Statsutskottets utlåtande nr 60.

1

Nr 60.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1944 kl. 6 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående
statsbidrag till avlöning åt lärare vid fortsättningsskolor
m. m.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt
187 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden folden
4 januari 1944) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i
ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1944/45
till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare ett förslagsanslag av
3 500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 90, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 11
februari 1944, föreslagit riksdagen att dels godkänna av chefen för ecklesiastikdepartementet
i nämnda statsrådsprotokoll förordade ändringar i gällande
grunder för statsbidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål
samt lärare i manlig och kvinnlig slöjd vid fortsättningsskolor, dels ock till
Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 3 600 000 kronor.

Nuvarande förhållanden.

Enligt § 1 i kungörelsen den 30 december 1932 (nr 587) örn avlöning åt
lärare vid fortsättningsskolan samt statsbidrag till sådan avlöning skall arvodet
till lärare i fortsättningsskola utgöra minst 2 kronor 50 öre för undervisningstimme,
dock att arvodet för undervisning i manlig eller kvinnlig slöjd
skall utgöra minst 1 krona 75 öre samt att för undervisning i ämnet arbetskunskap,
i den mån undervisning i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål ej ingår
däri, till lärare, som förklarats därtill berättigad, arvodet skall utgå med
minst 3 kronor för undervisningstimme (jfr kungörelserna 1936:435 och
1941:469). För lärare i ersättningsskola motsvaras de två förstnämnda beloppen
av respektive 1 krona 50 öre och 1 krona 25 öre. Lärare i hushållsgöromål
i fortsättningsskola skall därjämte åtnjuta fri kost i samband med

Bihang till riksdagens protokoll 7944- C sami. Nr 60.

1

2

Statsutskottets utlåtande nr 60.

de praktiska övningarna i ämnet ävensom fri bostad jämte bränsle eller ersättning
därför under pågående kurs. Ersättning till lärare kan ock bestämmas
i form av årsavlöning, reglerad för delaktighet i statens pensionsanstalt
på grundval av lägst ovannämnda timarvoden. Ambulerande lärare vid fortsättningsskola
äger rätt till viss ersättning för av tjänsten föranledda resor.
Enligt § 3 nämnda kungörelse skall statsbidrag till avlönande av lärare utgå
med belopp, motsvarande minimiarvodena jämte i förekommande fall till
lärare med reglerad årsavlöning utgående ålderstillägg.

Niolinda minimiarvoden ha varit oförändrade sedan 1936, med undantag
av arvodet för undervisning i hushållsgöromål, som av 1941 års riksdag
(skrivelse nr 283, sid. 12) höjdes från 2 kronor till 2 kronor 50 öre. I samband
härmed tillerkändes lärarinnorna i hushållsgöromål förmånen av fri kost och
bostad under pågående kurs.

Skolkökslärarinnornas anställnings- och avlöningsförhållanden.

1941 års lärarlönesakkunniga ha den 11 december 1943 till chefen för
finansdepartementet överlämnat en promemoria med förslag till provisorisk
reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för lärarinnor i hushållsgöromål
vid fortsättningsskolan.

De sakkunniga ha framhållit, att de nuvarande avlönings- och anställningsförhållandena
för fortsättningsskolans lärare äro synnerligen otillfredsställande.
Detta gäller framför allt de lärargrupper, för vilka läraranställningen
i fortsättningsskolan utgör den enda eller huvudsakliga arbetsinkomsten, såsom
fallet är beträffande flertalet lärarinnor i hushållsgöromål och kvinnlig
slöjd ävensom beträffande vissa lärare i teoretiska ämnen och arbetskunskap.
Det är enligt de sakkunnigas mening i hög grad påkallat, att en reglering av
fortsättningsskollärarnas löne- och anställningsförhållanden snarast möjligt
genomföres. Frågan om fortsättningsskolans organisation och därmed sammanhängande
spörsmål är emellertid föremål för utredning av 1940 års skolutredning.
Förslag till ändrade bestämmelser rörande fortsättningsskolans
anordning och lärarnas vid denna skolform anställningsförhållanden torde,
enligt vad de sakkunniga inhämtat, komma att framläggas av utredningen.
Även örn man sålunda har att räkna med, att ett dylikt förslag kan föreligga
inom en icke alltför avlägsen tidpunkt, ha de sakkunniga dock ansett sig
böra utgå från, att en ganska avsevärd tid komme att förflyta, innan en
på förslaget grundad omorganisation av fortsättningsskolan kan bliva genomförd.
Detta förhållande har föranlett de sakkunniga att överväga, huruvida
skäl kunde anses föreligga att framlägga ett förslag till provisorisk
reglering av ifrågavarande lärares avlönings- och anställningsförhållanden.
De sakkunniga ha härvid funnit, att, oaktat en reglering är synnerligen påkallad
beträffande samtliga lärargrupper i fortsättningsskolan, förslag till

Statsutskottets utlåtande nr 60.

3

provisoriska åtgärder likväl bör begränsas till att omfatta endast två av
dessa lärargrupper, nämligen lärarinnor i hushållsgöromål samt lärare i
manlig och kvinnlig slöjd.

Tillsättningsförfarande t.

I fråga örn tillsättningsförfarandet anföra de sakkunniga bland annat.

Den största olägenheten av det nuvarande systemet är, att lärarinnor år
efter år få kortvarig anställning inom olika skoldistrikt, utan att de därigenom
erhålla garanti för att ett följande år få återkomma till samma distrikt. En
annan olägenhet är, att lärarinnorna icke bliva knutna till någon viss trakt
av landet. För undervisningen är det emellertid av stor betydelse, att lärarinnan
är väl förtrogen med förhållandena och befolkningen i den trakt, där hon
tjänstgör.

_ De sakkunniga föreslå följande anordning. Till varje inspektionsområde hänvisas
av skolöverstyrelsen lärarinnor till det antal, som motsvarar det mera
fasta behovet vid fortsättningsskolan utöver lärarinnor å reglerade befattningar
vid folk- eller fortsättningsskola. Det bör sedan ankomma på folkskolinspektören
att fördela dessa lärarinnor å de olika kurserna inom inspektionsområdet.
I den män undervisningen icke lämpligen kan fullgöras av nämnda
lärarinnor, bör inspektören äga anvisa andra lärarinnor till distrikten utan
skolöverstyrelsens hörande.

För en sådan anordning kräves emellertid, att skoldistrikten åläggas att för
undervisning i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan anställa den lärarinna,
som folkskolinspektören anvisar, samt förlägga undervisningen å tid, som inspektören
efter samråd med skolstyrelserna eller representanter för dessa bestämmer.
De sakkunniga anse, att föreskrifter i detta hänseende böra uppställas
såsom villkor för erhållande av statsbidrag. Beträffande reglerade befattningar
vid fortsättningsskolan eller vid folkskolan med viss undervisning
vid fortsättningsskolan skola distrikten givetvis äga samma rätt som hittills att
antaga lärarinna och bestämma tidpunkten för undervisningen, utan att rätten
till statsbidrag äventyras. Detsamma bör även gälla beträffande vikarie å
sådan befattning.

Ansökningar om hänvisning skola ingivas till skolöverstyrelsen, varvid de
sökande angiva sina önskemål.

De i tjänsten äldre lärarinnorna torde på grund av sin längre tjänstgöring i
första hand komma att erhålla skolöverstyrelsens hänvisning till visst inspektionsområde.
De lärarinnor, som icke erhålla sådan hänvisning, torde under
de närmaste åren icke kunna påräkna annat än mycket ringa tjänstgöring
inom fortsättningsskolan. Detta beror framför allt på, att det för närvarande
räder visst överskott på skolköksläraritinor. Då undervisningen i hushållsgöromål
inom en icke alltför avlägsen framtid torde bliva obligatorisk och
undervisningstiden utsträckas till mer än 180 timmar, torde detta överskott
komma att reduceras.

Enligt de sakkunnigas mening är det önskvärt, att de hänvisade lärarinnorna
i största möjliga utsträckning erhålla full eller i det närmaste full tjänstgöring.

De sakkunnigas förslag med avseende å tillsättningsförfarandet tillstyrkes
av statskontoret, skolöverstyrelsen, Statens folkskolinspektörers förbund och
Svenska skolkökslärarinnornas förening.

4 Statsutskottets utlåtande nr 60.

Departementschefen har biträtt de sakkunnigas ifrågavarande förslag.

Ålderstillägg.

De sakkunniga föreslå, att det nuvarande minimiarvodet, 2 kronor 50 öre,
liöjes med 25 öre efter 3 års, med ytterligare 25 öre efter 6 års och med än
ytterligare 25 öre efter 9 års tjänstgöring. De sakkunniga anföra bland annat.

Gällande minimiarvode, 2 kronor 50 öre för undervisningstimme, är enligt
de sakkunnigas mening mycket låg. En särskilt ''svår ställning ha de tillfälligt
anställda lärarinnorna, vilka, oavsett huru länge de tjänstgjort, som regel
icke erhålla några ålderstillägg. I nuvarande statsfinansiella läge och då frågan
om grundarvodet nyligen (år 1941) varit föremål för riksdagens prövning,
anse de sakkunniga sig icke böra i samband med en provisorisk reglering
föreslå en allmän höjning av minimiarvodet. Däremot böra lärarinnorna
kunna tillförsäkras ålderstillägg, vilket utan att medföra allt för stora kostnader
för statsverket innebär en icke oväsentlig förbättring av deras löneförhållanden.

Statsbidrag utgår för närvarande endast till ålderstillägg åt lärarinnor å
reglerade tjänster vid fortsättningsskolan och under den förutsättningen, att
tjänstgöringen motsvarar minst 20 veckotimmar under minst 24 veckor av
året. Därest samma villkor skulle gälla även i fortsättningen, skulle mångå
lärarinnor på grund av för kortvarig tjänstgöring icke få ålderstillägg. En lärarinna,
som erhållit ålderstillägg, skulle vid minskad tjänstgöring kunna helt
mista ålderstilläggen. På grund härav anse de sakkunniga, att bestämmelserna
om ålderstillägg böra erhålla en sådan avfattning, att lärarinna, som erhållit
dylikt tillägg, bör äga uppbära detta, oavsett om hon ett visst år kan påräkna
längre eller kortare tids tjänstgöring. Enklast löses detta genom att inarbeta
tillägget i timarvodet, d. v. s. att timarvodet höjes efter viss tids tjänstgöring.
De sakkunniga anse, att ett sådant system bör gälla för samtliga ifrågavarande
lärarinnor, således även för lärarinnor å reglerade befattningar.

Enligt gällande bestämmelser utgå tre ålderstillägg å reglerade tjänster
efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring. Då rätt till ålderstillägg numera
som regel inträder efter tre års tjänstgöring, bör enligt de sakkunnigas
mening detsamma gälla även å förevarande område. Antalet arvodesförhöjningar
(ålderstillägg) bör liksom nu vara tre.

De sakkunniga anse, att envar av de tre föreslagna arvodesförhöjningarna
bör bestämmas till 25 öre för timme. Vid tjänstgöring 6 sexveckorskurser
uppgår da varje arvodesförhöjning för år till (6 X 180 X 0,25 =) 270 kronor.

De belopp, som lärarinnorna enligt förslaget erhålla i olika arvodesgrupper
och vid olika antal sexveckorskurser örn 180 timmar, framgå av följande uppställning.

Tim-

arvode

kronor

1 kurs

180 tim.
kronor

2 kurser
360 tim.
kronor

3 kurser
540 tim.
kronor

4 kurser
720 tim.
kronor

5 kurser
900 tim.
kronor

6 kurser

1 080 tim.
kronor

2: 50

450

900

1350

1800

2 250

2 700

2: 75

495

990

1485

1980

2 475

2 970

3: —

540

1080

1620

2160

2 700

3 240

3: 25

585

1 170

1 755

2 340

2 925

3 510

Å nämnda belopp skola icke utgå rörligt tillägg och kristillägg.

Statsutskottets utlåtande nr 60.

5

De sakkunnigas förslag tillstyrkes av skolöverstyrelsen medan statskontoret
ansett förmånen av ålderstillägg böra komma endast sådana lärare tillgodo,
som ha ifrågavarande undervisning som huvudsaklig sysselsättning.

Departementschefen har anslutit sig till de sakkunnigas förslag i fråga örn
ålderstillägg.

Avlöningsförmåner vid tjänstledighet.

De sakkunniga anföra bland annat,

De sakkunniga anse det vara av särskild vikt, att de lärarinnor, som
skolöverstyrelsen hänvisat till ett inspektionsområde, tillförsäkras ersättning
vid sjukdom. Å andra sidan ha de sakkunniga ansett, att rätten till
ersättning vid tjänstledighet och tjänstgöringshinder bör begränsas till
lärarinnor å reglerade befattningar vid fortsättningsskolan och av överstyrelsen
hänvisade lärarinnor. Den nu för samtliga lärarinnor gällande
rätten till ersättning, då undervisningen inställes på grund av smittsam
sjukdom och vid förbud att tjänstgöra på grund av smittfara har alltså
inskränkts.

Förslaget innebär sålunda, att vid tjänstledighet eller tjänstgöringshinder
avlöningsförmåner icke garanteras de lärarinnor, som folkskolinspektören
utan skolöverstyrelsens hänvisning anvisar distrikten, och icke heller
lärarinnor å reglerade befattningar vid folkskolan eller vikarier å reglerade
befattningar vid folk- eller fortsättningsskolan.

Beträffande de av skolöverstyrelsen hänvisade lärarinnorna anse de
sakkunniga, att de böra tillförsäkras visst arvode icke blott för den kurs,
under vilken sjukdomen inträffar, utan för längre tid dock för högst
(Y2 X 1 080 =) 540 timmar för redovisningsår. Det blir också möjligt att
tillämpa en sådan bestämmelse beträffande de lärarinnor, som upptagas
å den av folkskolinspektören för varje redovisningsår upprättade planen.
Det skall nämligen åligga skoldistrikt att vid redovisningsårets början anställa
den eller de lärarinnor, som i planen anvisats till distriktet. Har en
av överstyrelsen hänvisad lärarinna för ett redovisningsår anvisats till
fem olika distrikt för en kurs i varje distrikt, skall hon sålunda redan vid
redovisningsårets början anställas av de fem distrikten. Örn hon erhåller
tjänstledighet på grund av sjukdom, innan undervisningen påbörjats, och
tjänstledigheten varar hela redovisningsåret, äger hon alltså likväl rätt till
visst arvode för högst 540 timmar. Arvodet skall utbetalas av de distrikt,
där hon skulle tjänstgjort intill dess 540 timmar uppnåtts. För dessa utlägg
få distrikten fullt statsbidrag.

Lärarinna, som år efter år är tjänstledig på grund av sjukdom, bör givetvis
icke upptagas å den av inspektören upprättade planen.

Av skolöverstyrelsen hänvisad lärarinna bör enligt de sakkunnigas mening
vid tjänstledighet på grund av sjukdom garanteras två tredjedelar
av det minimiarvode, sorn eljest skulle lia utgått till henne. Har skoldistrikt
tillerkänt henne ett högre arvode än minimiarvodet, bör det, likväl
icke åläggas skoldistriktet att vid tjänstledighet eller tjänstgöringshinder
utgiva större belopp, än som motsvarar statsbidraget.

Statskontoret har i fråga örn skolkökslä rari linornas rätt till löneförmåner
under tjänstledighet eller vid tjänstgöringsförhinder anfört följande.

6

Statsutskottets utlåtande nr 60.

De sakkunniga hava förutsatt, att en år efter år för sjukdom tjänstledig
lärarinna icke vidare skulle anvisas undervisning. Det synes statskontoret
lämpligt, att bestämmelser härom intagas i författningen. I avseende härå
vill ämbetsverket föreslå, att i det fall en lärarinna under tre på varandra
följande redovisningsår uppburit reducerat arvode under sjukdom för sammanlagt
1 080 timmar, lärarinnan för tid därefter icke skall äga uppbära
sådant arvode, innan hon ånyo tjänstgjort sammanlagt 540 timmar.

Statens folkskolinspektörers förbund har intet att erinra mot de föreslagna
förmånerna. De beklaga emellertid, att de sakkunniga icke kunnat
finna någon form för att åt denna lärargrupp, som finge antagas åtminstone
till största delen vara anställd med hel tjänstgöring, bereda någon
möjlighet till pension, örn ock av provisorisk beskaffenhet.

Svenska skolkökslärarinnornas förening, som uttalat sin tillfredsställelse
över att de av skolöverstyrelsen hänvisade lärarinnorna tillförsäkras löneförmåner
vid sjukdom, har hemställt, att skolöverstyrelsen ville taga under
övervägande, huruvida icke möjlighet kunde finnas, att dessa lärarinnors
tjänstgöring kunde läggas till grund för retroaktiv tjänstår sberäkning
för pension, sedan ifrågavarande tjänster blivit definitivt reglerade.

Skolöverstyrelsen har icke haft något att erinra mot de föreslagna tjänstledighetsbestämmelserna.
Beträffande den av centralstyrelsen för Svenska
skolkökslärarinnornas förening väckta frågan örn retroaktiv tjänstårsberåkning
för pension för av överstyrelsen hänvisade lärarimior föreslår överstyrelsen,
att frågan får anstå, tills pensionsfrågan för dem upptages.

Departementschefen, som i huvudsak anslutit sig till de sakkunnigas förslag,
har förordat införandet i författningen av den av statskontoret föreslagna
bestämmelsen.

Naturaförmåner.

Departementschefen har anslutit sig till ett av de sakkunniga framlagt förslag
om mera detaljerade bestämmelser i fråga örn den skolkökslärarinna tillförsäkrade
rätten till fri bostad jämte bränsle under kurstiden.

Höjning av arvodet för undervisning i slöjd.

De sakkunniga föreslå en höjning av arvodet för undervisning i manlig
och kvinnlig slöjd vid fortsättningsskolan från 1 krona 75 öre till 2 kronor
25 öre för timme.

Departementschefen har tillstyrkt detta förslag.

Anslagsberäkningar.

De sakkunniga ha beräknat, att den totala kostnaden för genomförande
av de sakkunnigas ifrågavarande förslag skulle för år uppgå till 205 000
kronor. m

Statsutskottets utlåtande nr 60.

Departementschefen, som icke funnit anledning till erinran mot de sakkunnigas
kostnadsberäkningar, anför beträffande anslagsbehovet för nästa
budgetår följande.

Statsbidrag till avlöning åt lärare vid fortsättningsskola rekvireras i efterskott
först efter utgången av det redovisningsår, på vilket kostnaderna
belöpa. Efter rekvisition av skoldistrikt skall statskontoret eller vederbörande
länsstyrelse emellertid så snart ske kan under det redovisningsår, på
vilka kostnaderna belöpa, förskottsvis utbetala 90 procent av det belopp,
som av distriktet beräknats utgöra avlöningskostnaderna för redovisningsåret.
Utanordnat förskott jämte en procent av detsamma avdrages sedan
vid den slutliga utanordningen av statsbidraget för redovisningsåret.

Med hänsyn till ovannämnda förskottsförfarande påverkas anslagsbehovet
för nästa budgetår av den av mig i det föregående förordade provisoriska
löneregleringen för lärarinnorna i hushållsgöromål och höjningen av arvodet
för undervisning i slöjd. I vad mån löneregleringen för lärarinnorna i
hushållsgöromål kommer att medföra ökad belastning för nästa budgetår synes
dock vara beroende av huruvida beslut örn lärarinnornas placering i lönegrupp
föreligger vid den tidpunkt, då rekvisition av förskott skall äga rum. I vilken
omfattning sådant beslut kan föreligga vid nämnda tidpunkt är för närvarande
omöjligt att med någon säkerhet bedöma, Vid sådant förhållande kan anslagsbehovet
för nästa budgetår endast uppskattningsvis beräknas. Med beaktande
av den ökade medelsåtgången under budgetåren 1941/43 och under
hänsynstagande till att statsbidrag endast i begränsad omfattning rekvireras
i förskott anser jag mig böra förorda, att ifrågavarande anslag för
nästa budgetår höjes med 100 000 kronor och sålunda uppföres med
3 600 000 kronor.

Fortsättningsskolans lärare hava, trots att undervisningen för många
av dem utgör den huvudsakliga förvärvskällan, icke kommit i åtnjutande av
dyrtids- eller kristillägg. Med hänsyn bland annat till denna omständighet
måste ifrågavarande lärares nuvarande arvodesförmåner betecknas såsom
mindre tillfredsställande. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka Kungl.
Maj:ts föreliggande förslag, vilket syftar till en provisorisk förbättring av
avlöningsförhållandena för de grupper av fortsättningsskolans lärare, vilka
för närvarande kumla anses vara de mest missgynnade. Utskottet biträder
även förslaget om reglering av anställningsförfarandet för skolkökslärarinnoma.

Den föreslagna och av utskottet sålunda tillstyrkta regleringen av anställnings-
och avlöningsförhållandena för lärarinnor i hushållsgöromål vid folåsa
ttningsskolan avser, såsom de sakkunniga framhålla, endast att utgöra
ett provisorium i avbidan pä att den aktuella frågan om fortsättningsskolans
organisation vunnit sin lösning. Detta torde vara anledningen till att de
sakkunniga icke ansett sig böra ingå på frågan örn utsträckning av möjligheterna
för nämnda lärarinnor att erhålla reglerade pensionsförmåner. Utskottet
vill nied anledning härav framhålla angelägenheten av att denna fråga

Utskottet.

8 Statsutskottets utlåtande nr 60.

uppmärksammas vid den fortsatta utredningen rörande fortsättningsskolans
organisation.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning
till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) godkänna i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 11 februari 1944 förordade ändringar i gällande
grunder för statsbidrag till avlöning åt lärarinnor i
hushållsgöromål samt lärare i manlig och kvinnlig slöjd vid
fortsättningsskolor;

b) till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare
för budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 3 600 000 kronor.

Stockholm den 21 mars 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Lindström,
Sven Ifarsson, Bernhard Nilsson, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Carlström, Gustav Emil
Andersson, Emil Petersson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Bergström,
Andersson i Prästbol, Danielsson, Persson i Falla, Holmdahl, Wallentheim, Viklund,
Hoppe och Onsjö.

Stockholm 1944 Ivar Häeggströms Boktryckeri A. B.

141468