Kungl. Maj.ts proposition nr 104.

1

Nr 104.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bemyndigande
att försälja viss kronan tillhörig fast egendom; given
Stockholms slott den 11 februari 1944.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 februari
1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,
Sköld, Quensel, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,
Ewerlöf, Rubbestad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam
beredning med cheferna för kommunikations- och jordbruksdepartementen
förslag till bemyndigande att försälja viss kronan tillhörig fast egendom
och anför därvid följande.

I anledning av proposition nr 165 medgav 1943 års riksdag (jordbruksutsk.
uti. nr 37, skriv, nr 248) bland annat, att Kungl. Majit finge under budgetåret
1943/44 utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta örn försäljning
av kronan tillhörig fast egendom, såframt taxeringsvärdet å egendomen
uppginge till högst 25 000 kronor, eller, där taxeringsvärde icke vore
åsatt, det vid särskild uppskattning utrönta saluvärdet uppginge till högst
Bihang till riksdagens protokoll toli. 1 sami. Nr 104. 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

nämnda belopp. Kungl. Majit ägde därvid att i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig vid anmälan av propositionen angivna riktlinjer föreskriva de
former och villkor, under vilka försäljningarna skulle äga rum. Där så funnes
lämpligt, skulle Kungl. Majit lia befogenhet att åt central förvaltningsmyndighet
överlämna beslutanderätten rörande försäljning av egendom, vars
taxerings- eller uppskattningsvärde icke överstege 20 000 kronor. Tillika erhöll
Kungl. Majit bemyndigande, gällande tills vidare, att utan riksdagens
samtycke i varje särskilt fall, oavsett att värdet överstege 25 000 kronor, försälja
industrifastigheter från vissa under vattenfallsstyrelsens förvaltning
stående industriområden vid Göta älv.

Vidare förklarade riksdagen, att vad sålunda medgivits rörande försäljning
av kronan tillhörig fast egendom skulle gälla jämväl beträffande byte samt
upplåtelse under åborätt och tomträtt av sådan egendom, ävensom beträffande
avstående utan ersättning av kronomark, som kunde erfordras lill järnväg
eller allmän väg. Rätten att besluta örn dylikt avstående finge dock av
Kungl. Majit överlämnas till central förvaltningsmyndighet endast i avseende
å obebyggt område av högst 5 hektars yta eller 2 000 kronors värde.

Genom cirkulär till statsmyndigheterna den 30 juni 1943 (nr 560) har
Kungl. Majit till kännedom meddelat vad riksdagen sålunda beslutat.

Befogenheten att, med viss begränsning beträffande egendomens värde, äl
central förvaltningsmyndighet överlämna försäljningsrätten har Kungl. Majit
tagit i anspråk genom försäljningsbemyndiganden för telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Genom beslut den 30 juni 1943 har Kungl. Majit bemyndigat nämnda affärsverksstyrelser
att, envar i vad angår dess ämbetsområde, för tiden intill den
1 juli 1944 försälja eller byta under deras förvaltning stående fastigheter,
vilkas taxerings- eller uppskattningsvärden icke överstiga 20 000 kronor.
Motsvarande bemyndigande lämnades väg- och vattenbyggnadsstyreisen den
12 november 1943 i avseende å styrelsens förrådsfond.

Kungl. Majit har vid dessa bemyndiganden meddelat följande föreskrifter,
att i huvudsak lända till efterrättelse vid försäljningarna.

Försäljning ma endast ske av fastighet, som prövas icke vidare vara erforderlig
för vederbörande verks behov. Finnes med hänsyn till fastighetens
lage och beskaffenhet eller eljest sannolikt, att annan statlig myndighet kan
hava behov av densamma, skall före försäljningsfrågans avgörande samråd
med denna myndighet äga rum.

Från försäljningsmedgivandet undantagas fastigheter, vilka äro avsedda
att i huvudsak användas för jordbruksändamål.

I sylte att tillgodose saväl statens som samtliga eventuella spekulanters intressen
bär försäljning normalt ske å offentlig auktion, som blivit på betryggande
sätt kungjord. Örn tillfredsställande pris därvid icke uppnås, äger myndigheten
utbjuda fastigheten under hand, exempelvis genom annonser i pressen
och genom förhandlingar med olika spekulanter. Därvid bör dock alltid
tillfälle beredas den, som avgivit högsta budet vid auktionen, att inkomma
med nytt bud, förutsatt att hans solvens är tillfredsställande.

Där med hänsyn till det ändamål, för vilket den till försäljning ifrågasatta
fastigheten är avsedd att användas, eller andra särskilda förhållanden för -

Kungl. Ma]:ts proposition nr 104.

3

säljning i nyss angiven ordning skulle ur vederbörande verks affärssynpunkter
eller eljest befinnas mindre ändamålsenlig, må försäljning ske i annan
ordning, som verkets styrelse kan finna lämplig. Ifrågasatta försäljningar
böra emellertid på ett betryggande sätt offentliggöras, därvid formerna för
offentliggörandet må anpassas efter vad som kan befinnas lämpligt under
olika förhållanden.

Vid försäljning bör tillses, att köpeskillingen blir så fördelaktig för staten
som möjligt och i varje fall icke understiger det värde, som egendomen kan
anses hava. Därest vid avhändelse av mark för järnvägsändamål eller för allmän
väg fråga uppkommer om att ersättningen skall nedsättas under nämnda
värde eller helt slopas, skall ärendet underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Vid försäljning till bostadsegnahem må köpeskillingen fastställas i anslutning
lill de försäljningsvillkor, som gälla för statens egnahemsorganisation.

Beträffande köpeskillingens erläggande äger vederbörande styrelse utan
eftersättande av kronans rätt och skäliga anspråk på säkerhet besluta efter
vad i varje särskilt fall prövas lämpligt.

På sätt vid utverkande av försäljningsbemyndigandet har förutsatts skall
riksdagen årligen erhålla en redogörelse för de försäljningar, som med stöd
av bemyndigandet verkställts under närmast föregående kalenderår. I sådant
syfte har upprättats sammanställningar departementsvis över under kalenderåret
1943 försålda fastigheter. Dessa sammanställningar torde få överlämnas
till vederbörande riksdagsutskott.

Det av 1943 års riksdag lämnade generella medgivandet för Kungl. Maj:t VepurUmeut.

• a •• • • c lie fen.

att utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta örn försäljning

m. m. av kronan tillhörig fast egendom avsåg budgetåret 1943/44. Nytt bemyndigande,
gällande för nästa budgetår, bör nu utverkas. En vidgning av
detta försäljningsbemyndigande i förhållande till det för löpande budgetår
lämnade medgivandet genom en höjning av värdegränsen kunde ifrågasättas.

Den minskning av antalet riksdagen förelagda försäljningsfrågor, som åsyftades
med den av 1939 års lagtima riksdag begärda översynen av försäljningsmedgivandena,
har nämligen vid nu gällande värdegräns å 25 000 kronor
icke kommit lill stånd. I avvaktan på ytterligare erfarenheter förordar
jag dock, alt värdegränsen för nästa budgetår bibehålies vid 25 000 kronor.

De allmänna riktlinjer för förfarandet och med avseende å villkoren vid
fastighetsförsäljningarna, vilka av mig angåvos vid anmälan av fjolåret
proposition i ämnet, böra alltfort gälla.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, all Kungl. Majit må under budgetåret 1944/45
utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta om
försäljning av kronan tillhörig fast egendom, såframt taxeringsvärdet
å egendomen uppgår till högst 25 000 kronor, eller,
där taxeringsvärde icke är åsatt, det vid särskild uppskattning
utrönta saluvärdet uppgår till högst nämnda belopp,
och i huvudsaklig överensstämmelse nied av mig i del
föregående angivna riktlinjer föreskriva de former och vill -

t

Kungl. Maj:ts proposition nr 104.

kor, under vilka försäljningarna skola äga ruin, med rätt för
Kungl. Majit att, där så finnes lämpligt, åt central förvaltningsmyndighet
överlämna beslutanderätten rörande försäljning
av egendom, vars taxerings- eller uppskattningsvärde
icke överstiger 20 000 kronor;

dels förklara, att vad sålunda medgivits rörande försäljning
av kronan tillhörig fast egendom skall gälla jämväl beträffande
byte samt upplåtelse under åborätt och tomträtt
av sådan egendom, ävensom beträffande avstående utan ersättning
av kronomark, som erfordras till järnväg eller allmän
väg, därvid dock rätten att besluta om dylikt avstående
må av Kungl. Majit överlämnas till central förvaltningsmyndighet
endast i avseende å obebyggt område av högst 5 hektars
yta eller 2 000 kronors värde;

dels ock uttala att, oavsett de sålunda lämnade medgivandena,
i författning meddelade föreskrifter angående rätt för
Kungl. Majit eller förvaltningsmyndighet att försälja, byta
eller under åborätt eller tomträtt upplåta kronan tillhörig
fast egendom alltfoxt skola gälla.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

447302. Stockholm, Isaac Marcus B ok tryckeri-Aktiebolag. 1944.