på styrelsens tjänster. Den
kroniska medelsbrist, varav styrelsen lidit, har icke uppmuntrat styrelsen att
självmant utvidga sin verksamhet.
Då utredningsmannen ifrågasätter, huruvida icke den utvidgning av styrelsens
verksamhet och personalorganisation, som ägt rum, borde ha genomförts
med mera beaktande av tillgängliga resurser, vill styrelsen för sin del
uttala, att organisationen utökats först sedan ett mycket starkt behov härav
gjort sig gällande, och sedan styrelsen efter noggrann undersökning funnit,
att det varit nödvändigt för att styrelsen skulle kunna fullgöra de skäliga
krav, som skogslagarna ålagt styrelsen. Den utökning, som av utredningsmannen
närmast åsyftas, skedde år 1939, då länsskogvaktarnas antal i kustlandet
ökades från 13 till 20 samtidigt som de extra länsskogvaktarnas antal
sjönk från 5 till 1. Denna utökning föregicks av en detaljerad utredning och
vidtogs först sedan centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund godkänt
densamma. Styrelsen förmenar också, att någon överorganisation icke föreligger,
ett förhållande som utredningsmannen ej heller efter nu företagen undersökning
ansett sig kunna påvisa. Den ökning i antalet tillfälliga förmän, som
skett under de senaste åren, är helt betingad av de ökade krav på biträde av
styrelsens personal, som skogsägarna ställt. Skogsvårdsstyrelsen hade givetvis
kunnat underlåta att tillmötesgå dessa krav, men detta skulle ha betingat
ett uppstoppande av den skogsvårdande verksamheten. Någon större kostnadsökning
har denna utökning av antalet tillfälliga förmän icke medfört,
enär styrelsen under årens lopp allt mer höjde biträdestagarnas ersättning
till skogsvårdsstyrelsen för förrättningar, så att slutligen endast en mindre del
av kostnaden för förrättningsmannen bestreds av skogsvårdsstyrelsen.
Skogsvårdsstyrelsen har icke ansett sig böra framställa någon erinran mot
utredningsmannens beräkning av medelsbehovet för 1944 års verksamhet i
kustlandet, vilken beräkning såsom förut nämnts, slutar å 179 300 kronor,
varav 80 000 kronor avsetts skola utgöra engångsanslag. I detta sammanhang
har emellertid skogsvårdsstyrelsen framhållit, att den del styrelsen under år
1944 kunde beviljas nr det särskilda vedutsyningsanslaget komme att bliva väsentligt
mindre än som beräknats. Styrelsens nettoutgifter för verksamheten
med dylika vedutsyningar hade nämligen avsevärt sjunkit på grund av ökade
inkomster av debiterade avgifter för biträdesförrättningar. De uttalanden, som
av utredningsmannen gjorts i samband med beräkningen under de olika utgiftstitlarna
lia föranlett vissa påpekanden från skogsvårdsstyrelsens sida.
Beträffande de åtgärder till stabilisering av skogsvårdsstyrelsens ekonomi,
som diskuterats i föreliggande utredning, har styrelsen anfört i huvudsak
följande.
Utredningsmannen har i syfte att åstadkomma en stabilisering av skogsvårdsstyrelsens
ekonomiska förhållanden ifrågasatt, alt Kungl. Maj:t eller
alternativt skogsstyrelsen skulle fastställa utgiftsstater för den av skogsvårdsstyrelsen
bedrivna verksamheten. 1 förhoppning om att detta skall leda till
att den prövning av de årliga anslagskraven, som då bör komma till stånd,
skall giva till resultat att skogsvårdsstyrelsen tilldelas anslag, som stå i relation
till de arbetsuppgifter, som gällande skogslag ålägger skogsvårdsstyrelsen
och vad som i övrigt med hänsyn till det allmännas intresse skäligen kan
krävas, har skogsvårdsstyrelsen intet att erinra mot ett dylikt fastställande
av stater. Dock bör enligt skogsvårdsstyrelsens mening de olika utgiftspos
-
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
19
telna ej fastställas var för sif* utan endast den omkostnadsram inom vilken
skogsvårdsstyrelsen har att bedriva sin verksamhet. Med den starka och i
regel oberäkneliga växling i de olika verksamhetsgrenarnas omfattning, som
ofta inträder mellan tiden för utgiftsförslagets uppgörande och det år förslaget
avser, kan ett fastlåsande av varje utgiftspost icke i praktiken bliva
genomförbar, om styrelsen skall kunna fylla sin uppgift. Styrelsen förutsätter
också, att, därest fastställande av utgiftsstater kommer till stånd, denna
anordning skall gälla alla skogsvårdsstyrelser, som få del av statsanslagen.
Skogsvårdsstyrelsens ifrågavarande yttrande utmynnar i en hemställan,
alt de av utredningsmannen föreslagna anslagsbeloppen måtte ställas till
styrelsens förfogande.
Skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län har förklarat sig tillstyrka skogsstyrelsens
förslag örn anvisande av statsbidrag till skogsvårdsstyrelsens verksamhet
under år 1944. Enligt vad skogsvårdsstyrelsen framhåller vöre skogsvårdskassans
ställning mycket svag, beroende väsentligen på otillräckliga
inkomster i form av skogsvårdsavgifter under eif flertal år. En sanering av
kassan snarast möjligt vore också starkt av behovet påkallad, enär verksamheten
måste bliva allvarligt lidande under rådande ekonomiska förhållanden.
På skäl, som anförts av skogsstyrelsen, hade skogsvårdsstyrelsen
emellertid icke velat påyrka, alt medel nu anvisades till täckande av hela
det föreliggande underskottet på en gång.
Statskontoret har framhållit, att ett ställningstagande till de i förevarande
utredning framlagda förslagen givetvis försvårades av att det vidgade underlag
för erforderliga bedömanden och jämförelser, som enligt de lämnade
direktiven avsetts skola erhållas genom att utredningen utsträckts till att
omfatta jämväl skogsvårdsstyrelserna i Jämtlands och Norrbottens län, icke
stöde lill buds. I betraktande av vad utredningsmannen och skogsstyrelsen
anfört bär emellertid statskontoret funnit sig icke böra motsätta sig den av
sistnämnda styrelse i ärendet föreslagna medelsanvisningen till skogsvårdsstyrelsen
i Västerbottens län. Rörande villkoren för åtnjutandet av ifrågavarande
statsbidrag har statskontoret yttrat i huvudsak följande.
Statskontoret förutsätter, att de av statsmakterna uttalade kraven på garantier
för att till skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län anvisat rörelsekapital
icke tages i anspråk för driftsändamål bliva beaktade och alt i enlighet
härmed särskilda föreskrifter meddelats i detta hänseende. I första
hand synes härvid böra ifrågakomma utredningsmannens förslag, att Kungl.
Maj:t skulle fastställa inkomst- och utgiftsstater för skogsvårdsstyrelsen att
lända lill efterrättelse samt att i samband därmed föreskreves, att överskridande
av i utgiftsstaten beräknad utgiftspost icke finge ske utan tillstånd
av Kungl. Maj:t. I detta sammanhang anser sig emellertid statskontoret böra
understryka utredningsmannens uppfattning, att det förtjänar övervägas örn
icke dylika inkomst- och utgiftsstater borde fastställas för skogsvårdsstyrelserna
överhuvud. I betraktande av att dessa styrelsers utgifter praktiskt taget
bestridas av statsmedel synes en dylik åtgärd icke blott i princip riktig
utan även av rådande statsfinansiella läge påkallad. Likaså ansluter sig
statskontoret till den av utredningsmannen ifrågasatta anordningen, att del
rörelsekapital, som för verksamheten i lappmarken och kustlandet anvisas
lill skogsvårdsstyrelsen, bör ställas lil! skogsstyrelsens förfogande för att i
20
Kunell. Maj:ts proposition nr lil.
mån av behov på rekvisition utanordnas tili skogsvårdsstyrelsen. Då emellertid
såväl anslaget till skogsvårdens befrämjande som anslaget till ersättning
för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m. utbetalas
och disponeras av statskontoret, torde detta förslag böra bifallas på så sätt
att föreskrift meddelas, att här avsedda medel skola av ämbetsverket utanordnas
till skogsvårdsstyrelsen i den mån skogsstyrelsen prövat behov
härav föreligga.
Vad angår den av skogsstyrelsen förordade höjningen av anslaget till
skogsvårdens befrämjande med ytterligare 7 0 000 kronor med hänsyn till
skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands län svaga ekonomiska läge har statskontoret
förklarat sig sakna nödiga hållpunkter för bedömandet av denna
fråga. I betraktande av pågående utredning angående bland annat denna
skogsvårdsstyrelses verksamhet och ekonomiska ställning hade det dock
synts statskontoret kunna ifrågasättas, huruvida icke med en dylik ytterligare
medelsanvisning kunde helt eller åtminstone delvis anstå till dess utredningen
blivit verkställd. I den mån denna skogsvårdsstyrelse emellertid
ansåges böra erhålla sådan medelsanvisning, borde i fråga om villkoren härför
gälla vad statskontoret föreslagit för skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens
län vidkommande.
Riksräkenskapsverket har beträffande de framlagda förslagen örn medelsanvisning
till sanering av Västerbottens och Västernorrlands läns skogsvårdsstyrelsers
ekonomi anfört huvudsakligen följande.
Med hänsyn till den korta tid som stålt till buds har riksräkenskapsverket
icke kunnat ingå på någon detaljgranskning av den framlagda
utredningen rörande Västerbottens läns skogsvårdsstyrelses ekonomiska förhållanden.
Riksräkenskapsverket förutsätter emellertid, att de nu gjorda anslagsäskandena
endast betraktas som preliminära samt att — om anslag
för ändamålet äskas av riksdagen — någon ökad medelstilldelning till skogsvårdsstyrelsen
icke kommer i fråga, innan ytterligare utredning rörande
denna styrelses sätt att handhava anvisade medel förebragts.
Av den preliminära utredningen framgår, att skogsvårdsstyrelsen under
år med tillfällig ökning av inkomsttillflödet, i stället för att reservera denna
inkomstökning eller använda den till förbättringsåtgärder, har utvidgat sin
personalorganisation. I följd därav ha underskott uppkommit under efterföljande
budgetår. Om skogsvårdsstyrelsen sålunda skaffat sig en organisation
som är större än som svarar mot styrelsens inkomster, synes detta innebära,
att styrelsen handlat med bristande ekonomiskt förutseende. Ett sådant
förhållande bör icke kunna framtvinga en höjning av statsbidraget.
Icke heller bör det verka till förfång för de övriga skogsvårdsstyrelser, vilka
anpassat sin organisation med hänsyn till tillgängliga medel.
Skulle det emellertid befinnas erforderligt att höja medelstillgången till
skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län, innan personalorganisationen kunnat
anpassas till den nivå som för styrelsens framtida verksamhet är ofrånkomligen
nödvändig -—- utredning härom föreligger ännu icke — bör detta
extra medelsbehov tillgodoses från ett särskilt, för sanering av denna skogsvårdsstyrelses
ekonomi avsett riksstatsanslag. Riksräkenskapsverket kan sålunda
icke för detta ändamål tillstyrka någon höjning av de för skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet avsedda årliga riksstatsanslagen.
Med hänsyn till vad i ärendet förekommit vill riksräkenskapsverket tillika
förorda, att de medel som kunna anvisas för utökning av skogsvårdsstyrel
-
Kungl. Maj:ts proposition nr lil. 21
sens i Västerbottens län kassareserv skola tills vidare förvaltas av skogsstyrelsen.
Vad angår skogsstyrelsens framställning om förhöjt statsbidrag för sanering
av skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands län ekonomi, kan riksräkenskapsverket
icke ingå på ett bedömande av denna fråga, enär utredning angående
nämnda skogsvårdsstyrelses ekonomiska läge ej föreligger. Därest
sanering av även denna skogsvårdsstyrelses ekonomi erfordras, böra medel
för ändamålet likaledes anvisas å förenämnda särskilda anslag.
De nu äskade anslagsmedlen skulle emellertid även användas till att likvidera
skulder som omhandlade skogsvård sstyrelser ådragit sig genom att upptaga
lån i enskild bank. Riksräkenskapsverlcet vill med anledning härav särskilt
framhålla följande.
De av Kungl. Majit och riksdagen anvisade, för skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet avsedda anslagen äro bidragsanslag som utgå med bestämda belopp.
Dessa anslag kunna icke överskridas. För de skulder, en sådan styrelse
åsamkar sig genom att påtaga sig utgifter som icke kunna inrymmas inom
den beräknade kostnadsramen, bliva styrelsens ledamöter ansvariga enligt
de för dessa styrelser gällande bestämmelser (SFS nr 350/1941, 8 och 9 §§).
Någon skyldighet för staten att täcka sådana skulder föreligger icke. Om
icke-statliga eller halvstatliga institutioner som åtnjuta statsbidrag skulle
kunna framtvinga höjningar av dessa bidrag enbart genom att upptaga
banklån för att finansiera utgifter, som staten eljest icke velat bidraga till.
skulle en ur statsfinansiell synpunkt ohållbar situation inträda. Riksräkenskapsverket
får sålunda avstyrka anvisande av anslag för täckning av skogsvårdsstyrelses
skulder.
Det i detta sammanhang väckta förslaget, att Kungl. Majit skulle efter
förslag av skogsstyrelsen fastställa utgiftsstater för skogsvårdsstyrelserna,
står i överensstämmelse med vad riksräkenskapsverket tidigare förordat (jfr
prop. nr 278/1943 s. 12). Riksräkenskapsverket vill härtill ytterligare framhålla,
att, därest sådana stater fastställas, detta måste anses innebära en i och
för sig välbehövlig begränsning av skogsvårdsstyrelsernas rätt att använda
en tillfällig ökning av skogsvårdsavgifterna. En föreskrift om att posterna
i en sådan stat icke få överskridas utan Kungl. Majits medgivande måste sålunda
innebära, att ett dylikt överskridande kan medgivas endast i den mån
inflytande skogsvårdsavgifter därtill lämna tillgång. Något överskridande av
de anvisade anslagen kan givetvis icke komma i fråga.
I detta sammanhang torde jag få anmäla, att skogsstyrelsen i en den 4
februari 1944 dagtecknad skrivelse framlagt förslag örn statsunderstöd
till elever vid vis s a s k ogsbru k s k a r s e r. Styrelsen har sålunda
hemställt, alt för nästa budgetår måtte anvisas 15 000 kronor för utdelning
enligt i skrivelsen angivna grunder av stipendier lill behövande elever
vid av skogsvårdsstyrelserna anordnade eller godkända kurser i skogliga ämnen
för skogsägare och landsbygdsungdom.
I förevarande skrivelse bar skogsstyrelsen framhållit, att skogsvårdsstyrelsernas
kursverksamhet, som utgjorde elt led i deras betydelsefulla propaganda-
och upplysningsarbete, omfattade i stort sett två utbildningslinjer. Sålunda
plägade anordnas dels kortare och längre skogsvårdskurser, avsedda
huvudsakligen för jordägare och deras söner, dels ock kortare kurser för utbildning
av förmän av olika slag, såsom planteringsförmän (plantörer) samt
gallrings-, byggesrensnings- och stämplingsförmän. Till elever vid förmans
-
22
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
kurserna antoges erfarna och intresserade skogsarbetare samt ägare av mindre
jordbruk oell lägenheter. De kortare skogsvårdskurserna bade, enligt vad
skogsstyrelsen anför, till uppgift att väcka deltagarnas intresse oell förståelse
för värdet av en god skogshushållning, medan de mera långvariga dessutom
syftade till att bibringa eleverna vissa elementära kunskaper av värde folden
som handhade skötseln av en mindre skog. Vad beträffar de förut omnämnda
förmännen vunne flertalet av dem mer eller mindre varaktig anställning
hos skogsvårdsstyrelse, medan andra sökte tjänst direkt hos .skogsägare.
Skogsstyrelsen har i detta sammanhang även erinrat örn att skogsvårdsstyrelserna
ställde erforderliga lärarkrafter till förfogande för skogsundervisningen
vid lantbruks- och lantmannaskolor.
Rörande den normala omfattningen av skogsvårdsstyrelsernas kursverksamhet
har skogsstyrelsen lämnat följande uppgifter.
14 skogsvårdsstyrelser bruka anordna minst en allmän skogsvårdskurs årligen.
Hälften av dessa styrelser uppgiva dessutom, att två eller flera sådana
kurser bruka förekomma. Två styrelser anordna skogsvårdskurser med två eller
flera års intervaller. Övriga nio skogsvårdsstyrelser lia icke regelbundet återkommande
kurser av detta slag på sitt program. Skogsvårdskursernas längd
växla mellan undantagsvis tre dagar och i regel en vecka för de kortaste samt
två månader för de längsta. Ungefär hälften av sammanlagda antalet skogsvårdskurser
har en längd av minst två veckor. Deltagarantalet rör sig mellan
15 och 35 per kurs.
Förmanskurser av olika slag anordnas icke så regelbundet utan mera med
hänsyn till det aktuella behovet av förmän. Om man bortser från den utbildning
av stämplingsförmän, som av särskilda skäl måst äga rum under krisen,
bär verksamheten ungefär följande omfattning. De syd och mellansvenska
skogsvårdsstyrelserna (på några undantag när) anordna med 1—4 års
mellanrum plantörkurser av 1—2 veckors längd. Vissa av dessa styrelser anordna
dessutom någon gång kurser av ungefär samma varaktighet för gallrings-
och stämplingsförmän. I Norrland äro förmanskurserna, vilka återkomma
med 1—3 års mellanrum, nästan uteslutande inriktade på utbildning
av hyggesrensnings-, gallrings- och stämplingsförmän. De lia en längd av 1—3
veckor. I fråga örn samtliga förmanskurser gäller, att elevantalet är något
mindre än vid skogsvårdskurser, 10—25 stycken.
De skogsvårdsstyrelser, som äro ägare till s. k. skogsvårdsgårdar, förlägga
i regel kurserna till dessa. I den utsträckning de olika skogsvårdsstyrelsernas
ekonomi så tillåtit lia eleverna förutom kostnadsfri undervisning åtnjutit vissa
naturaförmåner, såsom fritt logi, helt eller delvis fri kost samt litteratur till
nedsatt pris eller gratis. I något fall bär i stället för fri kost utgått kontantbidrag
till kosthållningen. Ävenledes har förekommit, att eleverna i stället
för understöd fått uppbära ersättning för det arbete, som under kursen utförts
åt skogsägare i trakten.
övervägande flertalet av de skogsvårdsstyrelser, som lia erfarenhet av
kursverksamhet, framhålla i infordrade yttranden, att stipendier till eleverna
vid av styrelserna anordnade kurser äro synnerligen nödvändiga därest verksamheten
skall få önskvärd omfattning.
Under senare år har på sina håll etablerats ett samarbete mellan skogsvårdsstyrelserna
och vissa ungdoms- och studieorganisationer på landsbygden.
Syftet har varit att med anlitande av styrelsepersonalens fackkunskap
föra in även skogliga studier och övningar på organisationernas program.
Man har ordnat exkursioner och s. k. gallringstävlingar, men även studie
-
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
23
cirklar i skogliga ämnen lia förekommit, varvid någon skogsvårdsstyrelsetjänsteman
antingen direkt lett cirkelns arbete eller också vid några tillfällen
linder studiernas gång stått till förfogande för frågor, förhör eller
dylikt. På bägge sidor framhålles, att man varit belåten med resultatet av
detta samarbete.
Vid överläggning inför skogsstyrelsen lia representanter för dessa organisationer
framhållit, att de gärna såge en ytterligare utökning av studieverksamheten
i skogliga ämnen genom ett fortsatt och utökat samarbete med skogsvårdsstyrelserna
och deras tjänstemän. Behovet av understöd till eleverna
vid skogsbrukskurser vitsordades även.
Skogsstyrelsen bär framhållit, att den i det föregående omförmälda undervisningsverksamheten
riktade sig huvudsakligen till skogsägare och jordbrukarungdom.
I 1936 års skogsutrednings betänkande nr 2 (SOU 1938: 58) hade
emellertid framlagts förslag till en genom skogsvårdsstyrelserna bedriven
fortbildning av skogsarbetare. Enligt vad skogsstyrelsen anför hade också
före nuvarande kris vissa skogsvårdsstyrelser försöksvis börjat med kortare
kurser, avsedda för skogsarbetare. Denna verksamhet kunde eventuellt bliva
upptagen i större skala, när mera normala tider inträdde. Då någon egentlig
erfarenhet av densamma ännu ej funnes och bestämmelserna om understöd
till eleverna vid kurser av detta slag troligen skulle behöva utformas på särskilt
sätt, har skogsstyrelsen förklarat sig icke nu ämna föreslå några åtgärder
för att underlätta en sådan utbildningsverksamhet. Styrelsen Ilar ej
heller ansett att skäl för närvarande förelåge att av statsmedel anvisa stipendier
till eleverna vid av skogsvårdsstyrelserna anordnade förmanskurser.
Dessa kurser finge nämligen anses vara av mera intern karaktär, då de huvudsakligen
syftade till att utbilda personal för skogsvårdsstyrelsernas egna
behov.
Det förslag örn stipendier av statsmedel, som skogsstyrelsen funnit sig böra
framlägga, berör endast deltagarna i skogsbrukskurser, avsedda för skogsägare
och jordbrukarungdom. Till motivering av förslaget har styrelsen anfört
följande.
Som i motionerna 1:91 och II: 140 till 1943 års riksdag framhålles, tala
starka skäl för att stipendier av statsmedel — liksom nu är fallet beträffande
vissa lantbrukskurser — böra kunna utgå till behövande elever vid skogsbrukskurser.
Det är nämligen uppenbart ett allmänt intresse, att så många
som möjligt av de mindre skogsägarna och deras söner erhålla någon undervisning
i de grenar av skogshushållningen, som äro av betydelse för skötseln
av en mindre skog. För dessa personer torde därvid sorn regel den enda
till buds stående möjligheten vara att genomgå någon av skogsvårdsstyrelsen
eller de nämnda organisationerna anordnad kurs. Deltagandet i en sådan
kurs kan emellertid för många mindre skogsägare försvåras eller omöjliggöras
på grund av de ekonomiska uppoffringar det innebär. I vetskap härom
ha också skogsvårdsstyrelserna sökt alt i den utsträckning, deras ekonomi
tillåtit, underlätta deltagandet i kurserna genom mindre kontantbidrag
eller naturaförmåner. Skogsägarnas möjligheter att erhålla nödtorftig skogig
utbildning böra emellertid icke vara beroende av vederbörande skogsvårdsstyrelses
ekonomiska resurser. Särskilt för att underlätta en önskvärd
utvidgning av denna undervisningsverksamhet är det därför viktigt, att stipendier
av statsmedel kunna ställas till förfogande för elever, som äro i behov
därav.
24
Kungl. Alaj:ts proposition nr lil.
I fråga om dea närmare utformningen av den föreslagna stipendieverksamheten
samt beträffande kostnaderna för verksamheten har skogsstyrelsen
yttrat i huvudsak följande.
Villkoren för ifrågavarande stipendieverksamhet torde i stort sett kunna
anknytas till gällande bestämmelser för understöd lill elever vid fasta småbrukskurser,
vilka återfinnas i kungörelsen den 3 juni 1938 (nr 356). Vad då
först angår de krav, som böra ställas på kurserna för att eleverna skola kunna
bliva understödsberättigade, bör framhållas, att kurser, som avse att behandla
skogshushållningen i allmänhet eller mera omfattande del av densamma,
icke böra vara kortare än två veckor med heltidsläsning. I särskilda fall böra
emellertid stipendier kunna utgå även till elever vid kortare specialkurser i
något mera begränsat ämne, såsom hyggesvård, ungskogsgallring, stamkvistning,
virkesaptering o. d. Den skogliga studieverksamhet, som folkbildningsoch
fackorganisationerna nu bedriva, är i regel ej av den art, att här föreslagna
krav uppfyllas. Därest skogsundervisningen ombesörjes av skogsvårdsstyrelsens
tjänstemän eller kursplaner och lärare i förväg godkänts av
styrelsen, böra dock stipendier kunna utgå även till elever vid av dessa organisationer
anordnade kurser av förut angiven typ.
Bidragskvalilikationerna för den enskilde eleven vid de fasta småbrukskurserna
äro, att han skall vara boende så avlägset från den plats, där kursen
hålles, att han icke kan under kursen vistas i sitt hem, att han visar sig vara
i behov av ifrågavarande understöd och slutligen att han har sin verksamhet
vid jordbruk med högst 15 hektar åker. Dessa kvalifikationsbestämmelser
kunna i huvudsak bibehållas för eleverna vid skogsvårdskurser, dock
med undantag av det sista villkoret. Med hänsyn till att en allmän behovsprövning
skall äga rum, synes någon bestämmelse om visst högsta arealinnehav
ej vara erforderlig; en sådan gräns skulle för övrigt icke skäligen
kunna sättas lika i hela landet.
Vad angår understödets storlek vill skogsstyrelsen framhålla, att det enligt
gällande bestämmelser utgående beloppet, 1 krona 50 öre per dag, under
nuvarande förhållanden visserligen måste anses för lågt. Då emellertid frågan
om ett högre bidrag synes böra prövas i samband nied en höjning av de
till småbrukskursernas elever utgående bidragen, har styrelsen icke för närvarande
velat föreslå högre bidragsbelopp till elever vid här ifrågavarande
kurser.
Även formerna för bidragsverksamhelen torde kunna anknytas till nu
gällande bestämmelser, varvid skogsstyrelsen skulle bliva bidragsbeviljande,
liksom lantbruksstyrelsen nu är i fråga om motsvarande understöd på jordbrukets
område, och skogsvårdsstyrelserna skulle få samina funktion som
hushållningssällskapens förvaltningsutskott.
Skogsstyrelsen har sökt att beräkna det anslag, som skulle erfordras imali
kunna utlämna understöd på i det föregående skisserade villkor. Skogsvårdsstyrelsernas
normala kursverksamhet av detta slag omfattar 20 å 25
kurser årligen med ett sammanlagt antal elevdagar av 8 å 9 000. Om överslagsvis
75 procent av eleverna beräknas vara i behov av understöd, skulle
sålunda under elt år åtgå cirka 10 000 kronor. Med hänsyn till de föreslagna
elevunderstödens stimulerande effekt torde man emellertid vara berättigad
att räkna med någon utökning av kursverksamheten, särskilt om skogsvårdsstyrelsernas
befattningstagande med vedavverkningarna under nästkommande
budgetår kan minskas och de åter få möjlighet att ägna tillbörlig uppmärksamhet
åt undervisningsverksamheten. Ett belopp av 15 000 kronor torde
dock visa sig tillfyllest under ett första år.
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
25
Med hänsyn till det läge, vari skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län eko- De pär l&wntsnomi
i början av år 1943 befann sig — styrelsen hade bland annat för be- cM‘nstridande
av de löpande utgifterna nödgats i betydande utsträckning disponera
tillgängligt rörelsekapital ävensom upptaga lån — förordade jag i samband
nied framläggandet för samma års riksdag av propositionen nr 278, att en
undersökning borde verkställas angående skogsvårdsstyrelsens organisation
och personalbehov. Såsom i det föregående nämnts uppdrog Kungl. Maj:t den
30 juni 1943 åt skogsstyrelsen alt verkställa berörda undersökning. Denna,
som av skogsstyrelsen avsetts skola omfatta jämväl skogsvårdsstyrelsernas i
Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län organisation och ekonomi,
har med hänsyn till omfattningen och arten av de spörsmål, varom här är
fråga, icke ännu kunnat slutföras. Emellertid har skogsstyrelsen överlämnat
en av särskild utredningsman inom styrelsen verkställd preliminär undersökning
avseende bland annat skogsvårdsstyrelsens i Västerbotten län nuvarande
ekonomiska läge samt skogsvårdsstyrelsens medelsbehov för år 1944.
Skogsstyrelsen har, i överensstämmelse med vad av utredningsmannen förordats,
beräknat behovet av statsmedel för verksamheten inom Västerbottens
läns kustland till 99 300 kronor i vad avser driftkostnader samt till
80 000 kronor i vad avser engångskostnader för sanering av skogsvårdsstyrelsens
ekonomi. Ehuru någon utredning ännu ej verkställts beträffande
skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands län finansiella läge, har skogsstyrelsen
likväl i betraktande av sistnämnda skogsvårdsstyrelses svaga ekonomi
— vilken under år 1943 ytterligare försämrats — funnit det ofrånkomligt,
att för budgetåret 1944/45 beräknades ett belopp av 70 000 kronor för
konsolidering av skogsvårdsstyrelsens ekonomiska förhållanden.
Medelsbehovet under anslaget till skogsvårdens befrämjande har av skogsstyrelsen
beräknats till 850 000 kronor, varav 700 000 kronor avsetts till bestridande
av löpande utgifter för samtliga skogsvårdsstyrelser samt (80 000
t 70 000 =) 150 000 kronor till sanering av skogsvårdsstyrelsernas i Västerbottens
och Västernorrlands län ekonomi.
Innan den förut berörda undersökningen rörande skogsvårdsstyrelsens i
Västerbottens län organisation och personalbehov samt därmed sammanhängande
spörsmål slutförts, är det givetvis svårt att taga slutgiltig ståndpunkt
till det sätt, varpå styrelsen bedrivit sin verksamhet och handhaf!
anvisade medel. Av den hittills verkställda utredningen synes dock framgå,
att den utvidgning av styrelsens verksamhet, som under senare år ägt rum.
genomförts utan tillräckligt beaktande av tillgängliga resurser. De principer,
som skogsvårdsstyrelsen följt vid handhavandet av sin ekonomi, ha medfört
att styrelsen vid upprepade tillfällen under de senaste åren måst i viss
utsträckning finansiera sin verksamhet med lånemedel, i den mån icke tillgängligt
rörelsekapital tagits i anspråk för ändamålet. Den hit lills förebragta
utredningen synes i viss mån giva stöd åt de synpunkter, som riksräkenskapsverket
framfört i sitt yttrande. Del torde emellertid kunna förväntas,
att den fortsatta utredningen kommer att ytterligare belysa ifrågavarande
spörsmål samt närmare klarlägga de möjligheter till rationalisering och sa
-
26
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
Hering av skogsvårdsstyrelsens verksamhet, som kunna föreligga. I avvaktan
härpå synas, i anslutning till vad skogsstyrelsen anfört, de av utredningsmannen
i den preliminära utredningen framlagda beräkningarna över skogsvårdsstyrelsens
medelsbehov för 1944 års verksamhet få godtagas såsom utgångspunkt
vid beräknandet av statsbidraget till skogsvårdsstyrelsen för sagda
år. Jag finner mig därför i frågans nuvarande läge icke böra motsätta mig,
att för bestridande av driftkostnaderna i samband med verksamheten i kustlandet
beräknas ett statsbidrag av 99 300 kronor samt att för sanering av
skogsvårdsstyrelsens ekonomi anvisas ett belopp av 80 000 kronor, varav
70 000 kronor avses såsom rörelsekapital och 10 000 kronor till betalning av
oguldna banklån.
Vad beträffar skogsstyrelsens hemställan, att ett belopp av 70 000 kronor
skulle anslås till förstärkning av Västernorrlands läns skogsvårdsstyrelses
ekonomi, har jag liksom statskontoret funnit det vara i viss mån tveksamt,
huruvida icke med denna ytterligare medelsanvisning till skogsvårdsstyrelsen
kunde anstå i avbidän på färdigställandet av den inom skogsstyrelsen pågående
utredningen. Med hänsyn till vad sistnämnda styrelse i ärendet andraga
vill jag dock förorda, att det föreslagna beloppet nu äskas av riksdagen.
I utredningen rörande skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län ekonomi har
betonats vikten av att garantier skapades mot att av statsmedel anvisat rörelsekapital
förbrukades för driftsändamål. Förslag i nu angivet hänseende
har även framlagts i utredningen. Sålunda föreslås, att anvisat rörelsekapital
skall ställas till skogsstyrelsens förfogande för att i mån av behov på rekvisition
utbetalas till skogsvårdsstyrelsen. Enligt förslaget borde rörelsekapitalet
jämväl, efter medgivande av riksdagen, få utanordnas till skogsvårdsstyrelsen
för bestridande av oförutsedda driftsutgifter. Ifrågavarande förslag, som tillstyrkts
av såväl skogsstyrelsen som statskontoret och riksräkenskapsverket,
anser jag mig böra i huvudsak biträda. Såsom statskontoret anfört torde dock,
med hänsyn till att anslaget till skogsvårdens befrämjande utbetalas och disponeras
av statskontoret, böra föreskrivas, att bär avsedda medel skola av ämbetsverket
utanordnas till skogsvårdsstyrelsen i den mån skogsstyrelsen prövat
behov därav föreligga. Starka skäl synas mig vidare ha anförts för utredningens
förslag att särskilda inkomst- och utgiftsstater skola fastställas för
ifrågavarande skogsvårdsstyrelse. Enligt min mening bör denna åtgärd lämpligen
ankomma på skogsstyrelsen, som jämväl bör lia att under hela räkenskapsåret
hålla sig noga underrättad örn skogsvårdsstyrelsens ekonomiska
ställning. Kungl. Maj:t torde få äga att i sinom tid meddela erforderliga bestämmelser
rörande staternas fastställande, överskridande av utgiftsposter
m. m.
De åtgärder i syfte att vinna garantier mot ett missbruk av anvisat rörelsekapital,
vilka i det föregående förordats, torde böra vinna tillämpning jämväl
i avseende å skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län. Frågan om fastställande
genom skogsstyrelsens försorg av inkomst- och utgiftsstater för
övriga skogsvårdsstyrelser synes däremot böra göras till föremål för ytterligare
överväganden, innan slutlig ståndpunkt till densamma kan tagas.
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
27
Såsom redan nämnts har skogsstyrelsen föreslagit, att under ifrågavarande
anslag beräknades 700 000 kronor till löpande omkostnader för samtliga
skogsvårdsstyrelser. Jag anser mig icke kunna tillstyrka, att för nästa budgetår
uppföres högre belopp än 600 000 kronor för sagda ändamål. I jämförelse med
anvisningen för löpande budgetår innebär detta en sänkning med (700 000 —
600 000 =) 100 000 kronor. Med hänsyn till den beräknade avsevärda stegringen
av skogsvårdsavgifterna för innevarande år torde det även med det av
mig förordade lägre anslagsbeloppet bliva möjligt för skogsvårdsstyrelserna
att i viss utsträckning verkställa önskvärda medelsfonderingar. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av skogsstyrelsen fördela ifrågavarande
belopp mellan skogsvårdsstyrelserna.
Det engångsbelopp å (80 000 + 70 000 =) 150 000 kronor, som jag i det
föregående föreslagit skola anvisas för sanering av skogsvårdsstyrelsernas i
Västerbottens och Västernorrlands län ekonomi, synes i anslutning till vad
riksräkenskapsverket yttrat lämpligen böra upptagas under ett särskilt riksstatsanslag,
benämnt Skogsvård m. m.: Sanering av vissa skogsvårdsstyrelsers
ekonomi. Till frågan om ytterligare medelsanvisning å sagda anslag återkommer
jag i det följande.
Anslaget till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande bör följaktligen
i enlighet med vad jag förut anfört för nästa budgetår uppföras med
ett belopp av 600 000 kronor. Med hänsyn till vad skogsstyrelsen i sin
skrivelse den 4 februari 1944 framhållit vill jag förorda, att ett belopp
av 15 000 kronor av anslaget må disponeras för utlämnande genom skogsvårdsstyrelserna
— enligt i huvudsak de grunder, som föreslagits av skogsstyrelsen
— av stipendier till behövande elever vid vissa skogsbrukskurser.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid meddela erforderliga
föreskrifter rörande förevarande stipendieverksamhet. Utöver vad i det
föregående förordats synas för användningen av ifrågavarande anslag böra
gälla i huvudsak enahanda villkor som för närvarande.
Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader föranledda av 1932
års lappmarkslag m. m.
För innevarande budgetår är till ersättning för kostnader föranledda av
1932 års lappmarkslag m. m. uppfört ett anslag av 800 000 kronor. Beträftande
föreskrifter angående anslagets användning hänvisas till statsliggaren
sid. 718.
I skrivelse den 28 augusti 1943 med / ö r slag till a n s lag s u s k a fide
n för budgetåret 19 44/4 5 bar skogsstyrelsen hemställt, alt i
riksstatsförslaget för sagda budgetår måtte till Skogsvård m. m.: Ersättning
för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m. beräknas ett belopp
av 1 100 000 kronor, varav 150 000 kronor avsetts för konsolidering av
skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län ekonomi.
28
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
För utrönande av anslagsbehovet till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1944/45 har skogsstyrelsen inhämtat uppgifter från vederbörande skogsvårdsstyrelse.
Dessas medelsäskanden framgå av följande sammanställning,
i vilken till jämförelse medtagits jämväl motsvarande medelstilldelningar för
budgetåren 1941/42—1943/44.
Skogsvårdsstyrelsen i |
Medelstilldelning för |
Äskat för |
||
1941/42 kronor |
1942/43 kronor |
1943''44 kronor |
||
Kopparbergs län...................... |
28100 |
23 600 |
24110 |
24300 |
j Gävleborgs > ...................... |
400 |
500 |
420 |
500 |
Jämtlands > ...................... |
68 600 |
80 200 |
66 600 |
89 300 1 |
1 Västerbottens > ...................... |
429 000 |
356 100 |
1459 230 |
587 000 |
Norrbottens » ...................... |
223 900 |
239 600 |
249 640 |
399 000 |
Summa |
750000 |
700000 |
800 000 |
1100100 i |
Beträffande de principer, som skogsstyrelsen ansett böra tillämpas vid en
granskning av skogsvårdsstyrelsernas anslagsäskanden — vilka såsom den i
det föregående intagna sammanställningen utvisar sluta å ett belopp av
1 100 100 kronor — innehåller skogsstyrelsens ifrågavarande skrivelse följande.
Äskandena böra givetvis bedömas under hänsynstagande till allmänna
sparsamhetskrav. Ä andra sidan bör understrykas, att omfattningen av skogs
vårdsstyrelsemas verksamhet i anledning av lappmarkslagen i stor utsträckning
är bestämd av gällande lagföreskrifter och sålunda ej kan av styrelserna
påverkas. Enligt lagen får praktiskt taget ingen avverkning äga rum utan
skogsvårdsstyrelsernas tillstånd, varvid utsyning skall verkställas genom sakkunnig
person, i regel sådan med högre skogig utbildning. Avverkningstillstånden
skola grundas på för fastigheterna upprättade avverkningsplaner.
Arbetet med upprättande av planer och verkställande äv utsyning utgör också
en övervägande del av verksamheten inom här berörda områden. Omfattningen
av dessa arbeten bestämmes dels av lagens föreskrifter rörande
avverkningsplaners upprättande, dels ock av i vilken utsträckning skogsägarna
inkomma med framställningar örn utsyning av de virkesbelopp, som
enligt planerna må avverkas. Då för ett mycket stort antal fastigheter en
ny utsyningsperiod börjar med år 1944, kommer troligen utsyningsverksamheten
redan av denna anledning att öka. Vidare bör uppmärksammas, att
med nuvarande goda träkols- och vedpriser avverkningen av klenare gallrings-
och rensningsvirke nått ovanligt stor omfattning i dessa trakter. Även
sådan avverkning måste.i regel föregås av utsyning genom skogsvårdsslyrelsens
försorg.
Under framhållande att skogsvårdsstyrelserna sålunda icke kunde, utan
åsidosättande av lagens föreskrifter, i större utsträckning inskränka verksamheten
i lappmarksskogarna har skogsstyrelsen beträffande de olika skogsvårdsstyrelsernas
anslagsäskanden anfört i huvudsak följande.
1 Härav ha 93 000 kronor avsetts till utfyllnad av den s. k. kassareserven hos skogsvårdsstyrelsen
i Västerbottens län.
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
29
Vad beträffar skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län synes denna ha bemödat
sig om att i möjligaste mån anpassa sin verksamhet efter rådande situation,
varför skogsstyrelsen för sin del ej har något att erinra mot det äskade
beloppet, 24 300 kronor. Det av skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län begärda
beloppet, 500 kronor, föranleder ej heller någon anmärkning från
skogsstyrelsens sida.
Den ifrågasatta anslagshöjningen för skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län,
(89 300 — 66 600 =) 22 700 kronor, beror huvudsakligen på att styrelsen
räknat med återbetalning av ett belopp, som skogsvårdslcassan för länet i
övrigt måst förskottera för att lappmarksverksamheten under år 1943 skulle
kunna upprätthållas i erforderlig omfattning. Statsanslaget för år 1943 har
nämligen icke medgivit detta. Enär skogsvårdsstyrelsens beräkningar synas
motsvara rimliga sparsamhets- och andra fordringar, har skogsstyrelsen ej
funnit skäl till erinran mot det begärda anslaget, 89 300 kronor.
Skogs vårdss 1 yreisen i Västerbottens län har beräknat anslagsbehovet till
587 000 kronor, varav 86 000 kronor skulle erfordras för återbetalning av ett
lån, som i slutet av år 1943 måste upptagas för driftens upprätthållande. Bortses
i detta sammanhang från sistnämnda belopp, minskas anslagsbehovet till
501 000 kronor. Granskningen av skogsvårdsstyrelsens preliminära budget
för år 1944 har ej föranlett några erinringar, då den synes vara uppgjord
under nödigt beaktande av allmänna sparsamhetskrav.
Skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län har för år 1944 räknat med en utgiftsökning
i jämförelse med år 1942 av ej mindre än 143 000 kronor. Även
örn skogsstyrelsen finner det troligt, att skogsvårdsstyrelsens utgifter måste
uppräknas, har dock fullt bärande motiv för en så avsevärd utgiftsstegring
enligt styrelsens mening knappast framlagts. Även med en begränsning av
statsbidraget från begärda 399 000 kronor till 340 000 kronor torde det bliva
möjligt för skogsvårdsstyrelsen alt upprätthålla verksamheten i nöjaktig
omfattning.
Skogsstyrelsen har sålunda för driftsändamål tillstyrkt följande medelstilldelning
för budgetåret 1944/45:
Skogsvårdsstyrelsen i Kronor
Kopparbergs län ............................................ 24 300
Gävleborgs län .............................................. 500
Jämtlands län .............................................. 89 300
Västerbottens län ........................................ 501 000
Norrbottens län ............................................ 340 000
Summa kronor 955 100.
Sistnämnda belopp, avrundat nedåt till 950 000 kronor, har av skogsstyrelsen
ansetts böra anvisas å riksstaten för nästa budgetår till ersättning för
kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m. Under förmälan att
vissa undersökningar påginge rörande frågan örn en konsolidering av skogsvårdsstyrelsens
i Västerbottens län ekonomi har skogsstyrelsen härjämte för
della ändamål beräknat ett preliminärt belopp av 150 000 kronor.
I remissutlåtande den 18 oktober 1943 har statskontoret förklarat, att vad
skogsstyrelsen anfört beträffande nu förevarande anslag endast givit statskontoret
anledning ifrågasätta, huruvida medel borde anvisas till återbetalning
av det belopp ä 22 700 kronor, som skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län
30
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
förskotterat för verksamhetens bedrivande under år 1943. Med denna medelsanvisning
syntes kunna anstå till dess motsvarande spörsmål löstes i fråga
örn skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län.
I den utredning rörande skogsval- dssty reise n s i V aste rbottens
län ekonomiska förhållanden, som enligt vad förut
nämnts, överlämnats av skogsstyrelsen med skrivelse den 21 januari 1944.
har utredningsmannen bland annat lämnat följande uppgifter rörande skogsvårdsstyrelsens
ekonomi under de senare åren såvitt
angår verksamheten i lappmarken.
Omkostnaderna för den av skogsvårdsstyrelsen bedrivna verksamheten i
lappmarken bestridas till övervägande del av statsanslag och till styrelsen
inflytande skogsvårdsavgifter. Då skogsägarna i lappmarken jämlikt gällande
lappmarkslag äro berättigade att kostnadsfritt erhålla biträde av
skogsvårdsstyrelsens personal för utsyningar och skogstaxeringar, uppbär
styrelsen endast i mindre mån inkomster av själva verksamheten.
De inkomster (exklusive upptagna lån), som under åren 1936—1943 stått
till förfogade för skogsvårdsverksamheten i lappmarken, samt de utgifter
(exklusive återbetalade lån), som under nämnda år redovisats för sagda
verksamhet, framgå av följande sammanställning.
År |
Inkomster kronor |
Utgifter kronor |
År |
Inkomster kronor |
Utgifter kronor |
1936 |
548138 |
501 443 |
1940 |
615 110 |
524 918 |
1937 |
603 633 |
625 239 |
1941 |
591 588 |
686 765 |
1938 |
607 023 |
497 427 |
1942 |
652 301 |
7O3 707 |
1939 |
603 711 |
586 325 |
11943 |
644 046 |
702 000 |
Vid 1934 års riksdag tilldelades skogsvårdsstyrelserna i Norrbottens och
Västerbottens län anslag av statsmedel å 100 000 kronor respektive 150 000
kronor att användas såsom rörelsekapital för verksamhetens bedrivande i
lappmarken. Den närmaste anledningen till medelsanvisningen var, att styrelserna,
ehuru de måst igångsätta denna nya verksamhet redan i slutet
av år 1933, icke erhöllo statsanslag för ändamålet förrän efter den 1 juli
1934, till följd varav de blevo nödsakade att upptaga lån i privat bankinrättning
för att till sagda tidpunkt kunna bestrida de av verksamheten i
fråga förorsakade utgifterna. Rörelsekapitalet anvisades för att förhindra
att en dylik situation ånyo skulle inträffa. Redan påföljande år var emellertid
skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län nödsakad att — utöver statsanslag
till bestridande av 1935 års löpande omkostnader -— hemställa om
ett belopp av 130 000 kronor för täckande av uppkomna brister i det år
1934 anvisade rörelsekapitalet. Även under de närmast därefter följande
åren överstego årets omkostnader för verksamheten i lappmarken de därför
anvisade medlen, varför styrelsen i betydande utsträckning såg sig nödsakad
anlita det till styrelsens förfogande ställda rörelsekapitalet. Till 1936,
1937 och 1938 års riksdagar äskade styrelsen till följd härav statsanslag
för täckande av uppkomna brister i rörelsekapitalet å respektive 74 000,
130 000 och 130 000 kronor. I stort sett tillmötesgingos styrelsens ansökningar
örn förnyelse av rörelsekapitalet. Under verksamhetsåren 1938—1940 kun
-
1 Beräknade belopp.
Kungl. Afaj:ts proposition nr lil.
31
de omkostnaderna för rörelsen i stort sett hållas inom ramen för tillgängliga
inkomster. Till följd av den under krigsåren inträdande ansvällningen
av verksamhetsuppgifterna i lappmarken och de av krisen föranledda ökade
omkostnaderna, undergingo emellertid styrelsens utgifter åren 1941 och
1942 en stegring som icke hade motsvarighet i någon ökning av inkomsterna
under samma tid. Vid 1943 års riksdag anvisades på framställning av
styrelsen ett belopp av 93 000 kronor för att täcka uppkommen brist i den
kassareserv, som ställts till styrelsens förfogande. Härvid förutsattes dock
uttryckligen, att garantier tillskapades mot ett upprepande av att till rörelsekapital
avsedda medel foges i anspråk för driftsändamål.
Vad beträffar de förslag till åtgärder för stabilisering av
skogs vårdsstyrelsens ekonomi, som framlagts av utredningsmannen,
har en redogörelse för dessa förslag lämnats i det föregående vid behandlingen
av anslaget till skogsvårdens befrämjande.
Utredningsmannen, som härefter behandlat frågan om skogsvårdsstyrelsens
medelsbehov för 1944 års verksamhet i lappia
arben, har erinrat örn de omfattande arbetsuppgifter, styrelsen fått sig
förelagda genom överförandet av lappmarksskogarna till styrelsens verksamhetsområde.
Då skogsvårdsstyrelsen den 1 januari 1934 från domänstyrelsen
övertagit uppsikten över de enskilda skogarna i lappmarken, hade
styrelsens verksamhet begränsats till att väsentligen omfatta skogarna nedom
odlingsgränsen. Genom olika författningsändringar hade därefter från
och med den 1 januari 1939 husbehovsskogarna samt från och med den
1 januari 1940 allmänningsskogarna och kronohemmanen nedom odlingsgränsen
lagts under styrelsens tillsyn. Enligt utredningsmannens mening
hade skogsvårdsstyrelsen på förevarande verksamhetsområde under den
gångna tioårsperioden uppnått synnerligen goda resultat.
I fråga om den granskning, utredningsmannen underkastat de av skogsvårdsstyrelsen
upprättade preliminära inkomst- och utgiftsstalerna för 1944
års verksamhet i lappmarken, anföres i utredningen huvudsakligen följande.
Utgifterna, vilka av skogsvårdsstyrelsen beräknats lill sammanlagt 716 000
kronor, lia av utredningsmannen uppskattats till 671 000 kronor. Utgiftsminskningar
föreslås sålunda av utredningsmannen beträffande utgiftsposterna
beståndsvård och avverkning, återväxt, betesfred, övervakandet av
skogslagarnas efterlevnad samt löner och bidrag till pensionsavgifter.
Därest vedproduktionsplikten för bland annat Västerbottens län kommer
att upphöra för första halvåret 1944, torde man kunna räkna med en viss
minskning av vedavverkningama under år 1944 och en härav följande minskning^
av skogsvårdsstyrelsens avverkningskostnader.
Då det är av synnerlig vikt, att den i lappmarken bedrivna återväxtverksamheten
pa allt sätt underhålles och främjas, anser sig utredningsmannen
höra iillstyrka, att tillräckliga medel i fortsättningen anvisas till skogsvårdsstyrelsen
för denna rörelsegren. För år 1944 lära emellertid de för ändamålet
erforderliga omkostnaderna höra beräknas lill ett något lägre belopp
än vad skogsvårdsstyrelsen ansett vara behövligt.
I likhet med skogsvårdsstyrelsen anser utredningsmannen den av styrelsen
bedrivna verksamheten för betesfrågans ordnande vara så betydelsefull,
att ett nedläggande av detta arbete icke bör ifrågakomma. Med hänsyn till
det rådande ekonomiska läget finner utredningsmannen sig dock icke kun
-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
na förorda någon förhöjning av det för år 1943 under utgiftsposten betesfred
beräknade beloppet.
Vad beträffar utgiftsposten övervakandet av skogslagarnas efterlevnad
vill utredningsmannen i betraktande av de för närvarande rådande förhållandena
ifrågasätta, huruvida icke viss nedskärning av förevarande utgifter
bör kunna äga rum utan att fördenskull menliga verkningar härav behöva
inträda.
Den organisationsplan för verksamheten i lappmarken, som skogsvårdsstyrelsen
lagt upp, omfattar ett större antal ordinarie tjänstemän än vad någon
annan skogsvårdsstyrelse har till sitt förfogande. Det bör dock uppmärksammas,
att de på styrelsen vilande arbetsuppgifterna otvivelaktigt äro mera
krävande än övriga skogsvårdsstyrelsers. I avvaktan på den ingående utredning
om det inom lappmarken förefintliga biträdesbehovet och därmed sammanhängande
frågor, som framdeles avses skola företagas, anser sig utredningsmannen
böra med en mindre jämkning godtaga av skogsvårdsstyrelsen
gjorda uppskattningar av 1944 års lönekostnader.
Inkomsterna — exklusive statsanslag — ha av skogsvårdsstyrelsen beräknats
till 205 000 kronor. Denna beräkning kan godtagas av utredningsmannen.
Såsom framgår av det anförda har utredningsmannen beräknat de sammanlagda
driftsutgifterna under år 1944 för skogsvårdsslyrelsens verksamhet
i lappmarken lill 071 000 kronor samt de egna inkomsterna av verksamheten
till 205 000 kronor. Då de utgående och ingående behållningarna beräknats
till 152 000 respektive 160 200 kronor, erfordras enligt utredningsmannens
förslag till täckande av skillnaden mellan driftsutgifter och tillgängliga medel
en anslagstilldelning av (671 000 + 152 000 — 205 000 — 160 200 —) 457 800
kronor. Utredningsmannen har utgått från att av sistnämnda belopp 8 000
kronor komme att anvisas till styrelsen från det särskilda vedutsyningsanslaget,
varför sålunda från anslaget till ersättning för kostnader föranledda
av 1932 års lappmarkslag m. m. borde anvisas (457 800 — 8 000 =) i runt
tal 450 000 kronor till driftskostnader.
Beträffande storleken av det engångsanslag, som enligt utredningsmannens
mening syntes böra utgå för upphjälpande av skogsvårdsslyrelsens
ekonomi, har utredningsmannen yttrat följande.
Vid årsskiftet 1943/44 redovisade skogsvårdsstyrelsen en nettoskuld å i
runt tal 78 000 kronor. För återbetalning av denna skuld anser sig utredningsmannen
böra förorda, att erforderliga medel ställas till styrelsens förfogande.
Vidkommande storleken av den kassareserv, som i fortsättningen bör stå
till skogsvårdsslyrelsens förfogande, har styrelsen enligt till utredningsmannen
under hand gjorda uttalanden ansett de hittills för detta ändamål avsedda
medlen, vilka maximerats till 150 000 kronor, otillräckliga, särskilt
med hänsyn till de under de senaste åren avsevärt stegrade utgifterna under
verksamhetsårets första hälft. Givetvis är kassareservens storleksordning
i väsentlig mån beroende av skogsvårdsavgifternas storlek, liksom dessa i sin
tur är avhängiga av konjunkturerna på trävarumarknaden. Av inkomsternas
och utgifternas fördelning under året synes dock framgå, att en kassareserv
å det hittills anvisade beloppet i stort sett får anses ha varit tillfyllest.
Endast under de tre senaste åren ha utgifterna under första halvåret överstigit
eller beräknats överstiga inkomsterna under motsvarande tid med belopp
upp till 150 000 kronor och därutöver. Med hänsyn till att under de
Kungl. May.ts proposition nr lil.
33
närmaste åren — såvida icke konjunkturomsvängning inträffar — styrelsens
utgifter och inkomster i stort sett torde hålla sig på oförändrad nivå, vill utredningsmannen
ifrågasätta, huruvida icke den till styrelsens förfogande ställda
kassareserven bär tills vidare utökas förslagsvis till 180 000 kronor. Ett
engångsanslag å 30 000 kronor skulle följaktligen vara erforderligt för denna
förstärkning.
Utredningsmannen har sålunda föreslagit, alt till skogs vårdsstyrelsens verksamhet
i lappmarken under år 1944 måtte anvisas tillhopa 558 000 kronor,
varav 450 000 kronor för driftsändamål och (78 000 + 30 000—) 108 000
kronor såsom engångsanslag. 1 utredningen har framhållits angelägenheten
av att det för lappmarksverksamheien beräknade medelsbehovet utan ytterligare
jämkningar tillgodosåges från anslaget till ersättning för kostnader föranledda
av 1932 års lappmarkslag m. m.
Skogsstyrelsen har i sin skrivelse den 21 januari 1944, med vilken förberörda
utredning angående skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län ekonomiska
förhållanden överlämnats, hemställt, att till Skogsvård m. m.: Ersättning
för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m. måtte anvisas
ett anslag av 1 010 000 kronor, av vilket belopp 558 000 kronor borde utgå
till skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län.
I remissullåtande den 31 januari 1944 har skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens
län hemställt, att det av utredningsmannen föreslagna anslagsbeloppet,
eller 558 000 kronor, måtte beviljas för styrelsens verksamhet i lappmarken
under innevarande år. I fråga örn vissa utgiftsposter i utredningsmannens förslag
har skogsvårdsstyrelsen emellertid yttrat följande.
Vad angår av utredningsmannen förordad utgiftsminskning under posten
beståndsvård och avverkning vill skogsvårdsstyrelsen understryka, att den
enligt lag är skyldig att tillhandahålla skogsägarna personal för de utsyningar
dessa enligt fastställda avverkningsplaner äro berättigade till. Därest det
under år 1944 skulle visa sig, att del av utredningsmannen för beståndsvård
och avverkning beräknade beloppet ej förslår för denna verksamhet, och
medel ej kunna göras tillgängliga genom besparingar å andra utgiftsposter,
förutsätter styrelsen, att medel på annat sätt av statsmakterna ställas till förfogande.
Utredningsmannen anser sig beträffande utgiftstiteln övervakande av skogslagarnas
efterlevnad kunna ifrågasätta en begränsning av utgifterna därigenom
alt övervakningen skulle kunna utföras genom ett något mindre antal stickprov
å avverkningarna, varigenom omkostnaderna redan nu skulle kunna i
viss omfattning nedbringas. Skogsvårdsstyrelsen kan givetvis lämna sina
tjänstemän direktiv att inskränka på bevakningsresorna vintertid, men styrelser
anser detta icke vara tillrådligt, enär en dylik åtgärd helt säkert skulle
leda till en minskad respekt för lagen och en ökning i förekomsten av olagliga
avverkningar med ty åtföljande rättegångar. Styrelsen förmenar, att det, så
länge nu gällande lagbestämmelser existera, är styrelsens skyldighet att tillse,
att bestämmelserna respekteras av skogsägarna. I betraktande av de ofantligt
stora avverkningar, som ägt rum i lappmarken, sedan den nya lappmarkslagen
trädde i kraft, håller styrelsen före, att omkostnaderna för övervakandet
av skogslagarnas efterlevnad inom lappmarksområdet ingalunda varit onödigt
höga.
En mindre nedprutning av löneposlen har verkställts av utredningsmannen.
Hiliana då riksdagens protokoll 1944. 1 sami. AV lil. ö
34
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
Departements
chefen.
Huruvida utgifterna kunna hållas inom det av utredningsmannen föreslagna
beloppet är helt beroende på i vad mån militärtjänstgöring och andra med
kristiden sammanhängande uppdrag allt fortfarande komma att helt sysselsätta
vissa tjänstemän, varigenom besparing i lönekontot kan åstadkommas.
Statskontoret har förklarat sig icke vilja motsätta sig den av skogsstyrelsen
på grundval av den verkställda utredningen föreslagna medelsanvisningen till
skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län. Redogörelse för de villkor, som enligt
statskontorets mening borde gälla för ifrågavarande medelsanvisning, har lämnats
i samband med behandlingen av anslaget till skogsvårdens befrämjande.
I sistnämnda sammanhang har även redogjorts för det huvudsakliga innehållet
i riksräkenskapsverkets remissutlåtande i ärendet. Utöver vad'' där återgivits
har riksräkenskapsverket förklarat, att ämbetsverket — med hänsyn till
att anslaget till ersättning för kostnader föranledda av 1932 års lappmarksiag
redan vid 1943 års riksdag tillfälligt höjdes med 100 000 kronor i avsikt
att möjliggöra en utfyllnad av skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län kassareserv
— snarast ville förorda, att sagda anslag sänktes lill det belopp av
700 000 kronor, som enligt propositionen nr 278 till 1943 års riksdag ansetts
motsvara det årliga medelsbehovet, samt att eventuellt överskjutande medel
anvisades å det av riksräkenskapsverket föreslagna särskilda anslaget för
sanering av nämnda skogsvårdsstyrelses ekonomi.
I avbidan på den ingående undersökning rörande skogsvårdsstyrelsens i
Västerbottens län organisation och personalbehov, som enligt vad i det föregående
anförts avses skola verkställas, torde de i den preliminära utredningen
framlagda kalkylerna över styrelsens medelsbehov för år 1944 få läggas
till grund för beräknandet av det tillskott av statsmedel som för sagda år
må vara erforderligt för skogsvårdsverksamheten i länets lappmark. I anslutning
till angivna kalkyler bär skogsstyrelsen beräknat behovet av statsbidrag
för driftsändamål till 450 000 kronor och för bestridande av engångskostnader
för sanering av skogsvårdsstyrelsens ekonomi till 108 000 kronor.
Av sistnämnda belopp ha 78 000 kronor ansetts behövliga för återbetalning
av upptagna lån, medan 30 000 kronor avsetts för utfyllnad till (150 000 +
30 000 =) 180 000 kronor av kassareserven för lappmarken. De sålunda
verkställda beräkningarna torde få godtagas. I syfte att förhindra att av
statsmedel beviljat rörelsekapital förbrukas för löpande utgifter torde i samband
med medelstilldelningen för skogsvårdsverksamheten i Västerbottens
läns lappmark böra uppställas i huvudsak enahanda villkor som i det föregående
föreslagits i fråga om motsvarande verksamhet i länets kustland.
I sin skrivelse den 21 januari 1944 har skogsstyrelsen, med beaktande av
vad i den preliminära utredningen förordats i avseende å Västerbottens län,
hemställt, att under anslaget till Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader
föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m. måtte för budgetåret 1944/45
anvisas ett belopp av 1 010 000 kronor, varav 902 000 kronor för driftsändamål
och 108 000 kronor för sanering av skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
35
län ekonomi. Sistnämnda belopp, 108 000 kronor, torde böra upptagas under
det av mig i det föregående förordade anslaget till Skogsvård m. m.: Sanering
av vissa skogsvårdsstyrelsers ekonomi. Detta bör följaktligen för budgetåret
1944/45 uppföras med (150 000 + 108 000 =) 258 000 kronor. De driftsändamål,
till vilka medel böra utgå från anslaget till Skogsvård m. m.: Ersättning
för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m., synas
under nästa budgetår kunna tillfredsställande tillgodoses inom en anslagsram
av 800 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i sinom tid
efter förslag av skogsstyrelsen meddela de bestämmelser rörande användningen
av förenämnda två anslag, som må finnas erforderliga.
Hemställan.
Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln anvisa
1)
till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande ett anslag
av................................ kronor 600 000;
2) till Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader föranledda
av 1932 års lappmarkslag m. m. ett anslag av kronor 800 000;
3) till Skogsvård m. m.: Sanering av vissa skogsvårdsstyrelsers
ekonomi ett anslag av .............. kronor 258 000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Carl D. Ossmark.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
Bilaga -
Till Kungl, skogsstyrelsen.
Genom kungl, brev den 30 juni 1943 angående anslag till skogsstyrelsen för budgetåret
1943/44 har Kungl. Majit uppdragit åt skogsstyrelsen att skyndsamt verkställa
undersökning rörande skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län organisation och personalbehov
samt att lill Kungl. Majit inkomma med förslag till de åtgärder, som
skogsstyrelsen i anledning av undersökningen funnit påkallade.
Sedan skogsstyrelsen genom beslut den 17 juli 1943 förordnat undertecknad att
såsom sakkunnig verkställa den sålunda anbefallda utredningen, angav styrelsen i
en inom styrelsen utarbetad promemoria de allmänna riktlinjer, som under utredningen
borde följas.
Enligt de lämnade direktiven och i överensstämmelse med skogsstyrelsens beslut
den 11 augusti 1943 borde utredningen hava till föremål, förutom skogsvårdsstyrelsens
i Västerbottens län organisation och ekonomi, jämväl motsvarande områden
inom skogsvårdsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län. Då
undersökningen i första hand föranletts av det läge, vari skogsvårdsstyrelsernas i
Västerbottens och Västernorrlands län ekonomi befunne sig, hade den del av utredningen,
som avsåge Jämtlands och Norrbottens län, närmast till ändamål att skapa
vidgat underlag för erforderliga bedömanden och jämförelser.
Vid undersökningen borde klarläggas såväl behovet av ingripanden i någon form
som ock vilka åtgärder vore de lämpligaste för åvägabringande av tillfredsställande
förhållanden. För de skilda skogsvårdsstyrelserna borde således övervägas, å ena
sidan, skogarnas omfattning, tillstånd och därav betingat behov av skogsvårdsåtgärder
ävensom andra omständigheter av beskaffenhet att inverka på styrelsernas arbetsuppgifter,
samt, å andra sidan, styrelsernas organisation, verksamhet och därmed
förknippade ekonomiska spörsmål. I avsikt att utröna möjligheterna för vidtagande
av rationaliseringsåtgärder borde skogsvårdsstyrelsernas nuvarande organisation, hittillsvarande
verksamhet och ekonomiska betingelser närmare undersökas. En mera
detaljerad retrospektiv granskning av räkenskaper och andra handlingar av intresse
borde ävenså komma till stånd, varigenom borde kunna klargöras, dels hur skogsvårdsstyrelsernas
olika kostnadsposter och totala utgifter avvägts i relation till arbetsuppgifter
och finansieringsmöjligheter, dels även huruvida denna avvägning ur skilda
synpunkter kunde anses skälig. Vid granskningen borde jämväl beaktas huruvida,
och, därest så vore fallet, i vilken omfattning skogsvårdsstyrelserna lämnat stöd åt
bolag och enskilda för skogsvårdsarbeten, särskilt örn dylikt stöd varit betungande
för skogsvårdsstyrelsernas ekonomi. Jämväl borde ingående undersökas de fall, då
statsanslag eventuellt överskridits.
Undersökningen borde slutligen, vad gäller skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens
och Västernorrlands län — och beträffande Västerbottens län med uppdelning på
kustland och lappmark — utmynna i förslag till de rationaliserings- och saneringsåtgärder,
inkomstökningar och utgiftsbegränsningar, som ansåges påkallade och möjliga
att genomföra.
I enlighet med sålunda givna direktiv har utredningsmannen under hösten 1943
verkställt utredning beträffande vissa med skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län
verksamhet sammanhängande spörsmål. Föremål för undersökningen har därvid i
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
37
första hand varit de med styrelsens verksamhet förknippade omkostnaderna, således
de utgifter, som i styrelsens räkenskaper redovisas under titlarna »Bestå lids varti
och avverkning», »Återväxt», »övervakandet av skogslagarnas efterlevnad», »Skogsdikning»
o. s. v., och vilka utgifter såväl absolut taget som i förhållande lill övriga
skogsvårdsstyrelsers motsvarande omkostnader under de senare åren undergått en
betydande stegring.
De utomordentligt omfattande och svårlösta frågor framför allt spörsmålet örn
de berörda skogsvårdsstyrelsernas verkliga personalbehov — som utredningen har
att behandla, ha emellertid visat sig erfordra mera tidskrävande undersökningar än
som av skogsstyrelsen måhända förutsatts. Såvitt utredningsmannen nu kan bedöma,
lärer i själva verket icke vara möjligt att redan till innevarande års riksdag slutföra
den anbefallda utredningen.
Emellertid har utredningsmannen bl. a. för bedömande av storleken av de statsanslag,
som för skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län torde böra av 1944 års riksdag
äskas, ansett sig böra verkställa en preliminär, begränsad undersökning rörande
skogsvårdsstyrelsens nuvarande ekonomiska läge. Med utgångspunkt i de av styrelsen
upprättade och med skrivelser den 26 och 27 juli 1943 till skogsstyrelsen överlämnade
inkomst- och utgiftsstaterna för 1944 års verksamhet i kustlandet och lappmarken
har utredningsmannen därvid sökt fastställa skogsvårdsstyrelsens medelsbehov
under verksamhetsåret 1944 och den del därav, som torde böra tillgodoses
genom anslag av statsmedel. Samtidigt hava jämväl vissa andra med styrelsens ekonomi
sammanhängande spörsmål upptagits till behandling.
Den skrivelse i ämnet, som utredningsmannen i anslutning till berörda preliminära
utredning härmed överlämnar till skogsstyrelsen, innefattar således dels redogörelse
för skogsvårdsstyrelsens ekonomiska förhållanden under de senare åren, dels vissa
beräkningar med avseende å styrelsens medelsbehov för innevarande verksamhetsår.
Stockholm den 11 januari 1944.
Wilh. Ekman.
38
Kungl. Majlis proposition nr lil.
Inledning.
Enligt vad som framgår av skogsstyrelsens framställning den 28 augusti 1943
angående vissa medelsansökningar för budgetåret 1944/45 avser styrelsen att i
särskild framställning till Kungl. Majit framlägga närmare beräkningar över de
statsanslag av engångskaraktär, som av 1944 års riksdag böra utverkas bl. a. för
sanering av skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län ekonomi. Den preliminära undersökning,
som verkställts av skogsvårdsstyrelsens ekonomiska förhållanden och
vars resultat i förevarande skrivelse framläggas, har närmast haft till syfte att klarlägga
styrelsens nuvarande ekonomiska läge för att därigenom bl. a. lämna erforderligt
material för bedömande av storleken av det engångsanslag, som för sagda
ändamål lärer böra anvisas styrelsen.
Med utgångspunkt i av skogsvårdsstyrelsen preliminärt upprättade inkomst- och
utgiftsstater och med ledning av eljest från skogsvårdsstyrelsen inhämtade upplysningar
har utredningsmannen vidare sökt fastställa styrelsens medelsbehov för
verksamheten under år 1944 och den del av detta medelsbehov, som synes honom
böra tillgodoses genom statsanslag. Som nedan kommer att närmare utvecklas har
skogsvårdsstyrelsens beräkningar över omkostnaderna för ett kommande års verksamhet
under de senare åren ansetts kunna i stor utsträckning reduceras vid utmätande
av de årliga anslagsmedlen. Därest de åtgärder, i form av anvisande av engångsanslag
eller eljest, som på skogsstyrelsens förslag kunna komma att av statsmakterna
vidtagas för sanering av skogsvårdsstyrelsens finanser, skola leda till varaktig
förbättring av styrelsens ekonomi, synes utredningsmannen en självfallen
förutsättning härför vara, att de medel, som kunna konstateras vara oundgängligen
nödvändiga för verksamhetens behöriga drivande, också ställas till styrelsens förfogande.
Skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län har icke såsom övervägande antalet
övriga skogsvårdsstyrelser till sin disposition egna reserverade medel, vilka vid behov
kunna tagas i anspråk för täckande av uppkommande brister i driftskapitalet.
Någon medelsfondering av nämnvärd storlek lärer icke heller vara möjlig inom överskådlig
tid. Därest styrelsens omkostnader icke kunna bestridas med under året inflytande
reguljära inkomster, har styrelsen således endast att anlita lånevägen eller
för driftsändamål begagna sig av till styrelsens förfogande eventuellt ställt rörelsekapital.
Den beräkning av 1944 års inkomster och utgifter för styrelsens verksamhet i
kustlandet och lappmarken, som utredningsmannen i förevarande skrivelse framlägger
och som han således anser böra tagas till utgångspunkt vid bestämmande av
skogsvårdsstyrelsens andel av det för år 1944 anvisade statsanslaget till skogsvårdens
befrämjande och de till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifterna, respektive
av anslaget till ersättning för kostnader, föranledda av 1932 års lappmarkslag, avser
att vara en minimiberäkning av anslagsbehovet. I den mån skogsvårdsstyrelsens egna
inkomster icke räcka till för att bestrida 1944 års omkostnader, torde således statsmedel
böra anvisas för att täcka skillnaden. Någon marginal för ytterligare reduktion
av styrelsens anslagsbehov utöver de av utredningsmannen föreslagna jämkningarna
i styrelsens preliminärt upprättade utgiftsstater för verksamheten har icke
lämnats.
Som ock nedan kommer att närmare beröras har statsmakterna vid behandlingen
av skogsvårdsstyrelsens medelsbehov för år 1943 krävt garantier mot ett upprepande
av att. såsom skett, till styrelsens förfogande ställda rörelsemedel för verksamheten
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
39
i lappmarken tagas i anspråk för driftsändamål. Jämväl de i samband därmed uppkomna
spörsmålen hava upptagits till behandling i förevarande sammanhang.
I anslutning till det anförda avser utredningsmannen således, att i ett första avsnitt
av förevarande skrivelse lämna en sammandragen redogörelse för skogsvårdsstyrelsens
ekonomiska förhållanden under de senare åren och i samband därmed framlägga
förslag till vissa åtgärder avseende att möjliggöra viss stabilisering av styrelsens
ekonomi. I ett andra avsnitt har utredningsmannen sökt fastställa skogsvåi dsstyrelsens
medelsbehov för 1944 års verksamhet i kustlandet, varvid på vissa områden en
utvidgad redogörelse för de senare årens verksamhet ansetts vara av intresse.
Rörelsen i lappmarken och därmed förknippade omkostnader har slutligen behandlats
i ett tredje avsnitt.
Avslutningsvis har lämnats en sammanfattning av utredningsmannens synpunkter
på de i skrivelsen berörda förhållandena.
Innan utredningsmannen ingår på en närmare redogörelse för skogsvårdsstyrelsens
ekonomiska förhållanden och i anslutning härtill framlägger förslag till de åtgärder,
som anses böra provisoriskt vidtagas för att i avvaktan på ett slutförande av den
åt honom anförtrodda utredningen åstadkomma förbättring i styrelsens ekonomiska
läge, synes lämpligt att inledningsvis lämna en kortfattad redogörelse för de omständigheter,
som närmast föranlett den av statsmakterna anbefallda utredningen av
skogsvårdsstyrelsens ekonomiska förhållanden. Utredningsmannen anknyter härvid
till den av skogsstyrelsen den 16 september 1943 till Kungl. Majit gjorda framställningen
örn anslag för budgetåret 1943/44 till bl. a. ersättning för kostnader föranledda
av 1932 års lappmarkslag.
I berörda framställning uttalade skogsstyrelsen bl. a. följande:
»Beträffande det av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län begärda statsanslaget
a 632 700 kronor är det avsett att med detta täcka dels en till 93 200 kronor uppgående
brist i en kassareserv, som av statsmakterna ställts till skogsvårdsstyrelsens
förfogande, så att denna åter uppbringas till sitt ursprungliga belopp 150 000 kronor,
dels ock de löpande utgifterna under nästa år. I och med att skogsvårdsstyrelsen i
Västerbottens län övertog tillsynen över länets lappmarksskogar, utrustades styrelsen
med statsmedel till ett belopp av 150 000 kronor att användas såsom rörelsekapital.
Det ansågs nämligen icke skäligt eller lämpligt, att styrelsen skulle behöva ikläda
sig låneförbindelse för ett behörigt fullgörande av de uppgifter, statsmakterna pålagt
densamma. Vid olika tillfällen, dä verksamheten tagit större omfattning än som förutsetts
vid statberäkningarna, lia brister i detta rörelsekapital uppstått, vilka täckts
genom särskild medelsanvisning. Skogsvårdsstyrelsens behov av för verksamhetens
bestridande erforderliga tillgångar på rörelsekapital är alltjämt oförminskat, varför
det torde vara påkallat, att kassareserven nu utfylles till sitt ursprungliga belopp,
150 000 kronor. Skogsstyrelsen anser sig därför icke böra föreslå någon reduktion
av skogsvårdsstyrelsens medelsäskande i denna del utan tillstyrker att ett belopp av
93 000 kronor ställes till förfogande för ändamålet. Styrelsen vill emellertid understryka
angelägenheten av att skogsvårdsstyrelsen i fortsättningen allvarligt bemödar
sig örn att icke för driftsändamål konsumera till rörelsekapitalet hänförliga medel.
Med hänsyn till karaktären av och ändamålet med de till de båda nordligaste skogsvårdsstyrelserna
anvisade kassareserverna synes för övrigt enligt skogsstyrelsens
mening kunna starkt ifrågasättas, huruvida ej bestämmelser böra meddelas, som
förhindra en förbrukning av dessa reservers kapital. Då emellertid förslag örn en
genomgripande ändring av det för närvarande tillämpade systemet i fråga örn skogsvårdsstyrelsernas
finansiering inom kort kommer att framläggas, torde några särskilda
åtgärder rörande ifrågavarande anslagspost icke nu böra vidtagas.»
Den 12 maj 1943 överlämnade skogsstyrelsen till Kungl. Majit en den 20 april
1943 dagtecknad av vissa tablåer åtföljd skrivelse från skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens
län angående dess ekonomiska ställning. Därav framgick bl. a. att sty
-
40
Kungl. Muj:ts proposition nr lil.
reisen för verksamheten i kustlandet upplånat 45 000 kronor och att för lappmarken
avsedda medel den 20 april 1943 uppgingo till i runt tal 57 000 kronor. Skogsvårdsstyrelsen
förklarade sig i skrivelsen vidare nödsakad upplåna ytterligare medel och
beräknade att den 1 augusti 1943 häfta i skuld med tillhopa 290 000 kronor, av vilket
belopp 150 000 kronor avsåges skola användas för verksamheten i kustlandet och
återstoden för verksamheten i lappmarken.
För sin del uttalade skogsstyrelsen, att styrelsen ännu icke kunnat taga ställning
till det läge, vari skogsvårdsstyrelsens ekonomi befunne sig och därav betingade
åtgärder. Styrelsen bade emellertid för avsikt att närmare utreda frågan.
I yttrande över de av skogsstyrelsen framlagda medelsansökningarna till skogsvården
för budgetåret 1943/44 framhöll statskontoret, att ämbetsverket i likhet med
skogsstyrelsen måste ifrågasätta, huruvida icke bestämmelser borde meddelas, som
förhindrade en förbrukning av skogsvårdsstyrelsernas reservkapital. I nuvarande
läge och i betraktande av att skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län vid upprepade
tillfällen förbrukat sitt rörelsekapital, ansåge statskontoret att medel till bristens
täckande borde ställas till skogsvårdsstyrelsens förfogande endast under förutsättning
att garantier skapades mot ett upprepande av alt dylika medel konsumerades
för driftsändamål.
Vid framläggande av proposition nr 278 till 1943 års riksdag angående anslag till
skogsstyrelsen m. m. anförde föredragande departementschefen vad avser nu förevarande
fråga bl. a. följande:
»Ehuru jag finner det i hög grad anmärkningsvärt, att skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens
län för bestridande av löpande utgifter av tillgängligt rörelsekapital förbrukat
icke mindre än 93 000 kronor, anser jag mig dock icke kunna underlåta att förorda,
att medel nu anvisas för utfyllnad av skogsvårdsstyrelsens kassareserv till dess ursprungliga
belopp, 150 000 kronor. En dylik medelsanvisning torde emellertid endast
böra ske under den av statskontoret angivna förutsättningen, att garantier skapas
mot ett upprepande av att dylika medel förbrukas för driftsändamål. Det bör ankomma
på skogsstyrelsen att därutinnan meddela erforderliga föreskrifter samt att
vaka över dessas efterlevnad. Med hänsyn till det läge, vari skogsvårdsstyrelsens i
Västerbottens län ekonomi kommit, anser jag nödvändigt, att skogsstyrelsen verkställer
undersökning rörande skogsvårdsstyrelsens organisation och personalbehov
samt snarast till Kungl. Maj:t inkommer med förslag till de åtgärder styrelsen finner
påkallade.»
Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts proposition i ämnet. Vad av departementschefen
uttalats rörande verkställandet av undersökning av skogsvårdsstyrelsens ekonomiska
läge lämnades av riksdagen utan erinran.
I. Redogörelse i sammandrag för skogsvårdsstyrelsens ekonomiska
förhållanden under de senare åren (1936—1943).
Utredningsmannen vill inledningsvis framhålla, att ett fullständigt klarläggande
av de ekonomiska spörsmål, som äro förbundna med skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens
län verksamhet i kustlandet och lappmarken, mäste förutsätta en ingående
och tidskrävande undersökning såväl av det inom länet nu förefintliga behovet av
skogsvårdande åtgärder som av det av styrelsen redan presterade skogsvårdsarbetet
och de omkostnader detta arbete krävt. Först efter en dylik utredning lärer möjlighet
föreligga att objektivt bedöma — så långt detta nu går —- huruvida den av
styrelsen under de gångna åren bedrivna verksamheten tillåtits taga en omfattning,
som icke varit betingad av det aktuella skogsvårdsbehovet eller dragit alltför
höga kostnader.
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
41
Som ovan framhållits, har utredningsmannen emellertid ansett lämpligt att redan
nu under den pågående undersökningen av berörda förhållanden framlägga
en kortfattad redogörelse för skogsvårdsstyrelsens ekonomiska läge i avsikt att
därigenom bereda möjlighet för ett närmare bedömande av styrelsens medelsbehov
under innevarande verksamhetsår. Utan att således vilja taga ställning till frågan,
huruvida i och för sig — med hänsyn till de arbetsuppgifter, som få anses åvila
skogsvårdsstyrelsen — tillräckliga eller otillräckliga statsanslag ställts till styrelsens
förfogande, lämnar utredningsmannen i det följande en översiktlig framställning
över styrelsens ekonomiska förhållanden under de senare åren, sådana dessa
utvisas av årsredogörelser och eljest tillgängliga handlingar. I anslutning härtill
kommer utredningsmannen jämväl att något beröra de spörsmål, som föranledas av
statsmakternas ovanberörda krav på garantier för att till skogsvårdsstyrelsen anvisade
medel till kassareserv icke, på sätt upprepade gånger skett, av styrelsen tagas
i anspråk för driftsändamål.
A. Skogsvårdsverksamheten i kustlandet.
Skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län har ett flertal år haft att kämpa med
ekonomiska svårigheter. För att uppehålla en enligt styrelsens mening behörig omfattning
av verksamheten i kustlandet har styrelsen sålunda i relativt stor utsträckning
varit nödsakad upptaga lån, såväl för att — i avvaktan på de reguljära inkomsterna
— till sitt förfogande erhålla rörelsekapital under löpande räkenskapsår
som för att, i synnerhet de senaste åren bestrida de omkostnader, som icke
kunnat täckas av under året inflytande verkliga inkomster. I regel har skogsvårdsstyrelsen
därvid begagnat sig av lån i privata bankinrättningar. I ett par fall har
skogsvårdsstyrelsen därjämte för rörelsen i kustlandet använt sig av statsmedel, som
av riksdagen anvisats styrelsen för lappmarksverksamheten.
Under åren 1936—43 har styrelsen för verksamheten i kustlandet upplånat
följande belopp. (Siffrorna hämtade ur styrelsens kassaredogörelser för ifrågavarande
år.)
Tabell 1.
Å r |
Upplånade medel |
1936 .......................... |
|
1937 .......................... |
90170 |
(Därav från lappmarkskassan |
|
50 000) |
|
1938 .......................... |
48 689 |
1939 .......................... |
26 352 |
1940 .......................... |
49 651 |
1941 .......................... |
11400 |
1942 .......................... |
10.3 822 |
1943 .......................... |
182 729 |
Som framgår av de lämnade uppgifterna har styrelsen från och med 1937 varje
år varit nödsakad att för rörelsens bedrivande upplåna medel till växlande belopp.
Merendels ha banklånen redan samma år de upptagits kunnat likvideras med senare
under året uppburna inkomster. Emellertid har under de senaste åren, 1940,
1941 och 1942, skogsvårdsstyrelsens utgifter överstigit inkomsterna, i följd varav
styrelsen till närmast följande år nödgats balansera större eller mindre del av under
året upptagna lån. I nedanstående sammanställning belyses styrelsens ekonomiska
ställning vid utgången av räkenskapsåren 1936—1943.
42
Kungl. Majlis proposition nr lil.
Tabell 2.
Å r |
Tillgångar |
Skulder |
I skulderna in-gående lån |
Tillgångar över |
Skulder över |
1936 |
32 838 |
25 690 |
lappmarken 16 612 |
7148 |
— |
1937 |
35 631 |
63 439 |
lappmarken 5U 000 |
— |
27 808 |
1938 |
53 607 |
37 466 |
lappmarken 25 0U0 |
16141 |
— |
1939 |
103 018 |
68 948 |
lappmarken 51352 |
34 070 |
— |
1940 |
129 687 |
76 165 |
lappmarken 25 000 |
— |
— |
— |
— |
Sv. Handelsb. |
53 522 |
— |
|
1941 |
83 929 |
56164 |
lappmarken 25 000 |
— |
|
— |
— |
Sv. Handelsb. 21 346 |
27 765 |
— |
|
1942 |
74 329 |
103 355 |
Sv. Handelsb. |
— |
29 026 |
1943 |
59 000 |
35000 |
Sv. Handelsb. |
24 000 |
— |
Anm. I tillgångarna ingå fr. o. ro. 1940 fastigheter, för räkenskapsåret 1942 bokförda till ett
värde av 19125 kronor.
Enligt av skogsvårdsstyrelsen lämnade preliminära uppgifter uppgingo vid årsskiftet
1943/44 styrelsens tillgångar över skulder till i runt tal 24 000 kronor. För
verksamhetens bedrivande under året har styrelsen nödgats upptaga banklån till ett
belopp av 182 729 kronor. Av detta belopp kvarstodo vid årsskiftet oguldna 10 100
kronor.
I tabellen nr 3 nedan ha sammanställts styrelsens inkomster exklusive upptagna
lån de senaste åren, fördelade på olika inkomsttitlar. (För 1943 och 1944 beräknade
belopp.)
Tabell 3.
Å r |
Skogsvårds- avgifter |
Statsanslag och |
Inkomster |
övriga inkomster |
Summa |
1936 |
64 532 |
76 756 |
54 759 |
28 030 |
224 077 |
1937 |
60 041 |
79 322 |
73 048 |
18 367 |
230 778 |
1938 |
53 627 |
175 618 |
51 873 |
24 239 |
305 357 |
1939 |
136 155 |
63 087 |
83 861 |
26 243 |
309 346 |
1940 |
146 019 |
79 583 |
58 434 |
15 394 |
299 430 |
1941 |
69 586 |
98 266 |
87169 |
36 494 |
291515 |
1942 |
71929 |
99 400 |
83 900 |
36 850 |
292 079 |
1943 |
81813 |
231 777 |
73 437 |
17 755 |
404 782 |
1944 |
112 000 |
— |
87 000 |
13 000 |
Som framgår av den upprättade tablån har styrelsens sammanlagda inkomster
åren 1938—42 hållit sig på en i stort sett oförändrad nivå. Den avsevärda stegring
av inkomsterna, som ägde rum från år 1937 till 1938, har som synes sin grund
i det mer än fördubblade statsanslaget för året. Av de medel, som av 1938 års
riksdag anvisades styrelsen ur det för budgetåret 1938/39 uppförda anslaget till
Kungl. Ålaj:ts proposition nr lil.
43
skogsvårdens befrämjande, avsågs emellertid ett belopp av 100 000 kronor skola utgöra
för verksamhetens bedrivande erforderligt rörelsekapital. (Se härom 1938
års statsverksproposition IX ht: sid. 314; jfr centralrådets för skogsvårdsstyrelsernas
förbund skrivelse till Kungl. Majit den 19 augusti 1937 angående skogsvårdsstyrelsernas
anslagsbehov för budgetåret 1938/39.) Redan under år 1938 togs emellertid
större delen av för detta ändamål anvisade medel tillsammans med övriga inkomster
i anspråk för samma års löpande utgifter.
Den ökning av skogsvårdsstyrelsens inkomster, som under år 1943 ägt rum, har
föranletts dels av att styrelsen ur anslaget till skogsvårdens befrämjande tilldelats
ett väsentligt förhöjt statsbidrag (169 777 kronor) dels ock av att styrelsen av det
å riksstaten upptagna särskilda anslaget till ersättning åt skogsvårdsstyrelser för
biträde vid vedavverkning anvisat ett relativt betydande belopp (62 000 kronor)
för sin medverkan vid vedutsyningarna budgetåret 1942/43.
Styrelsens utgifter (exklusive återbetalade lån) under åren 1936—43 uppgingo till
följande belopp (för 1943 beräknade siffror):
Tabell 4. Kustlandet.
Utgifter (exklusive återbetalade lån). (För 1943 beräknade belopp.)
År |
Allm. upp-lysning om |
Bestånds-vård o. av-verkning |
Återväxt |
Skogsdik- ning |
Övervakande |
Verksam-heten i |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
|
1936 |
5 028 |
46 894 |
11711 |
12 574 |
9 456 |
1900 |
1937 |
3 088 |
90051 |
21 496 |
12 139 |
23 756 |
4 822 |
1938 |
12 022 |
33 537 |
23 054 |
14 614 |
32 197 |
5 977 |
1939 |
11 137 |
32 424 |
27 089 |
13 614 |
31471 |
4 071 |
1940 |
8 091 |
32 610 |
41630 |
4 672 |
31 914 |
4 050 |
1941 |
9 874 |
54 986 |
25 131 |
1972 |
29 929 |
9 840 |
1942 |
7 542 |
98 973 |
28 760 |
1962 |
32 186 |
15 101 |
1943 |
7 000 |
110 000 |
15 000 |
1000 |
35 000 |
20 000 |
Löner o. |
Tjänste- |
Övrigt |
Summa |
Utlämnade |
Summa |
|
År |
pensionsav- gifter |
lokaler, ex-penser |
utgifter |
lån |
utgifter |
|
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
|
1936 |
82 373 |
40 719 |
1669 |
212 324 |
1050 |
213 374 |
1937 |
81708 |
12 693 |
1 547 |
252 304 |
9 050 |
261354 |
1938 |
105 435 |
15 020 |
3 001 |
244 857 |
17 800 |
262 657 |
1939 |
129 206 |
20 804 |
5 229 |
275045 |
10 118 |
285163 |
1940 |
136 329 |
18 944 |
54 287 |
332 500 |
5 000 |
337 500 |
1941 |
135 597 |
18 221 |
47 376 |
332 926 |
— |
— |
1942 |
145 153 |
19 695 |
24 585 |
373 957 |
— |
— |
1943 |
146 000 |
20 000 |
18 000 |
372 000 |
— |
— |
I tabell 5 nedan återgives en av skogsvårdsstyrelsen upprättad sammanställning,
utvisande av styrelsen äskade anslag samt inkomster och utgifter i sammandrag åren
1936—1942 (inklusive upptagna och återbetalade lån).
44
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
Tabell 5. Kustlandet.
År |
Äskade anslag --- 1 |
Inko |
m s t e i |
U t g i |
f t e r |
||||
Bevil-jade an-slag |
Övriga inkom- ster |
Banklån |
Summa inkom- ster |
Egentliga utgifter |
Återbeta-lade bank-lån |
Summa utgifter |
Utgående kassabe- hållning |
||
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
||
1936 |
160000 |
76 756 |
147 321 |
224 077 |
243 380 |
243 380 |
24 477 |
||
1937 |
110000 |
79 322 |
215 782 |
40 170 |
33.5 274 |
292 304 |
40170 |
332 474 |
27 278 |
1938 |
200 000 |
175 618 |
129 741 |
48 690 |
354 049 |
287 662 |
48 690 |
336 352 |
44 975 |
1939 |
126 000 |
63 087 |
272 613 |
— |
335 700 |
285 166 |
— |
285 166 |
95 508 |
1940 |
184 000 |
79 583 |
219 848 |
149 652 |
349 083 |
363 858 |
8 234 |
372 092 |
72 499 |
1941 |
201 000 |
98 266 |
193 251 |
211 400 |
302 917 |
332 932 |
7 885 |
340 817 |
34 599 |
i 942 |
244 000 |
99 400 |
192 681 |
108822 |
400 903 |
373 968 |
37100 |
411 068 |
24433 i |
1943 |
353 000 |
231 777 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Skogs vårdsstyrelsens ekonomi under år 1943. (Verksamheten i kustlandet).
Vid 1942 års utgång redovisade skogsvårdsstyrelsen såsom skulder
i runt tal .................................................... 103 000 kr
varav banklån i Svenska handelsbanken å 93 000 kr. Styrelsens tillgångar
belöpte sig vid samma tidpunkt till ...................... 74 000 »
Styrelsens nettoskuld över tillgångarna uppgick således vid årsskiftet
1942/43 till omkring .......................................... 29 000 kr
Z de preliminära inkomst- och utgiftsstater för 1943 års verksamhet,
som med skrivelse den 20 juli 1942 av skogsvårdsstyrelsen överlämnades
till skogsstyrelsen för att användas vid beräkningen av nästkommande
års medelsbehov, anslog skogsvårdsstyrelsen de samman
-
lagda utgifterna för rörelsens bedrivande under 1943 till .......... 403 000 >
För låneåterbetalning av till år 1943 balanserade lån beräknades därutöver
.......................................................... 70 000 »
Skogsvårdsstyrelsen funne därjämte nödvändigt att till mötande av
utgifterna under första halvåret 1944, innan statsanslag för detta år
utbetalades, lia till sitt förfogande såsom kassareserv ett belopp av
ytterligare .................................................... 70 000 »
Det sammanlagda medelsbehovet för 1943 skulle i enlighet härmed
uppgå till .................................................... 543 000 kr
Styrelsens inkomster uppskattades till sammanlagt omkring ...... 180 000 kr
därav till styrelsen influtna skogsvårdsavgifter ...... 81 000 kr
såsom intäkter av den skogsvårdande verksamheten
............................................ 85 000 » och
diverse ...................................... .. 14 000 »
s:a 180 000 kr
Såsom behållning vid 1943 års ingång beräknade styrelsen kunna
redovisa ...................................................... 10 000 »
För bestridande av 1943 års utgifter skulle således — frånsett statsanslag
— finnas tillgängliga .................................. 190 000 »
Styrelsen beräknade således det belopp, som för täckande av skillna -
1 Lån för skogsvårdsgården. — 2 Halva låneskulden 21347 överförd till lappmarken 31/u
1941. Bankskuld pr 31/i*—42 = 93 069 varav lån för skogsvårdsgården 17 557.
Kanyl. Maj:ts proposition nr lil -
io
den mellan 1943 års inkomster och medelsbehov borde ställas till styrelsens
förfogande av statsmedel m. m. till i runt tal (543 000 —
190 000 =) .................................................. 353 000 kr
De sålunda äskade medlen avsåges på sedvanligt sätt böra bestridas
ur det under IX :e huvudtiteln årligen upptagna anslaget till
»Skogsvård m. m. Skogsvårdens befrämjande», och av de till statskontoret
inlevererade skogsvårdsavgifterna men även till viss del av det av
de senaste årens riksdagar anvisade anslaget till ersättning åt vissa
skogsvårdsstyrelser för biträde vid vedavverkningarna. Därest styrelsen
tilldelades medel av denna storleksordning skulle, framhöll skogsvårdsstyrelsen,
dess ekonomiska läge vid utgången av 1943 hava väsentligt
förbättrats. De styrelsen åvilande låneskulderna skulle sålunda hava
kunnat helt likvideras och till mötande av 1944 års utgifter stöde vid
årets ingång till styrelsens förfogande en jämförelsevis stor kassareserv.
Under nyssnämnda förutsättning beräknades styrelsens tillgångar
över skulder komma att vid årsskiftet 1943/44 uppgå till
79 000 kr.
I samband med framläggande av proposition (nr 278) till 1943 års
riksdag angående anslag till skogsstyrelsen m. m. uttalade föredragande
departementschefen vad beträffade anslaget till skogsvårdens
befrämjande bl. a. att han, med hänsyn till nödvändigheten av att i
möjligaste mån begränsa statens utgifter, icke ansåge sig kunna tillstyrka
att anslaget för budgetåret 1943/44 uppfördes med högre belopp
än ...................................................... 700 000 kr,
vilket i förhållande till föregående budgetår innebure en höjning
med 100 000 kronor. Sedan Kungl. Maj:t hemställt, att riksdagen
måtte såsom anslag under titeln »Skogsvård m. m. skogsvårdens befrämjande»
anvisa 700 000 kr, fattade riksdagen beslut i överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts hemställan.
Det sålunda av riksdagen anvisade anslaget innebar, att skogsstyrelsens
medelsäskanden i förevarande avseende undergått en väsentlig
reduktion. I skrivelse den 16 september 1942 angående vissa medelsansökningar
för budgetåret 1943/44 hade styrelsen på grundval av från
skogs vårdsstyrelserna infordrade preliminära inkomst- och utgiftsstater
för 1943 års verksamhet beräknat det erforderliga anslaget till
skogsvårdens befrämjande till .................................. 1 040 000 kr
Redan vid denna beräkning hade det av skogsvårdsstyrelserna angivna
medelsbehovet i betydande utsräckning ansetts böra reduceras;
lägre anslag hade skogsstyrelsen för sin del icke ansett sig kunna tillstyrka,
då därvid ej enligt styrelsens mening kunde undgås ett äventyrande
i större eller mindre utsträckning av vad som skäligen borde
krävas som resultat av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.
Till följd av den kraftiga beskärning, som ägt rum vid statsmakternas
utmätande av ifrågavarande anslag, kunde de av de olika skogsvårdsstyrelserna
angivna medelsbehoven allenast i viss utsträckning
tillgodoses.
De anvisade medlen fördelades tillsammans med de till statskontoret
inlevererade skogsvårdsavgifterna av Kungl. Maj:t mellan de olika
skogsvårdsstyrelserna med ledning av ett av skogsstyrelsen den 17 juli
1943 till Kungl. Maj:t avgivet förslag.
Till grund för detta fördelningsförslag lågo från skogsvårdsstyrelserna
genom skogsstyrelsens cirkulärskrivelse den 6 maj 1943 infordrade
statberäkningar för år 1943.
46
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
Enligt de därvid av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län lämnade
uppgifterna beräknade styrelsen sina sammanlagda utgifter inklusive
avsättning till kassareserv för 19i3 till ......................
(1942 års preliminära beräkning: 543 000 kr), varvid styrelsen
uppskattade omkostnaderna för själva verksamheten
till ................................................ 207 000 kr
(1942 års beräkning: 199 000 kr) och administrationskostnaderna
till .................................... 193 000 »
(1942 års beräkning: 204 000 kr). Den betydande ökningen
av styrelsens utgifter förorsakades helt av den i utgiftsplanen
upptagna posten för återbetalning av vid årsskiftet
balanserade och under det löpande räkenskapsåret
upptagna lån eller .................................. 231 000 kr
Därutöver beräknades till kassareserv.................. 70 000 »
I en den 20 april 1943 dagtecknad skrivelse uppgav skogsvårdsstyrelsen
bl. a., att då styrelsen icke hade några tillgängliga medel för sin
verksamhet i kustlandet, den hade måst upptaga lån å 45 000 kr.
Skogsvårdsstyrelsen förklarade sig vidare nödsakad upplåna ytterligare
medel och räknade med att den 1 augusti 1943 häfta i skuld för tillhopa
290 000 kr, av vilket belopp 150 000 kr avsåges skola användas
för verksamheten i kustlandet. Då styrelsen dessutom hade att under
året återbetala största delen av sin vid föregående års utgång kvarstående
låneskuld till Svenska handelsbanken beräknade styrelsen till
likviderandet av sina förbindelser såsom ovan angivits ett belopp av
231 000 kr.
De på inkomstsidan beräknade siffrorna visade icke någon större
avvikelse från den i juli 1942 upprättade inkomstplanen. Styrelsen beräknade
sina inkomster exklusive statsanslag och upptagna
lån till ............................................. 178 000 kr
(1942 års preliminära beräkning: 180 000 kr). Den på utgiftssidan
angivna posten för återbetalning av lån motsvarades
på inkomstsidan av upptagna lån å sammanlagt 150 000 »
Såsom vid årsskiftet 1942/43 ingående behållning redovisades
........................................... 24 400 »
Sedan mellan skogsvårdsstyrelserna i juli 1943 fördelats det för
budgetåret 1942/43 anvisade förslagsanslaget till ersättning åt skogsvårdsstyrelser
för visst biträde vid vedavverkning och skogsvårdsstyrelsen
i Västerbottens län därvid tilldelats ........................
äskade skogsvårdsstyrelsen i enlighet med de framlagda statberäkningarna
till täckande av uppkommande brist ett ytterligare medelstillskott
av 701 000 — (352 400 + 70 530 =) eller i runt tal........
Såsom ovan omförmälts, hemställde skogsstyrelsen i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 17 juli 1943, att det till skogsvårdens befrämjande
anvisade anslaget å 700 000 kronor ävensom de till statskontoret inlevererade
skogsvårdsavgifterna måtte fördelas mellan de olika skogsvårdsstyrelserna
i enlighet med den fördelningsplan skogsstyrelsen i
skrivelsen framlade. Då de av skogsvårdsstyrelserna gjorda äskandena
avsevärt överstego de tillgängliga medlen, måste anslagsbehoven i viss
omfattning reduceras. Enligt de riktlinjer, som vid fördelningen enligt
skogsstyrelsens förslag borde följas, kunde någon ökning av skogsvårdsstyrelsernas
kapitaltillgångar genom ianspråktagande av statsmedel
icke under förhandenvarande omständigheter medgivas. Även
i fall, där en skogsvårdsstyrelse på grund av brist på rörelsekapital
701 000 kr
701 000 kr
352 400 kr
70 530 kr
278 000 kr
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
47
uppenbarligen vore i behov av kapitalförstärkning, ansåge sig skogsstyrelsen
nödsakad föreslå en begränsning av medelstilldelningen, så
att status quo i fråga om den ekonomiska ställningen bibehölles. Från
de av skogsvårdsstyrelserna beräknade medelsbehoven drogs således
vid fördelningsplanens uppgörande belopp motsvarande den beräknade
kapitalökningen under år 1943.
För skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län innebar detta att till
styrelsen anvisades ett anslag å ................................ 169 777 kr
eller ett belopp, som med c:a 108 000 kr understeg det av styrelsen
äskade anslaget. Enligt den av styrelsen för räkenskapsåret 1942 avlämnade
redogörelsen för dess tillgångar och skulder vid årsskiftet
1942/1943 överstego skulderna tillgångarna med ca ................ 29 000 kr
Under förutsättning att skogsvårdsstyrelsen erhållit det av styrelsen begärda
statsbidraget, beräknade styrelsen att vid 1943 års utgång hava
haft en kapitalbehållning å .................................... 79 000 kr
däri ingående kassareserv å 70 000 kr............................ 108 000 kr
Till följd av det av skogsvårdsstyrelsen äskade statsanslagets nedskärning
kunde emellertid det sålunda påvisade behovet av kapitalökning
icke tillgodoses.
Sedan skogsstyrelsen genom cirkulärskrivelse nr 25/1943 anmodat
skogsvårdsstyrelserna att på sedvanligt sätt till styrkande av sina anslagsbehov
för år 1944 inkomma med förslag till inkomst- och utgiftsplaner
för sagda år, överlämnade skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens
län de begärda uppgifterna tillsammans med en till skogsstyrelsen
ställd skrivelse den 26 juli 1943. Skogsvårdsstyrelsen anförde därvid
bl. a. att styrelsen till följd av den reducering med 108 000 kronor,
som skett i dess anslagsäskanden för år 1943, beräknade häfta
i skuld vid årets utgång med omkring 38 000 kronor. Den kassareserv
å 70 000 kronor, som styrelsen enligt de tidigare ingivna statförslagen
för 1943 ansåg borde finnas till mötande av utgifterna under första
halvåret 1944, komme alltså att bytas i skuld å nämnda belopp, 38 000
kronor. De häremot svarande tillgångarna —- vilka styrelsen beräknade
till 8 000 kronor — komme att utgöras av premieringsmedel,
fordringar av tjänstemännen för utlämnade motorlån m. m.
Skogsvårdsstyrelsen framhöll vidare, att styrelsen torde få såsom
skulder vid årsskiftet 1943/44 upptaga ett belopp av .............. 62 100 kr
därav såsom nämnts under året upptaget banklån å 38 000 kronor.
Som tillgångar beräknade styrelsen kunna redovisa .............. 40 700 kr
däri ingående fastighet till ett bokfört värde av 20 000 kronor.
Skulderna över tillgångarna vid 1943 års slut skulle således enligt de
gjorda beräkningarna komma att uppgå till omkring .............. 21 000 kr.
Uttalande av utredningsmannen rörande verksamheten i kustlandet.
Som framgår av den tidigare i detta avsnitt lämnade sammanställningen över
skogsvårdsstyrelsens utgifter lia styrelsens omkostnader för verksamheten i kustlandet
under de senare åren undergått en oavbruten och stark stegring. Aven om denna
omkostnadsökning till stor del varit av automatisk natur och följt den allmänna
löne- och prisutvecklingen, bar dock härtill bidragit framför allt den utvidgning
av styrelsens verksamhet och organisation, som under de senare åren genomförts.
Vad särskilt angår styrelsens personalorganisation har en betydande utökning av
densamma ägt rum genom nyanställningar. Den utveckling i detta avseende som försiggått
belyses närmare i nedanstående tabell.
48
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
Tabell 6.
1942 |
1941 |
1940 |
1939 |
1938 |
1937 |
1936 |
|
K L |
K L |
K L |
K L |
K L |
K L |
K L |
|
Länsjägmästare.............. |
1 |
1 |
1 |
i |
1 |
1 |
1 |
Bitr. länsjägmästare ........ |
1 |
1 |
1 |
i |
1 |
1 |
1 |
Distriktsjägmästare.......... |
1 4 |
1 4 |
1 4 |
1 4 |
1 4 |
1 4 |
1 4 |
Distriktsassistenter .......... |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
Taxeringsledare............. |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Taxeringsassistenter.......... |
6 |
||||||
Beteskonsulent.............. |
2 |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
Dikningsledare.............. |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Skogsvårdsassistenter ........ |
6 |
||||||
Tillfälliga assistenter ........ |
3 22 |
26 |
26 |
22 |
33 |
43 |
41 |
Kontorstjänsteman.......... |
11 |
10 |
10 |
9 |
9 |
8 |
7 |
Länsskogvaktare ............ |
20 15 |
20 15 |
20 15 |
20 13 |
13 12 |
13 12 |
13 12 |
E. länsskogvaktare.......... |
2 4 |
2 4 |
1 4 |
1 5 |
5 4 |
2 4 |
1 2 |
Förmän, tillfälliga .......... |
55 + 62 |
49 + 54 |
36 + 54 |
39 + 44 |
65 + 61 |
42 + 50 |
|
= 117 |
124 |
= 103 |
= 90 |
= 83 |
= 126 |
= 92 |
|
Dikningsförman ............ |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Summa anställda |
216 |
224 |
195 |
176 |
174 |
223 |
183 |
I anslutning till den utökning av personalen, som sålunda ägt rum, har styrelsens
löne- och pensionskostnader under de senare åren, såsom framgår av tabell
nr 7, undergått en betydande stegring. I jämförelse med 1936 års motsvarande utgifter
visar 1942 års lönekonto en ökning med 76,2 % och beräknas för innevarande
år komma att överstiga 1936 års siffror med icke mindre än 86,9 %.
Tabell 7.
Norrbottens län |
Västerbottens län |
Jämtlands län |
Västernorrlands län |
|||||||
Procen- |
Procen- |
Procen- |
Procen- |
Procen- |
||||||
| År |
tueli för- |
tueli för- |
_ |
tueli för- |
tueli för- |
tueli för- |
||||
höjning |
Kust- |
höjning |
höjning |
höjning |
höjning |
|||||
1 |
av 1936 |
landet |
av 1936 |
av 1936 |
av 1936 |
av 1936 |
||||
! |
års löne- |
års löne- |
års löne- |
års löne- |
års löne- |
|||||
utgifter |
utgifter |
utgifter |
utgifter |
utgifter |
||||||
1936 |
173 800 |
82 373 |
163 645 |
144 800 |
130 800 |
|||||
1937 |
183 700 |
6 |
81708 |
0-98 |
174 180 |
1-06 |
146 200 |
1 |
137 900 |
5 |
1938 |
18? loO |
8 |
105 435 |
27-9 |
172 034 |
5-1 |
171800 |
18 |
149 100 |
14 |
1939 |
227 000 |
31 |
129 206 |
56-8 |
186 804 |
14-1 |
192 900 |
33 |
146 100 |
12 |
1910 |
238000 |
37 |
136 329 |
65-6 |
242 522 |
48-2 |
2H0 800 |
38 |
152 400 |
16 |
1941 |
251800 |
45 |
135 597 |
64-6 |
279 083 |
70''ö |
212 800 |
47 |
160 000 |
22 |
1942 |
266 000 |
53 |
145 153 |
76-2 |
278 573 |
70-2 |
231300 |
60 |
187 800 |
43 |
1943 |
— |
— |
146 000 |
77-2 |
279 000 |
70-4 |
— |
■ - |
— |
— |
1944 |
— |
— |
154 000 |
86-9 |
283 000 |
72-9 |
— |
— |
— |
— |
Givetvis måste sådana områden, där skogsvård antingen icke alls förekommit
eller ock i mer eller mindre grad försummats, såsom fallet är inom stora delar av
övre Norrland, fordra ett intensivare och mera kostnadskrävande arbete än sådana,
där skogsvårdsstyrelserna sedan årtionden bedrivit sin verksamhet. I jämförelse
med flertalet övriga skogsvårdsstyrelser måste skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens
län verksamhet redan av denna anledning få en väsentligt vidgad omfattning. Utan
en ingående undersökning av länets skogsvårdsbehov och därmed sammanhängande
spörsmål anser sig utredningsmannen självfallet icke kunna fälla något omdöme,
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
49
huruvida den av styrelsen nu bedrivna rörelsen i och för sig erhållit en omfattning,
som icke varit betingad av det aktuella skogsvårdsbehovet. Mot de omkostnader
skogsvårdsverksamheten i Västerbotten drager, måste vägas de utomordentligt
omfattande arbetsuppgifter, som skogsvårdsstyrelsen fått sig förelagda.
Utredningsmannen vill dock ifrågasätta, huruvida icke den utvidgning av styrelsens
verksamhet och personalorganisation, som på ett fåtal år försiggått, bort hava
genomförts med mera beaktande av tillgängliga resurser. Såsom skogsvårdsstyrelsen
framhållit — bl. a. i skrivelse till skogsstyrelsen den 30 augusti 1943 — har styrelsen
i sitt ekonomiska handlande haft den principiella inställningen, att de medel,
som genom statsanslag och skogsvårdsavgifter ställts lill styrelsens förfogande, helt
borde användas till ändamål, som avsåge ett höjande av skogsvårdsintresset hos
skogsägarna och ett förbättrande av skogsvårdstillståndet men däremot icke till någon
del användas till fondbildning. Skogsvårdsstyrelsen har således icke såsom övriga
skogsvårdsstyrelser haft till sitt förfogande egna reserverade medel att vid behov
tillgripas vid oförutsedda inkomstminskningar eller utgiftsstegringar.
Emellertid synes det utredningsmannen uppenbart, att, i varje fall så länge nu
gällande otillfredsställande ordning för finansieringen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet
består, viss medelsfondering måste vara för en skogsvårdsstyrelse nödvändig
såsom förutsättning för en av de rådande konjunkturerna någorlunda oberoende
ekonomi.
En skogsvårdsstyrelses organisation och verksamhet är icke av den elastiska natur,
att den utan vidare låter sig anpassa efter styrelsens från år till år växlande inkomster.
I väsentlig mån äro dessa senare direkt avhängiga av konjunkturerna på
trävarumarknaden eller, vad avser statsbidragen, betingade av det allmänna statsbudgetära
läget och kunna endast i mycket begränsad omfattning på förhand beräknas.
A andra sidan är ock vanskligt att med krav på tillförlitlighet förutsäga omfattningen
av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet och därmed — även örn styrelserna
arbeta med till större delen fasta omkostnader — dess utgifter under ett kommande
år, då snabba och oförutsedda skiftningar i konjunkturläget kunna helt omkasta
gjorda uppskattningar av biträdesbehovet. Även ett infallande fröår med därav föranledda,
merendels betydande omkostnader kunna helt förrycka styrelsernas preliminära
utgiftsstater. I sitt ekonomiska planerande för kommande års verksamhet
måste styrelserna således arbeta med nödig marginal för oförutsedda inkomstminskningar
och utgiftsstegringar. Detta är ofrånkomligt med hänsyn till den osäkra
grund, på vilken finansieringen av styrelsernas verksamhet för närvarande vilar.
Skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län ovan omförmälda principiella inställning
till fondering av inflytande medel bär, som en närmare undersökning av styrelsens
utgifts- och inkomststater utvisar, lett till att ökade medelstillgångar snabbt
följts av en utvidgning av skogsvårdsstyrelsens verksamhet. Vid en försämring av
det ekonomiska läget till följd av minskade inkomster eller automatiskt stigande
omkostnader har styrelsen däremot icke varit mäktig inskränka rörelsen och återföra
utgifterna till den omfattning, som det förändrade läget bort påfordra.
Den av krisen föranledda allmänna prisförhöjningen har vidare för skogsvårdsstyrelserna
medfört betydande omkostnadsökningar. Då statsmakterna lill följd av de
ansträngda statsfinanserna icke kunnat tillmötesgå styrelsernas krav på ökade statsbidrag
och den inkomstökning, som jämväl inträtt, framför allt genom stegrade
skogsvårdsavgifter, icke kunnat kompensera utgiftsökningen, har övervägande antalet
skogsvårdsstyrelser varit nödsakade att för driftsändamål taga i anspråk kapitaltillgångar.
Enligt en av skogsstyrelsen verkställd beräkning har sålunda under
åren 1941—1943 hos skogsvårdsstyrelserna ägt rum en kapitalförtäring av icke
mindre än i runt tal 1,5 milj. kronor. Då emellertid skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens
län icke såsom flertalet övriga skogsvårdsstyrelser för mötande av de av
krisen föranledda ökade utgifterna haft till sitt förfogande reserverade medel, har
Bihang till riksdagens protokoll 19 i i. 1 sami. Nr lil. 4
50
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
styrelsen, då någon begränsning av verksamheten icke stått att genomföra, således
varit nödsakad att i stigande utsträckning finansiera rörelsen med lånemedel.
Med det anförda har utredningsmannen velat påvisa en bidragande orsak till det
tryckta ekonomiska läge, vari skogsvårdsstyrelsen nu befinner sig. Det synes honom
klart, att en skogsvardsstyrelse med dess osäkra och variabla inkomster icke kan
utan att verkställa besparingar under år, då skogsvårdsavgifter och övriga inkomster
inflyta rikligare, erhålla den ekonomiska stabilitet, som måste vara förutsättning
för en jämn och kontinuerlig verksamhet. Även om — såsom är utredningsmannens
bestämda uppfattning — det av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län
utförda arbetet är av utomordentlig betydelse för skogsbruket inom länet, på många
områden i och för sig föredömligt för skogsvårdsstyrelser i övriga delar av landet
och såsom sadant värt allt erkännande, synes det dock hava bort ankomma
på styrelsen att under förkrigsåren giva verksamheten en omfattning, som lämnat
rum för åtminstone någon medelsfondering till mötande av kommande ekonomiska
påfrestningar.
B. Skogsvårdsverksamheten i lappmarken.
Omkostnaderna för den av skogsvårdsstyrelsen i lappmarken bedrivna verksamheten
bestridas till övervägande del av statsanslag och till styrelsen inflytande skogsvårdsavgifter.
Då skogsägarna i lappmarken jämlikt gällande lappmarkslag äro berättigade
att kostnadsfritt erhålla biträde av skogsvårdsstyrelsens personal för utsyningar
och skogstaxeringar, uppbär styrelsen endast i mindre mån inkomster av
själva verksamheten.
Sedan uppsikten över lappmarksskogarna överflyttats från domänverket för att
fr. o. m. den 1 januari 1934 handhavas av skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens,
Norrbottens och Kopparbergs län, anvisades styrelserna under budgetåren 1934/35—
1937/38 statsanslag till den nya verksamheten från det å riksstaten uppförda anslaget
till skogsvårdens befrämjande. Fr. o. m. budgetåret 1938/39 utgå de för lappmarks
verksamheten avsedda statsmedlen från det under IX :e huvudtiteln upptagna
anslaget »Skogsvård m. m. Ersättning för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag
m. m.».
För bestridande av de kostnader, som äro förenade med skogsvårdsstyrelsens arbetsuppgifter
i lappmarken, har .styrelsen under tiden fr. o. m. 1936 uppburit inkomster
(exklusive upptagna lån) till följande belopp (1943 och 1944 beräknade
siffror).
Tabell 8.
Å r |
Anslag av |
Skogsvårds- avgifter |
Inkomster av |
Övrigt |
Summa |
1936 |
369 907 |
96 246 |
22 841 |
59143 |
548138 |
1937 |
421500 |
105 547 |
24 575 |
52 011 |
603 633 |
1938 |
466 450 |
87 421 |
10 579 |
42 573 |
607 023 |
1939 |
378 300 |
165 497 |
34 795 |
25 119 |
603 711 |
1940 |
375 680 |
148 276 |
48 847 |
42 307 |
615 110 |
1941 |
428 950 |
91486 |
35 730 |
35 422 |
591588 |
1942 |
356 090 |
121 500 |
64 063 |
110 648 |
652 301 |
1943 |
467 733 |
119 313 |
27 000 |
30 000 |
644 046 |
1944 |
595 000 |
135 000 |
45 000 |
25 000 |
800 000 |
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
51
För tidsperioden 1936—1942 redovisade styrelsen omkostnaderna till nedanstående
å olika utgiftstitlar fördelade belopp.
Tabell 9. Lappmarken.
Å r |
Inkomster |
Utgifter exklusive återbetalade lån |
||||
Allmän |
Bestånds-vérd och |
Återväxt |
Skogs- dikning |
Skogsindel-ning o. skogs-uppskatt-ning |
||
1936 |
548 138 |
6 501 |
127 737 |
17 412 |
3 628 |
89 443 |
1937 |
603 633 |
8 039 |
172 933 |
35 581 |
2 784 |
93 915 |
1938 |
607 023 |
6188 |
104 218 |
30 996 |
2 663 |
97 223 |
1939 |
603 711 |
6 934 |
145 400 |
34 027 |
6113 |
75 897 |
1940 |
615 110 |
2 940 |
118 901 |
57 105 |
1687 |
28 999 |
1941 |
591 588 |
6 905 |
149 513 |
40 707 |
1328 |
60 092 |
1942 |
652 301 |
5 817 |
189 026 |
45 109 |
399 |
55 269 |
Utgifter exklusive återbetalade lån (forts.)
Å r |
Överva-kande av |
Verk-samheten |
Löner |
Tjänste-lokaler, |
Övrigt |
Summa utgifter |
Utlämna-de lån |
Summa utgifter |
1936 |
12 704 |
3 593 |
163 645 |
65 559 |
4 591 |
494 813 |
6 630 |
501 443 |
1937 |
28123 |
10 539 |
174 180 |
29 682 |
4 933 |
560 709 |
64 530 |
625 239 |
1938 |
32 218 |
11690 |
172 034 |
25 809 |
5388 |
488 427 |
9 000 |
497 427 |
1939 |
33 715 |
14 256 |
186 804 |
34 237 |
5 690 |
543 073 |
43 252 |
586 325 |
1940 |
27 999 |
12 002 |
242 522 |
28 903 |
3 860 |
524 918 |
_ |
524 918 |
1941 |
40 708 |
31765 |
279 083 |
39165 |
37 499 |
686 765 |
_ |
686 765 |
1942 |
25 766 |
39 311 |
278 573 |
42 357 |
22 080 |
703 707 |
— |
703 707 |
Efter framställning av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund tilldelades
skogsvårdsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län av 1934 års riksdag
anslag av statsmedel å respektive 100 000 kronor och 150 000 kronor att användas
såsom rörelsekapital för verksamhetens bedrivande i lappmarken. I skrivelse
till centralrådet hade styrelserna anfört, att, ehuru de måst igångsätta den
nya verksamheten redan i slutet av 1933, de icke för ändamålet erhållit statsanslag
förrän efter den 1 juli 1934 och att de till följd härav blivit nödsakade vidtaga
anstarter för upptagande av lån i privat bankinrättning för att till sagda tidpunkt
kunna bestrida de av verksamheten i fråga förorsakade utgifterna. I avsikt
att dylika extraordinära åtgärder icke ånyo skulle behöva vidtagas vid ingången
av 1935, hemställde styrelserna att av statsmedel måtte beredas dem nödigt
rörelsekapital. I sin framställning till Kungl. Majit i ämnet betonade centralrådet,
att anslaget till täckande av detta medelsbehov självfallet vore av engångskaraktär.
Redan påföljande år var emellertid skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län nödsakad
att — utöver statsanslag till bestridande av 1935 års löpande omkostnader
— hemställa örn ett belopp av 130 000 kronor för täckande av uppkomna brister
i det föregående år anvisade rörelsekapitalet. Även under de närmast därefter följande
åren 1935, 1936 och 1937 överstego årets omkostnader för verksamheten i
lappmarken de därför anvisade medlen, varför styrelsen i betydande utsträckning
såg sig nödsakad anlita det till styrelsens förfogande ställda rörelsekapitalet. Till
52
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
1936, 1937 och 1938 års riksdagar äskade styrelsen i följd härav statsanslag för
täckande av uppkomna brister i rörelsekapitalet å resp. 74 000, 130 000 och 130 000
kronor. I stort sett tillmötesgicks styrelsens ansökningar örn förnyelse av rörelsekapitalet,
även örn någon gång från statsmakternas sida påtalades det anmärkningsvärda
i att skogsvårdsstyrelsen upprepade gånger måste begära utfyllnad i de
för delta ändamål anvisade medlen.
Under verksamhetsåren 1938—1940 kunde omkostnaderna för rörelsen i stort
sett hållas inom ramen för tillgängliga inkomster. Till följd av den under krigsåren
inträdande ansvällningen av verksamlietsuppgifterna i lappmarken och de av
krisen föranledda ökade omkostnaderna, undergingo emellertid styrelsens utgifter
under 1941 och 1942 en stegring, som icke hade motsvarighet i någon ökning av
inkomsterna under samma tid. Till 1943 års riksdag begärde styrelsen ett till
632 700 kronor förhöjt statsanslag, av vilket belopp ca 93 000 kronor avsågs skola
täcka uppkommen brist i den kassareserv, som ställts till styrelsens förfogande.
Denna skulle därigenom åter kunna bringas upp lill sitt ursprungliga belopp,
150 000 kronor. Som ovan framhållits ansåg sig statsmakterna icke böra motsätta
sig att för utfyllande av kassareserven anvisades styrelsen det äskade beloppet, varvid
dock uttryckligen förutsattes att garantier tillskapades mot ett upprepande av
att till rörelsekapital avsedda medel toges i anspråk för driftsändamål.
Skogsvårdsstyrelsens ekonomi under år 1943. (Verksamheten i lappmarken.)
I skrivelse till skogsstyrelsen den 20 juli 1942 framlade skogsvårdsstyrelsen
med bifogande av upprättade preliminära inkomst- och utgiftsstater
för år 1943 beräkningar över medelsbehovet sistnämnda år.
Då skogsvårdsstyrelsen utgick från att vid årsskiftet 1942/43 kunna
redovisa en ingående behållning av ................................ 56 800 kr
och uppskattade de egna inkomsterna av skogsvårdsavgifter, lokala anslag
och från de olika verksamhetsgrenarna till .................... 162 500 kr
skulle styrelsen i enlighet härmed till mötande av 1943 års utgifter lia,
frånsett anslag av statsmedel, till sitt förfogande ett sammanlagt belopp
av ........................................................ 219 300 kr
Omkostnaderna för verksamheten 1943 beräknades av skogsvårdsstyrelsen
till (669 000 kr år 1942) .................................. 702 000 kr
Därjämte ansåg styrelsen böra avsättas och reserveras .............. 150 000 j
såsom kassareserv för utgifterna under första halvåret 1944.
Till täckande av skillnaden mellan nu angivna belopp sammanlagt .... 852 000 kr
och tillgängliga medel ............................................ 219 300 »
skulle således enligt styrelsens beräkningar erfordras i statsanslag för
år 1943 ........................................................ 632 700 kr
Av detta belopp avsåges (150 000 — 56 800 =) 93 200 kr skola användas
till täckande av brist i kassareserven och återstoden 539 500 kr till
1943 års löpande utgifter.
Enligt den sedermera för verksamhetsåret 1942 framlagda årsredogörelsen
redovisade skogsvårdsstyrelsen en behållning vid årsskiftet
1942/43 av i Tunt tal ............................................ 86 000 kr
i stället för tidigare beräknade .................................... 56 800 kr
Till följd härav skulle styrelsens behov av statsanslag för år 1942 ha
kunnat i anslutning till de ovan återgivna beräkningarna reduceras med 29 200 kr
eller till (632 700 — 29 200 =) 603 500 kr.
I framställning till Kungl. Majit den 16 september 1942 angående
Kungl. Maj.ts proposition nr lil. 53
vissa medelsäskanden för budgetåret 1943/44 framhöll skogsstyrelsen,
vad avser skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län, att skogsvårdsstyrelsen
med det begärda statsanslaget å 632 700 kronor avsåge dels att
med ........................................................... 93 200 kr
täcka uppkommen brist i den till styrelsens förfogande stående kassareserven,
dels ock tillgodose den löpande driften under 1943 med .... 539 500 kr
632 700 kr
Skogsstyrelsen ansåg sig icke böra föreslå någon reduktion av skogsvårdsstyrelsens
äskande av medel till utfgllnad i kassareserven, utan tillstyrkte
i denna del ett anslag för ändamålet av .................... 93 000 kr
Beträffande driftsbudgeten anförde skogsstyrelsen bl. a., att skogsvårdsstyrelsen
enligt den till skogsstyrelsen ingivna utgiftsplanen räknade
med att utgifterna under år 1943 komme att belöpa å 702 000 kronor
mot 669 000 kronor året dessförinnan. Givetvis vöre det mycket svårt
att uppställa en prognos rörande omfattningen av verksamheten under
1943. Såvitt skogsstyrelsen förstode, borde det dock ej vara ogörligt att
inom en något snävare anslagsram än den av skogsvårdsstyrelsen angivna,
upprätthålla en verksamhet, som kunde anses efter förhållandena
tillfyllest. Med hänsyn till den förordade särskilda medelstilldelningen
•för återförande av kassareserven till ursprunglig storlek förefölle det
som om skogsvårdsstyrelsen borde erhålla en ganska tillfredsställande
ekonomisk grund för sitt arbete under 1943, därest ett belopp av samma
storlek som anslagsbehovet under år 1942 ställdes till förfogande för
driftsändamål. Enligt skogsstyrelsens mening borde sålunda nu ifrågavarande
medelsanvisning för år 1943 upptagas till .................. 440 000 kr
innebärande en minskning av det av skogsvårdsstyrelsen begärda anslaget
med (539 500 — 440 000 =) i runt tal 100 000 kronor.
Till skogsvårdsstyrelsen borde således anvisas (93 000 + 440 000 =) 533 000 kr
Såsom ersättning för kostnader, föranledda av 1932 års lappmarkslag
m. m., äskades i nyssnämnda framställning den 16 september 1942
för skogsvårdsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Kopparbergs,
Gävleborgs och Jämtlands län sammanlagt ........................ 940 000 kr
I proposition nr 278 till 1943 års riksdag begärde emellertid Kungl.
Majit i enlighet med föredragande departementschefens hemställan, att
till de angivna skogsvårdsstyrelserna måtte anvisas ett till ............ 800 000 kr
reducerat anslagsbelopp. Enligt departementschefens uttalade mening borde
de med ifrågavarande anslag avsedda ändamålen kunna tillfredsställande
tillgodoses inom en kostnadsram av 700 000 kr. Med hänsyn till den särskilda
anvisningen till skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län för utfyllnad
i styrelsens kassareserv borde anslaget upptagas till ................ 800 000 kr
Riksdagen biföll propositionen i enlighet med vad Kungl. Majit föreslagit.
Genom kungl, brev den 9 juni 1943 tilldelades skogsvårdsstyrelsen
i Västerbottens län av det sålunda anvisade anslaget tillsammans med
andel i de till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifterna ett sammanlagt
belopp av............................................... 459 230 kr
Då styrelsen vidare tillerkänts .................................. 8 530 kr
ur det å riksstaten upptagna anslaget till ersättning åt skogsvårdsstyrelser
för visst biträde vid vedavverkning, uppbar styrelsen således i
statsanslag sammanlagt .......................................... 467 760 kr
för driftsändamål och kassareserv mot begärda 632 700 kr.
54
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
Sedan härifrån dragits erforderligt belopp för täckande av brist i
kassareserven eller 150 000 — (56 800 -f- 29 200) eller .............. 64 000 kr
hade styrelsen således till driftsändamål disponibla anslagsmedel å i
runt tal ........................................................ 403 700 kr
i stället för äskade 539 500 kr. Emellertid kunde styrelsens egna inkomster
under 1943 i förhållande till 1942 års uppskattning beräknas
till ett med 14 000 kronor förhöjt belopp eller till 176 000 kr. Det borde
således hava ankommit på styrelsen att nedpressa årets utgifter efter
det sålunda anvisade reducerade anslaget med (539 500 -—- 403 700 -j14
000 =) i runt tal 122 000 kr eller från beräknade 702 000 kr till
580 000 kronor. Då såsom ovan nämnts 1942 års sammanlagda utgifter
uppgingo -till 669 000 kronor, skulle skogsvårdsstyrelsens omkostnader
under 1943 således hava bort, i jämförelse med föregående års kostnader,
nedbringas med 89 000 kronor — något som enligt utredningsmannens
uppfattning utan vidare måste framstå såsom ogörligt.
I samband med ingivande till skogsstyrelsen den 27 juli 1943 av beräkningar
över anslagsbehovet för år 1944 framlade skogsvårdsstyrelsen
jämväl inkomst- och utgiftsstater för 1943, sådana de med ledning av
då föreliggande faktiska uppgifter för första halvåret 1943 kunde beräknas.
Skogsvårdsstyrelsen anslog därvid 1943 års omkostnader för
verksamheten till ............................................... 662 000 kr
Styrelsen ansåg sig således vid denna tidpunkt kunna förutse en
viss minskning i de för året tidigare beräknade utgifterna.
Som behållning vid årsskiftet 1943/44 beräknade styrelsen — utöver
kassareserven — ett belopp av................................... 4 000 kr
utgörande fordringar av tjänstemännen för utlämnade motorlån.
Då skogsvårdsstyrelsen uppskattade 1943 års inkomster av till styrelsen
direkt inflytande skogsvårdsavgifter, lokala anslag och av de
olika verksamhetsgrenarna m. m. till i runt tal 176 000 kronor, skulle
således, tillsammans med årets statsanslag å 403 700 kr ............ 579 700 kr
stå till styrelsens förfogande för bestridande av utgifterna. Styrelsen
skulle i enlighet med dessa beräkningar före årets slut bliva nödsakad
att för verksamhetens bedrivande upptaga lån å (662 000 -j- 4 000 -—
579 700 =r) ca 86 000 kr ........................................ 86 000 kr
därest den för första halvåret 1944 avsedda kassareserven skulle kunna
bibehållas ograverad.
Enligt från skogsvårdsstyrelsen inhämtade uppgifter redovisade styrelsen
en bankskuld vid årsslutet 1943/44 å i runt tal................ 128 000 kr
Till styrelsen hade emellertid därvid icke hunnit utanordnas det av
styrelsen i särskild framställning äskade förvaltningsbidraget för dess
verksamhet under 1943 i samband med norrländska produkJionsanslaget,
vilket bidrag styrelsen beräknat till ............................ 50 550 kr
Nettoskulden skulle således, därest berörda förvaltningsbidrag tilldelas
styrelsen med det äskade beloppet, uppgå till i runt tal.......... 78 000 kr
Som -tillgångar redovisar styrelsen en kassareserv vid årsslutet å...... 150 000 kr
till mötande av utgifterna under första halvåret 1944.
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
55
C. Åtgärder för stabilisering av skogsvårdsstyrelsens ekonomi.
Med hänsyn till det läge vari skogsvårdsstyrelsens ekonomi befinner sig lära särskilda
åtgärder vara nödvändiga om en varaktig förbättring av styrelsens finanser
skall kunna genomföras. I första band torde därvid erfordras, såsom ock av
skogsstyrelsen förutsatts i styrelsens ovanberörda framställning till Kungl. Majit
den 28 augusti 1943, att av riksdagen utverkas engångsanslag av statsmedel i syfte
såväl att sätta styrelsen i stånd att återbetala för rörelsen upptagna ännu ej likviderade
banklån som att utrusta styrelsen med erforderligt rörelsekapital för verksamheten
i lappmarken och kustlandet. Det torde ankomma på skogsstyrelsen att
härom göra framställning till Kungl. Majit. Beträffande storleken av det statsanslag
av engångskaraktär, som sålunda synes böra anvisas skogsvårdsstyrelsen,
återkommer utredningsmannen härtill i samband med behandlingen nedan av styrelsens
preliminära inkomst- och utgiftsstater för år 1944.
En närmare undersökning av skogsvårdsstyrelsens ekonomi under de gångna
åren lärer utvisa att styrelsens återkommande ekonomiska svårigheter lia sitt ursprung
väsentligen däri, att de på förhand gjorda planeringarna av kommande års
verksamhet och omkostnader icke kunnat av styrelsen följas, eller att styrelsen, i
de fall äskade statsbidrag underkastats reduktion, varit ur stånd att anpassa rörelsen
efter de reducerade driftsmedlen. Då skogsvårdsstyrelsen således såsom
ovan visats upprepade gånger överskridit de för driftsändamål avsedda tillgångarna,
har styrelsen i brist på egna fonderade medel i betydande utsträckning varit nödsakad
att för verksamheten anlita både till styrelsens förfogande stående rörelsekapital
och i privata bankinrättningar upplånade medel.
Som ovan framhållits, har från statsmakternas sida uttalats bestämda krav på
garantier, för att till styrelsen anvisade rörelsekapital icke tagas i anspråk för driftsändamål.
Därest, såsom utredningsmannen anser sig böra förorda, till skogsvårdsstyrelsens
förfogande, såsom hittills skett, ställas rörelsekapital av statsmedel för
verksamheten i lappmarken och kustlandet, torde .således särskilda föreskrifter
böra meddelas i berörda avseende.
Såvitt utredningsmannen kunnat finna, lära de av statsmakterna efterlysta garantierna
icke på annat sätt kunna tillfredsställande åvägabringas, än att på grundval
av från styrelsen ingivna förslag, Kungl. Majit eller alternativt skogsstyrelsen
fastställer inkomst- och utgiftsstater för skogsvårdsstyrelsen att lända tili efterrättelse
samt att i samband därmed föreskrives, att överskridande av i utgiftsstaten
beräknad utgiftspost icke må ske utan av Kungl. Majit, respektive skogsstyrelsen,
meddelat tillstånd. En åtgärd av här angiven innebörd torde vara nödvändig, därest
de ingripanden, som eljest för sanering av skogsvårdsstyrelsens ekonomi kunna
komma att påfordras, skola leda till en varaktigare stabilisering av styrelsens finansiella
läge. Utredningsmannen vill för övrigt i detta sammanhang framhålla,
att det med hänsyn till gällande ordning för finansieringen av skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet synes honom kunna principiellt ifrågasättas, huruvida icke dylika
inkomst- och utgiftsstater borde fastställas för skogsvårdsstyrelserna över
huvud. I betraktande av att den av styrelserna bedrivna rörelsen till alldeles övervägande
del bekostas av allmänna medel — statsanslag och skogsvårdsavgifter —
synas vägande skäl tala för att statsmakterna höra mera än hittills varit fallet
kunna med möjlighet till ingripanden följa styrelsernas verksamhet.
Utredningsmannen anser det vidare förtjänt att övervägas, huruvida icke det
rörelsekapital, sorn för verksamheten i lappmarken och kustlandet av statsmakterna
anvisas skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län, hör ställas till skogsstyrelsens
förfogande för alt i mån av behov på rekvisition utanordnas till skogsvårdsstyrelsen,
i stället för att som nu sker direkt tillställas styrelsen. Några olägenheter för
skogsvårdsstyrelsen synes en dylik överflyttning av rörelsekapitalets förvaltning
56
Kunell. Maj:ts proposition nr lil.
knappast behöva medföra. De rörelsemedel, som sålunda komme att förvaltas
av skogsstyrelsen, skulle ock kunna utgöra den reserv, varur, efter därom meddelat
tillstånd, medel skulle kunna ställas till skogsvårdsstyrelsens förfogande för bestridande
av oförutsedda utgifter. Därest någon del av rörelsekapitalet av sådan
anledning tages i anspråk för driftsändamål, bör på skogsstyrelsen ankomma att till
påföljande års riksdag göra framställning om vederbörlig utfyllnad i kapitalet.
Det synes utredningsmannen slutligen önskvärt, att skogsstyrelsen allt framgent
under räkenskapsåret håller sig noga underrättad om skogsvårdsstyrelsens ekonomiska
ställning.
Därest de ovan ifrågasatta åtgärderna anses böra vidtagas, torde således i första
hand statsmedel för sanering av skogsvårdsstyrelsens ekonomi böra anvisas endast
under den förutsättningen, att för skogsvårdsstyrelsen av Kungl. Maj:t eller skogsstyrelsen
fastställes utgifts- och inkomststater, samt att föreskrift i samband därmed
meddelas, att i utgiftsstaten ingående post icke må utan tillstånd överskridas.
II. Skogsvårdsstyrelsens medelsbehov för 1944 års verksamhet i
kustlandet.
Med skrivelse den 26 juli 1943 har skogsvårdsstyrelsen till skogsstyrelsen överlämnat
preliminärt upprättade inkomst- och utgiftsstater för 1944 års verksamhet
i kustlandet. Med utgångspunkt i dessa beräkningar kommer utredningsmannen
att i det följande söka fastställa det medelsbehov, som enligt hans mening torde
böra i full utsträckning tillgodoses vid utmätandet av 1944 års statsbidrag åt skogsvårdsstyrelsen.
En nedskärning av de av styrelsen äskade anslagsmedlen till ett
belopp, som uppenbart måste vara otillräckligt för rörelsens behöriga drivande,
kan endast medföra att styrelsen ånyo tvingas anlita lånevägen eller för driftsändamal
taga i anspråk rörelsekapital. Aven om under den fortsatta utredningen
av styrelsens ekonomi och verksamhet skulle kunna påvisas möjligheter till rationaliserings-
och saneringsåtgärder med därav följande utgiftsbegränsningar, lära
emellertid åtgärder av sådan verkan kunna vidtagas allenast successivt under en viss
övergångstid. Innevarande års omkostnader för verksamheten torde således under
alla omständigheter icke kunna i väsentligare mån nedbringas under de för närmast
föregående år redovisade utgifterna.
I omförmälda skrivelse den 26 juni 1943 överlämnade förslag till inkomst- och
utgiftsstater för år 1944, vid vilka samtidigt fogats beräkningar av 1943 års motsvarande
inkomster och utgifter, anförde skogsvårdsstyrelsen bl. a. att styrelsen
till följd av den reducering med 108 000 kronor, som skett i dess anslagsäskanden
för år 1943, beräknade häfta i skuld vid årsskiftet 1943/44 för omkring 38 000
kronor. (Enligt inhämtade uppgifter uppgick emellertid styrelsens faktiska bankskulder
vid 1943 drs utgång till omkring 10 000 kronor.)
I den av skogsvårdsstyrelsen framlagda inkomstplanen för 1944 ansåg
sig styrelsen kunna uppskatta inkomsterna — frånsett statsanslag
— under innevarande år till .................................... 212 000 kr
innebärande en ökning i jämförelse med 1943 års beräknade inkomster
(173 000 kr) med 39 000 kr, i huvudsak härrörande från en förutsedd
stegring av skogsvårdsavgifterna från 81 000 kr till ...... 112 000 kr
Intäkterna från de olika verksamhetsgrenarna beräknade
styrelsen till ......................................... 87 000 »
(1934 års ber. inkomster 73 400 kr) och övriga diverse inkomster
till . . .
(1943: 17 800 kr)
13 000 » 212 000 kr
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
57
Som ingående behållning beräknade styrelsen kunna redovisa ........
För bestridande av 1944 års utgifter skulle således finnas tillgängliga
De sammanlagda egentliga utgifterna under 1944 uppskattade styrelsen
till ........................................................
(för 1943 beräknade till 372 000 kr) därav omkostnader för skogsvdrds -
verksamheten ........................................ 210 000 kr
(1943: 188 000 kr) och administrationskostnader ........ 184 000 »
(1943: 184 000 kr).
Till återbetalning av upptagna lån beräknade styrelsen skola erfordras
(balanserad skuld vid årsskiftet, 38 000 + 4 000, amortering å för
skogsvårdsgården upptaget lån).
Därjämte ansåg sig styrelsen böra till sitt förfogande ha en kassa
reserv
å ........................................................
till bestridande av utgifter under första halvåret 1945.
Som utgående behållning den 31/i2 1944 upptogs utöver kassareserven
utgörande premieringsmedel och utlämnade motorlån. Styrelsens sammanlagda
medelsbehov för 1944 skulle i enlighet härmed uppgå till ..
Skogsvårdsstyrelsen beräknade således det belopp, som för täckande
av skillnaden mellan 1944 års inkomster och medelsbehov borde ställas
till styrelsens förfogande av statsmedel m. m. till i runt tal (502 000 —
220 000 =) ....................................................
Av detta belopp räknade styrelsen med att approximativt..........
komme att anvisas styrelsen ur det till skogsvårdsstyrelserna äskade anslaget
till ersättning för biträde vid vedavverkningar. Återstående belopp
avsåg styrelsen således skola bestridas av det för budgetåret 1944/45 beviljade
anslaget »Skogsvård m. m. Skogsvårdens befrämjande» och från
den till statskontoret inlevererade andelen av skogsvärdsavgifterna.
8 |
000 |
kr |
220 |
000 |
kr |
394 |
000 |
kr |
394 |
000 |
kr |
42 |
000 |
kr |
60 |
000 |
kr |
6 |
000 |
kr |
502 |
000 |
kr |
282 |
000 |
kr |
60 |
000 |
kr |
222 |
000 |
kr |
I skrivelse den 28 augusti 1943 ang. vissa medelsäskanden för budgetåret 1944/45
har skogsstyrelsen bl. a. hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att i
riksstaten under titeln »Skogsvård m. m. Skogsvårdens befrämjande» dels anvisa ett
belopp av 700 000 kronor, dels ock beräkna ett belopp av 350 000 kronor för sanering
av skogsvårdsstyrelsernas i Västerbottens och Västernorrlands län ekonomi.
Då i det följande upptagas till behandling de av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens
län den 26 juli 1943 upprättade preliminära inkomst- oell utgiftsstaterna för
innevarande verksamhetsår, utgår utredningsmannen i likhet med skogsvårdsstyrelsen
från att i stort sett samma förhållanden komma att bliva rådande på skogs- och
arbetsmarknaden som under de senast föregående åren. Därest mera avsevärda
rubbningar å dessa områden skulle inträda, exempelvis genom en krisartad utveckling
å arbetsmarknaden med därav betingat behov av arbetsskapande åtgärder inom
skogsbruket, lärer det medelsbehov, som för sådant fall torde visa sig erforderligt
för skogsvårdsstyrelsens verksamhet, vara av belt annan storleksordning, än vad
de i de nu framlagda medelsberäkningarna angivna siffrorna giva vid handen. En
närmare undersökning i vad mån en av nu nämnd eller liknande anledning genomförd
utvidgning av skogsvårdsarbetet skulle komma att framdeles medföra ökade
krav på skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län medverkan i skogsbruket och därmed
nödvändiggöra exempelvis utökning av styrelsens personal, måste anstå till
en senare tidpunkt.
I det följande komma närmast att behandlas de av skogsvårdsstyrelsen för verksamhetsåret
1944 beräknade utgifterna.
1. Under utgiftstiteln »Allmän upplysning örn skogsvård» har styrelsen för år
58
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
1944 beräknat omkostnaderna till 7 000 kronor eller till samma belopp som för år
1943. Mot skogsvårdsstyrelsens uppskattning av innevarande års omkostnader för
denna verksamhetsgren anser sig utredningsmannen icke kunna framställa någon
erinran. Av de medel skogsvårdsstyrelserna redovisa under titeln »Allmän upplysning
om skogsvård» bestridas regelmässigt omkostnaderna för av styrelserna utgivna
skrifter och artiklar i skogsvårdsfrågor, under året anordnade föredrag och
exkursioner, undervisning i skogsskötsel vid lantbruks- och lantmannaskolor m. m.
Till följd av det försämrade ekonomiska läget har skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens
län ansett sig under 1943 och 1944 böra i rätt väsentlig grad inskränka
den inom länet bedrivna upplysningsverksamheten. De nu beräknade medlen härtill
avse huvudsakligen att täcka omkostnaderna för den undervisning i skogsbruk, som
lämnas vid länets lantmannaskolor och för anordnandet av skogsvårdskurser, en del
av upplysningsverksamheten, som allenast under tvingande omständigheter bör
uppgivas. En skickligt lagd upplysningsverksamhet är förutsättningen för att intresset
för en rationell skogsskötsel skall kunna väckas bland den skogsägande
befolkningen. Att framkalla och vidmakthålla detta intresse är en av skogsvårdsstyrelsernas
viktigaste uppgifter. Även med hänsyn tagen till det nuvarande bekymmersamma
ekonomiska läget synas utredningsmannen de av skogsvårdsstyrelsen
i Västerbottens län för detta ändamål anslagna medlen vara väl avvägda.
Till utredning av de belopp, som under senare år av de nordliga skogsvårdsstyrelserna
använts till spridande av ökad kunskap om skogsvård inom länen, lämnas
följande sammanställning. För åren 1943 och 1944 lia av skogsvårdsstyrelserna
beräknade utgifter angivits.
Tabell 10. Utgifter för allmän upplysning om skogsvård.
År |
Norrbottens kustland |
Västerbottens kustland |
Jämtlands län |
V ästernorrlands |
1936 |
7315 |
5 028 |
12 708 |
7 824 |
1937 |
5 564 |
3 088 |
10 005 |
22 869 |
1938 |
8 590 |
12 022 |
14 790 |
16 067 |
1939 |
10 834 |
11137 |
19 943 |
13 221 |
1940 |
6 104 |
8 091 |
6 622 |
5134 |
1941 |
3 509 |
9 874 |
8 671 |
15 883 |
1942 |
1 106 |
7 542 |
13 953 |
10 471 |
1943 |
3 000 |
7 000 |
8 000 |
10 000 |
1944 |
3 000 |
7 000 |
8 000 |
10 000 |
2. Under utgiftstiteln sBeståndsvård och avverkning» upptagas omkostnaderna
för den del av skogsvårdsstyrelsemas verksamhet, som i rikstabellerna statistiskt
redovisas under rubrikerna »Röjning i stavaskog och ungskog», »Gallring i yngre
skog» och »Annan avverkning». Häri innefattas skogsvårdsstyrelsemas väsentligaste
arbetsuppgifter, vilka årligen draga betydande omkostnader.
Under de senare åren ha utgifterna för denna verksamhetsgren uppgått till följande
belopp (för 1943 och 1944 beräknade siffror).
De under de senaste åren avsevärt ökade utgifterna för skogsvårdsstyrelsemas
medverkan vid beståndsvård och avverkning ha givetvis till stor del haft sin grund
i den produktionsplikt för ved, som under krigsåren åvilat länen, och som medfört
omfattande vedutsyningar särskilt inom de noTdliga skogsvårdsområdena, med därav
ökat krav på biträde av skogsvårdsstyrelsemas personal. Till den avsevärda och
plötsliga stegringen av omkostnaderna under 1942 bidrog dock även den betydande
ökningen av de egentliga gagnvirkesstämplingarna, som kom som en direkt följd av
den under året inträdda stabiliseringen av trävarupriserna. För en relativt stor del
av de under ifrågavarande utgiftstitel under de senaste åren upptagna omkostna
-
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
Tabell 11. Beståndsvård och avverkning (kr. totalsumma för år).
59
År |
Areal produktiv skogsmark; enskilda skogar exklusive bolagsskogar |
|||
Norrbottens kustland |
Västerbottens kustland |
Jämtlands län |
Västernorrlands län |
|
744 710 ha |
673 406 ha |
1 113 897 ha |
803 648 ha |
|
1936 |
65 523 |
4 6 894 |
70 909 |
97 192 |
1937 |
110 047 |
90 051 |
109 011 |
139 123 |
1938 |
55 940 |
33 537 |
71515 |
70 965 |
1939 |
34 401 |
32 424 |
81464 |
66 861 |
1940 |
20 946 |
32 610 |
85 044 |
74 044 |
1941 |
23 775 |
54 986 |
113 651 |
103 790 |
1942 |
49 945 |
98 974 |
168 302 |
163 515 |
1943 |
70 000 |
110000 |
135 000 |
165 000 |
1944 |
80000 |
110 000 |
135 000 |
160 000 |
derna ha skogsvårdsstyrelserna i norrlandslänen erhållit ersättning från det å riksstaten
upptagna förslagsanslaget till ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde
vid vedavverkning.
Från sagda anslag ha som bidrag till bestridandet av kostnader i samband med
vedanskaffningen under budgetåren 1941/42 och 1942/43 tilldelats skogsvårdsstyrelserna
följande belopp.
Tabell 12.
För biträde |
Norrbottens län |
Västerbottens län |
Jämtlands län |
Västernorrlands län |
Budgetåret |
||||
1941/42 |
6 700 |
10 500 |
11900 |
HOGO |
1942/43 |
32 200 |
70 530 |
61546 |
39 010 |
Av den jämförelse, som av utredningsmannen verkställts mellan de olika skogsvårdsstyrelsernas
utgifter för här ifrågavarande verksamhetsgren, synes framgå, att
skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län omkostnader å detta område under de senare
åren icke i och för sig kunna betraktas såsom onormalt höga. Den relativt
stora skillnad, som kan påvisas mellan de av skogsvårdsstyrelserna i Norrbotten
och i Västerbotten för krigsåren angivna utgiftssiffrorna, torde delvis ha sin orsak
i den i Norrbottens län inom skogsbruket rådande bristen på arbetskraft och den
därmed följande stagnationen i avverkningarna.
En bidragande orsak till den under de senare åren inträdda stegringen av omkostnaderna
under ifrågavarande utgiftstitel har, förutom den ökade omfattningen
av ^stämpling och avverkning å de flesta skogsvårdsområdena, även varit den för
stämplingsförmännen och de fasta hantlangarna genomdrivna höjningen av löneförmånerna
(arvoden och reseersättningar). Denna höjning har skett efter anpassning
till läget å allmänna arbetsmarknaden och har av skogsvårdsstyrelserna icke
kunnat avvisas.
Till närmare belysning av skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens län verksamhet
med beståndsvård och avverkning återgivas nedan av styrelsen lämnade uppgifter
örn stämplingarnas omfattning å enskilda skogar i kustlandet under åren 1925—42.
60
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
Tabell 13.
Period och år |
Gallring i |
Annan av-verkning, |
Summa hektar |
1 |
2 |
3 |
|
1925—30.................. |
45 425 |
56 671 |
102 096 |
1931—35.................. |
17 907 |
27 587 |
45 494 |
1936—40.................. |
50 047 |
65 225 |
115 272 |
1941...................... |
8 780 |
9 309 |
18 089 |
1942...................... |
12 942 |
16 600 |
29 542 |
Summa |
135 101 |
175 392 |
310 493 |
Medeltal per år (18 år) |
7 500 |
9 750 |
17 250 |
Till jämförelse lämnas motsvarande uppgifter för Norrbottens län, vilka dock avse
allenast tidsperioden 1928—1942.
Tabell 14.
Period och år |
Gallring i |
Annan av-verkning, |
Summa hektar |
1 |
2 |
3 |
|
1928—30 1 ................ |
27 291 |
69 224 |
96 515 |
1931—35.................. |
23 703 |
38 717 |
62 420 |
1936—40.................. |
47 951 |
94 557 |
142 508 |
1941...................... |
3 281 |
7 051 |
10 332 |
1942...................... |
6 703 |
11572 |
18 275 |
Summa |
108 929 |
221121 |
330 050 |
Medeltal per år (15 år) |
7 260 |
14 740 |
22 000 |
I enlighet med de siffror, som för skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län ovan
lämnats, skulle således under 18-årsperioden 1925—1942 genomsnittligen hava gallrats
7 500 hektar skogsmark för år och annan avverkning verkställts å 9 750 hektar.
Den sammanlagda arealsiffran skulle alltså utgöra 17 250 hektar. Observeras må att
den av styrelsen bedrivna verksamheten med röjning i stavaskog och ungskog —
för vilken verksamhet omkostnaderna även upptagas under titeln »Beståndsvård
och avverkning» — icke redovisats i dessa siffror.
Till jämförelse med de nu lämnade statistiska uppgifterna må nämnas att enligt
riksskogstaxeringsnämndens ännu icke publicerade rapport angående den under åren
1939 och 1941 företagna taxeringen av skogarna i Västerbottens län, en årlig gallring
av i medeltal 20 000 hektar skogsmark erfordras (se bil. A2), för att alla nu
gallringsmogna bestånd i kustlandet skola efter en tioårsperiod vara genomgångna.
I jämförelse med den hittills bedrivna genomsnittliga verksamheten å kustlandets
skogar, skulle detta innebära nära nog en tredubbling av gallringarnas omfång.
Det kan emellertid icke vara lämpligt att under nuvarande svåra ekonomiska förhållanden
utvidga gallringsverksamheten mer än som kan anses vara oundgängligen
nödvändigt. Den stegring av utgifterna för beståndsvård och avverkning, som
under krigsåren ägt rum, har emellertid till dels förorsakats av de nuvarande höga
virkespriserna, vilka medfört att skogsägarnas ansökningar örn biträde vid stämp
1
För åren 1925—1927 finnas ej uppgifter till grund för statistik.
2 Ej här medtagen.
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
61
lingsförrättningar i hög grad ökals. Sådant biträde kan av skogsvårdsstyrelse knappast
vägras, därest styrelsen vill bibehålla sin ställning gentemot skogsägarna som
deras rådgivande och hjälpande organ. I det av denna anledning ökade tillhandagåendet
vid utstämplingarna ligger ock till en del förklaringen till de i jämförelse
med de ovan återgivna medeltalssiffrorna inom kustlanden relativt höga siffrorna
för gallring och annan avverkning under krigsåren 1941 och 1942.
Under dessa år ha stämplingar eller särskild utmärkning ägt rum å nedan angivna
arealer i hektar.
Tabell 15.
Norrbottens |
Västerbottens |
Jämtlands |
Västernorr- |
|
kustland |
kustland |
län |
lands län |
|
1941. |
||||
Röjning i stavaskog och ungskog.. |
336 |
1124 |
— |
5 211 |
Gallring i yngre skog ............ |
2 934 |
8 780 |
24 949 |
8 397 |
Annan avverkning............... |
6 761 |
9 309 |
24 730 |
3 605 |
Summa |
10 031 |
19 213 |
49 679 |
17 213 |
1943. |
||||
Röjning i stavaskog och ungskog.. |
561 |
1202 |
— |
6 491 |
Gallring i yngre skog............. |
6 122 |
12 942 |
30 231 |
11946 |
Annan avverkning............... |
11256 |
16 600 |
36 989 |
5 761 |
Summa |
17 939 |
30 744 |
67 220 |
24198 |
De för Västerbottens kustland lämnade uppgifterna visa den relativt betydande
utvidgning av avverkningsverksamheten som under år 1942 ägt rum.
I de två följande sammanställningarna belysas de genomsnittliga kostnaderna per
förrättningsdag och per hektar stämplad skog. (Anmärkas må, att i de av skogsvårdsstyrelsema
redovisade omkostnaderna för »Beståndsvård och avverkning» ingå
väl den extra och tillfälliga personalens löneförmåner men däremot icke —- frånsett
reseersättningar — de av stämplingsförrättningarna föranledda utgifterna för
den ordinarie personalen.)
Tabell 16.
Å r |
Norrbottens kustland |
Västerbottens kustland |
Jämtlands län |
Västernorrlands län |
Kostnad per förrättningsdag. |
||||
1941 |
9: — |
12: 26 |
10: 59 |
14:88 |
1942 |
13: 31 |
15: 75 |
12: 72 |
18: 53 |
Kostnad per hektar stämplad skog. |
||||
1941 |
3: 37 |
2:86 |
2: 28 |
1 6:02 |
1942 |
2: 78 |
3: 20 |
2:50 |
6: 76 |
Mot de kostnader, som stämplingsförrättningarna i Västerbottens kustland dragit,
och vilka genomsnittligt ligga något över de för Norrbottens kustland och Jämtlands
län redovisade, lärer knappast kunna framställas någon befogad anmärkning,
då förrättningarna merendels utföras med ovant folk.
Såsom ovan framhållits, har riksskogstaxeringsnämnden ansett en årlig gallring
av i runt tal 20 000 hektar skogsmark under en tioårsperiod erfordras för alt den
62
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
gallringsmogna skogen inom Västerbottens kustland skall i sin helhet vara genomgången.
Örn man emellertid utgår från att gallringar på större skogsegendomar
knappast kunna utföras över hela den gallringsmogna arealen och då ett uppskov
med gallring å ungskogarna i Västerbottens kustland, även om dessa måste betecknas
såsom välslutna och i relativt god växtkraft, icke torde för skogarnas tillväxt
medföra samma skada som å ungskogar i Svea- och Götaland, synas de av riksskogstaxeringsnämnden
föreslagna gallringsåtgärderna kunna få något mindre omfattning
och utan alltför stora nackdelar utsträckas över den dubbla tidrymden 20
år. Den föreslagna årliga gallringsvtan skulle således kunna minskas från 20 000
till i runt tal 10 000 hektar eller till något lägre yta, än som i kustlandet gallrades
1942.
I anslutning till vad nu anförts må även framhållas, att riksskogstaxeringsnämnden
1923—29 vid sin uppskattning av Sveriges skogstillgångar beräknat den årliga
tillväxten inklusive bark i Värmland och Västerbotten per hektar produktiv skogsmark
till
i Värmland och i Västerbotten
under 133 m. ö. h........ 4''t m3; under 166 m. ö. h........ 2 2 m3;
133—300 » » »....... 4-o » 166—300 » » »....... 2''0 »
och sålunda uppskattat den årliga tillväxten i Västerbotten till hälften av den för
Värmland beräknade. Givetvis behöva ogallrade skogar i Västerbotten genomhuggas
lika väl som de värmländska skogarna, men en utsträckning av gallringsverksamheten
i Västerbotten över en längre tidsperiod medför icke samma skada för
den årliga tillväxten som i Värmland. Den genom ett gallringsuppskov i kustlandet
uppkommande tillväxtförlusten bör för övrigt kunna väsentligt nedbringas genom
att skogsvårdsstyrelsen genom upplysning och direkt påverkan söker få gallringarna
i första hand förlagda till skogar med bättre bonitet och till de bestånd, som ha
största gallringsbehovet.
Förutom gallring i yngre skog och röjning i stavaskog och ungskog omfattar verksamhetsgrenen
»Beståndsvård och avverkning» jämväl skogsvårdsstyrelsens bestyr
med borthuggning av skräpskog, föryngringshuggning och slutavverkning i äldre
bestånd, vilket allt i skogsvårdsstyrelsernas berättelser (rikstabellerna) sammanfattas
under rubriken »Annan avverkning». I den mån den äldre skogen i kustlandet
under den närmaste tiden försvinner, komma dessa avverkningar att i stor utsträckning
upphöra. För närvarande torde dock någon mera väsentlig kostnadsminskning
icke kunna beräknas för skogsvårdsstyrelsens biträde med denna verksamhet.
De gallringar, röjningar, hyggesrensningar m. m., som i olika sammanhang planerats
såsom beredskapsarbeten bl. a. för Västerbottens del, komma givetvis, då de
måhända i en snar framtid påbörjas, att från skogsvårdsstyrelsens sida kräva en
betydande arbetsinsats och därmed förknippade omkostnader.
I anslutning till det ovan anförda anser sig utredningsmannen kunna utgå från,
att under de närmast följande åren skogsvårdsstyrelsens medverkan vid beståndsvård
och avverkning kommer att få en något större omfattning än under de gångna
åren genomsnittligen varit fallet. Enligt de av riksskogstaxeringen ovan återgivna
siffrorna borde gallring och även röjning i stavaskog och ungskog vidtagas i kustlandets
skogar i en omfattning, som icke obetydligt överstiger den under 1930-talet
å dessa områden bedrivna verksamheten. Sedan de omfattande vedutsyningarna upphört
i och med produktionspliktens upphörande i länet och minskning inträtt i behovet
av vedbränsle, lära emellertid trots detta de nu under krigsåren ökade, under
ifrågavarande utgiftstitel upptagna omkostnaderna kunna rätt väsentligt nedbringas.
För år 1944 har skogsvårdsstyrelsen beräknat utgifterna för denna verksamhetsgren
till 110 000 kronor eller till samma belopp som under 1943, Av detta belopp
förutsätter styrelsen dock att 60 000 kronor komma att anvisas av det ovan berörda
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
63
i riksstaten upptagna förslagsanslaget för viss ersättning till skogsvårdsstyrelser för
biträde vid vedavverkningar under budgetåret 1943/44. Skogsvårdsstyrelsen har
framhållit, att det givetvis är omöjligt att göra någon säker beräkning av vedutsyningarnas
omfattning under 1944, och att det med hänsyn till styrelsens ekonomi
vore önskvärt med en radikal nedskärning av verksamheten med beståndsvård och
avverkning. Skogsvårdsstyrelsen ansåge det emellertid vara av utomordentligt stort
allmänintresse, att styrelsen på allt sätt lämnade sin medverkan till att vedavverkningarna
fullgöras i föreskriven omfattning, och alt de utföras på ett ur skoglig
synpunkt så riktigt sätt som möjligt. Om detta skulle bliva fallet, ansåge sig styrelsen
därför alltfort böra tillmötesgå skogsägarnas önskningar om biträde av personalen
vid dessa arbeten. Omkostnaderna för år 1944 hade därför upptagits till samma
belopp som för 1943 eller till 110 000 kronor.
Enligt av bränslekommissionen nu framlagt förslag avses produktionsplikten för
ved inom de nordliga länen komma att upphöra för första halvåret 1944. En viss,
ehuru icke betydande minskning av skogsvårdsstyrelsernas utgifter på vedavverkningsområdet
torde härigenom inträda. Produktionspliktens bortfallande torde dock
göra sig märkbar först under senare halvåret 1944, då planerna för vedavverkningarna
under första halvåret 1944 redan fastställts och sannolikt i full utsträckning
komma att genomföras.
Trots de stora vanskligheter, som måste vidlåda en beräkning av skogsvårdsstyrelsens
i Västerbottens län utgifter för avverkningar under det kommande året, synas
med hänsyn till nu anförda förhållanden styrelsens omkostnader under utgiftstiteln
»Beståndsvård och avverkning» kunna beräknas till ett något lägre belopp än
vad styrelsen förutsatt, eller till omkring 100 000 kronor.
3. Under utgiftstiteln »Återväxt» redovisas skogsvårdsstyrelsens omkostnader för
dess biträde vid hyggesrensning, markberedning oell skogsodling genom sådd och
plantering, ävensom utgifterna för inköp eller anskaffande på annat sätt av frö och
plantor jämte kulturredskap. Den behandlade markens areal i hektar har under de
två senaste åren varit:
Tabell 17.
Norrbottens |
Västerbottens |
Jämtlands |
Västernorrlands |
|||||||||
kustland |
kustland |
län |
län |
|||||||||
Å r |
Hyg- ges- rensn. |
Mark-li e-redn. |
Skogs- öda |
Hyg- ges- rensn. |
Mark-fa e-redn. |
Skogs- odl. |
Hyg- ges- rensn. |
Mark- be- redn. |
Skogs- odl. |
Hyg- ges- rensn. |
Mark- be- redn. |
Skogs- odl. |
1941 |
1470 |
3 |
5 165 |
6 |
71 |
2 447 |
108 |
1714 |
10 |
46 |
||
1942 |
2 262 |
— |
— |
4 400 |
9 |
70 |
2 683 |
27 |
156 |
1670 |
— |
13 |
Vid den besiktningsresa utredningsmannen i anledning av förevarande utredning
haft tillfälle företaga hösten 1943 inom hl. a. skogsvårdsstyrelsens i Västerbottens
län verksamhetsområde har kunnat konstateras det goda resultatet av den inom länet
bedrivna återväxtverksamheten. Det har i själva verket varit förvånande att iakttaga,
hur snabbt den naturliga återväxten kommit i gång på de rensade hyggena.
Även skogsodlingen visar synnerligen goda resultat. Utredningsmannen har bl. a.
vid Skaraborg i Västerbottens län besiktigat el t 80 hektar stort hygge, som röjts
och skogsodlats av Mo och Domsjö AB för 14 år sedan. Denna kultur, som ligger
i höjdläge 550 m över havet och utsatt för nordanvinden, kan gott tävla med skogsodlingar
var som helst i södra Sverige. Återväxten på hygget är manshög och plantornas
kvalitet mycket god. I Västerbottens kustland kan man visserligen ofta påräkna
naturlig föryngring på de rensade hyggena. Stundom kunlia emellertid mark
-
64
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
vegetationen, råhumusbildningen, kreaturen eller andra ännu outredda orsaker lägga
hinder i vägen för självföryngring, varför skogsodling måste tillgripas.
Enligt utredningsmannens uppfattning måste den av skogsvårdsstyrelsen bedrivna
verksamheten för framkallande av god återväxt inom kustlandet betraktas såsom
ytterligt betydelsefull. Under år 1943 bar styrelsen, såsom framgår av de nedan
lämnade utgiftssiffroma, till följd av de tryckande ekonomiska förhållandena varit
nödsakad vidtaga en radikal nedskärning av denna del av verksamheten. I nedanstående
tabell återgivas de verkliga och för åren 1943 och 1944 beräknade omkostnadssiffrorna
för utförda återväxtarbeten under tidsperioden 1936—44:
Tabell 18.
Å r |
Norrbottens kustland |
Västerbottens kustland |
Jämtlands län |
Västernorrlands län |
1936 |
5 313 |
11711 |
5 611 |
16 787 |
1937 |
11 740 |
21496 |
30 985 |
10 696 |
1938 |
24 352 |
23 054 |
9 795 |
12 231 |
1939 |
34110 |
27 089 |
8 174 |
11253 |
1940 |
30 666 |
41 603 |
46 645 |
14 996 |
1941 |
8 637 |
25 131 |
5 278 |
10 248 |
1942 |
12 666 |
28 761 |
8 934 |
23 431 |
1943 |
15 000 |
15000 |
27 000 |
45 000 |
1944 |
20 000 |
30 000 |
10 000 |
45 000 |
För år 1944 har styrelsen i sin preliminärt upprättade utgiftsplan för ifrågavarande
verksamhetsgren beräknat 30 000 kronor — ett anslag, som enligt vad styrelsen
framhåller, motsvarar kostnaderna för en i det närmaste normal omfattning
av återväxtarbetena. Ehuru utredningsmannen till fullo inser vikten av att dessa
ur skogsvårdens synpunkt ytterst betydelsefulla arbeten icke eftersättas, synes
det honom dock kunna ifrågasättas, huruvida icke i nuvarande ekonomiska läge
skogsvårdsstyrelsens verksamhet med återväxtåtgärder kan i viss omfattning begränsas,
utan att därför för skogsskötseln skadliga konsekvenser behöva uppkomma.
Det av skogsvårdsstyrelsen för ändamålet beräknade beloppet synes utredningsmannen
således böra kunna nedsättas till 25 000 kronor. 4
4. Till verksamheten för betesfred har av skogsvårdsstyrelsen för 1944 anslagits
ett belopp av 1 000 kronor.
För vinnande av större effektivitet och minskade kostnader i arbetet för betesvård
inom kustlandet träffade skogsvårdsstyrelsen redan under år 1935 överenskommelse
med hushållningssällskapet örn viss fördelning av verksamheten därmed, överenskommelsen
innebar, att betesärendenas handläggning å marken helt överläts åt
hushållningssällskapets jordbrukskonsulenter. Endast i de fall särskilt avverkningstillstånd
erfordrades för betesmarks utläggande, skulle ärendet, sedan det å marken
handlagts av en jordbrukskonsulent, överlämnas till skogsvårdsstyrelsen i och för
meddelande av resolution örn tillstånd till omläggningen. Inom lappmarken skulle
däremot samtliga betesärenden handläggas av de hos skogsvårdsstyrelsen anställda
beteskonsulenterna.
Den sålunda genomförda arbets- och kostnadsfördelningen mellan skogsvårdsstyrelsen
och hushållningssällskapet är en bidragande orsak till de jämförelsevis
låga omkostnader i kustlandet, som för denna verksamhetsgren redovisas av skogsvårdsstyrelsen.
För de nordliga skogsvårdsstyrelserna uppgingo kostnaderna för betesfred till i
kronor (verkliga och för 1943 och 1944 beräknade siffror).
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
65
Tabell 19.
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
Norrbottens
kustland
793
642
332
264
82
685
548
1000
1000
Västerbottens
kustland
234
334
377
387
418
177
765
1000
1000
Jämtlands
län
571
319
762
884
733
871
1069
850
850
Västernorrlands
län
9 265
4 742
5 373
2 367
761
2 887
3 427
2 000
2 000
De av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län för år 1944 beräknade medlen,
1 000 kronor, avse huvudsakligen omkostnader för avsyningar och efterbesiktningar
av äldre omläggningsföretag. Från utredningsmannens sida föranleder uppskattningen
av innevarande ars medelsbehov för denna verksamhetsgren icke någon
erinran.
I samband med behandlingen av förevarande utgiftstitel vill utredningsmannen
framhålla önskvärdheten av att betesfrågorna i Norrbottens och Västerbottens kustland
från statsmakternas sida ägnas större intresse och mer än hittills bli föremål
för direkta stödåtgärder. I Västerbottens lappmark har betesfrågan med tillhjälp
av relativt rikliga statsanslag kunnat lösas på ett lyckligt sätt. Verksamheten med
anordnande av kulturbeten bär där erhållit en vida större omfattning än i kustlandet,
särskilt sedan såsom villkor för att anslag till skogsvårdande arbeten skall
kunna lämnas fastighet ur det s. k. norrländska skogsproduktionsanslaget, föreskrivits
att betesfrågan skall hava ordnats för fastigheten ifråga.
Otvivelaktigt göra kreaturen lika stor skada på skogsåterväxten i kustlandet som
i lappmarkens skogar om de släppas på skogsbete. De medel, som ställas till förfogande
för anläggandet av betesvallar i kustlandet, skulle ock i hög grad underlätta
hemmansbefolkningens arbetsbörda och därmed stödja den i dess kamp för tillvaron
på skogshemmanen.
5. Skogsdikning i Västerbottens kustland sker numera huvudsakligen å försummade*
godartade skogsmarker. Vanligast förekommande äro smärre dikningar för
åstadkommande av återväxt på hyggesområden.
Skogsvårdsstyrelsernas utgifter för skogsdikningsverksamheten lia under de senare
åren varit (i kr). (För 1943 och 1944 beräknade utgifter.)
Tabell 20.
Norrbottens
kustland
Västerbottens
kustland
Jämtlands
län
Västernorrlands
län
1936
1 37
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
13 031
5 791
15 070
14 763
1619
1 658
809
2 000
6 000
12 574
12 139
14 614
13614
4 672
1972
1 962
1000
1000
17 0'' 0
9 984
24 071
37 644
10 507
6 847
1 110
1 000
1000
16 039
7 480
6 520
15 572
5 813
2 251
4 692
4 000
4 000
För verksamhetsåret 1944 har skogsvårdsstyrelsen för utgifter under denna titel
beräknat 1 000 kronor att användas till efterbesiktning av tidigare utförda dikningBilian!/
till riksdagens protokoll I9H. 1 sami. Nr lil. 5
66
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
ar. Någon erinran mot denna kostnadsberäkning anser sig utredningsmannen icke
hava anledning att göra.
6. Då skogsvårdsstyrelsens verksamhet med planläggning av skogsvägbyggnader
först under det senaste året påbörjats, äro de därmed förknippade utgifterna svårbedömda.
Under år 1942 uppgingo omkostnaderna under denna utgiftstitel till 4 542
kronor och beräknas för år 1943 uppgå till 3 000 kronor. Med hänsyn till det ökade
intresse för skogsvägar i kustlandet, som försports, har styrelsen ansett sig under
denna titel böra beräkna utgifterna under innevarande år till 4 000 kronor, vilka
utgifter dock förutsättas skola helt täckas av för verksamheten lämnade förvaltningsbidrag
ur det särskilda anslaget till väg- och flottledsbyggnader å skogar i
enskild ägo.
7. Under utgiftstiteln »Skogsindelning och skogsuppskattning» har styrelsen beräknat
omkostnaderna till 1 000 kronor, eller till i stort sett samma belopp som under
nästföregående två år använts eller förutsättes komma att användas å området.
Utgiftsberäkningen för 1944 föranleder från utredningsmannens sida icke någon
erinran.
8. Omkostnaderna för övervakandet av skogslagarnas efterlevnad ha, såsom framgår
av nedanstående sammanställning, inom de olika skogsvårdsstyrelserna uppgått
till mycket växlande belopp.
Tabell 21.
Å r |
Norrbottens kustland |
Väster- bottens kustland |
Jämtlands län |
Väster- norrlands län |
Gävleborgs län |
Kopparbergs län |
1936 |
26 406 |
9 456 |
21 279 |
27 397 |
13 005 |
9 812 |
937 |
26 869 |
23 763 |
16 701 |
35 032 |
16 699 |
10 002 |
1938 |
33 600 |
32197 |
21 638 |
39 716 |
15 423 |
13 403 |
1939 |
30 401 |
31 470 |
17 055 |
27 854 |
13 311 |
11927 |
1940 |
25 042 |
31914 |
13 722 |
39 515 |
10 609 |
12159 |
1941 |
22 079 |
29 929 |
13 708 |
43 581 |
13 274 |
13 558 |
1942 |
23 121 |
32 186 |
12 963 |
55 869 |
15 022 |
13 902 |
1943 |
30 000 |
35 000 |
8 000 |
55 000 |
15 000 |
12 500 |
1944 |
30 000 |
33 000 |
8 000 |
50 000 |
15 000 |
13 000 |
De belopp, som i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län under de
senare åren använts för övervakandet av skogslagarnas efterlevnad, äro i förhållande
till de genomsnittliga utgifterna för denna verksamhetsgren hos övriga skogsvårdsstyrelser
påfallande höga.
Av den såsom bilaga B1 till utredningen fogade sammanställningen över det antal
förrättningsdagar, som år 1942 av skogsvårdsstyrelsernas länsskogvaktare och tillfälliga
personal ägnats denna verksamhet, framgår den avsevärda disproportionen
mellan de olika styrelserna. I Västerbottens län användes således under år 1942
5 297 dagar till besiktningsresor o. dyl., ett dagantal som med 2 117 överstiger det
därnäst högsta redovisade, 3 180 i Västernorrlands län. Enbart för kustlandets del
uppgick antalet förrättningsdagar till 2 864 eller per 1 000 hektar till 2,85 dagar,
en betydligt högre genomsnittssiffra än för övriga skogsvårdsstyrelser.
Enligt den för år 1942 upprättade rikstabellen nr 3 (för olika verksamhetsgrenar
använda rese- och förrättningsdagar) användes av det sammanlagda antalet förrättningsdagar
i Västerbottens kustland icke mindre än 25 % lill nu ifrågavarande
verksamhetsgren. Motsvarande siffror vörö i Västernorrland 21,9 %, i Jämtland 7,8 %,
i Norrbottens kustland 24,3 % och i övriga landstingsområden ett procenttal varierande
omkring 10.
Ej här medtagen.
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
67
För innevarande år har skogsvårdsstyrelsen uppskattat utgifterna under ifrågavarande
utgiftstitel till 33 000 kronor, under det att för år 1943 beräknats 35 000
kronor härför. Styrelsen framhöll i samband med framläggande av kostnadsberäkningen
för 1944 års verksamhet att, därest styrelsen på ett någorlunda tillfredsställande
sätt skulle fullgöra sina fiskaliska uppgifter, någon större inskränkning
i den övervakande verksamheten icke under det kommande året kunde ske. De
omfattande vedavverkningarna, deras fördelning på praktiskt taget samtliga länets
skogsägare samt de konsekvenser de medförde i form av ökat antal reproduktionspliktiga
avverkningstrakter gjorde, enligt styrelsens uppfattning, en skarpare och
mera intensiv kontroll än tidigare önskvärd. Då styrelsen emellertid ansåge sig för
år 1944 om möjligt böra nedpressa dessa utgifter, hade de beräknade kostnaderna
upptagits till ett något reducerat belopp, eller 33 000 kronor.
Utredningsmannen anser för sin del, att högst 25 000 kronor böra av skogsvårdsstyrelsen
anslås till skogsövervakningen. Ett anslag av denna storleksordning torde
vara tillräckligt, för att en fullt effektiv övervakning av kustlandets skogar under
året skall kunna genomföras.
9. För verksamheten i övrigt anslås utgifterna för år 1944 till 23 000 kronor.
Av detta belopp beräknas 19 000 kronor utgöra av skogsvårdsstyrelsen under 1944
förskotterade brandbevakningskostnader, och återstoden, 4 000 kronor, kostnader
för diverse resor. Mot denna beräkning av de under titeln upptagna omkostnaderna
lärer någon invändning icke kunna resas.
10. Styrelse och revision.
De till styrelsemedlemmarna och revisorerna utgående arvodena, reseersättningar
o. dyl. ha beräknats uppgå till samma belopp som under innevarande år, eller till
1 500 kronor. Någon reduktion av dessa omkostnader har utredningsmannen icke
ansett sig böra ifrågasätta.
11. Under utgiftstiteln »Löner och bidrag till pensionsavgifter» redovisas styrelsens
löne- och pensionsomkostnader för dess fasta personal. Å detta konto förås
således löner och pensionsavgifter såväl för de ordinarie tjänstemännen som för
styrelsens icke ordinarie pensionsberättigade personal. Som framgår av nedanstående
sammanställning över de nordliga skogsvårdsstyrelsernas omkostnader under ifrågavarande
utgiftstitel ha löneutgifterna under de senare åren undergått en betydande
stegring.
Tabell 22.
År |
Norrbottens län |
Västerbottens län |
Jämtlands län |
Västernorrlands län |
||||||
Procen-tuell för-höjning |
Kust- landet |
Procen-tuell för-höjning |
Lapp- mar- ken |
Procen-tuell för-höjning |
Procen-tuell för-höjning |
Procen-tuell för-höjning |
||||
1936 |
173 800 |
82 373 |
163 645 |
144 800 |
130 800 |
|||||
1937 |
183 700 |
6 |
81 708 |
098 |
174180 |
1-06 |
146 200 |
1 |
137 900 |
5 |
1938 |
187100 |
8 |
105 435 |
27-9 |
172 034 |
5''1 |
171 8i)0 |
18 |
149 100 |
14 |
1939 |
227 000 |
31 |
129 206 |
56s |
186 804 |
14-1 |
192 900 |
33 |
146 000 |
12 |
1940 |
238 000 |
37 |
136 329 |
65-6 |
242 522 |
48"2 |
200 800 |
38 |
152 400 |
16 |
1941 |
251 800 |
45 |
135 597 |
64-6 |
279 083 |
70-5 |
212 800 |
47 |
160 000 |
22 |
1942 |
266 100 |
53 |
145 153 |
76-2 |
278 573 |
70-2 |
231 300 |
60 |
187 800 |
43 |
1943 |
323 700 |
— |
146 000 |
77-2 |
279 000 |
70-4 |
185 000 |
_ |
204 000 |
- i |
1944 |
352 500 |
— |
154 500 |
86-9 |
283 000 |
72-9 |
185 000 |
— |
204 000 |
- ! |
För 1942 uppgingo lönekostnaderna för skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län
till i runt tal 145 000 kronor, vilket i jämförelse med motsvarande utgifter under
68
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
1936 innebar en stegring med icke mindre än 76,2 %. Till relativt stor del har denna
kostnadsökning varit en direkt följd av den automatiska stegring å löneområdet,
som föranletts av ökade dyrtids- och kristillägg under krigsåren. Framför allt har
emellertid härtill bidragit den betydande utvidgning av styrelsens personalorganisation,
som under de senare åren ägt rum genom nyanställningar. Den utveckling i
detta avseende, som försiggått inom styrelsen, belyses närmare i tabellen nr 23.
Tabell 23.
1942 |
1941 |
1940 |
1939 |
1938 |
1937 |
1936 |
|
K L |
K L |
I< L |
K L |
K L |
K L |
K L |
|
Länsjägmästare.............. |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Bitr. länsjägmästare......... |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Distriktsjägmästare.......... |
1 4 |
1 4 |
1 4 |
1 4 |
1 4 |
1 4 |
1 4 |
Distriktsassistenter .......... |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
4 |
Taxeringsledare............. |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Taxeringsassistenter......... |
6 |
||||||
Beteskonsulent.............. |
2 |
2 |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
Dikningsledare.............. |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Skogsvårdsassistenter........ |
6 |
||||||
Tillfälliga assistenter ........ |
3 22 |
26 |
26 |
22 |
33 |
43 |
41 |
Kamrerare.................. |
|||||||
Kontorstjänsteman .......... |
11 |
10 |
10 |
9 |
9 |
8 |
7 |
Länsskogvaktare ............ |
20 15 |
20 15 |
20 15 |
20 13 |
13 12 |
13 12 |
13 12 |
E. länsskogvaktare.......... |
2 4 |
2 4 |
1 4 |
L 5 |
5 4 |
2 4 |
1 2 |
Förmän, tillfälliga .......... |
55 + 62 |
49 + 54 |
36 + 54 |
39 + 44 |
65 + 61 |
42 + 50 |
|
= 117 |
124 |
= 103 |
= 90 |
= 83 |
= 126 |
= 92 |
|
Dikningsförman ............ |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Summa anställda |
2i6 |
224 |
195 |
176 |
174 |
223 |
183 |
För kustlandets del har därvid den utökning av länsskogvaktarpersonalen, som
fr. o. m. den 1 januari 1939 genomfördes och som innebar att ytterligare 7 ordinarie
befattningar hos skogsvårdsstyrelsen inrättades, i väsentlig mån medverkat till den
ansvällning av lönekostnaderna som ägt rum.
För år 1944 har skogsvårdsstyrelsen beräknat ifrågavarande utgiftspost till 154 500
kronor, vilket i förhållande till 1943 års uppskattade utgifter utgör en ökning med
8 500 kronor. Förhöjningen sammanhänger med att skogsvårdsstyrelsen i 1944 års
utgiftsstat ansett sig icke böra räkna med de löneavdrag på grund av militärtjänst,
som vissa tjänstemän haft att vidkännas under innevarande år, och att styrelsen likaså
förutsätter att den vid styrelsen anställde dikningsledaren, som för närvarande är
bränslechef i länet, återinträder i tjänst. Under år 1942 uppgingo skogsvårdsstyrelsens
lönekostnader till i runt tal 145 000 kronor. Utredningsmannen anser sig för
sin del kunna förorda, att för verksamhetsåret 1944 under utgiftstiteln »Löner och
bidrag till pensionsavgifter» beräknas ett belopp av 150 000 kronor.
Skogsvårdsstyrelsens uppskattning av medelsbehovet för nästkommande år under
utgiftstitlarna »Fastigheter», »Inventarier» och »Tjänstelolcaler och expenser» till respektive
5 000, 1 000 och 20 000 kronor föranleder från utredningsmannens sida icke
någon erinran.
Till räntor för under år 19 A A upptagna lån har skogsvårdsstyrelsen beräknat 2 000
kronor.
Då styrelsen, under förutsättning att statsanslag till det av utredningsmannen nedan
förordade beloppet kommer att anvisas styrelsen, icke torde under året behöva
upplåna medel, har utredningsmannen ansett sig icke böra räkna med särskilda
ränteutgifter.
Kungl. Maj.ts proposition nr lil. 69
Slutligen har för amortering av för skogsvårdsgården upptaget lån beräknats 4 000
kronor.
Efter granskning av den av styrelsen preliminärt upprättade utgiftsstaten för år
1944 har utredningsmannen således ansett sig kunna uppskatta skogsvårdsstyrelsens
sammanlagda utgifter för verksamheten under nästkommande år till 368 500 kronor.
Det synes utredningsmannen kunna fordras, att skogsvårdsstyrelsen, därest icke exceptionella
förhållanden på arbets- eller trävarumarknaden under året inträda, skall
kunna hålla verksamheten inom ramen för de sålunda beräknade omkostnaderna.
Enligt den av skogsvårdsstyrelsen upprättade och med skrivelse till skogsstyrelsen
den 26 juli 1943 överlämnade preliminära inkomststaten för år 1944, har styrelsen
beräknat inkomsterna exklusive anslag av statsmedel och andel i de till statskontoret
inlevererade skogsvårdsavgifterna till sammanlagt 212 000 kronor. I jämförelse
med 1943 års inkomster, sådana dessa uppskattats av skogsvårdsstyrelsen,
innebär detta en ökning med i runt tal 39 000 kronor. Denna förhållandevis avsevärda
stegring faller till övervägande del på skogsvårdsavgifterna, vilka från 1943
till 1944 beräknats öka med något över 30 000 kronor.
I nedanstående sammanställning ha sammanförts uppgifter över styrelsens verkliga
och beräknade inkomster — exklusive statsanslag och andel i de till statskontoret
redovisade skogsvårdsavgifterna — under verksamhetsåren 1942—1944.
Tabell 24. Skogsvårdsstyrelsens Inkomster i kustlandet åren 1942—1944 (exklusive
statsanslag).
1943 och 1944 enligt skogsvårdsstyrelsens preliminära inkomstuppskattning
1 juli 1943.
Å r |
Skogs- vårds- avgifter |
Anslag av |
Skogsupp- lysning |
Bestånds-vård och |
Åter- växt |
Skogs- dikning |
Skog- vägs- byggnad |
1942 |
71 930 |
3 000 |
1335 |
46 675 |
16 634 |
3 044 |
400 |
1943 |
81 813 |
3 000 |
1416 |
50 190 |
6 885 |
2 343 |
2 840 |
1944 |
112 000 |
3 000 |
1500 |
55 000 |
14 000 |
500 |
4 000 |
Skogsin- delning |
Verksam- |
|||||
Å r |
heten |
Räntor |
Fastigheter |
Diverse |
Summa |
|
1942 |
436 |
9 268 |
6 466 |
22 994 |
182 182 |
|
1943 |
165 |
9 598 |
4 922 |
9 599 |
234 |
173 005 |
1944 |
1000 |
HOGO |
5 000 |
5 000 |
— |
212 000 |
De av skogsvårdsstyrelsen gjorda uppskattningarna av 1944 års inkomster av
verksamheten synas utredningsmannen i stort sett kunna lämnas utan erinran. Utredningsmannen
anser sig allenast på ett par punkter böra ifrågasätta viss jämkning
i de beräknade beloppen.
Då, såsom ovan närmare utvecklats, med hänsyn till tidsläget viss inskränkning i
den av styrelsen bedrivna verksamheten med återväxtåtgärder även under nästkommande
år torde böra iakttagas, synes det under motsvarande inkomsttitel »Återväxt»
upptagna beloppet, 14 000 kronor, böra i någon omfattning nedsättas, förslagsvis
till 10 000 kronor.
Därjämte synes i anslutning lill vad ovan nämnts angående vcdproduktionspliktcns
70
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
upphörande för Västerbottens län de under inkomsttiteln »Beståndsvård och avverkning»
beräknade inkomsterna böra underkastas viss reduktion. Även om det måste
vara synnerligen vanskligt att på förhand söka göra sig en föreställning örn utvecklingen
under det kommande året på ifrågavarande område anser utredningsmannen
försiktigheten bjuda, att icke räkna med högre inkomster av denna verksamhetsgren,
ån som beräknats inflyta under 1943 eller högst 50 000 kronor.
Styrelsens sammanlagda inkomster under år 1944, exklusive anslag av
statsmedel, skulle således i enlighet härmed kunna i runt tal uppskattas
till ............................................................ 203 000 kr
Enligt uppgift från skogsvårdsstyrelsen redovisar styrelsen vid årsskiftet
1943/44 en ingående behållning av sammanlagt .................. 17 200 kr
För innevarande års omkostnader har skogsvårdsstyrelsen således tillgängliga
egna medel å............................................ 220 200 kr
I enlighet med ovan gjorda beräkningar över styrelsens utgifter under
nästkommande år erfordras för bestridande av med verksamheten förknippade
omkostnader i runt tal .................................. 368 500 kr
Då därjämte såsom utgående kassabehållning den 31 december 1944
torde böra beräknas — utöver kassareserv — ...................... 6 000 kr
utgörande premieringsmedel och utlämnade motorlån, skulle således för
årets löpande utgifter erfordras statsanslag och andel av de till statskontoret
redovisade skogsvårdsavgifterna ett belopp av sammanlagt
(368 500 + 6 000 — 220 000 =) .................................. 154 300 kr
Då utredningsmannen utgår från, att av detta belopp omkring 55 000
kronor komma att tilldelas styrelsen ur det särskilda vedutsyningsanslaget,
skulle således från anslaget »Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande»
och de till statskontoret inlevererade skogsvårdsavgifterna böra
anvisas styrelsen för driftsändamål ................................ 99 300 kr
Beträffande de statsanslag av engångskaraktär, som torde vara nödvändiga,
därest styrelsens ekonomi åter skall kunna bringas i ordning, får
utredningsmannen anföra följande.
Såsom redan ovan framhållits, synes för sanering av skogsvårdsstyrelsens
ekonomiska förhållanden böra ställas till styrelsens förfogande
särskilda medel såväl i syfte att sätta skogsvårdsstyrelsen i stånd att
likvidera oguldna bankskulder som för att utrusta styrelsen med nytt
rörelsekapital för verksamhetens bedrivande. Enligt från skogsvårdssfyrelsen
inhämtade uppgifter kvarstå vid årsskiftet 1943/44 ännu icke återbetalade,
för verksamheten i kustlandet upptagna lån å sammanlagt
10 100 kronor.
Till likvidering av dessa skulder skulle således erfordras ett engångsanslag
å i runt tal .............................................. 10 000 kr
Då utredningsmannen vidare anslår det behov av rörelsekapital, som
för verksamheten i kustlandet torde vara erforderligt till ............ 70 000 kr
skulle således sammanlagt böra anvisas styrelsen för år 1944 ur anslaget
Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande och av de till statskontoret
inlevererade skogsvårdsavgifterna ............................ 179 300 kr
varao 80 000 kronor såsom engdngsanslag till nyss angivna ändamål.
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
71
III. Skogsvårdsstyrelsens medelsbehov för 1944 års verksamhet i
lappmarken.
I skrivelse den 27 juli 1943 till skogsstyrelsen har skogsvårdsstyrelsen framlagt
upprättade preliminära inkomst- och utgiftsstater för 1944 års verksamhet i lappmarken.
Skogsvårdsstyrelsen har därvid beräknat totalutgifterna för 1944 frånsett
återbetalning av upptagna lån —- till 716 000 kr, vilket i förhållande till de verkliga
och uppskattade omkostnaderna för de två föregående årens verksamhet (1942:
669 000 kr; 1943: 662 000 kr) skulle betyda en relativt kraftig ökning.
Då styrelsen beräknade den ingående behållningen till.......... 154 000 kr
(varav 150 000 kr utgörande kassareserv) och inkomsterna exklusive
statsanslag, till .............................................. 201) 000 »
skulle således för bestridande av de överskjutande utgifterna erfordras
ett medelstillskott av (716 000 — 359 000 =) ................ 357 000 kr
S:a 716 000 kr
Därjämte borde anslås till kassareserv för mötande av utgifterna
under första halvåret 1945 ....................................
Som utgående behållning vid årsskiftet 1944/45 upptog skogsvårdsstyrelsen
— utom kassareserv på 150 000 kronor — 2 000 kronor
i fordringar för motorlån, således sammanlagt ..................
Till täckande av årets utgifter + kassareserv äskade styrelsen anslag
av statsmedel med ..........................................
för återbetalning av under 1943 upptaget lån ..................
således sammanlagt ..........................................
Av detta belopp förutsatte styrelsen dock att 8 000 kronor skulle
tilldelas styrelsen ur det å riksstaten upptagna anslaget till ersättning
åt skogsvårdsstyrelser för visst biträde vid vedavverkningar,
varför från anslaget till ersättning för omkostnader, föranledda av
1932 års lappmarkslag, borde utgå (595 000 — 8 000 =)..........
150 000 kr
152 100 »
509 000 »
86 000 >
595 000 kr
587 000 kr
och
el.
1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 augusti 1943 angående vissa medelsansökningar
för budgetåret 1944/45 framhöll skogsstyrelsen vad avser skogsvårdsstyrelsens här
ifrågavarande medelsäskande bl. a. följande:
»Skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län har beräknat anslagsbehovet till 587 000
kronor, varav 86 000 kronor skulle erfordras för återbetalning av ett lån, som i slutet
av år 1943 måste upptagas för driftens upprätthållande. Då frågan om behovet att
reglera skogsvårdsstyrelsens skulder kommer att behandlas vid den utredning rörande
dess organisation och ekonomi, som skogsstyrelsen anbefallts verkställa, bör medel
för detta ändamål ej inräknas i driftsbudgeten. Anslagsbehovet skulle därigenom
kunna minskas till 501 000 kronor. Granskningen av skogsvårdsstyrelsens preliminära
budget för år 1944 har ej föranlett några erinringar, då den synes vara uppgjord
under nödigt beaktande av allmänna sparsamhetskrav. I vad mån nämnda
utredning kan föranleda förslag till organisatoriska och andra omläggningar, som
inverka redan på 1944 års driftskostnader, är svårt att nu bedöma. Det synes dock
sannolikt att eventuella ändringar av större betydelse komma att genomföras successivt,
varför någon nämnvärd inverkan på 1944 års budget ej torde vara att vänta.
I avvaktan på utredningens resultat anser sig skogsstyrelsen därför kunna godtaga
ett anslagsbelopp på 501 000 kronor.
För reglering av skogsvårdsstyrelsens skulder i lappmarkskassan samt till eventuell
förstärkning av kassareserven kan här förutom möjligen komma ifråga anvisande
av ett engångsanslag. I avbidan på slutförandet av undersökningen rörande
72
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
skogsvårdsstyrelsens ekonomi m. m. synes för ändamålet kunna beräknas ett belonn
på 150 000 kronor.»
Innan utredningsmannen närmare ingår på frågan örn skogsvårdsstyrelsens behovav
statsmedel för nästkommande års verksamhet i lappmarken, torde med några
få ord böra beröras de omfattande arbetsuppgifter, styrelsen fick sig förelagda genom
överförandet av lappmarksskogama till styrelsens verksamhetsområde.
Då skogsvardsstyrelsen den 1 januari 1934 fran domänstyrelsen övertog uppsikten
över de enskilda skogarna i lappmarken, begränsades skogsvårdsstyrelsens verksamhet
till att väsentligen omfatta skogarna nedom odlingsgränsen. Genom olika författningsändringar
ha därefter fr. o. m. den 1 januari 1939 husbehovsskogarna och
fr. o. m. den 1 januari 1940 allmänningsskogarna och kronohemmanen nedom odlingsgränsen
lagts under styrelsens tillsyn.
Den redovisade arealen produktiv skogsmark i lappmarkerna har varit:
Tabell 25.
Å r |
Norrbottens län |
Västerbottens län |
1934 |
489 300 har |
928 600 har |
1935 |
554 900 > |
931700 » |
1936 |
554 900 > |
931700 > |
1937 |
565 200 » |
947100 > |
1938 |
545 300 » |
948 400 , |
1939 |
572 500 » |
1029 900 » |
1940—1942 |
854 400 » |
1 145 700 > |
I jämförelse med 1934 ars siffror har således den under skogsvårdsstyrelsen i
Västerbottens län lagda skogsmarksarealen ökat med omkring 23 %.
Beträffande skogarnas tillstånd vid tiden för övertagandet må återgivas följande
uppgifter, lämnade i skogsvårdsstyrelsens årsberättelse för år 1934, vilka uppgifter
i sin tur av styrelsen hämtats från 1923—29 års riksskogstaxeringsnämnds översikt
över skogstillståndet å de enskilda skogarna nedom odlingsgränsen i Västerbottens
län.
Den skogsproduktiva arealen i lappmarken fördelade sig vid nämnda tidpunkt
procentuellt å höjdlägen på följande sätt:
Under 166 m ö. h.............................. 0 %
166—300 » » » ............................. 16''9%
300—500 » » » ............................. 72*6 %
över 500 » » » .............................
Huvuddelen av den skogsproduktiva marken, eller närmare 83 %, låg således
300 m eller mera över havet, en omständighet som visat sig i skogarnas beskaffenhet
och jämväl påverkat föryngringsbetingelserna.
Markens fördelning i åldersklasser vid sagda tidpunkt angavs i följande procent -
Tabell 2G.
Kalmark.................... |
4-4* |
|
Bestånd i åldersklass....... |
1—40 år |
18-2 % |
> > > ....... |
40-80 > |
29''6 % |
> > > ....... |
80—120 » |
19-3 % |
> över ............... |
120 » |
28-5 % |
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
73
De lämnade siffrorna utvisa, att skogsbestånd i åldersklassen 81—120 år, vilka i
nu ifrågavarande trakter kunna klassificeras såsom i huvudsak medelålders skog,
förekomma i jämförelsevis liten omfattning, varemot bestånd av mer än 120 års
ålder upptogo förhållandevis stor del av den totala skogsmarksarealen.
Belysande för skogsbeståndens beskaffenhet vid ovannämnda tidpunkt äro ock de
nedan lämnade uppgifterna rörande kubikmassans fördelning på mogenhetsklasser,
därvid utvecklingsbar ung och medelålders skog betecknas med siffran 1, ekonomiskt
sett mer avverkningsmogen, men i huvudsak frisk skog med sifffran 2 samt sådan
starkt övermogen och skadad skog, som passerat den tekniskt och biologiskt sett
lämpligaste avverkningstidpunkten, varför den vid fortsatt kvarstående kan beräknas
avtaga i användbarhet, med siffran 3.
Tabell 27.
1 — skog........ |
37''2 % |
2 — > ........ |
31-2 % och |
3 — » ........ |
31-5% |
Av de återgivna siffrorna, som utvisa den procentuella fördelningen av kubikmassan
(inom bark barrskog med minst 10 cm diameter i brösthöjd) nedom odlingsgränsen,
framgår således att virkesförrådet fördelade sig i huvudsak lika på de tre
skilda mogenhetsklasserna.
Det allmänna tillståndet bland lappmarksskogarna vid tidpunkten för skogsvårdsstyrelsernas
övertagande av tillsynen därå betecknade riksskogstaxeringsnämnden
som tillfredsställande å 40,9 %
mindre » » 36,8 %
samt otillfredsställande » 22,3 %.
Som starkt bidragande orsak till den höga procenten mark med otillfredsställande
skogstillstånd angavs därvid vara de stora arealerna överåriga och tekniskt skadade
skogsbestånd och frånvaron av skogsvårdande arbeten å hyggestrakter och inom
gallringsbestånd.
Av de lämnade uppgifterna om skogarnas tillstånd i Västerbottens läns lappmark
vid tiden för skogsvårdsstyrelsens övertagande av uppsikten över skogarna bör i
någon mån framgå de vittomfattande arbetsuppgifter, som i samband med omflyttningen
lades å styrelsen. Med skicklighet och kraft behandlade styrelsen de komplicerade
problem, som måste lösas, för att skogsvårdsarbetet omedelbart skulle komma
i gång. Det synnerligen goda resultat på området, som under de gångna tio åren
uppnåtts, länder skogsvårdsstyrelsen till största heder.
Utredningsmannen övergår härefter lill att under de olika utgiftstitlarna behandla
skogsvårdsstyrelsens beräknade omkostnader för nästkommande års verksamhet.
För jämförelses skull har därvid, i likhet med vad som skett för kustlandets del,
viss tillbakablick gjorts på omfattningen av och omkostnaderna för de senare årens
skogsvårdsarbete i de skilda verksamhetsgrenarna.
1. Allmän upplysning om skogsvård.
Omfattningen av det upplysningsarbete, som av skogsvårdsstyrelsen hittills bedrivits,
framgår av nedan upprättade sammanställning:
74
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
Tabell 28.
År |
Antal föredrag |
Exkursioner |
Kurser |
Ansökningar |
1934 |
85 |
6 |
4 |
5 215 |
1935 |
79 |
7 |
4 |
5 557 |
1936 |
97 |
5 |
8 |
5 734 |
1937 |
32 |
1 |
3 |
6138 |
1938 |
27 |
10 |
3 |
4 845 |
1939 |
86 |
1 |
— |
5 762 |
1940 |
30 |
— |
3 |
4 837 |
1941 |
41 |
2 |
2 |
— |
1942 |
27 |
— |
— |
— |
Skogsvårdsstyrelsernas i Västerbotten och Norrbotten utgifter för ifrågavarande
verksamhetsgren ha uppgått till följande belopp:
(1943 och 1944: beräknade siffror.)
Tabell 29. Allmän upplysning om skogsvård.
Utgifter (kronor).
År |
Norrbottens län |
Västerbottens län |
År |
Norrbottens län |
Västerbottens län |
1934 |
2 676 |
8134 |
1940 |
10 754 |
2 940 |
1935 |
5 834 |
6 726 |
1941 |
14120 |
6 905 |
1936 |
12 976 |
6 501 |
1942 |
15 431 |
5 817 |
1937 |
15 714 |
8 039 |
1943 |
8 000 |
4 500 |
1938 |
10 631 |
6 188 |
1944 |
8 000 |
4 000 |
1939 |
16 470 |
6 934 |
Skogsvårdsstyrelsen bär beräknat omkostnaderna för upplysningsverksamheten
under år 1943 till 4 500 kronor. Genom att en större del av verksamheten komme
att finansieras med medel ur det s. k. norrländska produktionsanslaget, anser sig
styrelsen kunna uppskatta utgifterna under 1944 till ett något lägre belopp eller 4 000
kronor. Mot denna uppskattning av medelsbehovet torde någon erinran icke böra
göras.
2. Beståndsvård och avverkning.
Skogsvårdsstyrelsen inleder regelmässigt sin årliga redogörelse för verksamhetsgrenen
»Beståndsvård och avverkning» med orden: »Utsyningarna inom lappmarken
ha i enlighet med bestämmelserna i gällande förordning verkställts av
skogsvårdsstyrelsens personal utan kostnad för skogsägarna. För skogsägare, som
förfoga över personal med högre skoglig utbildning, har möjlighet funnits att få
utsyningarna verkställda genom denna personal. Förrättningsmännen ha i så fall
efter framställning erhållit skogsvårdsstyrelsens förordnande att utföra stämplingarna,
men ha avlönats av skogsägarna.»
I själva verket torde emellertid de egentliga stämplingarna till alldeles övervägande
del ha utförts och bekostats av skogsvårdsstyrelsen. De under ifrågavarande utgiftstitel
upptagna omkostnaderna utgöra också — frånsett löneomkostnaderna — skogsvårdsstyrelsens
största utgifter och uppgå årligen till betydande belopp.
I nedanstående tabell belysas skogsvårdsstyrelsernas i Norrbottens och Västerbottens
län omkostnader för beståndsvård och avverkning under åren 1934—1944. (För
1943 och 1944 beräknade siffror.)
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
75
Tabell 30. Heständs vård och avverkning.
Utgifter (kronor).
År |
Norrbottens lappmark |
Västerbottens lappmark |
År |
Norrbottens lappmark |
Västerbottens lappmark |
1934 |
86 316 |
142 708 |
1940 |
46 076 |
118 901 |
1935 |
89 627 |
125 301 |
1941 |
41990 |
149 513 |
1936 |
84 860 |
127 737 |
1942 |
52 404 |
189 026 |
1937 |
97 027 |
172 933 |
1943 |
83 000 |
186 01)0 |
1938 |
60 570 |
104 218 |
1944 |
84 000 |
200 000 |
1939 |
64 807 |
145 400 |
En sammanställning över antalet förrättningsdagar under åren 1936—1942 utvisar
följande siffror.
Tabell 31. Lappmarken, Västerbottens län.
År |
Förrättningar |
Förrättnings- dagar |
År |
Förrättningar |
Förrättnings- dagar |
1936 |
6 029 |
9 704 |
1940 |
4136 |
7 367 |
1937 |
6 463 |
11310 |
1941 |
4 291 |
7 678 |
1938 |
4 307 |
6 014 |
1942 |
5 586 |
9 604 |
1939 |
5 820 |
8 658 |
Som framgår av de lämnade siffrorna lia kostnaderna för utsyningarna i lappmarken
under de senaste åren undergått en avsevärd stegring. Enligt den av styrelsen
i juli 1943 gjorda uppskattningen av omkostnaderna för 1943 års verksamhet på
detta område räknade styrelsen med att för beståndsvård och avverkning skulle åtgå
i stort sett samma belopp som under år 1942 mot i den preliminära i juli 1942
upprättade utgiftsstaten upptagna 164 000 kronor. Den kraftiga ökningen är enligt
styrelsens uppgifter betingad av de omfattande stämplingar, som lia måst utföras i
anslutning till den länet åvilande vedproduktionsplikten. Under förutsättning att utsyningsarbetet
under år 1944 får minst samma omfattning som under nästföregående
år, kommer, enligt vad styrelsen i samband med de till skogsstyrelsen överlämnade
beräkningarna över det kommande årets utgifter framhåller, en ytterligare ökning
i kostnaderna att bliva ofrånkomlig. För 1944 bär styrelsen beräknat ett belopp av
200 000 kronor å nu ifrågavarande utgiftspost.
Såsom utredningsmannen redan tidigare framhållit vid behandlingen av de för
kustlandet gjorda utgiftsberäkningarna, har vedproduktionsplikten för bl. a. Västerbottens
län föreslagits skola upphöra för första halvåret 1944. Därest så sker, lärer
man kunna räkna med viss minskning av vedavverkningarna under det kommande
året och en härav följande minskning av skogsvårdsstyrelsens avverkningsomkostnader.
Förslagsvis anser sig utredningsmannen böra beräkna denna utgiftsminskning
till 20 000 kronor. Till omkostnader för styrelsens verksamhet med beståndsvård och
avverkning under 1944 anser sig utredningsmannen således kunna uppskatta medelsbehovet
till 180 000 kronor.
3. Återväxt.
Åtgärder för befrämjandet av återväxten omfatta liyggesrensning, skogsodling och
markberedning. Sådana åtgärder lia utförts i nedan angivna utsträckning under åren
1934—1942.
76 Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
Tabell 32. Västerbottens lappmark.
År |
Hyggesrensning hektar |
Markberedning hektar |
Skogsodling hektar |
1934 |
6 789 |
_ |
656 |
1935 |
9 816 |
— |
423 |
1936 |
6 853 |
— |
292 |
1937 |
3 245 |
— |
22 |
1938 |
2 323 |
— |
43 |
1939 |
1831 |
— |
167 |
1910 |
9<i2 31789 |
— |
132 1 735 |
1941 |
6199 |
46 |
147 |
1942 |
5 462 H661 |
122 168 |
220 367 |
Summa |
43 450 |
168 |
2102 |
Medeltal för år |
. 4 828 |
— |
234 |
Möjligheterna till återväxt i lappmarken äro mycket växlande. På vidsträckta
områden kan återväxt erhållas synnerligen lätt genom naturlig föryngring, framför
allt om hyggesrensning och bränning skett. På andra områden åter kunna reproduktionssvårigheterna
vara betydande. Fröåren förekomma i lappmarken ytterst sporadiskt,
och ofta visar det erhållna fröet en mycket låg grobarhet.
Verksamheten med återväxt i lappmarken har, såsom är naturligt, koncentrerats
till de stora områden, som vid skogsvårdsstyrelsens övertagande av tillsynen över
skogarna i stort sett voro att anse såsom kalmarker. De därå befintliga skräpbestånden
borthöggos genom »hyggesrensning», och sedan gagnvirket och eventuell ved
tillvaratagits, brändes det kvarvarande riset. I många fall erhölls därefter mycket
snart en tillfredsställande naturlig återväxt. I stor utsträckning skogsodlades emellertid
hyggena. Särskilt i de fall, där avverkningarna skett på stora exponerade ytor,
ofta på 25—100 ha, utfördes skogsodlingen samma år som bränning skett genom
sådd merendels i rutor på a/5 m2. Detta odlingsarbete har utförts med en noggrannhet,
som man knappast finner motsvarighet till i södra Sverige. Resultatet har också
blivit synnerligen tillfredsställande. De omkostnader, som de angivna återväxtåtgärderna
dragit, ha uppgått till relativt höga belopp. I betraktande av dels de stora avstånden,
dels att till följd av den noggrannhet, varmed arbetet utförts, hjälpkulturer
i de flesta fall undvikits, torde emellertid kulturerna i lappmarken knappast kunna
i och för sig betraktas såsom särskilt dyra.
En bidragande orsak till de goda resultat, som på återväxtens område vunnits i
lappmarken, är otvivelaktigt ock de där vidtagna omfattande åtgärderna för genomförande
av betesreglering. Enligt utredningsmannens uppfattning är åstadkommande
av en god och snar återväxt på de lappländska skogsvidderna en för landet och befolkningen
så vital fråga, att härför erforderliga åtgärder, hyggesrensningar, skogssådd,
betesregleringar eller avdikningar icke böra i någon mån eftersättas.
Kostnaderna för verksamhetsgrenen »Återväxt» ha under åren uppgått till följande
belopp:
Tabell 33. Återväxt.
(För 1943 och 1944 beräknade siffror.)
År |
Norrbottens lappmark |
Västerbottens lappmark |
År |
Norrbottens lappmark |
Västerbottens lappmark |
1934 |
5 350 |
28 696 |
1940 |
21757 |
57 105 |
1935 |
6 695 |
22 249 |
1941 |
15 495 |
40 707 |
1936 |
6 285 |
17 412 |
1942 |
10 674 |
45 109 |
1937 |
12 357 |
35 581 |
1943 |
12 000 |
19 000 |
1938 |
18 259 |
30 996 |
1944 |
12 000 |
45 000 |
1939 |
20966 |
34 027 |
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
77
Enligt de framlagda beräkningarna över 1944 års omkostnader uppskattades skogsvårdsstyrelsen
utgifterna för återväxtåtgärderna till 45 000 kronor. Skogsvårdsstyrelsen
framhöll därvid, att styrelsen på grund av det ekonomiska trångmål, som
styrelsen råkat i, inskränkt återväxtverksamheten i mycket hög grad under 1943 och
att samtliga förmän, som varit anställda för detta arbete, avkopplats. Totalutgiften
för år 1943 beräknades därför stanna vid c:a 19 000 kronor mot 45 000 kronor under
1942. Då styrelsen emellertid ansåge sig böra återupptaga denna verksamhet i nöjaktig
omfattning, om statsmakterna lämnade därtill erforderliga medel, räknade
styrelsen med att under 1944 borde erfordras ett belopp härför å 45 000 kronor. Styrelsen
framhöll emellertid att styrelsen icke komme att återupptaga verksamheten
förrän anslaget beviljats.
Som framhållits, måste det vara av synnerlig vikt, att den i lappmarken bedrivna
återväxtverksamheten på allt sätt underhålles och främjas. Utredningsmannen anser
sig således böra livligt tillstyrka, att tillräckliga medel i fortsättningen anvisas skogsvårdsstyrelsen
för denna rörelsegren. För år 1944 lära emellertid de för ändamålet
erforderliga omkostnaderna böra beräknas till ett något lägre belopp, än vad skogsvårdsstyrelsen
ansett vara erforderligt. Med hänsyn till att verksamheten å området
under första halvåret 1944 i viss omfattning, i enlighet med vad skogsvårdsstyrelsen
uttalar, torde komma att hållas tillbaka, synes utredningsmannen ett belopp av
förslagsvis 30 000 kronor böra kunna beräknas för denna utgiftstitel.
4. Betesfred.
För att kunna genomföra en rationell hyggesvård och trygga återväxtförhållandena
på de stora arealer inom lappmarken, som under nuvarande och närmaste tiden
komma att föryngringsavverkas, har skogsvårdsstyrelsen redan vid början av sin
verksamhet i lappmarken ansett en lösning av betesfrågan, baserad på anläggandet
av kulturbeten, vara nödvändig. Styrelsen har därför bedrivit en mycket intensiv
betespropaganda genom sina tjänstemän, vilken resulterat i att t. o. m. år 1940 sammanlagt
1 246 betesmarker utstakats med en sammanlagd areal av 2 275 lia. Genom
att skogsvårdsstyrelsen inom lappmarken helt övertog allt arbete med betesfredens
ordnande, anförtroddes detta arbete fr. o. m. den 1 juni 1935 åt en särskilt anställd
beteskonsulent. På grund av den ökade betydelse betesfrågan fick i och med tillkomsten
av anslaget för ökad skogsproduktion i Norrland, uppdelades lappmarken
fr. o. m. den 1 augusti 1939 i tvenne konsulentdistrikt och ytterligare en konsulent
tillsattes.
De kostnader skogsvårdsstyrelsen under de gångna åren nedlagt på ifrågavarande
verksamhetsgren framgå av följande sammanställning. Till jämförelse har som vanligt
lämnats motsvarande uppgifter för skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län. (För
1943 och 1944 beräknade siffror.)
Tabell 34.
År |
Norrbottens lappmark |
Västerbottens lappmark |
År |
Norrbottens lappmark |
Västerbottens lappmark |
1934 |
1 464 |
1940 |
8719 |
||
1935 |
500 |
2 508 |
1941 |
499 |
16 497 |
1936 |
594 |
1 950 |
1942 |
14 |
14 087 |
1937 |
510 |
4 716 |
1943 |
100 |
9 500 |
1938 |
27 |
4 742 |
1944 |
100 |
11000 |
1939 |
10 |
7 736 |
Skogsvårdsstyrelsen har för år 1944 ansett sig böra beräkna kostnaderna under
denna utgiftstitel till 11 000 kronor. Styrelsen har därvid framhållit, att arbetet med
att åvägabringa kulturbeten i lappmarken och härigenom minska det från skogs
-
78
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
våTdssynpunkt olämpliga skogsbete! haft en glädjande framgång. Ehuru en avveckling
av denna verksamhet givetvis skulle innebära en besparingsåtgärd, ansåge
sig styrelsen dock med hänsyn till verksamhetens betydelse icke kunna förorda
en dylik åtgärd.
I likhet med skogsvårdsstyrelsen anser utredningsmannen den av styrelsen bedrivna
verksamheten för betesfrågans ordnande vara så betydelsefull, att ett nedläggande
av detta arbete icke bör komma ifråga. Med hänsyn till det rådande
ekonomiska läget anser utredningsmannen dock 1944 års omkostnader för verksamhetsgrenen
ifråga böra kunna begränsas till ungefär samma belopp som av styrelsen
beräknats för nästföregående år. 1944 års utgifter under titebi »Betesfred»
synas utredningsmannen således kunna anslås till 9 000 kronor.
5. Skogsdikning.
Intresset för skogsdikning har varit stort bland skogsägarna i lappmarken, och
betydande dikningar i försumpad skogsmark, bäckrensningar o. dyl. ha under de
gångna åren utförts, till vilka arbeten bidrag utgått dels från statens skogsodlingsanslag,
dels från statsanslag till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskilda
skogar.
Till följd av knapphet på medel har under de senaste åren dikningsverksamheten
inskränkts i mycket hög grad. Dikningar ha sålunda utförts allenast på de mest
angelägna platserna, på hyggen såsom förberedelse till skogsodling. Skogsvårdsstyrelsens
bestyr med dikningsverksamheten har under krigsåren begränsats till att i
huvudsak omfatta avsyningar och efterbesiktningar av utförda arbeten.
Styrelsens omkostnader under utgiftstiteln »Skogsdikning» ha varit: (För 1943
och 1944 beräknade siffror.)
Tabell 35.
1 År |
Norrbottens lappmark |
V ästerbottens |
År |
Norrbottens lappmark |
Västerbottens lappmark |
1934 |
2 610 |
95 |
1940 |
66 |
1687 |
1935 |
2 823 |
— |
1941 |
191 |
1328 |
1 1936 |
2 498 |
3 628 |
1942 |
46 |
399 |
1937 |
1369 |
2 784 |
1943 |
100 |
500 |
1938 |
1849 |
2 663 |
1944 |
400 |
500 |
1939 |
2 419 |
6113 |
För 1944 års verksamhet på området har skogsvårdsstyrelsen beräknat 500 kronor
till efterbesiktningar av dikningar m. m. Denna uppskattning av medelsbehovet
föranleder från utredningsmannens sida icke någon erinran. 6 7
6. För verksamhetsgrenen »Skogsvågbgggnad» har skogsvårdsstyrelsen beräknat
omkostnaderna under år 1944 till 4 000 kronor. Under åren 1941 och 1942 ha några
vägbyggnader icke avsynats i lappmarken. Däremot har planläggning verkställts
av ett relativt stort antal skogsvägar, som avses skola komma till utförande såsom
beredskapsarbeten under en befarad fredskris.
De av styrelsen för 1944 års verksamhet å området uppskattade omkostnaderna
förutsätter styrelsen skola helt täckas av förvaltningsbidrag ur det särskilda statsanslaget
till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo.
7. Skogsindelning och skogsuppskattning.
Enligt lämnade uppgifter i 1942 års redogörelse för verksamheten i lappmarken
hade skogsvårdsstyrelsen vid detta års utgång fastställt avverkningsplaner i följande
omfattning:
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
79
Tabell 36.
Antal fastigheter |
Areal prod. skogs-mark |
||
Nyupprättade avverkningsplaner ..... Reviderade avverkningsplaner......... Reviderade avverkningsberäkningar ... |
3 978 st. 1275 » 345 » |
666 258 ha 224 871 » 112 563 > |
|
Summa |
5 598 st. |
1003 692 ha |
Då styrelsen tidigare uppskattat den areal produktiv skogsmark, för vilken avverkningsplaner
beräknats skola nyupprättas eller revideras till 1 042 000 ha, skulle
efter den 31/i2 1942 endast återstå en mindre del att planlägga. Taxeringsarbetet
skulle således, därest man utgår från ovan angivna beräkning, inom den närmaste
framtiden vara slutfört.
Omkostnaderna för verksamhetsgrenen »Skogsindelning och skogsuppskattning»
ha uppgått till följande belopp: (För åren 1943 och 1944 beräknade siffror.)
Tabell 37.
Norrbottens |
Västerbottens |
Å r |
Norrbottens |
Västerbottens |
|
A r |
lappmark |
lappmark |
lappmark |
lappmark |
|
1934 |
33 815 |
94 584 |
1940 |
40 733 |
28 999 |
1935 |
50 205 |
95 648 |
1941 |
47 605 |
60 092 |
1936 |
65 226 |
89 443 |
1942 |
46 789 |
55 269 |
1937 |
50 494 |
93 915 |
1943 |
73 300 |
53 000 |
1938 |
53 880 |
97 223 |
1944 |
71000 |
67 000 |
1939 |
50 101 |
75 897 |
Utgifterna för taxeringsarbetet har således under åren 1936—42 uppgått till i
medeltal omkring 77 000 kronor för år. Med reservation för det revideringsarbete
å redan upprättade avverkningsplaner, som i vissa fall erfordras, torde inom kort
större delen av denna utgiftspost komma att automatiskt bortfalla, i varje fall
intill den tidsperiod, då avverkningsplanerna allmänt skola revideras, vilket beräknas
skola inträffa under ett tiotal år efter 1953. Utredningsmannen har därvid utgått
från att planerna upprättats för en tid av 20 år.
För innevarande år har skogsvårdsstyrelsen uppskattat omkostnaderna under
ifrågavarande utgiftstitel till 67 000 kronor. Styrelsen har i samband därmed bl. a.
anfört, att 1943 års utgifter för skogsindelning torde stanna vid 53 000 kronor i
stället för beräknade 70 000 kronor, beroende på att en del av indelningspersonalen
måst överflyttas till stämplingarna för att dessa skulle kunna medhinnas. Någon
nedskärning av verksamheten med skogsindelning och skogsuppskattning kan, enligt
vad skogsvårdsstyrelsen framhåller, icke göras, enär styrelsen enligt gällande
lag är skyldig utföra de indelningsarbeten, som förutsättas för tillämpningen av de
lagar, som gälla såväl enskilda som allmänningsskogar i lappmarken. De eftersatta
indelningarna måste därför utföras under år 1944.
Mot skogsvårdsstyrelsens uppskattning av innevarande års omkostnader anser sig
utredningsmannen icke kunna göra någon erinran. 8 *
8. Omkostnaderna för övervakandet av skogslagarnas efterlevnad lia under åren
1934—1942 uppgått till (i kronor).
80
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
Tabell 38.
Norrbottens län |
Västerbottens län |
|||||
Å r |
Summa |
Summa |
||||
Kustlandet |
Lappmarken |
Kustlandet |
Lappmarken |
|||
1934 |
20 647 |
10 675 |
31 322 |
16 423 |
13 414 |
29 837 |
1935 |
23 938 |
19 121 |
43 059 |
iy bi$y |
20 715 |
40 054 |
1936 |
26 406 |
16 077 |
42 483 |
9 457 |
12 704 |
22 161 |
1937 |
26 869 |
17 745 |
44 614 |
23 764 |
28123 |
51887 |
1938 |
33 601 |
23 881 |
57482 |
32 197 |
32 219 |
64 416 |
1939 |
30 402 |
22 162 |
52 564 |
31 471 |
33 715 |
65186 |
li''40 |
25 042 |
14 805 |
39 847 |
31 914 |
27 999 |
59 913 |
1941 |
22 080 |
14 782 |
36 862 |
29 930 |
40 708 |
70 638 |
1942 |
23 122 |
23 659 |
46 781 |
32 186 |
25 767 |
57 953 |
Summa |
232 107 |
162 907 |
395 014 |
226681 |
.235 364 |
462045 |
Medeltal för |
||||||
25 789 |
18100 |
43 890 |
25 186 |
26151 |
51 338 |
|
Tabell 39. |
De vidtagna åtgärderna på området redovisas i nedanstående två tabeller.
I |
Kustland |
Lappmark |
Summa |
|||||||||
Av- |
Träffade |
Av- |
Träffade |
Av- |
Träffade |
|||||||
Å r |
verk- nings- |
överens- kom- |
Åtal |
Sum- |
verk- nings- |
överens- kom- |
Åtal |
Sum- ma |
verk- nings- |
överens- kom- |
Åtal |
Sum- ma |
förbud |
melser |
förbud |
melser |
förbud |
melser |
|||||||
st. |
st. |
st. |
st. |
st. |
st. |
st. |
st. |
st. |
st. |
st. |
st. |
|
Norrbott |
ens |
län. |
||||||||||
1934 |
Har icke kunnat specificeras |
25 |
— |
12 |
37 |
|||||||
1 1935 |
T> |
25 |
67 |
11 |
103 |
|||||||
! 1936 |
> |
58 |
53 |
8 |
lil |
|||||||
! 1937 |
> |
55 |
25 |
18 |
98 |
|||||||
1938 |
> |
50 |
52 |
16 |
118 |
|||||||
1939 |
> |
30 |
205 |
9 |
244 |
|||||||
1940 |
> |
23 |
47 |
1 |
71 |
|||||||
j 1941 |
40 |
40 |
10 |
90 |
_ |
1 |
14 |
15 |
40 |
41 |
24 |
105 |
1942 |
32 |
82 |
7 |
121 |
— |
93 |
38 |
131 |
32 |
175 |
45 |
252 |
330 |
665 |
144 |
1 139 |
|||||||||
! |
Väste |
r b o t |
t e n |
s l d |
n. |
|||||||
1 1934 |
26 |
4 |
30 |
— |
— |
6 |
6 |
26 |
— |
10 |
36 |
|
i 1935 |
17 |
4 |
21 |
— |
— |
15 |
15 |
17 |
— |
19 |
36 |
|
I 1936 |
22 |
— |
— |
22 |
— |
— |
1 |
1 |
22 |
— |
1 |
23 |
| 1937 |
22 |
— |
3 |
25 |
— |
— |
12 |
12 |
22 |
— |
15 |
37 |
1938 |
54 |
2 |
4 |
60 |
2 |
— |
10 |
12 |
56 |
2 |
14 |
72 |
1 1939 |
40 |
8 |
— |
48 |
1 |
— |
5 |
6 |
41 |
8 |
5 |
54 |
1940 |
22 |
5 |
3 |
30 |
1 |
13 |
4 |
18 |
23 |
18 |
7 |
48 |
1941 |
36 |
10 |
4 |
50 |
1 |
— |
7 |
8 |
37 |
10 |
11 |
58 |
1942 |
25 |
6 |
— |
31 |
— |
9 |
9 |
18 |
25 |
15 |
9 |
49 |
Summa |
264 |
31 |
22 |
317 |
5 |
22 |
69 |
96 |
269 |
53 |
91 |
413 |
Besiktningar å avverkningsplatserna måste uppenbarligen vara mera av behovet
påkallade i Västerbottens läns lappmark än i de sydligare skogsvårdsområdena. Detta
är givetvis främst betingat av det inom lappmarken rådande utsyningstvånget.
En därutöver bidragande orsak till att kostnaderna för här ifrågavarande verksamhetsgren
i de sydligare skogsvårdsområdena kunnat i jämförelse med utgifter
-
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
na i Västerbottens län hållas på en lägre nivå har ock varit, att de skogsägande
företagens eftersyn å avverkningarna i dessa förra områden äro mera omfattande
än i Västerbotten, varigenom de mellansvenska och södra skogsvårdsstyrelsernas
övervakning kunnat inskränkas till att avse huvudsakligen sådana avverkningar,
där ordnad tillsyn från avverkarnas sida saknas.
Uppenbarligen är lockelsen till lagöverträdelser stor vid tider, då höga virkespriser
råda och ordnad tillsyn icke förekommer vid drivningarna. Utredningsmannen
är därför av den åsikten, att de under ifrågavarande utgiftstitel i de nordligaste
länen uppförda omkostnaderna för lappmarksverksamheten icke kunna sänkas
till proportionsvis den nivå, på vilken de sydligare länens motsvarande utgifter
befinna sig, såvida icke ordnad avmätarkontroil från företagens sida även i dessa
förra län kan genomföras.
Emellertid anser sig utredningsmannen böra ifrågasätta, huruvida icke den bedrivna
övervakningen bör kunna utföras genom ett något mindre antal stickprov
på avverkningarna, varigenom omkostnaderna redan nu skulle kunna i viss omfattning
nedbringas. För år 1943 hade skogsvårdsstyrelsen för ifrågavarande verksamhetsgren
preliminärt beräknat utgifterna till 44 000 kronor. Styrelsen framhåller
emellertid i samband nied uppskattningen av innevarande års omkostnader,
att övervakandet av skogslagarnas efterlevnad i viss mån fått eftersättas genom
att länsskogvaktarna i stor utsträckning varit bundna vid utsyningsarbetena. 1943
års utgifter beräknades således komma att stanna vid 30 000 kronor mot, såsom
angivits, preliminärt uppskattade 44 000 kronor.
För år 1944 har omkostnaderna under utgiftstiteln upptagits till 30 000 kronor.
Med hänsyn till det nuvarande ansträngda finansiella läget vill utredningsmannen
ifrågasätta, huruvida icke viss nedskärning av omförmälda omkostnader bör kunna
äga rum utan att fördenskull menliga verkningar härav behöva inträda. För
sin del anser utredningsmannen 25 000 kronor böra vara tillfyllest för en tillfredsställande
övervakning av lappmarksskogarna under år 1944.
9. Under utgiftstiteln »Verksamheten i övrigt och brandtorp har upptagits ett
belopp av 26 500 kronor, därav 20 500 kronor för brandtornsbevakning, medan
för diverse resor beräknats samma belopp som för 1943 eller 6 000 kronor. De av
styrelsen för brandbevakning angivna utgifterna utgöras av styrelsen lämnade förskott,
som senare i särskild ordning ersättas styrelserna. Uppskattningen av innevarande
års omkostnader under titeln föranleder från utredningsmannens sida icke
någon erinran.
10. Till styrelse och revision har skogsvårdsstyrelsen beräknat omkostnaderna
för innevarande år till 3 000 kr eller samma belopp, som under aren 1942 och
1943. Någon erinran mot uppskattningen av 1944 års utgifter anser sig utredningsmannen
icke kunna göra.
11. Under utgiftstiteln »Löner och bidrag till pensionsavgifter» redovisas skogsvårdsstyrelsens
betydande löneomkostnader för den fasta personalen. Beträffande de
sammanlagda årliga lönebelopp, som under de senare åren utbetalats till den i
lappmarken tjänstgörande personalen, hänvisas till den i det föregående införda
tabellen nr 22. Den organisationsplan för verksamheten i ''lappmarken, som skogsvårdsstyrelsen
lagt upp, och som på sin tid godkänts av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund, omfattar ett större antal ordinarie tjänstemän än vad
någon annan skogsvårdsstyrelse har till sitt förfogande. Det bör dock uppmärksammas,
att de på skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län vilande arbetsuppgifterna
otvivelaktigt äro mera krävande än övriga skogsvårdsstyrelsers. Vad särskilt angår
förhållandena i lappmarken, har givetvis den för skogsägarna stipulerade rätten till
kostnadsfri skogsindelning och utsyning väsentligt bidragit till den betydande personalorganisation,
som där ansetts vara påkallad.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 sand. Nr lil.
6
82
Kungl. Maj.ts proposition nr lil
För innevarande år har skogsvårds styrelsen beräknat löneomkostnaderna till
283 000 kronor. Styrelsen förutsätter härvid att samtliga tjänstemän tjänstgöra under
hela året. I avvaktan på den ingående utredning om det inom lappmarken förefintliga
biträdesbehovet och därmed sammanhängande frågor, som i fortsättningen
avses skola företagas, anser sig utredningsmannen böra med en mindre jämkning
godtaga av skogsvårdsstyrelsen gjorda uppskattningar av 1944 års löneomkostnader.
Ett belopp av 280 000 kronor synes utredningsmannen således böra anslås till utgifter
under ifrågavarande titel.
Under utgiftstitlarna 12. »Fastigheter», 13. »Inventarier» och 14. »Tjänstelokaler
och expenser» har skogsvårdsstyrelsen uppskattat omkostnaderna under innevarande
år till respektive 5 000 kr, 2 000 kr och 35 000 kr. Även örn det synes utredningsmannen
kunna ifrågasättas, huruvida icke styrelsens lokal- och expenskostnader
borde kunna till någon del begränsas, har utredningsmannen icke ansett
sig böra föreslå en nedskärning av det av styrelsen beräknade beloppet, vilket är
av samma storlek som 1942 och 1943 års verkliga resp. beräknade utgifter för
ändamålet.
Efter granskning av den av styrelsen preliminärt framlagda utgiftsstaten för innevarande
års verksamhet i lappmarken har utredningsmannen, sedan vissa jämkningar
vidtagits i de av skogsvårdsstyrelsen uppskattade beloppen, således ansett sig kunna
beräkna styrelsens sammanlagda utgifter för rörelsen i lappmarken till 671 000 kronor.
Detta belopp synes utredningsmannen böra utan ytterligare reduktion läggas till
grund vid bestämmandet av styrelsen under år 1944 tillkommande statsanslag.
Som ovan redan framhållits, bestridas de med verksamheten i lappmarken förenade
omkostnaderna till övervägande delen av statsanslag oell skogsvårdsavgifter
och allenast i mindre man av direkt från de olika verksamhetsgrenarna härflytande
inkomster. För de tre senaste åren ha skogs vårdsstyrelsens inkomster från
rörelsen i lappmarken uppgått till följande på de olika inkomsttitlarna fördelade
belopp (verkliga och beräknade siffror).
Tabell 40. Skogsvårdsstyrelsens inkomster 1 lappmarken åren 1942—44.
(Exklusive statsanslag).
För åren 1943 och 1944 beräknade siffror.
År |
Skogs- vårds- avgifter |
Anslag av |
Skogsupp- lysning |
| Bestands-J vård och |
Återväxt |
Betesfred |
Skogs- dikning |
1 |
2 |
3 |
4 |
6 |
6 |
7 |
8 |
1 1942 |
121501 |
3 000 |
220 |
3 665 |
7 085 |
2 986 |
663 |
1943 |
119313 |
3 000 |
— |
1500 |
4 000 |
1000 |
|
1944 |
135000 |
3 000 |
— |
1 000 |
7 000 |
— |
År 1 |
Skogs- väg- byggnad |
Skogsindel-ning o. skogs-uppskatt-ning |
Övervakan-de av skogs-lagarnas |
Verksam-heten i övrigt brandtorn) |
Ränta |
Fastig- heter |
Diverse |
Summa |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
1942 |
906 |
12 722 |
1557 |
2 974 |
7 941 |
23 174 |
11199 |
199 593 |
1943 |
4000 |
500 |
1000 |
15 000 |
4 000 |
9 000 |
14 000 |
176 313 |
1944 |
4 000 |
9 000 |
1000 |
23 000 |
4 500 |
5 000 |
12 500 |
205 000 |
Kungl. Maj.ts proposition nr lil. 83
Enligt den av skogsvårdsstyrelsen för 1944 års verksamhet i juli 1943
upprättade preliminära inkomstplanen har skogsvårdsstyrelsen uppskattat
inkomsterna exklusive statsanslag och skogsvårdsavgifter till sammanlagt
..........................................''................. 70 000 kr
I jämförelse med motsvarande verkliga och beräknade inkomster för
åren 1942 och 1943 skulle detta innebära en minskning respektive ökning
med 8000 kr och 13 000 kr (1942:78 092 kr; 1943:57 000 kr). Den
ökning, som förutses i förhållande till 1943 års siffror, faller därvid till
större delen på den återbetalning för under 1943 förskjutna kostnader
för brandtornsbevakning, som beräknas skola ske under år 1944. Då den
av styrelsen gjorda uppskattningen av de under de skilda titlarna inflytande
inkomsterna synes utredningsmannen kunna godtagas, skulle således
såsom grund för beräknande av styrelsens behov av statsanslag till
driftsändamål kunna tagas en sammanlagd beräknad inkomst under år
1944 av ........................................................ 205 000 kr
Enligt från skogsvårdsstyrelsen inhämtade uppgifter redovisar styrelsen
en ingående behållning — frånsett den tidigare omnämnda fordran ur
produktionsanslaget — vid årsskiftet 1943/44 av .................... 160 200 kr
varav kassareserv å 150 000 kr.
Såsom ovan angivits har utredningsmannen ansett sig böra uppskatta
styrelsens sammanlagda driftsutgifter under år 1944 till.............. 671 000 kr
Av den ingående behållningen torde 150 000 kr böra vid innevarande
års utgång kvarstå för mötande av utgifterna under första halvåret 1945.
Därutöver torde såsom utgående behållning i enlighet med skogsvårdsstyrelsens
beräkningar böra upptagas 2 000 kr i fordringar för motorlån.
Till täckande av skillnaden mellan driftsutgifter och tillgängliga medel
skulle således fordras en anslagstilldelning av 671 000 + 152 000 —■
(205 000 + 160 200 =) ........................................ 457 800 kr
Då utredningsmannen utgår från att av detta belopp 8 000 kr anvisas
styrelsen ur särskilt anslag för vedutsyningarna, skulle således för skogsvårdsstyrelsens
i Västerbottens län under anslaget »Skogsvård m. m. Ersättning
för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag» beräknas
till driftskostnader i runt tal...................................... 450 000 kr
Vad angår storleken av det engång sanslag, som för upphjälpande av
skogsvårdsstyrelsens ekonomi synes utredningsmannen böra utverkas åt
styrelsen, må härom anföras följande.
Vid årsskiftet 1943/44 redovisade skogsvårdsstyrelsen, som redan tidi -
gare i förevarande skrivelse omnämnts, en nettoskuld å i runt tal...... 78 000 kr
För återbetalning av denna skuld anser sig utredningsmannen således
böra förorda att till styrelsens förfogande ställes ett belopp av........ 78 000 kr
Vidkommande storleken av den kassareserv, som i fortsättningen bör stå till
skogsvårdsstyrelsens förfogande, har styrelsen enligt till utredningsmannen under
hand gjorda uttalanden ansett de hittills för detta ändamål avsedda medlen, vilka
maximerats till 150 000 kronor, otillräckliga, särskilt med hänsyn till de under de
senaste åren avsevärt stegrade utgifterna under verksamhetsårets första hälft. Givetvis
äro kassareservernas storleksordning i väsentlig mån beroende av skogsvårdsavgifternas
storlek, liksom dessa i sin tur äro avhängiga av konjunkturerna på trävarumarknaden.
Enligt nedan framlagda sammanställning över fördelningen av inkomster
och utgifter under året synes dock framgå, att en kassareserv å det hittills
anvisade beloppet i stort sett får anses hava varit tillfyllest.
84
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
Tabell 41.
Lappmarken.
Inkomster 1 januari—31 juli |
Utgifter 1 januari— |
Skillnad mel-lan kol. 5 och 4 |
Utgifter för |
|||
År |
Skogsvårds- avgifter |
övriga inkomster |
Summa inkomster |
|||
“i- |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
1938 1939 1940 1941 1942 1943 Medeltal |
87 422 165 498 148 276 91 487 127 844 |
14 028 20 542 23 894 57 819 |
lill 450 |
244 276 |
142 826 70 528 86 637 166 254 133 242 179 462 |
487 086 544 874 524 283 681 873 724 932 ; 1 702 000 |
123 671 |
41 557 |
165 228 |
295 053 |
129 824 |
610 841 |
Endast under de tre senaste åren ha utgifterna under första halvåret överstigit
eller beräknats överstiga inkomsterna under motsvarande tid med belopp upp till
150 000 kronor och därutöver. Med hänsyn till att under de närmaste åren — såvida
icke konjunkturomsvängning inträffar — styrelsens utgifter och inkomster torde i
stort sett hålla sig på oförändrad nivå, vill utredningsmannen ifrågasätta, huruvida
icke den till styrelsens förfogande ställda kassareserven borde tillsvidare utökas förslagsvis
till 180 000 kronor. Ett engångsanslag ä 30 000 kronor skulle således för
denna förstärkning vara erforderlig.
Med hänvisning till det anförda anser sig utredningsmannen således böra föreslå,
att till skogsvårdsstyrelsen anvisas statsanslag till driftsändamål med 450 000 kronor
och såsom anslag av engångskaraktär 108 000 kronor, varav 78 000 kronor för
likviderande av vid årsskiftet 1943/44 balanserade skulder och 30 000 kronor till
utökning av för utgifterna första halvåret 1945 reserverade medel, eller således sammanlagt
558 000 kronor att utgå av anslaget Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader
föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m.
Sammanfattning och avslutning.
Som utredningsmannen inledningsvis framhållit, måste eventuella förslag till mera
ingripande rationaliseringsåtgärder beträffande den av skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens
län bedrivna verksamheten — vilka åtgärder måhända skulle komma att
innefatta uppläggandet av en helt ny organisationsplan för styrelsen — föregås av
omfattande och tidskrävande undersökningar rörande det inom länet förefintliga
skogsvårdsbehovet och därmed sammanhängande spörsmål. Först efter ingående
överväganden lära således, särskilt med nuvarande ovissa framtidsutsikter, ändringar
i den av styrelsen uppbyggda personalorganisationen i kustlandet och lappmarken
kunna förordas. Den pågående undersökningen av berörda förhållanden torde vara
av väsentlig betydelse för den inom skogsstyrelsen planerade utredningen rörande
samtliga skogsvårdsstyrelsers normala personalbehov och kan i detta avseende komma
att medföra vittutseende konsekvenser.
Det har, som anförts, synts utredningsmannen påkallat att redan nu under utredningens
gång framlägga en begränsad redogörelse rörande skogsvårdsstyrelsens i
Västerbottens län ekonomiska läge i syfte att därigenom möjliggöra ett närmare
bedömande av styrelsens medelsbehov under innevarande år.
1 I utgifter och inkomster ha ej medräknats utbetalningar eller inbetalningar på lån, som
utlämnats eller upptagits av skogsvårdsstyrelsen.
Kungl. Maj.ts proposition nr lil.
85
Skogsvårdsstyrelsens sedan åtskilliga år svaga ekonomi kom, som framgår av de
i förevarande skrivelse lämnade uppgifterna, i ett svårt läge i samband med den
under krigsåren inträdda allmänna omkostnadsökningen, och undergick intill år
1943 en fortgående försämring.
Att styrelsens ekonomiska läge vad avser verksamheten i kustlandet under nästföregående
år icke ytterligare skärptes, hade sin grund i det förhöjda statsanslag,
som under detta år kom styrelsen till del.
Fördelningen av de under anslaget till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande
årligen anvisade medlen har i regel skett enligt vissa av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund utarbetade och i stort sett automatiskt verkande normer.
Emellertid ansågs vid fördelningen av det för budgetåret 1943/1944 anvisade anslaget
de sålunda tidigare tillämpade principerna böra frångås och ersättas med en fördelningsnorm,
som mera beaktade skogsvårdsstyrelsernas verkliga medelsbehov. Med
hänsyn till de av krisen betingade förändringarna i avverkningarnas omfattning och
art inom olika landsdelar och därav följande omsvängningar i de skilda skogsvårdsstyrelsernas
inkomster av direkt inflytande skogsvårdsavgifter syntes det nämligen
icke rättvist att fortfarande tillämpa de för mera normala förhållanden avpassade
fördelningsreglerna, detta så mycket mindre, som vissa skogsvårdsstyrelser delvis på
grund av förhållanden, varöver de icke kunnat råda, kommit i ett svårt ekonomiskt
läge.
Till grund för fördelningen av 1943 års anslag till skogsvårdens befrämjande och
de till statskontoret redovisade skogsvårdsavgifterna lades sålunda skogsvårdsstyrelsernas
beräkningar av medelsbehovet, sådant det framkommit i de av skogsstyrelsen
i maj 1943 infordrade statberäkningarna för år 1943.
För skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län innebar detta att styrelsen tilldelades
ett avsevärt högre anslagsbelopp för verksamheten i kustlandet än nästföregående år,
1942. Då styrelsen därjämte för biträde vid vedavverkningarna av särskilda anslagsmedel
erhöll ett relativt betydande belopp, uppbar styrelsen för verksamhetsåret 1943
i statsanslag i Tunt tal 130 000 kronor mer än under år 1942. Även örn någon
nämnvärd kapitalförstärkning icke med de sålunda anvisade statsmedlen varit
möjlig, behövde i varje fall någon ytterligare försämring av skogsvårdsstyrelsens
ekonomiska läge under år 1943 icke förekomma.
Vad beträffar rörelsen i lappmarken tilldelades styrelsen av 1943 års riksdag väl
särskilda anslagsmedel för utfyllnad av den sedan gammalt till styrelsens förfogande
stående kassareserven, men uppbar samtidigt för driftsändamål ett så väsentligt reducerat
statsanslag, att det uppenbarligen måste vara för skogsvårdsstyrelsen ogörligt
att nedbringa verksamheten till den omfattning, som varit nödvändig, därest rörelsen
skulle kunnat hållas inom ramen för de till driften avsedda medlen. Styrelsen har
ock, som framgår av de i det föregående lämnade uppgifterna under året — för att
undvika ett ianspråktagande ånyo av rörelsekapitalet — sett sig nödsakad upptaga
ett relativt betydande banklån.
Utredningsmannen har med framläggande av förevarande preliminära undersökning
av skogsvårdsstyrelsens nuvarande ekonomiska läge velat —- i avvaktan på de
organisatoriska och andra åtgärder, som framdeles kunna visa sig påkallade med
avseende å skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län — påvisa det anslagsbehov för
innevarande års verksamhet, som synes honom böra tillgodoses för att icke styrelsens
ekonomi skall ytterligare försämras.
Det statsanslag, som utredningsmannen i enlighet med ovan gjorda beräkningar
anser sig böra förorda för skogsvårdsstyrelsens verksamhet i kustlandet och som
således bör ulga av det under lX:e huvudtiteln uppförda anslaget Skogsvård m. m.:
Skogsvårdens befrämjande och från den till statskontoret inlevererade 10 -andelen
av skogsvårdsavgifterna, torde sålunda utan reduktion böra anvisas skogsvårdsstyrelsen
vid fördelningen av berörda medel. Därest fördelningen, såsom hittills skett,
verkställes av Kungl. Majit efter förslag av skogsstyrelsen, torde således i vart fall
86
Kungl. Maj:ts proposition nr lil.
vad avser skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län, styrelsens verkliga medelsbehov
böra, liksom under nästföregående år, läggas till grund vid utmätande av statsbidraget.
Alternativt vill utredningsmannen föreslå, att skogsstyrelsen måtte hemställa, att
Kungl. Majit i samband med framläggande av proposition för riksdagen angående
anslag till skogsvårdens befrämjande utverkar statsbidrag till det av utredningsmannen
förordade beloppet särskilt för skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län.
Vad beträffar det av utredningsmannen för lappmarksverksamheten beräknade
medelsbehovet, torde detsamma böra utan ytterligare jämkningar tillgodoses från
det under IX:e huvudtiteln uppförda anslaget: Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader
föranledda av 1932 års lappmarkslag m. m.
I anslutning till det nu anförda och under hänvisning till de ovan verkställda statberäkningarna
för skogsvårdsstyrelsens verksamhet under innevarande år får utredningsmannen
således förorda,
att för verksamheten i kustlandet måtte till skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län
ur anslaget till skogsvårdens befrämjande och av de till statskontoret inlevererade
skogsvårdsavgifterna anvisas ett belopp av 179 300 kronor, varav 80 000 kronor såsom
engångsanslag till i det föregående angivna ändamål; samt
att för den i lappmarken bedrivna rörelsen måtte tilldelas styrelsen ur anslaget
Skogsvård m. m.: Ersättning för kostnader föranledda av 1932 års lappmarkslag
m. m. ett belopp av 558 000 kronor, varav 108 000 kronor i engångsanslag.
Utredningsmannen har i det föregående ansett sig böra framlägga förslag till vissa
åtgärder i avsikt att åvägabringa viss stabilisering av styrelsens ekonomiska förhållanden.
Sålunda har det synts honom påkallat, att av Kungl. Majit eller alternativt
skogsstyrelsen fastställas utgiftsstater för den av styrelsen bedrivna verksamheten
i kustlandet och lappmarken. Därest statsmakterna skulle finna en åtgärd av sådan
innebörd böra vidtagas, torde dylika stater böra upprättas att gälla fr. o. m. nästföljande
år, 1945. Föreskrifter härom torde böra meddelas i samband med anvisande
av innevarande års anslag till verksamheten.
Utredningsmannen har ansett sig jämväl böra ifrågasätta, huruvida icke för skogsvårdsstyrelsen
avsedda rörelsekapital borde ställas under skogsstyrelsens förvaltning
och därvid ock utgöra den reserv, varur medel till oförutsedda utgifter skulle kunna
ställas till skogsvårdsstyrelsens förfogande. Vare sig så anses böra ske eller styrelsen,
såsom hittills skett, disponerar de till rörelsekapital avsedda medlen, torde, därest
— på sätt utredningsmannen förordar — särskilda stater fastställas för skogsvårdsstyrelsen,
riksdagens medgivande böra utverkas till att av ifrågavarande medel i
förekommande fall, och sedan Kungl. Majit eller skogsstyrelsen lämnat tillstånd till
överskridande av utgiftsstat, må ställas nödigt belopp till skogsvårdsstyrelsens förfogande
för bestridande av oförutsedda driftsutgifter.
447147. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.