Första kammarens för st a Ullf(Miga utskotts utlåtande- nr 2.

1

Nr 2.

Ankofri till riksdagens kansli den 14 mars 1944 kl. 12 m.

Första kammarens för st a tillfälliga utskotts utlåtande, nr 2, i
anledning av väckt motion angående utredning om inrättande
av arbetskuratorsbefattmngar.

I en inom första kammaren väckt och tili dess första tillfälliga utskott hänvisad
motion, nr 260, av herr Mannerskantz m. fl. hemställes, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit anhåller örn utredning med förslag rörande tillsättande
av arbetskuratorer framför allt på landsbygden; samt att härvid i motionen
anförda synpunkter mätte vinna beaktande.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet här i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden över motionen från
kungl, socialstyrelsen och statens arbetsmarknadskommission.

Kungl, socialstyrelsen framhåller att den anordning motionärerna föreslagit
skulle frikoppla det organ, som är avsett att erhålla den bästa överblicken över
dén lokala arbetsmarknaden, från arbetslöshetsförsäkringen. Så länge rätten
till understöd ur erkänd arbetslöshetskassa är beroende av medlemmarnas villighet
att antaga sådant lämpligt arbete, som den offentliga arbetsförmedlingen
är i tillfälle att erbjuda, måste man även tillse, att största möjliga antal arbetstillfällen
samlas hos det arbetsförmedlingsorgan, som kassamedlémmarna äro
skyldiga att besöka. Frågan örn effektivisering av arbetsförmedlingens organisation
kommer att upptagas till behandling av särskilt för ändamålet tillkallade
sakkunniga. Någon särskild utredning i det avseende, som motionärerna föreslagit,
synes icke vara av behovet påkallad.

Statens arbetsmarknadskommission framhåller att landsbygdens arbetsmarknad
erbjuder speciella problem. Särskilt tillkallade sakkunniga äro för närvarande
sysselsatta med en översyn av arbetsförmedlingens organisation, och därvid
beaktas även förmedlingsverksamheten för jordbruket. Man kommer bl. a.
att ta hänsyn till de erfarenheter, som under krisen vunnits av blockorganisationens
verksamhet. Det framgår icke av motionen örn motionärernas avsikt är
att de föreslagna arbetskuratorerna skulle inordnas under den offentliga arbetsförmedlingen.
Örn så ej sker torde risk föreligga, att arbetskraften »förpuppas»
på en ort, örn arbetstillfällen där ej skulle stå till buds. Genom ett

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 18 sami. 1 avd. Nr 8—4.

1

2 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.

väl utvecklat samarbete mellan de olika arbetsförmedlingsorganen söker man
förhindra att arbetskraft går ledig på en ort medan lämpligt arbete finnes
att tillgå på en annan ort. Jordbrukets karaktär av säsongbetonat yrkesområde
medför att denna yrkesgren är betjänt av en förmedlingsorganisation, som
Ilar god kontakt med övriga näringsgrenar.

Utskottet inser i likhet med motionärerna och arbetsmarknadskommissionen,
att landsbygdens arbetsmarknad erbjuder speciella problem. En större smidighet
i arbetsförmedlingen på landsbygden är utan tvivel önskvärd, men det kan
ifrågasättas örn syftet för mindre, lokalt begränsade områden skulle vinnas
genom tillsättande av s. k. arbetskuratorer, vilka skulle arbeta fristående i förhållande
till de arbetsförmedlingsorgan, som nu samtidigt fungera som kontrollorgan
för arbetslöshetsförsäkringen. Det måste vara fördelaktigt att uppgifter
på största möjliga antal arbetstillfällen samlas hos det arbetsförmedlingsorgan,
som de arbetslöshetsförsäkrade äro skyldiga att besöka. Eätten till understöd
ur erkänd arbetslöshetskassa är beroende av kassamedlemmarnas villighet
att antaga sådant lämpligt arbete, som den offentliga arbetsförmedlingen
är i tillfälle att erbjuda. Att öka den offentliga arbetsförmedlingens effektivitet
torde vara den bästa vägen till ernående av en smidigare arbetsförmedling
även på landsbygden. Spörsmålet om en effektivisering av arbetsförmedlingens
organisation har upptagits till behandling av särskilt för ändamålet den
21 september 1943 av Kungl. Maj :t tillkallade sakkunniga, vilka även skola
beakta frågan om förmedlingsverksamheten på jordbrukets område. Motionärerna
göra gällande att den arbetskraft, som från landsbygden anlitar arbetsförmedlingsorganen
i städer och samhällen, ofta via desamma ledes in på de
industribetonade näringsgrenarna och därigenom undandrages landsbygden,
ehuru behovet av arbetskraft särskilt inom jordbruket är stort. Jordbrukets
karaktär av säsongbetonat yrkesområde medför emellertid att denna
yrkesgren är betjänt av en förmedlingsorganisation, som har god kontakt med
övriga näringsgrenar. Därigenom uppstår större smidighet i arbetsanvisningen,
ett förhållande som även jordbruket får anses ha fördel av. I detta sammanhang
må erinras örn den erfarenhet, som redovisas i arbetsmarknadskommissionens
utlåtande över motionen, nämligen att såväl arbetsgivarna som den
lediga arbetskraften på landsbygden i en del fall hellre än att anlita ombudet
på orten besöka arbetsförmedlingskontoret i närmaste samhälle eller stad, därför
att utsikterna att kunna välja arbetskraft resp. arbetsgivare där äro betydligt
större än hos ombudet.

Tveksamhet synes råda örn bärigheten av det uppslag, som framförts i motionen.
Som framgår av remissvaren äro särskilt tillkallade sakkunniga för
närvarande sysselsatta med en översyn av arbetsförmedlingens organisation,
varvid även förmedlingsverksamheten för jordbrukets del skall beaktas. Då
således den fråga motionärerna avse att få utredd redan är föremål för utredning
får utskottet hemställa,

3

Första kammarens f örsta tillfälliga utskotts utlåtande, nr 2.

att motionen I: 260 icke måtte till någon första kammarens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 mars 1944.

På utskottets vägnar:

HERMAN ERICSSON.

Närvarande: herrar Ericsson, Carlström, Leander, Einar Persson*, Verner Andersson,
Arrhén'', Lindblom och Fahlander.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.