Statsutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1944 kl. 5 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverlcspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 19J+/+ / Jr5 under åttonde huvudtiteln,
avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta
motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln gjorda förslag (punkt 1,
s. 3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
4 januari 1944), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
415 000 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
49 700 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 3, s. 4—21)
föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

Bihang till riksdagens protolcoll Idith. G sami. Nr 8.

1

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1944/45; dels oek till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 272 700 kronor.

Under ifrågavarande punkt i statsverkspropositionen behandlas frågan angående
löneställningen för de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid
statens arkiv, bibliotek och museer.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr Å. Holmbäck m. fl.
(1:183) och den andra inom andra kammaren av herr II. Lundh m. fl.
(II: 262), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts,
att riksdagen med ändring av Kungl. Maj:ts förslag till befordringsgång
för de lärda verkens e. o. tjänstemän ville besluta att följande befordringsgång
införes fr. o. m. följande budgetår: två år som amanuens i lönegraden
Eo 18; därefter uppflyttning till lönegraden Eo 21 som e. o. arkivarie etc.;

att riksdagen — därest hinder möter för beslut enligt föregående förslag —
med ändring av Kungl. Maj:ts förslag till befordringsgång för de lärda verkens
e. o. tjänstemän ville besluta att följande befordringsgång införes fr. o. m.
nästkommande budgetår: ett år som amanuens i lönegraden Ex 17; två år
som amanuens i lönegraden Eo 18; därefter uppflyttning till lönegraden Eo 20
som e. o. andre arkivarie etc.;

ävensom inrättande av 13 tjänster i lönegraden Eo 21 med i motionerna
närmare angiven fördelning och mot indragande av samma antal tjänster i
lönegraden Eo 18 respektive lönegraden Eo 19.

A. Utredningen angående löneställningen för de vetenskapligt
utbildade tjänstemännen vid statens arkiv,
bibliotek och museer.

I skrivelsen 1942: 187, i anledning av väckta motioner (I: 166 och II: 171)
angående ytterligare utredning rörande löneplaceringen för de vetenskapligt
utbildade tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och museer, anförde riksdagen
följande.

I sitt den 21 maj 1941 avgivna betänkande hava 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga
framhållit, att några konsekvenser av läroverksläramas lönereglering
enligt de sakkunnigas mening i allmänhet icke kunde följa för befattningshavare
vid de s. k. lärda verken. Detta syntes de sakkunniga klart
framgå vid ett studium av uttalanden i samband med statsmakternas behandling
av frågan om läroverksläramas lönereglering. De förändringar i lönehänseende,
som av de sakkunniga föreslagits för vissa befattningshavare vid de
lärda verken, vore därför, framhålla de sakkunniga, baserade på andra motiv
än konsekvenser av lärarlöneregleringen. Allmänna lönenämnden uttalade i
sitt över betänkandet avgivna yttrande den 15 september 1941, att frågan
om löneställningen för befattningshavare vid de lärda verken borde göras till
föremål för ytterligare övervägande, innan slutlig ställning toges till de sakkunnigas
förslag beträffande de lärda verkens befattningshavare. I anledning
av Kungl. Maj:ts förslag till innevarande års riksdag har riksdagen beslutat

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3

förbättrad löneställning för ett mindre antal med här ifrågavarande kategori
likställda befattningshavare.

I anslutning till den ståndpunkt lönenämnden sålunda intagit och med
anledning av vad i förevarande motioner 1:166 och II: 171 anförts får riksdagen
framhålla, att riksdagen icke kunnat undgå att finna vissa skäl tala för
att spörsmålet om löneställningen för befattningshavarna vid de lärda verken
upptages till en fristående undersökning. Tjänstemännen vid de lärda verken
intaga nämligen i viss män en särställning inom den civila statsförvaltningen
på grund av arten av de dem åliggande arbetsuppgifterna, vilka av tjänstinnehavarna
kräva ett icke oväsentligt mått av vetenskaplig kompetens. Samtidigt
som på detta område kompetensfordringarna äro högt ställda äro befordringsmöjligheterna
för den vetenskapligt utbildade personalen relativt begränsade,
något som i stor utsträckning torde hava sin grund i rent organisatoriska
förhållanden.

Riksdagen finner alltså för sin del befogat att en utredning kommer till
stånd, vid vilken såväl anställnings- och lönefrågorna som organisationsspörsmålen
böra göras till föremål för ett närmare bedömande. Därvid synes även
den av kanslern för rikets universitet berörda frågan om en eventuell minskning
av kompetenskraven för amanuenser och andre bibliotekarier vid universitetsbiblioteken
böra ytterligare prövas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen, i anledning av
motionerna I: 166 och II: 171, anhålla, att Kungl. Majit måtte låta verkställa
utredning i av riksdagen ovan angivna avseenden.

Med anledning av riksdagens hemställan bemyndigades chefen för finansdepartementet
den 16 oktober 1942 att tillkalla sakkunniga med uppdrag att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande löneställningen för de vetenskapligt
utbildade tjänstemännen vid statens arkiv, bibliotek och museer.

De sakkunniga — generaldirektören N. R. Wohlin, lektorn, ledamoten av
riksdagens I kammare I. H. E. Pauli och andre bibliotekarien J. A. T. Samzelius
— ha den 22 december 1942 avgivit utredning i nämnda hänseende.

Departementschefen har ansett sig icke för närvarande böra till prövning
upptaga de sakkunnigas förslag i annan mån än i vad avser amanuenspersonalens
löneställning; han Éfnför inledningsvis följande.

Såsom framgår av vad chefen för finansdepartementet denna dag anfört
under rubriken »För flera huvudtitlar gemensamma frågor» ha löneregleringsfrågor
i allmänhet icke ansetts böra för närvarande upptagas till slutlig prövning.
Ifrågavarande sakkunnigförslag har på grund härav ansetts böra upptagas
till behandling endast i vad angår amanuensernas löne- och anställningsförhållanden,
vilka befunnits vara sådana, att ett uppskov med ärendets avgörande
i denna del icke synts försvarligt. Så snart omständigheterna det
medgiva, bör emellertid även frågan örn en förbättring av villkoren för den
ordinarie personalen vid de »lärda verken» upptagas till behandling.

Amanuenserna vid de lärda verken äro till antalet 42. Beträffande deras
levnadsålder, kompetens och nuvarande löneförhållanden hänvisas till följande
sammanställning:

4

Statsutskottets utlåtande nr 8,

Verk

heltid = 1
halvtid =1/s

Född år

Examina

Nuvarande
lönegrad
och -klass

Riksarkivet..............

V»

1894

Fil. lic.

18:21

V*

1891

Jur. kand.

18:19

Va

1903

Fil. dr.

18:18

i

1906

3> »

» »

i

1909

Jur. o. fil.kand.

» »

i

1910

Fil. lic.

7*

1897

Jur. o. fil.kand.

16:19

Landsarkivet i Uppsala.......

l

1908

Fil. lic.

18:18

» i Vadstena.......

l

1908

1) »

D »

» i Lund .........

l

1911

» i

18:17

» i Göteborg.......

l

1912

» >

16:15

» i Härnösand......

l

1897

» i

18:19

Kungl, biblioteket...........

l

1904

Fil. dr.

> »

l

1908

» I

18:17

l

1911

Fil. lic.

1 »

l

1909

» »

» »

l

1911

> >

> >

l

1905

» >

> >

Universitetsbiblioteket i Uppsala . .

l

1884

Fil. dr.

18:21

l

1895

Fil. lic.

18:19

l

1904

Fil. dr.

» »

l

1900

Fil. lic.

18:18

l

1903

T> »

18:17

l

1896

18:20

l

1904

Fil. lic.

18:18

l

1910

Fil. dr.

J t

l

1907

Fil. lic.

> I

Riksantikvarieämbetet och statens

historiska museum.........

l

1881

—

19:22

l

1892

Fil. dr.

18:20

l

1904

Fil. lic.

18:18

l

1895

> )

> T>

l

1905

Fil. kand.

» >

l

1905

Fil. dr.

» »

l

1901

Fil. kand.

18:17

Nationalmuseet............

l

1882

Fil. lic.

19:22

l

1898

Fil. dr.

18:21

l

1902

Fil. lic.

» »

l

1906

> >

18:18

l

1905

> »

18:17

Livrustkammaren...........

l

1882

—

19:22

l

1890

Fil. dr.

> »

1

1904

1 >

19:20

Beträffande kompetensfrågorna anföra de sakkunniga bland
annat följande.

För riksarkivet och landsarkiven är såsom villkor för anställning
som amanuens stadgat att ha avlagt — förutom lägre humanistisk eller
statsvetenskaplig examen med vissa ämneskombinationer — filosofie Heen -

Statsutskottets utlåtande nr S.

tiatexamen. Amanuensanställning må jämväl kunna vinnas av den som avlagt
juris kandidatexamen. För antagande till amanuens i riksarkivet kräves därjämte
provtjänstgöring.

Av de 34 personer, som åren 1910—1940 antagits till extra ordinarie
tjänstemän vid riksarkivet, ha endast tre varit juris kandidater, och vid landsarkiven
är denna examenskompetens över huvud taget icke företrädd.

För att bli antagen till amanuens vid kungl, biblioteket eller vid
universitetsbiblioteken fordras bland annat att ha avlagt
licentiatexamen inom någon av de fyra fakulteterna eller ock att, jämte kandidat-
eller ämbetsexamen inom filosofisk fakultet, lia avlagt kandidatexamen
inom annan fakultet samt att inom biblioteket under en tid av minst tre månader
lia genomgått provtjänstgöring.

Beträffande nationalmuseum samt statens historiska
museum och riksantikvarieämbetet ar visserligen för närvarande
intet föreskrivet i instruktion eller stadga om viss examenskompetens,
men i verkligheten tillämpas numera sedan länge den regeln, att tjänstemännen
böra ha avlagt licentiatexamen inom för verket erforderlig ämneskrets.
Ett steg mot kodifiering av denna praxis har nu tagits av båda ämbetsverken,
vilka vart för sig hos Kungl. Majit hemställt örn tillägg till vederbörande
stadgor av innebörd, att filosofie licentiatexamen stadgas som regelmässig
kompetensgrund för blivande antikvarier respektive intendenter.

De sakkunniga avstyrka på närmare angivna skäl en sänkning av kompetenskraven
för arkiv- och bibliotekstjänstemän samt tillstyrka nyssnämnda
förslag rörande kompetensföreskrifter vid nationalmuseet samt riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum.

Beträffande befordringsför hållan de n a anföra d e s a kkunniga
bland annat följande.

Beträffande befordringsförhållandena inom de lärda verken ha de sakkunniga
införskaffat uppgifter, varav framgår, att det antal år i genomsnitt, som
en tjänsteman vid dessa verk måste tillbringa i lägre grader, är påfallande
stort och att genomsnittsåldern vid befordran ligger mycket högt.

Till belysning av läget för de lärda verkens amanuenser just nu må framhållas,
att medelåldern för de i lönegrad Eo 18 eller däröver placerade amanuenserna
uppgår till: vid riksarkivet 39''’/r, år, vid kungl, biblioteket 35%-,
år, vid Uppsala universitetsbibliotek 444/r, år, vid Lunds universitetsbibliotek
37%, viri riksantikvarieämbetet och statens historiska museum 41% år, vid
nationalmuseum 43%, år och vid livrustkammaren 50 år.

Det synes ligga i statens intresse, att personer, som genom anlag och utbildning
liro särskilt lämpade för den ur det vetenskapliga livets synpunkt
viktiga arkiv-, biblioteks- och museitjänsten, icke genom ^otillfredsställande
löneförhållanden och ogynnsamma befordringsutsikter avhållas från att beträda
en för dem naturlig bana eller efter inträdet på densamma nödgas övergå
till annan verksamhet. Rekryteringen av de lärda verkens personal löper
uppenbarligen genom nämnda förhållanden den faran, att verken ga miste örn
för dem lämpade och kvalificerade tjänstemän och få nöja sig med mindre tillfredsställande
arbetskrafter. Att dessa banor skulle förbehållas personer, som
genom bättre privatekonomisk ställning liro oberoende av sämre löneförmåner
och lång väntetid före befordran, synes icke heller vara önskvärt. Den bana,
som i de flesta fall kan tänkas konkurrera med de lärda verken örn arbetskrafter,
är givetvis läroverkslärare^. Vid läroverken finnas möjligheter att

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

med en lägre kompetens än den som fordras för andre arkivarie- eller bibliotekarietjänst
och på kortare tid nå fram till en ordinarie anställning, som ligger
två lönegrader över andre arkivarie^ och jämställda tjänstemäns. Tidigare
ha de ogynnsamma befordringsutsikterna kommit ett betydande antal befattningshavare
särskilt vid biblioteken att söka sig över till andra banor. Numera
samverka härmed även löneförhållandena, som i synnerhet efter 1937
års lönereglering för läroverkslärare försatt de lärda verken i en ur rekryteringssynpunkt
ofördelaktig ställning.

Beträffande amanuensernas löneställning anföra de sakkunniga.

Till att börja med inå erinras om den höga kompetens, filosofie licentiatexamen,
som dessa tjänstemän måst förvärva för att vinna anställning inom
de lärda verken. Uppfyllandet av det nämnda kompetenskravet har"kostat
betydande utgifter. Enligt en undersökning, som baserade sig på förhållandena
årl930 (statens offentliga utredningar 1936: 34) beräknades utgifterna
för en sådan examen, bortsett från tiden före universitetsvistelsen, uppgå till i
Uppsala 16,800 kronor och i Lund 17,700 kronor. För närvarande äro de uppe
i betydligt högre belopp. En av de angelägnaste uppgifterna för de extra
ordinarie tjänstemännen måste vara att söka förränta och amortera dessa studiekostnader.

Före anställningen måste dessa tjänstemän genomgå en oavlönad provtjänstgöring
örn minst tre månader. Därefter få de ofta tjänstgöra mot endast
mindre avlöning eller tillfällig ersättning.

Vid inträdet på banan ha amanuenserna uppnått en genomsnittsålder av
cirka 30 år. På grund av den långsamma befordringsgången ha de sedan att i
regel förutse en lång tjänstetid som extra ordinarie tjänstemän, och denna har
tenderat att bli allt längre.

Situationen är för närvarande sådan, att det icke för alla inom den nuvarande
uppsättningen amanuenser vid de lärda verken är möjligt att påräkna
befordran till ordinarie tjänst, utan att vissa av dem komma "att få åtnöjas
med att kvarstå i amanuenstjänst till pensionsålderns inträde.

När de sakkunniga, med beaktande av i det föregående anförda synpunkter
i fråga örn lärda verks-amanuensernas ogynnsamma löne- och befordringsförhållanden,
övervägt möjligheterna till en förbättring i deras ställning, har det
av flera skäl — i främsta rummet det statsfinansiella läget —- förefallit svårt
att, hur önskvärt det än ur flera synpunkter skulle vara, i hela dess utsträckning
tillmötesgå det av tjänstemannaföreningarna framställda önskemålet om
samtliga dessa befattningshavares uppflyttning i Eo21. Däremot ha de sakkunniga,
med tanke på den av de nämnda tjänstemännen ofta åberopade behandlingen
av frågan om extralärama, till övervägande upptagit möjligheten
att företaga en differentiering, på det sätt att ett visst antal av de nuvarande
amanuensbefattningarna i Eo 18 förvandlades till extra ordinarie tjänster i 21
lönegraden.

Även en annan utväg har av de sakkunniga diskuterats med tanke på det
sätt, varpå 1942 års riksdag löste frågan örn extra ordinarie folkskollärartjänster.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beslöt riksdagen, att extra
folkskollärare med heltidstjänstgöring skulle, sedan minst två år förflutit efter
avlagd lärarexamen, kunna erhålla extra ordinarie anställning. I viss överensstämmelse
med detta tillvägagångssätt skulle det kunna tänkas, att samtliga
extra ordinarie tjänstemän vid de lärda verken i Eo 18 med heltidstjänst -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

7

göring efter ett visst antal år automatiskt uppflyttades till högre placering.
Efter övervägande ha de sakkunniga emellertid stannat vid den förstnämnda
linjen, vilken dels ter sig som den ur statsfinansiell synpunkt gynnsammaste,
dels också torde möjliggöra en ur rekryteringssynpunkt lämplig tävlan om de
nyinrättade extra ordinarie tjänsterna i högre lönegrad. De sakkunniga ha
ansett sig böra framlägga förslag om förändring av sammanlagt 12 amanuensbefattningar
till extra ordinarie tjänster i lönegrad Eo 21.

De sakkunniga vilja i samband härmed förorda, att i enlighet med personalföreningarnas
förslag dessa befattningar erhålla tjänstebeteckningarna
extra ordinarie antikvarie, extra ordinarie arkivarie, extra ordinarie statsbibliotekarie,
extra ordinarie universitetsbibliotekarie och extra ordinarie museiintendent.

Beträffande fördelningen på de olika verken av nämnda befattningar hänvisas
till följande sammanställning. I

Verk

Antal

amanuenser

Föreslaget
antal tjänster
i Eo 21

Riksarkivet...............

7

2

Landsarkiven..............

5

—

Kungl, biblioteket...........

6

2

Universitetsbiblioteket i Uppsala . . .

5

2

> » Lund .....

4

1

Riksantikvarieämbetet och statens
historiska museum..........

7

2

Nationalmuseet.............

5

2

Livrustkammaren............

3

1

Summa

42

12

I remissyttrandena över de sakkunnigas förslag kommo delade
meningar till synes. Riksarkivet påyrkade i första hand en generell uppflyttning
till lönegraden Eo 21, eventuellt på så sätt, att amanuenserna efter 2
års tjänstgöring automatiskt uppflyttades i denna lönegrad. I varje fall borde
flera än 12 av amanuenserna komma i åtnjutande av placering i 21 lönegraden.
Vidare borde även landsarkiven komma i åtanke, då det gällde en uppflyttning.
Riksbibliotekarien tillstyrkte sakkunnigförslaget under framhållande
dock, att det icke erbjöde en tillfredsställande lösning. Universitetskanslern
biträdde förslaget, medan vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
hemställde om automatisk befordran till Eo 21 efter 3 års amanuensanställning.
Nationalmuseets chef förordade likaledes en automatiskt skeende
uppflyttning till Eo 21 efter viss tid, förslagsvis 2 år. Statskontoret avstyrkte
förslaget medan allmänna lönenämnden uttalade sig för en förbättring
av löneförhållandena, ehuru efter andra riktlinjer än de av de sakkunniga
förordade.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

8 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utgångspunkten för ett övervägande av löneförhållandena för ifrågavarande
amanuenser bör givetvis vara en undersökning av kompetenskraven för
anställande såsom amanuens. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår,
Dräves härför i allmänhet filosofie licentiatexamen eller också lägre examina
inom tvä fakulteter; sistnämnda kombination torde kunna vid de överväganden,
varom här är fråga, få anses jämställd med filosofie licentiatexamen.
Någon sänkning av kompetenskraven kan jag i likhet med de sakkunniga
icke förorda. Inom arkivstaten kunna visserligen dessa examensmeriter ersättas
med juris kandidatexamen, men förekomsten av enbart sådan examen
såsom kompetensgrund för inträdessökande synes vara så sällsynt, att
man torde kunna bortse därifrån. I praktiken ha de ifrågavarande kompetenskraven
även ^ upprätthållits beträffande nationalmuseet samt riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum; jag har därför icke funnit
anledning till erinran mot att kompetensföreskrifter för dessa institutioner
utfärdas i huvudsaklig enlighet med föreliggande förslag. Även beträffande
livrustkammaren torde motsvarande kompetensföreskrifter böra utfärdas.
o Vid övervägande av ifrågavarande personals löneförhållanden kan man
sålunda utgå från filosofie licentiatexamen såsom den normala examensmeriteringen.
Studierna för en så kvalificerad examen måste givetvis taga avsevärd
tid i anspråk. Sålunda torde denna examen normalt kräva betydligt
längre tid än juris kandidatexamen, den för administrativa tjänstemän inom
civilförvaltningen i allmänhet förekommande examensmeriten. Därmed följer
också, att de nyantagna lärdaverksamanuensernas utbildningskostnader
regelmässigt avsevärt överstiga de inom övriga grenar av civilförvaltningen i
allmänhet förekommande. En annan följd av de höga kompetenskraven blir,
att genomsnittsåldern vid den första anställningen som amanuens vid ifrågavarande
institutioner — omkring 30 år — torde vara högre än inom övriga
grenar av civilförvaltningen. Det må i detta sammanhang erinras, att den
s. k. tingstjänstgöringen för juris kandidater, vilken kan betraktas såsom ett
led i utbildningen, är förenad med löneförmåner, som enligt beslut av fjolårets
riksdag avsevärt förbättrats, medan amanuenstjänster vid något av de lärda
verken i regel torde utgöra innehavarens första avlönade befattning.

Dessa förhållanden göra det enligt min mening befogat, att de lärda verkens
amanuenser erhålla något gynnsammare anställningsförhållanden än som
i allmänhet tillkommer motsvarande personal inom civilförvaltningen i övrigt.
De sakkunniga ha diskuterat en placering av samtliga amanuenser i lönegraden
Eo 21 men av i främsta rummet statsfinansiella skäl i stället förordat en
differentiering av amanuenstjänsterna sålunda, att 12 av dessa skulle förändras
till befattningar i lönegraden Eo21. Detta förslag har väckt starka
gensagor från åtskilliga håll. För egen del kan jag av flera skäl icke finna,
att förslaget innebär en tillfredsställande lösning av det föreliggande problemet.
I flera av remissvaren har antytts en lösning, som synes mera tillfredsställande
ur olika synpunkter. Personalorganisationerna ha sålunda pekat
på möjligheten att låta amanuenserna efter ett visst antal väl vitsordade
tjänstår automatiskt uppflytta i en högre lönegrad. Allmänna lönenämnden
har även rekommenderat en sådan utväg såsom mera tilltalande än den av
de sakkunniga förordade.

När det år 1942 gällde att inplacera biblioteksamanuensema vid universitetsbiblioteken
i lönegrad, hade universitetskanslern föreslagit lönegraden
Eo 20 såsom lämplig. Allmänna lönenämnden hade icke funnit något att
erinra mot detta förslag. För egen del förklarade jag mig finna starka skäl
för denna lönegradsplacering. Att jag år 1942 icke ansåg mig kunna förorda

Statsutskottets utlåtande nr S.

9

detta förslag, förklarade jag bero på, att jag icke då var beredd att tillgodose
de berättigade anspråk på en liknande löneställning, som i sådant fall vore
att vänta från amanuenserna vid övriga lärda verk. Då nu amanuensernas
lönefråga blivit ytterligare belyst, har jag stärkts i min uppfattning, att de
lärda verkens amanuenser i vart fall efter viss tids anställning böra kunna
påräkna en placering i 20 lönegraden. Enligt min mening tala nämligen starka
skäl för den under remissbehandlingen förordade anordningen med en något
lägre begynnelselöneställning, som efter visst antal väl vitsordade tjänstår
automatiskt utbytes mot en högre. En sådan anordning torde regelmässigt
förekomma inom ett stort antal administrativa ämbetsverk. Efter samråd med
chefen för finansdepartementet förordar jag, att följande befordringsgång införes
från och med nästa budgetår för ifrågavarande amanuenser:

ett första år, innefattande provtjänstgöring och, efter antagande till amanuens,
anställning såsom extra tjänsteman i lönegraden Ex 15;

därefter ett års anställning i lönegraden Eo 16;

därefter tre års anställning i lönegraden Eo 18;

därefter uppflyttning till lönegraden Eo20.

Jag förutsätter, att förmånen av en uppflyttning till 20 lönegraden i princip
skall förbehållas amanuenser, vilka förvärvat stadgade examensmeriter. Jag
har icke funnit något att erinra emot, att ifrågavarande befattningshavare
vid uppflyttning till 20 lönegraden erhålla benämningen extra ordinarie andrearkivarier,
andre-bibliotekarier etc. Givetvis bör den av mig förordade befordringsgången
tillämpas endast beträffande det antal amanuenser vid vederbörande
verk, som vid anslagsberäkningarna förutsatts skola finnas vid verket
i fråga.

Beträffande den av mig sålunda förordade anordningens konsekvenser
för de särskilda institutionerna hänvisar jag till det följande. I detta sammanhang
må dock framhållas, att samtliga de amanuenser, vilka den 1 juli
1944 varit placerade minst tre år i lönegraden Eo 18, vid bifall till vad jag
förordat på grund av den s. k. sneddningsregeln erhålla en löneförbättring,
motsvarande ett ålderstillägg. Detsamma gäller de amanuenser, vilka äro
placerade i lönegraden Eo 19, under förutsättning dock, att de icke redan
intjänat samtliga ålderstillägg. I sistnämnda fall medför nämligen en uppflyttning
till lönegraden Eo 20 icke någon förbättring i lönehänseende, enär
slutlöneklassema för lönegraderna 19 och 20 äro desamma.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela de föreskrifter, som
vid bifall till vad jag förordat finnas erforderliga. I

I motionerna 1:183 och 11:262 anföres bland annat följande.

Den lilla gruppen av vetenskapligt utbildade tjänstemän vid de s. k. lärda
verken, d. v. s. statens arkiv, bibliotek och museer, har under en mycket lång
följd av år rest krav på en löneförbättring. Länge tillbakavisades dessa framställningar
med en hänvisning till att en lönereglering för dc dessa tjänstemän
närstående läroverkslärama först mäste genomföras.

Sedan denna reglering omsider kommit till stånd, uppsköts frågan i avvaktan
pä den allmänna översyn av lönerna, som planerades och som senare
uppdrogs åt tjänsteförteckningssakkunniga. Niir dessas betänkande nr 1 behandlades
av riksdagen 1942, befanns det emellertid, att avsnittet örn de lärda
verken var behäftat med sådana brister, att riksdagen fann sig föranlåten att
begära en särskild utredning flir dessa verks vidkommande.

Ecklesiastikministern fastslår, att utgångspunkten för ett övervägande av

10

Statsutskottets utlåtande nr 8.

löneförhållandena bör vara en undersökning av kompetenskraven. Någon
sänkning av dessa, — som enligt redogörelsen äro avlagd filosofie licentiatexamen
eller också lägre examina inom två fakulteter — förklarar sig statsrådet
icke kunna förorda. Härefter konstateras, att studierna för en så kvalificerad
examen taga avsevärd tid i anspråk och bland annat kräva betydligt
längre tid än juris kandidatexamen, den för administrativa tjänstemän inom
civilförvaltningen allmännast förekommande examensmeriten. Därmed följer,
att utbildningskostnaderna avsevärt överstiga de inom övriga grenar av civilförvaltningen
allmänt förekommande. En annan följd blir den, att genomsnittsåldern
vid första anställning som amanuens — omkring 30 år — torde
vara högre än inom civilförvaltningen i övrigt. I detta sammanhang erinrar
statsrådet om att tingstjänstgöringen för juris kandidater, vilken kan betraktas
som ett led i utbildningen, är förenad med löneförmåner, som enligt
beslut av fjolårets riksdag avsevärt förbättrats, medan amanuenstjänst vid
något av de lärda verken i regel torde utgöra innehavarens första avlönade
befattning.

De nämnda förhållandena göra det enligt ecklesiastikministerns mening
befogat, att de lärda verkens amanuenser erhålla något gynnsammare anställningsförhållanden
än som i allmänhet tillkommer e. o. tjänstemän inom civilförvaltningen
i övrigt.

Även örn detta resonemang i och för sig kan synas riktigt, är det dock
påfallande, att häri helt förbigåtts den synpunkt, som för de sakkunniga framstått
som särskilt viktig, för att icke säga grundläggande, nämligen att det
för de lärda verkens del ligger vida närmare tillhands att söka anknytning
icke till statsförvaltningen i övrigt, utan till läroverken. Ty det är hos läroverkslärarna
man finner de analoga utbildningsförhållandena m. m., och det
är från lärarbanans sida som de lärda verken vid sin rekrytering ha att utstå
den ojämförligt starkaste konkurrensen om arbetskrafterna. En hittills bestående
likhet i benämningen (»amanuens») på de yngsta e. o. tjänstemännen
vid de lärda verken och i civilförvaltningen bör naturligtvis ej föranleda en
tvångsvis genomförd sehematisering av anställningsvillkor och befordringsgång
till förfång både för de lärda verken själva och för deras e. o. tjänstemäns
ekonomiska situation.

Det är icke minst denna brist i resonemanget, som vållat, att det föreliggande
förslaget framstår som otillfredsställande. Särskilt ogynnsamt inverkar
den omständigheten, att propositionen föreslår Eo 20 som ''högsta lönegrad i
motsats till de sakkunniga, som förordat Eo 21.

De förslag, som framkommit, äro följande:

1. Placering av samtliga amanuenser i Eo 21 med tjänstebenämning e. o.
arkivarie etc. (Har begärts av alla de berörda verken och tjänstemannaorganisationerna
med motivering att kompetensen är mycket högre än för
e. o. adjunkt, som är placerad i denna grad. De sakkunniga finna den
önskvärd. I flertalet yttranden har den också påyrkats.)

2. Ett fixerat antal tjänster (12 st.) inrättas i Eo 21, med tjänstebenämning
e. o. arkivarie etc., övriga som nu i Eo 18. (De sakkunnigas främst av
statsfinansiella hänsyn framställda förslag.)

3. Första placering som nu i Eo 18 och därefter automatisk uppflyttning
till högre placering. (Ett av de sakkunniga övervägt förslag som alternativt
upptagits av de flesta som yttrat sig och då av flertalet fixerats till 2 års
placering i Eo 18 och därefter uppflyttning till Eo 21 med tjänstebenämning
e. o. arkivarie etc.)

Statsutskottets utlåtande nr 8.

11

4. Nuvarande placering, Eo 18, bibehålies. Enstaka tjänster kunna inrättas
i Eo 21 efter särskild framställning med stöd av organisatoriska behov.
(Statskontoret.)

5. Utökning av antalet ordinarie tjänstemän och en befordringsgång liknande
den i patentverket — automatiskt från Ex 17 till Eo 18 och Eo 20
samt därefter konstituerande som tekniska ledamöter i Eo 22. (Allmänna
lönenämnden.)

6. Automatisk uppflyttning: Ex 15 1 år, Eo 16 1 år, Eo 18 3 år, därefter Eo
20 med tjänstebenämning e. o. andre arkivarie etc. (Propositionen.)

När propositionen föreslår automatisk uppflyttning, har den valt den utväg,
som, näst efter samtligas placering i Eo 21 eller placering av ett större
antal i Eo 21 än de sakkunniga föreslagit, allmännast förordats i yttrandena.
Men även örn denna åtgärd i och för sig ansetts som en tilltalande utväg,
kan dock den utformning den erhållit i propositionen på intet sätt betecknas
som tillfredsställande.

Förslaget nr 5 härovan har den fördelen, att det i princip överensstämmer
med det i propositionen framlagda förslaget. När till detsamma fogas möjligheten
för ett fixerat antal av tjänstemännen att efter ansökan konstitueras
som e. o. andre arkivarie etc. i lönegrad Eo 21, vinnes också överensstämmelse
med vad de sakkunniga föreslagit, detta sistnämnda under förutsättning att
antalet tjänster i lönegrad Eo 21 blir något större som kompensation för den
lägre begynnelselönen. När vi här stannat vid lönegrad Eo 21 i stället för
Eo 22, har detta skett med avsikt att dels stödja ett förslag örn ett något
högre antal tjänster i Eo 21 än som tidigare föreslagits dels ernå likställighet
med läroverkens e. o. adjunkts^’änster.

Under hänvisning till de sakkunnigas förslag rörande inrättandet av nya
tjänster anse vi inrättandet av följande antal befattningar i lönegrad Eo 21

motiverat:

Riksarkivet .............................. 2 st.

Kungl, biblioteket ........................ 2 st.

Uppsala universitetsbibliotek .............. 2 st.

Lunds universitetsbibliotek ................ 1 st.

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum ............................... 2 st.

Nationalmuseum ......................... 2 st.

Dessutom anse vi lämpligt att för landsarkiven inrättas 2 st. tjänster i
Eo 21, då dessa institutioner i motsatt fall skulle komma i ett särskilt missgynnat
läge.

Motsvarande befattningar i lönegrad Eo 18, respektive Eo 19 skulle då indragas.
Vad beträffar livrustkammaren har Kungl. Majit på annat ställe i
statsverkspropositionen (s. 67) föreslagit, att en amanuensbefattning i lönegrad
Eo 19 skall utbytas mot en e. o. intendentsbefattning i Eo 21 samt att
en amanuensbefattning skall indragas.

I nuvarande läge finna vi den av respektive verk begärda och av sakkunniga
såsom önskvärd betraktade placeringen av samtliga här omnämnda
e. o. tjänstemän i lönegrad Eo 21 (Förslag nr 1) vara den ur många synpunkter
mest skäliga.

Då vi emellertid inse, att det statsfinansiella läget icke för närvarande
medgiver denna placering, synes oss en jämförelse mellan de olika alternativen
visa, att förslag nr 3 (2 år i Eo 18 därefter Eo 21) bäst motsvarar vad
som anförts såväl av ecklesiastikministern i hans sammanfattning i proposi -

12

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

tionen som också av de sakkunniga och i flertalet av de yttranden, som avgivits
över deras betänkande. Under hänvisning härtill liksom också till vad
vi förut anfört hemställa vi därför, att riksdagen beslutar införande av denna
befordringsgång.

Skulle undantag från det hinder, som § 4 i civila icke-ordinariereglementet
erbjuder, icke heller i detta fall anses kunna medgivas, anse vi att förslag
nr 2 med utökande av befordringsgången genom uppflyttande av ett antal
tjänster till lönegrad Eo 21 vara det därnäst mest tillfredsställande av de
förslag, som framkommit, och hemställa under angiven förutsättning, att riksdagen
beslutar införande av denna befordringsgång.

B. Anslagsberäkningar för riksarkivet för budgetåret 1944/45.

Departementschejen har icke ifrågasatt annan ändring i riksarkivets avlöningsstat
än en höjning av icke-ordinarieposten med 3 800 kronor, varav 1 800
kronor för beredande av medel till vederbörliga ålderstillägg och 1 800 kronor
med hänsyn till förslaget om lönereglering för amanuenserna.

Utskottet finner i likhet med departementschefen befogat, att de lärda verkens
amanuenser erhålla något gynnsammare anställningsförhållanden än som
i allmänhet tillkommer motsvarande personal inom civilförvaltningen i övrigt.
Utskottet är även ense med departementschefen därom, att dessa amanuenser
efter ett visst antal väl vitsordade tjänstår automatiskt böra uppflyttas i
en bättre löneställning än den, de för närvarande högst kunna uppnå. Amanuenserna
fullgöra nu en kortare, i flertalet fall oavlönad provtjänstgöring och
placeras därefter i regel i lönegraden Eo 18. Vissa äldre amanuenser äro övergångsvis
placerade i 19 lönegraden. Departementschefen har för sin del förordat,
att följande befordringsgång införes från och med nästa budgetår för amanuenserna
vid de lärda verken:

1) ett första år, innefattande provtjänstgöring och, efter antagande till
amanuens, anställning såsom extra tjänsteman i lönegraden Ex 15;

2) därefter ett års anställning i lönegraden Eo 16;

3) därefter tre års anställning i lönegraden Eo 18;

4) därefter uppflyttning till lönegraden Eo 20.

Utskottet har vid sin prövning av föreliggande spörsmål ansett att väsentlig
vikt bör fästas vid att det här är fråga om en tämligen liten grupp statstjänstemän,
för vilken gälla särskilt höga kompetenskrav med därav följande
dryga utbildningskostnader. Hänsyn torde även böra tagas till att
anställning i statstjänst på grund av kompetensfordringarna i regel vinnes
först vid högre levnadsålder än vid civilförvaltningen i övrigt. Den av departementschefen
föreslagna befordringsgången innebär visserligen vid en jämförelse
med nu rådande förhållanden den fördelen, att lön kommer att erhållas
under provtjänstgöringen. Förslaget innebär likväl en något försämrad
löneställning under de första tjänstgöringsåren främst på grund av att fordran
uppställts på ett års tjänstgöring i 16 lönegraden. Detta synes utskottet kunna

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13

menligt inverka på rekryteringen till de lärda verkens amanuensbefattningar.
Utskottet har för sin del funnit starka skäl tala för att en i vissa avseenden
förmånligare befordringsgång än den departementschefen förordat tillämpas
för ifrågavarande tjänstemän. I anslutning till vad i motionerna 1:183 och
II: 262 alternativt påyrkats vill utskottet därför föreslå, att följande befordringsgång
införes vid de lärda verken från och med nästa budgetår:

1) ett första år, innefattande provtjänstgöring och, efter antagande till
amanuens, anställning såsom extra tjänsteman i lönegraden Ex 17;

2) därefter tre års anställning i lönegraden Eo 18;

3) därefter uppflyttning till lönegraden Eo 20.

För att i någon mån ytterligare förbättra amanuensernas vid de lärda verken
befordringsmöjligheter har utskottet, i enlighet med vad i motionerna
I: 183 och II: 262 föreslagits, ansett sig böra förorda inrättande från och med
budgetåret 1944/45 av ett antal tjänster i lönegraden Eo21, något som utskottet
även funnit befogat av organisatoriska skäl. Utskottet föreslår sålunda
inrättandet av nedan angivna antal dylika befattningar, nämligen

2 vid riksarkivet,

2 » landsarkiven,

2 » kungl, biblioteket,

2 » nationalmuseum,

2 » riksantikvarieämbetet och statens historiska museum,

2 » universitetsbiblioteket i Uppsala och

1 » universitetsbiblioteket i Lund.

Dessa tjänster böra enligt utskottets mening första gången de tillsättas förbehållas
innehavare av amanuensbefattningar vid vederbörande institutioner,
varvid motsvarande antal nu förefintliga amanuenstjänster därstädes böra indragas.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot, att — förutom de blivande
innehavarna av de nyinrättade tjänsterna i 21 lönegraden, vilka befattningar
komma att upptagas på personalförteckningarna — även de befattningshavare,
som uppflyttas till 20 lönegraden, erhålla benämningen extra ordinarie
andre arkivarier, andre bibliotekarier etc. Utskottet har ej heller något att
invända mot att samtliga de amanuenser, vilka den 1 juli 1944 varit placerade
minst tre år i lönegraden Eo 18 eller minst tre år i lönegraden Eo 19 och
icke i denna lönegrad redan uppnått högsta löneldassen, med tillämpning av
den s. k. sneddningsregeln erhålla en löneförbättring, motsvarande en löneklass.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maja att dels efter närmare omprövning
fatta beslut i fråga örn den ändamålsenligaste placeringen av de två
nya tjänsterna i lönegraden Eo 21 vid landsarkiven, dels ock meddela de föreskrifter
i övrigt, som vid bifall till vad utskottet här ovan förordat befinnas
erforderliga.

Utskottet kommer i det följande att närmare behandla de konsekvenser för

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

de olika institutionernas del, som bliva en följd av den ståndpunkt utskottet
sålunda intagit. Utskottet vill emellertid erinra därom, att vad utskottet
här förordat i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag innebär en sammanlagd
anslagsökning för nästa budgetår av 7 900 kronor.

Vad beträffar riksarkivets avlöningsanslag för budgetåret 1944/45 har utskottet
icke funnit annat att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag än att på
grund av vad utskottet nyss förordat dels i personalförteckningen för riksarkivet
böra uppföras två extra ordinarie andre arkivariebefattningar i lönegraden
Eo21, dels ock anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
bör å ena sidan minskas med i runt tal 12 000 kronor, motsvarande avlöning
till två amanuenser, å andra sidan ökas med i runt tal 13 600 kronor,
motsvarande avlöning till två extra ordinarie andre arkivarier, eller alltså
höjas med 1 600 kronor till (85 100 + 1 600 =) 86 700 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 183 och II: 262,

a) godkänna följande tillägg i personalförteckningen för
riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20 :e.

2 andre arkivarier ............................ Eo21;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................... kronor 152 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 86 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 34 800

Summa kronor 274 300;

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 274 300 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4, s. 22 och 23), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 73 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

15

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 23), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och
tryckta arbeten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 1 500 kronor.

6:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 23 och 24), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering
av arkivalier för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 25 500 kronor.

7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. Kungl. Hajd har (punkt 7, s.
24—32) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för landsarkiven m. m., att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1944/45; dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar
i övergångsstaten för arkivdepån i Visby, som föranledas av vad departementschefen
förordat; dels ock till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 190 100 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten
3:o) omförmälda, likalydande motionerna 1:183 och 11:262, såvitt dessa
avse ifrågavarande arkivinstitutioner.

Departementschefen har i fråga om arkivdepån i Visby förordat anställande
av en amanuens med ett arvode av 4 500 kronor; samtidigt förutsättes
indragning av ett nu utgående belopp av 500 kronor till arvode åt ett arkivbiträde.

Beträffande landsarkiven och länsarkivet i Östersund har departementschefen
förordat en höjning av anslagsmedlen till avlöningar till icke-ordinarie
personal med 4 600 kronor, varav 1 400 kronor i samband med förslaget örn
förbättring av amanuenspersonalens löneförhållanden. I sistnämnda avseende
anför departementschefen följande.

Konsekvensen av vad jag i detta avseende förordat blir för landsarkivens
i Uppsala, Vadstena och Härnösand vidkommande, att amanuenserna därstädes,
för närvarande placerade i Eo 18:18, Eo 18: 18 respektive Eo 18:19,
komma att den 1 juli 1944 uppflyttas till Eo20:19, Eo 20: 19 respektive
Eo 20: 20. Amanuensen vid landsarkivet i Lund kommer att uppflyttas i
lönegraden 20 tidigast den 1 juli 1946. Göteborgsamanuensen är sedan den
1 juli 1941 placerad i lönegraden Eo 16 och kommer den 1 juli 1944 att vinna
uppfattning till 18 lönegraden. Att beträffande honom kräva tre års placering
även i 18 lönegraden synes obilligt; jag förutsätter därför, att han för
uppfattning i 20 lönegraden skall få tillgodoräkna sig två år av sin tjänstgöring
inom 16 lönegraden som örn desamma fullgjorts inom 18 lönegraden.

Utskottet.

16 Statsutskottets utlåtande nr 8.

I anslutning till vad utskottet i det föregående under punkten 3:o) föreslagit
torde den ändringen i Kungl. Maj:ts föreliggande förslag böra vidtagas
att dels i personalförteckningen för landsarkiven uppföras två extra ordinarie
andre arkivariebefattningar i lönegraden Eo 21, dels ock anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal å ena sidan minskas med i runt tal 11 300
kronor, motsvarande avlöning till två amanuenser, å andra sidan ökas med
i runt tal 13 500 kronor, motsvarande avlöning till två extra ordinarie andre
arkivarier samt kostnaden för uppflyttning av amanuensen vid landsarkivet
i Göteborg till 20 lönegraden från och med den 1 juli 1944, eller alltså höjes
med 2 200 kronor till (53 500 -f 2 200 =) 55 700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna 1:183 och II: 262,

a) godkänna följande tillägg i personalförteckningen för
landsarkiven m. m., att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1944/45:

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20 :e.

2 andre arkivarier............................. Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven m. m.,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................... kronor 105 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 55 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 23 650

Summa kronor 184 350;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
övergångsstaten för arkivdepån i Visby, som föranledas av
vad departementschefen förordat;

d) till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 192 300 kronor.

8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, s. 32—35), vilket innebär en anslagshöjning med 500 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 56 500
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

17

9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 35 och 36), vilket innebär
en anslagshöjning med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier
och tryckta arbeten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 1 500 kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 36 och 37), vilket
innebär en anslagsminskning med 4 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Bokbindning och
konservering av arkivalier för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 34 500 kronor.

ll:o) Kungl, biblioteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 11, s.
37—39) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven
avlönmgsstat för kungl, biblioteket, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1944/45, dels ock till Kungl, biblioteket: Avlöningar för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 323 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de två härovan
under punkten 3:o) omnämnda, likalydande motionerna 1:183 och 11:262,
såvitt desamma avse förevarande anslag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning på 4 700 kronor, varav
1 500 kronor för löneförbättring åt vissa vaktbiträden, 2 000 kronor för
ålderstillägg åt icke-ordinarie personal och 1 200 kronor för uppflyttning av
tre av bibliotekets amanuenser i 20:e lönegraden från och med den 1 juli
1944.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har icke givit utskottet anledning till
annan erinran än att utskottet — i anslutning till vad utskottet under punkten
3:o) i det föregående förordat — här funnit sig böra föreslå dels att i
personalförteckningen för kungl, biblioteket uppföras två extra ordinarie andre
bibliotekariebefattningar i lönegraden Eo21, dels ock att anslagsposten till
avlöningar till icke-ordinarie personal å ena sidan minskas med i runt tal
12 500 kronor, motsvarande avlöning till två amanuenser, å andra sidan ökas
med i runt tal 13 600 kronor, motsvarande avlöning till två extra ordinarie
andre bibliotekarier, eller alltså höjes med 1 100 kronor till (133 700 +
+ 1 100 =) 134 800 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 183 och II: 262,

a) godkänna följande tillägg i personalförteckningen för
kungl, biblioteket, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1944/45:

Bihang till riksdagens jrrotokoll Idith. 6 sami. Nr S.

Utskott

2

18

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20 :e.

2 andre bibliotekarier.......................... Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................ kronor 152 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 134 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 38 000

Summa kronor 324 800;
c) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 324 800 kronor.

12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 12, s. 39—42), vilket innebär en anslagshöjning med 2 600
kronor, varav 1 000 kronor såsom engångsanvisning för iordningställande av
ett provisoriskt förvaringsutrymme för tidningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 72 300
kronor.

13:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 42 och 43), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 85 000 kronor.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. Stifts- och landsbiblioteken:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14,
s. 43 och 44), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar ett förslagsanslag
av 42 500 kronor;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 900 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 44—46), vilket innebär
en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

19

att riksdagen må till Stijts- och landsbiblioteken: Bokinköp
och bokbindning m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 12 800 kronor.

16:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 16, s. 46 och 47), vilket innebär en anslagshöjning med 500
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 4 500 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 17, s. 47
—50) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven
avlöningsstat för nationalmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45, dels ock till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 242 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de härovan under
punkten 3:o) omnämnda, likalydande motionerna 1:183 och 11:262, såvitt
desamma avse förevarande anslag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 5 700 kronor. Härav
belöper ett belopp av 1 200 kronor på förslaget örn ändring av amanuenspersonalens
befordringsförhållanden och i runt tal 3 100 kronor för nyanställning
av en halvtidsamanuens för skötseln av museets avdelning för ostasiatisk
konst. Sistnämnda medel ha beräknats efter en lönegradsplacering i lönegraden
Ex 15, d. v. s. den löneställning, som enligt departementschefens förslag
skulle utgöra begynnelselönen för amanuenspersonalen vid de s. k. lärda
verken. I

I överensstämmelse med vad utskottet under punkten 3:o) förordat torde
följande ändringar i Kungl. Maj:ts här föreliggande förslag — emot vilket utskottet
i övrigt icke funnit anledning till erinran — böra vidtagas, nämligen
dels att i personalförteckningen för nationalmuseet uppföras två extra ordinarie
andre intendenter i lönegraden Eo 21, dels ock att anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal å ena sidan minskas med i runt tal
15 000 kronor, motsvarande avlöning till två amanuenser, å andra sidan ökas
med i runt tal 16 300 kronor, motsvarande avlöning till två extra ordinarie
andre intendenter samt kostnaden för en halvtidsamanuens i lönegraden Ex 17
i stället för i lönegraden Ex 15. Anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal
bör sålunda för nästa budgetår beräknas till (82 700 — 15 000 riri-
16 300 =) 84 000 kronor och avlöningsstatens slutsumma uppföras med
(242 700 + 1 300 —) 244 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 183 och II: 262,

Utskottet.

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

a) godkänna följande tillägg i personalförteckningen för
nationalmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20:e.

2 andre intendenter............................Eo21;

b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ kronor 124 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ............ » 6 330

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 84 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 29 670

Summa kronor 244 000;

c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 244 000 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 18, s. 51), vilket innebär en anslagshöjning med 2 800 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 58 400
kronor.

19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. Kungl.
Majit har (punkt 19, s. 51—54) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 31 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 44), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till förevarande ändamål anvisa ett med 15 000
kronor till 46 000 kronor förhöjt belopp.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,
hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, vilket
belopp avsetts komma museets bibliotek till godo. Ett av museichefen framställt
förslag av anvisande av 15 000 kronor för inköp av annan konst än nu

Statsutskottets utlåtande nr 8.

21

verksamma svenska konstnärers arbeten har icke tillstyrkts av departementschefen.
Beträffande sistnämnda anslagsäskande anför departementschefen.

För att ett konstmuseum skall kunna fylla sin uppgift i kulturvårdens tjänst
måste det äga möjligheter till förkovran och tillväxt. Det nuvarande anslaget
till ökande av samlingarna medger emellertid icke några andra nyförvärv
än arbeten av nu verksamma svenska konstnärer. I viss utsträckning lia emellertid
olägenheterna härav kunnat begränsas genom museiledningens oavlåtliga
och framgångsrika strävanden att öka allmänhetens intresse för museet och
dess verksamhet. Ett resultat av dessa strävanden har blivit, att museets
visningsavgifter, vilka få användas efter museichefens bestämmande för bland
annat konstinköp, under de senaste åren uppgått till rätt betydande belopp.
Då det är att hoppas, att så även skall bli fallet under nästa budgetår, torde
icke heller i nu föreliggande riksstatsförslag särskilda medel upptagas för
konstinköp, bortsett från ett oförändrat belopp för inlösen av svenska konstnärers
arbeten. Det är mig emellertid angeläget att framhålla, att jag betraktar
den besparingsåtgärd, vilken sålunda föreslås vidmakthållen, såsom en av
det statsfinansiella läget betingad övergående anordning.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Vad det i förevarande sammanhang motionsvis gjorda yrkandet angår vill
utskottet i anslutning till vad departementschefen anfört framhålla, att då
särskilda medel i föreliggande riksstatsförslag, bortsett från ett oföräddrat
belopp för inlösen av svenska konstnärers arbeten, icke upptagits för konstinköp,
detta måste betraktas såsom en av det statsfinansiella läget betingad
övergående anordning. Utskottet hyser den förhoppningen att medel under
ett kommande budgetår åter skola kunna anvisas för ifrågavarande ändamål.
Under nu rådande förhållanden kan utskottet emellertid icke biträda det i
motionen I: 44 framställda förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majis förslag och
med avslag å motionen 1: 44, till Nationalmuseet: Underhåll
och ökande av samlingarna för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 31 000 kronor.

20:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I två likalydande motioner,
väckta, den ena inom första kammaren av herr II. Elmgren (I: 184)
och den andra inom andra kammaren av herr P. L. P:son Orgard m. fl.
(II: 252), har hemställts, att riksdagen måtte besluta att som reservationsanslag
under åttonde huvudtiteln uppföra en summa av 8 500 kronor till
nationalmuseum för ordnandet av vandringsutställningar i landsorten.

I motionerna erinras, att anslag till ifrågavarande ändamål under en lang
följd av år varit uppfört å riksstaten, senast för budgetåren 1936/40, men att
anslaget sedan krigsutbrottet varit indraget. Vidare anföres i motionerna
följande.

Att departementschefen ej upptagit här ifrågavarande anslag i årets stat
är emellertid naturligt, när ingen framställning härom kommit fran national -

Utikottet.

22

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

museum. Men även detta är förståeligt i ett läge då museet i första hand
anser sig behöva höjda anslag för ändamål, som det anser mer angelägna.

Om riksdagen, denna gång själv skulle taga initiativet till återuppförandet
av detta anslag i staten och sätta nationalmuseum i tillfälle att fortsätta och
om möjligt vidga denna för landsbygdens kulturella liv så betydelsefulla verksamhet,
skulle säkerligen både departementschefen och nationalmuseets ledning
hälsa detta med tillfredsställelse.

I detta sammanhang är det kanske lämpligt att framhålla önskvärdheten
av att nationalmuseum kunde undersöka möjligheten av att i sin verksamhet
i ännu högre grad komma i kontakt med den stora allmänheten ute på landsbygden
och då särskilt ungdomen. Experimentet med utställningar i ambulerande
järnvägsvagnar, som på sin tid prövades, borde återupptagas med
hänsyn till alla de samhällen, som sakna lämpliga utställningslokaler. Likaså
borde undersökas, i vad mån det vore möjligt att genom depositioner av och
föreläsningar örn konst i våra folkhögskolor nå de stora skaror av bildningssökande
ungdom, som där varje år samlas.

Utskottet är ense med motionärerna om att det tidigare på riksstaten uppförda,
men numera indragna anslaget till nationalmuseet för anordnande av
s. k. vandringsutställningar utgjorde ett viktigt led i kulturfrämjandets tjänst.
Det synes utskottet därför önskvärt, att museets ledning, så snart förhållandena
det medgiva, tager initiativ till återupptagande av ifrågavarande verksamhet
samt att det därefter vid den prövning ärendet kommer att underkastas
från Kungl. Maj:ts sida skall visa sig möjligt att bereda erforderliga
medel för ändamålet. Utskottet är däremot icke berett att nu på motionsvis
framställda yrkanden tillstyrka anvisande för nästa budgetår av ett anslag
för omförmälda utställningsverksamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att motionerna 1:184 och II: 252 icke må av riksdagen
bifallas.

21 :o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 20, s. 54—68), vilket innebär, att medel anvisas för återbesättande
av föreståndartjänsten med ordinarie innehavare, samt att två av de
tre amanuenstjänsterna utbytas, den ena mot en andre intendentsbefattning
i lönegraden Eo 21 och den andra mot en kansliskrivartjänst i lönegraden
Eo 11, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande tillägg till personalförteckningen för
livrustkammaren, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Extra ordinarie tjänsteman i högre
lönegrad, än den 20 :e.

1 andre intendent ............................ Eo21;

b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

23

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................ kronor 19 200

2. ^Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 40 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 8 800

Summa kronor 68 300;

c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 68 300 kronor.

22:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 21, s. 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 6 900 kronor.

23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 22, s. 68 och 69), vilket innebär en anslagshöjning med
2 500 kronor, huvudsakligen för att bereda museet medel till vederbörliga
löneklassuppflyttningar av personalen, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska
riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 220 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 9 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 72 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 43 400

Summa kronor 346 500;

b) till Naturhistorislca riksmuseet: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 346 500 kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 23, s. 69 och 70), vilket innebär en anslagshöjning med
2 300 kronor, avseende anslagsmedlen till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: OmJcostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
87 600 kronor.

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
lii. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 70), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetär,
hemställer utskottet,* ^

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.

. 26:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 25, s. 70—72), vilket innebär en anslagshöjning med
700 kronor bland annat i syfte att möjliggöra uppflyttning av en amanuens
från lönegraden Eo 18 till lönegraden Eo 20, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) med tillämpning tills vidare från och med den 1 juli
1944 höja den i avlöningsstaten för statens etnografiska museum
uppförda anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal med 700 kronor till 24 500 kronor och till följd
härav avlöningsstatens slutsumma med likaledes 700 kronor
till 55 700 kronor;

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 55 700 kronor.

27:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 72), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 25 600 kronor.

28:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 72 och
73), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll
och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 2 900 kronor.

29:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 28, s. 73), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för
budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 208 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

25

30:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 29, s. 74 och 75), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet
i Lund för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 20 000
kronor.

31 :o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 30, s. 75), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för
budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 17 200 kronor.

32:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 75 och 76), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens
fyndmaterial för budgetåret 1944/45 anvisa
ett anslag av 14 000 kronor.

33:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 32, s. 76 och 77), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 11 000 kronor.

34 :o) Tillsyn och bevakning av vissa museisamlingar m. m. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 33, s. 77 och 78), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 200 kronor, betingad främst av att en förefintlig reservation
beräknas ha tagits i anspråk med utgången av innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Tillsyn och bevakning av vissa museisamlingar
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av
15 600 kronor.

Kyrkliga ändamål.

35:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Majit
har (punkt 34, s. 79—86) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att stiftssekreteraren
vid domkapitlet i Stockholm E. C. Sahlin må, räknat från och
med den 1 juli 1942, placeras i 29 löneklassen av den till civila avlöningsreglementet
hörande löneplan A; dels godkänna av departementschefen angivna
ändringar i avlöningsstaten för domkapitlen och stiftsnämnderna, att tilläm -

26

Statsutskottets utlåtande nr 8.

pas tills vidare från och med budgetåret 1944/45; dels ock till Domkapitlen
och stiftsnämnderna: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 314 200 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 800 kronor, huvudsakligen
föranledd av löneklassuppflyttningar av icke-ordinarie personal samt
av utbyte av kontorsbiträdestjänsten vid domkapitlet i Visby mot en kanslibiträdestjänst.

Beträffande frågan om stiftssekreteraren Sahlins löneklassplacering inhämtas
av statsrådsprotokollet i huvudsak följande.

Den 12 juni 1942 utnämndes dåvarande extra ordinarie förste kanslisekreteraren
i ecklesiastikdepartementet E. C. Sahlin till innehavare från och med den
1 juli 1942 av den nyinrättade tjänsten såsom stiftssekreterare i Stockholms
domkapitel, lönegraden A 27. Sahlins tidigare tjänstgöring framgår av följande
sammanställning:

Ecklesiastikdepartementet.

Amanuens, Eo 18, u/t> 1919—S0/6 1938 (halvtid
till ‘/v 1928)

Förste kanslisekr., extra stat ''/7 1938—3% 1939
» » , Eo 26, ‘/t 1939—3 *% 194 I *21

1 fr. o. m. V7 1941 26 löneklassen.

Konsistoriet (domkapitlet)

t. f. Konsistorienotarie Vs 1921—s% 19281
Domkapitelssekreterare */7 1928—3% 1942*

1 Begynnelselön (inkl. dyrtidstillägg och

sportler).........kronor 5,773: 50

slutlön (inkl. dyrtidstilllägg
och sportler) ... » 7,145:50

3 Arvode V7 1928—3% 1940 5,700 kr. + 3
ålderstillägg å 360 kr., samtliga intjänade
3% 1940.

Arvode V7 1940—s% 1942 5,000 kr.

I sin egenskap av ordinarie stiftssekreterare i lönegraden A 27 (vilken omfattar
27—30 löneklassema) inplacerades Sahlin den 1 juli 1942 jämlikt 8 §

1 morn. civila avlöningsreglementet i 27 löneklassen med rätt att för uppfinning
till 28 löneklassen taga i beräkning den tid av ett år, under vilken han
såsom e. o. förste kanslisekreterare varit placerad i 26 löneklassen.

Sahlins löneinkomster (inberäknat rörligt tillägg men icke kristillägg och
med frånräknande av pensionsavgifter) minskades vid hans utnämning med

4 527 kronor för år.

Sahlin anhöll i augusti 1942 att få för placering i 30 löneklassen tillgodoräkna
sig sin föregående tjänstgöring hos konsistoriet respektive domkapitlet.

Allmänna lönenämnden anförde.

Lönenämnden har vid sina överväganden i det remitterade ärendet kommit
till den uppfattningen, att det knappast kan befaras medföra några icke önskvärda
konsekvenser, därest — med beaktande av de speciella förhållanden,
som i detta fall äro för handen — en förbättring av sökandens författningsenligt
gällande löneklassplacering såsom stiftssekreterare skulle i särskild ordning
åvägabringas. Med utgångspunkt härifrån och då det enligt lönenämndens
mening måste anses skäligt, att för bestämmandet av Sahlins placering
i löneklass hänsyn i viss omfattning må kunna tagas till hans föregående långvariga
tjänstetid såsom sekreterare i domkapitel, anser sig lönenämnden kunna
tillstyrka, att framställning till riksdagen göres i nu angivna syfte. Lönenämnden
finner sig emellertid härvid icke kunna förorda bestämmandet av högre
löneklassplacering än enligt 29 löneklassen, räknat från och med den 1 juli
1942.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27

Statskontoret avstyrkte en framställning till riksdagen i angivna syfte under
erinran, att stadgandet i § 8 mom. 3 civila avlöningsreglementet skulle tilllämpas
endast då synnerliga skäl förelåge och att det förutsatts att stadgandet
endast i sällsynta fall skulle komma till användning.

Departementschefen har för egen del anfört.

Vidkommande frågan om stiftssekreteraren Sahlins löneklassplacering har
jag med hänsyn till de säregna förhållandena i detta fall i likhet med allmänna
lönenämnden funnit mig böra förorda, att Sahlin inplaceras i 29 löneklassen
räknat från och med den 1 juli 1942. Med hänsyn till vad lönenämnden anfört
rörande motiven till de i ärendet åberopade stadgandena i civila avlöningsreglementet
torde riksdagens medgivande härtill böra utverkas.

Utskottet tillstyrker, att anslaget till avlöningar vid domkapitlen och stiftsnämndema
för nästa budgetår i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppföres
med ett belopp av 314 200 kronor.

Kungl. Majit har i detta sammanhang — såsom av den lämnade redogörelsen
framgår — föreslagit, att stiftssekreteraren E. C. Sahlin skulle inplaceras
i 29 löneklassen, räknat från och med den 1 juli 1942. Med hänsyn till
de speciella förhållanden, som i detta fall äro för handen, har utskottet icke
velat motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Utskottet
får dock framhålla, att detta utskottets ställningstagande icke må givas prejudicerande
innebörd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) medgiva, att stiftssekreteraren vid domkapitlet i Stockholm
E. C. Sahlin må, räknat från och med den 1 juli 1942,
placeras i 29 löneklassen av den till civila avlöningsreglementet
hörande löneplan A;

b) godkänna följande ändringar i avlöningsstaten för domkapitlen
och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel
samt stiftsnämnderna m. m.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. kronor 145 900

Summa kronor 542 900

Utskottet.

28

Statsutskottets utlåtande nr 8.

IV. Sammanfattning.

I. Stockholms domkapitel ............ kronor 26 200

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel

samt stiftsnämndema m. m......... » 542 900

III. Skoglig personal hos stiftsnämndema

m. m..................... » 212 200

Summa kronor 781 300

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden................ kronor 467100

Nettoutgift kronor 314 200;

c) till Domkapitlen och stiftsnämndema: Avlöningar för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 314 200
kronor.

36:o) Domkapitlen och stiftsnämndema: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 87—89), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämndema:
Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 80 900 kronor.

37:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, s.
89), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 3 400 kronor.

38:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 37, s. 89 och 90), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 5 050 800 kronor.

39:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 90—92), vilket innebär en anslagshöjning
med 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 12 000 kronor.

40:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med Kungl.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 29

Maj:ts förslag (punkt 39, s. 92), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av
2 900 kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket, ett anslag av 3 600 kronor.

41:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
40, s. 92 och 93), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

42:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 41, s. 93), vilket innebär en anslagshöjning av automatisk natur med
15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 205 000 kronor.

43 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade
med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 42, s. 93), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å
kyrklig jord, för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.

44:o) Arkitekttävling rörande restaurering av Uppsala domkyrka. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s. 93—104), får utskottet, som
icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i förevarande
avseende anfört, hemställa,

att riksdagen må till Arkitekttävling rörande restaurering
av Uppsala domkyrka för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 73 000 kronor.

Akademier m. m.

45:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 44, s. 105), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för
budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

30

Statsutskottets utlåtande nr 8.

46:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 45, s. 105 och 106), vilket innebär en anslagshöjning med 8 400
kronor, betingad av den av 1943 års riksdag under dess höstsession beslutade
personliga professuren i organisk kemi för B. A. L. Holmberg, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vetenskapsakademien för
budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 83 600 kronor.

47:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. Kungl.
Majit har (punkt 46, s. 106—lil) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för de under vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45; dels ock till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 442 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels de två härovan under punkten 3:o) omnämnda, likalydande motionerna
1:183 och II: 262, såvitt desamma avse nu ifrågavarande anslag,
dels ock en inom första kammaren av herr R. Wagnsson väckt motion
(I: 86), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att filosofie doktorn Toni
Schmid skall fr. o. m. budgetåret 1944/45 placeras i samma lönegrad som de
högst avlönade amanuenserna vid de s. k. lärda verken.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 9 100 kronor, föranledd
av följande, av departementschefen tillstyrkta förändringar:

a) inrättande av en befattning som museibiträde i lönegraden
Ex 4 och en befattning som museivakt i lönegraden Ex 5. .

b) uppflyttning fr. o. m. den 1 juli 1944 av fyra amanuenser

i lönegraden Eo 18 till lönegraden Eo 20..................

c) löneklassuppflyttningar, rörligt tillägg ..............

kronor 5 300

» 1 600
» 2 200

Summa kronor 9 100.

Därjämte förordar Kungl. Majit, att åt filosofie doktorn Toni Schmid inrättas
en personlig befattning i lönegraden Eo 16. Beträffande sistnämnda
fråga inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat.

Doktor Schmid åtnjuter — utan att innehava extra ordinarie anställning
— arvode, motsvarande lön enligt lönegraden Eo 16. Avlöningen utgår med
6 414 kronor (= 18 löneklassen) jämte rörligt tillägg och kristillägg. Departementschefen
anförde i fjol beträffande doktor Schmids löneställning: Då
enligt min mening de av doktor Schmid bedrivna undersökningarna böra av
henne fullföljas i huvudsak enligt de riktlinjer, efter vilka arbetet nu pågår,
synes det mig riktigast, att frågan örn att bereda henne fastare anställnings -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

31

förhållanden upptages till definitivt avgörande. Jag erinrar om att redan 1940
års riksdag intog denna ståndpunkt, men att avgörandet av detta spörsmål
hittills fått vila med hänsyn till att frågan örn undersökningsarbetets fullföljande
upptagits till diskussion. Enligt min mening bör denna fråga lösas
så att doktor Schmid beredes en med pensionsrätt förenad personlig tjänst.
Frågan om vilken lönegrad som därvid bör komma till användning är ännu
icke färdigberedd, men jag förutsätter, att denna fråga skall kunna underställas
1944 års riksdag.

Lärdaverkssakkunniga ha beretts tillfälle yttra sig beträffande de löne- och
pensionsförmåner, som borde tillerkännas doktor Schmid, därest en personlig
tjänst funnes böra inrättas åt henne. De sakkunniga ha funnit skäligt, att
åt doktor Schmid beredes en tjänst i lönegraden Eo 19 med därmed förenade
löneförmåner, däribland pension.

Akademien har beträffande doktor Schmids löneställning framhållit, att
man icke torde böra bortse från att det i detta fall gällde en sluttjänst och
att doktor Schmids arbete måste anses vara av mera kvalificerad natur än de
av lärdaverkssakkunniga omförmälda amanuensernas. Efter akademiens sätt
att se skulle en personlig tjänst för doktor Schmid i lönegraden Eo 21 ingalunda
vara någon orimlighet. Akademien vill för sin del gärna förorda en
dylik placering.

Allmänna lönenämnden har föreslagit, att åt doktor Schmid beredes en personlig,
med pensionsrätt förenad tjänst i lönegraden Eo 18. Då Schmids nuvarande
arvode motsvarade lönen i 18 löneklassen jämte rörligt tillägg och
kristillägg, vilken löneställning hon innehaft sedan den 1 juli 1939, förordade
lönenämnden, att hon medgåves inplacering lägst i 19 löneklassen från och
med tillträdadet av den nya extra ordinarie tjänsten. Allmänna lönenämnden
har därjämte framhållit, att, enär de av doktor Schmid bedrivna undersökningarna
föranledde vissa kostnader, som bestredes av doktor Schmid, frågan
örn bestridandet av ifrågavarande kostnader syntes böra upptagas till övervägande.

Departementschefen har för egen del anfört.

I fråga om filosofie doktorn Toni Schmids löneställning finner jag mig böra
förorda, att åt doktor Schmid från och med den 1 juli 1944 beredes en personlig,
med pensionsrätt förenad tjänst i lönegraden Eo 16. Med hänsyn till
vad allmänna lönenämnden anfört tillstyrker jag vidare, att doktor Schmid
vid tillträdandet av tjänsten erhåller placering i 19 löneklassen.

I detta sammanhang må nämnas, att, såsom av punkten 3 i 1943 års åttonde
huvudtitel framgår, de av doktor Schmid bedrivna vetenskapliga undersökningarna
draga vissa kostnader, avseende bland annat anskaffandet av speciallitteratur
och framställandet av fotostatkopior. Dessa kostnader ha hittills
bestritts av doktor Schmid själv. Med hänsyn till vad i detta ärende
förekommit finner jag i likhet med allmänna lönenämnden det böra ankomma
på statsverket att lämna bidrag till bestridande av dessa kostnader. Jag förordar
därför, att för ändamålet anvisas ett belopp av 500 kronor, varav 300
kronor såsom ett engångsanslag för anskaffande av ett handbibliotek och 200
kronor för löpande utgifter. Ifrågavarande medel torde dock böra beräknas
under omkostnadsanslaget.

Till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet har anförts i huvudsak följande.

32

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Sorn känt pågår sedan en följd av år en undersökning och katalogisering
av de medeltida pergamentsomslag, som utgöra band till 1500- och 1600-talsräkenskaper i riksarkivet och kammararkivet. Detta arbete är av synnerlig
betydelse för bland annat vår medeltida historia, belysande Sveriges
förbindelser med utlandet under medeltiden och av vikt för kännedomen örn
de svenska institutionernas liv under denna tid. Undersökningen i fråga hade
varit anförtrodd åt doktor Schmid, som, på sätt en sakkunnig myndighet anfört,
»genom vetenskapliga studier, under många år förvärvad rutin och ihärdig
flit visat sig äga alldeles särskilda förutsättningar att genomföra arbetet».

Doktor Schmid har avlagt disputationsprov i historia och besitter docentkompetens.
Hon har varit sysselsatt med ifrågavarande undersökningar sedan
år 1930.

Genom den föreslagna regleringen av anställningsförhållandena för de lärda
verkens amanuenser skulle dessa efter viss tid automatiskt uppflyttas till
lönegraden Eo 20, medan doktor Schmid erhållit en missgynnad undantagsställning
med placering i lönegraden Eo 16. Såväl arbetets art som doktor
Schmids vetenskapliga kompetens synes emellertid föranleda till en placering
i samma löneställning som tillkommer övriga mera kvalificerade amanuenser
vid de lärda verken, varvid en uppflyttning omedelbart till högsta
förekommande lönegrad med hänsyn till längden av doktor Schmids föregående
tjänstgöring synes välmotiverad.

I anslutning till vad utskottet i det föregående under punkten 3:o) föreslagit
torde dels i personalförteckningen för riksantikvarieämbetet och statens
historiska museum böra uppföras två extra ordinarie befattningar i lönegraden
Eo21, dels ock anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal böra å ena sidan minskas med i runt tal 12 900 kronor, motsvarande
avlöning till två amanuenser, å andra sidan ökas med i runt tal 13 600 kronor,
motsvarande avlöning till två extra ordinarie befattningar, eller sålunda höjas
med 700 kronor till 153 920 kronor.

Det i motionen I: 86 framställda yrkandet med avseende å filosofie doktorn
Toni Schmids löneställning har utskottet funnit skäligt tillmötesgå på
så sätt, att utskottet föreslår att doktor Schmid från och med den 1 juli 1944
erhåller placering såsom extra ordinarie tjänsteman i 18 lönegraden, 19 löneklassen
och att hon i likhet med övriga amanuenser vid de lärda verken efter
en treårig anställningstid i 18 lönegraden erhåller uppflyttning till lönegraden
Eo 20. Detta innebär i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag icke någon kostnadsökning
för nästa budgetår.

Utskottet har i övrigt icke funnit något att erinra mot vad Kungl. Majit
under denna punkt föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 183 och II: 262 ävensom motionen I: 86,
a) besluta, att i personalförteckningen för riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m. under rubrik
riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

33

skall från och med budgetåret 1944/45 uppföras två befattningar
i lönegraden Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m., att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 225 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 6 280

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 153 920

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 58 000

Summa kronor 443 200;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. to.:
Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 443 200 kronor.

48:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. lil och 112), vilket innebär en
anslagshöjning med 20 500 kronor, huvudsakligen avseende utgifterna för
bränsle, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
to. to.: Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av 127 500 kronor.

49:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 112—114), vilket
innebär ett återupptagande av medelsanvisningen för detta ändamål, vilken
varit inställd sedan krigsutbrottet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum to. to.: Inredning och utrustning för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska
museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet

Bihang till riksdagens protokoll 19lh. G sami. Nr 8.

3

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 114—116), vilket innebär en anslagshöjning
med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Statens historiska museum m. m.: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 11 500 kronor.

51 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 116—118), vilket
innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, avseende den pågående
fornminnesinventeringen genom fotografering från flygplan, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av
fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

52:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, s. 118 och 119), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska
arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag av
22 400 kronor;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska
arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 5 900 kronor.

53:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 119), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 178 800 kronor.

54:o) Akademien för de fria konsterna nied konsthögskolan: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 119 och 120),
vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, avseende anslagsmedlen
till övriga expenser, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

35

att riksdagen må till Alcademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 48 600 kronor.

55:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54,
s. 120), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

56:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, s. 120), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 4 900 kronor.

57:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

Kungl. Majit har (punkt 56, s. 120—126) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45; dels ock till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 269 700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2 500 kronor, väsentligen
av automatisk natur. Departementschefen har i detta sammanhang erinrat
om att akademien gjort framställning dels om förändring av vissa med
arvoden förenade lärarbefattningar till extra ordinarie, dels ock om vidtagande
av utredning rörande de ordinarie lärarnas löneställning. Beträffande dessa
spörsmål har departementschefen anfört.

Innan frågan om löneställningen för de icke-ordinarie lärarna vid musikhögskolan
upptages till närmare övervägande, synes ytterligare utredning erforderlig.
Frågan synes nämligen stå i visst samband med den pågående utredningen
om anställnings- och avlöningsförhållandena för Övningslärare vid statliga
och statsunderstödda undervisningsanstalter. Jag anser mig således icke
beredd att redan för nästa budgetår förorda genomförande av akademiens förslag
rörande omreglering av vissa med arvoden förenade lärarbefattningar, vilket
förslag utformats i nära anslutning till gällande avlöningsbestämmelser
för lärare i övningsämnen vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter.
Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att avgöra, huruvida i
samband med den ytterligare utredning rörande de icke-ordinarie lärarnas löneförhållanden,
som sålunda torde böra komma till stånd, även frågan om de
ordinarie lärarnas löneförhållanden bör komma under prövning.

36

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen funnit
ytterligare utredning erforderlig, innan frågan om löneställningen för de
icke-ordinarie lärarna vid musikhögskolan upptages till närmare övervägande.
Departementschefen har vidare ansett det böra ankomma på Kungl. Maj:t
att avgöra, huruvida i samband därmed även frågan om de ordinarie lärarnas
löneförhållanden borde komma under omprövning. Enligt utskottets förmenande
torde goda skäl tala för att ifrågavarande två utredningsfrågor samordnas.

Med tillstyrkande av vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit
får utskottet hemställa,

att riksdagen må,

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien
med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 117 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis ... » 86 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 45 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 20 600

Summa kronor 269 700;

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
269 700 kronor.

58:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 57, s. 126 och 127), vilket innebär
en anslagsminskning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett.
förslagsanslag av 17 500 kronor.

59:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning
av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 58 s. 127), vilket innebär en
anslagshöjning med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Inköp och bindning av böcker och musikalier samt
underhåll och vård av instrument för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 4 600 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

60:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 127 och 128), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Stipendier m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa
ett anslag av 6 500 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

61:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60,
s. 129), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 51 400 kronor;

b) till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 2 600 kronor.

62:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 61,
s. 129—152) föreslagit riksdagen att dels besluta, att avlöningsstaten för
Uppsala universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1944/45, erhålla ändrad lydelse på sätt av departementschefen angivits;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i den till avdelning I.
av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten för professorer
m. fl., som föranledas av vad departementschefen anfört; dels ock till Uppsala
universitet: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 2 083 200 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 236), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vid universitetet i Uppsala skall
inrättas en professur i nordisk folkminnesforskning, och för detta ändamål
anvisa erforderliga medel för budgetåret 1944/45;

dels en inom första kammaren av herr Å. Holmbäck väckt motion (T: 185),
vari hemställts, att riksdagen ville vid behandlingen av åttonde huvudtiteln
i årets statsverksproposition l:o besluta en höjning av arvodena åt de vid
universitetens och karolinska institutets teoretiska institutioner anställda
amanuenserna och assistenterna med 10 procent på sätt kanslern för rikets
universitet föreslagit samt 2:o i anledning härav heija de av Kungl. Majit
föreslagna avlöningsstaterna för Uppsala och Lunds universitet och karolinska
institutet med respektive 11 600, 12 200 och 3 300 kronor;

38

Statsutskottets utlåtande nr 8.

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar S. Linner och R. Lindström (I: 122) och den andra inom andra kammaren
av herr H. Lundh (II: 258), vari gjorts hemställan av samma innebörd
som i den nyssnämnda motionen I: 185;

dels ock de två härovan under punkten 3:o) omnämnda, likalydande motionerna
1:183 och II: 262, vari — i den mån de däri framställda yrkandena
icke framgå av den under punkten 3:o) lämnade redogörelsen — hemställts,
att riksdagen ville besluta, att de amanuenser vid universitetsbiblioteken, som
den 1 juli 1944 sammanlagt minst tre år varit placerade i lönegrad Eo 18 eller
såsom arvodestagare enligt Kungl. Maj:ts beslut innehaft ställning motsvarande
befattning i lönegrad 20, löneklass 18, uppflyttas i lönegrad Eo21,
respektive Eo 20.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas — i den mån desamma ej framgå av den i det följande lämnade
redogörelsen — till motionerna I: 236, I: 185,1: 122 och I: 183.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande.

a) upphävande av den i avlöningsstaten intagna bestämmelsen om avdrag
med 800 kronor om året å den till director musices utgående lönen, därest han
åtnjuter boställsrum;

b) inrättande av en befattning som klinisk laborator med ett arvode av
8 000 kronor;

c) anvisande av medel till fyllnadsarvoden åt de på universitetets stat uppförda
underläkarna och amanuenserna vid akademiska sjukhuset i syfte att
bereda dem i huvudsak samma löneförmåner som tillkomma motsvarande
läkare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet (anslagshöjning 9 000
kronor);

d) inrättande av en ny amanuenstjänst vid pediatriska kliniken och polikliniken
(anslagshöjning 2 000 kronor);

e) inrättande av en befattning i lönegraden Ex 5 såsom eldare vid universitetsbiblioteket
(anslagshöjning 2 900 kronor);

f) anvisande av 2 000 kronor till extra arbetshjälp vid universitetsbiblioteket; g)

överflyttning till avlöningsanslaget av de till 40 000 kronor beräknade,
nu från materielanslaget utgående avlöningskostnaderna för arbetarna vid
botaniska trädgården.

Departementschefen har i detta sammanhang erinrat om att framställning
gjorts om höjning med 10 procent av arvodena åt
assistenter och amanuenser vid universitetens och
karolinska institutets teoretiska institutioner, vilken
framställning departementschefen ej biträtt. Beträffande detta spörsmål inhämtas
av statsrådsprotokollet i huvudsak följande.

Vid 1939 års lagtima riksdag verkställdes en reglering i viss utsträckning
av arvodesbelopp, på vilka utgick dyrtidstillägg. Regleringen innebar, att dyrtidstilläggen
i motsvarande mån avvecklades. Vid 1941 års riksdag fullföljdes
arvodesregleringen inom den civila statsförvaltningen sålunda, att dyrtidstilläggen
regelmässigt avvecklades i vad angick arvoden i egentlig bemärkelse.

I fråga om universiteten, karolinska institutet och tandläkarinstitutet verk -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

ställdes arvodesreglering vid 1941 års riksdag. Kungl. Maj:ts förslag i detta
hänseende innebar (se 1941 års åttonde huvudtitel, sid. 08 och 09), att s. k.
huvudsysslearvoden — dit hänfördes bland annat ifrågavarande assistentoch
amanuensarvoden — uppräknades med omkring 20 procent, d. v. s. det
procenttal, vartill det s. k. reglerade dyrtidstillägget maximerats, och s. k.
bisysslearvoden med omkring 20 procent. Från arvodesregleringen skulle enligt
Kungl. Majlis förslag undantagas underläkare och amanuenser vid universitetens
och karolinska institutets kliniker och polikliniker. Riksdagen (skrivelsen
nr 280) godtog Kungl. Maj:ts förslag med den ändringen, att riksdagen
beslöt bibehålla dyrtidstillägg för innehavare av docent- och forskarstipendier
(samt för biblioteksamanuenser; dessa ha dock sedermera lönereglerats).

Den år 1941 vidtagna arvodesregleringen innebar, att arvodisterna erhöllo
kompensation för den levnadskostnadsstegring, som inträtt intill den 1 juli
1940.

På förslag av Kungl. Majit beslöt sedermera 1942 års riksdag att höja de
s. k. huvudsysslearvodena i syfte att kompensera arvodestagama för den levnadskostnadsstegring,
som inträtt efter den 1 juli 1940. Arvodeshöj ningen,
som beräknades efter 5 procent med lämplig a vindning uppåt, kom även
de arvodestagare vid universiteten, karolinska institutet och tandläkarinstitutet
till del, vilka ansetts inneha s. k. huvudsysslor.

Vid anmälan i 1943 års statsverksproposition av anslagsbehoven under
åttonde huvudtiteln hade jag att taga ställning bland annat till en av vederbörande
universitetsmyndigheter gjord anhållan örn en ytterligare höjning
med 10 procent av huvudsysslearvodena vid ifrågavarande institutioner. Jag
nödgades avstyrka denna framställning under hänvisning till att någon allmän
arvodesreglering för budgetåret 1943/44 icke ansetts böra äga rum.

Amanuensföreningen vid Uppsala universitet har i skrivelse till större akademiska
konsistoriet anfört i huvudsak följande.

Under läsåret 1942/43 har en utredning av det mindre akademiska konsistoriet
företagits rörande tjänstgörings- och avlöningsförhållandena för assistenterna
och amanuenserna vid universitetsinstitutionerna. I det avgivna
yttrandet uttalades, att med nuvarande löneförmåner en arbetstid av 600
timmar per år för amanuens och 1,000 timmar per år för assistent syntes böra
vara den normala. Av utredningen framgick emellertid att denna normalarbetstid
för närvarande väsentligt överskrides av mer än 60 procent av befattningshavarna.
Då detta särskilt var fallet vid den m atenia t isk-n atil rvetenskapliga
sektionen, anhöll mindre akademiska konsistoriet att vid denna
sektion måtte inrättas ett antal nya befattningar i syfte att möjliggöra en
sänkning av befattningshavarnas arbetstid. Vidare framhölls, att assistenterna
och amanuenserna borde erhålla större kompensation för den inträffade
levnadskostnadsstegringen än som hittills varit fallet. Löntagarna lia sålunda
sedan andra kvartalet 1940 genom kristillägget erhållit en löneökning av
16 procent, medan assistenternas och amanuensernas arvoden under samma
tid undergått en höjning med endast cirka 5 procent. Da indexstegringen
under denna tidrymd utgjort nära 28 procent, lia dessa befattningshavares
reallöner under de senaste åren sjunkit med mer lin två månadslöner per år.

Med hänsyn till den av utredningen ådagalagda ogynnsamma relationen
mellan arbetsbörda och löneförmåner för flertalet assistenter och amanuenser
synes det amanuensföreningen skäligt att dessa befattningshavare så hinge

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

missförhållandena ifraga åro radande erhålla största möjliga kompensation
för levnadskostnadernas stegring. Det må framhållas att i ett liknande fall
domsagonotarierna i avvaktan på slutgiltig arvodesreglering av 1942 års
riksdag tillerkändes ett mot kristillägget svarande arvodestillägg. Föreningen
får därför anhålla, att större akademiska konsistoriet vid äskande av anslag
för budgetåret 1944/45 måtte hemställa, att assistenterna och amanuenserna
vid universitetsinstitutionerna i avvaktan på de åtgärder, vartill den företagna
utredningen kan ge anledning, tillerkännas sådana tillägg till de nuvarande
arvodena, att de totala arvodesbeloppen bil lika med vad de skulle varit, därest
kristillägg utgått på grundarvodena.

Stone akademist™ konsistoriet och universitetskanslern ha understött amanuensföreningens
framställning. Kanslern har därvid anfört:

I skrivelse den 6 oktober 1942 hemställde jag, att de arvodestagare vid
universiteten, karolinska institutet och tandläkarinstitutet för vilka arvodesbefattningen
utgör den huvudsakliga sysselsättningen och inkomstkällan,
matte för budgetåret 1943/44 erhålla — utöver den för budgetåret 1942/43
beviljade höjningen med cirka 5 procent — en ytterligare höjning av arvodena
om cirka 10 procent med lämplig avrundning.

Statskontoret, vars yttrande infordrades över min framställning, ansåg, att
ifrågavarande befattningshavare endast i samband med en allmän omreglering
av arvodena vid s. k. huvudsysslor borde tillerkännas ytterligare kompensation
för levnadskostnadsstegringen. Allmänna lönenämnden uttalade, att
därest icke en reglering av dessa befattningshavares avlöningsförhållanden
funnes böra ske på sådant sätt, att arvodesbeloppen automatiskt komme att
anpassa sig efter levnadskostnadernas växling — en anordning som lönenämnden
för sin del ansåge lämplig — lönenämnden instämde i statskontorets
förntberörda yttrande.

Med hänsyn till den ståndpunkt departementschefen intog, vill jag — som
förutsätter att en allmän arvodesreglering icke ifrågasättes för instundande
budgetår — ej nu upprepa mitt förslag från förra året. I fråga om vissa befattningshavare,
som omfattas av mitt tidigare förslag, föreligga emellertid
särskilda förhållanden, som göra att jag anser mig böra för dem begära arvodeshöjning,
även örn den allmänna arvodesregleringen icke skulle komma till
ständ.

De vid universitetens teoretiska institutioner anställda assistenterna och
amanuenserna fylla en dubbel uppgift. De biträda vid den akademiska undervisningen
och äro i denna sin egenskap oumbärliga medhjälpare åt de ordinarie
lärarna. Denna undervisningsverksamhet tar emellertid ej hela deras
tid i anspråk, och de lia därför tillfälle att under återstoden av dagen å institutionerna
utföra vetenskapliga undersökningar och bedriva annat vetenskapligt
arbete. Assistent- och amanuensbefattningarna bereda således möjlighet
för vetenskapligt begåvade studerande, som sakna egna tillgångar, att
öva sig i vetenskaplig forskningsteknik och lösa mindre forskningsuppgifter.
I många fall erhålla blivande doktorer uppslaget till sina avhandlingar under
amanuenstjänstgöring å institutionerna och ej sällan utföras undersökningarna
till större eller mindre del samtidigt med nämnda tjänstgöring.
Ur kretsen av förutvarande amanuenser och assistenter rekryteras, vad beträffar
här ifrågavarande ämnen, i talrika fall docentkåren. Assistent- och
amanuensarvodena fylla således på ett lägre akademiskt stadium i viss män
samma uppgift som docentstipendierna och äro liksom dessa sistnämnda av

Statsutskottets utlåtande nr 8.

41

stor betydelse för rekryteringen av de ordinarie akademiska lärarbefattningarna.
Det är fördenskull angeläget, att deras realvärde icke minskas till följd
av levnadskostnadernas stegring.

Såsom framgår av det ovan anförda, måste man — elium vissa övergångsformer
givetvis äro för handen — anse, att det förefinnes en viss artskillnad
mellan assistent- och amanuensbefattningarna å ena sidan och övriga akademiska
arvodesbefattningar av huvudsysslekaraktär å den andra. Jag anser
därför motiverat, att redan före en allmän arvodesreglering söka tillgodose
innehavarna av förstnämnda arvodesbefattningar, ifråga om vilka befattningshavare
särskilda skäl för höjning av arvodet synas kunna åberopas.

Kostnaderna för den ifrågasatta arvodesregleringen ha beräknats på
följande sätt.

Uppsala universitet .................................. kronor 11 600

Lunds » .................................. » 12 200

Karolinska institutet .......................... » 3 300

Summa kronor 27 100.

Departementschefen har ansett sig icke kunna för närvarande tillstyrka
kanslerns förslag. Vad detta förslag beträffar, yttrar departementschefen, bör
ytterligare utredning i lämpligt sammanhang komma till stånd rörande eventuellt
ändrade grunder för arvodessättningen, varvid en detaljerad undersökning
bör verkställas rörande tjänstgöringens omfattning och karaktär i de
särskilda fallen.

I motionen 1:185 anföres följande.

Ecklesiastikministerns åsikt, att en närmare utredning bör äga rum i fråga
örn amanuensernas och assistenternas tjänstgöring,_ är utan fråga riktig.
Redan den redogörelse för amanuensföreningens skrivelse, som förefinnes i
statsverkspropositionen, visar detta med full tydlighet. En dylik utredning
torde icke kunna giva annat resultat än att antingen arvodena böra höjas
eller också arbetsbördan lättas genom inrättande av nya tjänster. Men att
en dylik undersökning bör ske torde icke vara något skäl att på nytt avböja
en blygsam provisorisk förbättring av arvodena för att kompensera dyrtiden
i huvudsak i samma mån som skett för andra statstjänstemän. Det enda
skälet mot att nu giva en höjning åt amanuenserna och assistenterna torde
i själva verket vara, att arvodestagare överhuvud icke fått kompensation för
dyrtiden. Som universitetskanslern övertygande visat, intaga emellertid amanuenserna
och assistenterna en särställning bland arvodestagarna. De äro,
låt vara på ett lägre plan, närmast jämförliga med docentstipendiaterna.
För den akademiska undervisningen äro amanuenserna och assistenterna oumbärliga.

I motionerna 1:122 och 11: 258 framhållas liknande synpunkter.

Beträffande biblioteksamanuensernas löneställnijng
anför departementschefen.

Såsom jag under punkten 3 erinrat, torde lärdaverkssakkunnigas förslag icke
i dess helhet komma att föranleda förslag till innevarande års riksdag. Däremot
har jag med anledning av detta förslag tillstyrkt en reglering av anställ -

Utskottet.

42 Statsutskottets utlåtande nr 8.

ningsförhållandena för amanuenserna vid bland annat universitetsbiblioteken.
Dessa amanuenser kommo från och med budgetåret 1942/43 i åtnjutande av
en lönereglering, varigenom de inplacerades i lönegraden Eo 18; dessförinnan
hade de varit arvodister med nedsatt tjänstgöringsskyldighet. Med hänsyn
till att de nått placering i lönegraden Eo 18 den 1 juli 1942, komma de i enlighet
med vad jag förordat att bli berättigade till uppfattning i lönegraden
Eo 20 tidigast den 1 juli 1945. Med hänsyn härtill påverkas icke anslagsberäkningen
för nästa budgetår vid bifall till vad jag förordat beträffande ifrågavarande
personal.

Det i motionerna 1:183 och 11:262 beträffande dessa amanuenser framställda
särskilda yrkandet synes innebära, att dessa skulle få tillgodoräkna
sig sin tjänstgöring såsom arvodister före den 1 juli 1942 såsom örn den fullgjorts
efter den nämnda dag ikraftträdda löneregleringen för dem.

I anledning av vad i motionen I: 236 anförts och hemställts vill utskottet
framhålla, att utskottet — såsom av punkten 68:o) i det följande närmare framgår
— delar departementschefens uppfattning därom att för närvarande icke
mer än en ordinarie professur i folklivsforskning synes kunna inrättas. Utskottet
har i likhet med departementschefen funnit övervägande skäl tala för att
denna professur knytes till universitetet i Lund och att etnologien tillmätes
särskild vikt i denna professurs ämnesområde. Departementschefen har framhållit,
att därest en professur i folklivsforskning i sinom tid komme att inrättas
även i Uppsala — vilket departementschefen hoppades skulle kunna
bliva fallet — tyngdpunkten för professurens ämnesområde lämpligen kunde
läggas på folkminnesforskningen. Även utskottet hyser den förhoppningen,
att det skall visa sig möjligt att inom rimlig tid tillgodose universitetet i Uppsala
med en professur, uppbyggd på sätt departementschefen sålunda angivit.
Det i motionen I: 236 framställda förslaget om inrättandet redan från och med
nästa budgetår av sistnämnda professur kan utskottet emellertid icke biträda.
Utskottet föreslår därför, att motionen icke må av riksdagen bifallas.

Departementschefen har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår —
ansett sig för närvarande icke kunna tillstyrka det av kanslern för rikets universitet
framställda förslaget örn en allmän höjning av arvodena till assistenter och
amanuenser vid universitetens och karolinska mediko-kirurgiska institutets
teoretiska institutioner. I stället har departementschefen ansett ytterligare utredning
i lämpligt sammanhang böra komma till stånd rörande eventuellt ändrade
grunder för arvodessättningen, varvid en detaljerad undersökning borde
verkställas beträffande tjänstgöringens omfattning och karaktär i de särskilda
fallen. I motionerna I: 185 samt I: 122 och II: 258 har i anslutning till kanslerns
ovannämnda förslag hemställts, att ifrågavarande befattningshavare
skulle erhålla en arvodesreglering, motsvarande en höjning av arvodena med
omkring 10 procent. Utskottet är ense med universitetskanslern därom, att en
viss artskillnad förefinnes mellan assistent- och amanuensbefattningarna å ena
sidan och övriga akademiska arvodesbefattningar av huvudsysslekaraktär å den

Statsutskottets utlåtande nr 8.

43

andra. Såsom kanslern framhållit fylla nämligen assistent- och amanuensarvodena
på ett lägre akademiskt stadium i viss mån samma uppgift som docentstipendierna
och äro liksom dessa sistnämnda av stor betydelse för rekryteringen
av de ordinarie akademiska lärarbefattningarna. Enligt kanslerns uppfattning
synes det därför angeläget att arvodenas realvärde icke minskas till
följd av levnadskostnadernas stegring. Utskottet finner för sin del önskvärt,
att den av departementschefen i utsikt ställda utredningen snarast kommer till
stånd så att förslag i ämnet kan underställas nästkommande års riksdag. I
motionerna 1:122 och II: 258 har framhållits, att för Uppsala universitets
vidkommande redan verkställts en utredning genom det mindre akademiska
konsistoriets försorg rörande assistenternas och amanuensernas vid universitetsinstitutionerna
tjänstgörings- och avlöningsförhållanden.

Utskottet har emellertid funnit förhållandena påkalla, att åtgärder redan
för nästa budgetår vidtagas för att i någon mån förbättra ställningen för ifrågavarande
befattningshavare. Detta synes utskottet kunna ske — utan att det
resultat, vartill utredningen må giva anledning, föregripes — genom en provisorisk
höjning av arvodesbeloppen med 5 procent. Kostnaderna härför beräknas
uppgå till i avrundade tal följande belopp

för Uppsala universitet ............................... kronor 5 800

» Lunds universitet................................. » 6 100

» karolinska institutet ...................... » 1 700

Summa kronor 13 600.

Utskottet tillstyrker alltså för sin del, att medel anvisas för budgetåret
1944/45 för genomförande av denna arvodesjustering.

I anslutning till vad utskottet under punkten 3:o) i det föregående föreslagit
torde i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala universitets
samlingar och inrättningar m. m. böra uppföras två extra ordinarie andre
bibliotekarier i lönegraden Eo 21 ävensom medel i avlöningsstaten beräknas
för dessa befattningar, samtidigt som vederbörande anslagspost bör minskas
med kostnaderna för två amanuenser vid universitetsbiblioteket.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att utskottet icke ansett sig
kunna tillstyrka bifall till vad i motionerna I: 183 och II: 262 yrkats med avseende
å amanuensernas vid universitetsbiblioteken tillgodoräknande av den
tid, de tjänstgjort såsom arvodestagare, för uppflyttning i lönegrad. Att märka
är nämligen, att dessa befattningshavare vid sin inplacering i lönegraden Eo 18
från och med den 1 juli 1942 blevo i viss mån kompenserade för sin tidigare
tjänstgöring i arvodesbefattning. Utskottet ställer sig alltså avvisande till
ovannämnda motioner i nu angivna del.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet
anledning till erinran.

På grund av vad utskottet här ovan förordat bör avlöningsanslaget

44

Statmtskottets utlåtande nr 8.

till Uppsala universitet i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag höjas med
(5 800 + 700 =) 6 500 kronor till (2 083 200 + 6 500 =) 2 089 700 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 185 samt I: 122 och II: 258 ävensom I: 183
och II: 262, sistnämnda två motioner i vad de avse befordringsgång
och inrättande av nya befattningar,

a) besluta att i personalförteckningen för vissa tjänstemän
vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar
m. m. skola från och med budgetåret 1944/45 uppföras två
andre bibliotekariebefattningar i lönegraden Eo 21;

b) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet
skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1944/45, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgöringspenningar.
.. kronor 861 400
Avgå pensionsav drag

» 56 000 kronor 805 400

Avlöning sstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis
..........kronor 44 400

c. Ersättningar till vikarierande
akademiska
lärare, förslags v^s

.......... 8_10 000 kronor 859 800

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis . . kronor 531 700

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordina rie

tjänstemän, förslagsvis......... » 11 000

Summa kronor 1 442 800.

Statmtskottets utlåtande nr 8.

Anmärkningar till avdelning I. av avlöning sstaten.

45

II. Vissa tj äns teman vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 397 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit....... » 25 650

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska
trädgården, förslagsvis........ » 40 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 136 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ....... »__74 016

Summa kronor 673 766

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl......kronor 1 442 800

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. . »_673 766

Summa kronor 2 116 566
Särskilda uppbördsmedel:

— —--—--------- kronor 26 866

Nettoutgift kronor 2 089 700;

c) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i den
till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda
avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas av vad
departementschefen anfört;

d) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 089 700 kronor;

II. att motionen I: 236 icke må av riksdagen bifallas;

III. att motionerna I: 183 och lii 262, i vad de avse viss
tillgodoräkning av tjänstetid, icke må av riksdagen bifallas.

63:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 62, s. 152 och 153), vilket innebär en anslagshöjning med
69 000 kronor, helt föranledd av höjda bränslekostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 325 000
kronor.

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

64:o) Uppsala universitet: Materiel m„ m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 63, s. 153—157), vilket innebär en anslagsminskning med
40 000 kronor, föranledd av en överflyttning till universitetets avlöningsanslag
av botaniska trädgårdens lönekostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
390 000 kronor.

65:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 157 och
158), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret 1944/
45 anvisa ett reservationsanslag av 115 000 kronor.

66:o) Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 158 och 159),
vilket innebär anvisande av ett slutanslag för ifrågavarande ändamål, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredningsarbeten
m. m. för universitetsbiblioteket för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 18 000 kronor.

67:o) Uppsala universitet: Inredning och utrustning av nybyggnaden
för medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, s. 159—161), får utskottet, under erinran
örn att totalkostnaden för ifrågavarande ändamål beräknats till 402 000
kronor, hemställa,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredning och
utrustning av nybyggnaden för medicinsk-kemiska och farmakologiska
institutionerna för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

68:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 67, s.
161—178) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att vid Lunds universitet må
— i stället för den nu befintliga personliga professuren i nordisk och jämförande
folkkulturforskning — från och med den 1 juli 1944 inrättas en professur
i nordisk och jämförande folklivsforskning, särskilt etnologisk; dels
besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall, med tillämpning tills

Statsutskottets utlåtande nr 8.

47

vidare från och med budgetåret 1944/45, erhålla av departementschefen angiven
lydelse; dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i den
till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten
för professorer m. fl., som föranledas av vad departementschefen anfört; dels
ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 1 811 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de ovan under punkten 62:o) omnämnda motionerna I: 185 samt I: 122
och II: 258, såvitt desamma avse förevarande anslag;

dels ock de ovan under punkterna 3:o) och 62: o) omförmälda, likalydande
motionerna I: 183 och II: 262, såvitt desamma avse förevarande anslag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande:

a) inrättande av en ordinarie professur vid Lunds universitet i nordisk
och jämförande folklivsforskning, särskilt etnologisk, i stället för den nuvarande
personliga professuren i nordisk och jämförande folkkulturforskning för

C. W. von Sydow;

b) inrättande av biträdande lärarbefattningar i histologi, allmän patologi,
bakteriologi och farmakologi (anslagshöjning 7 500 kronor);

c) höjning från 600 kronor till 3 000 kronor av arvodet till universitetets
instrumentmakare;

d) överflyttning till förevarande anslag från universitetets materielanslag av
botaniska trädgårdens till 23 000 kronor beräknade avlöningskostnader.

Beträffande det under a) omnämnda förslaget anför departementschefen
inledningsvis bland annat följande. I

I 1943 års åttonde huvudtitel (sid. 112 ff.) redogjordes för ett av
kanslern då framlagt förslag örn inrättande vid Lunds universitet från
och med den 1 juli 1944 av en ordinarie professur i nordisk och jämförande
folkkulturforskning i stället för den personliga professur i ämnet,
som av 1940 års lagtima riksdag inrättades åt professorn C. W. von
Sydow, vilken är född den 21 december 1878. Statskontoret hade avstyrkt
förslaget. För egen del framhöll jag, att det syntes mig icke utan vidare
klart, att den första ordinarie professuren inom detta ämnesområde borde
förläggas till Lunds universitet. Såsom statskontoret framhållit torde det till
stor del ha varit hänsyn till professorn von Sydows personliga förhållanden,
som föranlett riksdagen att anknyta den för honom inrättade professuren
i nordisk och jämförande folkkulturforskning till Lunds universitet. Skäl
kunde emellertid anföras och hade även anförts för en förläggning av den
ifrågasatta första ordinarie professuren till Uppsala. Det syntes icke vara tillfyllest
utrett, vilka ekonomiska och andra konsekvenser en sådan förläggning
skulle komma att medföra. Det torde exempelvis böra förutsättas, att professuren
i så fall skulle förenas med någon av befattningarna vid landsmålsoch
folkminnesarkivet i Uppsala; detta arkivs ställning till en eventuell professur
i folkkullurforskning torde sålunda böra klargöras. Utredning i nämnda
hänseende torde kunna föreligga i så god tid, att frågan örn den föreslagna

48

Statsutskottets utlåtande nr S.

ordinarie professuren och dess förläggning kunde underställas 1944 års riksdag.
Jag förordade ett uppskov på ett år med frågans avgörande i avbidan
på resultatet av denna utredning. Under tiden torde böra förebringas utredning
även angående den närmare anknytningen av Hyltén-Cavalliusstiftelsen
för svensk folkminnesforskning till Lunds universitet, för den händelse professuren
funnes böra förläggas till detta universitet, samt rörande det närmare
samarbetet med kulturhistoriska museet i Lund ävensom utredning beträffande
den av kanslern berörda frågan örn sammanslagning av de för närvarande
åtskilda examensämnena folkminnesforskning och nordisk etnologi. Jag
ansåg mig därför icke kunna tillstyrka, att principbeslut rörande kanslerns
ifrågavarande förslag skulle fattas redan vid 1943 års riksdag. — Riksdagen
fann icke anledning till erinran mot vad jag sålunda anfört.

Genom beslut den 21 april 1943 uppdrog Kungl. Majit åt kanslern att
verkställa ovan omförmälda utredning samt bemyndigade kanslern att för
verkställande av den grundläggande utredningen av ifrågavarande spörsmål
anlita biträde av högst två av kanslern utsedda sakkunniga.

De av kanslern med stöd av ovannämnda bemyndigande tillkallade sakkunniga,
professor emeritus vid Lunds universitet Martin P:son Nilsson och
professorn vid nordiska museet Sigurd Erixon ha i ett till kanslern överlämnat
betänkande framlagt förslag dels om sammanslagning av de båda examensämnena
folkminnesforskning och nordisk etnologi till ett gemensamt examensämne,
benämnt nordisk och jämförande folklivsforskning, dels om den
av von Sydow innehavda personliga professurens förändring till en ordinarie
professur i nyss angivna ämne.

De sakkunnigas förslag har avstyrkts av vederbörande vid universitetet i
Uppsala men tillstyrkts av vederbörande vid universitetet i Lund samt av
kanslern för rikets universitet.

Departementschefen har för egen del anfört.

Beträffande förslaget om inrättande vid Lunds universitet av en ordinarie
professur i nordisk och jämförande folkkulturforskning ha, såsom av den
lämnade redogörelsen framgår, ytterst skiftande meningar uttalats av myndigheterna.
Kanslern och vederbörande vid Lunds universitet anse sålunda,
att nordisk etnologi och folkminnesforskning under föreliggande förhållanden
borde sammanslås till ett examensämne, benämnt nordisk och jämförande
folkkulturforskning, samt att professuren i detta ämne skulle förläggas
till Lunds universitet. Vederbörande myndigheter vid Uppsala universitet
åter göra gällande, att med hänsyn till olikheterna i såväl metod som forskningsobjekt
mellan etnologi och folkminnesforskning de båda ämnena fortfarande
borde hållas åtskilda. Lunds universitet vore därvid mest betjänt av
en professur i etnologi, medan däremot Uppsala universitet borde erhålla en
professur i folkminnesforskning.

Enligt min mening ha goda skäl anförts för såväl den av kanslern och
Lunds universitet som den av Uppsala universitet intagna ståndpunkten. Den
ur universitetens synpunkt lyckligaste lösningen av frågan vore måhända, att
professurer inrättades både i folkminnesforskning och i etnologi, men en sådan

49

Statsutskottets utlåtande nr 8.

anordning är under nu rådande förhållanden icke tänkbar. Det synes icke
möjligt att för närvarande reflektera på mer än cn ordinarie professur i
stället för den personliga professur, vars innehavare med utgången av år
1943 inträtt i pensionsåldern. Vid sådant förhållande anser jag, att vad kanslern
anfört rörande det praktiska behovet av undervisning bör tillmätas avgörande
betydelse. Kanslern har nämligen hävdat, att det med hänsyn till
personalrekryteringen för de kulturminnesvårdande organisationerna är ändamålsenligt
att sammanslå de båda examensämnena till ett. Då jag finner
denna synpunkt riktig, tillstyrker jag förslaget örn en sådan sammanslagning.
Vid sådant förhållande torde även den ifrågasatta ordinarie professuren
böra representera folldivsforskningens båda huvudgrenar. I likhet med de sakkunniga
anser jag det sammanslagna ämnet böra benämnas nordisk och jämförande
folklivsforskning. Den första ordinarie professuren inom detta ämnesområde
bör enligt min mening förläggas till Lunds universitet, där en personlig
professur, i ämnet redan finnes inrättad sedan flera år tillbaka och
där kulturhistoriska museets samlingar vid sidan av folkminnesarkivet (Hyltén-Cavalliusstiftelsen)
erbjuda ett värdefullt museimaterial inom etnologiens
område. Av det av styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige
avgivna yttrandet framgår, att föreningen är villig att ställa kulturhistoriska
museets, samlingar till förfogande för den blivande professorns undervisning
och övningar. I likhet med kanslern anser jag vidare, att de studerande vid
Uppsala universitet ha större möjligheter än de studerande vid Lunds universitet
att såsom komplement till den undervisning i etnologi, som för närvarande
är anordnad vid förstnämnda universitet, bedriva studier vid nordiska
museet och deltaga i övningar vid institutet för folklivsforskning i
Stockholm.

Med hänsyn till vad från Uppsala universitets sida anförts till förmån för
en differentiering av folklivsforskningen i två från varandra skilda ämnesområden,
torde, inom ämnesområdet för den av mig förordade professuren
i Lund etnologien böra tillmätas ett något större utrymme än folkminnesforskningen.
Jag föreslår därför, att professurens ämnesområde preciseras till
att avse »nordisk och jämförande folklivsforskning, särskilt etnologisk».
Härmed markeras, att en blivande innehavare av professuren måste styrka
sin professorskompetens inom ämnesgrenen etnologi, men att, om denna
förutsättning är fylld, speciminering inom folkminnesforskningens område räknas
likvärdig med speciminering inom ämnet etnologi. Skulle i sinom tid —
vilket jag hoppas skall kunna bli fallet — en professur i folklivsforskning
komma att inrättas även i Uppsala, kunde då tyngdpunkten för den senare
professurens ämnesområde lämpligen läggas på folkminnesforskningen. Härigenom
skulle de förvisso berättigade önskemålen, att bearbetningen och
kompletteringen av de rika folkminnessamlingarna i Uppsala skola få stöd
i en professur, kunna tillgodoses på ett enligt min mening tillfredsställande
sätt.

Vid bifall till vad nu föreslagits bör den under avdelning I. i avlöningsstaten
uppförda delposten till lön och tjiinstgöringpenningar till ordinarie
tjänstemän ökas med den med vederbörliga pensionsavdrag minskade avlöningen
till professorn i folklivsforskning eller med (12,000 — 900 =) 11,100
kronor samt delposten till ålderstilliigg med 1,000 kronor. Samtidigt bortfaller
emellertid den under samma avdelning uppförda anslagsposten örn 12,100
kronor till avlöning till tjänsteman på indragningsstat. Någon anslagsökning
blir därför icke erforderlig.

Bihang till riksdagens protokoll 19/t0 sami. iXr H.

4

50

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

I likhet med kanslern anser jag, att, därest en professur i folklivsforskning
inrättas vid Lunds universitet, avkastningen av Hyltén-Cavalliusstiftelsens
kapital, som redan nu förvaltas av universitetet, för framtiden bör disponeras
av professorn i folklivsforskning för insamlande av material rörande folkkulturen
och att stiftelsens samlingar böra överlämnas till institutionen för
folklivsforskning. Det till stiftelsen utgående statsbidraget torde i stället böra
utgå till nämnda institution. Nya bestämmelser för Hyltén-Cavalliusstiftelsen
torde framdeles böra utfärdas.

Folkminnesarkivets i Lund lokaler äro för närvarande inrymda i en universitetet
tillhörig, tidigare som prefektbostad för fysiska institutionen använd
villabyggnad, för vilken Hyltén-Cavalliusstiftelsen erlägger hyra till
universitetet. Kostnaderna för institutionens för folklivsforskning lokaler torde
emellertid i fortsättningen böra bestridas av fastighetsfonden. Kanslern torde
böra verkställa utredning rörande denna fråga.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att goda skäl blivit anförda
för att professurer vid våra universitet inrättas både i folkminnesforskning
och i etnologi. Under rådande förhållanden torde emellertid endast en ordinarie
professur kunna inrättas i stället för den personliga professur, vars innehavare
med utgången av år 1943 inträtt i pensionsåldern. Av den utredning,
som i förevarande ärende verkställts, har utskottet blivit övertygat örn lämpligheten
av att den nya professuren bör representera folklivsforskningens båda
huvudgrenar, att det sålunda sammanslagna ämnet bör benämnas nordisk och
jämförande folklivsforskning samt att professuren bör förläggas till Lunds universitet,
där ett värdefullt museimaterial inom etnologiens område kan erbjudas
för den blivande professorns undervisning och övningar. Utskottet är vidare
ense med departementschefen därom, att etnologien bör inom ämnesområdet
för sagda professur tillmätas särskild vikt och att professurens ämnesområde
därför preciseras att avse nordisk och jämförande folklivsforskning, särskilt
etnologisk.

Utskottet får, i anslutning till vad departementschefen anfört i fråga om en
framdeles blivande professur i folklivsforskning i Uppsala och under erinran
örn vad utskottet i det föregående under punkten 62:o) uttalat, här ytterligare
understryka förhoppningen örn att även detta universitet inom rimlig tid
skall kunna tillgodoses med en professur på området, med tyngdpunkten likväl
förlagd på folkminnesforskningen.

Emot de åtgärder av organisatorisk natur departementschefen föreslagit i
samband med den nya professurens i Lund inrättande har utskottet icke funnit
något att erinra.

Utskottet har i övrigt icke funnit annat att invända mot Kungl. Maj:ts
förslag under denna punkt än vad som framgår av utskottets under punkterna
3:o) och 62:o) i det föregående intagna ståndpunkt. I överensstämmelse härmed
bör dels i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets
samlingar och inrättningar m. m. uppföras en extra ordinarie andre bibliotekarie
i lönegraden Eo 21, dels medel beräknas för denna befattning, samtidigt

Statsutskottets utlåtande nr 8. 51

som vederbörande anslagspost bör minskas med kostnaderna för en amanuens
vid universitetsbiblioteket, dels ock avlöningsanslaget höjas med 6 100
kronor för beredande av provisorisk avlöningsförstärkning åt assistenter och
amanuenser vid universitetsinstitutionerna i Lund. Med anledning härav bör
avlöningsanslaget till Lunds universitet i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
höjas med (300 + 6 100 =) 6 400 kronor till (1 811 700 -f- 6 400 =)
1 818 100 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna 1:185 samt 1:122 och II: 258 ävensom I: 183
och II: 262, sistnämnda två motioner i vad de avse befordringsgång
och inrättande av nya befattningar,

a) godkänna följande tillägg i personalförteckningen för
vissa tjänstemän vid Lunds universitets samlingar och inrättningar
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad

än den 20:e.

1 andre bibliotekarie...........................Eo 21;

b) medgiva, att vid Lunds universitet må — i stället för

den nu befintliga personliga professuren i nordisk och jämförande
folkkulturforskning — från och med den 1 juli 1944
inrättas en professur i nordisk och jämförande folklivsforskning,
särskilt etnologisk;

c) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall,
med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1944/45,
i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgijter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön och tjänstgöringspenningar
kronor 830 000
Avgå pensionsav drag

m. m. »____65 400 kronor 764 600

Avlöning sstater.

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b. Ålderstillägg, förslagsvis
...............kronor 43 800

c. Ersättningar till vikarierande
akademiska

lärare, förslagsvis.... » 10 000 kronor 818 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis kronor 540 900

Summa kronor 1 359 300

Anmärkning till avdelning I. av avlöningsstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................... kronor 285 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit.............. » 16 500

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis................. » 23 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ............................. > 90 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 48 561

Summa kronor 464 561

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.........kronor 1 359 300

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m..... »_464 561

Summa kronor 1 823 861

Särskilda uppbördsmedel:

-------------kronor 5 761

Nettoutgift kronor 1 818 100;

d) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i
den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda
avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas
av vad departementschefen anfört;

e) MålLunds universitet:Avlöningar för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 1 818 100 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

53

69:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 68, s. 178), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 154 300
kronor.

70:o) Lunds universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 69, s. 178 och 179), vilket innebär en anslagshöjning med
19 000 kronor, uppkommen genom överföring av nämnda belopp från annat
anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m. för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 285,000
kronor.

71 :o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 179), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning
för universitetsbiblioteket för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 106 000 kronor.

72:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 71, s. 180—193) föreslagit riksdagen att dels besluta, att
avlöningsstaten för karolinska mediko-kirurgiska institutet skall, med tilllämpning
tills vidare från och med budgetåret 1944/45, erhålla av departementschefen
angiven lydelse; dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de
ändringar i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda
avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas av vad departementschefen
anfört; dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 841 300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herrar II. Hagberg i Luleå och S. Persson
i Stockholm väckt motion (II: 370), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Majit anhåller örn skyndsam utredning och förslag i syfte att ett
institut för socialmedicinsk forskning inrättas under chefskap av en professor
i ämnet samt att denna nyinrättade professur anknytes till karolinska institutet
och ges en bestämd funktion i läkarutbildningen;

dels ock de ovan under punkten 62:o) omförmälda motionerna I: 185 samt
I: 122 och lii 258, såvitt desamma avse förevarande anslag.

Beträffande de skid, som anförts till stöd för det i motionen gjorda yrkandet,
hänvisas till motionen.

54

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag innebär dels inrättande från och med nästa budgetår
av en personlig professur i medicinsk cellforskning för docenten T. O. Caspersson,
dels ändrad benämning av professuren i dermatologi och syfilidologi,
dels anställande av en extra laborator i stället för en biträdande lärare i histologi,
dels inrättande av en ny underläkartjänst på dermato-syfilidologiska kliniken,
dels ock anvisande av medel till fyllnadsarvoden åt de underordnade
läkarna på de av institutets kliniker, som icke äro förlagda till karolinska
sjukhuset eller serafimerlasarettet, i syfte att höja deras arvoden till i stort
sett samma nivå som lönerna för motsvarande läkare vid nyssnämnda två
sjukhus.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att åt docenten
T. O. Caspersson inrättas en personlig professur i medicinsk cellforskning.

På grund av den provisoriska avlöningsförstärkning, utskottet under punkten
62:o) föreslagit för assistenter och amanuenser vid universitetens och karolinska
institutets teoretiska institutioner torde den i avlöningsstaten under
rubrik II Vissa tjänstemän vid institutet och dess institutioner m. m. uppförda
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, böra höjas med ett belopp av 1 700 kronor.

Från nyssnämnda anslagspost utgår för närvarande ett belopp av 7 900
kronor till arvoden å 3 950 kronor till två arbetsbiträden vid institutets bibliotek.
Vidare utgår från den under ovannämnda rubrik II upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, vilken post kanslern för
rikets universitet bemyndigats fördela, ett belopp av 2 400 kronor till extra
arbetshjälp vid biblioteket. Biblioteket disponerar alltså för arbetshjälp ett
sammanlagt belopp av 10 300 kronor. Emellertid har utskottet under hand
erfarit, att svårigheter föreligga för biblioteket, att till följd av det sätt, varpå
ifrågavarande anslagsmedel nu äro disponerade, tillgodose sitt behov av erforderliga
arbetskrafter, varför en friare dispositionsrätt till medlen vore
önskvärd. Med hänsyn härtill har utskottet funnit lämpligt föreslå, att nämnda
belopp å 7 900 kronor överflyttas från arvodesposten till posten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal. Utskottet vill dock samtidigt framhålla,
att de härigenom under sistnämnda post för biblioteket disponibla medlen
med hänsyn till den planerade överflyttningen av biblioteket till Norrbackaområdet
icke böra få användas för anställande av personal i extra ordinarie
ställning.

Utskottet biträder vad Kungl. Majit i övrigt under denna punkt föreslagit.

Vad i motionen lii 370 anförts har icke synts utskottet motivera, att riksdagen
skulle i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om utredning i motionens
syfte. Frågan om läkarutbildningens ordnande har för övrigt nyligen varit
föremål för utredning och är för närvarande beroende på Kungl. Majits prövning.
Utskottet ställer sig alltså avvisande till ifrågavarande motion.

På grund av vad utskottet ovan förordat torde den under omförmälda

55

Statsutskottets utlåtande nr 8.

rubrik II i avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, nu 17 400 kronor, böra å ena sidan
ökas med 1 700 kronor och å andra sidan minskas med 7 900 kronor och
alltså uppföras med (17 400 + 1 700 — 7 900 =) 11 200 kronor ävensom den
under samma rubrik uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal, nu 47 900 kronor, ökas med 7 900 kronor och sålunda uppföras
med (47 900 + 7 900 =) 55 800 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna 1:185 samt I: 122 och II: 258,

a) besluta, att avlöningsstaten för karolinska mediko-kirurgiska
institutet skall, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1944/45, i nedan angivna delar erhålla följande
lydelse:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

2. Avlöning till tjänstemän på indragningsstat: Olivecrona,

A. H., professor i neurokirurgi,
personligen:

Lön . . . kronor 8 000
Ålders tillägg.

. » 1000

Tjänst görings penning ar

.... » 4 000 kronor 13 000

Caspersson, T. O., professor
i medicinsk cellforskning,
personligen:

Lön . . . kronor 8 000
Ålders tillägg.

. » 1 000

Tjänst görings penning ar

. . . . » 4 000 » 13 000

kronor 26 000

Avgå pensionsavdrag »__1 800 kronor 24 200

Anni. Innehavare av personlig professur ager
att efter 5 års tjänstgöring uppbära ålderstilllägg
å lönen med 1,000 kronor.

56

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, be -

stämda av Kungl. Majit, förslagsvis . . kronor 231 500

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi narie

tjänstemän, förslagsvis....... » 33 600

Summa kronor 635 000

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 120 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit........ » n 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

Personal ...................... » 55 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 21 000

Summa kronor 208 000.

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 635 000

II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m........... » 208 000

Summa kronor 843 000;

b) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i
den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda
avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas
av vad departementschefen anfört;

c) till Karolinska mediko-lcirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 843 000
kronor;

II. att motionen lii 370 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

73:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet; Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Majlis förslag (punkt 72, s. 193), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 64 000 kronor.

74:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I enlighet
med Kungl. Majits förslag (punkt 73, s. 193), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

57

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Materiel m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 101 000 kronor.

75:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning
för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s.
193), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

76 :o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. Tandläkarinstitutet: Omkostnader.
Tandläkarinstitutet: Utrustning. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 75) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
ävensom beträffande motionerna 1:4-5 och 11:85 avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

77:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar. Kungl.
Majit har (punkt 76, s. 194—207) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1944/45, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för karolinska sjukhuset,
som föranledas av vad departementschefen anfört; dels godkänna av
departementschefen angiven avlöningsstat för karolinska sjukhuset, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1944/45; dels ock till Universitetssjukhus:
Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 4 196 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr E. A. Lindblom m. fl. (I: 187) och den andra inom andra kammaren av
fru Hanna Rydh Munck af Rosenschöld m. fl. (11:290), vari, såvitt nu är
i fråga, hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Majits förslag om utbyte
av 8 ordinarie sjuksköterskebefattningar i 7 lönegraden mot extra ordinarie
assistentsköterskebefattningar i 5 lönegraden samt i samband därmed höja
förevarande anslag med 5 500 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr R. Wagnsson (I: 82) och den andra inom andra kammaren av herrar
T. Ekdahl och B. von Friesen (lii 91), vari hemställts, att riksdagen för sin
del måtte besluta, att till de vikarierande underordnade läkarna vid statens
kroppssjukhus må utbetalas lönetillägg, uppgående högst till belopp, motsvarande
enligt gällande grunder utgående kristillägg till ordinarie och ickeordinarie
befattningshavare i statens tjänst i analogi med vad som nu gäller
för vikarier inom så gott som alla övriga personalgrupper vid samma sjukhus;

58

Statsutskottets utlåtande nr 8.

dels en inom andra kammaren av herrar B. von Friesen och F. Ryling väckt
motion (II: 374), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att upphäva
det för statens kroppssjukhus sedan budgetåret 1939/40 gällande provisoriet
beträffande ersättningarna för intyg och utlåtanden rörande patienter, å vilka
lagen om olycksfall i arbete äger tillämpning, så ock för intyg inom annan
socialförsäkringsgren eller enligt förordningen av den 18 juni 1927 om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, ävensom
att ersättningarna för sagda intyg må i fortsättningen tills vidare uppbäras
och i sin helhet tillfalla vederbörande läkare;

dels ock en inom andra kammaren av fru Hanna Rydh Munck af Rosenschöld
rrv. fl. väckt motion (II: 362), vari hemställts, att riksdagen måtte, med
ogillande av den lönegrad som i statförslaget givits de kvinnliga portvakterna
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, uppflytta dem i samma lönegrad
som motsvarande manliga befattningshavare samt att riksdagen måtte
bevilja därtill erforderligt tilläggsanslag med 5 515 kronor 20 öre.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,
hänvisas, i den mån desamma ej framgå av redogörelsen i det följande,
till motionerna II: 290, II: 91, II: 374 och II: 362.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 63 000 kronor. Bland
de förändringar i personalorganisationen, som av departementschefen tillstyrkts,
märkas bland annat följande:

indragning av 8 sjuksköterskebefattningar i lönegraden A 7 och deras ersättande
med assistentsköterskebefattningar i lönegraden Eo 5;

placering av vakansvikarien å förste byråingenjörsbefattningen i lönegraden
A 26 vid radiofysiska institutionen, vilken för närvarande åtnjuter ett
arvode av 7 600 kronor, i lönegraden Ex 22 samt av biträdande byråingenjören
vid samma institutionen (f. n. arvode 6 300 kronor) i lönegraden Ex 18;

inrättande av en personalläkarbefattning i lönegraden Eo 26 i stället för
motsvarande befattning i lönegraden Ex 23;

nyanställning av 4 assistentsköterskor.

Beträffande det ifrågasatta utbytet av ordinarie sjuksköterskor mot assistentsköterskor
inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat.

Vid karolinska sjukhuset ha de senaste åren bedrivits besparings- och
rationaliseringsundersökningar, vilka delvis lett till åtgärder i detta syfte
men ännu icke avslutats. Direktionen för karolinska sjukhuset har i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår meddelat, att besparingsutredningen alltjämt
pågår. I ett hänseende framlägges redan nu ett resultat av undersökningarna,
i det att direktionen föreslår utbyte av åtta ordinarie sjuksköterskebefattningar
mot extra ordinarie assistentskötersketjänster. Direktionen har
anfört i huvudsak följande.

Direktionen har igångsatt utredning örn möjligheten att uppnå besparingar
genom att ersätta vårdavdelningarnas nattsköterskor med sköterskebiträden.
Enligt en preliminär undersökning torde ingen större besparing kunna uppnås
härigenom men direktionen ämnar företaga vissa mera ingående undersökningar
av frågan och kan först därefter framlägga förslag i ämnet. I samman -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

hang med detta spörsmål har direktionen haft anledning överväga lämpligheten
av att vissa assistentsköterskor äga ordinarie anställning i lönegraden
A 7. Direktionen har funnit, att ordinarie anställning i lönegraden A 7 borde
— i överensstämmelse med vad fallet är vid flertalet andra sjukhus — i regel
förbehållas de sjuksköterskor, som fullgöra tjänstgöring i mera självständig
ansvarsställning, såsom avdelnings-, operations-, röntgen-, laboratorie- och
polikliniksköterskor. I överensstämmelse härmed anser direktionen, att ordinarie
sjuksköterskebefattningar, som innehafts eller innehavas av assistentsköterskor,
böra vid uppkommen eller uppkommande ledighet ersättas med
befattningar i femte lönegraden. För närvarande äro åtta dylika sjuksköterskebefattningar
i lönegraden A 7 vid karolinska sjukhuset vakanta. Direktionen
föreslår, att antalet ordinarie sköterskebefattningar vid nämnda sjukhus
minskas från 155 till 147, och att antalet extra ordinarie assistentsköterskebefattningar
i femte lönegraden ökas i motsvarande grad. Härigenom skulle
omedelbart vinnas en besparing av omkring 5,500 kronor. I den mån dylika
ordinarie assistentsköterskebefattningar framdeles bli vakanta, kunna ytterligare
besparingar motses.

Svensk sjuksköterskeförenings centralstyrelse har anhållit, att direktionens
förslag örn utbyte av åtta skötersketjänster mot befattningar i lägre lönegrad
icke måtte föranleda någon åtgärd. Styrelsen har anfört bland annat:

Att ett antal assistentskötersketjänster hänförts till 7 lönegraden berodde
på att befordringsutsikterna för dessa sköterskor eljest skulle bli för ogynnsamma
och att omsättningen på befattningarna skulle bli för stor. De synpunkter,
som föranlett befattningarnas inrättande, äga alltjämt giltighet.
Ansvaret för de sjuka är icke mindre på nätterna, då assistentsköterskor
tjänstgöra, än på dagarna. Ett sjukhus med elevskola och därtill ett kliniskt
undervisningssjukhus är beroende av en tränad sköterskekår. Att assistentsköterskorna
med deras höga utbildning och ansvarsfulla arbete placeras i 5
lönegraden är i jämförelse med andra befattningshavares löneställning, arbetsuppgifter
och arbetstid orimligt.

Departementschefen har tillstyrkt direktionens förslag.

I motionerna 1:1S7 och II: 290, vari hemställts örn avslag på ifrågavarande
förslag, anföres bland annat följande.

Efter flera års undersökningar har detta besparingsförslag framförts av
nuvarande direktionen för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. När
förslaget till personalstat för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
framfördes år 1938 framhåller dåvarande direktion i skrivelse av den 20 oktober,
att befordringsmöjligheterna för assistentsköterskorna i annat fall skulle
bliva ytterst ogynnsamma varjämte kunde befaras, att rekryteringen skulle
försvåras och i varje fall omsättningen kunna bliva så stor, att den inverkar
menligt för sjukvården. Vidare syntes det direktionen obilligt, att personer
med här ifrågavarande utbildning (mer än 3-årig sjuksköterskeutbildning)
skulle behöva vänta 15—20 år, innan de kunde erhålla löneställning som sjuksköterska
vid sjukhuset.

Det här framförda förslaget skulle, örn det till sina konsekvenser fullföljdes
innebära, att cirka 50 procent av vid karolinska sjukhuset anställda
sjuksköterskor skulle avlönas enligt 5 lönegraden. Från sjukvårdens synpunkt
är detta så mycket betänkligare, som besparingssträvandena redan tidigare
föranlett indragning av de på natten tjänstgörande sjuksköterskorna i lönegrad
7.

60

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Sjuksköterskorna äro redan med nuvarande löneförmåner synnerligen
ogynnsamt inplacerade med hänsynstagande till deras utbildning, arbetsuppgift
och ansvarsställning. Det är förklarligt, att besparingsförslag åsyfta stora
tjänstemannagrupper, men det är beklagligt och i längden föga rationellt,
att dessa förslag gå ut över redan tidigare underbetalda befattningshavare.

Bland de av direktionen framförda anslagsäskanden, vilka icke av departementschefen
för närvarande tillstyrkts, märkes ett förslag om löneförbättring
för vissa reparatörer och eldare. Beträffande denna fråga inhämtas av statsrådsprotokollet: Direktionen

har anfört,att de sakkunniga, vilka verkställt översyn av tjänsteförteckningen
för statens sinnessjukhus, yttrat sig även beträffande lönegradsplaceringen
för viss ekonomipersonal vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.
Bland annat ha de sakkunniga tillstyrkt, att de extra ordinarie
eldarna av andra klass vid dessa sjukhus erhålla ordinarie ställning. I utlåtande
över de sakkunnigas förslag har direktionen även förordat, att reparatörerna
vid de båda sjukhusen uppflyttats i 8 lönegraden.

Då direktionen förutsätter, att de förslag om förhöjd lönegradsplacering
för befattningar vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, som kunna
anses stå i samband med de sakkunnigas förslag örn uppfattning av motsvarande
befattningar vid sinnessjukhusen, böra prövas samtidigt med sakkunnigförslaget,
anser sig direktionen nu böra upptaga endast de ovan angivna
förslag till lönegradsuppflyttning för befattningshavare vid nämnda två sjukhus,
vilka allenast innebära beredande av samma löneställning för dessa befattningshavare,
som för närvarande föreligger för motsvarande befattningshavare
vid sinnessjukhusen. Direktionen får sålunda föreslå, dels att reparatörerna
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet måtte placeras i åttonde
lönegraden i likhet med de hantverksföreståndare av andra klass vid
sinnessjukhusen, vilka tjänstgöra såsom reparatörer eller elektriker, och dels
att vissa eldare av andra klass — tre vid karolinska sjukhuset och fyra vid
serafimerlasarettet — måtte erhålla ordinarie anställning i lönegraden A 5
såsom fallet är med viss del av sinnessjukhusens eldare av andra klass.

Statskontoret har avstyrkt förbättrad ställning för eldarna och ansett frågan
örn uppflyttning av reparatörstjänsterna i högre lönegrad böra prövas i
sammanhang med de sakkunnigas förslag beträffande sinnessjukhusens personal.

Departementschefen har förklarat sig icke kunna tillstyrka ifrågavarande
förslag med hänsyn till de allmänna principerna för årets budgetarbete.

Av statsrådsprotokollet inhämtas vidare, att Kungl. Majit den 5 mars
1943 medgivit, att vissa vikarier och annan tillfälligt anställd arbetskraft räknat
från och med den 1 januari 1943 i den omfattning förhållandena påkalla
må av direktionen tillerkännas lönetillägg uppgående högst till belopp motsvarande
kristillägg till ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare (jfr propositionen
1943: 175, sid. 21 ff.). För innevarande budgetår har anslaget av
denna anledning höjts med 45 000 kronor. 1943 års riksdag (skrivelse nr 281)
framhöll i denna fråga, att det måhända kunde befinnas påkallat att utsträcka
detta medgivande även till andra kategorier av vikarierande personal vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Direktionen har anfört, att i händelse
en dylik utsträckning skulle ske, direktionen för sådant ändamål upptagit
ett belopp av ytterligare 45 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

61

Beträffande detta spörsmål har departementschefen anfört följande.

I propositionen 1943:175 anmäldes, att Kungl. Majit funnit sig böra medgiva,
att viss vikarierande personal tillerkändes dyrtidskompensation, motsvarande
kristillägget. Riksdagen (skrivelsen nr 281) framhöll, att en utsträckning
av detta medgivande till att omfatta även andra vikarier kunde
befinnas påkallad. För det fall, att en dylik utsträckning skulle ske, har
direktionen beräknat ett belopp av 45 000 kronor. Med hänsyn till ovissheten
örn huruvida och i vad mån kristillägg kan komma att tillerkännas
ytterligare vikariegrupper anser jag något belopp härför icke böra nu beräknas
men förutsätter, i enlighet med den av riksdagen i fjol intagna ståndpunkten,
att Kungl. Majit skall äga medgiva det överskridande av vederbörande
anslagspost, som kan komma att bli erforderligt för nämnda ändamål.

I motionerna 1:82 och II: 91 anföres bland annat.

Undersöker man, vilka kategorier av personal som återstå utöver de i ovan
nämnda kungliga brev uppräknade, finner man egentligen endast en, läkarnas.
Vikarierna inom läkargruppen äro således undantagna från den rätt att erhålla
kristillägg till sina arvoden, som tillerkänts så gott som alla övriga befattningshavare
vid sjukhusen i fråga. Förhållandet synes vara anmärkningsvärt.

Föreningen läkare i underordnad ställning, förordnade av karolinska sjukhusets
direktion, delar naturligt nog denna uppfattning. I skrivelse till
Konungen av den 8 september 1943 påtalas de vikarierande läkarnas undantagsställning
och betecknas som ett missförhållande. Vikarierna — legitimerade
läkare, ofta väl utbildade — utföra alldeles samma arbete som de
ordinarie läkarna, och dem åvilar samma arbetsbörda. Deras ställning är
dock ur många synpunkter mindre tillfredsställande. Vid ofta förekommande
militärinkallelser förlora de hela sin civila lön, oberoende av vikariatets längd
och dess eventuella fortsättande efter inkallelsens slut, och full semesterersättning
utbetalas icke, örn semester på grund av bristande tillgång pa arbetskraft
icke kan få åtnjutas. Till dessa synpunkter kunna ytterligare fogas följande.
De vikarierande läkarna föra en synnerligen osäker tillvaro, där
arbetslöshet spelar en ganska framträdande roll även under dessa tider, då
militärinkallelsema bereda många av dem en periodisk sysselsättning, om ock
knappast ett levebröd. Vid kortvarigare vikariat betyda de vid tillträdet till
och avgången från förordnandet alltid uppkommande kostnaderna för resor
och dylikt oproportionerligt mycket och medföra förhållandevis stora avbränningar
på de intjänade medlen, vilkas knapphet också av denna anledning
blir kännbar. För de obemedlade och med större skuldbördor belastade läkarna
blir det omöjligt att uppehålla ur utbildningssynpunkt värdefulla vikariat vid
de ifrågavarande universitetssjukhusen, örn ersättningarna där bliva väsentligt
sämre än vid andra sjukvårdsanstalter. Och slutligen, övriga befattningshavare
vid statens kroppssjukhus äro tillerkända kompensation för den uppkomna
dyrtiden, även örn dc befinna sig i vikaries ställning.

I ämbetsskrivelse av den 3 december 1943 meddelades emellertid direktionen
för karolinska sjukhuset, att de underordnade läkarnas framställning icke
föranledde någon Kungl. Majits åtgärd.

Motivet till detta ställningstagande angives icke, men torde få sökas i de
utlåtanden, som avgivits, den 14 september av vederbörande sjukhusdirektion,
den 16 november av medicinalstyrelsen.

Direktionen, som med sitt utlåtande vidarebefordrade skrivelsen till

62

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Konungen, tillstyrker den däri gjorda hemställan, men tillägger i omedelbar
anslutning härtill, att ett bifall skulle innebära behov av höjning av anslagsposterna
för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med 45 000 kronor
för karolinska sjukhusets del och 19 000 kronor för serafimerlasarettets, allt
räknat per budgetår.

Medicinalstyrelsen ingår på jämförelser med vikariatsersättningarna vid
statens sinnessjukhus, vilka ersättningar liro av samma storleksordning som
de vid statens kroppssjukhus utgående, och framhåller att underläkarna vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet i regel torde erhålla icke oväsentliga
extra inkomster genom arbete i öppen sjukvård och utfärdande av
intyg. Med anledning härav anser sig medicinalstyrelsen synbarligen böra
avstyrka bifall till de underordnade läkarnas framställning, ehuru den icke
bestämt yttrar sig i vare sig den ena eller andra riktningen.

Det kan med hänsyn till det just anförda icke underlåtas att något närmare
undersöka bärkraften av de skäl, som andragits emot utbetalandet av
kristillägg till de underordnade vikarierande läkarna, enär ju synnerligen starka
skäl anförts för att en kriskompensation borde komma till stånd även för
dem.

Vad då först beträffar direktionens kostnadsuppgifter, skall framhållas, att
de anförda siffrorna i och för sig äro missvisande så till vida, som de hämtats
från budgetåret 1941/42, under vilket militärinkallelserna ännu icke
voro organiserade i samma utsträckning som nu och därför delvis mycket
långvariga. Därjämte voro flera tjänster vakanta under lång tid av annan
anledning. Speciellt beträffande karolinska sjukhuset är sålunda den anförda
siffran för hög. Senare beräkningar, giltiga för det just lilländalupna kalenderåret,
antyda, att ifrågavarande kostnader nu skulle stanna vid omkring
30—35 000 kronor. Härvid bör emellertid uppmärksammas ett förhållande,
som icke framgår av direktionens sifferuppgifter. Mot den kostnadsökning,
som bifall till de underordnade läkarnas hemställan skulle komma att medföra
för angivet konto, svarar en redan nu befintlig, lika stor kostnadsminskning
på andra konton, som referera sig till de fast anställda läkarna.

Beträffande medicinalstyrelsens ovan anförda synpunkter bör helt kort
följande framhållas. Styrelsen ingår på jämförelser mellan vikarieersättningarna
vid statens kroppssjukhus och den vid sinnessjukhusen och finner på
grund av jämförelsens utfall förhållandena vid statens kroppssjukhus skäliga.
Förutsättningen för att en sådan slutsats skall kunna dragas är givetvis,
att jämförelsematerialet i och för sig fyller måttet i fråga om skälighet och
kan tilläggas karaktären av invändningsfri norm. Tyvärr torde så icke vara
fallet. Vikarierna på jämförliga befattningar vid sinnessjukhusen åtnjuta en
kontant avlöning av 600 kronor per månad, vartill kommer en bostadsförmån,
som räknas till cirka 60 kronor. På statens kroppssjukhus äro motsvarande
belopp 693, 653 och 512 kronor för vikariat på respektive Ira, 2:a och
3:e underläkarbefattningar. De senaste årens undersökningar ha i allmänhet
icke ansett sig kunna tillämpa skälighetsbegreppet på läkarlöner av denna
storleksordning. Behovslönen för en med normala studiekostnader belastad,
nybliven medicine licentiat anges på basen av till synes tillförlitliga beräkningar
till omkring 1 000 kronor per månad.

I fråga åter örn de underordnade läkarnas extrainkomster av öppen vård
och intygsutfärdande, vilka tilläggas väsentligt värde ur kompensationssynpunkt,
måste framhållas, att inkomster av öppen vård för underordnade
läkare överhuvudtaget icke förekomma på statens kroppssjukhus. Beträf -

Statsutskottets utlåtande nr 8. 63

fande intygsersättningsinkomsterna visar det sig, enligt beräkning härav för
år 1942, omfattande 113 läkare-inkomsttagare vid karolinska sjukhuset, att
cirka 40 procent av dessa uppnå en månatlig inkomst som ligger mellan 0
och 4 kronor, cirka 20 procent tillföra sig en inkomst mellan 4 och 8 kronor
månatligen, ytterligare 20 procent ligga mellan 8 och 16 kronor, 7 procent
mellan 16 och 25 kronor och 3,6 procent mellan 25 och 33 kronor. 80 procent
av de underordnade läkarna vid karolinska sjukhuset uppvisa sålunda en
månatlig medelinkomst av intygsutfärdande, som uppgår till mindre än
6 kronor.

I sina anslagsäskanden att föreläggas 1939 års riksdag föreslog direktionen
för karolinska sjukhuset, att i personalstaterna för nämnda sjukhus och för
serafimerlasarettet skulle upptagas befattningar i lönegraden A 7 dels för
sjuksköterskor som fullgjorde tjänstgöring i mera självständig ansvarsställning
såsom avdelnings-, operations-, röntgen-, laboratorie- och polikliniksköterskor,
dels ock för ett visst antal assistentsköterskor. Assistentsköterskoma
i övrigt skulle enligt direktionens förslag hänföras till lönegraden Eo 5. Att
vissa ordinarie befattningar i lönegraden A 7 uppfördes för assistentsköterskor
motiverades av direktionen med att befordringsmöjlighetema för dessa sköterskor
i annat fall skulle bliva ytterst ogynnsamma samt att man till följd
härav kunde befara, att rekryteringen skulle försvåras och i varje fall omsättningen
kunna bliva så stor, att den komme att inverka menligt för sjukvården.
Vidare framhölls, att det f dref olle obilligt, att personer med den utbildning,
som assistentsköterskorna innehade (mer än treårig sköterskeutbildning),
skulle behöva vänta 15 till 20 år, innan de kunde erhålla ordinarie
anställning. I propositionen nr 206 år 1939 biträdde departementschefen
direktionens omförmälda förslag, vilket även av riksdagen lämnades utan
erinran.

Direktionen har nu såsom ett led i de vid sjukhusen igångsatta besparingsoch
rationaliseringsundersökningarna ansett sig böra överväga lämpligheten
av att vissa assistentsköterskor ägde ordinarie anställning i lönegraden A 7.
Direktionen har därvid funnit, att ordinarie anställning i nämnda lönegrad
borde i regel förbehållas allenast de sjuksköterskor, som fullgjorde tjänstgöring
i mera självständig ansvarsställning, varför ordinarie sjuksköterskebefattningar,
som innehafts eller innehades av assistentsköterskor, enligt direktionens
mening borde vid uppkommen eller uppkommande ledighet ersättas
med befattningar i 5 lönegraden. Vid karolinska sjukhuset vore åtta och vid
serafimerlasarettet tre assistentsköterskebefattningar i lönegraden A 7 vakanta.
Direktionen har föreslagit att dessa befattningar skola utbytas mot
extra ordinarie assistentsköterskebefattningar i 5 lönegraden, och departementschefen
har anslutit sig till detta förslag. I motionerna 1:187 och
II: 290 har yrkats, att riksdagen måtte avslå förslaget.

Utskottet har vid den prövning, utskottet ägnat denna fråga, visserligen

Utskottet.

64

Statsutskottets utlåtande nr 8.

å ena sidan funnit skäl kunna åberopas för att avdelningssköterskor och med
dem jämställda placeras i en högre löneställning än assistentsköterskor, men
å andra sidan — med beaktande av de synpunkter, som år 1939 voro vägledande
för statsmakterna vid dessa frågors bedömande — icke kunnat finna
det tillfredsställande, att assistentsköterskorna vid ifrågavarande sjukhus
skulle helt berövas befordringsmöjligheterna inom assistentsköterskegraden.
Att märka är, att åtskilliga assistentsköterskor — särskilt vid nattjänstgöring
— hava ett betydande ansvar och att assistentsköterskorna hava samma
utbildning som avdelningssköterskorna m. fl. Skillnaden i löneställning mellan
lönegraden A 7 och lönegraden Eo 5, i vilken vid ett bifall till departementschefens
förslag samtliga assistentsköterskor vid ifrågavarande sjukhus
successivt skulle placeras, synes utskottet väl stor. Utskottet har ansett sig
böra ifrågasätta, huruvida icke ett visst antal ordinarie befattningar alltjämt
böra finnas för assistentsköterskoma, avsedda i första hand för de assistentsköterskor,
som hava en mera ansvarsbetonad tjänstgöring. Utskottet vill i
detta sammanhang erinra därom, att vid dövstumskoloma sjuksköterskorna
äro placerade i lönegraden A 6. Förevarande lönespörsmål synes enligt utskottets
mening böra genom Kungl. Maj:ts försorg bliva föremål för närmare
utredning. I avvaktan på att resultatet av denna utredning föreligger föreslår
utskottet, att de nu lediga assistentsköterskebefattningarna vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet i lönegraden A 7 tills vidare hållas vakanta.

Departementschefen har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår
— med hänsyn till de allmänna principerna för årets budgetarbete funnit sig
icke kunna tillstyrka det av direktionen framställda förslaget om uppflyttning
i högre lönegrad av vissa reparatörstjänster och om överföring av ett
antal eldarebefattningar från extra ordinarie till ordinarie stat. Utskottet
vill i anledning härav framhålla, att dessa lönefrågor synas böra komma under
omprövning i sammanhang med bedömandet av den av särskilda sakkunniga
verkställda översynen av tjänsteförteckningen vid statens sinnessjukhus,
i syfte att ernå så vitt möjligt enhetliga grunder för lönesättningen
för motsvarande personal vid ifrågavarande kroppssjukhus och sinnessjukhusen.

Med anledning av vad i motionerna I: 82 och II: 91 anförts och hemställts
vill utskottet framhålla, att departementschefen med hänsyn till ovissheten
om huruvida och i vad mån kristillägg kunde komma att tillerkännas ytterligare
vikariegrupper vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet icke
ansett sig böra beräkna några medel för ändamålet men förutsatt att Kungl.
Majit skulle äga medgiva det överskridande av vederbörande anslagspost,
som kunde komma att bliva erforderligt för ifrågavarande ändamål. Prövningen
av förevarande spörsmål i enlighet med den av fjolårets riksdag intagna
ståndpunkten har lagts i Kungl. Maj:ts hand.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

65

Utskottet har emellertid för sin del icke kunnat undgå att finna vissa skäl
tala för att även de vikarierande underläkarna vid nämnda sjukhus inbegripas
bland de personalgrupper, som komma i åtnjutande av kristillägg, och
utskottet vill därför ifrågasätta, att Kungl. Majit tager denna fråga under
förnyad omprövning. Med vad sålunda anförts torde motionerna I: 82 och
II: 91 få anses besvarade.

Såsom i motionen II: 374 erinrats gälla för närvarande provisoriska bestämmelser
angående ersättning för utfärdande av vissa intyg och utlåtanden
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Frågan örn ändring av dessa
bestämmelser torde enligt utskottets mening i första hand böra bliva föremål
för Kungl. Maj:ts prövning, varvid givetvis de utredningar komma att beaktas,
som verkställts av läkarintygssakkunniga och av 1938 års hälso- och
sjukvårdssakkunniga. Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke kunna tillstyrka
bifall till det i nämnda motion gjorda yrkandet.

Vad i motionen II: 362 anförts har icke givit utskottet anledning frångå
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om de kvinnliga portvakternas vid karolinska
sjukhuset löneställning. Utskottet ställer sig alltså, så vitt nu är i fråga, avvisande
till det i motionen framställda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med biträdande av Kungl.
Maj:ts här framställda förslag — frånsett utbytande av åtta sjukskötersketjänster
i lönegraden A 7 mot assistentsköterskebefattningar i lönegraden
Eo 5 — hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna 1:187 och II: 290,

a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1944/45, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som
föranledas av vad utskottet i det föregående anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

-Avlöningsstat.

I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 59 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit ......... » 3 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ......................... » 30 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 11 000

Summa kronor 104 000

Bihang till rilcsdagens protokoll 19U. G sami. Nr 8. 5

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

II. Sjukhuset i övrigt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 820 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 214 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ............... » 2 657 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 401 000

Summa kronor 4 092 000

III. Sammanfattning.

I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna
.................... kronor 104 000

II. Sjukhuset i övrigt................ » 4 092 000

Summa kronor 4 196 000;

c) till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
4 196 000 kronor;

II. att motionerna I: 82 och II: 91 må anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört;

III. att motionen II: 374, så vitt nu är i fråga, icke må av
riksdagen bifallas;

IV. att motionen II: 362, så vitt nu är i fråga, icke må av
riksdagen bifallas.

78:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77, s. 207 och 208), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset:
Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 3 100 000 kronor.

79 :o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar. Kungl.
Majit har (punkt 78, s. 208—214) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1944/
45, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för serafimerlasarettet, som
föranledas av vad departementschefen anfört; dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för serafimerlasarettet, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1944/45; dels ock till Universitetssjukhus: Serafi -

Statsutskottets utlåtande nr 8. 67

merlasarettet: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslagav
1 898 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de två under punkten 77:o) här ovan omnämnda likalydande motionerna
I: 187 och II: 290, vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen
måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag örn utbyte av 3 ordinarie sjuksköterskebefattningar
i 7 lönegraden mot extra ordinarie assistentsköterskebefattningar i
5 lönegraden samt i samband därmed höja förevarande anslag med 2 000
kronor;

dels de två under punkten 77:o) här ovan omnämnda likalydande motionerna
1:82 och II: 91, såvitt desamma avse förevarande anslag;

dels den under punkten 77:o) här ovan omförmälda motionen II: 374, så vitt
densamma avser förevarande anslag;

dels ock den under punkten 77:o) här ovan omnämnda motionen 11:362,
såvitt densamma avser förevarande anslag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 31 000 kronor. Bland
de av departementschefen tillstyrkta förändringarna beträffande personalorganisationen
märkas bland annat följande:

utbyte av tre ordinarie sjukskötersketjänster i lönegraden A 7 mot extra
ordinarie assistentsköterskebefattningar i lönegraden Eo 5;

nyanställning av en kvinnlig portvakt, en städerska, två sköterskeelever
och ett skrivbiträde;

nyanställning av en tredje underläkare, avsedd för neuro-kirurgiska kliniken;
samt

utbyte av arvodesbefattningen som specialist i plastisk kirurgi (arvode
5 000 kronor) mot en överläkarbefattning i lönegraden Eo 26 i samma ämne.

Departementschefen har beträffande ett av direktionen framlagt förslag
örn beräknande av ett belopp av 20 700 kronor till dyrtidskompensation åt
viss vikarierande personal hänvisat till vad han anfört beträffande motsvarande
fråga vid karolinska sjukhuset.

Med åberopande av vad utskottet under punkten 77:o) anfört anser utskottet,
att de tre sjuksköterskebefattningarna i lönegraden A 7, som departementschefen
föreslagit ersatta med assistentsköterskebefattningar i lönegraden
Eo 5, böra bibehållas på personalförteckningen, men tills vidare hållas
vakanta.

I övrigt har utskottet icke funnit annat att erinra mot vad Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit än att med anledning av inrättandet av
en särskild överläkarbefattning i plastisk kirurgi i lönegraden Eo 26 det till en
specialist i plastisk kirurgi nu utgående arvodet å 5 000 kronor bör bortfalla.
Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, bör alltså i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag minskas med 5 000
kronor till (143 800 — 5 000 =) 138 800 kronor och anslagets slutsumma
uppf (irås med (1 898 000 — 5 000 =) 1 893 000 kronor.

Utskottet.

68 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet har icke funnit skäl tillstyrka det i motionen II: 362 — så vitt
nu är i fråga — gjorda yrkandet om anställandet av en kvinnlig portvakt i
lönegraden A 5.

Beträffande frågan örn löneförbättring för reparatörer och vissa eldare hänvisar
utskottet till vad utskottet i samma fråga anfört beträffande karolinska
sjukhuset.

Vidkommande de i motionerna I: 82 och II: 91 samt II: 374 gjorda yrkandena
— såvitt de avse serafimerlasarettet — får utskottet hänvisa till den
ståndpunkt utskottet intagit till dessa spörsmål vid behandlingen av karolinska
sjukhusets avlöningsanslag.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna 1:187 och II: 290,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1944/45, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för serafimerlasarettet, som
föranledas av vad utskottet i det föregående anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 376 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 138 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.................. » 1 177 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .. ......... » 201 200

Summa kronor 1 893 000;

c) till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
1 893 000 kronor;

II. att motionerna I: 82 och II: 91 må anses besvarade med
vad utskottet ovan anfört;

III. att motionen II: 374, så vitt nu är i fråga, icke må av
riksdagen bifallas;

IV. att motionen II: 362, så vitt nu är i fråga, icke må av
riksdagen bifallas.

80:o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 214—216), vilket innebär en
anslagsminskning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

69

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:
Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 1 505 000 kronor.

81 :o) Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 216—218), vilket
innebär en anslagshöjning med 37 000 kronor av automatisk natur, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska
sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 527 000 kronor.

82:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s.
218—220), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot
vad departementschefen i detta sammanhang anfört, hemställa,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret
1944/45 anvisa ett anslag av 190 000 kronor.

83:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i
Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 82, s. 220—230) föreslagit riksdagen
att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av
500 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsminskning med 20 000 kronor,
uppkommen å ena sidan genom bland annat bortfallande av vissa engångsutgifter
och minskning av de beräknade utgifterna för kosthåll, å andra sidan
genom viss ökning av utgifterna för avlöningar. I sistnämnda hänseende har
departementschefen tillstyrkt en viss ökning av den underordnade läkarpersonalen
och en förbättring av dess lönest åkning samt förklarat sig icke motsätta
sig en reglering av anställningsförhållandena för viss biträdespersonal.
Beträffande de ökade kostnaderna för avlöning åt läkare framhåller departementschefen,
att enligt hittills gällande avtal mellan staten, Stockholms stad
och Stockholms läns landsting angående bestridande av barnbördshusets
driftskostnader, vilka avtal ligga till grund för anslagsberäkningen för nästa
budgetår, har statsverket att i princip ensamt svara för dessa kostnader.
Den ifrågasatta ökningen av kostnaderna för läkarpersonalens avlöning borde
därför helt bäras av statsverket.

Departementschefen har framhållit, att enligt hittills gällande avtal mellan
staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting angående bidrag till
driftskostnaderna vid allmänna barnbördshuset, vilka avtal skola ligga till

Utskottet.

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

grund för anslagsberäkningen för nästa budgetår, har statsverket att i princip
svara för kostnaderna för avlönande av läkarpersonalen vid barnbördshuset.
Med hänsyn härtill har utskottet icke velat motsätta sig bifall till Kungl.
Maj:ts förslag, att statsverket kommer att svara för den av direktionen över
barnbördshuset föreslagna utökningen av och löneförbättringen åt den underordnade
läkarpersonalen. I enlighet med vad departementschefen förordat anser
utskottet att, för åtnjutande av löneförbättringen bör uppställas villkor
av innebörd, att ifrågavarande läkare icke i vidare mån än motsvarande läkare
vid karolinska sjukhuset skola äga uppbära särskild avgift för intyg, poliklinikavgifter
m. m.

Med biträdande även i övrigt av Kungl. Maj:ts föreliggande förslag hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna
barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1944/45
anvisa ett anslag av 500 000 kronor.

84:o) Universitetssjukhus: Bidrag- till pediatrisk klinik och poliklinik
i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 230),
vilket innebär en anslagshöjning med 2 800 kronor, avsedd till förbättring av
arvodet för amanuensen vid nämnda poliklinik, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till
pediatrisk klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 71 100 kronor.

85:o) Universitetssjukhus: Nedsättning- i vissa fall av vårdavgifterna
vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 84, s. 230
och 231) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1944/45 anvisa ett anslag av 4 000 kronor.

Till detta ändamål beviljades anslag första gången av 1942 års riksdag.
Syftet med anslaget är, såsom framgår av den i 1942 års åttonde huvudtitel,
punkten 80 (s. 202 f.), lämnade redogörelsen, att säkerställa tillgången till
för undervisningen erforderligt patientmaterial vid karolinska institutets klinik
för hudsjukdomar, där den enda undervisningen inom landet i detta ämne
bedrives. Anslaget användes enligt klinikchefens bestämmande till nedsättande
av legosängsavgiften för obemedlade och mindre bemedlade sjuka med
hemort utom Stockholm.

Kanslern för rikets universitet har hemställt, att anslaget måtte uppföras
med oförändrat belopp för nästa budgetår. Departementschefen har biträtt
kanslerns förslag.

Av handlingarna i detta ärende inhämtas, att professorn i dermatologi
och syfilidologi vid karolinska institutet, tillika överläkare och poliklinikföreståndare
vid S:t Görans sjukhus, Sven Hellerström för sin del föreslagit,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

71

att anslaget till ifrågavarande ändamål måtte höjas till 10 000 kronor. Till
stöd härför anförde Hellerström i huvudsak följande.

En väsentlig del av den dermato-syfilidologiska klinikens hudklientel hade
bestått av icke-stoekholmare, i allmänhet svårtolkade och svårbehandlade
utredningsfall, vilka varit av största värde ur undervisningssynpunkt. På
grund av bristen på specialutbildade läkare och vårdmöjligheter för hudpatienter
utanför Stockholm hade detta klientel inremitterats eller självt sökt
sig till S:t Görans specialklinik. Under åren 1940—1942 hade, tydligen av
ekonomiska skäl, enär dagavgiften för vård å allmän sal av icke-stockholmare
höjts till 10 kronor, en nedåtgående tendens beträffande detta klientel gjort
sig gällande. Det av riksdagen beviljade anslaget på 4 000 kronor för budgetåret
1942/43 till nedsättning efter klinikchefens bestämmande i vissa fall av
ovannämnda vårdavgifter hade visat sig fylla ett synnerligen stort behov
och varit ett oskattbart värde för undervisningen och forskningen samt givetvis
även för de patienter med hemort utanför Stockholm, vilka vore i behov
av specialvård å omförmälda klinik.

Av anslaget som först den 1 oktober 1942 kunde börja anlitas hade i början
av april 1943 endast återstått omkring 400 kronor, trots att den största sparsamhet
med medlen iakttagits. Till början av april 1943 hade 28 patienter
erhållit nedsättning i vårdavgiften. I flera fall hade det varit önskvärt, att
vederbörande patient kunnat få större nedsättning av avgiften än som nu
varit möjligt, för att patienten icke på grund av sina egna ekonomiska förhållanden
skulle behöva utskrivas för tidigt. Det hade även visat sig nödvändigt
att begränsa hjälpen till sådana mindre bemedlade patienter, som
ej velat anlita fattigvården. Det vore sålunda i mycket begränsad utsträckning,
som det beviljade anslaget räckt till att berika undervisningsmaterialet.
På sex månader hade 90 procent av medlen förbrukats och ändå hade den
största sparsamhet iakttagits och sovring av klientelet företagits.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med hänsyn till vad av vederbörande överläkare vid S:t Görans sjukhus
anförts i fråga om behovet av ökade medel för nedsättning i vissa fall av
avgifterna för vård å sjukhusets dermato-syfilidologiska klinik anser utskottet
att till ett kommande år bör tagas under övervägande huruvida icke förevarande
anslag är alltför knappt utmätt.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Nedsättning i
vissa fall av vårdavgifterna vid S:t Görans sjukhus i Stockholm
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 4 000
kronor.

8(i:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare
vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt
medicine kandidater. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s.
231), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

Utskottet.

72

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret
1944/45 anvisa ett anslag av 12 600 kronor.

87:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 231), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa
ett anslag av 7 500 kronor.

88:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s.
231 och 232), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1944/45 anvisa ett anslag av 18 000 kronor.

89:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga i
akademiska befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 88, s. 232), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 15 000
kronor.

90:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt studerande
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 89) föreslagit riksdagen
i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

91 :o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund. Gemensamma
universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 90, s. 233), vilka innebära
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

73

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för
främjande av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala
och Lund ett anslag av 10 000 kronor;

b) till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier
för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kimrgiska institutet ett anslag av 35 000
kronor.

92:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 91, s. 233 och 234), vilket innebär en anslagshöjning
med 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman (institutets
chef, tillika professor i rasbiologi vid
universitetet i Uppsala):

a. Lön och tjänstgörings penningar

.......... kronor 12 000

Anm.: Av detta belopp utgöra
8,000 kronor lön och 4,000 kronor
tj änstgöringspenningar.

b. Ålderstillägg ........ » 1 000

Anm.: Ålderstillägget utgår
efter 5 års tjänstgöring.

Summa kronor 13 000
Avgår: pensionsavdrag,

förslagsvis.......... » 800 kronor 12 200

2. Arvode och särskild ersättning bestämd

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... » 10 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 20 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 3 000

Summa kronor 46 000;

b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 46 000 kronor.

93:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 92, s. 234 och 235), vilket innebär en höjning med
800 kronor av anslagsmedlen till övriga expenser, hemställer utskottet,

74

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 8 600
kronor.

94:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 93, s. 235—237), vilket innebär en anslagshöjning med
3 000 kronor i syfte att bereda ökade medel till insamling av ytterligare
arbetsmaterial, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.

95:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 94, s. 237 och 238), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 400 kronor i syfte att bereda medel till heltidsanställning av institutets
skrivbiträde, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) höja den i avlöningsstaten för farmaceutiska institutet
uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal med 1 400 kronor till 36 600 kronor samt avlöningsstatens
slutsumma med likaledes 1 400 kronor till
95 700 kronor;

b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 95 700 kronor.

96 :o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. Farmaceutiska institutet:
Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s.
238), vilka innebära anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Farmaceutiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 18 500 kronor;

b) till Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 2 500 kronor.

97:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 96, s. 239), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Avlöningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 26 100
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

75

98:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 97, s. 239 och 240), vilket innebär en anslagshöjning
med 6 000 kronor, belöpande med 1 000 kronor på anslagsmedlen till övriga
expenser och i övrigt på en engångsanvisning för anskaffande av förvaringsskåp,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
10 000 kronor.

99:o) Ortnaninskomniissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, s. 240),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt matenal för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 kronor.

100:o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99, s. 241), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar, som
bedriva ortnamnsundersökningar, för budgetåret 1944/45 anvisa
ett anslag av 2 000 kronor.

101:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 100, s.
241—243) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven personalförteckning och avlöningsstat för landsmålsarkiven, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1944/45, dels ock till Landsmålsarkiven:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
114 800 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 8 300 kronor, väsentligen
föranledd av att det förutsatts, att en för närvarande vakanssatt arkivarietjänst
i lönegraden Eo 21 vid Uppsala-arkivet skulle få återbesättas.
Beträffande denna fråga har styrelsen jör landsmåls- och jolkminnesarkivet i
Oppsala anfört följande.

När dåvarande arkivarien och expeditionsföreståndaren i lönegraden Eo 21
filosofie licentiaten Manne Eriksson förordnades att från och med den 1 januari
1941 vara medarbetare i lönegraden Eo 26, bestämdes samtidigt, att den ledigblivna
arkivarietjänsten tills vidare skulle vakanssättas utan vikarie. Eriksson
måste därför trots sin befordran fortsätta att sköta arkivariens och
expeditionsföreståndarens åligganden och har följaktligen icke kunnat taga
itu med den arbetsuppgift, som arkivledningen avsett just för honom, nämligen
Upplandsundersökningen. Eriksson, som är född upplänning, är utom -

76

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

ordentligt väl förtrogen med uppländska folkmål och folktraditioner samt
har utgivit flera arbeten i detta ämne.

Uppland hör till de språk- och kulturområden, som just nu kanske alka
mest påfordra en grundligare undersökning. Provundersökningar ha visat,
att traditionsupplösningen där är mycket långt hunnen och att läget starkt
försämrats bara under de allra sista åren. Ytterligare dröjsmål måste medföra,
att åtminstone i de sydliga, centrala och västliga delarna av Uppland —
där den språkliga nivelleringen gått fortast — inga dialektundersökningar
längre kunna företagas.

Erikssons sakkunskap kan ej användas för denna utomordentligt viktiga
och brådskande Upplandsundersökning, om ej en särskild arkivarie och
expeditionsföreståndare förordnas. Med hänsyn till det sagda samt jämväl
till den omständigheten, att just under år 1944 en med arkivets administrativa
arbeten, dess grammofonupptagningar, skivarkiv och tekniska apparater
sällsynt väl förtrogen kraft finnes att tillgå, hemställer styrelsen, att befattningen
i lönegraden Eo 21 som arkivarie och expeditionsföreståndare måtte få
återbesättas.

Kanslern för rikets universitet och statskontoret ha ansett sig icke böra
tillstyrka ändring av beslutet om vakanssättning av ovannämnda arkivarietjänst.

Departementschefen har för egen del anfört.

Behovet av att kunna undersöka landsmål och folktraditioner i vissa delar
av Uppland, innan traditionsresterna där helt försvinna, synes vara så stort,
att åtgärder böra vidtagas för möjliggörande av en dylik undersökning. För
att den för en sådan uppgift särskilt kvalificerade tjänstemannen vid Uppsalaarkivet
skall kunna ägna sig åt undersökningen i fråga, har föreslagits, att
den vakanssatta tjänsten som arkivarie-expeditionsföreståndare — vars benämning
bör ändras till enbart arkivarie — i lönegraden Eo 21 vid arkivet
skall få återbesättas. Jag anser mig böra tillstyrka detta förslag.

I fråga om personalförteckningen innebär Kungl. Maj:ts förslag ändrad
benämning av de därå uppförda befattningarna.

Utskottet anser liksom departementschefen att behovet av att kunna undersöka
landsmål och folktraditioner i vissa delar av Uppland, innan traditionsrestema
där helt försvinna, torde vara så stort, att åtgärder synas böra vidtagas
för möjliggörande av en dylik undersökning. Utskottet biträder därför
departementschefens förslag att den nu vakanssatta tjänsten som arkivarieexpeditionsföreståndare
i lönegraden Eo 21 vid Uppsalaarkivet får återbesättas,
i syfte att lösgöra den för ovannämnda uppgift särskilt kvalificerade
tjänstemannen därstädes.

Med biträdande även i övrigt av vad departementschefen under denna
punkt förordat, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

a) godkänna följande personalförteckning för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Statsutskottets utlåtande nr 8. 77

Personalförteckning.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala.

Befattning. Lönegrad.

1 arkivchef................................... Eo 30

3 förste arkivarier............................. Eo 26

3 arkivarier .................................. Eo 21

Landsmålsarkivet i Lund.

1 arkivchef...................... Eo 28

1 arkivarie ................................... Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . kronor 99 600

2. Rörligt tillägg, förslag snis............ » 15 200

Summa kronor 114 800;

c) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 114 800 kronor.

102:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 101, s. 243), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 kronor.

103:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt
material. Kungl. Majit har (punkt 102, s. 243—246) föreslagit riksdagen
att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 42 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 235), vari hemställts, att riksdagen
måtte höja ifrågavarande anslag med 12 500 kronor utöver föreslagna
42 000 kronor till 54 500 kronor.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, varav
3 000 kronor för att möjliggöra ökad upptagning på grammofon av folkminnes-
och dialektmaterial och 7 000 kronor för inlösen av framlidne pro -

Utskottet.

78 Statsutskottets utlåtande nr 8.

fessorn H. Geijers efterlämnade samlingar av äldre språkligt och folkloristiskt
material.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat, att nordiska museet,
Hyltén-Cavallius-stiftelsen i Lund, institutet för folkminnesforskning vid
Göteborgs högskola samt institutet för folklivsforskning i Stockholm i gemensam
framställning, under åberopande av innehållet i den vid 1943 års
riksdag av herr F. Ström väckta motionen I: 160, anhållit om ett anslag av
12 500 kronor för folkminnesinsamling genom s. k. ortsmeddelare, att fördelas
mellan ifrågavarande fyra institutioner. Under hänvisning till att departementschefen
i annat sammanhang (se ovan) tillstyrkt anvisande av ökade
medel till folkminnes- och landsmålsforskningen, har departementschefen dock
sett sig nödsakad att för närvarande avstyrka ifrågavarande framställning.

I motionen I: 235 hemställes om bifall till nyssnämnda framställning.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, varigenom förevarande anslag
för nästa budgetår kommer att höjas med ett belopp av 10 000 kronor. Att
härutöver i enlighet med vad i motionen I: 235 yrkats under anslaget anvisa
12 500 kronor för folkminnesinsamling genom s. k. ortsmeddelare kan utskottet
för närvarande icke tillstyrka.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen I: 235, till Landsmålsarkiven: Insamling
och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 42 000 kronor.

104:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamns- och
dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 103, s. 246), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid
institutet för ortsnamns- och dialektforskning vid Göteborgs
högskola för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 5 000
kronor.

105:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs
högskola. Kungl. Maj:t har (punkt 104, s. 246 och 247) föreslagit riksdagen
att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av
9 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 237), vari hemställts, att riksdagen
måtte höja ifrågavarande anslag med 1 400 kronor till 11 000 kronor.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

79

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår till ifrågavarande institut.

Utskottet anser sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
har icke funnit skäl föreligga att biträda det i motionen 1:237 framställda
yrkandet. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen I: 237, såsom Bidrag till institutet
för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola för budgetåret
1944/45 anvisa ett anslag av 9 600 kronor.

106:o) Bidrag till undervisning i meteorologi vid Stockholms högskola.
Bidrag till institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 105 och 106) föreslagit
riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

Tekniska högskolor.

Departementschefen har inledningsvis anfört följande.

Innan jag närmare ingår på de tekniska högskolornas anslagsäskanden för
nästa budgetår, erinrar jag, att 1940 års sakkunniga för den högre tekniska
undervisningen den 25 oktober 1943 avlämnat betänkande med utredning och
förslag angående den högre tekniska undervisningen (statens offentliga utredningar
1943:34—37). Förslaget, vilket syftar till en vittgående omorganisation
och utbyggnad av den tekniska högskoleundervisningen, avsedd att genomföras
successivt med början från och med nästa budgetår, befinner sig för
närvarande under remissbehandling. Remissbehandlingen och den därpå följande
beredningen av detta omfattande ärende kunna emellertid icke beräknas
bli avslutade i så god tid, att förslag i ämnet skulle kunna föreläggas
riksdagen under dess nu inledda session. När jag haft att taga ställning till
de tekniska högskolornas anslagsäskanden för nästa budgetår, vilka i stor
utsträckning bygga på de sakkunnigas förslag, har jag därför nödgats skjuta
på framtiden de framställningar från högskolornas sida, vilka synts mig böra
upptagas till närmare prövning först i samband med de sakkunnigas förslag.

107:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Majit
har (punkt 107, s. 249—261) föreslagit riksdagen att dels besluta, att personalförteckningen
för tekniska högskolan i Stockholm skall från och med
budgetåret 1944/45 utökas med två professurer i lönegraden A 30; dels bemyndiga
Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i den till nämnda personalförteckning
hörande anmärkningen, som föranledas av vad departementschefen
förordat; dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för

Utskottet.

Utskottet.

80 Statsutskottets utlåtande nr 8.

tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45; dels ock till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 301 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr R. Lindström väckt motion (I: 188), vari hemställts, att
riksdagen matte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära inrättande
av en professur i stadsbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande:

a) uppdelning av professuren i kemisk teknologi i två professurer, omfattande
teknisk oorganisk, respektive teknisk organisk kemi;

b) inrättande av en speciallärarbefattning i elektrotekniska mätmetoder
(arvode 6 500 kronor);

c) omreglering av de fyra docentstipendierna på så sätt, att de komma att
utgå efter samma grunder som docentstipendierna vid universiteten och karolinska
institutet;

d) ökning med 50 000 kronor av anslagsmedlen till avlönande av tillfälliga
lärarbiträden och assistenter;

e) anvisande av 5 000 kronor till extra arbetshjälp på högskolans kansli;
samt

f) inrättande av en maskinteknikerbefattning och en ny laboratorievaktmästartjänst,
båda i lönegraden Ex 7.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning med 76 100
kronor.

Vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit har icke givit utskottet
anledning till erinran eller uttalande.

Vidkommande det i motionen I: 188 framställda yrkandet får utskottet
erinra därom, att 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen
i sitt den 9 oktober 1943 avgivna betänkande föreslagit, att den nuvarande
speciallärarbefattningen i stadsbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm
skall ersättas med en professur i ämnet. Ifrågavarande betänkande är för närvarande
föremål för remissbehandling. Frågan om inrättandet av nämnda professur
synes utskottet i första hand böra prövas av Kungl. Majit, sedan berörda
remissförfarande slutförts. Utskottet anser fördenskull icke, att riksdagen,
innan frågan blivit vederbörligen färdigberedd, bör i skrivelse till
Kungl. Majit påyrka professurens inrättande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må,

a) besluta, att personalförteckningen för tekniska högskolan
i Stockholm skall från och med budgetåret 1944/45 utökas
med två professurer i lönegraden A 30;

Statsutskottets utlåtande nr 8.

81

b) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i
den till nämnda personalförteckning hörande anmärkningen,
som föranledas av vad departementschefen förordat;

c) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 641000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit........... » 252 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................ » 658 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 99 800

Summa kronor 1 651 500
Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande ........... kronor 350 000

Nettoutgift kronor 1 301 500;

d) till Tekniska, högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 301 500
kronor;

II. att motionen I: 188 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

108:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 108, s. 261—264), vilket innebär en anslagshöjning
med 22 700 kronor, varav 15 200 kronor avses för vissa engångsutgifter,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 449 700 kronor.

109:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 109, s. 264—266), vilket innebär en anslagshöjning
med 80 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Materiel m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 575 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 6 sami. Nr 8.

6

Utskottet.

82 Statsutskottets utlåtande nr 8.

110:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110,
s. 266), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 40 000
kronor.

lilio) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. Kungl. Majit har
(punkt lil, s. 267) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret
1944/45 anvisa ett anslag av 11 000 kronor.

Kungl. Marits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår.

För budgetåret 1940/41 var detta anslag uppfört med 16 000 kronor, varav
11 000 kronor disponerades till stipendier åt mindre bemedlade eller medellösa
studerande vid högskolan och 5 000 kronor till resebidrag åt studerande för
deltagande i obligatoriska exkursioner och fältövningar i anslutning till undervisningen
inom vissa avdelningar (väg- och vattenbyggnad, bergsvetenskap
och lantmäteri). Från och med budgetåret 1941/42 har sistnämnda anslagspost
indragits, varför anslaget sänkts till 11 000 kronor.

Högskolans lärarkollegium har hemställt om en anslagshöjning med 18 000
kronor. Av detta belopp skulle 1 000 kronor avses till förstärkning av anslagsmedlen
för stipendier åt studerande, 5 000 kronor till resebidrag åt studerande
för deltagande i exkursioner och 12 000 kronor till resestipendier
åt lärare för utrikes studieresor. Departementschefen har emellertid icke ansett
sig för närvarande kunna tillstyrka en höjning av ifrågavarande anslagsmedel.

Utskottet, som biträder Kungl. Majits förevarande förslag, vill allenast
framhålla önskvärdheten av att, så snart det statsfinansiella läget medgiver,
medel åter måtte anvisas till resebidrag åt studerande för deltagande i obligatoriska
exkursioner och fältövningar i anslutning till undervisningen inom
vissa avdelningar.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 11 000
kronor.

112:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning
av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 112, s. 267
269) och under framhållande av, att enligt utskottets mening medel ur ifrågavarande
anslag torde böra utgå även för inredning och utrustning av de
lokaler, som iordningställas för institutionen för järnets bearbetning och behandling,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

113:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 113, s. 269—279) föreslagit riksdagen att dels besluta, att personalförteckningen
för Chalmers tekniska högskola skall från och med budgetåret
1944/45 utökas med en professur i lönegraden A 30; dels bemyndiga Kungl.
Majit att vidtaga den ändring i den till nämnda personalförteckning hörande
anmärkningen, som föranledes av vad departementschefen förordat; dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45; dels
ock till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 491 200 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande:

a) inrättande av en professur i elektrisk anläggningsteknik i stället för
den nuvarande speciallärartjänsten i samma ämne;

b) anvisande av medel till speciallärartjänster i kemisk textilteknologi (arvode
2 400 kronor) och textil materiallära (arvode 1 800 kronor);

c) omreglering av docentstipendierna på samma sätt som föreslagits beträffande
docentstipendiema vid tekniska högskolan i Stockholm;

d) förstärkning av anslagsmedlen till assistenter och lärarbiträden med
20 000 kronor;

e) anställande av två skrivbiträden i lönegraden Ex 2 vid högskolans kansli
och 2 laboratorievaktmästare i lönegraden Ex 7;

f) anvisande av 3 000 kronor till extra arbetshjälp vid biblioteket.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning med 42 900
kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, får hemställa,

att riksdagen må,

a) besluta, att personalförteckningen för Chalmers tekniska
högskola skall från och med budgetåret 1944/45 utökas
med en professur i lönegraden A 30;

b) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga den ändring i
den till nämnda personalförteckning hörande anmärkningen,
som föranledes av vad departementschefen förordat;

c) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Utskottet.

84

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 236 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............. » 90 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 282 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 42 000

Summa kronor 651 200

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter ......................... kronor 160 000

Nettoutgift kronor 491 200;

d) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 491 200 kronor.

114:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader.I enlighet medKungl.
Majits förslag (punkt 114, s. 279—281), vilket innebär en anslagshöjning med
27 700 kronor, huvudsakligen avseende anslagsmedlen till övriga expenser,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
153 000 kronor.

115:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 115, s. 281—283), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor, huvudsakligen avseende vissa nyanskaffningar,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 215 000 kronor.

116:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 116, s.
283), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp
och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

117:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. Kungl. Majit har
(punkt 117, s. 283 och 284) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 5 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 85

Detta anslag är för närvarande uppfört nied 900 kronor, varför Kungl.
Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning nied 4 100 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att högskolans styrelse begärt en höjning
till 6 000 kronor och till stöd därför anfört.

Högskolans stipendiefonder ha- under det senaste årtiondet starkt minskat
i betydelse genom den allmänna nedgången i räntesatserna. Högskolan är
därför i behov av att detta anslag blir ett stipendieanslag i ordets verkliga
mening. Vid tekniska högskolan i Stockholm har anslag utgått med 11,000
kronor årligen till stipendier åt mindre bemedlade eller medellösa elever. Elevantalet
vid Chalmers tekniska högskola är något över hälften av det vid tekniska
högskolan i Stockholm. På grund härav hemställer styrelsen om höjning
av anslaget till stipendier till 6,000 kronor, att utgå till mindre bemedlade
eller medellösa studerande.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Av det betänkande, som avgivits av sakkunniga för den högre tekniska
undervisningen, inhämtas, att stipendiefonderna vid Chalmers tekniska högskola
den 30 juni 1938 uppgingo till cirka 423,000 kronor med omkring 12,800
kronor i årlig ränteavkastning och den 30 juni 1942 till cirka 440,000 kronor
med omkring 15,000 kronor i årlig ränteavkastning. Till jämförelse må nämnas,
att motsvarande fonder vid tekniska högskolan under samma tidsperiod
stigit från 2,636,000 kronor till 2,971,000 kronor, medan ränteavkastningen
under samma tid sjunkit från 105,000 kronor till 102,000 kronor.

Av de anförda uppgifterna torde framgå, att Chalmers tekniska högskola
i jämförelse med systerinstitutionen i Stockholm är missgynnad i fråga om
möjligheterna att bereda stipendieförmåner åt de studerande. Detta förhållande
ter sig enligt min mening desto mer obefogat, som terminsavgifterna
vid Chalmers tekniska högskola numera höjts till samma, nivå som vid
Stockholmshögskolan. Jag anser mig därför icke kunna motsätta mig högskolestyrelsens
förslag örn höjning av stipendieanslaget utan tillstyrker, att
detsamma för nästa budgetår höjes med 4,100 kronor till 5,000 kronor.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag, har dock icke
kunnat undgå att finna att, även efter*den av departementschefen förordade
höjningen av anslaget till stipendier vid Chalmers tekniska högskola, denna
högskola i förhållande till tekniska högskolan i Stockholm icke synes hava
blivit proportionsvis fullt rättvist tillgodosedd med anslagsmedel för här ifrågavarande
ändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 5 000
kronor.

Utskottet.

118:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya
lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 284), vilket
innebär, att av det belopp av tillhopa 490 000 kronor, som förutsatts skola

86

Statsutskottets utlåtande nr 8.

anvisas för maskin- och instrumentutrustning samt möblering av den nya
väg- och vattenbyggnadsinstitutionen, för nästa budgetår anvisas ett slutanslag
av 190 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning
och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 190 000 kronor.

119:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 119, s. 284 och 285), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska
studier för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 45 000 kronor.

120:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag
till främjande av teknisk forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 120, s. 285 och 286), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska,
högskolorna: Bidrag till främjande av teknisk forskning
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
150 000 kronor.

121 :o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 121, s. 286), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.

122:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 122, s. 286 och 287), vilket innebär en anslagshöjning med
3 000 kronor, föranledd av ökad belastning å anslaget, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
10 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

87

123:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Extra
undervisningskurser. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123,
s. 287 och 288) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Extra undervisningskurser för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

Skolöverstyrelsen.

124:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 124,
s. 289—307) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven personalförteckning och avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1944/45; dels ock till Skolöverstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
755 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av fru Anna SjöströmBengtsson
(I: 87) och den andra inom andra kammaren av fröken Kerstin
Hesselgren m. fl. (II: 186), vari hemställts, att riksdagen måtte höja förevarande
anslag med 3 000 kronor till 758 500 kronor i syfte att bereda ökade
medel till arvoden åt konsulenten i hushållsgöromål och konsulenten i kvinnlig
slöjd.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det motionsvis gjorda yrkandet,
hänvisas till motionen I: 87.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande:

a) inrättande av en tjänst som administrativ byråchef i lönegraden A 30
med arvode såsom avdelningschef;

b) indragning av en amanuenstjänst vid bifall till förslaget under a);

c) anställande av ett skrivbiträde i lönegraden Ex 2 såsom biträde åt
skolöverläkaren;

d) anställande av en biblioteksamanuens i lönegraden Ex 15;

e) anvisande av 3 000 kronor såsom arvode åt en pedagogisk inspektör över
verksamheten vid statsunderstödda daghem och lekskolor;

f) ändrad benämning av vissa befattningar.

Beträffande förslaget örn inrättande av en tjänst såsom administrativ
byråchef inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat följande.

Skolöverstyrelsen har vid sina anslagsberäkningar för nästa budgetår i enlighet
med förslag, som framlagts såsom resultat av en i samråd med besparingsbercdningen
företagen särskild organisationsundersökn
i n g, föreslagit inrättande av en tjänst såsom administrativ byråchef i
lönegraden A 30.

88 Statsutskottets utlåtande nr 8.

I redogörelsen för nämnda organisationsundersökning anföra utredningsmännen
bland annat.

Allmänna synpunkter på arbetsfördelningen. På
grund av skolöverstyrelsens nuvarande arbetsformer Ilar det kommit att utbildas
en tendens till utjämning av skillnaderna mellan de kvalificerade
kanslitjänstemännens arbetsuppgifter inbördes. Arbetsuppgifterna för en
sekreterare, en notarie och en amanuens kunna vara i princip nästan desamma.
De kvalificerade kanslitjänstemännen få i viss utsträckning utföra
arbeten, som lämpligen borde utföras av kansli- eller kontorsbiträden eller
expeditions vakter. Även undervisningsrådens tid upptages till icke ringa del
av sådana göromål, som måste sägas vara mindre kvalificerade. Denna
mindre rationella och ändamålsenliga arbetsfördelning inom överstyrelsen
torde emellertid icke uteslutande bero på bibehållande av den föråldrade arbetsformen
utan också på en förefintlig markant brist på biträdespersonal i
mindre kvalificerad tjänsteställning.

Enligt vår mening är därför önskemålet örn en ändamålsenligare arbetsfördelning
mellan olika slag av befattningshavare ett av de mest betydelsefulla.
En rationell arbetsfördelning måste bygga på den till synes självklara
principen, att de olika arbetsuppgifterna i görligaste mån uppdelas i grupper,
så att uppdelningen så nära som möjligt motsvarar de olika grupperna
av befattningshavare med hänsyn till dessas tjänsteställning och allmänna kvalifikationer.
Varje tjänsteman bör således i största möjliga utsträckning få
utföra sadant arbete, för vilket han är högst kvalificerad, och i minsta möjliga
utsträckning sådant, som lika bra eller bättre kan utföras av en mindre
kvalificerad tjänsteman. Undervisningsrådens, kanslitjänstemännens, kanslibiträdenas,
leon torsin träd en as och expeditionsvaktemas göromål borde sålunda
skarpare skiljas från varandra än vad nu är fallet.

Det torde vara uppenbart och har också vid flera tillfällen uttalats, att
undervisningsråden tyngas av åtskilliga arbetsuppgifter, vilka icke kräva pedagogisk
sakkunskap och därmed ligga vid sidan av undervisningsrådens
egentliga arbetsområden. Det synes vara i hög grad angeläget, att dylika
ärenden av förvaltningsrättslig eller administrativ art, vilka inom varje rotels
område icke äro så få, i största möjliga utsträckning överlämnas för beredning
och föredragning till kanslitjänstemän med för dessa ärendens handläggning
lämplig utbildning. Det mest rationella synes vara, att dessa administrativa
ärenden sammanföras till en särskild administrativ byrå inom
överstyrelsen, varom också förslag vid flera tillfällen framförts.

En rationell omgruppering av de s. k. notariegöromålen synes icke vara
av mindre genomgripande natur. Såsom ovan framhållits, utföras dessa göromål
nu av alla grader av befattningshavare från sekreterare till tillfälligt
anställd personal och utgöra en heterogen samling. Inom denna samling
kunna särskiljas olika slags göromål, vilka skulle kunna karakteriseras allt
efter sin art såsom. sekreterargöromål, notarie- eller amanuensgöromål,
kansli- eller kontorsbiträdesgöromål eller expeditionsvaktsgöromål. Naturligtvis
äro gränserna mellan de olika grupperna icke skarpa utan tämligen
flytande. En genomgripande uppdelning på detta sätt av göromålen på skilda
befattningshavare efter de senares tjänsteställning och kompetens skulle
utan tvivel medföra en betydande rationalisering. I det hela torde, såsom
ovan antyddes, en dylik omgruppering medföra, att en icke ringa del av det
arbete, som nu utföres av kvalificerade kanslitjänstemän, skulle kunna över -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

89

föras till kansli- och kontorsbiträden. Dels skulle härigenom den kvalificerade
kanslipersonalens arbetskraft kunna frigöras för mer kvalificerade uppgifter
av administrativ art, som nu handhavas av undervisningsråden, vilka
på detta sätt skulle kunna ägna sig mera åt sina egentliga uppgifter. Dels
skulle antalet mer kvalificerade kanslitjänstemän kunna minskas mot det
att biträdespersonalens antal ökades. Såsom ovan nämndes, finnes utan tvivel
inom överstyrelsen en betydande brist på biträdespersonal. En rationalisering
av detta slag skulle enligt vår mening kunna åstadkommas i det väsentliga
inom nuvarande kostnadsram, vartill vi återkomma.

En dylik omläggning skulle emellertid kräva en mycket ingående diskussion
av de särskilda arbetsuppgifterna, mycket mer detaljerad än den vi
kunnat göra. Vår undersökning har icke kuimat gå så i detalj, som skulle
vara nödvändigt för en så genomgripande omläggning. Vi anse dessutom,
att en omläggning icke lämpligen bör ske ejter en undersökning utan successivt
i samband med undersökningen. Detta synes då kräva en enhetlig
ledning av överstyrelsens kansliarbete. Endast under denna förutsättning synes
en undersökning av nämnt slag kunna genomföras.

Även nuvarande sätt för rekrytering av överstyrelsens kanslipersonal torde
utgöra ett icke oväsentligt hinder för genomförandet av en omläggning. Vi
återkomma härtill i annat sammanhang. Här vilja vi endast understryka,
att även från denna synpunkt en enhetlig central ledning av kanslipersonalen
synes vara enda utvägen att avhjälpa ifrågavarande olägenhet.

Behovet av en administrativ byråchef. Frågan om
en administrativ byråchef inom skolöverstyrelsen framträdde redan vid
skolöverstyrelsens uppkomst. Ett preciserat förslag framlades i det utlåtande,
som läroverksöverstyrelsen och skolöverstyrelsen avgåvo den 30 augusti 1919.
Förslaget vann icke bifall och upprepades därför senare. I 1938 års sakkunnigbetänkande
framfördes önskemålen på nytt. »De sakkunniga hava sålunda
kommit till den uppfattningen, att, därest en effektiv lättnad i undervisningsrådens
nuvarande arbetsbörda skall kunna åstadkommas, överstyrelsen
måste förstärkas med administrativa befattningshavare av högre tjänstegrad,
på vilka skulle ankomma att föredraga och handlägga de göromål av i
huvudsak juridisk och administrativ art, vilka nu i stor utsträckning åvila
de pedagogiskt utbildade ledamöterna. De sakkunniga vilja vidare erinra
därom, att överstyrelsen har att i synnerligen stor omfattning utarbeta förslag
till författningar och andra administrativa bestämmelser beträffande
det mångskiftande undervisningsväsendet. Detta arbete är för närvarande
anförtrott åt undervisningsråden, en uppgift, för vilken dessa, i vad avser
förslagens formella bearbetning, givetvis måste på grund av sin föregående
utbildning och verksamhet stå i viss mån främmande.» De sakkunniga föreslogo
två administrativa byråchefsbefattningar.

Bland de ärenden, som skulle hänföras till de administrativa rotlarna må
nämnas: ärenden rörande donationer, fonder och kassor, stipendier, lönereglerings-
och pensionsfrågor, statsbidrag till skolskjutsar och inackordering,
byggnadslån, ärenden rörande avsked och pension, löneklassplacering, tjärn
steförening och flyttningsersättning, ärenden rörande skolöverstyrelsens inre
organisation och arbetsförhållanden, anställande av personal, semester m. m.

Även senare har överstyrelsen i sina riksdagspetita upptagit yrkandet på
åtminstone en administrativ byråchefsbefattning.

Redan av dessa kortfattade antydningar torde framgå, vilken utomordent -

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ligt viktig fråga för överstyrelsens organisation frågan om en administrativ
byråchef är. Även för den mer begränsade synvinkel, varunder vi ha att se
överstyrelsens organisation, framträder nämnda fråga som en av de viktigaste.
Det visar sig enligt vår mening, att en administrativ byråchefsbefattning
utgör ett oavvisligt villkor för de kanske betydelsefullaste av de rationaliseringsåtgärder,
som vi föreslå i fråga om arbetet inom överstyrelsen.
De förslag vi avse äro följande: a) rationalisering och centralisering av ärenden
av juridisk-administrativ natur, b) rationalisering och centralisering av
frågor rörande den formella sidan av ärendenas handläggning, c) rationalisering
och centralisering av ärenden rörande överstyrelsens personal, d) rationalisering
av arbetsfördelningen för överstyrelsens kanslipersonal.

Skolöverstyrelsen tillstyrker utredningsmännens förslag och föreslår, att den
administrative byråchefen placeras i lönegraden A 30. Statskontoret avstyrker
förslaget, medan allmänna lönenämnden tillstyrker detsamma. Lönenämnden
anför därvid.

Vad i den föreliggande framställningen anförts ger enligt lönenämndens
mening vid handen, att behov föreligger inom skolöverstyrelsen av en administrativ
befattningshavare i byråchefs ställning. Ur de synpunkter, lönenämnden
närmast har att företräda, framstår det såsom synnerligen önskvärt, att
den brist på enhetlighet i vissa ärendens handläggning, som i organisationsutredningen
omförmäles, så vitt möjligt undanröjes. Ett verksamt medel till
förverkligande av detta syfte är givetvis inrättandet av en för hela skolöverstyrelsen
gemensam administrativ chefstjänst. Lönenämnden tillstyrker därför,
att från och med nästa budgetår inrättas en byråchefstjänst i lönegrad
A 30 inom skolöverstyrelsen.

Lönenämnden har uppmärksammat, att skolöverstyrelsen i sitt i ärendet
framlagda förslag till personalförteckning upptagit beteckningar »ledamöter»
och »administrativ byråchef». Enligt lönenämndens mening bör i detta
sammanhang det av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga i betänkande
del III föreslagna utbytet av tjänstetiteln »ledamot» — som numera med
hänsyn till personalbeståndet icke längre är adekvat — mot »undervisningsråd»
genomföras. Den nya byråchefstjänsten bör vidare endast betecknas
»byråchef».

Departementschefen har för egen del anfört.

Frågan örn en omorganisation av skolöverstyrelsen har sedan åtskilliga år
tillbaka varit aktuell. Sedan år 1938 ligger under Kungl. Maj:ts prövning
ett av särskilda sakkunniga utarbetat förslag i ämnet. Förslaget har emellertid
av olika skäl hittills icke ansetts böra upptagas till avgörande i dess
helhet. Jag är icke heller för närvarande beredd att ingå närmare på detta
förslag. Ett annat sakkunnigförslag har numera lett till, att skolöverstyrelsens
yrkesskolavdelning från och med den 1 januari 1944 utbrutits till ett
särskilt ämbetsverk, överstyrelsen för yrkesutbildning. Besparingsberedningens
statistikkommitté har vidare framlagt förslag om inordnande av överstyrelsens
statistiska avdelning i statistiska centralbyrån; jag utgår emellertid
efter samråd med chefen för finansdepartementet ifrån, att statistiska
avdelningens organisation kommer att bestå oförändrad under nästa budgetår.
Slutligen har på besparingsberedningens initiativ av särskilda utredningsmän
inom överstyrelsen utförts en organisationsundersökning i syfte

Statsutskottets utlåtande nr 8.

91

att genom rationalisering av det inre arbetet ernå besparingar och ökad
effektivitet. Resultatet av denna organisationsundersökning föreligger nu till
bedömande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, ha utredningsmännen kommit
till den uppfattningen, att skolöverstyrelsens nuvarande personalorganisation
icke medger en så praktisk arbetsfördelning inom ämbetsverket som vore
önskvärd. En markant brist på biträdespersonal i mindre kvalificerad tjänsteställning
säges ha medfört, bland annat, att högre tjänstemän i icke obetydlig
omfattning nödgas utföra arbeten, som lämpligen borde fullgöras av
kansli- och kontorsbiträden eller annan lägre personal. Enligt utredningsmännens
mening borde undervisningsrådens, kanslitjänstemännens, kanslioch
kontorsbiträdenas samt expeditionsvaktemas göromål skarpare skiljas
från varandra och varje tjänsteman anförtros sådant arbete, för vilket han
med hänsyn till sin utbildning och sina kvalifikationer vore bäst lämpad.
Utredningsmännen framhålla vidare såsom i hög grad angeläget, att undervisningsråden
avlastas från arbetsuppgifter, vilka såsom varande av förvaltningsrättslig
eller administrativ art icke kräva pedagogisk sakkunskap. Det
mest rationella syntes utredningsmännen vara, att ärenden av administrativ
natur sammanfördes till en särskild administrativ byrå under ledning av en
byråchef. En rationell omgruppering av de underordnade tjänstemännens
göromål borde enligt utredningsmännen leda till, att en icke ringa del av
det arbete, som nu utfördes av kvalificerade kanslitjänstemän, kunde överföras
till kansli- och kontorsbiträden, vilket i sin tur borde kunna medföra
dels en ytterligare avlastning av undervisningsrådens arbetsbörda till underordnade
tjänstemän och dels ett utbyte av mera kvalificerade tjänstemän mot
lägre biträdespersonal. En sådan omgruppering av de underordnade tjänstemännens
göromål kräver emellertid, framhålla utredningsmännen, oavvisligen
en enhetlig ledning av överstyrelsens kansliarbete genom en administrativ
byrå.

Utredningsmännen framhålla en rationalisering av arbetsfördelningen på
antytt sätt såsom det kanske betydelsefullaste av de förslag, som framkommit
såsom resultat av organisationsundersökningen. Jag vill för egen del
instämma i detta uttalande. Den personalorganisation, som hittills stått
överstyrelsen till buds, synes icke ha medgivit en ändamålsenlig arbetsfördelning.
Det synes mig därför angeläget, att sådana åtgärder, som inom en
rimlig kostnadsram kunna vidtagas för att sätta skolöverstyrelsen i stånd
att ordna det inre arbetet på det mest praktiska sätt, tagas under allvarligt
övervägande.

Utredningsmännen ha enligt min mening visat, att en rationalisering av
åsyftat slag icke gärna är möjlig, om icke de juridiska och administrativa
ärendena i väsentlig utsträckning sammanföras för central handläggning under
enhetlig ledning. De ärendesgrupper, varom här är fråga, utgöras av exempelvis
avlönings- och pensionsärenden ävensom ärenden rörande överstyrelsens
inre organisation och arbetsförhållanden samt dess personalfrågor. Omfattningen
och arten av dessa ärenden motivera enligt min mening, att en administrativ
avdelning, alltså icke blott en särskild byrå, för ändamålet inrättas inom
överstyrelsen. Jag anser mig böra framhålla vikten av att den administrativa
avdelningen med hänsyn till de betydelsefulla uppgifter, som komma att
åvila denna och särskilt dess chef, inom ämbetsverkets ram erhåller en
i förhållande till de två pedagogiska avdelningarna självständig .ställning.
Av det sagda torde följa, att chefen för avdelningen bör bli järn -

Utskottet.

^2 Statsutskottets utlåtande nr 8.

ställd med cheferna för de båda pedagogiska avdelningarna. Dessa äro för
närvarande placerade i lönegraden A 30 och åtnjuta dessutom såsom avdelningschefer
särskilda arvoden av vardera 500 kronor om året. Även chefen för
den administrativa avdelningen torde därför tills vidare böra placeras i lönegraden
A 30 och därutöver åtnjuta ett avdelningschefsarvode av 500 kronor.
Hans tjänstebeteckning torde tills vidare böra vara »byråchef». Han bör
givetvis bli ledamot av skolöverstyrelsen. Den för de nuvarande ledamöterna
i personalförteckningen upptagna tjänstebeteckningen »ledamot» torde i detta
sammanhang, på sätt allmänna lönenämnden förordat, böra utbytas mot den
mera adekvata beteckningen »undervisningsråd».

Det är givetvis av vikt, att den administrativa avdelningen redan från början
utrustas med erforderlig personal. Sålunda torde det böra övervägas att
placera en av överstyrelsens sekreterare''änster i lönegraden A 26 på denna
avdelning. Även övrig kanslipersonal torde i erforderlig omfattning böra förflyttas
från läroverks- och folkskoleavdelningarna till den administrativa avdelningen.

Utredningsmännen ha ansett, att en amanuenstjänst skulle kunna omedelbart
indragas vid bifall till förslaget örn inrättande av en administrativ chefstjänst.
Jag anser mig därför böra tillstyrka en minskning av icke-ordinarieposten
med i runt tal 5,000 kronor. Merkostnaderna vid bifall till mitt förslag
om inrättande av en administrativ avdelningschefstjänst komma därför under
nästa budgetår att stanna vid i runt tal 7,500 kronor jämte en viss förstärkning
av anslagsmedlen till rörligt tillägg.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår har den verkställda organisationsundersökningen
givit vid handen, att skolöverstyrelsens nuvarande
personalorganisation icke medgivit en så praktisk arbetsfördelning som vore
önskvärd samt att det vore i hög grad angeläget att undervisningsråden avlastades
från arbetsuppgifter, vilka såsom varande av förvaltningsrättslig eller
administrativ art icke krävde pedagogisk sakkunskap. Utskottet har i likhet
med departementschefen funnit, att en rationalisering av ämbetsverkets arbetsformer
icke synes möjlig, örn icke de juridiska och administrativa ärendena
i väsentlig utsträckning sammanföras för central handläggning under
enhetlig ledning. Departementschefen har i sådant syfte förordat, att en administrativ
avdelning inrättas inom överstyrelsen, och har ansett, att med hänsyn
till de betydelsefulla uppgifter, som komme att åvila denna avdelning och
särskilt dess chef, avdelningen borde inom ämbetsverkets ram erhålla en i
förhållande till de två pedagogiska avdelningarna självständig ställning. Cheferna
för de två pedagogiska avdelningarna äro för närvarande placerade i
lönegraden A 30 och åtnjuta dessutom såsom avdelningschefer särskilda arvoden
av vardera 500 kronor om året. Departementschefen har föreslagit, att
även chefen för den administrativa avdelningen tills vidare borde placeras i
lönegraden A 30 och därutöver uppbära ett årligt avdelningschefsarvode av
500 kronor. Hans tjänstebeteckning borde enligt departementschefens mening
tills vidare vara byråchef, och han borde givetvis bliva ledamot av skolöverstyrelsen.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen sålunda förordat. I

Statsutskottets utlåtande nr 8.

93

detta sammanhang vill utskottet emellertid framhålla önskvärdheten av att
vid organiserandet av den administrativa avdelningen beaktas, att nödig
kontakt kommer att upprätthållas mellan den administrativa byråchefen och
vederbörande pedagogiska avdelningar, i syfte att åt den pedagogiska sakkunskapen
bereda tillfälle att framställa sina synpunkter på sådana frågor
av administrativ natur, för vilkas lösning även erfordras pedagogisk erfarenhet.

Den för de nuvarande ledamöterna i personalförteckningen upptagna tjänstebenämningen
ledamot torde i enlighet med departementschefens förslag
böra utbytas mot benämningen undervisningsråd.

Departementschefen har för att tillgodose behovet av biträdespersonal åt
skolöverläkaren tillstyrkt en höjning av icke-ordinarieposten med 2 400 kronor
för anställande av ett skrivbiträde, tills vidare placerat i lönegraden Ex 2.
Utskottet biträder detta förslag, men har ansett sig böra uttala tveksamhet
om det med denna relativt låga löneplacering låter sig göra att erhålla för
här avsedda göromål kvalificerad personal.

Med anledning av vad i motionerna I: 87 och II: 186 anförts och hemställts
vill utskottet framhålla, att det belopp av 6 000 kronor, som i avlöningsstaten
för skolöverstyrelsen beräknats för nästa budgetår för avlönande
av en konsulent i hushållsgöromål och en konsulent i kvinnlig slöjd, kan förefalla
knappt utmätt. Skolöverstyrelsen har emellertid, såsom i motionerna
erinrats, icke begärt någon höjning av dessa anslagsmedel, emedan överstyrelsen
velat avvakta den erfarenhet, som kunde komma att vinnas, innan
överstyrelsen gjorde framställning om beviljande av ökade medel för ifrågavarande
ändamål. Utskottet delar överstyrelsens uppfattning i nämnda avseende
och utgår från att överstyrelsen framdeles kommer att göra den framställning
i ämnet, vartill omständigheterna kunna giva anledning. Utskottet
anser sig alltså icke böra tillstyrka bifall till det i nämnda motioner gjorda
yrkandet.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda
förslag även i övrigt, hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ............................ B 3

1 skolöverläkare ............................ C 6

1 byråchef .................................. A 30

11 undervisningsråd ........................... A 30

1 förste bibliotekskonsulent.................... A 27

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Befattning ^ Lönegrad

2 förste byråsekreterare....................... A 26

1 andre bibliotekskonsulent.................... A 21

4 byråsekreterare ............................ A 21

1 registrator ................................. A14

2 kansliskrivare.............................. Ali

1 förste expeditionsvakt ....................... A 7

4 kanslibiträden ............................. A 7

2 expeditionsvakter .......................... A 5

4 kontorsbiträden ............................ A 4

Skolöverstyrelsens statistiska
avdelning.

1 förste aktuarie, tillika chef.................. A 26

1 aktuarie ................................... A21

2 kansliskrivare.............................. Ali

2 kanslibiträden ............................. A 7

1 expeditionsvakt ............................ A 5

3 kontorsbiträden ............................ A 4

1 skrivbiträde ............................... A 2

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20 :e.

1 förste gymnastikkonsulent.................. Eo26

1 andre gymnastikkonsulent.................. Eo21

1 andre bibliotekskonsulent................... Eo 21

1 byråsekreterare ........................... Eo21;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 338 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis . » 38 900

3. Arvoden och särskilda ersättningar till
inspektörer och sakkunniga biträden

m. m., förslagsvis .................. » 19 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 273 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 86 200

Summa kronor 755 500;

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 755 500 kronor.

II. att motionerna I: 87 och II: 186 icke må av riksdagen
bifallas.

125:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 125, s. 307—312), vilket innebär en anslagshöjning med 1 600
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 151600
kronor.

Allmänna läroverken m. m.

126:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 126) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
ävensom beträffande motionerna 11:18,1: 59 och 11:88,11:348,1: 241, II-13
samt 1:193 och II: 183 avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed

anmäles.

127:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 127, s. 313 och 314), vilket innebär en anslagshöjning
av automatisk natur med 22 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 152 500
kronor.

128:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128, s. 314 och 315), vilket innebär en
anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköy och
bokbindning för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.

129:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 315), vilket innebär en
anslagshöjning av automatisk natur med 110 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till Ijusoeli
vedkassorna för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 680 000 kronor.

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

130:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 316), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för
djäknepenningar m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett
anslag av 8 500 kronor.

131:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 316 och 317),
vilket innebär en anslagshöjning med 1 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över Stockholms
stads undervisningsverk för budgetåret 1944/45 anvisa
ett anslag av 3 800 kronor.

132:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.
Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor. Kommunala
läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Kommunala läroverk:
Bidrag till praktiska mellanskolor. Privatläroverk: Bidrag till
högre goss- och samskolor. Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor.
Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkterna 132—138) föreslagit riksdagen i fråga om
anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande motionerna 1:240 och
II: 358, 1:189 och II: 185 samt 11:260 avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.

133:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. I enlighet
med Kungl. Majlis förslag (punkt 139, s. 328 och 329), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan
i Stockholm för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag
av 30 000 kronor.

134:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
140, s. 329), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk natur med
600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda
enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 3 900 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

97

135:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
141, s. 329 och 330), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk
natur med 7 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 51 800 kronor.

136:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, s. 330 och 331), vilket
innebär en av läroanstaltens pågående omorganisation betingad anslagshöjning
med 4 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium
och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................. kronor 45 400

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit..... » 1 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 36 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 10 800

Summa kronor 93 400;

b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
93 400 kronor.

137:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s. 331), vilket innebär en
anslagsminskning med 3 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:
Omlwstrmder för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av 16 500 kronor.

138:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144, s. 331 och 332), vilket innebär
en anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skollcöksseminarium och hushållsskola:
Stipendier för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag
av 1 200 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19 hh» 6 sami. Nr 8.

7

98

Statsutskottets utlåtande nr 8.

139:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i
kvinnlig slöjd. Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala.
Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål. Beträffande
vad Kungl. Maj:t (punkterna 145—147) föreslagit riksdagen i fråga
om anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande motionerna II: lil,
291, 292 och 363 avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

140:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
148, s. 339), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 8 500 kronor.

141 :o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, s. 339—341),
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1944/45 anvisa
ett anslag av 2 000 kronor.

142:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.
Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 150) föreslagit riksdagen i
fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen
utlåtande, vilket härmed
anmäles.

143:o) Bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning vid de
allmänna läroverken m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 151, s. 341 och 342), vilket innebär en anslagshöjning med
5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen, må såsom Bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
110 000 kronor.

144:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 342—350), vilket innebär en anslagshöjning
med 18 000 kronor, delvis av automatisk natur och delvis för att
bereda medel till inrättande av en gransknings- och prövningsnämnd i Malmö
för realexamensprivatister från de s. k. Robertsforsskolorna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och realexamina
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
218 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

99

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

145:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
153, s. 351—371) föreslagit riksdagen att dels besluta, att personalförteckningen
för folkskoleseminarierna tills vidare från och med budgetåret 1944/45
skall erhålla av departementschefen angiven ändrad lydelse, dels godkänna
av departementschefen angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45, dels ock till Folkskoleseminarierna:
Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
2 509 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
Herr Oscar Olsson och fru Anna Sjöström-Bengtsson (I: 57) och den andra inom
andra kammaren av fru Disa Västberg m. fl. (II: 107), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta, l:o att vid seminarierna i Göteborg och Lund
i år lika många kvinnliga som manliga elever skola intagas; 2:o att hos
Kungl. Majit anhålla om införande av bestämmelse, som innebär skyldighet
för skoldistrikten att ej utannonsera lärarplatserna som manliga eller
kvinnliga utan utse lärarna efter förtjänst utan att låta könet fa vara avgörande; dels

ock en inom första kammaren av herrar J. Friggeråker och B. A. Nilsson
väckt motion (I: 56), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Majit anhålla om en provisorisk förstärkning av kristendomsundervisningen
vid våra seminarier och folkskolor.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas, i den mån desamma ej framgå av den nedan lämnade redogörelsen,
till motionerna I: 57 och I: 56.

A. Elevintag ni ii gen läsåret 19 44/45.

Den nuvarande organisationen av folkskoleseminarierna är avpassad efter
en normal examination av 384 folkskollärare för år. Med ett antal av 24
elever per klassavdelning — det nuvarande maximiantalet — motsvarar detta
en utexamination av 16 klassavdelningar för år.

Innevarande läsår lia intagits 10 klassavdelningar, vardera med 24 nybörjare.
Av intagningsklasserna kommo 6 på fyraåriga och 4 på tvååriga
linjer.

Skolöverstyrelsen föreslår för nästa läsår en intagning av 18 nybörjarklasser,
vardera om 24 elever, alltså tillhopa (18 X 24 =) 432 elever. På fyra -

100 Statsutskottets utlåtande nr 8.

ånga linjer skulle enligt förslaget intagas 10 klasser, på tvååriga linjer 8
klasser.

Departementschefen, som tillstyrkt skolöverstyrelsens förslag, Ilar för egen
del anfört.

De rationaliseringsåtgärder på folkskoleväsendets område, som vidtogos
åren närmast efter krigsutbrottet, resulterade i uppkomsten av ett överskott
på folkskollärare till ett antal av omkring 400. Överskottet har sedermera
reducerats till följd av bland annat åtgärder för begränsning av examinationen
av nya lärare. Alltjämt finnes dock kvar ett visst överskott, av skolöverstyrelsen
beräknat till omkring 265 ä 300 lärare. Någon arbetslöshet har likväl
icke rått under de gångna åren; tvärtom ha militärinkallelserna mångenstädes
framkallat brist på kompetenta vikarier.

I fjol beräknade skolöverstyrelsen, att läraröverskottet skulle komma att
elimineras under läsåret 1944/45 för att därefter resultera i behov av en nyexamination
av 518 folkskollärare under åren 1945/47. Överstyrelsens nu
gjorda beräkningar ge vid handen, att vid de tidigare verkställda kalkylerna
nyexaminationsbehovet bedömts något för lågt. Sålunda beräknas med ledning
av numera tillgängliga uppgifter, att år 1947 kommer att föreligga ett
behov av icke mindre än 745 nya lärare förutom de 449, som för närvarande
äro seminarieelever och väntas bli utexaminerade åren 1944/47. Detta innebär
ett examinationsbehov av omkring 250—300 lärare utöver vad man i fjol
ansåg sig ha anledning att räkna med. För att fylla hela det beräknade
examina tionsbehovet skulle åren 1944 och 1945 på de tvååriga studentlinjerna
behöva intagas icke mindre än sammanlagt 31 nybörjaravdelningar om 24 elever
(31 X 24 — 744). Situationen skulle ha varit i viss mån oroande, därest
icke, såsom skolöverstyrelsen framhållit, en återgång till fredsförhållanden kan
väntas medföra ökade möjligheter att med anlitande av skolskjutsar centralisera
folkskoleväsendet. Jag är därför ense med skolöverstyrelsen därom, att
några extraordinära åtgärder för att möta den beräknade lärarbristen icke
för närvarande synas vara påkallade. Däremot bör, på sätt skolöverstyrelsen
föreslagit, den nuvarande seminarieorganisationen nu tagas i anspråk till sin
fulla kapacitet.

Mot överstyrelsens förslag beträffande elevintagningen under nästa läsår
har jag icke funnit anledning till erinran. Jag tillstyrker således, att 240
elever — 144 manliga och 96 kvinnliga — intagas på fyraåriga linjer och 192
elever — 120 manliga och 72 kvinnliga — på tvååriga linjer. Då elevantalet
per klassavdelning icke för närvarande torde böra höjas utöver 24, innebär
detta förslag, att sammanlagt 10 klassavdelningar på fyraårig linje och 8 på
tvåårig linje skulle komma att intagas nästa läsår. Skolöverstyrelsens förslag
om provisoriskt utbyte av den s. k. småskollärarinnelinjen i Falun mot en
studentlinje har icke givit mig anledning till erinran. Jag biträder även överstyrelsens
förslag rörande fördelningen av nybörjarklasserna. Jag räknar således
med att under nästa läsår skola intagas en nybör jära vdelning på fyraårig
linje vid vart och ett av de 10 folkskoleseminarierna samt en sådan avdelning
på studentlinje vid alla folkskoleseminarier utom dem i Luleå och
Kalmar.

Skolöverstyrelsens, av departementschefen tillstyrkta förslag beträffande
elevintagningens fördelning åskådliggöres av följande sammanställning:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

Seminarier

Fyraårig linie

Tvåårig linje

Falun...........

24 kv.

24 kv.

Göteborg..........

24 m.

12 m. 12 kv.

Kalmar...........

24 kv.

Karlstad..........

24 m.

24 m.

Linköping.........

24 m.

24 m.

12 m. 12 kv.

Lund............

24 m.

24 m.

Stockholm.........

24 kv.

24 kv.

Umeå............

12 m. 12 kv.

12 m. 12 kv.

Uppsala..........

24 m.

24 m.

144 m. 96 kv.

120 m. 72 kv.

6 avd. 4 avd.

5 avd. 3 avd.

Beträffande proportionen mellan manliga och kvinnliga elever har skolöverstyrelsen
anfört följande.

Då det gäller att avgöra proportionen mellan manliga och kvinnliga elever
i de föreslagna klassavdelningarna, måste beaktas, att ersättningsbehovet är
större i fråga om manliga lärare än i fråga om kvinnliga. I en tidigare utredning
har överstyrelsen visat, att en förskjutning har ägt rum i fråga om proportionen
mellan antalet manliga och kvinnliga tjänster till förmån för de
förra. Denna förskjutning synes fortfarande ske.

Dessutom synes för närvarande finnas betydligt större tillgång på kvinnliga
än på manliga vikarier. Det torde därför vara nödvändigt att vid seminarierna
intaga åtskilligt flera manliga än kvinnliga elever.

I motionerna I: 57 och II: 107 anföres bland annat.

Kungl. Maj:ts skäl för förslagen att endast intaga manliga elever år efter
år till två av landets samseminarier är att skoldistrikten i så stor utsträckning
föredraga att ledigförklara platserna endast för manliga sökande. I 1942
års statsverksproposition anföres, att endast en tredjedel av de ledigförklarade
folkskollärarbefattningarna efter 1938 kunnat sökas av kvinnliga lärare.
Man har tydligen i många skoldistrikt den uppfattningen, att när man kail
få en manlig och kvinnlig befattningshavare för samma betalning, man naturligtvis
väljer den manliga. Men den synpunkten kan inte vara bäng eller giltig
i Sveriges riksdag. 1 och med att bestämmelsen, att folkskolestyrelserna
kunna förklara en lärarplats ledig för manlig sökande eller kvinnlig sökande,
missbrukats på det sättet, borde den naturligtvis ha ändrats. Motiveringen för
ledigförklarandet av manliga tjänster anses ju vara skolans behov av slöjdlärare,
men då borde ju förordningen vara så avfattad, att tjänsten kunde
förklaras ledig med den utannonserade bestämmelsen att tjänsten omfattade
även undervisning i manlig slöjd. Örn en sådan lärarbefattning behöves,
skola de sökande också fylla kompetenskraven. Men det finns också lärarinnor,
som göra det i detta fall. Det riktiga är att det verkligen blir lika

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

behörighet för manliga och kvinnliga lärare och att alla ledigförklarade platser
skola stå öppna för varje kompetent lärare, oavsett kön. En bestämmelse
bör således införas, som innebär skyldighet för skoldistrikten att utse lärare,
manliga och kvinnliga, efter förtjänst och inte som nu med möjlighet att låta
könet vara avgörande.

B. Avlöningsgrupperingen för rektorerna.

För lönegradsplacering av rektor stjänsterna vid folkskoleseminarierna finnas
tre lönegrader tillgängliga, E 13, E 12 och Eli. Dessa lönegrader motsvaras
av tre s. k. avlöningsgrupper, betecknade I, II och III. Under sexårsperioden
1937—43 ha de sex s. k. dubbelseminarierna i Falun, Göteborg,
Linköping, Lund, Umeå och Uppsala varit hänförda till grupp I, enkelseminarierna
i Kalmar, Karlstad och Luleå till grupp III och enkelseminariet i
Stockholm, vilket tillika är provårsanstalt, till mellangruppen II. När det i
fjol gällde att taga ställning till avlöningsgrupperingen för sexårsperioden
1943—49, beslöts att uppskjuta avgörandet i avvaktan på att närmare klarhet
skulle vinnas om seminarieorganisationens omfattning under perioden.

Skolöverstyrelsen har hemställt, att frågan om avlöningsgrupperingen
under återstoden av sexårsperioden 1943—49 nu upptages till definitivt avgörande.
Överstyrelsen har föreslagit, att de sex dubbelseminarierna liksom nu
hänföras till grupp I, att provårsseminariet i Stockholm uppflyttas från grupp
II till grupp I samt att övriga enkelseminarier fortfarande skola tillhöra
grupp III. Överstyrelsen anför:

De dubbla folkskoleseminarierna böra givetvis liksom hittills hänföras till
grupp I. Till denna grupp bör enligt överstyrelsens åsikt även föras
seminariet i Stockholm. Seminariet är en provårsanstalt, och sådana ha
— vad läroverken beträffar — genomgående placerats i grupp I, oavsett
deras storlek. Till seminariet är förlagd en kurs för utbildande av
hjälpklasslärare, och rektors arbete med denna kurs är av den omfattning,
att enbart detta torde motsvara arbetet med en vanlig provårskurs. Dessutom
skall seminariet enligt organisationsplanen stå till förfogande för mottagande
av parallellavdelningar, då så erfordras. Detta skall ske under läsåret
1944/45 enligt överstyrelsens ovan lämnade förslag, och sannolikt är, att seminariet
under de närmast kommande åren kommer att utnyttjas härför i
sådan utsträckning, att det nästan kan betraktas som ett dubbelseminarium.
Överstyrelsen vill alltså bestämt tillstyrka, att seminariet i Stockholm placeras
i grupp I.

Rörande de övriga seminariernas placering kan större tveksamhet råda.
Från seminarielärarnas sida har föreslagits, att enkelseminarierna skola uppflyttas
i grupp II, och vissa skäl tala onekligen härför. Säkerligen komma
åtminstone ett par av dem att under en stor del av de närmaste åren få
mottaga extra avdelningar, men då det ännu icke kan avgöras, i vilken utsträckning
detta kommer att ske, anser sig överstyrelsen icke kunna påyrka
någon ändring i placeringen. Däremot kan det naturligtvis ifrågasättas, om
icke rektorerna vid dessa anstalter borde tillerkännas en tillfällig ersättning
under de år, då verksamheten tillfälligt utvidgas.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 103

Statskontoret har icke ansett skäl föreligga för någon ändring i fråga om
avlöningsgrupperingen.

Allmänna lönenämnden har anfört.

Den nuvarande placeringen i grupp II av folkskoleseminariet i Stockholm
motiverades med att detta seminarium är pro vårsseminarium; vid tillämpning
av för enkelseminarier i allmänhet gällande grunder skulle seminariet ha hänförts
till grupp III (jämför propositionen 1937: 271, sid. 106). Då särskild hänsyn
sålunda redan en gång tagits till detta seminariums egenskap av provårsseminarium,
bör någon ytterligare uppflyttning av rektorstjänsten icke ske av
denna anledning. Vad vidare beträffar det av skolöverstyrelsen påpekade förhållandet,
att till ifrågavarande seminarium är förlagd en kurs för utbildning
av hjälpklasslärare, får lönenämnden erinra, att den i avlöningsstaten för folkskoleseminariema
ingående anslagsposten till arvoden vid kurser för utbildande
av hjälpklasslärare, 11,600 kronor, beräknats med utgångspunkt från att
arvode skulle utgå jämväl till föreståndare vid kurserna; enligt vad lönenämnden
under hand inhämtat, åtnjuter rektor vid folkskoleseminariet i Stockholm
ett arvode av 600 kronor för år för ledning av den dit förlagda utbildningskursen.
Även i nu nämnt hänseende har således hänsyn redan tagits till de särskilda
förhållandena vid ifrågavarande seminarium. Den tredje och sista av de
av skolöverstyrelsen särskilt åberopade omständigheterna, nämligen att seminariet
skall stå till förfogande för mottagande av parallellavdelningar, kommer
enligt vad överstyrelsen anfört sannolikt att medföra, att seminariet under
de närmast kommande åren nästan kan betraktas som ett dubbelseminarium.
Lönenämnden får för sin del anföra, att viss hänsyn till nämnda förhållande
skäligen synes böra tagas, dock icke på det sättet, att seminariet på denna
grund skulle uppflyttas till högre avlöningsgrupp än den eljest gällande. Såsom
en lämpligare utväg får lönenämnden förorda, att rektor vid folkskoleseminariet
i Stockholm får för sådant läsår, då antalet avdelningar vid seminariet
befinnes mera avsevärt överstiga det enligt normalorganisationen bestämda,
komma i åtnjutande av en särskild gottgörelse å förslagsvis 500 kronor.
Prövningen av frågan, huruvida dylik gottgörelse må för visst läsår utgå,
torde böra åvila Kungl. Maj:t. Lönenämnden vill tillägga, att det föreslagna
förfaringssättet synes i princip kunna tillämpas även beträffande andra folkskoleseminarier,
där likartade förhållanden som vid Stockholmsseminariet
kunna komma att föreligga.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

För egen del har jag i likhet med myndigheterna ansett, att de sex dubbelseminarierna
liksom för närvarande böra hänföras till grupp I och de tre enkelseminarier,
vilka icke äro provårsanstalter, till grupp III. Vad Stockholmsseminariet
angår, har jag i likhet med skolöverstyrelsen ansett övervägande
skill tala för att detta seminarium i egenskap av provårsanstalt hiinföres
till grupp I såsom i fjol var fallet beträffande provårsläroverken (jfr
propositionen 1943: 150, sid. 53 f.). Jag erinrar, att provårsseminariet i Göteborg
redan på grund av sin egenskap av s. k. dubbelseminarium hänförts till
grupp T. Liksom i fjol vill jag understryka vikten av att rektorstjiinsterna
vid provårsanstalterna kunna besättas med personer med höga kvalifikationer.

Utskottet.

104 Statsutskottets utlåtande nr 8.

C. Anslagsberäkningar.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag, att ifrågavarande anslag
skulle höjas nied 395 000 kronor. Härvid har förutsetts, att kostnaderna
för den utbildning av småskollärarinnor vid vissa folkskoleseminarier, som i
annat sammanhang föreslagits, skola bestridas från förevarande anslag, i vad
avser avlöningskostnader.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, giva de av skolöverstyrelsen
gjorda beräkningarna vid handen, att nyexaminationsbehovet vid de tidigare
verkställda kalkylerna bedömts något för lågt. Sålunda beräknas med ledning
av numera tillgängliga uppgifter, att år 1947 kommer att föreligga ett behov
av 745 nya lärare förutom de 449, som för närvarande äro seminarieelever
och väntas bliva utexaminerade åren 1944/47. Detta innebär ett eximanationsbehov
av omkring 250—300 lärare utöver vad man i fjol ansåg sig
hava anledning att räkna med. För att fylla hela det beräknade examinationsbehovet
skulle åren 1944 och 1945 på de tvååriga studentlinjerna behöva
intagas icke mindre än 744 elever. Departementschefen har framhållit,
att situationen skulle i viss mån hava varit oroande, därest icke, såsom skolöverstyrelsen
framhållit, en övergång till fredsförhållanden kunde väntas
medföra ökade möjligheter att med anlitande av skolskjutsar centralisera
folkskoleväsendet. Departementschefen har därför ansett några extraordinära
åtgärder för att möta den beräknade lärarbristen icke för närvarande
påkallade men liksom skolöverstyrelsen förordat, att den nuvarande seminarieorganisationen
nu tages i anspråk till sin fulla kapacitet.

Utskottet, som delar departementschefens uppfattning i sistnämnda avseende,
vill med anledning av vad departementschefen anfört i fråga om
centralisering av folkskoleväsendet hänvisa till att utskottet på grund av ett
motionsvis framställt yrkande funnit sig böra under punkten 157:o) i det följande
förorda, att tillbörlig omsikt och varsamhet iakttages med avseende
å vidtagande av rationaliseringsåtgärder på detta område.

Enligt skolöverstyrelsens förslag skulle under nästa läsår intagas 240 elever
— därav 144 manliga och 96 kvinnliga — på fyraåriga linjer och 192
elever — därav 120 manliga och 72 kvinnliga — på tvååriga linjer. Departementschefen
har anslutit sig härtill och även biträtt överstyrelsens förslag
rörande fördelningen av ny börj arklasserna samt beträffande provisoriskt utbyte
av den s. k. småskollärarinnelinjen i Falun mot en studentlinje.

I motionerna 1:57 och II: 107 har yrkats dels att vid seminarierna i Göteborg
och Lund skulle intagas lika många kvinnliga som manliga elever, dels
ock att riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t anhålla om införande av bestämmelser,
innebärande skyldighet för skoldistrikten att icke utannonsera lärarplatserna
som manliga eller kvinnliga utan utse lärarna efter förtjänst utan
att låta vederbörandes kön få vara avgörande.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

105

Då ersättningsbehovet visat sig större beträffande de manliga än beträffande
de kvinnliga lärarna har utskottet icke funnit anledning till erinran
mot den av departementschefen föreslagna proportionen mellan manliga och
kvinnliga elever under nästa läsår. Utskottet anser sig alltså icke böra
tillstyrka bifall till det i ovannämnda motioner framställda förslaget i fråga
om elevintagningen vid seminarierna i Göteborg och Lund. Vad i motionerna
i övrigt hemställts kan utskottet icke heller biträda, då i vissa fall det uppenbarligen
kan ligga i undervisningens och skolans intresse att en lärartjänst
förbehålles manlig och en annan kvinnlig sökande. Därtill kommer, att den i
motionerna åsyftade åtgärden skulle komma att på förevarande område
väsentligt beskära skoldistriktens handlingsfrihet, varigenom en lämplig anpassning
efter i olika fall föreliggande förhållanden skulle försvåras eller
omöjliggöras. Utskottet har emellertid intet att erinra mot att den faktiska
utvecklingen på detta område klargöres genom en närmare undersökning
och förutsätter, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på denna
fråga.

Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag angående fördelningen
av nybörjarklasserna och utbyte av småskollärarinnelinjen i Falun
mot en studentlinje.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att nu gällande föreskrifter
rörande fyllnadstjänstgöring för ordinarie seminarielärare m. m. i enlighet
med vad departementschefen förordat erhålla giltighet även under budgetåret
1944/45.

Beträffande gruppindelningen av rektorstjänsterna anser utskottet i likhet
med departementschefen, att de sex dubbelseminarierna liksom för närvarande
böra hänföras till avlöningsgrupp I och de tre enkelseminarier,
vilka icke äro provårsanstalter, till avlöningsgrupp III. Vad Stockholmsseminariet
beträffar har utskottet på av allmänna lönenämnden anförda
skäl funnit att seminariet bör bibehållas i grupp II. I likhet med lönenämnden
har utskottet emellertid ansett skäligt att seminariets rektor tillerkännes
ett särskilt arvode av 500 kronor för sådant läsår, då antalet avdelningar
vid seminariet befinnes mera avsevärt överstiga det enligt normalorganisationen
bestämda. Med hänsyn härtill böra i personalförteckningen
uppföras 6 rektorer i avlöningsgrupp I, 1 rektor i avlöningsgrupp II samt 3
rektorer i avlöningsgrupp III. Vidare bör anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän minskas med 500 kronor och under anslagsposten till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, uppföras en
särskild post å 500 kronor för arvode till rektor vid Stockholmsseminariet.

Kungl. Maj ris förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet
anledning till erinran eller ut fell ande.

Vad slutligen angår motionen I: 56 får utskottet framhålla, att frågan örn
kristendomsundervisningen vid folkskolorna ingår i det uppdrag angående

106

Statsutskottets utlåtande nr 8.

revidering av undervisningsplanerna för folkskolorna som skolutredningen
fått sig anförtrott. Enligt vad utskottet inhämtat är arbetet härmed långt
framskridet inom utredningen. Frågan om kristendomsundervisningen vid
seminarierna torde icke utan närmare utredning kunna företagas till avgörande.
Vad beträffar utbildningen vid seminarierna är en eventuell omläggning
av densamma i åtskilliga hänseenden sä nära förbunden med flera
av de frågor som skolutredningen har under övervägande, att det icke torde
vara lämpligt att på detta stadium av utredningens arbete och innan resultatet
av detsamma föreligger till särskild behandling upptaga det i motionen
berörda spörsmålet. På grund av vad sålunda anförts har utskottet
icke funnit skäl föreligga att riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t
göra framställning i motionens syfte. Utskottet anser sig därför böra hemställa
att motionen icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) besluta, att personalförteckningen för folkskoleseminarierna
skall tills vidare från och med budgetåret 1944/45 i
nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

6 rektorer, avlöningsgrupp I ................ E13

1 rektor, » II ................ E12

3 rektorer, » III ................ Eli

74 lektorer .................................. A 27

10 lärare i teckning........................... A 21

Tjänsteman å övergångsstat.

1 lärare i trädgårdsskötsel vid enkelseminarium .. A 14;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminariema,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 1 889 500

Statsutskottets utlåtande nr 8.

107

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt semina-rieläkare m. m., för-slagsvis .........

kronor'' 15 500

b. Arvoden åt semi-nariebibliotekarier

» 9 000

c. Arvoden åt biträ-den på rektors-expeditionerna . . .

» 8 000

d. Särskilda arvoden
vid provårssemina-rier............

» 17 300

e. Tilläggsarvoden åt
lärare vid de vid
vissa seminarier an-ordnade kurserna
för utbildande av
kyrkomusiker, för-slagsvis . . . .......

» 5 600

f. Arvoden vid kurser
för utbildande av
hjälpklasslärare . .

» 11 600

g. Särskilt arvode åt
rektor vid folksko-leseminariet i Stock-holm ...........

500 kronor

67 500

3. Avlöningar till övrig

icke-ordinarie

personal, förslagsvis .

»

212 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........

340 000

Summa kronor 2 509 000;

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 509 000 kronor.

II. att motionerna 1:57 och 11:107 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;

III. att motionen I: 56 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

146:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 154, s. 371 och 372), vilket innebär en anslagshöjning

108 Statsutskottets utlåtande nr 8.

med 15 900 kronor, huvudsakligen betingad av den ökade elevintagningen,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 310 000
kronor.

147:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 372 och 373), vilket innebär en av den
ökade elevintagningen betingad anslagshöjning med 14 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.

148:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 156, s. 373 och 374), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 20 000
kronor.

149:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
157, s. 374—394) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
angiven personalförteckning och avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45, dels ock
till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av 882 600 kronor.

A. Elevintagning en läsåret 7Ö44/45.

1943 års riksdag beslöt på förslag av Kungl. Maj:t, att de tre förutvarande
enkelseminariema i Härnösand, Växjö och Lycksele skulle förändras till dubbelseminarier.
Lyckseleseminariet förändrades samtidigt från tre- till tvåårigt.
Av de nuvarande 7 småskoleseminarierna äro därför numera 6 s. k. dubbelseminarier,
d. v. s. organiserade för utexamination av två klassavdelningar
seminarieelever vardera per år. Dubbla äro seminarierna i Härnösand, Landskrona,
Lycksele, Skara, Strängnäs och Växjö. Seminariet i Haparanda har en
enda utbildningslinje, vilken är treårig.

Det normala antalet elever i klasserna är 24. 1943 års riksdag ansåg emellertid,
att med hänsyn till behovet av en ökad examinationskapacitet elevantalet
såsom ett av förhållandena betingat provisorium borde höjas till 26 vid samtliga
tvååriga seminarier utom det i Lycksele. Med hänsyn härtill har Kungl.
Majit medgivit, att elevantalet vid seminarierna i Härnösand, Landskrona,
Skara, Strängnäs och Växjö tills vidare må höjas till 26 per klass.

Småskoleexaminationens examenskapacitet är efter de år 1943 vidtagna för -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

109

ändringarna (2 X 5 X 26 -j- 2 X 24 -f- 24 =) 332 småskollärarinnor för år.
Läsåret 1943/44 intogos dock endast 308 elever, enär av lokala skäl endast
en nybörjaravdelning kunnat intagas vid Lyckseleseminariet.

Skolöverstyrelsen — som förutsätter en höjning till 26 av elevantalet per
klassavdelning även vid seminarierna i Lycksele och Haparanda — har för
nästa budgetår förordat full elevintagning i samtliga småskoleseminarier
(=13 klassavdelningar) samt dessutom att 8 klassavdelningar skola för småskollärarinneutbildning
provisoriskt intagas vid 6 av folkskoleseminarierna.
Sammanlagt skulle alltså 21 klassavdelningar nybörjare intagas.

Styrelsen för Sveriges småskollärarinneförening har hemställt örn en reducering
av skolöverstyrelsens förslag till elevintagning. Statskontoret har
ifrågasatt en utökning av elevantalet i klasserna till 28 i syfte att möjliggöra
en ökad elevintagning.

Departementschefen har för egen del anfört.

Alltsedan år 1933 har examinationen av småskollärarinnor varit betydligt
inskränkt. Tillgången på utexaminerade småskollärarinnor har nämligen hittills
i stort sett varit avsevärt större än efterfrågan. Anledningarna härtill ha
som bekant varit dels en tidigare överproduktion av utexaminerade lärarinnor
och dels en vittgående indragning av tjänster för lärarinnor med småskolekompetens.
Indragningarna ha i sin tur förorsakats av nödvändigheten
att rationalisera småskoleväsendet, bland annat såsom en följd av en minskning
av antalet barn i skolåldern. Förhållandet mellan tillgång och efterfrågan
på lärare med småskolekompetens börjar emellertid numera att utjämnas.
Den ännu för ett par år sedan betydande arbetslösheten inom småskollärarinnekåren
väntas enligt skolöverstyrelsens beräkningar bli hävd redan under de
närmaste åren. I stället inträder behov av en nyexamination av sådan storleksordning,
att de nuvarande småskoleseminariernas examinationskapacitet icke
kommer att förslå ens om deras reservresurser till fullo utnyttjas. År 1944 väntas
47 småskollärarinnor bli utexaminerade och året därpå 330. År 1946 komma
de 24 elever att utexamineras, som år 1943 intagits på den treåriga linjen
i Haparanda, samt dessutom de elever, som år 1944 komma att intagas på
de tvååriga linjerna. För att fylla det väntade behovet av lärarinnor med
småskollärarinnekompetens under tiden t. o. m. år 1946 skulle enligt skolöverstyrelsens
nu företagna beräkningar erfordras en intagning innevarande år
på tvååriga linjer av icke mindre än 714 elever, d. v. s. omkring 30 klassavdelningar
om 24 elever eller 27 å 28 klassavdelningar om 26 elever. Nyintagningsbehovet
överstiger det i fjol beräknade med över 200 elever. Anledningen
härtill torde främst vara att söka i de skärpta svårigheterna att centralisera
folkskoleväsendet med anlitande av skolskjutsar. Även under åren närmast
efter år 1946 och fram emot slutet av 1950-talet torde examinationsbehovet
komma att vara betydande, sannolikt uppgående till 500 å 600 småskollärarinnor
per år. Det är sålunda nu nödvändigt att vidtaga åtgärder för utvidgning
av den nuvarande seminarieorganisationen.

Skolöverstyrelsen har förordat, att det allra närmaste examinationsbehovet
skall tillgodoses dels genom att de nuvarande småskoleseminariernas examinationskapacitet
fullt utnyttjas och dels genom att vissa folkskoleseminarier
provisoriskt anlitas för utexaminering av småskollärarinnor. Härigenom skulle

Ilo

Statsutskottets utlåtande nr 8.

under år 1944 bli möjligt att intaga 21 ny börj aravdelningar, därav
2 vid envar av de sex dubbelseminarierna, 1 vid det treåriga enkelseminariet
i Haparanda och 8 vid sex av folkskoleseminarierna (2 i Falun och
Kalmar samt 1 vid vart och ett av seminarierna i Göteborg, Lund, Stockholm
och Umeå). Skulle man strikt bygga elevintagningen på skolöverstyrelsens
prognos rörande examinationsbehovet, borde elevintagningen omfatta ytterligare
ett antal klassavdelningar, vilket skulle kunna ske genom förhyrande av
lokaler vid vissa småskoleseminarier. Överstyrelsen har emellertid anfört enligt
min mening bärande skäl för iakttagande av en viss försiktighet. Sålunda
torde en återgång till fredliga förhållanden möjliggöra en i viss mån ökad takt i
centraliseringsåtgärderna med åtföljande tjänsteindragningar. Vidare torde
finnas en icke obetydlig reservtillgång av kompetenta lärarinnor, villiga att
åtaga sig åtminstone vikariat inom en viss ort eller för viss tid. Jag finner
sålunda befogat att inskränka elevintagningen till det av överstyrelsen förordade
antalet av 21 klassavdelningar och kan alltså å ena sidan icke tillstyrka
den av Sveriges småskollärarinneförening påyrkade ännu längre gående begränsningen
men å andra sidan ej heller förorda den av statskontoret diskuterade
utvägen att öka elevintagningen utöver den av överstyrelsen föreslagna
genom att ytterligare höja maximum i klassavdelningarna. Följaktligen förordar
jag, att elevantalet i klasserna, i enlighet med 1943 års riksdags uttalande,
där så kan ske av lokala skäl, bestämmes till 26. Skolöverstyrelsen torde
böra äga möjlighet att efter prövning av dessa skäl besluta om inskränkning
av elevantalet till 24 i enskilda fall. Elevintagningen torde vid bifall till vad
jag förordat komma att år 1944 omfatta (21 X 26 —) 546 elever eller något
därunder.

Den av överstyrelsen förordade och av mig tillstyrkta anordningen med
utbildning av småskollärarinnor även vid vissa folkskoleseminarier är givetvis
att betrakta endast såsom ett av förhållandena framtvingat provisorium. Jag
har för avsikt att föranstalta örn utredning av frågan örn en utvidgning av
seminarieorganisationen för utbildning av lärarinnor med småskolekompetens
för att möta det framtida examinationsbehovet på längre sikt.

B. Avlöningsgrupperingen för rekt.ore r n a.

Småskoleseminariernas rektorer äro i avlöningshänseende principiellt jämställda
med rektorerna vid statliga realskolor. De senare voro under sexårsperioden
1937—43 fördelade på lönegraderna E9 (— löneklass 33), E8
(= löneklass 32) och E 7 (= löneklass 31). Från och med innevarande budgetår
ha dock realskolerektorernas lönegrader utökats nedåt med lönegraden
E 6 (= löneklass 30), i samband med att de dittillsvarande avlöningsgrupperna
I—III ansetts böra utbyggas nedåt med en grupp IV. I likhet med vad
som skett beträffande avlöningsgrupperingen för rektorerna vid folkskoleseminarierna
har frågan om en översyn av lönegrupperingen för rektorerna vid småskoleseminariema
uppskjutits i avbidan på lösningen av den aktuella frågan
örn en utvidgning av seminarieorganisationen.

Småskoleseminarierna lia liksom folkskoleseminarierna klassificerats i avlöningsgrupper,
varvid

till avlöning sgrupp I (= E9) icke hänförts något seminarium,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

lil

till avlönmgsgrupp II (— E 8) hänförts seminariet i Lycksele samt

till avlönmgsgrupp lil (= E 7) hänförts övriga sex seminarier, d. v. s.
Haparanda, Härnösand, Landskrona, Skara, Strängnäs och Växjö.

De sakkunniga, vilka år 1942 tillkallades för att verkställa en översyn av
lönegrupperingen för rektorerna vid bland annat småskoleseminarierna, ansågo
enligt sitt år 1943 avlämnade betänkande, att vid full utbyggnad av
småskoleseminarieorganisationen följande grunder borde tillämpas.

Tätgruppen avses för 2-åriga seminarier med tre parallellavdelningar, därest
en sådan organisation framdeles skulle komma till stånd. Till grupp II böra
föras dubbelseminarierna, till grupp III det 3-åriga enkelseminariet i Haparanda
och till grupp IV eventuella 2-åriga enkelseminarier. De sakkunnigas
förslag innebär, att seminarierna i Haparanda och Lycksele skulle bibehålla
sin placering, medan samtliga övriga skulle få sin lönegruppsplacering höjd
ett steg.

Skolöverstyrelsen har förordat, att samtliga småskoleseminarier utom
Haparandaseminariet uppflyttas till avlönmgsgrupp I samt att Haparandaseminariet
uppflyttas till grupp II.

Statskontoret har tillstyrkt de sakkunnigas förslag, likaså allmänna lönenämnden.

Departementschejen har för egen del anfört.

Den omprövning av lönegrupperingen för småskoleseminariernas rektorstjänster,
som egentligen borde ha ägt rum i fjol, har uppskjutits i avvaktan på
att större klarhet skulle vinnas rörande seminarieorganisationens omfattning
under tidsperioden 1943—49. Ehuru en utvidgning av organisationen inom
en tämligen nära framtid är att motse, synes ett ytterligare uppskov icke
erforderligt eller önskvärt.

Under tidsperioden 1938—43 ha med hänsyn till den inskränkta verksamheten
vid småskoleseminarierna sex av de sju rektorstjänsterna vid dessa varit
hänförda till den lägsta avlöningsgruppen, grupp III. Rektorstjänsten vid
Lyckseleseminariet har varit hänförd till grupp II, medan grupp I icke utnyttjats.
Rektorerna vid småskoleseminarierna ha hittills ansetts böra vara
jämställda med realskolornas rektorer i avlöningshänseende. Denna princip
synes alltjämt böra upprätthållas. Därav synes böra följa, att antalet avlöningsgrupper
för småskoleseminarierna utökas med en grupp IV såsom i fjol
beslöts i fråga örn antalet avlöningsgrupper för realskolorna. I likhet med de
sakkunniga, statskontoret och allmänna lönenämnden tillstyrker jag sålunda
en indelning i fyra lönegrupper. De sakkunniga och nämnda myndigheter
lia vidare förordat, att grupp I reserveras för tvååriga seminarier med
tre parallellavdelningar, därest en sådan organisation framdeles skulle komma
till stånd, att till grupp II hänföras tvååriga seminarier med dubbla parallellavdelningar
samt att till grupp lil hänföres det treåriga cnkelseminariet i
Haparanda. Den nya gini])]) IV slutligen skulle omfatta tvååriga seminarier
med endast enkla linjer, därest sådana framdeles skulle komma att finnas.
Jag anser mig böra biträda detta förslag, som jag finner innebära en gruppering
efter klara, av organisatoriska olikheter bestämda gränslinjer. Med
tillämpning av denna gränsdragning kommer Haparandaseminariet att bibehållas
i grupp lil, medan övriga seminarier hänföras till grupp II, vilket för

112

Statsutskottets utlåtande nr 8.

fem av dessa innebär uppf lynning ett steg. Jag kan således icke biträda skolöverstyrelsens
förslag, vilket skulle innebära en uppfattning av alla dubbelseminarier
utom Lyckseleseminariet två steg och av seminarierna i Lycksele
och Haparanda ett steg.

C. Nya ordinarie tjänster.

Skolöverstyrelsen framhåller, att då småskoleseminarieorganisationen nu
efter många år av inskränkt verksamhet tages helt i bruk, detta medför ett
rätt betydande behov av ordinarie lärartjänster. Överstyrelsen föreslår, att
följande antal nya tjänster inrättas från och med budgetåret 1944/45:

14 adjunktstjänster
5 lärartjänster i teckning
5 » » musik

3 » » gymnastik med lek och idrott

11 övningsskollärartjänster
5 lärartjänster i kvinnlig slöjd
5 » » hushållsgöromål.

Departementschefen har för egen del anfört.

Den utvidgning av seminarieorganisationen, jag förordat, torde nödvändiggöra
nyinrättande av ordinarie lärartjänster. Jag kan dock icke för närvarande
helt biträda överstyrelsens förslag, enligt vilket icke mindre än 48
nya ordinarie lärartjänster skulle inrättas, varav 14 adjunktstjänster, 11
övningsskollärartjänster och 23 tjänster för lärare i skilda övningsämnen. Statskontoret
har tillstyrkt, att 7 nya adjunktstjänster inrättas, och förutsatt, att
behovet av ny lärarpersonal i övrigt skulle tillgodoses med icke-ordinarie lärarkrafter.
Vid mitt övervägande av frågan har jag funnit, att viktiga pedagogiska
skäl tala för att i första hand de erforderliga nya ämneslärartjänsterna
göras till ordinarie. Det är ju här fråga örn lärarutbildningsanstalter, och det
måste med hänsyn därtill anses angeläget att såsom ämneslärare förvärvas
personer med stadgade examensmeriter och största möjliga praktiska erfarenhet
av pedagogiskt arbete. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att det föreslagna
antalet av 14 nya adjunktstjänster inrättas. Starka skäl tala även för
att åtminstone vissa av de 11 nya övningsskollärartjänster, som erfordras,
redan från början inrättas såsom ordinarie. Jag tillstyrker, att 4 nya ordinarie
sådana tjänster inrättas, avsedda för de dubbelseminarier, vilka för närvarande
disponera endast 3 sådana ordinarie tjänster vardera. Övriga 7
tjänster torde tills vidare kunna givas extra ordinarie karaktär. De erforderliga
nya lärartjänsterna i övningsämnen slutligen torde, i den mån undervisningsskyldigheten
beräknas komma att överstiga 20 veckotimmar, böra inrättas
såsom ordinarie. Detta är fallet beträffande 5 lärartjänster i teckning,
5 i musik, 3 i gymnastik och 4 i kvinnlig slöjd. Jag förordar, att dessa tjänster
upptagas på ordinarie stat.

D. Anslagsberäkningar.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning med 273 600
kronor. Härvid har förutsatts, bland annat, att extra ordinarie anställning
skulle beredas sex extra vaktmästare.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

113

Av den lämnade redogörelsen framgår, att den ännu för ett par år sedan
betydande arbetslösheten inom småskollärarinnekåren enligt skolöverstyrelsens
beräkningar väntas bliva hävd redan under de närmaste åren. I stället
inträder behov av en nyexamination av betydande storleksordning, vilken
skulle kräva en intagning innevarande år på tvååriga linjer av icke mindre
än 714 elever d. v. s. omkring 30 klassavdelningar om 24 elever eller 27 å 28
klassavdelningar örn 26 elever. Detta nyintagningsbehov överstiger det i
fjol beräknade med över 200 elever. Anledningen härtill torde enligt vad
departementschefen anfört främst vara att söka i de skärpta svårigheterna
att centralisera folkskoleväsendet med anlitande av skolskjutsar.

Skolöverstyrelsen har förordat, att det allra närmaste examinationsbehovet
skulle tillgodoses dels genom att de nuvarande småskoleseminariemas examinationskapacitet
fullt utnyttjades, dels ock genom att vissa folkskoleseminarier
provisoriskt anlitades för utexaminering av småskollärarinnor. Härigenom
skulle det under år 1944 bliva möjligt att intaga 21 nybörjaravdelningar.
Departementschefen har framhållit, att därest man strikt skulle bygga på
överstyrelsens prognos rörande examinationsbehovet, borde elevintagningen
omfatta ytterligare ett antal klassavdelningar. Departementschefen har emellertid
ansett att överstyrelsen anfört ett bärande skäl för iakttagande av en
viss försiktighet, nämligen att en återgång till fredliga förhållanden bomme
att möjliggöra en i viss mån ökad takt i centraliseringsåtgärderna med åtföljande
tjänsteindragningar. Departementschefen har biträtt överstyrelsens förslag
om intagande år 1944 av 21 nybörjaravdelningar, omfattande, där så av
lokala skäl kan ske, ett elevantal i klasserna av 26. Skolöverstyrelsen borde
dock enligt departementschefens mening äga besluta om inskränkning i enskilda
fall av elevantalet till 24. Enligt departementschefens förslag skulle
elevintagningen sålunda komma att omfatta (21 X 26 =) 546 elever eller
något därunder.

Utskottet ansluter sig till departementschefens förslag. Utskottet vill dock
med anledning av vad departementschefen anfört i fråga om centraliseringsåtgärderna
framhålla, att dylika åtgärder av naturliga skäl måste ställa sig
svårare att genomföra för småskolebamen än för eleverna i folkskolan. Utskottet
får vidare hänvisa till, att utskottet på grund av ett motionsvis framställt
yrkande funnit sig böra under punkten 157:o) i det följande understryka
vikten av, att tillbörlig omsikt och varsamhet iakttages med avseende
å vidtagande av rationaliseringsåtgärder på detta område.

Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt har i övrigt icke givit utskottet
anledning till erinran eller uttalande. Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Bihang till riksdagens protokoll 19hi. G sami. Nr 8. 8

Utskottet.

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

6 rektorer, avlöningsgrupp II................... E 8

1 rektor, avlöningsgrupp III.................... E 7

25 adjunkter .................................. A 23

6 lärare i teckning ............................ A21

7 » i musik .............................. A 21

7 » i gymnastik med lek och idrott.......... A21

27 övningsskollärare ............................ A 20

6 lärarinnor i kvinnlig slöjd..................... A 18

1 lärarinna i hushållsgöromål.................... A16

7 vaktmästare................................ A 6

Tjänstemän å övergångsstat.

4 ämneslärare ................................ A 20;

b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 630 000

Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:
a. Arvoden åt seminarieläkare
m. m., förslagsvis
..............kronor 7 750

Arvoden åt seminarie -

1.

2.

b.

100

3.

bibliotekarier...... ''

Arvoden åt biträden
på rektorsexpeditio nerna.

........... >

Tilläggsarvoden åt lärare
i trädgårdsskötsel i

Arvode åt ett biträde
för matlagningen vid

seminariet i Lycksele ■_

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis.............. »

Rörligt tillägg, förslagsvis . ....... »

e.

3 400

1050

1300

17 600

125 000
110 000
Summa kronor 882 600;

c) till Småskol eseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 882 600 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

115

150:o) Småskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 158, s. 394 och 395), vilket innebär en anslagshöjning
med 17 600 kronor, huvudsakligen beroende på elevantalets ökning, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 96 600
kronor.

151 :o) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 395 och 396), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 500 kronor, betingad av seminarieorganisationens utvidgning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 18 500 kronor.

152:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 160, s. 396—398), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Utrustning för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 15 000
kronor.

153:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 161, s. 398), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som
för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat
hos landsting uppförda seminarielärare m. m.
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 19 800
kronor.

154:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, s. 398 och 399), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamsons
stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1944/45 anvisa
ett anslag av 8 500 kronor.

155:o) Fortbildningskurser i skolhygien för lärare. Utgivande av
tryckt handledning rörande skolans hälsovårdsarbete. Beträffande vad
Kungl. Majit (punkt 163) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

lie

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Folkskolinspektionen.

156:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. Folkskolinspektionen: Omkostnader.
Kungl. Majit har (punkt 164, s. 400—412) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för folkskolinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45, dels
till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 728 000 kronor, dels ock till Folkskolinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning med 16 800 kronor av avlöningsanslaget
och med 15 000 kronor av omkostnadsanslaget. Sistnämnda höjning
är föranledd av de högre traktaments- och resekostnaderna. Beträffande den
föreslagna höjningen av avlöningsanslaget inhämtas av statsrådsprotokollet
bland annat.

Ur avlöningsanslaget bestridas, förutom lönekostnaderna för de 52 folkskolinspektörerna
och för nomadskolinspektören, även kostnaderna för expensersättning
och expeditionsbiträden åt dessa befattningshavare.

Expensersättningen utgår enligt kungörelsen 1937: 691 med ett fast belopp,
500 kronor för år, åt var och en av folkskolinspektörerna. För nomadskolinspektören
utgör expensersättningen 1 500 kronor för år, varav 1 000 kronor
från ifrågavarande avlöningsanslag och 500 kronor från nomadskolornas omkostnadsanslag.
Årskostnaderna uppgå alltså till (52 X 500 + 1 500 —)
27 500 kronor.

Ersättning utgår vidare till folkskolinspektörerna (men ej till nomadskolinspektören)
för utbetalta arvoden till expeditionsbiträden med belopp, som av
skolöverstyrelsen med beaktande av de olika inspektörernas behov av biträdeshjälp
bestämmes, dock sammanlagt högst 60 000 kronor.

Styrelsen för statens folkskolinspektörers förbund har i skrivelse den 5 april
1943 hemställt, att Kungl. Majit ville snarast vidtaga åtgärder i syfte att ordna
expeditionsförhållandena med avseende på tjänstelokaler och därmed sammanhängande
frågor på ett tillfredsställande sätt. Skrivelsen utmynnar i ett
förslag om vidtagande av sådan anordning, att till varje folkskolinspektör på
statens bekostnad skulle utgå dels hyresersättning, inbegripande jämväl ersättning
för uppvärmning, dels ersättning för belysning och städning av tjänstelokal,
motsvarande verkliga kostnaden, dels ersättning mot företedda kvitton
för telefonavgift samt avgifter för i tjänsten erfordrade rikssamtal, dels
ersättning för anskaffande och underhåll av erforderliga kontorsfömödenheter,
vilka dock alternativt kunde anskaffas direkt genom statens, exempelvis länsstyrelsernas,
försorg, dels slutligen ersättning för tillhandahållande av möbler
och annan inredning.

Skolöverstyrelsen har den 28 september 1943 yttrat sig med anledning av
folkskolinspektörsförbundets framställning. Yttrandet utmynnar i ett förslag,
att den nuvarande fixerade expensersättningen för folkskolinspektörerna och

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

nomadskolinspektören skall indragas och ersättas med ett system för utbetalande
av de styrkta verkliga kostnaderna för inspektörernas expensutgifter.
Sammanfattningsvis innebär förslaget, att ersättning skall utgå enligt följande
grunder:

Årskostnader per inspektör
i medeltal,

Lokalbidrag: kronor

Hyresersättning för två tjänsterum, högst........................750

Ersättning för möbler och annan rumsinredning, fixerat årsbidrag..........125

Belysning och städning, ersättning för verkliga kostnader, beräknade till......350

Expenser:

Telefonavgifter, ersättning för verkliga kostnader, beräknade till...........150

Förbrukningsmateriel m. m., ersättning för verkliga kostnader, beräknade till ■ . . 250

Summa kronor 1 625.

Årskostnaderna beräknas i enlighet härmed till [53 X (i avrundat
tal) 1 600 =] 84800 kronor. Merkostnaderna skulle uppgå till
(84 800 — 27 500 =) 57 300 kronor.

Skolöverstyrelsen förutsätter vidare, att staten skall bekosta den första uppsättningen
behövliga kontorsmaskiner respektive inlösa av inspektörerna redan
anskaffade sådana. Dessa engångutgifter beräknar överstyrelsen
till 39 750 kronor, varav för nästa budgetår beräknas åtgå 30 000 kronor.

Överstyrelsen utgår ifrån, att Kungl. Majit skall utfärda närmare föreskrifter
rörande dispositionen av de anslagsposter, som skulle anvisas för lokalbidrag
och expenser. Föreskrifterna skulle avfattas i nära anslutning till de bestämmelser,
som av Kungl. Majit den 5 september 1941 meddelats beträffande
motsvarande anslagsposter i omkostnadsstaten för landsfiskalerna.

Statskontoret har förklarat sig icke kunna på grundval av den föreliggande
utredningen tillstyrka bifall till skolöverstyrelsens förslag.

Allmänna lönenämnden har biträtt skolöverstyrelsens förslag med den
ändringen, att lönenämnden ansett hyresbidrag böra utgå allenast för ett rum
jämte erforderligt arkivutrymme.

Departementschefen har för egen del anfört.

De årliga utgifterna för folkskoleväsendet uppgå till mycket stora belopp.
Statsverkets kostnader under åttonde huvudtiteln för detta ändamål ha för
innevarande budgetår — utgifter för kristillägg inräknade — uppskattats till
icke mindre än i runt tal 180 miljoner kronor. Det ansvar för folkskoleväsendets
rationella ordnande, som åvilar folkskolinspektörerna och nomadskolinspektören,
är därför ur statsfinansiell synpunkt synnerligen stort. Inspektörerna
ha även ytterst betydelsefulla uppgifter att fylla såsom pedagogiska
rådgivare och ledare. Med hänsyn härtill är det ur såväl statsfinansiell som
pedagogisk synpunkt av största vikt, att deras verksamhet som skolledare
och organisatörer icke hämmas av ogynnsamma arbetsförhållanden.

Det föreliggande förslaget avser bland annat att sätta inspektörerna i stånd
att hålla sig med ändamålsenliga expeditionslokaler och modern kontorsutrustning
utan att för ändamålet behöva utfylla den nuvarande expensersättningen
med erforderliga belopp av egna medel. Framställningens syfte synes

118

Statsutskottets utlåtande nr S.

Utskottet.

mig i och för sig behjärtansvärt men löser icke den ur allmän synpunkt viktigare
frågan örn ett rationellt ordnande av biträdeshjälpen på expeditionerna.
En utredning härom bör enligt min mening komma till stånd. I samband härmed
torde en mera ingående undersökning av frågan om bestridande av
expensutgifterna böra äga rum.

Innan en mera allsidig utredning rörande inspektörernas expeditionsförhållanden,
på sätt jag förordat, verkställts, kan jag icke tillstyrka en förändring
av de nuvarande principerna för expensutgifternas bestridande. En viss provisorisk
höjning av den nuvarande expensersättningens belopp synes emellertid
befogad.

Folkskolinspektörernas expensersättning är för närvarande fixerad till 500
kronor för år. För detta belopp skola de svara för alla utgifter för sina expeditioner
med undantag för arvoden åt expeditionsbiträden, för vilket ändamål
särskilda medel äro anvisade. Det synes uppenbart, att expensersättningen,
som under ett tjugutal år utgått med i stort sett oförändrat belopp, i varje
fall numera icke kan räcka till för bestridande av med denna avsedda utgifter.
Jag tillstyrker därför en höjning, vilken lämpligen torde böra bestämmas
till 300 kronor. Höjningen torde böra komma icke blott folkskolinspektören
utan även nomadskolinspektören till godo. Merkostnaderna vid bifall
till vad jag förordat kommer att uppgå till (53 X 300 =) 15,900 kronor
för år.

Vid bifall till vad jag förordat bör den i avlöningsstaten för folkskolinspektionen
uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
höjas med 15900 kronor till i runt tal 553500 kronor. Då jag icke funnit anledning
till erinran mot att nomadskolinspektören i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag tillerkännes ett anslag av 700 kronor till skrivhjälp, torde icke-ordinarieposten
böra höjas med sistnämnda belopp till (90 000 + 700 =) 91 300 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra uppföras med oförändrat belopp,
83 100 kronor, eller, för vinnande av lämplig avrundning, 83 200 kronor.
Avlöningsanslaget i dess helhet torde därför böra uppföras med (553 500 -f-f-
91 300 -f- 83 200 =)728 000 kronor, vilket innebär en höjning med 16 800
kronor.

Utskottet är ense med departementschefen därom att med hänsyn till det
ur statsfinansiell synpunkt synnerligen stora ansvar för folkskoleväsendets
rationella ordnande, som åvilar folkskoleinspektörerna och nomadskolinspektören,
ävensom på grund av de betydelsefulla uppgifter inspektörerna ha att
fylla såsom pedagogiska rådgivare och ledare det torde vara av största vikt,
att deras verksamhet som skolledare och organisatörer icke hämmas av ogynnsamma
arbetsförhållanden. Det synes därför utskottet angeläget att den av
departementschefen i utsikt ställda utredningen rörande inspektörernas expeditionsförhållanden
kommer till stånd. •

Den provisoriska höjning av den nuvarande expensersättningen, som departementschefen
förordat, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, liksom
även förslaget örn att nomadskolinspektören tillerkännes ett anslag av 700
kronor till skrivhjälp.

Emot de av departementschefen verkställda kostnadsberäkningarna beträffande
avlönings- och omkostnadsanslagen till folkskolinspektionen för nästa
budgetår har utskottet icke funnit något att erinra.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

119

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskol inspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 553 500

2. Avlöningar- till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ......................... » 91300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 83 200

Summa kronor 728 000;

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 728 000 kronor;

. c) till Folkskolinspektionen: Omkostnader för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.

Folkskoleväsendet.

157:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Kungl. Majit har (punkt 165, s. 412—418) föreslagit riksdagen att till förevarande
ändamål för budgetaret 1944/4o anvisa ett förslagsanslag av
136 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr Ivar Persson m. fl. (I: 88) och den andra inom andra kammaren av herr
H. R. Nilson i Spånstad m. fl. (II: 137), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Majit måtte hemställa, att åtgärder i syfte att förverkliga
de i motionen framförda önskemålen måtte vidtagas;

dels ock en inom andra kammaren av herr J. Lundberg i Uppsala m. fl.
väckt motion (II: 129), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majit måtte begära att folkskolestadgans nu gällande bestämmelser ändras,
sä att de lokala skolstyrelserna få rätt att i samråd med folkskolinspektören
även vid bibehållandet av 39 veckors lästid för lärarna medgiva växellov en
dag i veckan när yttre förhållanden såsom långa skolvägar så påkalla.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,
hänvisas, i den mån desamma ej framgå av den nedan lämnade ledogörelsen
till motionerna I: 88 och II: 129.

Kungl. Maj :ts förslag innebär i anslagshänseende en höjning av automatisk
natur med 1 000 000 kronor. Departementschefen har i detta sammanhang
tillstyrkt att statsbidrag må utgå från förevarande anslag med 3 000 kronor

120

Statsutskottets utlåtande nr 8.

till den av svenska missionsstyrelsen upprättade svenska skolan i Kodaikanal
i Sydindien. Av den av missionsstyrelsen i detta hänseende gjorda
framställningen inhämtas beträffande denna skola bland annat:

Skolan äges av missionsstyrelsen, som tillsätter styrelse för skolan och utsänder
lärare från Sverige. Skolan är i främsta rummet avsedd för barn till
svenska kyrkans missionärer, vilka ej erlägga avgift för undervisningen. I sko™
mottagas dock även barn från andra svenska familjer, därvid för barn
tillhörande annan mission än svenska kyrkans erlägges 240 kronor och för
annat barn 480 kronor för år. Skolstyrelsen äger i ömmande fall nedsätta
avgiiten. bor inackordering i skolhemmet erlägges för alla barn ett belopp
motsvarande skolans självkostnadspris för själva hushållet.

I detta sammanhang har departementschefen berört en uppkommen fråga
om dispens från ett statsbidragsvillkor och därom anfört följande.

^ ^ den 1 januari 1938 har för erhållande av statsbidrag varit upp ställt

det villkoret, att vederbörande skoldistrikt icke utgiver pensionsförmåner
^ * Ji ^ra°e }}^ver Personbgpensionsfyllnad. Denna pensionsfyllnad är maximerad
på så sätt, att den pensionerades sammanlagda pensionsförmåner icke
kunna stiga utöver hans pensionsförmåner omedelbart före den 1 januari 1938.
Enligt 1942 ars tjänstepensionsreglemente för folkskolan ha lärare, som pensionerats
eller pensioneras efter den 30 juni 1939, kommit i åtnjutande av förbättl
ade pensionsförmåner. I Göteborgs skoldistrikt ha de lärare, som pensionerats
före den 1 januari 1938, beviljats kommunala dyrtids- och kristillägg, vilket
enligt äldre bestämmelser var tillåtet. Då alltså såväl sistnämnda lärarkategori
som de efter den 30 juni 1939 pensionerade lärarna fått förbättrade pensionsförmåner,
ha de under mellantiden den 1 januari 1938 — den 30 juni
1939 pensionerade lärarna i skoldistriktet kommit i en missgynnad ställningden
dyrtidskompensation, som utgått enligt statliga bestämmelser, har endast
verkat så, att den personliga pensionsfyllnaden minskats med motsvarande
belopp. Skoldistriktet har därför anhållit om medgivande att till de missgynnade
lärarna utbetala kommunala dyrtids- och kristillägg enligt samma
grunder som för stadens övriga pensionärer, dock att pensionsförmånerna icke
skulle få överstiga de efter den 30 juni 1939 pensionerade lärarnas. Demia
begäran synes icke strida mot avsikten med nämnda förbud och torde därför
laira kunna bifallas. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde
således Kungl. Majit få medgiva undantag från här ifrågavarande statsbidragsvillkor
för vinnande av angivna syfte.

Vidare har departementschefen anfört.

Jag erinrar slutligen, att såsom villkor för statsbidrag åt skoldistrikt till
avlöning åt lärare vid distriktets folk- och småskolor gäller, att distriktet tillhandahåller
tjänstebostad åt sådan lärare i det fall, då bostadsförhållandena
på orten icke möjliggöra för honom att i skolans närhet hyra annan tjänlig
bostad än sådan, som tidigare varit upplåten såsom tjänstebostad. På framställningar
av vederbörande lärare har Kungl. Majit under de senaste åren i
åtskilliga fall medgivit, att lärare, som icke av skoldistriktet anvisats tjänstebostad
och icke haft möjlighet att på stationeringsorten förhyra nöjaktig bostad
och som fördenskull måst bosätta sig på annan, till högre ortsgrupp hänförd
ort, får i avlöningshänseende hänföras till för bostadsorten gällande ortsgrupp
och hyresgrupp. Medgivandet har i varje särskilt fall begränsats att

Statsutskottets utlåtande nr 8.

121

gälla tills vidare så länge tjänstebostad ej anvisats läraren och enligt vederbörande
folkskolinspektörs beprövande ej heller möjlighet förefinnes för läraren
att erhålla nöjaktig och med hänsyn till tjänstgöringen vid skolan lämpligt
belägen bostad på stationeringsorten. Dessa medgivanden från Kungl. Maj:ts
sida medföra ökade kostnader för statsverket. I de fall, då bostadsorten jämväl
är hänförd till högre hyresgrupp än stationeringsorten, medföra besluten även
ökade kostnader för skoldistrikten. Eftersom emellertid Kungl. Maj:ts medgivanden
ha sin grund i att skoldistrikten icke fullgjort sin skyldighet att tillhandahålla
tjänstebostad, synes riktigast, att hela kostnadsökningen i dylika
fall får bäras av vederbörande skoldistrikt. Detta skulle innebära, att statsbidrag
till lärares avlöning ej finge utgå med större belopp än som skulle ha
utgått, därest läraren anvisats tjänstebostad på stationeringsorten. Jag förordar,
att en sådan begränsning stadgas. Därest riksdagen icke riktar någon
erinran däremot, torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga
bestämmelser härom.

I motionerna 1: 88 och 11:137 anföres.

De senaste årens skolindragningar motiverade av såväl det sjunkande barnantalet
som av sparsamhetsskäl ha medfört många olägenheter och svårigheter
för landsbygdens folk. Trots att såväl regeringen som riksdagen uttalat,
att största varsamhet bör iakttagas, så att försämringarna av skolformerna ej
skola ta för stora proportioner, ha dock även under den senaste tiden sådana
omändringar skett, att B 1-skolor överförts till B 2-typ och skolor av denna
senare typ till den svårskötta och olämpliga B 3-typen. Det är vår förhoppning
att sådana typer av skolor, där en lärare eller lärarinna får sköta undervisningen
i alla klasser, icke ytterligare utvidgas, utan att utvecklingen så
snart som möjligt i stället skall gå i motsatt riktning.

För att i någon mån motverka försämringarna av skolformerna och i övrigt
skapa förutsättningar för ett bättre resultat av undervisningen i de lägre skolformerna
ha på en del platser under senare år tillämpats vissa förstärkningsanordningar
på så sätt, att där flera klasser undervisats gemensamt de
olika klassernas undervisning ordnats var för sig under viss tid. Förstärkningsanordningarna
ha i allmänhet inneburit, att undervisningen för läraren
omfattat fyra timmar i veckan utöver det timantal som undervisningsplanen
upptagit för lärjungarna. I några fall lia förstärkningsanordningarna endast
omfattat två veckotimmar. Dessa extra timmar lia använts till särskild undervisning
för en eller två klasser enskilt.

Givetvis lia lärarna erhållit ersättning för denna utökade tjänstgöringstid,
och på grund av de ekonomiska konsekvenserna lia statsmakterna bestämt,
att ett visst — rätt högt -— antal lärjungar skall finnas (högre ju högre
skolformen är) för att skoldistrikten skola erhålla det högre statsbidrag sorn
behövs för denna extra avlöning. Närmare bestämmelser härom återfinnas i
k. kung. nr 252: 1040.

Där sådana förstärkningsanordningar kunnat tillämpas, lia de haft stor
betydelse, och från alla håll vitsordas, att de haft stort värde för undervisningen
där skolformerna varit svaga. Otvivelaktigt skulle det vara till gagn
för undervisningen i en mängd skoldistrikt pä landsbygden, örn dessa förslärkningsanordningar
kunde tillämpas i större omfattning. Ej minst i sådana
distrikt, där genom mycket flyttning antalet barn avsevärt växlar från ett är
till ett annat och pendlar än (iver än under det föreskrivna minimiantalet
lärjungar, skulle ett medgivande, alf det extra statsbidraget linge ulga även

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vid ett lägre barnantal, ha sin stora betydelse. 1937 års folkskoleutredning
ansåg att förstärkningsanordningarna hade visat sig vara synnerligen värdefulla
och att det därför var önskvärt, att de även i fortsättningen finge tilllämpas.
Detta borde ske på så sätt, att i likhet med vad som nu är fallet statsbidrag
beviljas till extra lärartimmar vid ifrågavarande skolformer i syfte
att bereda separat undervisning åt vissa klasser under en del av den tid, varunder
klasserna eljest skulle ha undervisats tillsammans med de övriga i
vederbörande undervisningsavdelning ingående klasserna. Vid utarbetandet
av föreskrifter angående det minimiantal elever, som borde finnas i olika
skolformer för att sådana statsbidrag skulle utgå, uppställde utredningen två
olika alternativ. Ur pedagogisk synpunkt ansåg utredningen, att följande

alternativ borde tillämpas:

Vid skolor av B 1-formen ................. 30 elever

» » » B 2-formen ................. 25 »

» » » B 3-formen ................. 20 »

» » » D1-formen ................. 20 »

» » » b -formen ................. 20 »

Ett mindre förmånligt men billigare alternativ genomfördes emellertid.
Enligt vår mening skulle det vara till fördel, om det gynnsammare förslaget
kunde genomföras. Det skulle nämligen medföra en icke oväsentlig förbättring
av undervisningen i en del folkskolor på landsbygden. Visserligen kunna
sparsamhetsskäl tala mot ett förverkligande av förslaget, men värdet av dessa
förstärkningsanordningar har nu prövats med gott resultat. Behovet av dylika
har ytterligare ökats genom den mer omfattande överföring av skolor till
lägre skolformer som skett. Landsbygdens skolväsen har genom de långa
avstånden och sjunkande barnantal stora svårigheter att kämpa mot, varför
en reform av här angivna art skulle vara mycket välkommen.

I första hand bör möjligheten att erhålla statsbidrag för de extra löneförmåner
till lärarna, som dessa förstärkningsanordningar kräva, utsträckas till
att omfatta vad 1937 års folkskoleutredning i sitt ovan angivna alternativföreslagit.
Det torde också kunna ifrågasättas, örn icke föreskrifter om minimiantal
elever helt bör slopas för B-2-skolor med sjunde klass och för B-3 och
jämförliga skolformer. 1937 års skolutredning hade räknat med en utökad
lästid av högst 4 timmar per vecka. Det vore önskvärt, att möjlighet kunde
beredas att vidga denna lästid ytterligare.

Till sist vilja vi uttrycka den förhoppningen, att indragning av skolor på
landsbygden måtte ske med största varsamhet. Skolindragningarna lia motiverats
med det minskade barnantalet, och detta skäl väger givetvis tungt.
vien indragningarna bryta det omedelbara sambandet mellan skolan och bygden.
Denna utveckling har av en känd svensk lini versi letsman skildrats på
följande drastiska sätt: »Skolbyråkrater sitta och räkna och kartlägga och
lägga bondebygderna öde på goda skolor. Så komma bygdernas barn att stå
i regn och kyla vid vägarna för att transporteras bort från sina byar till
industri- och tätorternas fina skolpalats, där A-skoletypen naturligtvis finnes
och där bondebarnen gå som främlingar med sina matväskor och sin hemlöshet.
Sina egna byars skolor få de nedlagda och försämrade, och magistern och
fröken, som förut var en levande verklighet i byn och för hemmen, bli nu
ämbetsmän i ett skolpalats långt bort.» Ordalagen äro bittra och givetvis för
tillspetsade, men ingen kan förneka, att det ligger en mycket god portion
sanning i desamma. Skolindragningar och försämring av skolformer böra inte
få ske i andra fall, än det är oundgängligen nödvändigt.

Statsutskottets utlåtande nr 8. 123

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att förevarande anslag
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår uppföres med ett
belopp av 136 000 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt anvisande av ett belopp av 3 000 kronor
såsom bidrag till den svenska skolan i Kodaikanal i Sydindien. Utskottet,
som icke velat motsätta sig detta förslag, får emellertid framhålla, att det
synes utskottet önskvärt, att detta statsbidrag i lämplig utsträckning utnyttjas
för nedsättning i ömmande fall av avgifterna vid skolan.

Departementschefen har vidare föreslagit att vederbörande skoldistrikt
skall bära hela den kostnadsökning, som uppkommer genom att en lärare, som
icke av skoldistrikt anvisats tjänstebostad och icke haft möjlighet att på stationeringsorten
förhyra nöjaktig bostad och till följd därav mast bosätta sig
på annan, till högre ortsgrupp hänförlig ort, enligt Kungl. Maj:ts medgivande
i avlöningshänseende fått hänföras till för bostadsorten gällande ortsgrupp
och hyresgrupp. Den av departementschefen salunda berörda fragan har enligt
utskottets mening en betydande principiell räckvidd. Det är givetvis
angeläget, att vederbörande lärare är bosatt inom skoldistriktet, och den
tendens, som enligt vad utskottet har sig bekant på vissa håll framträtt fran
lärarnas sida att utan tvingande skäl söka sig bostäder i distrikten angränsande
städer och liknande samhällen, synes utskottet böra i möjligaste mån
stävjas. Läraren bör för att på ett riktigt sätt kunna fullgöra sitt kall
hava intim kännedom om den miljö, där han arbetar, vilket icke låter
sig göra om han är bosatt på annan ort. Med hänsyn å andra sidan till den
knapphet, som nu råder på bostadsmarknaden och den av rådande förhållanden
föranledda restriktiva byggnadspolitiken, förekomma givetvis fall, då
andra möjligheter icke stå läraren till buds än en bosättning utanför distriktet.
På grund av dessa frågors stora betydelse för skoldistrikten förutsätter
utskottet, att de ur olika synpunkter bliva föremål för en noggrann prövning
från Kungl. Maj:ts sida och att vid avgörande av de av departementschefen
berörda ärendena i möjligaste mån restriktiva regler komma i tilllämpning.
Departementschefens ovannämnda förslag har utskottet ansett sig
böra biträda.

Vad departementschefen i övrigt under förevarande punkt föreslagit båticke
givit utskottet anledning till erinran.

Beträffande motionerna I: 88 och IT: 137 vill utskottet framhålla, att den
i motionerna berörda frågan örn förstärkningsanordningarna enligt vad utskottet
under hand inhämtat för närvarande är föremål för övervägande inom
skolutredningen, vars förslag i ämnet torde vara att emotse innevarande var.
Härvid kommer denna fråga, vilken är av en ur statsfinansiell synpunkt icke
oväsentlig storleksordning — ett bifall till motionärernas förslag skulle enligt
av 1937 års folkskoleutredning gjorda beräkningar betinga en årlig merkostnad
av omkring 700 000 kronor — att bedömas i samband med övriga
folkskoleväsendet berörande spörsmål och alltså kunna prövas i ett vidare

Utskottet.

124

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sammanhang. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning om värdet av
dessa förstärkningsanordningar, har med hänsyn till det läge, vari omförmälda
fråga nu befinner sig, icke funnit skäl föreligga att riksdagen i enlighet med
motionärernas yrkande skulle i skrivelse till Kungl. Majit göra framställning
i ärendet.

Med anledning av vad i samma motioner framhållits i fråga om centraliseringsåtgärdema
på folkskoleväsendets område vill utskottet i likhet med
motionärerna understryka vikten av att dessa åtgärder vidtagas med omsikt
och varsamhet. Det torde härvid böra beaktas att en skola i en avlägsen bygd
icke blott fyller sitt undervisningsändamål utan även för bygden representerar
en betydelsefull kulturell tillgång. Givetvis kan å andra sidan i åtskilliga
fall genom en centralisering av skolväsendet bättre skolformer ernås och större
sociala och hygieniska anordningar erhållas. Vid rationaliseringsåtgärdernas
bedrivande böra därför enligt utskottets mening de olika på frågornas avgörande
inverkande synpunkterna noggrant vägas mot varandra och all möjlig
hänsyn tågås till de olika orternas särskilda förhållanden.

Med vad sålunda anförts torde motionerna I: 88 och II: 137 få anses
besvarade.

Det i motionen II: 129 framställda yrkandet kan utskottet icke biträda,
enär frågor av här berörda slag enligt utskottets uppfattning alltjämt böra
bliva föremål för prövning av central myndighet — i detta fall skolöverstyrelsen
— för ett garanterande av att vid ärendenas avgörande en prövning
efter enhetliga grunder kommer i tillämpning. Utskottet avstyrker alltså bifall
till ifrågavarande motion.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 136 000 000 kronor;

b) att motionerna I: 88 och II: 137 må anses besvarade
med vad utskottet här ovan anfört;

c) att motionen II: 129 icke må av riksdagen bifallas.

158:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid
folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Kungl. Majit har
(punkt 166, s. 418 och 419) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr L. V. Lindén m. fl. (I: 27) och den andra inom andra kammaren av herr
C. Hoppe m. fl. (11:56), vari hemställts, att riksdagen — i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag beträffande bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid
folkskolor m. fl. — för sin del måtte besluta sådan ändring av statsbidrags -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

125

villkoren för slöjdundervisningen inom folkskolan att slöjdavdelning må omfatta
minst tre gossar respektive flickor, under förutsättning att samtliga folkskolestadiet
tillhörande gossar respektive flickor, vilka prövas skäligen kunna
deltaga i slöjdundervisningen, tillhöra slöjdavdelningen, samt att en slöjdavdelning
må få uppdelas på två, om antalet i slöjdundervisningen deltagande
elever är minst 20;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr Ivar Persson m. fl. (I: 190) och den andra inom andra kammaren av
herr I. Johansson i Mysinge m. fl. (11:249), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta sådan ändring av statsbidragsvillkoren för slöjdundervisningen
i folkskolan, att slöjdavdelning må omfatta minst tre gossar respektive
flickor.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna I: 27 och I: 190.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att styrelsen för Sveriges småskollärarinneförening
föreslagit, att statsbidrag för slöjdundervisning skulle kunna
erhållas redan när samtliga folkskolestadiet tillhörande gossar respektive
flickor deltaga i slöjdundervisningen och utgöra minst 3. Enligt nuvarande bestämmelse
utgör minimiantalet 6. Styrelsens förslag innebär en återgång till
vad som gällde närmast före den 1 juli 1940. Styrelsen framhåller, att den nu
gällande bestämmelsen medfört, att ett stort antal skolor blivit helt utan slöjdundervisning.
Skolöverstyrelsen förordar en återgång, om de statsfinansiella
förhållandena så medgiva. Statskontoret har avstyrkt bifall till förslaget, vars
genomförande skulle medföra en utgiftsökning av cirka 200,000 kronor för år.

Vidare har styrelsen anhållit om sådan ändring av statsbidragsbestämmelserna,
att statsbidrag må kunna erhållas för två slöjdavdelningar, om antalet
i slöjden deltagande gossar eller flickor uppgår till minst 20. Med nuvarande
minimiantal, 25, bli slöjdavdelningarna enligt styrelsens mening för stora för
att en tillfredsställande undervisning skall kunna bedrivas. Slcolöverstyrelsen
har instämt häri, under framhållande av att en ändring skulle medföra ringa
kostnadsökning. Statskontoret har förklarat sig icke kunna biträda förslaget,
enär samma förslag prövats så sent som vid 1939 års lagtima riksdag utan att
vinna tillmötesgående och skälen däremot nu göra sig gällande med ökad
styrka.

Departementschefen har för egen del anfört.

Det framstår i och för sig såsom önskvärt, att slöjdundervisningen i folkskolan
kunde erhålla en förbättrad ställning. Den av småskollärarinneföreningen
föreslagna sänkningen av det i statsbidragsförfattningen föreskrivna
minimiantalet elever i en slöjdavdelning från 6 till 3 skulle dock medföra så
stor kostnadsökning, att den icke torde kunna ifrågasättas under nuvarande
förhållanden. På de av statskontoret anförda skälen anser jag mig icke heller
kunna biträda föreningens förslag om sänkning av det minimiantal elever,
som fordras för att statsbidrag skall kunna utgå till mer än en avdelning.

I fråga örn förevarande anslags storlek för nästkommande budgetår innebär
Kungl. Maj:ts förslag icke någon förändring i förhållande lill innevarande
budgetår.

126

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av vad i motionerna I: 27 och II: 56, I: 190 samt II: 219
anförts och hemställts vill utskottet framhålla önskvärdheten av att så snart
de statsfinansiella förhållandena sådant medgiva det i statsbidragsförfattningen
föreskrivna minimiantalet av 6 elever sänkes till 3 eller det antal, som
gällde närmast före den 1 juli 1940.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att en sänkning till minst 20 av det minimiantal
elever, som fordras för att statsbidrag skall kunna utgå till mer än
en slöjdavdelning skulle medföra en ringa kostnadsökning. Med hänsyn härtill
och jämväl till att ett bättre resultat av undervisningen givetvis står att
ernå därest avdelningarna icke äro för stora förutsätter utskottet, att Kungl.
Majit ägnar denna fråga fortsatt uppmärksamhet.

Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande motioner få anses besvarade.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller
särskilda slöjdskolor för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 2 800 000 kronor;

b) att motionerna I: 27 och II: 56 ävensom 1:190 samt
II: 249 må anses besvarade med vad utskottet här ovan anfört.

159:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 167, s. 420), vilket innebär en av minskad belastning föranledd
anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
350 000 kronor.

160:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i
skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168, s. 420—430)
får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i detta sammanhang anfört och föreslagit, hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter och
vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

127

161 :o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
169, s. 430—435), vilket innebär en anslagshöjning med 120 000 kronor, får
utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i detta sammanhang anfört och föreslagit, hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor rrv. m.: Folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 250 000
kronor.

162:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning
åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 170, s. 435), vilket innebär en anslagssänkning med 3 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa
kostnader för skolundervisning åt lots- och fyr personalens
barn för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
29 000 kronor.

163:o) Folkskolor in. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och
biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, s. 435), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt föieståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem
och arbetsstugor för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 400 000 kronor.

164:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund
av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 172, s. 435 och 436), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till FolJcskolor m. m.: Understöd åt vissa
lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation
förlorat sin anställning, för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 16 800 kronor.

165:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,
arbetsstugor eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 173, s. 436), vilket innebär en av stegrade kostnader föranledd anslagshöjning
med 150 000 kronor, hemställer utskottet,

128

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering
av skolbarn i skolhem., arbetsstugor eller enskilda
hem för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
2 000 000 kronor.

166:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174, s. 436—439),
vilket innebär en anslagshöjning med 250 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader
och deras inredning för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

167:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för
skolpliktiga barn. Kungl. Majit har (punkt 175, s. 439 och 440) föreslagit
riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 3 300 000 kronor.

Förevarande anslag, som för budgetåret 1942/43 var uppfört med 2 500 000
kronor, är för närvarande uppfört med 2 600 000 kronor. Kungl. Majlis förslag
innebär alltså en anslagshöjning med 700 000 kronor. Beträffande anslagsberäkningen
har skolöverstyrelsen yttrat följande.

Skolskjutsverksamheten fortgick under det senast förflutna läsåret under
i huvudsak samma betingelser som under det närmast föregående. På grund av
gummibristen vidtogos dock vissa inskränkningar beträffande skolskjutsar,
som utförts medelst för ändamålet särskilt insatta omnibusar. I fråga om inrättandet
av nya skolskjutsar iakttages med hänsyn till ovissheten om den
kommande utvecklingen alltjämt en viss återhållsamhet. Den avsevärda ökning
av statsbidragen till skolskjutsar, som förekommit under de senare åren,
beror i högre grad på fördyrade skjutskostnader än på utökning av antalet
skjutsanordningar.

Statens kostnader för de nya skolskjutsarna under budgetåret 1942/43, för
vilkas anordnande överstyrelsen medgivit statsbidrag, torde på grundval av
vederbörande ansökningar kunna beräknas till 276 000 kronor.

För budgetåret 1943/44 har överstyrelsen hittills (augusti 1943) medgivit
statsbidrag till nya skolskjutsar till omkring 104 000 kronor. Kostnadssumman
för nya skolskjutsar under sistnämnda budgetår torde emellertid komma
att ökas, enär under de närmaste månaderna kan antagas inkomma ytterligare
ett antal ansökningar örn dylikt bidrag.

Med ledning av de nu lämnade uppgifterna beräknar överstyrelsen anslagsbehovet
för budgetåret 1944/45 till 3 300 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Anslagsbelastningen under det senast tilländagångna budgetåret har utgjort
cirka 2 918 000 kronor. Detta belopp torde till större delen avse skolskjutsar
under budgetåret 1941/42. Den kraftiga ökningen av medelsåtgången under
de första krigsåren synes mest ha berott på prisstegringar. Vid de nu ifrågavarande
anslagsberäkningarna torde man icke böra räkna med större dylika
kostnadsökningar. Då emellertid nya skolskjutsar tillkommit, synes medels -

Statsutskottets utlåtande nr 8.

129

behovet för nästa budgetår böra beräknas till 400 000 kronor högre belopp än
under sistförflutna budgetår, d. v. s. till i runt tal 3 300 000 kronor. Detta
belopp, varmed anslaget för nästa budgetår alltså torde böra uppföras, överstiger
det nuvarande anslagsbeloppet med 700 000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts här föreliggande förslag vill
utskottet understryka det av skolöverstyrelsen i ärendet gjorda uttalandet,
att med hänsyn till ovissheten örn den kommande utvecklingen alltjämt en
viss återhållsamhet synes böra iakttagas i fråga om inrättandet av nya skolskjutsar.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Folkskolor m. to.: Bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 3 300 000 kronor.

168:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.
Kungl. Majit har (punkt 176, s. 440—444) föreslagit riksdagen att till
förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslagav
2 250 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår.

I detta sammanhang har departementschefen, på föranledande av en inom
skolöverstyrelsen upprättad, till departementschefen överlämnad promemoria,
berört frågan om statsbidrag till kostnaderna för skolbarnsbespisningslokaler.
I nämnda promemoria har anförts bland annat följande.

Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet har på grund av vissa uttalanden
vid statsbidragssystemets införande hittills endast i mycket ringa
omfattning utgått för anordnande av lokaler för skolbarnsbespisning. Med
hänsyn till statsmakternas ändrade inställning till skolbamsbespisningen borde
tillämpningen av bestämmelserna om byggnadsbidrag ändras därhän, att
bidrag kunde utgå jämväl för sådana lokaler. Utan statsbidrag till bespisningslokaler
försvårades i hög grad genomförandet av skolbarnsbespisning, framför
allt i sådana skolor, som hade det största behovet av densamma. En ändrad
tillämpning torde komma att medföra jämförelsevis obetydliga merkostnader
för statsverket.

Vid beräkningen av kostnaden för bespisningslokaler av här ifrågavarande
slag synes man kunna utgå från att för varje barn behövs ett utrymme av
cirka 1 m2 och att således i ett rum på 100 m2 golvyta cirka 100 barn samtidigt
skulle kunna utspisas. Nämnda barnantal motsvarar ungefär antalet lärjungar
i en större skola av första B-fonnen eller halva antalet lärjungar i en
A-skola av genomsnittlig storlek. Kostnaden för bespisningslokaler av denna
storlek måste antagas bli högst olika, om det gäller inredning av sådan lokal
i själva byggnadskroppen till en ny skolbyggnad eller örn det endast är fråga
örn breddning av en korridor, utökning av måtten för en skolkökslokal, inredning
av eljest överflödiga vinds- och källarutrymmen, utnyttjande av äldre
undervisningslokaler, som eljest skulle användas för relativt oväsentliga ändamål,
etc. Örn den högsta kostnadssumma, på vilken statsbidrag för anord Bihang

tiä riksdagens protokoll 19hh» 6 sami. Nr X. 9

Utskottet.

130

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

ilande av bespisningslokaler kunde utgå, maximerades till exempelvis 16,000
kronor, motsvarande ett statsbidrag på 12,000 kronor, synes emellertid även
i fall med relativt höga byggnadskostnader bespisningslokaler kunna för
nämnda kostnad åstadkommas för upp till 100 barn, vilket kan anses täcka
åtminstone det mest angelägna behovet för mindre och medelstora skolor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vid genomförandet av systemet med statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
förutsattes, att byggnadsbolag ej skulle utgå för lokaler för
skolbarnsbespisning. På grund härav har Kungl. Majit endast beviljat bidrag
för inredning av s. k. frukostrum och även detta i begränsad utsträckning.
Jag delar emellertid den i ovannämnda promemoria uttalade uppfattningen,
att byggnadsbidrag bör kunna beviljas även för lokaler för skolbarnsbespisning
i här ifrågavarande mening. I fråga örn de principer, som böra tillämpas
beträffande byggnadsbidrag till sådana lokaler, ansluter jag mig i huvudsak
till vad som anförts i promemorian. Såsom däri framhållits, torde byggnadsbidrag
i regel icke böra beräknas för högre kostnad än 16,000 kronor. Med
hänsyn härtill torde den utvidgade bidragstilldelningen icke komma att medföra
någon mera betydande ökning av statsverkets kostnad för byggnadsbidrag
till folkskolebyggnader.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår förutsattes vid genomförandet
av systemet med statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet, att byggnadsbidrag
ej skulle utgå för lokaler för skolbarnsbespisning. På grund härav
har Kungl. Majit allenast beviljat bidrag till inredning av s. k. frukostrum
och även detta i begränsad utsträckning. Utskottet biträder departementschefens
förslag att byggnadsbidrag bör kunna beviljas jämväl för lokaler för
skolbarnsbespisning, varvid emellertid — på sätt departementschefen förordat
— dylikt bidrag i regel icke torde böra beräknas för högre kostnad än
16 000 kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot att anslaget till anordnande
av skolbarnsbespisning i enlighet med Kungl. Majits förslag för nästa budgetår
uppföres med ett belopp av 2 250 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande
av skolbarnsbespisning för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 2 250 000 kronor.

169:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten. Kungl. Majit
har (punkt 177, s. 444 och 445) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor,
vilket innebär en anslagshöjning med 300 000 kronor, betingad av den ökade
medelsåtgången.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr I. Jansson i Kalix m. fl. väckt motion
(lii 106), vari hemställts, att riksdagen ville besluta om sådant tillägg till

131

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj:ts kungörelse angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
att, under förutsättning att skoldistrikt därom ansöker, kostnaden
för inrättande av biblioteksrum och läsesal för ungdomsorganisationernas
räkning jämväl får inga i den högsta kostnadssumma, a vilken statsbidrag
kan utgå i vad gäller ny- eller ombyggnad av skolhus i vissa mindre samhällen; dels

ock en inom andra kammaren av hen- I. Jansson i Kalix m. fl. väckt
motion (II: 190), vari hemställts, att riksdagen ville besluta en sådan ändring
av 3 § i Kungl. Maj:ts kungörelse angående statsbidrag till byggnader för
folkskoleväsendet av den 6 mars 1936 sv. förf.-saml. nr 45 med däri senare
vidtagna ändringar (SFS nr 431/1940), att paragrafen får följande lydelse:

Såsom---

I den högsta---må inräknas allenast kostnader för klassrum, gym nastiksalar,

lokaler för slöjd och hushållsgöromål, skolbarnsbespisning, skolbibliotek,
skolbad, handarbetsrum, omklädnings- och torkrum samt mindre
verkstadsutrymme för vaktmästare, allt med tillhörande biutrymmen avolika
slag.

Efter Kungl. Maj:ts prövning o. s. v. lika med förut.

Till stöd för det i motionen II: 106 väckta yrkandet anföres bland annat:

Bristen på lämpliga lokaler, där ungdomen kan samlas för att bedriva
studiecirkel verksamhet, anordna förevisning av bildningsfilm och åhöra föreläsningar,
har från många håll påtalats. Denna lokalbrist, som gör sig mest
kännbar i de små byarna och samhällena med intill 300 innevånare, måste
avhjälpas, därom äro alla ense. Riksdagen har också beslutat örn anslag till
samlingslokaler, men på grund av det enormt stora behov, som föreligger,
torde det ligga i öppen dag, att man får räkna med att mansåldrar hinna
förgå, innan medborgarhus, folkets hus och bygdegårdar i tillräcklig omfattning
hunnit åstadkommas. Ju mindre en ort är, desto längre torde den
komma att få vänta på att frågan skall lösas för dess vidkommande, såvida
man ej kan finna en enklare lösning än att bygga enbart för detta ändamål.

En möjlighet — och kanske den enda för närvarande — att lösa lokalfrågan
utan större dröjsmål anse vi skulle erbjuda sig vid byggandet av nya skolhus
eller ombyggnad av sådana. Räknade man vid planläggningen av dylika byggen
med utrymmen för biblioteksrum och läsesal, vilka vid behov skulle kunna
sammanslås till en större säl, finge frågan den billigast tänkbara lösningen.
Med tanke på såväl skolans berättigade anspråk på frihet från störande intrång
som organisationernas behov av största möjliga självständighet vid
planerandet av arbetet och lokalernas användning borde lokalerna i fråga
givetvis ha sin ingång skild från skolans egentliga ingång.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen II: 190 gjorda
yrkandet, hänvisas till motionen.

Utskottet tillstyrker i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag att till bidrag
till byggnadsarbeten för folkskoländamål för nästa budgetår anvisas ett anslag
av 1 500 000 kronor.

Utskottet.

132

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I anledning av de i motionerna II: 190 och II: 106 framställda yrkandena
vill utskottet erinra om följande.

I kungörelsen 1936:45, med däri genom kungörelsen 1943:398 gjorda
ändringar, äro grunderna angivna för statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet.

Enligt hittills tillämpad praxis utgår utan särskild prövning, därest lokalerna
äro erforderliga, statsbidrag för klassrum med biutrymmen, såsom kapprum
och materielrum, gymnastiksalar med omklädnads-, tvagnings-, duschoch
i regel redskapsrum, trä- och metallslöjdssalar med virkes- och ytbehandlingsrum,
skolkökslokaler, till vilka höra skafferi, matrum, hemvårdsrum och
tvättstuga, samt toaletter, pann- och bränslerum ävensom förrådsrum.

Efter särskild prövning utgår statsbidrag för lärarrum (med undantag för
B 3- och i vissa fall för B 2-skolor), för expeditionsrum, biblioteksrum (i
mindre skolor ofta kombinerat med lärarrum), naturkunnighetsrum (i enkel
A-skola och större skolor) samt för teckningssal i större skolanläggningar.

Anmärkas må, att handarbetssalar få anordnas endast i större skolor, att
skolkökslokaler icke erfordras i alla skolor samt att gymnastiksalar icke anordnas
i B 3-skolor.

Av den sålunda lämnade redogörelsen framgår, att det i motionen II: 190
angivna syftet redan synes — med undantag för skolbadsanläggningar och
lokaler för skolbarnsbespisning — vara tillgodosett inom de nuvarande statsbidragsbestämmelsernas
ram. Vad beträffar lokaler för skolbarnsbespisning,
vilka torde kunna anordnas utan alltför höga kostnader, får utskottet hänvisa
till att utskottet under nästföregående punkt tillstyrkt Kungl. Maj:ts där
framlagda förslag angående beviljande av byggnadsbolag även för dylika
lokaler. Då emellertid i praktiken statsbidrag i regel utgår till vissa av de
i motionen II: 190 berörda byggnadsändamålen, synes det utskottet icke böra
möta lunder att upptaga dessa ändamål även i statsbidragsbestämmelserna.
Vad beträffar frågan örn skolbad, har utskottet funnit detta spörsmål böra
närmare utredas. Med vad sålunda anförts torde motionen II: 190 få anses
besvarad.

I motionen II: 106 har framhållits, att bristen på lokaler, där ungdomen
kunde samlas för att bedriva studieverksamhet m. m., gjorde sig mest kännbar
i de små byarna och samhällena med intill 300 invånare. Utskottet får
erinra därom, att 1942 års riksdag i anledning av motionsvis gjorda yrkanden
— såsom framgår av riksdagens skrivelse den 12 maj 1942 (nr 206) — beslutat
hos Kungl. Majit anhålla, att såsom villkor för statsbidrag till uppförande
av skolbyggnader uppställes skyldighet för skoldistrikt att i den utsträckning,
som Kungl. Majit äger att närmare angiva, upplåta skolbyggnad
för ortens frivilliga bildningsverksamhet och liknande fostrande verksamhet
bland ungdomen. Riksdagen anförde i detta sammanhang, att riksdagen
förutsatte, att föreskrifter i ämnet från Kungl. Maj:ts sida skulle meddelas
efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall och endast skulle

Statsutskottets utlåtande nr 8.

133

ifrågakomma beträffande skoldistrikt, inom vilket tillgången på andra samlingslokaler
vore synnerligen knapp och förhållandena i övrigt vöre av den
art, att sådana föreskrifter bleve särskilt påkallade. Enligt vad utskottet inhämtat,
hava på grund av det uppställda kravet på Kungl. Maj:ts prövning
i varje särskilt fall av ärenden av angivna slag praktiska svårigheter gjort sig
gällande för ett tillämpande av den av riksdagen åsyftade skyldigheten för
skoldistrikten att i viss utsträckning upplåta skolbyggnader för bildningsändamål.
Utskottet har därför för sin del icke något att erinra mot att, med
iakttagande av vad riksdagen i övrigt anförde såsom förutsättning för uppställande
av en dylik skyldighet, generella bestämmelser utfärdas i ämnet.
För de i motionen berörda mindre samhällena torde det av ekonomiska skäl
knappast kunna ifrågakomma att anordna särskilda samlingslokaler, utan
här torde möjligheten att för bildnings- och liknande föreningsändamål erhålla
tillgång till vissa skollokaler böra utnyttjas. Orter av större storleksordning
synas åter kunna få sina behov i nämnda avseende tillgodosedda genom att
medel ur de av riksdagen anvisade anslagen till bidrag, respektive till lån
för anordnande av samlingslokaler ställas till förfogande. På grund av vad
sålunda anförts kan utskottet icke biträda det i motionen II: 106 framställda
yrkandet.

Utskottet hemställer sålunda,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 1 500 000 kronor;

b) att motionen II: 190 må anses besvarad med vad utskottet
ovan anfört;

c) att motionen II: 106, i den mån den icke må anses besvarad
med vad utskottet ovan anfört, icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

170:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 445 och
446), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk natur med 50 000
kronor, får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i detta sammanhang anfört, hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för
vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 1 400 000 kronor.

171:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179, s. 447), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för
undervisningslokaler för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 180 000 kronor.

134

Statsutskottets utlåtande nr 8.

172:o) Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag. Kungl.
Majit har (punkt 180, s. 447) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär icke någon förändring i förhållande till nuvarande
anslagsbelopp och anslagsgrunder.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr Ivar Persson väckt motion (I: 239),
vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om
åtgärder för att förverkliga i motionen anförda önskemål;

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Eriksson i Sandby m. fl. väckt
motion (11:62), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit
ville anhålla om en skyndsam utredning rörande möjligheterna att dels genom
statsbidrag stimulera till och medverka vid inköp av dyrbarare undervisningsoch
åskådningsmateriel, dels ock genom beviljandet av bidrag främja anordnandet
av skol- och studieresor för landsbygdens skolbarn, och att Kungl.
Majit snarast för riksdagen ville framlägga de förslag till vilka utredningen
kan giva anledning.

Till stöd för det i motionen I: 239 framställda yrkandet har anförts följande.
I årets statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, punkt 180, hemställes
örn oförändrat statsbidrag till folkskolor i landet under rubriken underhållsoch
materielbidrag. Detta bidrag, som utgår med 25 kronor per undervisningslokal,
avser att vara en hjälp till skoldistrikten för underhåll av lokalerna
samt anskaffning och underhåll av möbler och undervisningsmateriel. Bidraget
tiar tidigare varit 50 kronor men sänktes av riksdagen 1940 till nuvarande
25 kronor efter förslag av Kungl. Majit. Det torde ej kunna bestridas,
att ett visst eftersättande av underhållet i nuvarande läge är ofrånkomligt,
och jag kritiserar sålunda ej anslagsminskningen i och för sig. Men ser man
på den del av anslaget, som går till inköp och underhåll av undervisningsmateriel,
kan man ej komma ifrån att detsamma fördelas på ett i hög grad
otillfredsställande sätt. Att åskådnings- och undervisningsmateriel i de flesta
ämnen kanske främst de naturvetenskapliga blivit allt mera betydelsefulla
för ett gott resultat av undervisningen torde ej kunna bestridas. Å andra
sidan blir emellertid dylik materiel ganska dyrbar för ett litet skoldistrikt.
Dessa kostnader äro emellertid ej alls eller borde åtminstone ej vara proportionella
mot antalet klassrum. I en B-2- eller B-3-skola med 4 å 5 eller 6 å 7
klasser (3 till 4 vid vartannat års intagning) i en lärosal är givetvis behovet
av dylik materiel betydligt större än i en en- eller tvåklassig skollokal eller i
en större skola med många klassrum, där det är lätt att låna en del materiel
mellan de olika rummen. Det nämnda större behovet har dock ej i allmänhet
kunnat tillgodoses vid de sämre skoltyperna av ekonomiska skäl. Det borde
vara statens plikt att hjälpa till att tillgodose de mindre skolorna av sämre
skoltyper på den glest befolkade delen av landsbygden i detta hänseende lika
bra som de stora skolorna i tätorterna. Enligt min mening vore det ett steg
i rätt riktning att de skolor, som ha särskilt behov därav, finge detta anslag
utökat till vad det var före 1940 eller 50 kronor per undervisningslokal. Jag
tänker här särskilt på B-2 och B-3 eller ännu lägre skolformer, som i regel
måste anses ha ett klart större behov av undervisningsmateriel än bättre

Statsutskottets utlåtande nr 8.

135

skoltyper per undervisningslokal räknat. Eventuellt kunde man tänka sig,
att den del av anslaget, som kan beräknas för undervisningsmaterielen, utginge
per klass i stället för per undervisningslokal vid samtliga skolor utom
A-typen. Det torde vara lätt för Kungl. Majit att efter hörande av skolöverstyrelsen
utforma ett nytt system för dessa bidrag med hänsynstagande
till dessa önskemål.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen II: 62 framställda
yrkandet, hänvisas till motionen.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag i enlighet med Kungl. Majits
förslag uppföres med ett belopp av 900 000 kronor.

Med anledning av vad i motionen I: 239 anförts vill utskottet understryka
vikten av att erforderliga medel stå till förfogande för inköp och underhåll
av undervisningsmateriel. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Majit
har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och därvid särskilt beaktar de
svagare skolformernas behov. Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande
motion få anses besvarad.

Vad angår det i motionen lii 62 framställda yrkandet anser utskottet sig
under nu rådande förhållanden icke böra biträda detsamma. I detta sammanhang
får utskottet emellertid erinra därom, att sedan en följd av år bidrag
av radiolicensmedel jämlikt särskilda beslut av Kungl. Majit utgått för inköp
av radiomottagningsapparater för skolbruk inom skattetyngda kommuner.
Hittills har statsbidrag sålunda tillerkänts 754 skolor, av vilka 674 intill
utgången av februari 1944 uttagit bidrag med ett sammanlagt belopp av i
runt tal 121 000 kronor. Hos Kungl. Majit har telegrafstyrelsen nu gjort
framställning örn att ett belopp av 15 000 kronor måtte av radiolicensmedel
få tagas i anspråk för omförmälda ändamål, att av skolöverstyrelsen fördelas
under år 1944 och av telegrafstyrelsen utbetalas efter hand som inköp av
apparaterna ske. Detta ärende är för närvarande beroende på Kungl. Majlis
prövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Underhålls- och
materielbidrag för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 900 000 kronor;

b) att motionen I: 239 må anses besvarad med vad utskottet
ovan anfört;

c) att motionen lii 62 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

173:o) Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 181, s. 447—449), vilket innebär, att tjänstebostadsbidraget
för ordinarie kvinnlig folkskollärare höjes till samma belopp som för

Utskottet.

136

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ordinarie manlig lärare samt en huvudsakligen av detta förslag betingad anslagshöjning
med 300 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) besluta, att tjänstebostadsbidraget för ordinarie kvinnlig
folkskollärare skall, räknat från och med budgetåret
1943/44, utgå med 160 kronor för år;

b) till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 3 150 000 kronor.

174:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, s. 449 och 450), vilket innebär
en anslagshöjning med 2 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska
skolan i Tärna för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 20 800 kronor.

175:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 183, s. 450), vilket innebär en anslagshöjning med 400 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen
angiven ändring i avlöningsstaten för nomadskolorna;

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 145 000 kronor.

176:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 184, s. 450—452), vilket innebär en anslagshöjning med 26 500
kronor, delvis av automatisk natur och delvis föranledd av ett av Kungl.
Majit i annat sammanhang framlagt förslag om statsinköp av nomadskolan i
Änge, hemställer utskottet, /

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 220 700 kronor.

177:o) Nomadskolor: Fortsättningsskol undervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 185, s. 452 och 453), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning
för nomadbarn för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av 14 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

137

178:o) Nomadskolor: Inredning och utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 186, s. 453 och 454), vilket sammanhänger med, att
anslagen till nybyggnader för nomadskolorna från och med nästa budgetår
redovisas över statens allmänna fastighetsfond, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Inredning och utrustning
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.

179:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkt 187) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

180:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.
Kungl. Majit har (punkt 188, s. 454—457) föreslagit
riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr G. Sundelin m. jl. (I: 36) och den andra inom andra kammaren av herr
G. Fröderberg m. jl. (II: 86), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
samma ekonomiska stöd av statsmedel lämnas för centraliseringen av folkskolans
sjunde klass, som enligt svensk författningssamling nr 574 av den 28
juni 1941 lämnas elever i fortsättningsskola;

dels ock en inom andra kammaren av herr T. Ekdahl väckt motion (lii
179), vari hemställts, att riksdagen för sin del måtte besluta, Ilo) att bestämmelserna
i kungörelsen 1941: 574 utsträckas att gälla även barn å folkskolestadiet,
varvid dock minimiavstånden enligt § 3 böra fastställas till 4
km för de yngsta barnen och 5 km för de övriga; samt 2:o) att där skolskjuts
med statsbidrag enligt nuvarande bestämmelser icke kan anordnas, skoldistrikt
erhåller möjlighet att genom utnyttjande av statsbidrag till inackordering
underlätta skolgången jämväl för barn, som föräldrarna önska behålla
boende i hemmet även under skolterminerna.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna lii 86 och lii 179.

Enligt gällande kungörelse om statsbidrag till bestridande av kostnaderna
för centralisering av fortsättningsskolväsendet räknas som skolskjuts icke färd
med fordon, som framföres av barnen själva. I propositionen 1941: 176 (sid.
121 ff.) anmäldes ett av folkskolans besparingssakkunniga framlagt förslag
om statsbidrag även för färd med fordon av denna art. Förslagets genomförande
hade avstyrkts av skolöverstyrelsen och statskontoret men tillstyrkts

138

Statsutskottets utlåtande nr 8.

av det övervägande antalet folkskolinspektörer, flertalet länsstyrelser och domkapitel
samt av riksräkenskapsverket. I propositionen intogs den ståndpunkten,
att statsbidrag icke borde utgå i dylika fall. Riksdagen (skrivelsen nr 283,
sid. 13 f.) ansåg däremot, att den föreslagna anordningen borde försöksvis tilllämpas
under exempelvis tre budgetår för att praktisk erfarenhet skulle vinnas
rörande dess ändamålsenlighet.

Med anledning av riksdagens beslut utfärdades bestämmelser i ämnet genom
kungörelsen 1941: 574, vilken försöksvis gäller under redovisningsåren 1941/44.
Kungörelsen innehåller väsentligen följande.

Vid centralisering av fortsättningsskolan kan statsbidrag under vissa omständigheter
utgå till skoldistrikt till bestridande av kostnader för skolskjuts
medelst fordon, som framföres av lärjunge själv (cykel, sparkstötting, skidor,
båt). Den allmänna förutsättningen för bidraget är, att fortsättningsskola i
området i vederbörlig ordning förklarats erforderlig, därest centraliseringsbidrag
ej utginge. Som särskilda villkor stadgas, att annat slag av skolskjuts
eller ock inackordering eller skolhushåll eljest erfordrats samt att färdsättet
prövas lämpligt med hänsyn till lärjungarnas utveckling och krafter, de klimatiska
förhållandena på orten och övriga omständigheter.

Bidraget utgår med högst 450 kronor för varje genom centraliseringen indragen
fortsättningsskola och med visst belopp för varje dag lärjungen besökt
skolan och därvid använt av honom själv framfört fordon, nämligen 50 öre,
om skolvägens längd överstiger 7 kilometer, och 40 öre, om densamma uppgår
till högst 7 kilometer. I kungörelsen stadgas särskilt ansökningsförfarande för
att bidrag skall utgå. I framställningen skall lämnas uppgifter bland annat örn
den genom anordningen beräknade besparingen.

Skolöverstyrelsen har nu inkommit med redogörelse över vunna erfarenheter
rörande behovet och lämpligheten av statsbidrag enligt kungörelsen 1941: 574.
Överstyrelsen har införskaffat uppgifter i ämnet från folkskolinspektörerna,
vilka uppgifter avse de två budgetåren 1941/43. De tidigare uttalade farhågorna
beträffande lämpligheten av ifrågavarande statsbidrag ha enligt överstyrelsens
mening i väsentliga avseenden icke besannats. Överstyrelsen har
dock icke velat föreslå, att anordningen skulle få en mera varaktig karaktär,
väsentligen emedan ytterligare utredningar och erfarenheter synas erforderliga.
Överstyrelsen har därför föreslagit, att de nuvarande bestämmelserna — med
en mindre ändring — tillämpas tills vidare under ytterligare tre budgetår.

Statskontoret har icke velat motsätta sig, att de ifrågavarande bestämmelserna
tillämpas under ytterligare någon tid, dock högst ett år. Överstyrelsens
redogörelse vore icke ägnad att häva de av statskontoret vid frågans tidigare
behandling framförda betänkligheterna. Om och i vad mån verkliga besparingar
för statsverket uppkommit, syntes svårligen kunna bedömas enbart på
grundval av föreliggande material.

Riksräkenskapsverket har tillstyrkt överstyrelsens förslag.

Departementschefen har för egen del biträtt statskontorets förslag, att kungörelsens
giltighetstid begränsas till ytterligare ett budgetår.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

139

Departementschefen har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår —
i likhet med skolöverstyrelsen ansett att det ännu vore för tidigt att avgöra,
om anordningen med statsbidrag till s. k. självskjutsar borde göras definitiv.
För sin del har departementschefen förordat, att de nuvarande bestämmelserna
skulle erhålla giltighet under ytterligare ett år, och att frågan borde upptagas
till förnyad prövning nästa år. Utskottet har icke funnit anledning till erinran
mot vad departementschefen sålunda föreslagit.

Med hänsyn till att ifrågavarande anordning för fortsättningsskolans del
ännu befinner sig på försöksstadiet, anser utskottet den i motionen II: 179
väckta frågan om införande av motsvarande anordning för barn på folkskolestadiet
icke kunna bedömas, förrän resultatet av självskjutssystemet vid
fortsättningsskolan kan i full utsträckning överblickas. Utskottet kan därför
icke tillstyrka bifall till det i nämnda motion framställda förslaget.

Av samma skäl anser utskottet att man för närvarande torde böra ställa
sig avvaktande till det i motionerna I: 36 och II: 86 berörda spörsmålet rörande
statsbidrag till självskjutsar för folkskolans sjunde klass, i syfte att härmed
bidraga till en centralisering av densamma. Utskottet delar emellertid
motionärernas uppfattning om värdet av att den sjunde folkskoleklassen
centraliseras. Utskottet, som utgår ifrån, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet
riktad på de i sistnämnda motionerna berörda frågorna, anser sig
icke böra tillstyrka bifall till vad i motionerna hemställts.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag beträffande beräkningen
av här förevarande anslag för nästa budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till
centralisering av jortsättning sskolväsendet för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor;

b) att motionerna 1:36 och 11:86 icke må av riksdagen
bifallas;

c) att motionen II: 179 icke må av riksdagen bifallas.

181 :o) Fortsättningsskolor; Utbildningskurser för lärare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, s. 457—459), vilket innebär, att ifrågavarande
utbildningsverksamhet, som legat nere sedan krigsutbrottet, nu återupptages,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser
för lärare för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 6 200 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

182:o) Understöd till högre folkskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 190, s. 459), vilket innebär en anslagsminskning med 75 000
kronor, hemställer utskottet,

Utskottet.

140

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Understöd till högre foijesholm för budgetåret
1044/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 075 000 kronor.

183:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 191, s. 459
och 460) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor, vilket innebär oförändrad
medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr H. Sten m. jl. (I: 16) och den andra inom andra kammaren av herr E.
Andersson i Hyssna m. jl. (II: 37), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Majit hemställa örn utredning om vad som kan och bör göras
för folkhögskolans fortsatta utveckling samt till fullföljande av strävandena
att giva de unga medborgarkunskap och orientering i livsåskådningsfrågor;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr B. Ohlin vi. jl. (I: 191) och den andra inom andra kammaren av herr
W. Svensson i Ljungskile m. jl. (II: 284), vari hemställts, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Majit anhålla att Kungl. Majit måtte utfärda sådana
bestämmelser angående statsanslag till folkhögskolorna att dessa få rätt att
parallellt med de s. k. sommarkurserna eller i stället för dessa anordna kortare
fristående kurser av mera speciell karaktär enligt de grunder, som i motionerna
angivits;

dels en inom andra kammaren av herr H. Gustafson i Dädesjö m. jl. väckt
motion (II: 289), vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.
Majit begära utredning om under vilka omständigheter och villkor kortare
statsunderstödda kurser skulle kunna anordnas inom den nuvarande folkhögskoleorganisationens
ram jämte möjlighet till statsstipendier för behövande
elever vid dessa kurser;

dels en inom andra kammaren av herr B. Stattin m. jl. väckt motion
(II: 356), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Majit
anhålla om skyndsam utredning angående inrättandet av en hantverksorienterad
folkhögskola för Norrland samt att i avvaktan på denna utredning frågan
om dispositionen av de hittillsvarande lokalerna för norra distriktets upptagningsskola
för dövstumma i Härnösand, i händelse förslaget örn dess indragande
vinner riksdagens bifall, lämnas öppen;

dels och en inom andra kammaren av herr W. Svensson i Ljungskile väckt
motion (11:285), vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit begära,
att kungörelsen den 5 september 1942 (nr 801) angående avlöning åt
lärare vid folkhögskola samt statsbidrag till sådan skola, § 10, mom. 6, ändras
så, att 15 procents förhöjning av eljest utgående statsbidrag skall tillkomma
varje folkhögskola, vars kurser pågå minst 3 veckor utöver eljest föreskriven
minsta undervisningstid.

Stats utskottets utlåtande nr S.

141

Beträffande de skäl, sein motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas, i den män desamma ej framgå av den nedan lämnade redogörelsen,
till motionerna I: 16, IT: 284, II: 289, II: 356 och II: 285.

Till stöd för det i motionerna 1: 191 och II: 28.''+ framställda yrkandet har
anförts i huvudsak följande.

Det är helt säkert av stort värde, att möjligheter till kontakt mellan folkhögskolan
och folkrörelserna skapas i allt större utsträckning. En sådan kontakt
kommer att bevara folkhögskolan från de risker, den kan löpa att förlora
sin särkaraktär. Det behov, som gör sig gällande att få goda ledare i
folkrörelserna, skulle förvisso genom vissa anordningar inom folkhögskolan
kunna i någon mån tillfredsställas. Flera av folkhögskolorna lia redan sökt
att med de möjligheter, som förefinnas inom folkhögskolans nuvarande ram,
skapa ledarkurser.

Folkhögskolans vinterkurs har ju alltid varit den bärande kursen. Någon
förändring av dess karaktär är icke påkallad. Däremot skulle en förändring
av sommarkursen av olika skäl vara motiverad. Bristen på kvinnlig arbetskraft
i hemmen och vid lantbruket har gjort att det varit svårare för folkhögskolorna
att få tillräckligt antal lärjungar i sommarkurserna. Dessutom
inverkar det förhållandet, att folkhögskolornas vinterkurser i allt större utsträckning
öppnats även för kvinnliga elever, vilket gjort, att flickorna föredragit
vinterkurserna såsom mera givande. I en utredning, som på Kungl.
Maj: ts uppdrag verkställdes av skolöverstyrelsen 1938, framfördes därför ett
förslag, att folkhögskolorna skulle medgivas rätt att med sina lärarkrafter
anordna kortare folkbildningskurser, som finge inräknas i lärarnas arbetstid.
Dessa kurser skulle pågå antingen 4 eller 8 veckor. Beträffande kursinnehåll
och anordningar skulle stor frihet lämnas skolorna, så att nya uppslag kunde
prövas och anpassning ske efter lokala förhållanden och önskemål. Skolöverstyrelsen
tänkte sig möjligheten av att ordna dessa kurser som ett slags fortbildningskurser
för förutvarande elever eller som speciellt hembygdsbetonade
kurser. Det är oss bekant, att flera folkhögskolor utan anlitande av statsbidrag
ordnat kompletteringskurser till vinterkurserna, så att vinterkursen
givit en allmän teoretisk underbyggnad för en mera specialiserad »efterkurs»,
som följt omedelbart på vinterkursen. Här är enligt vår uppfattning ett uppslag
lämnat för lämpliga ledarkurser, som omfatta dels en kurs i allmänbildande
ämnen, dels en mera specialiserad kurs i anslutning till de krav, som
kunna ställas på ledare i folkrörelsernas lokala organisationer.

Enligt vår mening skulle det ha ett stort värde, örn folkhögskolorna skulle
kunna beredas tillfälle att som alternativ till sommarkursen för flickor ordna
dels sådana kompletteringskurser pä 4 eller 8 veckor, dels fortbildningskurser
för förutvarande elever. Men vi anse också, att folkhögskolan dessutom under
sommaren borde äga rätt att ordna med kortare kurser på exempelvis tvenne
veckor, diir olika folkrörelsers speciella önskemål skulle kunna tillgodoses.
Dessa kurser skulle av skolan kunna ordnas i samarbete med resp. folkrörelser.
Vi tänka då närmast på de ideella, ekonomiska och fackliga rörelserna
samt de politiska partiernas studieförbund.

De ordinarie lärarna samt de vid folkhögskolan anställda timlärarna i
övningsämnen, ex. gymnastik och sång, skulle ilga rätt att tillgodogöra sig
tjänstgöring även vid kurser av denna karaktär. De finge (lii arbetsuppgifter,
som gjorde, att deras löneförmåner icke minskades, örn sommarkursen för

142

Statsutskottets utlåtande nr 8.

flickor slopades och ovan nämnda kompletterings- och fortbildningskurser
samt smärre kurser av mera speciell karaktär anordnades. Enligt nuvarande
författning skall en sommarkurs pågå minst 13 veckor, för att författningsenligt
understöd skall utgå. Om en folkhögskola skulle vilja som alternativ
till en sådan sommarkurs anordna sådana kortare fristående kurser, borde
antalet undervisningsveckor minskas till allra högst 12. Smärre kurser föra
nämligen med sig krav på någon dags uppehåll emellan de olika kurserna.
Lärarna borde också äga rätt att som timtjänstgöring tillgodoräkna sig praktiska
uppgifter, som de skulle ha att utföra i samband med sådana kurser.

Det skulle också kunna tänkas, att en folkhögskola inte helt slopade sommarkursen
utan hade tillfälle att anordna sådana kortare kurser parallellt med
denna med samma rätt för lärarna att tillgodoräkna sig tjänstgöringen vid
dessa kortare kurser.

Kursplaner borde för varje särskild kurs vara godkända av skolöverstyrelsen.
Så borde även vara fallet med de kurser, som anordnas i samarbete mellan
folkhögskolan och någon av folkrörelsernas organisationer, under förutsättning
att lärarnas tjänstgöring vid dessa kurser skulle räknas som tjänstgöring
vid folkhögskola.

Till folkhögskolans sommarkurser utgå till eleverna stipendier med högst
45 kronor pr månad. Vi förutsätta, att denna förmån också skulle tillfalla
elever i kortare kurser, varvid dock en begränsning vore lämplig så att endast
de, som besöka kurs på minst fyra veckor, vore stipendieberättigade.

En anordning sådan som den ovan skisserade skulle icke medföra några
högre kostnader för statsverket, då anslagen till dessa alternativa kurser
skulle bliva desamma som till den vanliga sommarkursen. Däremot kunde
kanske en minskning av utgifterna beräknas i fråga om stipendierna.

Till stöd för det i motionen 11:289 framställda yrkandet anföres följande.

Enligt gällande folkhögskolestadga utgår statsanslag till huvudkurs och
kvinnlig kurs jämte förekommande parallellkurser viel folkhögskolan med
belopp, som i huvudsak motsvarar lärarlönerna. Till behövande elever vid
dessa kurser utgå statsstipendier upp till 45 kr. per månad.

Elevfrekvensen vid landets folkhögskolor har under senare år visat en
ständigt stegrad tendens. Folkhögskolan har sålunda numera av den allmänna
uppfattningen erkänts som en nyttig och nödvändig fonn för meddelandet
av den medborgarbildning vårt demokratiska samhälle måste ge åt vår ungdom.
Detta till trots utgöra de ungdomar, som lia tillfälle att genomgå någon
av folkhögskolans ordinarie kurser, blott en ringa procent av alla dem, som
man skulle önska bli delaktiga av denna förmån. Orsakerna härtill skola här
icke diskuteras. De äro företrädesvis av ekonomisk natur. Den knappa tillgången
på arbetskraft inom lanthemmen utesluter ofta en halvårslång bortovaro
från hemmet, särskilt under jordbruksarbetets högsäsong. Förvärvsarbetet
inom industrien eller andra yrken bereder enahanda svårigheter. Det förefaller
oss som om möjligheter borde beredas ett betydligt större antal ån nu
att under kortare kurser, exempelvis på en vecka upp till en månad, korinna
under folkhögskolans fostrande inflytande och där höja sin kunskapsnivå.
Sådana kortare kurser inom den nuvarande organisationens ram skulle utan
större svårigheter kunna anordnas, enär folkhögskolornas lokaler och lärarkrafter
mångenstädes icke på ett fullt effektivt sätt utnyttjas.

Syftet härmed är att bereda större frihet för folkhögskolorna att i egen
regi med statsbidrag till lärarlöner och statsstipendier till behövande elever

Statsutskottets utlåtande nr S.

143

anordna kortare kurser i aktuella ämnen, vilka kurser skulle bidraga till en
mera kontinuerlig undervisning under hela läsåret. Om man lyckas att vid
sådana kurser samla större skaror av ungdom skulle detta säkert medföra en
god propaganda för de ordinarie längre kurserna, samtidigt som de starkt
skulle främja de syften som innefattas i folkhögskolestadgans § 1.

Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med 2 300 000 kronor.

I motionerna I: 16 och 11:37 har yrkats, att riksdagen hos Kungl. Majit
skulle hemställa om en utredning, syftande icke blott till en utveckling av folkhögskolan
i dess nuvarande verksamhetsformer, utan även till åstadkommande
av åtgärder utöver folkhögskolornas nuvarande ram för främjande av önskemålet
att bibringa all svensk ungdom den allmänt medborgerliga bildning,
som uppställts såsom folkhögskolans bildningsmål. Motionärerna framkasta
bland annat tanken på att anordna folkhögskolor på basis av korrespondensundervisning
eller med kvällskurser. Utskottet delar motionärernas uppfattning
om önskvärdheten av att största möjliga del av den svenska ungdomen
får möjlighet att tillägna sig de kunskaper och den medborgerliga bildning,
som folkhögskolan avser att bibringa. Med hänsyn till folkhögskolans bärande
idé, som avses främjad bland annat genom ifrågavarande läroanstalters anordnande
såsom änternät, kan utskottet emellertid icke ansluta sig till tanken
på att inrätta folkhögskolor, uppbyggda på grundval av korrespondensundervisning.
Överhuvudtaget kan utskottet icke finna att i motionerna förebragts
övertygande skäl för lämpligheten av att för närvarande företaga en så brett
anlagd och så vittsyftande utredning rörande folkhögskoleverksamheten, som
motionärerna synas åsyfta. Utskottet kan sålunda icke tillstyrka bifall till
det i motionerna I: 16 och II: 37 gjorda yrkandet. Utskottet erinrar i detta
sammanhang örn att utskottet i det följande förordar en översyn av grunderna
för statens understödjande av det fria folkbildningsarbetet. I viss mån torde
syftet med förevarande motioner härigenom få anses tillgodosett.

I motionerna II: 289 samt I: 191 och II: 284 förordas åtgärder för att inom
den nuvarande folkhögskoleorganisationens ram giva folkhögskolorna möjlighet
att anordna kortare kurser vid sidan av eller i stället för de nuvarande
statsunderstödda längre kurserna. Utskottet finner goda skäl tala för att
statsbidrag må kunna utgå till kostnaderna för sådana kortare kurser, till en
början lämpligen såsom en försöksanordning, och förutsätter, att Kungl. Majit
föranstaltar örn utredning beträffande detta spörsmål och därmed sammanhängande
frågor. Utredningen torde böra vidtagas så skyndsamt, att på densamma
grundat förslag må kunna underställas nästa års riksdag. Med vad
sålunda anförts torde motionerna II: 289 samt I: 191 och II: 284 få anses
besvarade.

I motionen 11:356 hemställes, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla
örn skyndsam utredning angående inrättande av en hantverksorienterad

Utskottet

144

Statsutskottets utlåtande nr 8.

folkhögskola för Norrland. Utan att ingå på värdet i och för sig av en folkhögskola
av ifrågasatt art vill utskottet framhålla, att det synes komma att
innebära en principiell nyhet, därest staten skulle taga initiativ till bildandet
av en folkhögskola. Utskottet finner desto mindre anledning att i detta fall
förorda ett sådant steg från statsmakternas sida, som utskottet under hand
inhämtat, att från enskilt håll planer äro å bane att inrätta en norrländsk
folkhögskola av det slag, som åsyftas i motionen. Ifrågavarande motion torde
således icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

De nuvarande grunderna för statsbidrag till folkhögskolor bygga på den
principen, att bidragen till kursernas uppehållande skola utgå med belopp,
som i huvudsak motsvarar kostnaden för avlöning åt lärare vid kurser av den
längd, som föreskrivits såsom minimum. I .motionen II: 285 påyrkas en ändring
av statsbidragsbestämmelserna av innebörd, att statsbidrag skulle utgå
även till kostnaderna för förlängning av kurserna utöver föreskrivet minimum.
Utskottet kan för sin del icke biträda detta yrkande, vilket innebär ett avsteg
från de statsbidragsgrunder, som fastställdes så sent som av 1942 års riksdag.
Utskottet avstyrker således den i motionen II: 285 gjorda framställningen.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor;

b) att motionerna I: 191 och II: 284 samt II: 289 må
anses besvarade med vad utskottet i det föregående anfört;

c) att motionerna I: 16 och II: 37, II: 356 samt II: 285
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

184:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Kungl. Maj:t har (punkt
192, s. 460 och 461) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Stipendier
åt elever för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr L. Svedberg m. fl. (I: 90) och den andra inom andra kammaren av herr
J. N. Jonsson i Fjäle m. fl. (II: 131), vari hemställts, att riksdagen måtte dels
besluta sådan ändring i gällande bestämmelser för tilldelning av stipendier åt
elever vid folkhögskolor, som i motionerna angivits, dels ock för budgetåret
1944/45 höja det av Kungl. Majit för ändamålet föreslagna anslaget till erforderligt
belopp;

dels de två under punkten 214:o) i det följande omnämnda motionerna I: 89
och II: 138, såvitt desamma avse grunder för stipendier åt elever vid kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herrar Ivar Persson och Bror A. Nilsson (I: 192) och den andra inom andra

Statsutskottets utlåtande nr 8.

145

kammaren av herr A. Pettersson i Dahl m. fl. (II: 197), vari hemställts, att
riksdagen för budgetåret 1944/45 ville anvisa ett förslagsanslag av 700 000
kronor till stipendier åt elever vid folkhögskolorna.

Nu förevarande anslag har under nedannämnda budgetår utgått med följande
belopp (belastningen enligt budgetredovisningen angives jämväl i avrundade
tal):

Budgetår

Anslag

Belastning

kronor

kronor

1938/39 ..........

.......... 650 000

689 000

1939/40 ..........

.......... 650 000

623 000

1940/41 ..........

.......... 600 000

640 000

1941/42 ..........

.......... 500 000

714 000

1942/43 ..........

.......... 650 000

658 000

1943/44 ..........

.......... 700 000

—

Beträffande anslagsbehovet för nästa budgetår har skolöverstyrelsen anfört.

Den ständiga stegring i elevantalet vid folkhögskolorna, som varit utmärkande
för de senaste tio åren, blev under budgetåret 1942/43, d. v. s. för sommarkursen
1942 och vinterkursema 1942/43, icke så avsevärd som de närmast
föregående åren, och antalet enligt överstyrelsens beslut stipendieberättigade
elever nedgick från 4 180 till 4 020. Dock hänfördes av dessa i det närmaste
tre fjärdedelar till högsta behovsgraden. Den väsentligaste anledningen
till den minskade ökningen i elevfrekvensen torde vara att söka i de hinder,
som de militära inkallelserna utgjort. För kvinnliga sommarkurser år 1943 har
överstyrelsen efter ingående behovsprövning anvisat i runt tal lil 000 kronor
eller 15 000 kronor mindre än för motsvarande kurser 1942. Överstyrelsen
förmodar, att därest icke särskilda omständigheter, såsom en inträffande
arbetslöshet, skulle medföra en oväntad tillströmning av elever till instundande
vinterkurser, det angivna anslaget för innevarande budgetår skall visa
sig tillräckligt.

Överstyrelsen vill framhålla, att, därest de under lantbruksstyrelsen hörande
fackskolorna skulle få elevstipendierna höjda, en likartad höjning även bör
komma folkhögskolorna till del.

Överstyrelsen räknar med att stipendier inom ramen av det äskade anslaget
enligt 1943 års riksdags beslut må kunna utgå till behövande svenska elever
vid de övriga nordiska ländernas folkhögskolor samt även till elever från dessa
länder, allt efter särskild prövning i varje förekommande fall av Kungl. Majit.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vid bedömande av anslagsbehovet för nästa budgetår torde man böra utgå
från att den stränga behovsprövning, som alltsedan budgetåret 1940/41 tilllämpas
vid stipendietilldelningen, alltjämt måste iakttagas. Anslagsbelastningen
har under de senast förflutna fyra budgetåren, d. v. s. sedan krigsutbrottet,
uppgått till i medeltal 659 000 kronor. Med hänsyn härtill anser
jag anslagsbehovet för budgetåret 1944/45 böra beräknas till i avrundat tal
650 000 kronor, vilket belopp understiger det nuvarande med 50 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19H. G sami. ,Nr 8. 10

146

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Såsom överstyrelsen anfört, böra stipendier till svenska elever vid folkhögskolor
i de övriga nordiska länderna och stipendier till elever från dessa länder
vid svenska folkhögskolor fortfarande få utgå ur anslaget.

Till stöd för det i motionerna 1:90 och 11:131 framställda yrkandet har
anförts följande.

Enligt nu gällande bestämmelser för tilldelning av stipendier åt elever vid
folkhögskolor kan elev av tredje behovsgraden erhålla högst 45 kronor, elev
av andra behovsgraden högst 25 kronor och elev av första behovsgraden högst
15 kronor för varje läsmånad.

I 1940 års åttonde huvudtitel förordade departementschefen en strängare
prövning av stipendiebehovet, vilket förslag riksdagen godkände. Redan denna
strängare behovsprövning har utan tvivel vållat vissa svårigheter bland de
behövande ungdomar, som sökt sig till en folkhögskola. Men ännu svårare
ha förhållandena blivit efter den allmänna prisstegring, som inträffat i anledning
av kriget. Ett mycket stort antal ungdomar hindras helt enkelt från
att genomgå en folkhögskolekurs därför att stipendierna äro för låga. Redan
det förhållandet, att penningvärdet sjunkit så mycket som det verkligen har
gjort, torde därför vara tillräckligt skäl för att stipendierna borde höjas. Men
därtill kommer, att alla tecken tyda på att en betydande försämring av arbetstillfällena
vid olika industrier snart nog kan inträffa. På vissa håll i landet
är för övrigt arbetslösheten omfattande. Ofta drabbas ungdomen hårdast av
arbetslösheten, enär hänsyn icke sällan tages till försörjningsplikt och dylikt
när det gäller att vid företagen permittera arbetare. Vi förmena att inför utsikten
att stora ungdomsskaror riskera bli arbetslösa inom en nära framtid är
det angeläget för statsmakterna att bereda den ungdom, som har lust och
fallenhet för att genomgå folkhögskolekurser, ekonomiska möjligheter att göra
detta. Därest det till elever vid folkhögskolor finge utgå ett understöd av
20 kronor till elev av första behovsgraden, 40 kronor till elev av andra behovsgraden
och 60 kronor till elev av tredje behovsgraden för varje läsmånad
skulle detta förbättra möjligheterna för ungdomen att få genomgå
en kurs vid en folkhögskola, vilket alltid är av betydande värde för såväl
berörda ungdom som för samhället, men alldeles särskilt är det av värde i
tider av arbetslöshet, då de nedbrytande krafter, som arbetslösheten mycket
ofta lösgör, elimineras genom vistelse vid folkhögskola.

I motionerna 1:192 och 11:197 alif öres följande.

Elevantalet och därmed behovet av stipendier kunna under det närmaste
året komma att påverkas av faktorer, vilka det icke är möjligt att nu överblicka.
Under de föregående krigsåren ha de militära inkallelserna utövat ett
hämmande inflytande på tillströmningen till folkhögskolorna. Om kriget
upphör, kan man, åtminstone under vissa förutsättningar, räkna med att inkallelserna
till militärtjänst kraftigt minska. Om krigets slut dessutom följes
av en ekonomisk fredskris — vilket ingalunda ter sig orimligt — kan
en större eller mindre arbetslöshet uppkomma. Bägge dessa omständigheter
tala för att antalet elever vid folkhögskolorna kommer att stegras. Därav
skulle också följa ett större behov av stipendier.

Om emellertid utvecklingen inte skulle bli den ovan skisserade, synes det
dock sannolikt att räkna med ungefär samma elevantal och stipendiebehov

Statsutskottets utlåtande nr S.

147

som under innevarande budgetår. Det måste därför anses riktigt att, som
skolöverstyrelsen gjort, föreslå oförändrat anslag eller 700 000 kronor till
stipendier åt elever vid folkhögskolorna under nästkommande budgetår. Det
av Kungl. Majit begärda anslaget bör således höjas med 50 000 kronor.

Örn de under lantbruksstyrelsen stående fackskolorna skulle få sina elevstipendier
höjda, bör en likartad höjning också komma folkhögskolorna till
del. Under dessa omständigheter bör ovannämnda anslag höjas i motsvarande
män.

Stipendium må jämlikt gällande bestämmelser tilldelas endast obemedlad
och mindre bemedlad elev. Elev hänföres till endera av tre behovsgrader, varvid
till högsta (tredje) behovsgraden endast bör räknas elev, som i synnerlig
grad är i behov av understöd. Skolöverstyrelsen meddelar, särskilt för sommarkurs
och särskilt för vinterkurs, beslut rörande beloppet av det anslag,
som skall tillkomma varje särskild folkhögskola, och skola därvid för elev av
tredje behovsgraden beräknas högst 45 kronor, för elev av andra behovsgraden
högst 25 kronor och för elev av första behovsgraden högst 15 kronor
för varje läsmånad.

Samma grunder som de nu nämnda gälla för tilldelning av stipendier från
anslaget till stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning.

Under budgetåren 1932/38 utgingo stipendierna åt elever vid såväl folkhögskolor
som nämnda anstalter för yrkesundervisning i de tre behovsgraderna
med lägre belopp, nämligen högst respektive 35 kronor, 20 kronor och
15 kronor.

Intill budgetåret 1940/41 utgingo stipendier i regel, örn hemmets taxerade
inkomst understeg för hemmaboende elev 4 000 kronor och för helinackorderad
elev 4 600 kronor. Från och med nyssnämnda budgetår tillämpar skolöverstyrelsen
beträffande stipendier vid såväl folkhögskolor som yrkesskolor av
nämnda slag följande grunder:

Faderns beskattningsbara
belopp till statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt
Kronor

Stipendiebelopp
per månad

Kronor

0 .................................. 45

1— 250 .................................. 40

251— 500 .................................. 35

501— 750 .................................. 30

751—1 000 ..... 25

1 001—1 500 .................................. 20

1 501—2 000 .................................. 15

För sökande, som bor i hemmet, nedsättas de angivna månadsbeloppen med
5 kronor och för sökande, som intager sina måltider i hemmet, med ytterligare
minst 5 kronor.

Särskild återhållsamhet iakttages, när det gäller stipendier till elever, vilkas
föräldrar ha ett beskattningsbart belopp av 1 500 kronor eller däröver.

Utskottet.

148

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Vid de hittillsvarande, särskilt inrättade verkstadsskolorna för arbetslös
ungdom kunna eleverna erhålla statliga stipendier å upp till 60 kronor för
månad. Beträffande de sedan budgetåret 1942/43 inrättade centrala verkstadsskolorna
gäller, att stipendiegrunderna i princip äro desamma som vid
folkhögskolor och vanliga yrkesskolor. Kungl. Majit har dock av riksdagen
bemyndigats att, där förhållandena med avseende å förefintlig arbetslöshet
eller elevklientelets ekonomiska bärkraft vore likartade vid centrala verkstadsskolor
och arbetslöshetsskolor, medgiva förhöjning av stipendiebeloppen upp
till 60 kronor för månad även vid centrala verkstadsskolor.

I motionerna I: 90 och II: 131 har hemställts om en höjning av maximibeloppen
för stipendier i de tre behovsgraderna till respektive 60, 40 och 20
kronor, såvitt avser jolkhögskolorna. Utskottet erinrar i detta sammanhang
om att i två likalydande motioner, I: 89 och II: 138, påyrkats en höjning
av stipendiemaximum till 60 kronor jämte ett särskilt dyrtidstillägg av 15
kronor, således tillhopa högst 75 kronor, för medellösa elever vid centrala verkstadsskolor,
arbetslöshetsskolor samt kommunala och enskilda verkstadsskolor
av liknande karaktär. Något motionsvis gjort yrkande om höjning av stipendierna
vid kommunala och enskilda yrkesskolor i allmänhet föreligger således
icke i annan mån än såvitt gäller verkstadsskolor av internatkaraktär.

Utskottet ämnar icke i detta sammanhang ingå på frågan om grunderna för
stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor och arbetslöshetsskolor, enär
Kungl. Majit icke i årets statsverksproposition framlagt definitiva förslag
om anslag för dessa ändamål. Med anledning av motionerna I: 90 och II: 131
samt motionerna I: 89 och II: 138, såvitt desamma avse kommunala och enskilda
verkstadsskolor av internatkaraktär, får utskottet framhålla, att skäl
synas tala för en skyndsam översyn av grunderna för stipendier åt elever
icke blott vid de i motionerna åsyftade läroanstalterna utan även vid de kommunala
och enskilda yrkesskolorna i allmänhet. Den nuvarande maximeringen
av stipendiebeloppen har oförändrad varit gällande alltsedan budgetåret
1938/39, trots att levnadskostnaderna som bekant under tiden undergått en
betydande höjning. En särskild anledning att nu företaga en översyn av
stipendiegrunderna föreligger även på grund av den arbetslöshetskris, som
kan befaras inträda efter ett vapenstillestånd. En blivande översyn av bestämmelserna
om tilldelning av stipendier torde böra omfatta såväl en
prövning av stipendiebeloppens lämpliga storlek som ock en granskning i
övrigt av gällande grunder, exempelvis frågan om en differentiering av stipendiegrunderna
för läroanstalter av olika karaktär med avseende å kursernas
längd, förekomsten av internat o. s. v.

Utskottet har uppmärksammat, att överstyrelsen för yrkesutbildning förklarat
sig hava för avsikt att, så snart sig göra låter, upptaga frågan örn
höjda stipendiebelopp för yrkesundervisningen till övervägande i hela dess
vidd. Utskottet vill understryka vikten av att så sker och att överstyrelsen
därvid beaktar vad utskottet i det föregående anfört. För folkhögskolornas

Statsutskottets utlåtande nr 8.

149

vidkommande torde den av utskottet ifrågasatta översynen närmast ankomma
på skolöverstyrelsen. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla vikten av
att vid den översyn, som ifrågasatts, sambandet mellan stipendiegrunderna
vid å ena sidan yrkesundervisningen och å andra sidan folkhögskolorna liksom
även lantmannaskolorna beaktas.

I motionerna I: 90 och II: 131 samt I: 89 och II: 138, sistnämnda två motioner
så vitt nu är i fråga, har påyrkats, att riksdagen nu måtte fatta beslut i
av motionärerna åsyftad riktning. Såsom av det anförda torde framgå är utskottet
emellertid — icke minst med hänsyn till yrkandenas statsfinansiella
räckvidd — icke berett att tillstyrka, att riksdagen utan föregående utredning
skulle fatta beslut i ämnet.

Med hänsyn till att belastningen å förevarande förslagsanslag under budgetåret
1942/43 uppgått till omkring 658 000 kronor och under de fyra budgetår,
som förflutit sedan krigsutbrottet, utgjort i medeltal 659 000 kronor, har
utskottet icke funnit anledning till erinran mot att anslaget för nästa budgetår
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med i avrundat tal
650 000 kronor. Utskottet har således icke funnit tillräckliga skäl föreligga
för ett tillstyrkande av det i motionerna I: 192 och II: 197 framställda yrkandet
om att uppföra anslaget med 700 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:192 och II: 197 till Folkhögskolor: Stipendier
åt elever för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 650 000 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 90 och II: 131 samt I: 89
och II: 138, de två sistnämnda motionerna så vitt de avse
grunder för stipendier åt elever vid kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning, i skrivelse till Kungl. Majit
anhålla, att Kungl. Majit måtte föranstalta om utredning i
av utskottet ovan angivna avseenden samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen må giva anledning.

Abnormundervisningen.

185:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 193, s. 461—463), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

\ att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna för
blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

150

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................ kronor 236 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ............ » 3 100

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,
förslagsvis.................... » 82 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.............................. » 9 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 42 300

Summa kronor 374 200;

b) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 374 200 kronor.

186:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 194, s. 463 och 464), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
204 900 kronor.

187:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, s. 465), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 216 000 kronor.

188:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 465), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 101 700 kronor.

189:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 465 och 466), vilket innebär en anslagshöjning
med 5 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 11 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

151

190:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 466 och 467), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande
vårdare för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 20 000 kronor.

191 :o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 199, s. 467), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 9 000 kronor.

192:o) Dövstumskolorna: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Maj:t
(punkt 200) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål
ävensom beträffande motionerna 1:194- och 11:269 samt 1: 21$ och 11:368
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

193:o) Dövstumskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj-.ts
förslag (punkt 201, s. 518 och 519), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Omltostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 596 700
kronor.

194:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande
vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 519),
vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, föranledd av resekostnadernas
ökning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever
jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 42 000 kronor.

195:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga
elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, s. 519), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa
fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1944/45 anvisa
ett anslag av 5 000 kronor.

152

Statsutskottets utlåtande nr 8.

196:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting
uppförda dövstumlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204,
s. 519 och 520), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på
indragningsstat hos landsting uppförda dövstumlärare för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 14 200
kronor.

197:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 520), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem
för dövstumma harn för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 18 000 kronor.

198:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206, s. 520), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 43 000 kronor.

199:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, s. 520 och 521), vilket innebär
anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:
Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 15 600 kronor.

200:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 208, s. 521), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 1 000 kronor.

201 :o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, s. 522), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska föreningen för
dövas väl för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 8 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

153

Yrkesundervisningen.

202:o) överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. Överstyrelsen
för yrkesutbildning: Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt
210) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver
utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

203:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Marits
förslag (punkt 211, s. 523—537), vilket innebär en anslagshöjning med
123 000 kronor, delvis föranledd av inrättande av en ny parallellavdelning av
första klass vid tekniska läroverket i Örebro samt inrättandet av 7 nya lektors-
och 3 extra ordinarie adjunktstjänster, och delvis av automatisk natur,
hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) medgiva, att tills vidare från och med budgetåret
1944/45 antalet i personalförteckningen för de tekniska läroverken
uppförda lektorstjänster må utgöra 66 samt antalet
i samma personalförteckning uppförda extra ordinarie
adjunktstjänster 12;

b) godkänna följande avlöningsstat för de tekniska läroverken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis...................kronor 800 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt skolläkare kronor 8 415

b. Arvoden åt bibliotekarier
............ » 5110

c. Arvoden åt bokfö rings-

och skrivbiträden
åt rektorer..... » 10 800 » 24 325

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ........... » 666 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 158 000

Summa kronor 1 648 325

154

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m. . . . kronor 28 325

Nettoutgift kronor 1 620 000;

c) till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 620 000 kronor.

204:o) Tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 212, s. 538), vilket innebär en anslagshöjning med 5 300 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 155 500
kronor.

205:o) Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 213, s. 538—541), vilket innebär en anslagshöjning med
20 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 118 600 kronor.

206:o) Tekniska läroverk: Laboratorieutrustning m. m. för tekniska
läroverket i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 214, s. 541 och 542) föreslagit
riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen, med instämmande
av överstyrelsen för yrkesutbildning, föreslagit anvisande för nästa budgetår
av 100 000 kronor till detta ändamål. Skolöverstyrelsen anför till stöd härför
bland annat följande.

Styrelsen för läroverket anför, att så vitt nu kan bedömas läroverkets nybyggnad
bör uppföras, så att den kan tagas i bruk hösten 1945. Givetvis
kommer anskaffandet av materiel att draga betydande kostnader. Med hänsyn
till de långa leveranstiderna böra beställningar av undervisningsmateriel
göras under läsåret 1944/45 för att leveranser skola kunna göras hösten 1945.
För att kunna planlägga inköpen på ett ändamålsenligt sätt är det nödvändigt
att förfoga över tillräckliga medel. Därför föreligger behov av ett reservationsanslag
av 100 000 kronor att disponeras under läsåret 1944/45. Hittills
anvisade medel ha helt förbrukats.

Överstyrelsen understryker, att sedan stadsfullmäktige i Stockholm beslutat
uppföra en ny byggnad för tekniska läroverket i Stockholm, frågan om utrustning
av laboratorierna aktualiserats. Till laboratorieutrustning har för
budgetåren 1938/44 särskilda reservationsanslag beviljats till sammanlagt
60 000 kronor. I den nya läroverksbyggnaden skola inrymmas institutioner
för maskinteknik, byggnadsteknik, elektroteknik, fysik och kemi, således fem
olika institutioner, av vilka var och en erfordrar betydande belopp för erhållande
av en tidsenlig utrustning. Överstyrelsen vill erinra örn att för de nya

Statsutskottets utlåtande nr 8.

155

tekniska gymnasierna i övre Norrland vederbörande landsting anslagit vardera
200 000 kronor till utrustning, alltså sammanlagt 400 000 kronor. Tekniska
läroverket i Stockholm är avsett att bli betydligt större än dessa båda
gymnasier tillsammantagna. Man kan sålunda knappast räkna med att en
fullt ändamålsenlig utrustning för de fem institutionerna vid Stockholmsläroverket
kommer att draga en kostnad, som understiger 500 000 kronor.
Ett belopp av 100,000 kronor under budgetåret 1944/45 för möjliggörande
av beställning av sådan undervisningsmateriel, som måste anses oundgängligen
nödvändig vid tidpunkten för nybyggnadens tagande i bruk såsom
undervisningslokal, kan således icke anses vara för högt tilltaget.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Tekniska läroverket i Stockholm, som har det största elevantalet av de
tekniska läroverken, är nu inhyst i provisoriska lokaler, vilket medför stora
olägenheter. Särskilt är behovet av egna laboratorielokaler trängande. Läroverkets
nybyggnadsfråga har fördröjts av kriget och därmed sammanhängande
förhållanden, men byggnadsplanerna ha nu, enligt vad jag inhämtat,
fortskridit så långt, att nybyggnaden torde komma att påbörjas inom en
tämligen nära framtid, därest icke oförutsedda omständigheter skulle lägga
hinder i vägen. För laboratorieutrustning m. m. har läroverket hittills erhållit
anslag om tillhopa 60,000 kronor. Med hänsyn till de långa leveranstiderna
och önskemålet att kunna ändamålsenligt planlägga inköpen torde
ett större anslag till anskaffande av utrustning för nybyggnaden nu böra
anvisas. Skolöverstyrelsen uppskattar den totala utrustningskostnaden till
minst 500 000 kronor och föreslår för nästa budgetår ett anslag av 100 000
kronor. Med hänsyn till önskvärdheten av att åstadkomma en någorlunda
jämn fördelning av de erforderliga anslagsmedlen över de närmaste budgetåren
anser jag mig för egen del böra förorda, att ett belopp av 200 000 kronor
anvisas för nästa budgetår. De anvisade medlen torde böra ställas till
läroverkets förfogande successivt, i den mån läroverket styrker sig vara i
behov därav. Av praktiska skäl torde anslagsmedlen till ifrågavarande ändamål
böra anvisas under särskild rubrik.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att skolöverstyrelsen uppskattat
den totala utrustningskostnaden till 500 000 kronor samt, med instämmande
av överstyrelsen för yrkesutbildning, föreslagit att för ifrågavarande ändamål
skulle för nästa budgetår anvisas ett anslag av 100 000 kronor. Departementschefen
har med hänsyn till önskvärdheten av att åstadkomma en någorlunda
jämn fördelning av de erforderliga anslagsmedlen över de närmaste budgetåren
förordat anvisande för nästa budgetår av ett belopp av 200 000 kronor.
Utskottet har för sin del funnit anslaget för budgetåret 1944/45 lämpligen
böra fastställas till 150 000 kronor. De anvisade medlen torde såsom departementschefen
föreslagit böra ställas till läroverkets förfogande successivt, i den
mån läroverket styrker sig vara i behov därav.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till
Tekniska läroverk: Laboratorieutrustning m. m. för tekniska
läroverket i Stockholm för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 150 000 kronor.

Utskottet.

4

156

Statsutskottets utlåtande nr 8.

m

Utskottet.

207:o) Tekniska läroverk: Stipendier. Kungl. Maj:t Ilar (punkt 215,
s. 542 och 548) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret
1944/45 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

Detta anslag, vilket helt är avsett för de tekniska fackskolorna, är även för
innevarande budgetår uppfört med 10 000 kronor, varför Kungl. Maj:ts
förslag icke innebär någon förändring av beloppets storlek. Av statsrådsprotokollet
inhämtas, att överstyrelsen för yrkesutbildning hemställt om en anslagshöjning
med 20 000 kronor, vilken departementschefen av statsfinansiella
skäl dock ansett sig böra avstyrka. Överstyrelsen hade till stöd för sitt förslag
anfört:

Fackskolorna fordra i regel minst två års praktik för inträde, varigenom
undervisningstiden kan begränsas till två år mot gymnasiernas tre. Man har
nämligen velat underlätta för unga män utan föregående ordnad läroverksutbildning,
vilka nödgats tidigt söka sig förvärvsarbete, att erhålla ingenjörsutbildning
vid något äldre år. Därigenom tillföres industrin ett tillskott
av ingenjörer med särskilda förutsättningar att bli goda arbetsledare. Anordningen
fordrar dock, att ekonomisk hjälp kan beredas denna kategori av
unga arbetare. På grund av anslagets knapphet kunna dock de mest behövande
endast erhålla högst omkring 100 kronor för år. Det stora flertalet
får åtnöjas med långt mindre belopp. Stipendierna lia därför ingen egentlig
inverkan på rekryteringen.

Enligt överstyrelsens mening böra stipendierna utgå med ungefär samma
belopp som stipendierna vid kommunala och enskilda skolor för yrkesundervisning,
där medellösa elever erhålla 45 kronor i månaden. I sina riksdagspetita
för budgetåret 1940/41 redogjorde skolöverstyrelsen för anslagsbehovet,
om de för nämnda yrkesskolor gällande stipendiegrunderna skulle tilllämpats
vid tekniska fackskolorna. Med utgångspunkt från antalet stipendiesökande,
mellan vilka anslaget för budgetåret 1938/39 fördelats, skulle medelsbehovet
ha uppgått till 31 000 kronor. Sedan dess har elevantalet vid fackskolorna
ökat, varför anslagsbehovet nu torde vara åtskilligt större. I varje
fall synes det fullt motiverat att öka anslaget till 30 000 kronor. Skäligheten
härav framstår än klarare i betraktande av det flerdubbelt högre belopp, som
utgår vid ett fåtal kommunala läroanstalter med teknisk undervisning av
liknande art som fackskolornas men på ett lägre stadium.

Utskottet har i likhet med överstyrelsen för yrkesutbildning funnit, att
detta anslag måste anses mycket knappt tillmätt, men har trots detta icke
velat ifrågasätta en anslagshöjning redan för nästa budgetår. Däremot förutsätter
utskottet, som erinrar örn vad utskottet anfört under punkten 184:o)
Edet föregående, att Kungl. Majit tager under omprövning, huruvida icke
anslaget bör undergå höjning till ett följande budgetår.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska läroverk: Stipendier för
budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

157

208:o) Kurser för utbildning av arbetsstudieingenjörer. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216, s. 543 och 544), vilket innebär en
anslagsminskning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildning av arbetsstudieingenjörer
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 8 000
kronor.

209:o) Understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 217, s. 544), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier för
budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 370 000 kronor.

210:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, s. 544—547), vilket innebär en anslagshöjning
av automatisk natur med 300 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter
för yrkesundervisning för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 000 kronor.

211:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Maj:t
har (punkt 219, s. 547—549) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Kungl.
Majit må under budgetåret 1944/45 bevilja understöd åt enskilda anstalter
för yrkesundervisning med tillhopa 460 000 kronor; dels ock till Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter
för yrkesundervisning för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
460 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar Gustaf Karlsson
och B. Ohlin (I: 58) och den andra inom andra kammaren av herrar W. Svensson
i Ljungskile och C. P. Olsson i Mellerud (II: 101), vari hemställts, att
riksdagen måtte bevilja ett understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
under budgetåret 1944/45 med tillhopa 490 000 kronor.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande,
hänvisas, i den mån desamma ej framgå av den nedan lämnade redogörelsen,
till motionen I: 58.

Skolöverstyrelsen har liksom i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår
föreslagit höjning av anslaget med 75 000 kronor till 500 000 kronor.
För budgetåret 1943/44 hade sökts understöd till ett sammanlagt belopp av

158

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

cirka 735 451 kronor, däri inräknade ansökningar från två hemsysterskolor.
De sökta understöden överskredo alltså väsentligt det tillgängliga anslagsbeloppet,
och följaktligen måste starka beskämingar vidtagas.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har tillstyrkt den föreslagna anslagshöjningen.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Med anledning av propositionen nr 332 har 1943 års riksdag vid höstsessionen
medgivit, att ur detta anslag må under innevarande budgetår beviljas
understöd med — utöver tidigare medgivet belopp, 425 000 kronor — ytterligare
högst 25 800 kronor, för att statsunderstöd enligt vissa grunder skulle
kunna utgå till enskilda hemsysterskolor för utbildning av hemvårdarinnor.
Eftersom anslaget är betecknat såsom förslagsanslag, har dock anslagsbeloppet
icke höjts. För nästa budgetår torde emellertid anslaget böra höjas med
nämnda belopp eller i runt tal 26 000 kronor.

I det följande ämnar jag förorda, att ett särskilt anslag uppföres till understöd
för utbildning av elektriska installatörer, vilket bland annat skall avse
en enskild anstalt för yrkesundervisning. Jag anser mig emellertid icke böra
föreslå, att förevarande anslag för den skull minskas. Fastmera synes med
hänsyn till vad överstyrelsen för yrkesutbildning anfört en viss anslagshöjning
erforderlig. Jag tillstyrker, att anslaget höjes med, utöver förutnämnda
belopp av 26 000 kronor, ytterligare 9 000 kronor och således för nästa budgetår
uppräknas med sammanlagt 35 000 kronor till (425 000 -f- 35 000 —)
460 000 kronor.

I motionen I: 58 anföres bland annat följande.

I lika lydande motioner I: 82 och II: lil till förra årets riksdag hemställde
vissa motionärer dels om ökning av understödet för enskilda anstalter för
yrkesundervisning, dels om utredning angående dessa anstalters ställning och
behov. Statsutskottet ansåg sig på grund av statsfinansiella skäl icke kunna
biträda det första yrkandet. I fråga om det andra framhöll utskottet, att
Kungl. Majit redan fått sin uppmärksamhet riktad på denna fråga, varför
utskottet var övertygat om att dessa skolors ställning och behov så snart som
möjligt skulle bli föremål för närmare omprövning från Kungl. Maj:ts sida.
Utskottets hemställan, att motionen därför icke skulle föranleda några åtgärder,
bifölls av riksdagen.

Vi finna det nödvändigt, att denna utredning snarast möjligt kommer till
stånd, och anse, att dessa skolors anslagsbehov, som gång efter annan föranlett
framställningar till Kungl. Majit från olika organisationer och skolor, vari
yrkas på anslagshöjning för att bereda lärarna löneförbättring, redan nu måste,
i den mån det är möjligt, beaktas.

Kungl. Majits här föreliggande förslag innebär en anslagsökning i förhållande
till nu utgående anslag med 35 000 kronor, varav 26 000 kronor avsetts
för understöd till enskilda hemsysterskolor och 9 000 kronor för en allmän
förstärkning av anslagsmedlen till de enskilda yrkesundervisningsanstalterna.
Utskottet, som funnit en höjning av ifrågavarande anslag befogad, biträder
Kungl. Majits förslag och kan icke tillstyrka, att i enlighet med vad i motio -

Statsutskottets utlåtande nr 8. 159

nema I: 58 och II: 101 yrkats anslaget skulle härutöver ökas med 30 000
kronor.

Utskottet vill emellertid i anledning av nämnda motioner erinra därom, att
utskottet i fjol på grund av motions vis framställda yrkanden örn utredning
angående de enskilda yrkesundervisningsanstalternas ställning och behov uttalade
(statsutskottets utlåtande 1943: 8, punkt 195), att Kungl. Maj:t redan
fått sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och att utskottet vore övertygat
om att nämnda spörsmål så snart som möjligt komme att bliva föremål
för närmare omprövning från Kungl. Maj:ts sida. Utskottet vill nu ifrågasätta
huruvida icke en undersökning av förhållandena på detta område kan
befinnas påkallad, varvid till prövning synes böra icke blott upptagas frågan
örn behovet av en allmän förhöjning av statens understöd till de enskilda
yrkesundervisningsanstalterna utan även de lämpliga fördelningsgrunderna
för understödets utgående.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret
1944/45 bevilja understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
med tillhopa 460 000 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
460 000 kronor;

II. att motionerna I: 58 och II: 101, i den mån de icke
må anses besvarade med vad utskottet ovan anfört, icke må
till någon riksdagens åtgärd föranleda.

212:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala
verkstadsskolor. Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.
Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till
inrättande av flygmekanikeravdelningar. Beträffande vad Kungl. Majit
(punkt 220) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål
avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

213:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.
Kungl. Majit har (punkt 221, s. 550—558) föreslagit riksdagen att
till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
27 600 kronor.

160

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar L. Franzon och
L. Bondeson (I: 124), och den andra inom andra kammaren av herr A. Andersson
i Falkenberg (II: 195), vari hemställts, att riksdagen må till Kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av
kompletteringskurser för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 8 400 kronor.

Departementschefen har framhållit, att utbildningen av elektriska installatörer
för närvarande icke är tillfredsställande ordnad i vad avser den teoretiska
utbildningen av sådana installatörer, som ha att utföra installationsarbeten
i städer och stadsliknande samhällen (installatörer med behörighet av
klass B) samt på landsbygden eller inom visst företag (installatörer med behörighet
av klass C). Orsaken till de påtalade bristerna, yttrar departementschefen
vidare, vore framför allt att söka i det förhållandet, att vederbörande
yrkesskolstyrelser icke hade intresse av att anordna utbildningskurser i större
utsträckning än som motsvarade det lokala behovet. Då staten funnit sig
böra i säkerhetssyfte föreskriva viss kompetens för utövande av installatörsyrket,
borde staten tydligen även sörja för att kompetenta yrkesutövare funnes
i behövlig mängd. Den alltmer utbredda elektrifieringen gjorde åtgärder
i detta syfte angelägna.

Beträffande frågan om vilka åtgärder som borde vidtagas för avhjälpande
av de nuvarande bristerna i installatörsutbildningen har departementschefen
i stort sett anslutit sig till en plan, som framlagts av skolöverstyrelsens (numera
överstyrelsens för yrkesutbildning) sakkunnige beträffande den elektrotekniska
undervisningen. I enlighet härmed förordar departementschefen anordnande
årligen av tre s. k. B-kurser om cirka 620 undervisningstimmar, förlagda
till Hässleholm, Stockholm och Härnösand, och fem s. k. C-kurser om
cirka 220 undervisningstimmar, förlagda till Hässleholm, Borås, Karlskoga,
Katrineholm och Härnösand. Kurserna borde kunna mottaga 20 elever vardera.
I detta sammanhang erinrar departementschefen att utexaminering av
installatörer efter genomgången korrespondensundervisning förekomme i viss
omfattning. Denna utbildningsform syntes böra främjas genom lämpliga anordningar
för examensprövningen.

Beträffande kostnaderna, vilka av utredningsmannen angivits till 6 600 kronor
per B-kurs och 2 200 kronor per C-kurs, har departementschefen anfört.

För att utbildningskurser i erforderlig omfattning skola kunna komma till
stånd erfordras uppenbarligen, att statsbidragsgrunderna göras gynnsammare
för kursernas huvudmän än de allmänna grunderna för statsbidrag till kommunala
och enskilda anstalter för yrkesutbildning. Jag delar utredningsmannens
åsikt, att kursernas driftkostnader, i den mån de icke täckas
av elevavgifter, i varje fall tills vidare böra helt bestridas av statsmedel.
Huvudmännen skulle sålunda endast ha att tillhandahålla lokaler
med erforderlig utrustning. Vad elevavgifterna angår, måste det enligt

Statsutskottets utlåtande nr 8.

161

ulin mening anses riktigt, att här ifrågavarande yrkesutövare erhålla möjlighet
att utan alltför stora ekonomiska uppoffringar förvärva den kompetens,
som ansetts nödvändig för utövande av deras yrke. Elevavgiften
synes därför icke skäligen böra fastställas till högre belopp än 20 kronor per
elev. Därest utredningsmannens kostnadsberäkningar äro riktiga, skulle statens
årliga kostnader för de tre B-kurserna sålunda bli (3 X 6 600 — 60 X
X 20 =) 18 600 kronor och för de fem C-kurserna (5 X 2 200 — 100 X
X 20 ==) Ö 000 kronor, tillhopa alltså 27 600 kronor. Såsom statskontoret
framhållit, torde vissa maximeringsföreskrifter dock erfordras. Statsbidraget
till de tre B-kurserna torde sålunda böra maximeras till sammanlagt högst
18 600 kronor och statsbidraget till de fem C-kurserna till sammanlagt högst
9 000 kronor. Innan närmare erfarenhet vunnits beträffande kostnadsberäkningarnas
hållbarhet, synes dock Kungl. Majit böra äga möjlighet att på
därom gjord framställning medgiva, att nämnda belopp må överskridas med
belopp, som kunna visa sig oundgängligen erforderliga. Kostnaderna för kurserna
synas lämpligen böra bestridas från ett särskilt anslag, vilket med hänsyn
till vad jag anfört tills vidare bör givas förslagsanslags natur.

Närmare föreskrifter angående villkoren för åtnjutande av understöd m. m.
torde böra meddelas av Kungl. Majit efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning.

Till stöd för det i motionerna gjorda yrkandet har anförts i huvudsak följande.

Enligt en i installatörskungörelsen av år 1939 intagen övergångsbestämmelse
kunde kommerskollegium meddela sådan sökande behörighet såsom
installatör, även om han icke uppfyllde i kungörelsen stadgade villkor, som
vid kungörelsens ikraftträdande den 1 juli 1939 innehade enligt dittills gällande
bestämmelser utfärdat behörighetsbevis. I dylikt fall skulle emellertid
anteckning göras i det nya behörighetsbeviset om meddelad eftergift från kungörelsens
bestämmelser angående teoretisk installatörsutbildning. Behörighet
av klass B med anteckning i beviset om dylik eftergift betecknas i det efterföljande
klass B(d). Det stadgas vidare i kungörelsen, att därest sådan eftergift
meddelats, är strömleverantör icke pliktig tillåta installatör att inom område,
för vilket stadsplanelagens bestämmelser angående stad äga tillämpning,
utföra annat installationsarbete än i 2 § 2 och 3 mom. sägs, d. v. s. enklare
underhålls- och utvidgningsarbeten vid lågspänningsanläggningar. Rätten att
utföra dessa installationsarbeten kallas av vederbörande strömleverantör »reparatörsrättighet».
Att denna begränsning i vederbörande elektriska installatörers
rätt att utföra installationsarbete synnerligen menligt inverkar på deras
förvärvsmöjligheter, torde vara uppenbart.

För dessa yrkesutövare återstår ej annat än att genom kompletterande studier
förskaffa sig felande teoretisk utbildning för att få respektive behörighetsbevis
av klass B(d) ändrade till klass B.

Antalet yrkesutövare av denna kategori är betydande. Den 1 september
1942 voro sålunda ej mindre än 1 184 behörighetsbevis av klass B(d) gällande.
Totala antalet giltiga behörighetsbevis var vid samma tidpunkt nära 4 300
stycken. Förhållandena inom området ha sedan nämnda tidpunkt ej undergått
några nämnvärda förändringar.

Förebild till undervisningsplan för nu ifrågavarande kompletterande undervisning
fastställdes av skolöverstyrelsen den 18 december 1940. Timplanen
omfattar ett timantal av 320.

Bihang till riksdagens protokoll lOhh- G sand. Nr 8.

11

162

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

För att underlätta nu ifrågavarande yrkesutövares möjligheter att förskaffa
sig vidgad teoretisk installatörsutbildning — och sålunda få större existensmöjligheter
— synes det vara påkallat, att dylika kompletteringskurser komma
i åtnjutande av större statsbidrag, än som enligt gällande grunder utgår till
yrkesundervisning. I den mån respektive inträdessökande ej inneha den förberedande
utbildning, som erfordras för inträde i kompletteringskursen, komma
yrkessammanslutningar inom området att träffa erforderliga åtgärder härför.

Kompletteringkurserna synas böra förläggas till kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning. Enär dessa kompletteringskurser icke kunna
anses motsvara ett lokalt behov, ha vederbörande yrkesskolestyrelser knappast
något intresse av att anordna desamma. På grund härav och enär staten
funnit sig böra föreskriva viss kompetens för utövande av installatörsyrket
samt den alltmer utbredda elektrifieringen fordrar tillgång på kompetent yrkesutövare,
synes det vara rimligt, att kursernas driftskostnader, i den mån de
icke täckas av elevavgifter, i varje fall tills vidare böra helt bestridas av
statsmedel.

Tills dess närmare erfarenhet vunnits rörande anslutningen till dylika kurser,
synes man under budgetåret 1944/45 böra räkna med endast tre kurser,
förlagda exempelvis till Malmö, Stockholm och Härnösand, eller eventuellt till
någon annan plats, som efter utredning kan befinnas vara mera lämplig än
någon av de nämnda platserna. Elevavgiften synes icke böra fastställas till
högre belopp än 20 kronor per elev och antalet elever per kurs 20. Beräknas
nu den totala kostnaden för en kurs uppgå till omkring 3 200 kronor, så skulle
statens årliga kostnader för de tre kurserna sålunda bli (3 X 3 200 — 60 X
X 20) = 8 400 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran, varför
utskottet tillstyrker bifall till detsamma.

I motionerna har hemställts örn anvisande av ett särskilt förslagsanslag av
8 400 kronor för anordnande under nästa budgetår av tre kompletteringskurser
om 320 veckotimmar, avsedda för sådana redan verksamma elektriska
installatörer, som inneha behörighetsbevis av klass B men med anteckning
om meddelad dispens från installatörskungörelsens fordringar på teoretisk utbildning.
Enligt vad utskottet under hand inhämtat var antalet sådana installatörer
i mitten av februari 1944 icke mindre än 1 139. Det torde förekomma
relativt ofta, att installatörer av ifrågavarande kategori av vederbörande elektricitetsverk
icke godtagas för andra arbeten än sådana av enklaste beskaffenhet,
vilket givetvis, såsom i motionerna framhålles, måste inverka menligt på
deras försörjningsmöjligheter. Det synes därför angeläget, att staten vidtager
åtgärder i syfte att underlätta möjligheterna för ifrågavarande installatörer
att förskaffa sig nödig kompletterande utbildning. Utskottet anser därför, att
goda skäl tala för, att kompletteringskurser av i motionerna angivet slag anordnas
genom statens försorg vid kommunala eller enskilda anstalter för yrkesundervisning
på i huvudsak samma villkor, som förutsatts av departementschefen
beträffande de B- och C-kurser, som åsyftas med det av Kungl. Majit
begärda anslaget. Utan föregående prövning av sakkunnig myndighet anser
sig utskottet dock icke kunna tillstyrka, att för nästa budgetår skulle anvisas

Statsutskottets utlåtande nr 8.

163

särskilda medel för ändamålet. Utskottet anser dock hinder icke böra möta
för Kungl. Maj:t att efter den ytterligare utredning av frågan, som må befinnas
erforderlig, föranstalta om anordnande under nästa budgetår av högst tre
kompletteringskurser av ifrågavarande slag med anlitande av förslagsanslaget
till understöd åt kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.
Kungl. Majit torde böra taga under övervägande, huruvida icke antalet kompletteringskurser
av ifrågavarande slag framdeles bör höjas utöver tre.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser för
utbildning av elektriska installatörer för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 27 600 kronor;

b) att motionerna 1:124 och II: 195 må anses besvarade
med vad utskottet i det föregående anfört.

214:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.
Kungl. Majit har (punkt 222, s. 558—560) föreslagit riksdagen
att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft — såvitt desamma
avse förevarande anslag — två likalydande motioner, väckta, den ena inom
första kammaren av herr Gustaf Karlsson m. fl. (I: 89) och den andra inom
andra kammaren av herr K. G. Viklund m. fl. (II: 138), vari hemställts, att
riksdagen måtte vid fastställande av stipendiegrunder för elever vid såväl centrala
verkstadsskolor som verkstadsskolor för arbetslös ungdom ävensom
övriga kommunala och enskilda verkstadsskolor av liknande karaktär besluta,
att medellösa elever efter företagen behovsprövning skola erhålla månatliga
stipendier å 60 kronor jämte 15 kronor i månaden i särskilt tillägg under
rådande fördyring av levnadskostnaderna samt att anslagen för ändamålet
höjas i proportion härtill.

Beträffande de till stöd för de motionsvis framställda yrkandena anförda
skälen hänvisas till motionen lii 138.

Kungl. Majits förslag innebär, att för nästa budgetår skola gälla oförändrade
grunder för tilldelning av stipendier åt elever vid yrkesskolor av
ifrågavarande slag.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att centralstyrelsen för svenska skollcökslärarinnomas
förening gjort framställning angående ändring av grunderna för
stipendietilldelningen samt att överstyrelsen för yrkesutbildning med anledning
därav anfört:

Det är ostridigt att levnadskostnaderna stigit väsentligt sedan nu gällande
stipendiebelopp fastställdes. I vissa fall, där särskilda förhållanden det på -

164

Statsutskottets utlåtande nr S.

Utskottet.

kallat, kan högre belopp än 45 kronor per månad få utdelas — t. ex. vid
verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom och de centrala verkstadsskolorna
— men denna möjlighet har ännu icke utnyttjats. Ej heller i fråga
örn stipendier vid lantmannaskolor har tidsläget ännu ansetts kräva en höjning.
Det synes överstyrelsen angeläget, att frågan om höjda stipendiebelopp
för yrkesundervisningen upptages till omprövning med det snaraste,
enär man eljest kan befara att för yrkesutbildning lämpliga ungdomar i stor
utsträckning av ekonomiska skäl måste avstå från en ur såväl deras egen
som samhällets synpunkt önskvärd utbildning. Överstyrelsen avser därför
att, så snart sig göra låter, upptaga denna fråga till övervägande i hela dess
vidd och är därför icke beredd att för närvarande t llstyrka den av centralstyrelsen
begärda höjningen av stipendiebeloppen till 60 kronor per månad
genom införande av en fjärde behovsgrad.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag för nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp, 1 000 000 kronor.

Utskottet kommer senare under riksdagen att avgiva utlåtande beträffande
motionerna I: 89 och II: 138, såvitt desamma avse stipendier åt elever vid
centrala verkstadsskolor och verkstadsskolor för arbetslös ungdom. Beträffande
det i motionerna framställda yrkandet angående ändrade grunder för
stipendier åt elever vid vissa kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
får utskottet hänvisa till vad utskottet anfört under punkten 184:o) i
det föregående vid behandlingen av frågan örn stipendier åt elever vid folkhögskolor.
Ifrågavarande motioner påkalla således icke i detta sammanhang
något särskilt yttrande från utskottets sida.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslaganslag av 1 000 000 kronor.

215:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor. Kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor
för viss arbetslös ungdom. Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till tekniska skolan i Stockholm. Beträffande vad
Kungl. Majit (punkterna 223 och 224) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag
till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,
vilket härmed

anmäles.

216:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska
institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 561), hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till grafiska institutet för budgetåret 1944/45
anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

165

217:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan
i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226,
s. 561 och 562), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret
1944/45 anvisa ett anslag av 25 400 kronor.

218:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet
i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227, s. 562),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

219:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings
textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 228, s. 563), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 23 000 kronor.

220:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till komplettering
av maskinutrustningen vid Lennings textiltekniska institut i
Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, s. 563 och
564), vilket innebär anvisande av ett engångsanslag till ifrågavarande ändamål,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till Icomplettering av maskinutrustningen vid
Lenning textiltekniska institut i Norrköping för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 39 000 kronor.

221 :o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.
I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 230, s. 564—566),
vilket innebär, att förevarande anslag överflyttas från tionde till åttonde
huvudtiteln och i samband därmed höjes med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga överstyrelsen
för yrkesutbildning att under budgetåret 1944/45 utdela
lärlingsunderstöd, utlärlingspenningar och statsprcmier med
tillämpning av de för budgetåret 1943/44 i detta avseende

166

Statsutskottets utlåtande nr 8.

fastställda grunder och med iakttagande att nya statsunderstöd
må, vart och ett å 400 kronor, beviljas för utbildning
av högst 100 lärlingar;

b) till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos
hantverksmästare för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 35 000 kronor.

222:o) Resestipendier för yrkesutbildning. Kungl. Majit har (punkt
231, s. 566 och 567) föreslagit riksdagen att till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 25 000
kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar L. Franzon och
L. Bondeson (1:125) och den andra inom andra kammaren av herr A. Andersson
i Falkenberg (II: 194), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av ifrågavarande anslag måtte l:o uttala, att hinder ej möter att utbetala
resebidrag och traktamentsersättning ur ovannämnda reservationsanslag åt
sådana personer, vilka avlägga examensprov jämlikt 4 § mom. 1 sista stycket
i kungörelsen den 2 juni 1939 (nr 219) och som för detta ändamål i anslutning
till examensprovet utföra vissa elektrotekniska laboratorieövningar och
genomgå en kortare preparandakurs; 2:o besluta, att reservationsanslaget å
kronor 25 000 till resestipendier för yrkesutbildning för budgetåret 1944/45
måtte höjas med kronor 4 000 till kronor 29 000, varvid beloppet kronor
4 000 i första hand bör användas för här ovan angivet ändamål.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår
överflyttas från tionde till åttonde huvudtiteln och uppföres med oförändrat
belopp.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att antalet under budgetåret 1942/43, då
förutom anslaget av 25 000 kronor en viss reservation stod till förfogande,
sökta och utdelade stipendier var följande:

Studieändamål

Sökta

Utdelade stipendier

stipendier

antal

belopp

Studieresor utomlands . . .

8

—

—

» inom landet . .

3

2

750

Genomgång av yrkesskolor

34

11

2 375

Längre yrkeskurser.....

123

69

8 245

Kortare yrkeskurser:

hantverksinstitutet....

394

184

13 880

övriga...........

102

51

3 045

Summa

664

317

28 295

Statsutskottets utlåtande nr 8. 167

Till stöd för det i motionerna framställda yrkandena anföres i huvudsak följande.

Enligt kungörelsen den 2 juni 1939 (nr 219) angående behörighet att vid
elektriska starkströmsanläggningar utföra installationsarbete fordras för behörighet
av klass C (avseende installationer på landsbygden eller inom viss
fabriksanläggning) fordras bland annat viss teoretisk utbildning. _

Statsunderstödda yrkeskurser för elektriska installatörer om cirka 220 timmars
undervisningstid anses meddela erforderlig teoretisk utbildning.

För sådana elektriska yrkesmän, vilka icke ha möjlighet att för någon längre
tid avbryta sitt förvärvsarbete för att idka studier vid någon yrkesskola i
syfte att skaffa sig nu ifrågavarande teoretisk utbildning, återstår _ ingen
annan utväg än att genom korrespondensundervisning eller annan enskild undervisning
söka förskaffa sig det teoretiska kunskapsmått, som erfordras för
att kunna avlägga föreskrivet examensprov.

Enligt uppgift har dylikt fristående examensprov hittills avhållits tvenne
gånger inför av kommerskollegium förordnat examensombud, varvid proven
anordnats i Stockholm och lokaler för proven mot ersättning upplåtits av stadens
lärlings- och yrkesskolor.

Det har nu visat sig, att vederbörande elever, innan de kunnat beredas tillträde
till examen, hava att utföra vissa elektrotekniska laboratorieövningar,
vilka de icke kunnat utföra per korrespondens. Vederbörande korrespondensinstitut
lia vidare anordnat kortare preparandakurser omedelbart före examensprovets
början. För att utföra dessa laboratorieövningar m. m. samt för
den egentliga examensförrättningen har hittills åtgått en tid av sex dagar,
vilken tid sannolikt i fortsättningen måste utsträckas med några dagar. Vederbörande
examinander få sålunda antagligen för nu ifrågavarande ändamål
vistas utom hemorten en tid av cirka 10 dagar. Såväl kommerskollegium som
vederbörande korrespondensinstitut och i examen deltagande elever äro av
den uppfattningen, att examensanordningarna hittills förlupit klanderfritt.

Enligt uppgift från respektive korrespondensinstitut begagnar sig för närvarande
ett avsevärt antal personer av korrespondensundervisning i den kurs,
som avser att meddela det kunskapsmått, som fordras för att kunna avlägga
nu ifrågavarande examensprov för C-behörighet. Så lär för närvarande antalet
elever i denna kurs i Brevskolan uppgå till omkring 200 samt vid Hermods
korrespondensinstitut till över 250.

Ur anslaget till resestipendier för yrkesutbildning, varom närmare bestämmelser
finnas meddelade i kungörelsen den 3 oktober 1936 (nr 523), kan medel
tilldelas, bland andra, åt verkmästare, förmän och arbetare för bevistande av
kurs eller genomgående av skola inom landet. Viss tvekan har emellertid
yppats, huruvida rese- och traktamentsersättning (fri resa fram och åter i
''tredje klass jämte kronor 2: 50 per dag) kan utgå ur detta anslag till personer,
som bevista nu ifrågavarande preparandakurs och i samband med denna
utföra vissa laboratorieövningar och i anslutning härtill genomgå kommerskollegii
examensprov för C-behörighet.

Vidare har det visat sig, att reservationsanslaget i fråga är rätt ansträngt,
vilket hade till följd, att under budgetåret 1942/1943 av sökta stipendier ej
ens hälften kunde beviljas.

Skulle nu till de 22 deltagarne i det sommaren 1943 anordnade examensprovet
hava utgått stipendier enligt gällande bestämmelser, hade därvid reseer -

Utskottet.

168 Statsutskottets utlåtande nr 8.

sättningen uppgått till omkring 920 kronor och traktamentsersättningen till
380 kronor, eller inalles omkring 1 300 kronor. Deltagarantalet vid nästkommande
examensprov kan, såsom förut framhållits, beräknas komma att uppgå
till omkring 100. För att möjliggöra stipendier för nu ifrågavarande ändamål
ur nämnda reservationsanslag synes detta för budgetåret 1944/45 böra höjas
med ett belopp av minst 4 000 kronor, i avvaktan på att lämpliga anordningar
for nu ifrågavarande examensform bliva slutgiltigt utarbetade och fastställda.

Med anledning av vad i motionerna 1:125 och II: 194 anförts får utskottet
framhålla, att hinder ej synes möta mot att ur ifrågavarande reservationsanslag
utbetalas stipendier at sådana personer, som avlägga det i motionerna
åsyftade examensprovet. Såsom i motionerna påpekats, synes anslaget emellertid
vara relativt knappt tillmätt. Det är uppenbart, att något större antal
stipendier icke kan inom det föreslagna anslagets ram utdelas åt sådana yrkesmän,
som avse att efter korrespondensundervisning avlägga examensprov för
vinnande av s. k. C-behörighet såsom elektriska installatörer, utan att samtidigt
antalet stipendier för annan kursverksamhet m. m. därigenom i motsvarande
mån minskas. Enligt vad utskottet under hand inhämtat, är antalet
av sådana personer, som för närvarande genomgå vissa korrespondensinstituts
installatörskurser för s. k. C-behörighet, icke mindre än omkring 900 och av
dessa kunna närmare 100 väntas instundande sommar vara färdiga att avlägga
förutnämnda examensprov. Konkurrensen om ifrågavarande stipendier, vilken
redan nu är hård, kan därför väntas komma att ökas väsentligt under de
närmaste budgetåren. Med hänsyn härtill har utskottet ansett erforderligt,
att förevarande reservationsanslag för nästa budgetår höjes utöver det av
Kungl. Majit äskade beloppet och vill i sådant hänseende föreslå en höjning
med 4 000 kronor till 29 000 kronor. Det synes dock icke lämpligt att, på sätt
i motionerna påyrkats, i första hand reservera nämnda belopp av 4 000 kronor
för stipendier åt deltagare i förutnämnda examensprov.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 125 och II: 194, till Resestipendier jör yrkesutbildning
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 29 000 kronor.

223:o) Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, s. 568), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 45 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

169

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

224:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 233, s. 569—573), vilket innebär en anslagshöjning
med 109 500 kronor, väsentligen av automatisk natur, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd'' åt folkbiblioteksväsendet
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 943 500
kronor.

225:o) Åtgärder för civil folkberedskap. Kungl. Majit har (punkt 234,
s. 573—576) föreslagit riksdagen att till Åtgärder för civil folkberedskap för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

Anslagen till verksamheten vid statens informationsstyrelses sektion för
civil folkberedskap ha utgått med följande belopp:

1940/41 (tilläggsstat) ................ 250 000 kronor

1941/42 ............................ 60 000 »

1942/43 ............................ 260 000 »

1943/44 ............................ 200 000 »

Till stöd för Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av ett anslag av 140 000
kronor för nästa budgetår har departementschefen anfört följande.

Åtgärder i det syfte, varom här är fråga, torde såvitt nu kan bedömas vara
behövliga även under budgetåret 1944/45. Vid beräkningen av medelsbehovet
för nästa budgetår måste beaktas, att på anslaget alltjämt förefinnes en betydande
reservation. Enligt vad jag inhämtat, kan behållningen efter frånräknande
av belopp, som äro disponerade för särskilda ändamål, beräknas till omkring
160 000 kronor. Större delen av detta belopp torde emellertid böra stå
till förfogande för att användas för en intensifiering av ifrågavarande verksamhet,
för den händelse ett oförutsett läge så skulle kräva. T runt tal 100 000
kronor torde böra reserveras för sådant ändamål. Återstoden av reservationen,
omkring 60 000 kronor, torde kunna användas för nedsättning av det
löpande anslaget för nästa budgetår. Anslaget torde sålunda kunna sänkas med
60 000 kronor till 140 000 kronor. Det torde liksom förut få ankomma på
Kungl. Majit att meddela bestämmelser rörande anslagets disposition.

Med hänsyn till att på detta anslag förefinnes en reservation av 160 000
kronor har utskottet funnit en starkare beskärning av anslaget än vad departementschefen
förordat kunna för nästa budgetår äga rum. I sådant avseende
föreslår utskottet en minskning av det av Kungl. Majit äskade beloppet med
50 000 kronor, varigenom anslaget således för budgetåret 1944/45 skulle uppföras
med 90 000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majlis förslag,
till Åtgärder för civil folkberedskap för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kronor.

Utskottet

170

Statsutskottets utlåtande nr 8.

226:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar. Kungl. Majit har (punkt 235, s. 577 och 578)
föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45
anvisa ett anslag av 190 000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med
de för budgetåret 1943/44 gällande grunderna och villkoren utgå i enlighet
med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr I. Sefve m. fl. väckt motion (II: 136),
vari hemställts, att riksdagen måtte med hänsyn till i motionen berörda förhållanden
höja anslaget åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, med 25 000 kronor, av vilka minst två tredjedelar
böra användas för anordnande av föreläsningar antingen på orter, där
lokala föreläsningsanstalter icke finnas, eller genom andra organisationer än
dylika anstalter, och således hela detta anslag till 215 000 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr G. Sundqvist m. fl. väckt motion
(lii 187), vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit
anhålla om utredning angående grunderna för statens understödjande av det
frivilliga bildningsarbetet;

dels ock en inom andra kammaren av herr P. L. P:son Orgård m. fl. väckt
motion (11:253), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte låta
verkställa utredning om formerna och sättet för särskilda stödåtgärder och
anslag till den fria och frivilliga folkbildningsverksamheten på landsbygden,
med särskild hänsyn till skogsbygdernas och andra glest befolkade trakter och
folkhögskolans uppgift i en sålunda vidgad verksamhet, samt inkomma till
riksdagen med förslag härom.

För budgetåret 1942/43 beviljade riksdagen under förevarande anslag ett
belopp av högst 50 000 kronor till föreläsningar i av krigstiden föranledda
aktuella frågor. Beloppet å 50 000 kronor skulle komma till användning för
upplysningsverksamhetens bedrivande även på orter, där föreläsningsanstalter
icke funnes, och utnyttjas av olika bildningsorganisationer i den utsträckning
skolöverstyrelsen efter samråd med informationsstyrelsens sektion för
kulturell folkberedskap ägde bestämma. För innevarande budgetår har sistnämnda
anslagspost minskats till hälften, d. v. s. till 25 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt örn höjning av anslagsposten till föreläsningar
i av krigstiden föranledda aktuella frågor till dess tidigare belopp,
50 000 kronor. Styrelsen för fördäsningsförbundens riksorganisation har hemställt
örn en anslagshöjning med 50 000 kronor.

Departementschefen har emellertid ansett sig icke kunna tillstyrka den begärda
anslagshöjningen utan har tillstyrkt anvisande av oförändrat belopp,
190 000 kronor.

171

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Till stöd för det i motionen II: 136 gjorda yrkandet har anförts:

Såsom framgår av ecklesiastikministerns redogörelse å sid. 577—578 i statsverkspropositionen.
åttonde huvudtiteln, ha framställningar nu gjorts om höjning
av anslaget. Skolöverstyrelsen har föreslagit en höjning med 25 000 kronor
av anslaget till krisföreläsningar och framhållit dels den stora betydelsen
av att denna anslagspost kan användas för verksamheten även utom föreläsningsanstaltema,
dels vikten av att bildningsintresset hålles vid liv, tills normala
tider åter inträda, även på orter, som nu sakna föreläsningsf Ören ingar. Styrelsen
för jöreläsnmgsförbundens riksorganisation har hemställt om höjning av
anslaget med dels 25 000 kronor till understöd at nybildade och avlägset belägna
föreningar samt föreläsningsverksamhet utanför föreningarna, dels
25°000 kronor till krisföreläsningar.

Båda framställningarna understryka således betydelsen av att en anslagshöjning
skall kunna tillgodose det stora bildningsintresset i sådana delar av
vårt land, som på grund av det år 1940 sänkta anslaget ej kunnat få några
föreläsningsanstalter. Det är, såsom skolöverstyrelsen framhåller, i högsta grad
önskvärt, att detta bildningsintresse hålles vid liv. Till detta räcker emellertid
ej det nuvarande och av ecklesiastikministern för nästa budgetar föreslagna
anslaget, vilket också framgår av de ansökningar, som inkomma till föreläsningsförbunden
och genom dem till skolöverstyrelsen. Det är därför angeläget,
att en höjning nu kommer till stånd, även örn den av statsfinansiella skäl
mäste bli mindre än önskligt vore.

I motionen II: 187 anföres följande.

Det frivilliga bildningsarbetet har under sista åren genomgått en synnerligen
kraftig utveckling. Det omspänner genom sina organisationer betydande
skikt av vårt folk och har genom effektivisering av sina verksamhetsformer
blivit ett betydelsefullt led i det svenska kulturarbetet.

Sedan många år ha statsmakterna på ett erkännansvärt sätt genom betydande
understöd visat sin uppskattning av detta arbete. Mot bakgrunden
av bildningsarbetets utveckling och de ökade krav, som inte minst under
den innevarande kristiden ställas pa dessa organisationer,. mäste emellertid
dessa understöd anses otillräckliga. Härvid måste särskild uppmärksamhet
ägnas det förhållandet, att alltjämt en av de viktigaste verksamhetsformerna
— studiecirkelarbetet — icke åtnjuter något direkt understöd.
Tidigare gjorda framställningar örn understöd till korrespondenscirklarna ha
icke ännu föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Särskilda bekymmer vållar nedskärningen av anslagen till den populärvetenskapliga
föreläsningsverksamheten. Ett stort antal föreläsningsförenmgar
kämpa av denna anledning med betydande svårigheter. Många ha redan
nödgats nedlägga sin verksamhet. Med kännedom örn den utomordentliga
betydelse denna gren av bildningsarbetet haft och alltjämt har framförallt
i avlägsna bygder måste detta förhållande beaktas.

Till flera riksstudieförbund utgå s. k. administrationsanslag. Under åberopande
av avsevärt ökade egna omkostnader ha dessa hemställt örn ökade
understöd. Av statsfinansiella skäl har departementschefen i statsverkspropositionen
icke ansett sig kunna tillmötesgå dessa krav. Uppenbart är emellertid,
att dessa organisationer härigenom avsevärt hämmas i sin utveckling.
Härtill kommer, att ett av de större studieförbunden, Sveriges kristliga bildningsförbund,
alls icke åtnjuter något statsunderstöd.

172

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Här berörda förhållanden framtvinga önskemålet om en omfattande utredning
rörande det folkliga bildningsarbetets behov. I en sådan utredning böra
grunderna för statsmakternas understödjande av det frivilliga bildningsarbetet
göras till föremål för omprövning.

Tidpunkten för en utredning av här antydd art synes vara mycket lämplig.
Det frivilliga bildningsarbetet kommer nämligen härigenom att infogas
i raden av de frågor kravet på en allmän fredsplanering aktualiserat.

Slutligen anföres i motionen II: 253 bland annat följande.

Landsbygdens problem lia med anledning av kända förhållanden fått en
alldeles särskild aktualitet i den offentliga debatten i vårt land på senare
tid. I det sammanhang av ekonomiska och sociala frågor, som här möter, bör
det också i diskussionen erinras om att det också existerar ett landsbygdens
kulturproblem. Flykten från landsbygden har också sina psykologiska orsaker.
Den bottnar i en felaktig värdering av landsbygdens levnadsförhållanden,
i bristen på bildningsmöjligheter, som gör att i första hand den ambitiösa
ungdomen, den med initiativförmåga och ledaregenskaper, söker sig bort och
åstadkommer en ytterligare andlig utarmning av bygdens liv.

Uppgiften att genom bättre utbildningsmöjligheter även för landsbygdens
ungdom tillvarataga förmågorna och bredda vägen för alla till de intellektuella
yrkena kan det demokratiska samhället ej komma ifrån. Men samtidigt
bör det resas en reaktion mot den ensidiga värdering av dessa s. k.
»högre» yrken, som äger rum. Uppgiften att skapa bildningsmöjligheter
för den ungdom, som stannar kvar på landsbygden och har att, på färre
händer än förut, fortsätta i det hårda, för samhället så nödvändiga arbetet
i skog och mark, är, synes det, ännu nödvändigare. Respekten för det praktiska
arbetet och känslan av trivsel och rotfasthet i bygden äro moment,
som ej böra förbises i diskussionen om landsbygdens bildningsfråga, och
skapandet av möjligheter till ett rikare kulturliv även på landsbygden är
en ofrånkomlig uppgift örn vi skola komma till rätta med densamma. Utifrån
dessa utgångspunkter är det vi anse frågan om ett kraftigare stöd från
statens sida åt folkbildningsarbetet och kultursträvandena på landsbygden
samt särskilda stödåtgärder för skogsbygderna och andra glest befolkade
orter av landet i detta avseende böra tagas under omprövning.

Staten lämnar betydande anslag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetets
olika grenar i vårt land. Men det förutsättes, som rimligt är, motsvarande
prestationer från orten. I stora delar av vårt land, i skogsbygderna
och andra glest befolkade trakter, saknas emellertid förutsättningarna för
att kunna tillgodogöra sig dessa statsanslag. De sämst ställda orterna, där
samhällets stöd för kulturarbetet vore särskilt påkallat, bli därför ställda
utanför, under det att i samhällen och tätorter ungdomen många gånger ej
utnyttjar de rika bildningsmöjligheter som givas.

Hela frågan bör upptagas till en allsidig diskussion och utredning, där
de olika synpunkter, soni kunna anföras, upptagas till prövning. Vi skola
här blott antyda några sådana och framföra förslag, som böra kunna leda
till omedelbara beslut.

Folkbiblioteken ha säkerligen mer än någon annan av folkbildningsarbetets
olika grenar möjlighet att tränga ut på landsbygden och de avlägsna
orterna. I de län, där centralbibliotek finnas, kan genom utlåning av böcker
till cirklar och enskilda och utsändandet av boklador, även de avlägsna
bygdernas behov tillgodoses och vägledning och instruktion givas i biblio -

Statsutskottets utlåtande nr S.

173

teksverksamheten. Vad man på detta område skulle kunna tänka sig vara
behövligt vore ett särskilt anslag för startandet av bibliotek i ekonomiskt
svaga orter.

Folkbildning skurserna eller, som de också kallas, de statsunderstödda
flyttande folkhögskolekurserna, omfattas med allt större intresse och ha
visat sig ha en stor uppgift att fylla framförallt på landsbygden. Dessa kurser
äro ägnade att väcka intresse för studier och bryta mark för att ge vägledning
åt ett mera planmässigt och djupgående bildningsarbete. Ofta blir
resultatet av en sådan kurs att en föreläsningsförening eller hembygdsförening
organiseras på platsen eller ett gemensamt råd bildas, genom vilket
bildningsverksamheten samordnas. Men i bygder, där behovet av sådana
kurser är störst, saknas ofta de ekonomiska förutsättningarna att kunna
ordna sådana. Organisationsväsendet är svagt och kommunerna anse sig ha
mer angelägna uppgifter att lämna anslag till. Ett särskilt tilläggsanslag för
att göra det möjligt för länens bildningsförbund att anordna kurser även i
sådana orter skulle ha den största betydelse.

Tillgången till lärare och ledare för studiearbetet är en av bildningsarbetets
största problem på landsbygden. Radion och korrespondensundervisningen
lia här öppnat nya perspektiv och möjligheter, men ha ej, som man kunnat
förmoda, överflödiggjort eller minskat behovet av personlig kontakt och vägledning
i studiearbetet. Tvärtom har genom det ökade studieintresse, som
härigenom skapats, detta behov ännu starkare gjort sig gödande.

Metoden med lärare för korrespondenskurser håller på att prövas och
kommer säkerligen att få en utomordentligt stor betydelse. Ett uppslag,
som också borde prövas, är anställandet av ambulerande lärare för studiecirklar
och korrespondenskurser, särskilt med tanke på mindre orter, som
ej ha möjlighet att anställa särskilda och för uppgiften kvalificerade lärarkrafter.
En sådan studieverksamhet skulle kunna anknyta till och anpassas
efter folkbildningskurserna i orten och, liksom dessa, lämpligen kunna ledas
från folkhögskolorna.

Folkhögskolorna skulle härigenom i större utsträckning bli de naturliga
centralerna för folkbildnings- och studieverksamheten och dess kontakt med
bygdens kulturliv vidga sig även till mera avlägsna orter. Men för en dylik
mera vidgad uppgift är folkhögskolan ej rustad. Möjligheter ati anställa kvalificerade
lärarkrafter i tillräckligt antal för ledandet av studiearbete ute i
bygderna böra prövas och ekonomiska möjligheer härför beredas folkhögskolorna.
Frågan i stort om folkhögskolans plats i det fria folkbildningsarbetet,
dess utbyggande ekonomiskt och organisatoriskt, så att den i allt högre
grad kan fylla sin viktiga uppgift i det folkliga bildningsarbetet, framför allt
med hänsyn till landsbygdens behov, bör upptagas till diskussion och utredning.

Utskottet finner i likhet med vad i motionen II: 13G uttalats angeläget,
att någon höjning av anslagsmedlen till ifrågavarande ändamål äger rum.
Utskottet vill i sådant avseende förorda, att anslaget för nästa budgetår höjes
till 205 000 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag innebär
en anslagsökning med 15 000 kronor. I anslutning till vad i motionen föreslagits
torde enligt utskottets mening av sistnämnda belopp minst två tredjedelar
böra användas för anordnande av föreläsningar på orter, där lokala
föreläsningsanstalter icke finnas, eller genom andra organisationer än dylika
anstalter.

Utskottet.

174

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Med anledning av vad i motionerna II: 187 och II: 253, sistnämnda motion
så vitt nu är i fråga, anförts vill utskottet framhålla, att det fria och frivilliga
bildningsarbetet numera blivit i allt högre grad differentierat samt att detta
arbete — icke minst studiecirkelverksamheten — utgör en bildningsfaktor,
som har en mycket väsentlig uppgift att fylla. Man kan alltså ifrågasätta
huruvida icke statsbidrag borde utgå jämväl till andra former av detta bildningsarbete
än de som nu åtnjuta sådant. Starka skäl synas enligt utskottets
uppfattning på grund härav tala för, att grunderna för statens understödjande
av det fria och frivilliga bildningsarbetet i dess olika former göras till föremål
för en allmän omprövning. I motsats till vad i motionen II: 253 ifrågasatts
anser utskottet emellertid för sin del, att folkhögskolans ställning och organisation
icke bör beröras av denna omprövning. Utskottet tillstyrker alltså att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om att en utredning i av
utskottet angivna avseenden kommer till stånd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen II:
136 till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1944/45
anvisa ett anslag av 205 000 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse
med de för budgetåret 1943/44 gällande grunderna
och villkoren samt med iakttagande av vad utskottet
här ovan anfört utgå i enlighet med de närmare bestämmelser
Kungl. Majit må äga meddela;

b) i anledning av motionerna 11:187 och 11:253, sistnämnda
motion såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl.
Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning
angående grunderna för understödjandet av det fria
och frivilliga bildningsarbetet samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen må giva anledning.

227:o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.

Kungl. Majit har (punkt 236, s. 578 och 579) föreslagit riksdagen att till
förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 70 000
kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkten
226:o) här ovan omnämnda motionen II: 253, vari, såvitt nu är i fråga,
hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Understöd åt flyttande folkhögskolekurser
ett tilläggsanslag av 5 000 kronor beviljas, att efter grunder,
som Kungl. Majit täckes förordna, användas för stöd åt kurser som anordnas
i skogsbygder och andra glest befolkade trakter av landet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

175

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts här föreliggande förslag, vilket innebär
en anslagsökning med 5 000 kronor. Utskottet anser sig däremot — med hänvisning
till den av utskottet under nästföregående punkt begärda utredningen
angående grunderna för understödjandet av det fria och frivilliga bildningsarbetet
— icke böra tillstyrka det i motionen II: 253, såvitt nu är i
fråga, framställda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av
flyttande folkhögskolekurser för budgetåret 1944/45 anvisa
ett anslag av 70 000 kronor;

b) att motionen II: 253, så vitt nu är i fråga, icke må till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

228:o) Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader.
Kungl. Maj:t har (punkt 237, s. 579 och 580) föreslagit
riksdagen att såsom Bidrag till vissa bildningsförbund för organisationsoch
administrationskostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av
48 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bror Nilsson och
herr Ivar Persson (I: 91) samt den andra inom andra kammaren av herr A.
Wallentheim (II: 132), vari yrkats, att såsom bidrag till vissa bildningsförbund
för organisations- och administrationskostnader för budgetåret 1944/45 måtte
anvisas ett anslag av 55 500 kronor samt att av detta bidrag 40 000 kronor
måtte tilldelas arbetarnas bildningsförbund, 9 000 kronor svenska landsbygdens
studieförbund och 5 000 kronor tjänstemännens bildningsverksamhet.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen I: 91.

Såsom bidrag till organisations- och administrationskostnader ha för budgetåret
1943/44 beviljats till arbetarnas bildningsförbund 35 000 kronor, till
svenska landsbygdens studieförbund 7 000 kronor, till tjänstemännens bildningsverksamhet
4 500 kronor och till studieförbundet medborgarskolan 1 500
kronor eller sålunda ett sammanlagt anslag av 48 000 kronor.

Bildningsförbunden ha vart för sig hemställt om höjning av bidragen med
respektive 5 000 kronor, 5 000 kronor, 500 kronor och 1 500 kronor.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget till arbetarnas bildningsförbund
skulle höjas med 5 000 kronor, anslaget till svenska landsbygdens studieförbund
med 1 000 kronor, anslaget till tjänstemännens bildningsverksamhet
med 500 kronor och anslaget till studieförbundet medborgarskolan med
500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad anslagstilldelning. I

I likhet med skolöverstyrelsen och i anslutning till vad i motionerna I: 91
och II: 132 anförts har utskottet funnit skäl föreligga för någon ökning av

Utskottet.

Utskottet.

176

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Dukottet.

ifrågavarande anslag. I sådant avseende föreslår utskottet en höjning med
8 000 kronor till 56 000 kronor. Anslaget torde böra fördelas sålunda:

arbetarnas bildningsförbund ........................... kronor 40 000

svenska landsbygdens studieförbund..................... » 9 000

tjänstemännens bildningsverksamhet .................... » 5 000

studieförbundet medborgarskolan ....................... » 2 000

Summa kronor 56 000.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 91 och II: 132, såsom Bidrag till vissa bildningsförbund
för organisations- och administrationskostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 56 000 kronor.

229:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar och studiehem. Kungl.

Maj:t har (punkt 238 s. 580—582) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till
verksamheten vid hemgårdar och studiehem för budgetåret 1944/45 anvisa
ett anslag av 50 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 30 000 kronor.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär en anslagshöjning med
20 000 kronor, varav 10 000 kronor skulle avses för hemgårdarna och 10 000
kronor för studiehemmen.

Departementschefen har — under erinran om att K. F. U. M:s riksförbund
hemställt om bidrag till vissa K. F. U. M.-föreningars hemgårdar och studiehem
— framhållit, att frågan härom torde böra närmare prövas vid anslagsfördelningen.

Utskottet tillstyrker i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, att förevarande
anslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 50 000 kronor.

Departementschefen har ansett, att frågan om understöd åt K. F. U. M.-föreningarna för deras hemgårdar och studiehem torde böra närmare prövas
vid anslagsfördelningen. I anledning härav får utskottet framhålla, att därest
understöd anses böra tilldelas berörda föreningar för ifrågavarande verksamhet,
denna i likhet med verksamheten vid övriga förbund och organisationer, till
vilka understöd utgå från förevarande anslag, bör vara underkastad inspektion
från skolöverstyrelsens sida. Vidare bör fordras, att nämnda föreningars hemgårdar
och studiehem stå öppna även för icke-föreningsmedlemmar samt att
den där bedrivna studieverksamheten gives en mera allmän inriktning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom Bidrag till verksamheten vid hemgårdar
och studiehem för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag
av 50 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

177

230 :o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.
för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 239 s. 582 och 583)
föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1944/45 anvisa ett
anslag av 264 400 kronor.

Vederbörande nykterhetsorganisationer ha hemställt om ökning av de till
dem utgående understöden med sammanlagt 49 400 kronor. Skolöverstyrelsens
konsulent för nykterlietsundervisningen och skolöverstyrelsen ha endast
förordat höjning av understödet till centralförbundets för nykterhetsundervisning
föreläsnings- och instruktionsverksamhet, vilket enligt överstyrelsens
förslag bör höjas med 2 300 kronor såsom bidrag till förbundets kostnader för
ordnande av pensionsfrågan för dess direktör.

Departementschefen har biträtt skolöverstyrelsens förslag.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr J. Björck m. fl. väckt motion (I: 174),
vari hemställts, att anslaget till de olika nykterhetsorganisationernas allmänna
verksamhet höjes till 165 000 kronor samt att anslaget till deras instruktörsverksamhet
höjes till 65 625 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr E. Gustafsson i Bogla m. fl. väckt
motion (II: 134), vari yrkats, att riksdagen måtte besluta höja det av Kungl.
Majit föreslagna anslaget till järnvägsmännens helnykterhetsförbund för budgetåret
1944/45 från 3 400 kronor till 5 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Gustafsson i Bogla m. fl. väckt

motion (II: 288), i vilken hemställts,

att anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för

nykterhetens främjande måtte höjas till............... kronor 100 000

att anslaget till nykterhetsorganisationernas verksamhet

måtte höjas till................................... » 165 000

att anslaget till nykterhetsorganisationernas instruktörsverksamhet
måtte höjas till............................ » 65 625

att anslaget till Internationella byrån i Lausanne för bekämpande
av alkoholismen måtte höjas till...... »_5 500

Summa kronor 336 125.

I motionen II: 134 har anförts huvudsakligen följande.

Trafiksäkerheten är i hög grad beroende av vederbörande personals förmåga
att tänka klart samt handla med snabbhet och precision. I dessa avseenden
har alkoholen, använd även i små mängder, enligt de rön vetenskapen kommit
till, en skadlig och förrädisk inverkan. Att utövarna av en så ansvarsfull tjänst
som järnvägstjansten äga kännedom om alkoholens verkningar på här berörda
område är därför en icke ringa angelägenhet.

Järnvägsmännens helnykterhetsförbund, som bildades för över fyrtio år
sedan, har under sin allmänna verksamhet haft som mål att söka skapa en

Bihang till riksdagens jrrotolcoll 19kh- 0 sami. Nr 8. 12

178 Statsutskottets utlåtande nr 8.

helnykter järnvägsmannakår och har därunder sökt sprida så god och vederhäftig
upplysning som möjligt om alkoholbrukets skadeverkningar. I syfte att
aktivisera och effektivisera dessa strävanden anordnade järnvägsmännens helnykterhetsförbund
under åren 1940 och 1941 särskilda upplysningskurser i
alkoholfrågan omfattande tre dagar och med anlitande av de bästa föreläsningskrafter
på detta område, som kunde uppbringas. Kurserna voro mycket
värdefulla och besökta av järnvägsmän från landets olika delar. Förbundet
hade för avsikt att även i fortsättningen anordna dylika kurser årligen. Men
då statens bidrag till nykterhetsändamål kraftigt beskurits kunde förbundet
av ekonomiska skäl icke fortsätta med anordnandet av ovannämnda upplysningskurser.
En höjning av deltagarnas avgifter för att på så sätt möjliggöra
kursernas fortsättande ansågs ej heller möjlig.

Järnvägsmännens helnykterhetsförbund skulle hälsa det med stor tillfredsställelse,
om det erhölle ekonomiska möjligheter att åter få sätta i gång upplysningskurser
i nykterhetsfrågan. De senare åren ha nämligen tillfört järnvägarna
en mycket stor mängd ny personal. Dels har avgången varit ovanligt stor,
och dels har trafikökningen varit mycket omfattande. Även om det icke kan
påvisas, att det allmänna nykterhetstillståndet undergått någon egentlig försämring
trots den stora tillströmningen av nyanställda, så har dock olyckornas
antal i järnvägsdriften ökat avsevärt. Visserligen är det svårt att bevisa, att
alkoholbruket härvidlag varit en bidragande orsak. Men uppenbart är, att den
vane järnvägsmannen har större utsikt att klara av en trafiksituation med en
av alkoholkonsumtion något nedsatt arbetsförmåga än den i tjänsten mindre
rutinerade. Även örn nykterhetstillståndet icke undergått någon mera uppenbar
försämring under krisåren, innebär icke detta förhållande, att läget är så tillfredsställande
som funnes anledning att kräva i en så ansvarsfull tjänst som
järnvägsmannens. Under alla förhållanden torde det säkerligen vara till stort
gagn för trafiksäkerheten, att en god och allsidig kunskap om alkoholens skadeverkningar
meddelas till så många tjänstemän vid järnvägarna som möjligt.
Då de här omnämnda kurserna äro av den art, att de fylla måttet i berörda avseenden,
vore det av den allra största betydelse, att järnvägsmännens helnykterhetsförbund
för denna verksamhet erhölle ett anslag från statsmakterna,

I motionen II: 288 har framhållits bland annat följande.

Omedelbart efter det pågående världskrigets utbrott ansågs nödvändigt att
minska vissa statsutgifter till förmån för ökad militär beredskap. Denna reduktion
gick hårt ut över anslagen till undervisnings- och upplysningsverksamheten
för nykterhetens befrämjande.

För denna betydelsefulla verksamhet ha under nedan angivna budgetår följande
belopp utgått:

1939/40 ............................ kronor 378 300

1940/41 ............................ » 239 800

1941/42 ............................ » 229 800

1942/43 ............................ » 242100

1943/44 ............................ » 262100

För 1944/45 föreslås..................... » 264 400.

Såsom av anförda siffror framgår, har bidraget till nykterhetens främjande
minskat med 116 200 kronor eller 30,7 procent. Denna reduktion av ett redan
från början otillräckligt bidrag har självfallet under kriget hämmat det fria
och frivilliga nykterhetsarbetet.

Statsutskottets utlåtande nr S.

179

Samhället står nu inför uppgiften att återställa vad kriget förstört av moraliska
och materiella värden och att skapa ökade förutsättningar för socialt och
kulturellt framstegsarbete. I detta arbete nödgas statsmakterna bygga på de
svenska folkrörelsernas intresserade medverkan, varvid icke minst nykterhetsorganisationerna
ha en betydelsefull insats att göra. Vi våga alltså, oaktat vi
äro medvetna om att stora krav ställas på statskassan, föreslå en ökning av
bidragen till nykterhetsorganisationerna. Vi äro övertygade om att denna åtgärd
skall visa sig vara gynnsam även från statsfinansiell synpunkt. Erfarenheten
säger envar, att det är klokare att förebygga alkoholism och härmed förbundna
vådor än att söka bota redan uppkomna skador.

En höjning av bidraget till organisationernas ungdoms- och studiearbete är
så mycket mera befogad som ungdomsdryckenskapen ökat i oroväckande grad.
I syfte att hejda denna beklagliga utveckling har nykterhetsrörelsen inlett
samarbete med alla mera betydande folkrörelser. Då en verksamhet av så stor
betydelse från det allmännas synpunkter icke i längden kan bedrivas huvudsakligast
med organisationernas egna medel, synes oss även detta tala för ett
ökat bidrag.

Då Kungl. Maj:t i år i viss män frångått sin tidigare restriktiva inställning
till folkrörelsernas bidragskrav, i det att till idrottsrörelsen tillstyrkes ett ökat
anslag av 500 000 kronor till 1 800 000 kronor, anse vi det skäligt att även
bidraget till nykterhetens befrämjande höjes. Vi våga ifrågasätta detta så
mycket mer som envar vid närmare eftertanke skall inse, att det i Kungl.
Maj:ts proposition föreslagna beloppet av 264 400 kronor inte svarar mot den
betydande uppgift, som ligger framför nykterhetsrörelsen.

Vid en närmare översyn av det i Kungl. Maj:ts proposition föreliggande förslaget
till bidrag för nykterhetsbefrämjande åtgärder ha vi funnit en ökning av
anslaget särskilt motiverat på följande poster:

1. Till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande,
vilken verksamhet omhänderhaves av Centralförbundet för nykterhetsundervisning
(CFN), har för budgetåret 1943/44 beviljats ett bidrag av 70 000 kronor
mot 140 000 kronor under åren närmast före kriget.

I relation till minskningen av anslaget har antalet statsunderstödda föreläsningar
nedgått. I stort sett torde en motsvarande inskränkning av den offentliga
nykterhetsupplysningen ha skett, då organisationerna i allmänhet icke ha
sådana ekonomiska tillgångar, att de kunna kompensera den kraftiga beskärningen
av statsanslaget.

Organisationerna lia under de senare åren själva fått påtaga sig betydligt
ökade kostnader för de föreläsningar, som kommit till stånd.

CFN:s föreläsningsverksamhet intar en central ställning i nykterhetsarbetet.
Denna verksamhet tar sikte icke endast på de egentliga nykterhetsorganisationerna
utan även på en råd organisationer och medborgargrupper utanför
nykterhetsrörelsen. Denna form av föreläsningsverksamhet öppnar möjligheter
till ett vitt utgrenat upplysningsarbete i alkoholfrågan.

I samhällets strävan att höja nykterheten inom vårt folk är en objektiv och
vederhäftig upplysningsverksamhet en viktig hörnsten. Efter den utveckling,
som nykterhetstillståndet undergått, anse vi, att man icke bör dröja med att
åtminstone till viss del möjliggöra en återgång av denna betydelsefulla verksamhet
till den omfattning, den normalt har haft.

Vi anse det rimligt att anslaget icke understiger 100 000 kronor.

180

Statsutskottets utlåtande nr 8.

2. För befrämjande av de olika nykterhetsorganisationemas verksamhet
m. m. — inklusive CFN:s administrationsbidrag — utgår för närvarande ett
bidrag av tillsammans 134 500 kronor mot 170 925 kronor budgetåret 1939/40.
Detta bidrag har sålunda under kriget reducerats med 36 425 kronor eller för
de flesta anslagsposter cirka 30 procent. Om därtill hänsyn tages till penningvärdets
försämring, är reduceringen mycket betydande. Detta har medfört,
att kostnaderna för organisationernas arbete ökats, så att de fått vidtaga kraftiga
åtgärder för att hålla arbetet i gång. I vissa fall har man måst höja medlemsavgifterna
rätt avsevärt, medan man i andra fall måst göra betydande
insamlingar på frivillighetens väg.

Med hänsyn till vad ovan sagts, finna vi det väl motiverat, att nedanstående
nykterhetsorganisationer för stundande budgetår erhålla sina anslag återställda
till samma belopp, som utgick före krigsutbrottet sålunda:

Enl. kungl, skolöverstyrelsens
o.

Kungl. Maj:ts
förslag:

Centralförbundet för nykterhetsunder visning

........................ 49 300

De kristna samfundens nykterhetsrörelse 3 500

Sveriges storloges av IOGT studie- och

ungdomsverksamhet ............. 22 000

Sveriges blåbandsförenings studie- och

ungdomsverksamhet.............. 6 700

Nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet
................. 8 700

Nykterhetsorganisationen Verdandis

studie- och ungdomsverksamhet ... 3 500

Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund
.................. 7 000

Vita bandets upplysnings- och ungdomsverksamhet
..................... 4 000

Sveriges lärares nykterhetsförbund .... 5 700

Svenska läkarnas nykterhetsförening . . 2 000

Järnvägsmännens helnykterhetsförbund 3 400

Sveriges polismäns helnykterhetsförbund 700

Motorförarnas helnykterhetsförbund . . 14 000

Summa kronor 130 500 165 000

Vi hemställa fördenskull, att anslagen till dessa organisationer höjas från av
Kungl. Majit föreslagna 130 500 kronor till 165 000 kronor.

3. a. Till instruktörer för nykterhetsruyyly sväng utgår nu liksom före kriget
ett bidrag av 42 000 kronor, så att sex organisationer erhålla 4 500 kronor
för anställande av en instruktör vardera, en erhåller 9 000 kronor för anställande
av två instruktörer, medan en — Sveriges lärares nykterhetsförbund —
på grund av särskilda skäl erhåller 6 000 kronor för anställande av en instruktör.
Enligt de villkor, som äro knutna till detta bidrag, skall instruktör avlönas
med minst 6 000 kronor per år. Bidraget täcker sålunda tre fjärdedelar av
lönen, medan vederbörande organisation bestrider den återstående fjärdedelen.

Organisationen har emellertid att svara för alla andra kostnader, som äro
förenade med instruktörens verksamhet. Dessa utgifter ha under kriget ökat
i betydande grad, och detta gäller inte minst resekostnaderna. Härvidlag har

Här föreslaget
till följande
belopp:

50 000
5 000

33 000

10 000

11 500

5 000
8 000

6 000
8 500
3 000
5 000
1 000

19 000

Statsutskottets utlåtande nr S.

181

man inte minst att räkna med höjda biljettpriser (25 %) utan även med försämrade
kommunikationer.

På grund av de ökade utgifterna för instruktörernas verksamhet ha de mindre
organisationerna icke haft möjlighet att kompensera instruktörerna för dyrtiden.
Instruktörerna ha därför inom dessa organisationer fått vidkännas en
mot dyrtiden svarande lönereduktion.

Med hänvisning till vad ovan anförts anse vi det väl motiverat, att bidraget
för instruktörernas verksamhet höfes med 25 %.

b. Från och med budgetåret 1939/40 åtnjuter Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbund ett statsanslag med 4 500 kronor för tillsättande
av en instruktör. Samtidigt erhöll Sveriges lärares nykterhetsförbund ett anslag
av 6 000 kronor för anställande av en instruktör. Detta högre belopp ansågs
erforderligt för att erhålla en med arbetet vid skolor och bland, lärare
förtrogen person. Det har emellertid visat sig, att SSUH:s ställning i detta
avseende och instruktörens arbetsuppgifter äro jämförliga med SLN.

Med hänsyn till den betydelse, som en intensifierad instruktörsverksamhet
skulle ha för SSUH och för den viktiga verksamhet, som av förbundet bedrives
vid rikets högre läroanstalter, få vi hemställa, att SSUII erhåller ett statsbidrag
för sin instruktörsverksamhet med 6 000 kronor jämte det föreslagna
dyrtidstillägget på 25 %.

4. Så långvarig som den innevarande krisen redan varit och alltjämt synes
bli, torde det icke längre vara möjligt att år för år stanna vid 1939 års anslagsposter
och sedan helt förbise även de allra mest välmotiverade krav på anslagsökningar
därefter. .

Det är därvid särskilt två önskemål, som synas oss mest angelägna, varför i
varje fall dessa borde komma i åtnjutande av bifall detta år.

a. Med rätta har man anfört, att De kristna samfundens nykterhetsrörelse
(D. K. S. N.) icke borde jämföras med vart och ett av de mindre nykterhetssällskapen,
som vid instruktörstjänsternas inrättande tillerkändes statsbidrag
till anställandet av en instruktör vardera. D. K. S. N. utgör som bekant den
ena hälften av den svenska nykterhetsrörelsen. D. K. S. N. har för närvarande
åtta fast anställda instruktörer, som i stort sett utföra ett arbete motsvarande
det, som utföres av de statsunderstödda instruktörerna. Det synes då väl motiverat,
att statsbidrag utgår till två av dessa. Det vöre särskilt, önskvärt
att D. K. S. N. bleve i tillfälle att anställa en prästman inom svenska kyrkan
som instruktör, så som den redan har en frikyrklig pastor som instruktör.

Vi hemställa fördenskull örn att ett anslag måtte utgå till de kristna samfundens
nykterhetsrörelse för anställandet av två instruktörer, alltså samma
summa som utgår till godtemplarorden eller 9 000 kronor jämte det enligt
ovan föreslagna dyrtidstillägget av 25 %.

b. Motorförarnas helnykterhetsförbund har allt hitintills — trots skolöverstyrelsens
förord — fått sin under flera år upprepade ansökan örn
statsbidrag till anställande av en instruktör inom förbundet avslagen under
hänvisning till det statsfinansiella. läget.

Automobiltrafiken har under kriget reducerats i betydande grad, men faran
flir alkoholpåverkan har relativt taget ökat. Är 1942 indrogos 1 051 körkort,
varav 797 eller 76 % återkallades på grund av onykterhet. Bekämpandet av
alkoholbruk i samband med trafik kvarstår fortfarande som en betydelsefull
uppgift. Såväl allmänheten som motorförarna måste påverkas genom upplysning.

182

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I den män förståelse för kravet på nykterhet i trafiken vunnit burskap i
vart land är det i hög grad MHF:s förtjänst. Förbundet och dess medlemmar
ha under ca 17 år nedlagt ett i många avseenden banbrytande arbete på detta
område. Med sina nära 10 000 medlemmar och sina 200 avdelningar är förbundet
alltjämt redo att utföra sin uppfostrande gärning. Förbundet är emellertid
för en effektivisering av arbetet beroende av en kvalificerad instruktör,
som kan göra förbundets medlemmar förtrogna med aktuella uppgifter och
stimulera dem till personliga insatser. Detta är icke minst angeläget med tanke
på de uppgifter, som förbundet ställes inför i samband med den förestående
fredskrisens inträdande och den därav följande ökningen av trafiken. Då förbundet
vid flera tillfällen erhållit statsmakternas erkännande, våga vi ifrågasätta
ett sådant bidrag även till motorföramas helnykterhetsförbund.

Vi hemställa sålunda, att statsanslagen till nykterhetsorganisationernas instruktörsverksamhet
måtte utgå med följande belopp:

Eill. skolöversty-

Här föresl. belopp

relsens o. Kungl.

med 25 % dyrtids-

Majas förslag:

tillägg:

Sveriges storloge av IOGT för två instruk-

törer ......................

9 000

11 250

Nationaltemplarorden för en instruktör . .

4 500

5 625

Sveriges blåbandsförening för en instruktör

4 500

5 625

Nykterhetsorganisationen Verdandi för en

instruktör.......................

4 500

5 625

Vita bandet för en instruktör..........

4 500

5 625

De kristna samfundens nykterhetsrörelse

för två instruktörer (förut en) ........

4 500

11 250

Motorförarnas helnykterhetsförbund för en

instruktör......................

_

5 625

Sveriges lärares nykterhetsförbund för en

instruktör....................

6 000

7 500

Sveriges studerande ungdoms helnykter-

hetsförbund för en instruktör........

4 500

7 500

Summa kronor

42 000

65 625

5. Till internationella byrån i Lausanne för bekämpande av alkoholismen
har i statsverkspropositionen föreslagits samma anslag från svenska staten som
tidigare, nämligen 3 500 kronor.

Ifrågavarande byrå, som även inrymmer världsnykterhetsförbundets sekretariat,
har en alldeles påtaglig betydelse för det internationella samarbetet
på alkoholfrågans område. Byrån kommer med säkerhet att spela en betydelsefull
roll bl. a. genom att efter kriget återknyta förbindelserna mellan
olika länders nykterhetsrörelser.

En ökning av bidraget från svenska statens sida skulle i nuvarande läge ha
både materiell och moralisk betydelse och bli mycket uppskattad. Vi vilja
därför föreslå, att bidraget till den internationella byrån tillfälligt höjes med
2 000 kronor till 5 500 kronor.

I den mån redogörelse i det föregående ej lämnats för motionernas innehåll,
får utskottet hänvisa till motionerna.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

183

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär Kungl. Maj:ts förslag
en höjning av understödet till centralförbundets för nykterhetsundervisning
föreläsnings- och instruktionsverksamhet med 2 300 kronor såsom bidrag till
förbundets kostnader för ordnandet av pensionsfrågan för dess direktör. I
övrigt har Kungl. Majit icke ifrågasatt någon höjning av ifrågavarande anslag.
Vad i förevarande motioner 1:174, II: 134 och II: 288 anförts, har övertygat
utskottet om önskvärdheten av att ytterligare medel för vissa med anslaget
avsedda ändamål ställas till förfogande. I sådant avseende får utskottet
tillstyrka en anslagsökning med sammanlagt 20 000 kronor, att disponeras med
14 000 kronor för studie- och ungdomsverksamhet, med 4 500 kronor för anställande
av en instruktör hos motorförarnas helnykterhetsförbund samt med
1 500 kronor för upplysningskurser, anordnade av järnvägsmännens helnykterhetsförbund.
Anslaget bör alltså för nästa budgetår uppföras med
(264 400 + 20 000 =) 284 400 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 174, II: 134 och II: 288, såsom Bidrag till undervisnings-
och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens
främjande för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag
av 284 400 kronor.

231: o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. Folkliga musikskolan
i Arvika: Stipendier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
240, s. 583), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd ett anslag
av 12 000 kronor;

b) till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier ett anslag
av 1 500 kronor.

232:o) Statens studielån: Studielånenämnden. Statens studielån:
Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 583 och 584), vilket innebär
en höjning av förstnämnda anslag med 2 500 kronor och i övrigt oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Statens studielån: Studielånenämnden ett anslag av
9 000 kronor:

b) till Statens studielån: Ersättning till postverket för dess
bestyr med statens studielån ett förslagsanslag av 6 000
kronor.

Utskottet.

Utskottet.

184 Statsutskottets utlåtande nr 8.

233:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. Statens biografbyrå: Omkostnader.
Kungl. Majit har (punkt 242, s. 584 och 585), föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för statens
biografbyrå, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45,
dels till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av 63 900 kronor, dels ock till Statens biografbyrå: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Arrhén (1:126)
och den andra inom andra kammaren av herrar G. Sundqvist och F. Ryling
(II: 184), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte
anhålla, dels om skyndsam utredning rörande modernisering och differentiering
av nu gällande granskningsförordning för statens biografbyrå och i fråga om
organisationen av statens biografbyrå i syfte att göra den starkare rustad för
nuvarande och kommande uppgifter; dels ock att resultatet av denna utredning
måtte underkastas riksdagens prövning.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisar utskottet till motionen
I: 126.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda
förslag och har icke funnit de i motionerna 1:126 och II: 184 anförda skälen
motivera att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit skulle anhålla örn en
utredning i motionernas syfte. Utskottet ställer sig alltså avvisande till det
i motionerna gjorda yrkandet.

Utskottet får hemställa,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................ kronor 34 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit.............. » 21 220

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
----,.......................... » 3100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 5 580

Summa kronor 63 900;

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 63 900 kronor;

Statsutskottets utlåtande nr 8.

185

c) till Statens biografbyrå: Omkostnader för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 6 000 kronor;

II. att motionerna 1:126 och II: 184 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.

Gymnastiska centralinstitutet.

234:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 586—589), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 600 kronor, föranledd huvudsakligen av inrättandet vid institutets
fysiologiska institution av en befattning som tekniskt biträde och en
tjänst som vaktmästare, tillika mekaniker, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................... kronor 69 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 85 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal .......................... » 13 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 12 100

Summa kronor 180 600;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 180 600 kronor.

235:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. Gymnastiska

centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 244, s. 589), vilket innebär en höjning av sistnämnda anslag
med 1 000 kronor och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader ett
förslagsanslag av 18 300 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker
m. m. ett reservationsanslag av 5 300 kronor.

236:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. Gymnastiska centralinstitutet:
Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 589), vilket innebär anvi -

186 Statsutskottets utlåtande nr 8.

sande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier ett anslag
av 3 000 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning
i idrott och gymnastik m. m. ett anslag av 4 500 kronor.

237.o) Gymnastiska centralinstitutet; Inredning och utrustning av
institutets nybyggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246,
s. 590 och 591) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Inredning
och utrustning av institutets nybyggnad för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 183 000 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

238:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
Understöd för utgivande av Svenskt biografiskt lexikon. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, s. 592—594), vilket innebär
dels att till förstnämnda ändamål anvisas samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, dels ock att ett särskilt anslag uppföres för sistnämnda
ändamål, för vilket tidigare understöd utgått från anslaget till utgivande
av tidskrifter, lärda verk och läroböcker, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk
och läroböcker ett reservationsanslag av 150 000 kronor;

b) till Understöd för utgivande av Svenskt biografiskt lexikon
ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

239 :o) Understöd at inhemska skönlitterära författare av utmärkt
förtjänst. Kungl. Majit har (punkt 248, s. 594) föreslagit riksdagen att till
Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst för budgetåret
1944/45 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 128), vari hemställts, att riksdagen
måtte för budgetåret 1944/45 höja ifrågavarande anslag med 10 000
kronor eller från 25 000 kronor till 35 000 kronor.

Till stöd för detta yrkande anföres i motionen huvudsakligen följande.

I flertalet länder, som göra anspråk på kulturell nivå, anses skönlitteraturen
utgöra en betydelsefull del av den andliga odlingen. Under gångna tider

Statsutskottets utlåtande nr 8.

187

lämnade furstarna anslag till skönlitteraturen och dess utövare, sedermera
trädde enskilda förmögna mecenater i furstarnas ställe, varigenom skönlitteraturen
kunde blomstra. Sedan mecenaterna blivit hårt beskattade, försvann
så småningom det skönlitterära mecenatskapet. Emellertid hade skönlitterärt
intresserade donatorer i sina donationer för samhällsnyttiga ändamål
ibland även inrymt stipendier, understöd, premier och andra anslag till gagn
för skönlitteraturen och dess utövare. Under de senare åren ha även dessa
fonder och stiftelser beskattats och detta till en grad, som ofta i verkligheten
betytt konfiskation av donatorernas medel och ett förstörande av donationerna.

När dessa senare frågor, den hårda beskattningen av samhällsnyttiga donationer,
varit under debatt i riksdagen, ha talesmän för bevillningsutskottet
förklarat, att denna beskattning mera var en beskattningsmässig formalitet
än ett angrepp på donationernas syftemål. Jag hänvisar särskilt till bevillningsutskottets
ordförandes uttalanden. Detta skulle således innebära, att
staten vore beredd att som motprestation mot de skattevägen mer eller mindre
konfiskerade donationerna höja sina egna anslag till kulturbefrämjande
ändamål.

Emellertid har under krigstiden i stället kulturbudgeten på många viktiga
punkter ingalunda uppmuntrats med ökade anslag, ja ibland till och med rönt
den tvivelaktiga förmånen av en avmagringskur.

Bland de anslag, som misshandlats trots ödeläggelsen skattevägen av donationerna,
är anslaget till understöd åt inhemska skönlitterära författare av
utmärkt förtjänst. 1938 var detta anslag 30 000 kronor, ett ringa anslag
jämfört med samtida anslag till samma ändamål i övriga nordiska länder.
1940 sänktes detta ringa anslag till 16 000 kronor. Sedan 1942/43 har anslaget
utgått med 25 000 kronor.

Nu skall man emellertid taga hänsyn till att under dessa år penningvärdet
avsevärt sjunkit.

Det är uppenbart, att statsmakternas avoga inställning till skönlitteraturen
och dess utövare uppkallat ett allt starkare missnöje inom författarkretsar,
där man ofta gör sig den frågan, örn i Sverige statsmakterna äro fientligt
inställda till den del av svenska kulturen, som heter skönlitteratur. Otaliga
äro de ändamål och samhällsgrupper, som åtnjuta statsmakternas protektion,
ofta i en grad som väcker tveksamhet och undran. Det är uppenbart att den
liknöjdhet, som Sverige visar en betydelsefull del av sin andliga odlings skapare,
måste sätta spår hos dessa skapare. Under kampen för demokratien i
gångna tider liksom i dessa tider har vårt folk haft ett värdefullt stöd hos
sina diktare och författare. Statsmakterna kunna icke i allvarliga tider undvara
den fond av nationell styrka som ligger innesluten i svenska diktares
verk. Sin nationella gärning komma svenska författare alltid att fullgöra,
oavsett hur de behandlas. Men det skulle självklart kännas lättare för Sveriges
författare att fullgöra sitt värv, örn de rönte ej blott otack utan även någon
gång ett erkännande. Det enda sätt, varpå statsmakterna kunna lämna sitt
erkännande, är genom ett höjande av anslagen till svensk vitterhets utövare.

Utskottet anser sig icke under för närvarande rådande förhållanden kunna
biträda det i motionen 1:128 framställda yrkandet, utan ansluter sig till
Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

Utskottet.

188

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen I: 128, till Understöd åt inhemska
skönlitterära författare av utmärkt förtjänst för budgetåret
1944/45 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

240:o) Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt utgivande
av Nusvensk ordbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249,
s. 594 och 595), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt professorn K. O. Östergren
för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret
1944/45 anvisa ett anslag av 12 000 kronor.

241 :o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 595), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.
Thörnberg för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 3 000
kronor.

242:o) Understöd åt f. d. professorn, docenten P. V. Wieselgren. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251, s. 595 och 596), vilket innebär,
att Wieselgren för vissa humanistiska forskningar erhåller ett anslag,
motsvarande i huvudsak den sammanlagda ersättning, som tillkommer en
docentstipendiat, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt f. d. professorn, docenten
P. V. Wieselgren för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag
av 8 000 kronor.

243:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 252, s. 596—598), vilket innebär en anslagshöjning med 1 500
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för
budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.

244 :o) Bidrag till vetenskapliga observationer under den totala solförmörkelsen
i Sverige år 1945. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 253, s. 598—602) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapliga observationer
under den totala solförmörkelsen i Sverige år 1945 för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 34 700
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

189

Diverse.

245 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna
fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 254, s. 603), vilket innebär en anslagshöjning av de
båda förstnämnda anslagen med respektive 249 000 och 32 000 kronor och
en anslagsminskning av de sistnämnda anslagen med respektive 9 000 och
23 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 4 706 000
kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Uppsala
universitets delfond ett förslagsanslag av 712 000 kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 317 000
kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Karolinska
sjukhusets delfond ett förslagsanslag av 801 000
kronor.

246:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 603), vilket innebär en
anslagshöjning med 9 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners
fond för upplåten mark för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av 12 000 kronor.

247 :o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 604), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
_ _ ! l ^

att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska
kommissionen för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 2 100 kronor.

248:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s.

190

Statsutskottets utlåtande nr 8.

604 och 605), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internanationella
vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 3 200 kronor.

249:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 258, s. 605), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i Rom
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 37 000
kronor.

250:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259, s. 605 och
606), vilket innebär en anslagshöjning med 5 200 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt
samarbete genom studentutbyte för budgetåret 1944/45
anvisa ett anslag av 12 000 kronor.

251 :o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 606—617) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kronor.

252:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 617), vilket innebär anvisande av samma
anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.

253:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262,
s. 617), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgijter för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

254 :o) Provisorisk avlöningsf(^stärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263, s. 617
och 618), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 8.

191

att riksdagen må

a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må enligt
hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret 1944/45
till innehavare av sådan ordinarie befattning vid universiteten
i Uppsala och Lund eller vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet, på vilken civila avlöningsreglementet icke
äger tillämpning;

b) till Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av 23 000 kronor.

255:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264, s. 618), vilket innebär en anslagsminskning
med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 650 000 kronor.

256 :o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-
m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265,
s. 618), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 050 000 kronor.

257:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s. 619), vilket innebär en anslagsminskning
med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kronor.

258 :o) Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala
läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 619),
vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda
kommunala läroanstalter för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

259:o) Kristillägg. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 268) föreslagit
riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare
under riksdagen utlåtande, vilket härmed
anmäles.

192

Statsutskottets utlåtande nr 8.

260:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 269, s. 620), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 kronor.

Stockholm den 21 mars 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Oscar
Olsson, Pauli, Lindström, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Holmström, Heiding, Gustaf Karlsson,
Gustav Emil Andersson och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Bergström,
Andersson i Prästbol, Persson i Falla, Holmdahl, Wallentheim, Nilsson i Steneberg, Viklund,
Hoppe och Onsjö;

dock att

vid behandlingen av punkterna 145:o)—260:o) deltagit herr Karl Andersson i stället för
herr Joh. Nilsson i Malmö, herr Carlström i stället för herr Holmström och herr Danielsson
i stället för herr Nilsson i Steneberg; samt

vid behandlingen av punkterna 157:o)—260:o) deltagit herr Ivar Persson i stället för herr
Heiding.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Reservationer:

193

1) vid punkten Wto) (Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna)
av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottet i anledning av
motionen I: 44 bort tillstyrka, att förevarande anslag skulle höjas med
10 000 kronor, att användas för ökande av vissa samlingar av konstföremål,
och alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen I: 44, till Nationalmuseet: Underhåll och ökande
av samlingarna för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 41 000 kronor;

2) vid punkten 101 to) (Landsmålsarkiven: Avlöningar) av herrar Sven
Larsson, Heiding, Gustaf Karlsson, Gustav Emil Andersson, Törnkvist,
Svensson i Grönvik, Bergström, Andersson i Prästbol och Onsjö, vilka ansett,
att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har kanslern för rikets universitet
icke funnit sig böra tillstyrka, att den sedan den 1 januari 1941
vakanssatta arkivarietjänsten i lönegraden Eo 21 vid landsmålsarkivet i Uppsala
skulle få återbesättas. Icke heller utskottet har funnit tillräckliga skäl
föreligga för en ändring av beslutet örn vakanssättning av nämnda tjänst
och ställer sig alltså avvisande till departementschefens förslag i denna del.
Med hänsyn härtill torde anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie
personal och till rörligt tillägg böra i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
minskas med 6 100 kronor respektive 900 kronor eller med sammanlagt 7 000
kronor och alltså uppföras med 93 500 kronor respektive 14 300 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har icke givit utskottet anledning till erinran,
varför utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

a) godkänna följande---Eo21;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . kronor 93 500

2. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 14 300

Summa kronor 107 800;

c) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1944/
45 anvisa ett förslagsanslag av 107 800 kronor»;

3) vid punkten 145to) (Folkskoleseminarierna: Avlöningar)

dels av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottet med biträdande av
vad i motionerna I: 57 och II: 107 hemställts bort dels uttala sig för att

Bihang till riksdagens protokoll 19H. G sami. Nr S.

13

194

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vid folkskoleseminarierna i Göteborg och Lund skola under nästa läsår
intagas lika många kvinnliga som manliga elever, dels ock hos Kungl.
Majit anhålla om införande av den i motionerna närmare angivna skyldigheten
för skoldistrikten beträffande utannonsering av tjänster och förty
hemställa,

I. att riksdagen---av 2 509 000 kronor;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 57 och
II: 107, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om föreskrifter,
innebärande skyldighet för skoldistrikten att icke utannonsera
lärarplatserna som manliga eller kvinnliga utan utse lärarna
efter förtjänst utan att låta könet få vara avgörande;

lil. att motionen---åtgärd föranleda;

dels ock av herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Lindström, Sven
Larsson, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Carlström, Emil Petersson,
Bergström, Holmdahl och Hoppe, vilka ansett, att utskottets yttrande och
hemställan bort hava följande lydelse:

»Såsom av---budgetåret 1944/45.

Beträffande gruppindelningen---avlöningsgrupp III. Med hänsyn

till att Stockholmsläroverket är provårsanstalt har utskottet funnit goda
skäl tala för departementschefens förslag att detta seminarium hänföres
till grupp I.

Kungl. Majits---åtgärd föranleda.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag,
a) besluta, att personalförteckningen för folkskoleseminariema
skall tills vidare från och med budgetåret 1944/45 i
nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning.

7 rektorer, avlöningsgrupp I ............

3 rektorer, » III ..........

74 lektorer ............................

10 lärare i teckning.....................

Lönegrad.

E 13
Eli
A 27
A 21

Tjänsteman å övergångsstat.

1 lärare i trädgårdsskötsel vid enkelseminarium . . A 14;
b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Statsutskottets utlåtande nr 8.

195

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 1 890 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit:

f) Arvoden vid — — —

av hjälpklasslärare kronor 11 600 kronor 67 000

Summa kronor 2 509 000;

c) till Folkskoleseminarierna:---av 2 509 000 kro nor; II.

att motionerna---åtgärd föranleda;

III. att motionen---åtgärd föranleda»;

4) vid punkten 157:o) (Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare
vid folkskolor) av herr Ivar Persson;

5) vid punkten 158:o) (Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare
i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor) av herrar
Oscar Olsson, Emil Petersson, Ivar Persson, Danielsson, Viklund, Hoppe
och Onsjö, vilka ansett, att utskottet bort med tillstyrkande av bifall till
motionerna I: 27 och II: 56 samt 1:190 och II: 249 föreslå en anslagsökning
med 200 000 kronor och förty hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna I: 27 och II: 56 samt
1:190 och II: 249, till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning
åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda
slöjdskolor för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 000 kronor;

6) vid punkten 172:o) (Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag) dels

av herrar Oscar Olsson, Karl Andersson, Emil Petersson, Ivar Persson,
Danielsson, Viklund, Hoppe och Onsjö, vilka ansett, att utskottet bort i
anledning av motionen I: 239 tillstyrka en återgång till tidigare tillämpade
bidragsgrunder för lägre former än A- och Bli folkskolan och till följd
härav — med höjning av förevarande anslag med 100 000 kronor — hemställa,

a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majit förslag
och motionen I: 239, till Folkskolor m. m.: Underhålls- och
materielbidrag för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor;

196

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) att motionen II: 62 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;

dels ock av herr Wallentheim;

7) vid punkten 211:o) (Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning) av herr
Gustaf Karlsson;

8) vid punkten 225:o) (Åtgärder för civil folkberedskap) av herrar Oscar
Olsson, Karl Andersson, Törnkvist, Wallentheim och Viklund, vilka ansett,
att utskottet bort minska det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget för nästa
budgetår med 100 000 kronor och alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Åtgärder för civil folkberedskap för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor;

9) vid punkten 230:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Oscar Olsson, Emil
Petersson och Danielsson, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan
bort hava följande lydelse:

»Såsom av---med sammanlagt 40 500 kronor, att disponeras med

34 500 kronor för främjande av de i motionen II: 288 angivna olika nykterhetsorganisationernas
verksamhet, med 4 500 — — — uppföras med
(264 400 + 40 500 =) 304 900 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen---av 304 900 kronor»;

10) vid punkten 239:o) (Understöd åt inhemska skönlitterära författare
av utmärkt förtjänst) av herrar Oscar Olsson, Pauli, Lindström och Hoppe,
vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande
lydelse:

»Vad i motionen 1:128 anförts till stöd för det i motionen framställda yrkandet
om höjning av förevarande anslag har synts utskottet bärande. Med
hänsyn till för närvarande rådande förhållanden anser utskottet sig emellertid
icke kunna förorda en större anslagsökning än med 5 000 kronor, varigenom
anslaget skulle bringas upp till den nivå, anslaget hade före krigsutbrottet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen I: 128, till Understöd åt inhemska skörilitterära
författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1944/45
anvisa ett anslag av 30 000 kronor.»

Stockholm 1944 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

440977