1
Första kammarens andr a tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.
K
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 23 mars 1944 kl. 12 m.
Första kammarens a n d r a tillfälliga utskotts utlåtande i anledning
av väckt motion om. utredning av alkohoUstvårdsproblemen.
I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott hänvisad
motion, nr 107, hava herr Franzon och herr Karlsson, Gottfrid, hemställt,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning
av alkoholistvårdsproblemen, varvid speciellt torde beaktas ett eventuellt inrättande
av en undersökningsstation med sorterande karaktär för å anstalt
internerade eller frivilligt ingångna alkoholister.
Inom andra kammaren har väckts en likalydande motion nr 241.
I fråga örn motiveringen får utskottet hänvisa till motionen 1:107.
Över motionen har utskottet inhämtat yttranden från medicinalstyrelsen
och socialstyrelsen, varjämte utskottet berett svenska läkaresällskapet och nykterhetsnämndernas
riksförbund tillfälle yttra sig i anledning av motionen.
Medicinalstyrelsen har i sin tur hört överinspektören för sinnessjukvården,
vilken tillstyrkt den föreslagna utredningen och därvid uttalat, bland annat,
att det medicinska inflytandet på hithörande frågor här i landet hittills icke fått
göra sig tillräckligt gällande, ävensom framhållit önskvärdheten av ökade differentieringsmöjligheter
inom vårdformerna för alkoholistklientelet. Medicinalstyrelsen,
som ansluter sig till vad överinspektören för sinnessjukvården anfört,
framhåller för egen del, att möjligheterna att undersöka alkoholister på grund
av brist på vårdplatser å medicinska sjukhusavdelningar för närvarande icke
äro tillräckliga. Då tillgodoseendet av sjukvårdens behov av dylika vårdplatser
i huvudsak är en landstingens och städernas utanför landsting angelägenhet,
kan det, då inkomsterna av rusdryckshanteringen i huvudsak inflyta till statsverket,
ifrågasättas, huruvida icke för här avsedda vårdplatser statsbidrag borde
utgå. För vetenskapliga undersökningar och forskning å alkoholsjukdomarnas
område synes det dessutom styrelsen erforderligt, att vid centralt beläget sjukhus
en avdelning med dessa särskilda uppgifter inrättas, för vilka staten skulle
bestrida samtliga kostnader.
Socialstyrelsen erinrar örn att anstaltsklientelet icke utgör ett genomsnitt av
hela alkoholistvårdsklientelet utan är ett urval härav, som genomsnittligt är av *
sämre psykisk beskaffenhet. Ju bättre den förebyggande verksamheten genom
Bihanp till riksdapens protokoll 1944. 12 sami. 2 aud. Nr S.
1
2 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.
nykterhetsnämnderna bedrives, dess starkare gör sig denna urvalstendens gällande.
Det procentuella antalet psykiskt sjuka, abnorma oell defekta individer
bland anstaltsklientelet bär under de senare åren ökat. Ingen av de sexton anstalter
med tillhopa omkring 1 000 vårdplatser, som för närvarande arn verksamma
inom alkoholistvården, är organiserad och utrustad så, att den lämpar
sig för att omhändertaga och vårda psykiskt icke normala människor, utan
anstalterna äro tvärtom anordnade för ett presumerat normalt klientel; tillkomsten
under år 1943 av en liten sinnessjukavdelning på Svartsjöanstalten medförde
icke någon nämnvärd ändring härutinnan. Samtliga anstalter utom två
äro öppna anstalter. De stå icke under medicinsk ledning och anstaltspersonalen
har i allmänhet icke sjukvårclsutbildning. Att på anstalter, organiserade oell
beskaffade på detta sätt, omhändertaga och vårda ett stort antal psykiskt sjuka
och abnorma människor har självfallet erbjudit stora svårigheter och medfört
betydande olägenheter. De praktiska svårigheter, som vållats av det stigande
antalet psykiskt sjuka och abnorma bland alkoholistanstaltsklientelet, ha anstalterna
i allmänhet icke lyckats bemästra genom att söka hjälp av sinnes^
sjukhusen. Sinnessjukvården är ju i hög grad överbelastad och bär därför
svårt att taga emot vårdbehövande, som redan äro omhändertagna å anstalt.
Behovet av sinnessjukvård hos ansta!tsalkoholistella är vidare ofta mera övergående.
Mången gång lyckas det inte för anstalterna att skaffa ens tillfällig
sinnessjukvård för oroliga vårdbehövande alkoholister, som icke lämpligen
kunna vårdas å öppna alkoholistanstalter. Frågan örn en mera ändamålsenlig
vård och behandling av dessa vårdbehövande framfördes av socialstyrelsen till
Kungl. Maj :t i utlåtande den 13 oktober 1937. I utlåtandet uttalade styrelsen,
bland annat, att frågan om en evakueringsanstalt för psykiskt abnorma, asociala
individer av olika slag syntes böra bliva föremål för utredning. Denna framställning
har ännu icke föranlett någon åtgärd. Den specialanstalt för alkoholister,
varav socialstyrelsen anser behov föreligga, bör enligt styrelsens mening
lia följande uppgifter:
1) huvuduppgiften att bereda vård åt psykiskt sjuka och abnorma alkoholister
;
2) att vara vårdanstalt för vissa kroppssjuka, som icke lämpligen kunna
vårdas på annan alkoholistanstalt;
3) att vara undersöknings- och vårdanstalt för alkoholmissbrukare, som själva
söka behandling eller av läkare inremitteras för vård;
4) att vara diagnostisk central för hela alkoholistanstaltsvården, dit övriga
anstalter kunde remittera oklara fall för undersökning;
5) att vara vetenskaplig forskningscentral för alkoholismens samtliga kliniska
problem; samt
6) klinisk undervisningscentrai för alkoholsjukdomarna.
Med avseende å den vetenskapliga forskningsuppgiften enligt punkt 5) här
ovan har socialstyrelsen uttalat, att den bör omfatta den viktiga frågan örn
Första kammarens-a n d r a tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.
:i
de individuella orsakerna till alkoholmissbruket. Med hänsyn till alkoholvanans
stora utbredning är det betydelsefullt att vinna klarhet om orsakerna till
att somliga individer bliva alkoholister, medan andra som leva under i stort
sett likartade förhållanden icke bliva alkoholister. Ökad insikt härom torde ge
bättre möjligheter att lösa det viktiga praktiska problemet att skapa en vetenskapligt
grundad teknik för att bota alkoholmissbrukaren. Den under punkten
6) angivna uppgiften för det föreslagna alkoholistsjukhuset anser socialstyrelsen
vara den icke minst viktiga. Det förhåller sig nämligen så, att någon egentlig
undervisning angående alkoholsjukdomarna och alkoholismens problem icke
ingår i den svenska läkarutbildningen. Iföljden härav är att i själva verket endast
ett fåtal läkare äro orienterade angående alkoholproblemets medicinska
och sociala sidor. För en gynnsam utveckling av alkoholistvården är det emellertid
synnerligen viktigt, för att icke säga ett huvudvillkor, att läkarna i allmänhet
äga goda insikter på detta område.
Socialstyrelsen finner det vara angeläget, att en specialanstalt för alkoholister
kommer till stånd. Frågan örn organisationen och den tekniska utrustningen
av en anstalt med de omfattande uppgifter, som böra tillkomma denna, är
emellertid komplicerad och bör bli föremål för särskild utredning. Socialstyrelsen
tillstyrker därför motionen i vad den avser en skyndsam utredning om
anordnandet av en särskild medicinsk specialanstalt för alkoholister.
Svenska läkaresällskapet och nykterhet snämndernas riksförbund tillstyrka
den föreslagna utredningen.
I motionen har framhållits behovet av en förbättring utav alkoholistvårdeh
i landet. Av dep i ärendet förebragta utredningen har också på ett övertygande
sätt bestyrkts, att förhållandena på detta område icke äro tillfredsställande.
Sålunda torde alkoholistvården bliva lidande på att det för närvarande i stor
omfattning saknas möjligheter att bereda alkoholisterna sådan specialvård,
som är betingad av den särskilt ur medicinsk synpunkt förefintliga artskillnaden
mellan olika fall. Överhuvud taget synas de medicinska synpunkterna
på alkoholistvården icke vunnit tillräckligt beaktande. En brist är även att —
såsom socialstyrelsen påpekat — någon undervisning i alkoholistvård icke ingår
i läkarutbildningen. Med hänsyn till vikten ur vårdsynpunkt av att de
innersta orsakerna till alkoholismen klarläggas och då denna fråga icke torde
vara av vetenskapen till fullo löst, får utskottet vidare understryka betydelsen
av att den vetenskapliga forskningen på området lämnas tillfälle att genom
nya rön öka insikten om hithörande problem.
Då alkoholistvården sålunda obestridligen måste anses vara i behov av en
förbättring, får utskottet tillstyrka en utredning i ämnet, därvid här ovan angivna
synpunkter torde vinna beaktande. Särskilt torde böra övervägas inrättandet
av en sådan specialanstalt för alkoholister, som av motionärerna och
socialstyrelsen ifrågasatts, med uppgift icke blott att bereda vård åt vissa slag av
Utskottet.
4
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.
alkoholister utan även att vara en diagnostisk central för hela alkoholistanstalts
vården jämte en central för vetenskaplig forskning och klinisk undervisning i
fråga om alkoholsjukdomarna. Tilläggas må, att utskottet icke förbisett, att stora
kostnader kunna komma att bliva förenade med en omläggning av alkoholistvården
i enlighet med vad här ovan ifrågasatts. Därest en förbättring av denna
vård kan komma till stånd och örn till nyttigt arbete i samhällets tjänst kunna
räddas människor, som eljest skulle ligga samhället eller anhöriga till last, synes
emellertid det allmänna icke böra undandraga sig de härmed förenade utgifterna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att första kammaren för sin del måtte besluta, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla örn utredning snarast
möjligt av alkoholistvårdsproblemen.
Stockholm den 16 mars 1944.
På utskottets vägnar:
IVAK EKSTRÖMER.
Närvarande: herrar Ekströmer, B enman, Franzon, Nils Elowsson, Carl Eric Ericsson, fru
Sjöström-Bengtsson och herr Wahlund*.
* Ej närvarande vid justeringen av utlåtandet.
Gaston Press Boktryckeri, Stockholm 1944