Statsutskottets utlåtande nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1944 kl. 5 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga
statsutgifter för budgetåret 1944145 under fjärde
huvudtiteln, avseende anslagen inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta
motioner.

(l:a avd.)

Försvarsdepartementet.

l:o) Försvarsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 1, s. 18—21 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen
att

dels å personalförteckningen för försvarsdepartementet under rubriken
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppföra 1 förste kanslisekreterare
i lönegrad Eo 26 och 1 andre kanslisekreterare i lönegrad Eo 21,
dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i sagda personalförteckning,
som påkallas vid omorganisationen av försvarsdepartementets
kommandoexpeditioner i enlighet med vad av departementschefen i berörda
statsrådsprotokoll angivits,

dels besluta att från och med budgetåret 1944/45 följande anslagsposter
i avlöningsstaten för försvarsdepartementet skola höjas, nämligen posten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med 8 600 kronor till 99100
kronor samt posten till rörligt tillägg med 1 400 kronor till 66 400 kronor,
dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 465 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 455 000
kronor.

Departementschefen har framhållit, att den i 1942 års försvarsproposition
förutsatta sammanslagningen av kommandoexpeditionerna hittills icke
kunnat äga rum. Organisationsförändringen avser utbyte av de båda befattningarna
såsom chefer för lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner
mot en befattning såsom chef för en för de tre försvarsgrenarna
Bihang till riksdagens protokoll 1944. <> sami. Nr 4.

51S 44

2

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Viskottet.

gemensam kommandoexpedition i lönegraden Ob 3 eller Ob 2. Såvitt nu
kan bedömas, synes det departementschefen vara möjligt att genomföra
denna omorganisation från och med den 1 juli 1945. Försiktigtvis bör
emellertid även för nästa budgetår av riksdagen utverkas bemyndigande för
Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för försvarsdepartementet,
som äro påkallade vid en omorganisation på sätt nu angivits.

Med hänsyn till att personalorganisationen inom försvarsdepartementets
olika byråer är ur arbetssynpunkt delvis olämplig, har nu föreslagits inrättande
av två kanslisekreterartjänster, en förste och en andre. Ehuru
dessa tjänster icke betingas av den av krisförhållandena påkallade ökningen
av arbetets omfattning utan av departementets normala verksamhet, föreslås
dock, att de nya tjänsterna uppföras såsom extra ordinarie. I samband
därmed böra två amanuenstjänster indragas. Åtgärden medför en kostnadsökning
av 4 300 kronor. Vidare föreslås att medel — 4 300 kronor — beräknas
för anställande å lantförsvarets kommandoexpedition av ytterligare
två kvinnliga skrivbiträden.

Ändringarna i personalorganisationen föranleda en höjning med 1400
kronor av anslagsposten till rörligt tillägg.

Sammanlagda kostnadsökningen utgör alltså 10 000 kronor.

Av departementschefens uttalande framgår, att den i 1942 års försvarsproposition
förutsatta sammanslagningen av kommandoexpeditionerna torde
kunna genomföras från och med den 1 juli 1945. Emellertid bör Kungl.
Majit äga att jämväl under nästa budgetår få vidtaga de ändringar i personalförteckningen,
som betingas av en sådan organisationsförändring.

Kungl. Majits förslag örn viss personalförstärkning finner utskottet motiverade
och tillstyrker desamma.

Då den verkställda anslagsberäkningen i övrigt icke givit utskottet anledning
till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för försvarsdepartementet under
rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20
uppföra 1 förste kanslisekreterare i lönegrad Eo 26 och 1 andre
kanslisekreterare i lönegrad Eo 21,

b) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i sagda
personalförteckning, som påkallas vid omorganisation av försvarsdepartementets
kommandoexpeditioner i enlighet med vad
av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 4 januari 1944 angivits,

c) besluta att från och med budgetåret 1944/45 följande anslagsposter
i avlöningsstaten för försvarsdepartementet skola
höjas, nämligen posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal med 8 600 kronor till 99 100 kronor samt posten till
rörligt tillägg med 1 400 kronor till 66 400 kronor,

Statsutskottets utlåtande nr 4. 3

d) till Försvarsdepartementet: Avlöningar flir budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 465 000 kronor.

2:o) Försvarsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 2, s. 21), vilket i förhållande till det för löpande budgetår anvisade
anslaget innebär en av anslagsbelastningen föranledd höjning med
15 (XXI kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

Centrala förvaltningsmyndigheter.

3:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. Försvarets civilförvaltning: Omkostnader.
Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar. Försvarets sjukvårdsförvaltning:
Omkostnader. Krigsmaterielverket: Avlöningar. Krigsmaterielverket: Omkostnader.
Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m. Arméns fortifikationsförvaltning:
Avlöningar. Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna
3—5) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket härmed

anmäles.

4:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads- och reparationsberedskapens övningar
m. m. Arméns fortifikationsförvaltning: Engångsanskaffning av maskiner
m. m. för byggnads- och reparationsberedskapen. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 6, s. 24—45) att för budgetåret 1944/45 anvisa

dels till Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads- och reparationsberedskapens
övningar m. m. ett reservationsanslag av 240 000 kronor,

dels ock till Arméns fortifikationsförvaltning: Engångsanskaffning av maskiner
m. m. för byggnads- och reparationsberedskapen ett reservationsanslag
av 6 300 000 kronor.

Inom vissa verk, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen och flygförvaltningen, ha åtgärder vidtagits
för att vid krig eller krigsfara säkerställa tillgången till organiserade
arbetsavdelningar för utförande av byggnads- och reparationsarbeten inom
respektive verksamhetsområden. De lokala organ, som ingå i denna byggnadsoch
reparationsberedskap, äro så sammansatta och geografiskt fördelade, att
ett hastigt ingripande på skilda arbetsplatser är möjligt.

Under den förstärkta försvarsberedskapen har härutöver behov befunnits
föreligga av en allmän byggnads- och reparationsberedskap, sålunda icke avsedd
för vissa särskilda verksamhetsområden utan för fullgörande i krig av
allmänna arbetsuppgifter, för vilkas utförande samhällets ordinarie arbetsorgan
icke förslå. I detta syfte uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 13

4

Statsutskottets utlåtande nr 4.

februari 1942 åt överbefälhavaren jämte chefen för försvarsstaben samt
arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, statens arbetsmarknadskommission
och statens industrikommission att enligt vissa angivna huvudlinjer verkställa
organisations- och utredningsarbete beträffande inrättande av en sådan byggnads-
och reparationsberedskap m. m. Samtidigt förordnades chefen för byggnadskontoret
inom arméförvaltningens fortifikationsstyrelse att såsom organisationschef
för ifrågavarande beredskap bland annat biträda överbefälhavaren
samt chefen för försvarsstaben vid verkställandet av organisations-
och utredningsarbetet. Vidare föreskrevs, att -— intill dess nämnda utredningsarbete
verkställts — byggnads- och reparationsberedskapen skulle
omfatta dels förutnämnda för vissa verksamhetsområden avsedda arbetsavdelningar,
dels ock visst antal allmänna avdelningar.

Den centrala ledningen av de allmänna avdelningar, som sålunda provisoriskt
inrättats, omhänderhaves av organisationschefen, som för ändamålet
till sitt förfogande har en inom fortifikationsstyrelsens byggnadskontor upprättad
beredskapssektion. De härav föranledda utgifterna bestridas från
vederbörligt förskottsanslag (jfr propositionen 1942:266, s. 24 f.).

Med skrivelse den 11 februari 1943 har chefen för byggnadskontoret inom
arméförvaltningens fortifikationsstyrelse till överbefälhavaren överlämnat den
genom beslutet den 13 februari 1942 anbefallda utredningen rörande byggnads-
och reparationsberedskapens organisation.

Utredningen har utmynnat i förslag av i huvudsak följande innebörd.

För utförande i krig eller vid krigsfara eller då Kungl. Majit eljest så förordnade
av byggnads- och reparationsarbeten, som vore nödvändiga för rikets
försvar och försörjning, skulle finnas särskilda arbetsavdelningar. Dessa
skulle bestå av dels lokala organ, dels centrala beredskapsavdelningar.

De lokala organen skulle uppsättas och disponeras av fortifikationsstyrelsen,
marinförvaltningen, flygförvaltningen, järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. De skulle i
huvudsak organiseras med ämbetsverkens egen personal och maskinella utrustning.
Till denna grupp skulle dessutom hänföras de arbetsstyrkor, som
för återuppbyggnad eller iståndsättande av skadade anläggningar organiserades
av personal vid krigsindustriella företag, kommunala verk samt hamnförvaltningar.

De centrala beredskapsavdelningama skulle stå till överbefälhavarens förfogande
för att av denne antingen tilldelas ämbetsverk eller företag eller
disponeras för erforderliga arbeten under centralorganets ledning. De skulle
organiseras av entreprenadfirmor och andra lämpliga företag m. m. enligt avtal
eller överenskommelser samt bestå dels av kadrar, omfattande befäls- och
administrationspersonal samt specialarbetare, dels av erforderligt antal icke
specialutbildad personal (grovarbetare). Kadern skulle indelas i kaderstomme,
undergrupper, maskinskötare och bilförare samt specialarbetare. För handläggning
av ärenden rörande byggnads- och reparationsberedskapen skulle
inom de olika företagen finnas mobiliserings tjänstemän med ställföreträdare,
vilka i regel skulle avlönas av företagen själva.

Statsutskottets utlåtande nr -1.

o

För organisationen skulle finnas dels en central ledning, dels en distriktsorganisation.

Den centrala ledningen skulle fungera i såväl fred som krig. Den skulle
förestås av en organisationschef med erforderliga biträden. Organisationschefen
skulle såsom direkt föredragande hos överbefälhavaren självständigt
handlägga förekommande ärenden.

Organisationens lednings- och kontrollarbete inom landet skulle normalt
fördelas på fem distrikt. Yarje distrikt skulle förestås av en distriktschef,
som till sitt förfogande skulle lia erforderliga biträden. Distriktschefen
skulle vara anknuten till militärbefälsstab (kårstab eller motsvarande) och
föredragande för militärbefälhavaren (kårchef eller motsvarande).

Över förslaget hava yttranden avgivits av chefen för armén, arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse, chefen för marinen, marinförvaltningen, chefen
för flygvapnet och industrikommissionen.

Det av organisationschefen framlagda förslaget har av överbefälhavaren
överarbetats och har statens arbetsmarknadskommission häröver avgivit yttrande.

Efter att hava redogjort för de i ärendet avgivna yttrandena ävensom
överbefälhavarens förslag har departementschefen för egen del i ärendet anfört
följande.

Vid krig torde våldsamma förstörelseaktioner komma att drabba vårt land
i första hand genom främmande flygvapen. Dessa aktioner torde främst riktas
mot befästningar och mot krigsviktiga anläggningar, vilka betjäna den militära
och civila samfärdseln, såsom järnvägar, vägar, broar, hamnar och kanaler,
eller vilka eljest äro av vikt för krigsmakten och den civila verksamheten, såsom
flygfält, kraftverk och industrier. Det är emellertid att befara, att
förstörelseaktionerna kunna komma att avse även bostadsbebyggelse och
andra anläggningar av rent civil natur. För att förhindra att samhällslivet
genom dylika aktioner snabbt lamslås är det nödvändigt, att de
vållade skadorna utan dröjsmål avhjälpas. Med den omfattning skadegörelsen
torde få är det uppenbart, att samhällets ordinarie arbetsorgan och arbetsmetoder
icke komma att förslå. Genom anlitande av arbetstrupp och genom
användning av för tillfället frivilligt och tvångsvis uttagen personal kan
arbetskraft i viss utsträckning anskaffas för dessa extraordinära arbetsuppgifter.
Krigserfarenheterna giva emellertid vid handen, att dessa åtgärder
icke kunna bliva tillräckliga. De arbetsuppgifter, som uppkomma, torde^ ej
sällan bliva av så speciell natur, att de icke kunna utföras utan tillgång
till en särskild för sådana uppgifter lämpad och utrustad arbetsorganisation,
som kan insättas vid sidan av de ordinarie militära och civila arbetsorganen.
En dylik arbetsorganisation kan icke på kort tid vid krigsfall improviseras.
För att den skall kunna snabbt insättas även på svåra uppgifter måste åtgärder
redan i fredstid vidtagas för att förse organisationen med kompetenta
fackmän och arbetare samt — vilket är av största vikt — med verktyg och
arbetsmaskiner av stor kapacitet. Särskilt är det av betydelse, att sådana
arbetsredskap hållas i reserv, vilka beräknas icke komma att i tillräcklig
omfattning finnas tillgängliga inom landet.

Såsom av redogörelsen i det föregående framgår finnes redan nu i vårt land
en dylik byggnads- och reparationsberedskap. Denna har ursprungligen organiserats
av vissa ämbetsverk och avsetts för speciella uppgifter — vissa avdelningar
för vägar och hamnar, andra för järnvägar, för kraftverk eller för

6

Statsutskottets utlåtande nr 4.

flygplatser. På sistone ha ytterligare sådana avdelningar upprättats, varförutom
ett planerande organ skapats för organisationens fullständigande. En
uppenbar brist i de först vidtagna åtgärderna har varit, att dessa icke innefattat
upprättandet av avdelningar för allmänna arbeten, exempelvis uppröjande
och iståndsättande av skadade samhällen och industrier, anordnande av mera
omfattande befästningsanläggningar och dylikt. Denna brist har delvis avhjälpts
genom upprättande av ett mindre antal allmänna beredskapsavdelningar.
Det centrala organets arbete har inriktats på en vidare utveckling av
denna beredskapsorganisation, och det av detta organ framlagda förslag, för
vilket i det föregående redogjorts, avser i första hand en utökning av antalet
allmänna avdelningar men även anordnandet av en för alla byggnads- och beredskapsavdelningar
gemensam ledning.

Då den allmänna byggnads- och reparationsberedskap, som nu finnes, icke
till sin omfattning kan anses tillräcklig för de uppgifter, som den vid krigsfall
torde få att utföra, finner jag mig böra i anslutning till föreliggande förslag
förorda en utbyggnad av densamma. Av ekonomiska och andra skäl är det
emellertid uteslutet att uppbygga en organisation, som kan motsvara behovet i
alla situationer. På grund härav ligger det så mycket större vikt uppå, att
organisationen kommer att utnyttjas på effektivaste sätt. Detta torde icke
kunna ske, örn ledningen av densamma är fördelad på olika statliga organ.
För att möjliggöra ett effektivt utnyttjande böra därför i samband med organisationens
kvantitativa förstärkande åtgärder vidtagas för att centralisera
ledningen till ett organ. Enighet råder om att detta organ av praktiska skäl
bör stå i nära anknytning till den militära krigsledningen. Ehuru byggnadsoch
reparationsberedskapen kommer att tjäna både civila och militära ändamål,
har det med hänsyn till nödvändigheten av att den samordnas med
krigsledningen befunnits lämpligt, att organisationen hänföres till försvarsdepartementets
verksamhetsområde och att medel för ändamålet anvisas på
riksstatens fjärde huvudtitel. Jag upptager därför frågan i detta sammanhang
till bedömande och övergår till att granska detaljerna i föreliggande
förslag.

De ar betsavdelningar, som skola utgöra byggnads- och reparationsberedskapens
egentliga arbetsorgan, böra i enlighet med föreliggande förslag
vara dels lokala, uppsatta av ämbetsverk, krigsindustriella företag, kommunala
verk och hamnförvaltningar samt avsedda för verkets eller företagets
egna behov, dels ock centrala, uppsatta på grund av avtal med entreprenadfirmor
m. fl. genom centralorganets försorg. Sistnämnda avdelningar böra
stå till överbefälhavarens omedelbara förfogande och tilldelas antingen ämbets
verk eller företag eller ock direkt disponeras för erforderliga arbeten.

Yad angår de lokala beredskapsavdelningarna torde de åtgärder, som
hittills vidtagits av vederbörande ämbetsverk, vara i stort sett tillfyllest. En
ökad beredskap på vissa håll vid kommunala anläggningar och enskilda företag
synes dock önskvärd. Det blir det irva centralorganets uppgift att vidtaga
de åtgärder, som i sådant syfte kunna visa sig erforderliga. I första hand
bör man härvid inrikta sig på att få till stånd en effektivisering på frivillighetens
väg genom träffande av överenskommelser med kommunala myndigheter
och enskilda företagsledningar. Samma väg torde även böra anlitas för
reglering av avdelningarnas användning m. m. Skulle denna väg icke visa sig
framkomlig, kan fråga uppkomma att med riksdagens medverkan meddela
lagligen bindande föreskrifter.

För de centralt organiserade avdelningarna kan icke utnyttjas annan arbetskraft
än sådan som vid krigsfall icke behöver tagas i anspråk för krigsmakten,
luftskyddet, hemvärnet m. m. Utredningen, som ingått på ett bedömande av
i vad mån tillgänglig arbetskraft kan disponeras för dessa avdelningar, har

Statsutskottets utlåtande nr -i.

i

framlagt förslag om upprättande av ett förhållandevis stort antal sådana
avdelningar. I likhet med överbefälhavaren finner jag av statsfinansiella och
andra skäl det vara nödvändigt att begränsa antalet avdelningar. För egen del
har jag intet att erinra mot det av överbefälhavaren i ämnet framlagda förslaget,
beträffande vars innebörd torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Beträffande organisationens ledning ha olika uppfattningar kommit
till synes, detta i fråga örn såväl freds- som krigsorganisationen. Med
avseende å den centrala ledningen under fred har dock enighet i huvudsak
rått därom, att de planläggande och förberedande åtgärderna för organisationen
böra ombesörjas av ett under chefen för fortifikationsförvaltningens
byggnadskontor inrättat organisationskontor, motsvarande den nuvarande
beredskapssektionen. För egen del vill jag erinra därom, att 1943 års riksdag
(propositionen nr 180, riksdagens skrivelse nr 319) fattat beslut av innebörd,
att ett för försvarsväsendets fortifikations- och byggnadsverksamhet gemensamt
organ — försvarets fortifikationsförvaltning — skall upprättas sedan
det byggnadsprogram, som ingår i försvarets femårsplan, blivit i det närmaste
genomfört. Härvid har dock lämnats öppen frågan om utformningen
av fortifikations- och byggnadsverksamhetens organisation liksom även frågan
i vilka former ett närmare samarbete mellan eller samordnande av den militära
och den civila byggnadsverksamheten och fastighetsförvaltningen bör
äga rum. Det har förutsatts, att dessa spörsmål skola i sinom tid upptagas
till närmare övervägande. I princip har jag intet att erinra mot att beredskapsorganisationens
ledning i fred förlägges till ett organisationskontor, anknutet
till den myndighet — arméns fortifikationsförvaltning — som, intill
dess en centralisering av försvarets fortifikations- och byggnadsverksamhet
skett, skall handhava denna verksamhet för armén. Det kan nämligen icke
vara välbetänkt att inrätta en fristående myndighet för denna beredskapsorganisation
utan det måste vara att föredraga att, såsom också föreslagits,
bygga på ett redan befintligt ämbetsverk. Emellertid följer av det sagda,
att, denna organisationsfråga för närvarande endast kan provisoriskt lösas
och måste upptagas till förnyat övervägande i samband med den blivande
utredningen rörande centralisering av fortifikations- och byggnadsverksamheten.

I fråga örn den centrala ledningen i krig ha rått meningsskiljaktigheter
rörande huvudsakligen förhållandet mellan fortifikationsförvaltningen och
det centrala beredskapsorganet.

Av utredningsmannen har hävdats, att sistnämnda organ ävensom fortifikationsförvaltningens
byggnadskontor borde utgöra en självständig enhet, i
väsentliga delar direkt underställd överbefälhavaren genom chefen för byggnadskontoret,
vilken i egenskap av organisationschef skulle ingå i högkvarteret.
Chefen för armén och arméförvaltningens fortifikationsstyrelse ha däremot
gjort gällande, att styrelsen icke borde berövas'' sitt byggnadskontor, då det
som bäst behövdes. T. stället borde ett nytt byggnadskontor inrättas och anslutas
till organisationskontoret. Vidare har överbefälhavaren framhållit att,
då beredskapsorganisationens byggnadskontor enligt utredningens förslag
skulle handhava vissa arbetsuppgifter för fortifikationsförvaltningen och så
födes i dessa avseenden vara underställd chefen för detta verk, en dualism
skulle uppstå, ägnad att skapa kompetenstvister och friktioner. Överbefälhavaren
har i stället förordat, att organisationskontoret i krig likaväl som i
fred inordnas i fortifikationsförvaltningen samt att den teknisk-ekonomiska
ledningen regelmässigt handhaves av detta verk, medan organet i fråga örn
administrativ ledning blir direkt underställt överbefälhavaren.

För egen del vill jag framhålla, att det i detta sammanhang icke synes erforderligt
att taga slutlig ståndpunkt till förevarande krigsorganisatoriska spörs -

8

Statsutskottets utlåtande nr 4.

mål. Pa Kungl. Majit måste få ankomma att i ämnet utlärda erforderliga
bestämmelser. Då emellertid den fredsorganisation, som nyss angivits, måste
bedömas mot bakgrunden av den blivande krigsorganisationen, anser jag mig
böra i korthet angiva min egen uppfattning i sistnämnda fråga.

Det synes mig böra fastslås, vad som torde framgå av det redan sagda, att
krigsorganisationen bör så nära som möjligt överensstämma med fredsorgauisationen.
Skapandet av ett nytt ämbetsverk i krig bör således icke ifrågakomma.
Jag förutsätter därför, att organisationskontoret även i krig bör ingå
i fortifikationsförvaltningen. Härigenom vinner man bland annat, att någon
rubbning i fråga örn den ekonomiska förvaltningen icke behöver ske
vid krig. Vid krig uppkommer emellertid frågan om den teknisk-ekonomiska
ledningen av de arbeten för vilka beredskapsavdelningarna skola
utnyttjas. Dessa arbeten torde kunna indelas i följande grupper:

a) militära arbeten (befästningsanläggningar och dylikt),

b) övriga arbeten — militära eller civila — vid vilka ledningen av och kontrollen
över arbetenas utförande kan uppdragas åt ämbetsverk, kommunala
verk, industriföretag och andra organ eller företag,

c) övriga civila arbeten.

_ I likhet med överbefälhavaren anser jag, att den teknisk-ekonomiska ledningen
av de beredskapsavdelningar, som till komplettering av lokala byggnads-
och reparationsavdelningar ställas till förfogande för utförande av de
under b) angivna arbetena, bör ankomma på vederbörande verk eller företag,
där icke i särskilda fall avsteg från denna regel bör ske. Samma princip bör
gälla beträffande de med a) betecknade arbetena. Ledningen av dessa arbeten
och av de centrala beredskapsavdelningar, som ställas till förfogande för arbetenas
utförande, bör alltså ankomma på chefen för fortifikationskåren med
biträde av vederbörande militära förvaltningsmyndigheter. Såsom överbefälhavaren
anfört kunna emellertid fall förekomma då det kan vara lämpligt att
överflytta den teknisk-ekonomiska ledningen av dessa arbeten på beredskaps
organet och den distriktsorganisation, som enligt det följande bör stå till dess
förfogande. Detta kan exempelvis vara önskvärt med hänsyn till den i olika
sammanhang påtalade bristen på militär-teknisk befälspersonal. Det torde
också kunna sägas vara ett allmänt önskemål, att den militära befästningsorganisationen
bör ägna sig främst åt militära och militärtekniska angelägenheter
och överlåta utförandet av anläggningarna på därför lämpade organ. Vad
slutligen angår de under c) angivna arbetena må erinras, att de större kommunerna
och vissa industrier redan förfoga över kvalificerade organisationer och
lokala beredskapsavdelningar, som i första hand kunna tagas i anspråk. Det
är vidare att märka, att i krig till väsentlig del bortfalla de byggnadsarbeten,
som arméns fortifikationsförvaltning liksom även flygförvaltningens byggnadsavdelning
och marinförvaltningens fortifikationsavdelning i fred ombesörja.
Byggnadsverksamheten måste nämligen i krig omställas att avse endast
sådana arbeten, som äro nödvändiga att i krig utföra. Hit höra främst de
arbetsuppgifter, som ankomma på beredskapsavdelningarna. Någon svårighet
bör därför icke föreligga för fortifikationsförvaltningen att genom sitt
byggnadskontor, eventuellt förstärkt med från marin- och flygförvaltningarna
överflyttad personal, handhava den teknisk-ekonomiska ledningen även av de
under c) angivna arbetena. Detta utesluter dock icke, såsom överbefälhavaren
förutsatt, att beredskapsorganisationen bör kunna när så prövas lämpligt få
i uppdrag att leda även dessa arbeten.

Den administrativa ledningen av verksamheten i krig bör handhavas
av organisationskontoret och regionalt av dess distriktsorganisation. Ehuru
ingående i fortifikationsförvaltningen bör organisationskontoret i administrativt
hänseende av förut angivna skäl vara direkt underställt överbefälhavaren.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

9

Jag förordar alltså, att organisationskontoret i krig liksom i fred ingår i
arméns fortifikationsförvältning och att den erforderliga centrala ledningen
vid krig utövas av överbefälhavaren. Jag har intet att erinra mot att fortifikationsförvaltningens
nuvarande byggnadskontor och det nya organisationskontoret
samordnas under en gemensam chef, organisationschef, som blir föredragande
inför överbefälhavaren i administrativa frågor samt i frågor rörande
den teknisk-ekonomiska ledningen av sådana arbeten, vilkas ledning nämnde
chef fått sig anförtrodd.

I likhet med arbetsmarknadskommissionen kan jag icke finna det behövligt,
att vid överbefälhavarens sida ställes ett rådgivande organ för uppehållande
av kontakten med respektive ämbetsverk. Det samarbete, som på
detta område självfallet måste komma till stånd, torde lätt nog kunna ske utan
särskilda organisatoriska anordningar, som kunna tynga arbetet.

Den distrikts or ganisation, som bör ingå i byggnads- och reparationsberedskapen,
bör visserligen förberedas redan under fred men icke träda
i verksamhet förrän vid mobilisering eller då Kungl. Majit eljest kan finna
så påkallat. Distriktsorganisationen kommer således under fredsförhållanden
regelmässigt icke att föranleda kostnader för statsverket. Med beaktande av
att det av mig i det föregående framlagda förslaget innebär en ej oväsentlig
begränsning av antalet centralt organiserade avdelningar i förhållande till
utredningsmannens förslag och med hänsyn jämväl till att endast en del av
avdelningarna beräknas komma att utföra arbeten under centralorganets ledning
bör enligt min mening distriktsorganisationens personalkader kunna
nedskäras. I detta sammanhang torde det dock icke vara erforderligt att närmare
ingå på detaljerna i denna mobiliseringsorganisation. På Kungl. Majit
lärer få ankomma att efter förslag av organisationschefen angiva riktlinjerna
för dess uppbyggande.

I utredningen har förutsatts, att den ledande personal, som icke redan
i fred är anställd vid fortifikationsstyrelsens byggnadskontor, samt kaderpersonal
och i organisationen namneligen registrerade grovarbetare skola
genom privaträttsligt verkande utfästelser bindas till tjänstgöring i krig
inom byggnads- och reparationsberedskapen. Uttagning enligt lagen örn
tjänsteplikt skall ske endast i mån av vägran att fullgöra sådan utfästelse.
Mot dessa förslag finner jag intet att erinra men utgår i likhet med överbefälhavaren
från att den värnpliktiga personalen kommer att krigsplaceras
vid organisationen. Yid utredningen har vidare förutsatts, att personalen vid
tjänstgöring i organisationen skall avlönas efter den tjänsteställning den intager
inom densamma med tillbörligt hänsynstagande till de löneförmåner,
som åtnjutas i det ordinarie fredsarbetet. Personal, som i fredstid avlönas
enligt kollektivavtal eller på annat sätt, skall enligt förslaget vid tjänstgöring
i beredskapsavdelning avlönas enligt tjänstepliktslagens bestämmelser, därest
icke vissa pågående förhandlingar för åstadkommande av särskilt cnhctsavtal
giva resultat. I princip har jag intet att erinra mot dessa riktlinjer.

Den till organisationen knutna personalen bör i enlighet med förslaget
beväpnas för självförsvar samt för försvar av arbetsplatser och anläggningar.
För att folkrättsligt markera dess ställning synes det lämpligt, att personalen
ansi utes till hemvärnet men inom detta, på sätt i utredningen föreslagits,
sammanhålles såsom en enhet, benämnd driftvärn till skillnad från det
allmänna hemvärnet. I hemvärnskungörelsen böra vidtagas härav betingade
ändringar och tillägg, vilka torde kunna utformas i huvudsaklig överensstämmelse
med ett i utredningen därutinnan framlagt förslag. Jämväl böra meddelas
särskilda bestämmelser örn ersättning till personal för tjänstgöring i driftvärn.
De i sådant avseende föreslagna bestämmelserna lia grundats på nu gällande
föreskrifter örn ersättning åt personal vid hemvärnet ävensom på av Kungl.

10

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Majit elen 19 september 1941 meddelade bestämmelser örn ersättning till
personal vid vissa lokala beredskapsavdelningar. De förordade bestämmelserna
synas mig kunna godtagas. I detta sammanhang vill jag framhålla,
att jag utgår från att i fred särskilda ersättningar för telefon och expenser
åt driftvärnschef samt distriktsbefälhavare och förbandschef vid driftvärnet
regelmässigt icke skola erfordras, detta i motsats till vad fallet är beträffande
det allmänna hemvärnet.

Av det redan sagda framgår, att i fred distriktsorganisationen icke skall
vara i verksamhet. Ej heller skola i fred de i organisationen ingående beredskapsavdelningarna
vara i verksamhet till den del dessa icke genom övningar
skola förberedas för sina uppgifter. Däremot är det erforderligt, att centralor
g ernet redan i fredstid finnes tillgängligt för verksamhetens planläggande
och organiserande. Det nu existerande centralorganet — beredskapssektionen
inom fortifikationsförvaltningens byggnadskontor — sysselsätter för närvarande
en personal av sju personer, samtliga i arvodesställning, och bekostas
med ianspråktagande av förskottsstaten för försvarsväsendet. Med de ökade
arbetsuppgifter, som komma att bliva en följd av ett utbyggande av byggnadsoch
reparationsberedskapen på sätt av mig förordats, torde den angivna personalen
icke bliva tillräcklig. En viss personalförstärkning synes därför ofrånkomlig.
De årliga kostnaderna för den nuvarande centrala organisationen
kunna, enligt vad jag inhämtat, beräknas till 45 000 kronor för avlöningar och
tili 15 000 kronor för omkostnader. Utredningsmannen har beräknat kostnaderna
för nästa budgetår för det av honom föreslagna centralorganet och förövningar
m. lii. till sammanlagt 508 000 kronor, varav för avlöningar 125 000
kronor. Överbefälhavaren har beräknat motsvarande kostnader till 481 000
kronor respektive 88 000 kronor, i vilket belopp icke ingå rörliga tilläggsförmåner.

En begränsning av centralorganet bör även enligt min mening kunna genomföras
vid ett biträdande i princip av det av mig i det föregående framlagda förslaget.
I fred torde det sålunda vara möjligt att åt personer med deltidssysselsättning
uppdraga arbetsuppgifter i större omfattning än utredningsmannen
räknat med. Fastare anställning för personalen bör i varje fall tills vidare icke
ifrågakomma. För egen del anser jag mig böra beräkna de sammanlagda årliga
avlöningskostnaderna för fredsorganisationen till 120 000 kronor under uppbyggnadstiden,
motsvarande budgetåret 1944/45, samt till 85 000 kronor för
tiden därefter. För omkostnader beräknar jag ett årligt belopp av 45 000 kronor
och för övningar m. m. 240 000 kronor. Samtliga dessa kostnader böra från
och med nästa budgetår anvisas å riksstaten för arméns fortifikationsförvaltning,
varvid beloppet å 240 000 kronor torde böra uppföras såsom ett särskilt
anslag av reservationsanslags natur, benämnt Arméns fortifikationsförvaltning:
Byggnads- och reparationsberedskapens övningar m. m. Beträffande
dispositionen av ifrågavarande medel torde det få ankomma på Kungl. Majit
att meddela erforderliga bestämmelser. Däremot torde kostnaderna för särskilda
åtgärder för säkerställande av beredskapen hos entreprenadfirmomas
outnyttjade maskinutrustning samt beträffande avregistrerade bilar, för vilka
ändamål jag beräknar tillhopa 60 000 kronor, med hänsyn till utgifternas karaktär
av omedelbara beredskapskostnader böra belasta förskottsstaten för
försvarsväsendet. Under innevarande budgetår torde de löpande kostnaderna
för organisationen få bestridas i samma ordning som hittills skett. Vid kostnadsberäkningarna
har jag utgått från att rörliga tilläggsförmåner icke skola
förekomma.

Vid krig blir en avsevärd utökning av den hos centralorganet anställda personalen
nödvändig. Denna fråga, som har avseende å mobiliseringsorganisa -

Statsutskottets utlåtande nr i.

II

tiouen, torde icke böra i detta sammanhang upptagas. Jag vill dock framhålla,
att särskild överdirektör icke bör bliva av behovet påkallad.

Till de åtgärder, som äro nödvändiga att vidtaga redan under fred, hör
anskaffandet av maskiner och materialier för organisationens behov.
I viss utsträckning kunna sådana beräknas komma att finnas tillgängliga för
organisationens räkning i statens eller kommuns ägo, hos de entreprenadfirmor,
som skola uppsätta beredskapsavdelningar, eller hos andra företag.
Förrådshållningen bör därför begränsas till vad som är ofrånkomligt för att
täcka konstaterade brister, detta icke minst med hänsyn till den knapphet
på viss materiel, som nu föreligger. Den anskaffning, som prövas böra komma
till stånd, bör ske med varsamhet och i samråd med vederbörande krisorgan.
En överarbetning av de i utredningen framlagda beräkningarna av engångskostnaderna
har givit vid handen, att en begränsning av dessa är möjlig. Det
bör emellertid anmärkas, att redan det i det föregående omnämnda av organisationschefen
beräknade medelsbehovet av honom själv avsevärt nedskurits i
förhållande till vad som betraktats såsom önskvärt för organisationen. Den
ytterligare beskärning, som senare vidtagits, har väsentligen möjliggjorts
genom den av mig förordade minskade omfattningen av organisationen. Härutöver
ha vissa kostnadsbesparingar prövats möjliga att ernå utan att därigenom
organisationens effektivitet äventyras. I överensstämmelse härmed får jag under
hänvisning till den närmare utredning, som inhämtas av handlingarna i
ärendet, förorda, att medel anvisas för anskaffande av byggnadsmaskiner m. m.
med 5.5 miljoner kronor, av byggnadsmaterialier med 4 miljoner kronor, av
vissa kontorsutensilier samt materialier för förläggning och förplägnad med
0.6 7 miljoner kronor ävensom av personlig utrustning samt för oförutsedda
behov med 2.13 miljoner kronor. Ett sammanlagt belopp av 12 300 000 kronor
skulle således erfordras för engångsanskaffning. I vad mån dessa medel
komma att disponeras blir, såsom av det anförda framgår, i viss man beroende
av möjligheterna att under nuvarande förhållanden ställa materiel till förfogande.

Skulle förhållandena icke påkalla ett insättande av organisationen utan
densamma skulle finnas böra efter inträdda normala förhållanden avvecklas
— något som dock icke torde vara i och för sig sannolikt — är det troligt
att en del av de sålunda nedlagda kostnaderna kunna återvinnas genom avyttring
av inköpta maskiner och materialier. Storleken av de medel, som på
detta sätt kunna återvinnas, är beroende av många ovissa faktorer och kunna
icke med större grad av sannolikhet beräknas. En approximativ kalkyl har
emellertid utvisat ett återvinningsvärde av i runt tal 4 000 000 kronor, varför
nettokostnaden skulle utgöra något över 8 000 000 kronor. I detta sammanhangvill
jag understryka, att maskiner o. dyl. böra, så länge de kvarbliva i
kronans ägo, i den utsträckning så är möjligt komma till användning i första
hand vid statliga arbeten men jämväl — mot skälig ersättning — vid andra
arbeten. Vissa av de maskiner, som avses skola anskaffas och som lia en
kapacitet avsevärt överstigande den tidigare i vårt land förekommande, torde
i sådant fall kunna bliva av ej oväsentlig ekonomisk betydelse.

För bedömande av spörsmålet, om medel för bestridande av ifrågavarande
kostnader böra beräknas inom eller utom den för den fortsatta utbyggnaden
och organisationen av landets försvarskrafter av 1942 års riksdag angivna
kostnadsramen, synes det mig vara av vikt att beakta, att den föreslagna
beredskapsorganisationen icke uteslutande är betingad av militära behov
utan även tjänar andra ändamål. Det synes mig med hänsyn härtill icke
riktigt, att samtliga kostnader av såväl löpande som engångsnatur skola beräknas
inom sagda kostnadsram. Å andra sidan finner jag icke heller rimligt,

12

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

att alla kostnaderna bestridas utom ramen. Jag anser mig fördenskull böra
förorda en sådan fördelning, att de årliga kostnaderna för fredsorganisationen
beräknas inom berörda kostnadsram, medan för engångsanskaffningen
medel anvisas utanför densamma. Denna lösning synes mig lämpligast bland
annat av den anledningen, att vid gynnsamma förhållanden en återvinning
av engångskostnaderna i viss utsträckning kan tänkas och att i varje fall,
såsom förut anförts, vissa inkomster torde uppstå vid materielens utlåning
under fred.

Materielanskaffningen synes böra, i den mån så är möjligt, omedelbart
igångsättas. Senare denna dag i samband med äskande av anslag å tilläggsstat
kommer jag därför att hemställa örn anvisande av ett belopp av 6,000,000
kronor för ändamålet för innevarande budgetår. För nästa budgetår bör anvisas
det återstående beloppet, (12,300,000 — 6,000,000=) 6,300,000 kronor.
De sålunda anvisade anslagen, vilka böra erhålla reservationsanslags karaktär,
torde få disponeras på sätt av Kungl. Maj:t föreskrives i huvudsaklig överensstämmelse
med de i det föregående angivna beräkningsgrunderna.

Utmärkande för det moderna kriget är att krigshandlingarna utspelas icke
blott vid fronterna utan förstörelseaktioner riktas även mot sådana inom
övriga delar av landet befintliga anläggningar, som äro av vital betydelse för
riksförsvaret och folkförsörjningen, ävensom mot bebyggelser av rent civil
natur. För att möjliggöra och underlätta samhällslivets funktioner är det
av stor betydelse, att de uppkomna skadorna snabbt avhjälpas.

Framhållas må att redan nu finnes en byggnads- och reparationsberedskap,
avsedd att vid krig eller krigsfara säkerställa tillgången till organiserade
arbetsavdelningar för utförande av vissa byggnads- och reparationsarbeten.
Denna beredskap är emellertid knuten till vissa ämbetsverks verksamhetsområden
och är av lokal natur. Krigsindustriella och därmed jämförliga anläggningar
hava hittills saknat beredskapsorgan. Under senaste tiden har
ifrågavarande beredskap dock utökats med vissa allmänna avdelningar, varjämte
ett planerande organ skapats, nämligen en för ändamålet förordnad
organisationschef, vilken till sitt förfogande har en inom fortifikationsförvaltningens
byggnadskontor upprättad beredskapssektion.

Då beredskapen på förevarande område icke ansetts vara till sin omfattning
tillräcklig för de uppgifter, som den vid krigsfara torde få att utföra,
har Kungl. Majit nu framlagt förslag till en utbyggnad av densamma främst
genom en utökning av antalet hittills upprättade allmänna avdelningar men
även genom anordnande av en för alla byggnads- och beredskapsavdelningar
gemensam ledning. Sålunda skulle finnas ett centralt organ dels för den
administrativa ledningen av verksamheten, dels ock för utövandet av viss
teknisk-ekonomisk ledning. I förstnämnda hänseende skulle tillkomma ett
under chefen för fortifikationsförvaltningens byggnadskontor inrättat organisationskontor,
motsvarande den nuvarande beredskapssektionen. Den
centrala teknisk-ekonomiska ledningen skulle utövas av fortifikationsförvaltningens
byggnadskontor ifråga örn sådana arbeten, som icke kunde hänföras
till annat ämbetsverk. Fortifikationsförvaltningens nuvarande byggnadskontor
och det nya organisationskontoret skulle samordnas under en gemen -

Statsutskottets utlåtande nr 4.

13

sam chef, organisationschef, som blir föredragande inför överbefälhavaren i
administrativa frågor samt i frågor rörande den teknisk-ekonomiska ledningen
av sådana arbeten, vilkas handhavande nämnde chef fått sig anförtrott.

Mot de av departementschefen uppdragna riktlinjerna för utbyggnad av
den allmänna byggnads- och reparationsberedskap, som nu finnes, synes
knappast något vara att erinra i annan mån än att det måhända kan ifrågasättas
örn icke de krav, som ansetts böra ur effektivitetssynpunkt ställas på
denna beredskap kunnat tillgodoses med en mindre omfattande organisation
än den av Kungl. Maj:t föreslagna. På i propositionen anförda skäl och med
hänsyn till rådande förhållanden anser sig utskottet dock böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet förutsätter emellertid, att kostnaderna
för förslagets genomförande så långt möjligt är hållas nere, dock givetvis utan
att organisationens effektivitet därigenom äventyras. Utskottet utgår vidare
från att organisationen icke uppbygges på sådant sätt eller så fastlåses att
den får karaktär av permanent institution. Enligt utskottets mening skall
nämligen möjlighet föreligga att, sedan erfarenhet vunnits och normala förhållanden
inträtt, till omprövning upptaga frågan om organisationens fortsatta
bestånd.

Vad beträffar detaljerna i det föreliggande förslaget finner utskottet sig
kunna i allt väsentligt ansluta sig till vad departementschefen härutinnan
anfört.

För förslagets genomförande har departementschefen räknat med dels årskostnader,
dels ock engångskostnader. De sammanlagda årliga avlöningskostnaderna
för fredsorganisationen hava uppskattats till 120 000 kronor under
uppbyggnadstiden samt till 85 000 kronor för tiden därefter. För omkostnader
har beräknats ett årligt belopp av 45 000 kronor samt för övningar
m. m. 240 000 kronor för år. Sistnämnda belopp har ansetts böra uppföras
i riksstaten för nästa budgetår som ett särskilt reservationsanslag. Utskottet
har funnit sig böra tillstyrka den föreslagna medelsanvisningen. Engångskostnaderna
hava uppskattats till 12 300 000 kronor, av vilket belopp 6 000 000
kronor skulle anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår, medan återstoden
i nu förevarande sammanhang äskats för nästa budgetår. Mot de
begärda anslagsbeloppen synes icke något vara att erinra. Beträffande
medelsanvisningen å 6 000 000 kronor kommer utskottet i särskilt utlåtande
denna dag att göra hemställan.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Arméns fortifikations förvaltning: Byggnads- och reparationsberedskapens
övningar m. m. ett reservationsanslag av
240 000 kronor;

b) till Arméns fortifikationsförvaltning: Engångsanskaffning
av maskiner m. m. för byggnads- och reparationsberedslcapen ett
reservationsanslag av 6 300 000 kronor.

14

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

5:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. Arméförvaltningen: Omkostnader. Marinförvaltningen:
Avlöningar. Marinförvaltningen: Omkostnader. Beträffande Kungl.
Maj:ts framställningar om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 7) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

6:o) Marinförvaltningen: Inredning och utrustning m. m. av nybyggnad för marinens
myndigheter. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 8, sid. 46
—48) att till Marinförvaltningen: Inredning och utrustning m. m. av nybyggnad
för marinens myndigheter för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 55 000 kronor.

Å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisades ett anslag av
630 000 kronor, avsett för uppförande av en tillbyggnad till marinens ämbetshus
å Ladugårdsgärde.

För inredning och utrustning m. m. för nämnda tillbyggnad har marinförvaltningen
nu begärt ett anslag av 66 000 kronor.

Departementschefen, som utgår från att nyanskaffningen av möbler väsentligen
skall avse sådana av standardtyp och att befintliga möbler och inventarier
i görligaste mån utnyttjas, anser medelsanvisningen kunna begränsas
till 55 000 kronor

Utskottet, som vill understryka angelägenheten av att ifrågavarande kostnader
så långt möjligt hållas nere, tillstyrker det äskade anslaget och får
alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinförvaltningen: Inredning och utrustning
m. m. av nybyggnad för marinens myndigheter för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 55,000 kronor.

7:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. Flygförvaltningen: Omkostnader. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt
9) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

Försvarskrafterna.

Försvarsstaben.

8:o) Försvarsstaben: Avlöningar. Försvarsstaben: Omkostnader. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 10)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

15

9:o) Försvarsstaben: Krigshistoriska avdelningens verksamhet. Försvarsstaben:
Vissa arbeten å mobiliseringsverket. Försvarsstaben: Fältövningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 49 och 50), vilka i förhållande
till motsvarande anslag för löpande budgetår innebära oförändrade belopp,
hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Försvarsstaben: Krigshistoriska avdelningens verksamhet
ett reservationsanslag av 7 500 kronor;

b) till Försvarsstaben: Vissa arbeten å mobiliseringsverket ett
reservationsanslag av 30 000 kronor;

c) till Försvarsstaben: Fältövningar m. m. ett reservationsanslag
av 7 500 kronor.

Armén.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

I0:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Beträffande Kungl. Maj:ts
framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 12) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

ll:o) Armén: Avlöningar till personal å övergångsstat. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 13, s. 51 och 52) att till Armén: Avlöningar till
personal å övergångsstat för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 340 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 460 000
kronor och har under femårsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
584 000 kronor för år.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagsminskning med 120000
kronor, tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal å övergångsstat
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
340 000 kronor.

12:o) Armén: Avlöningar till personal å reservstat. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 14, s. 52—54) att till Armén: Avlöningar till personal
å reservstat för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 370 000
kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 300 000
kronor.

Utskottet.

16

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Kungl. Majis förslag innebär, att arméns reservstat utökas med 2 överstelöjtnantsbeställningar
och 1 majorsbeställning samt fältveterinärkårens reservstat
med 1 fältveterinär och 1 regementsveterinär. Kostnaderna för avlöningar
beräknas till 1 263 000 kronor. Kostnaderna för tjänstgöringstraktamenten
beräknas till 105 000 kronor, vartill komma 2 500 kronor till reservstaten
för furirer vid Gotlands trupper. Medelsbehovet under anslaget
skulle alltså utgöra, i runt tal, 1 370 000 kronor.

De föreslagna utökningarna av arméns och fältveterinärkårens reservstater
tillstyrkas av utskottet, som lämnat den verkställda beräkningen av medelsbehovet
under anslaget utan erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till ge)''sonat å reservstat
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1370 000
kronor.

13:o) Armén: Avlöningar till personal i arméns reserver. I enlighet med
Kungl- Maj:ts förslag (punkt 15, s. 54) och med förmälan, att anslaget upptagits
med ungefär samma belopp, som under uppsättningsperioden 1942/47
genomsnittligt beräknats för år, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal i arméns
reserver för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
1 700 000 kronor.

14:o) Armén: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. Beträffande
Kungl. Majis framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 16)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

15:o) Armén: Ekiperingsersättningar. Med tillstyrkande av Kungl. Majis
förslag (punkt 17, s. 55 och 56), innebärande oförändrat anslagsbelopp, får
utskottet, som icke haft något att erinra mot att de för innevarande budgetår
gällande grunderna i fråga örn ekiperingshjälp till reservpersonalen gives
giltighet jämväl under nästa budgetår, hemställa,

att riksdagen må till Armén: Ekiperingsersättningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.

Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga. *

16:o) Armén: De värnpliktigas avlöning. Beträffande Kungl. Majis framställning
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 18) kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

17

17 :o) Armén: Familjebidrag åt värnpliktiga. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 19, s. 58 och 59) att till Armén: Familjebidrag åt värnpliktiga
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 730 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 800 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till 680 000
kronor för år.

Antalet tjänstgöringsdagar för nästkommande budgetår, inklusive sådana
dagar för vapenfria värnpliktiga, har beräknats till omkring 14400 000 mot
15 700 000 för innevarande budgetår, innebärande en minskning med omkring
8,3 procent. Medelsbehovet under anslaget för budgetåret 1944/45 bär därför
beräknats till ett belopp, som med omkring 8,3 procent understiger det för
innevarande budgetår beräknade eller till 730 000 kronor. Anledningen till
att detta belopp är högre än vad som förutsatts i försvarsbeslutet är — förutom
ökat antal tjänstgöringsdagar — den år 1942 beslutade höjningen av
familjebidragen.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har icke givit utskottet
anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Familjebidrag åt värnpliktiga
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 730 000
kronor.

Sjukvård.

18:o) Armén: Sjukvård. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 20,
s. 60—62) att till Armén: Sjukvård för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 050 000 kronor och
har för femårsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt 971 000 kronor
för år.

Anslaget har för nästa budgetår beräknats enligt samma grunder som för
innevarande budgetår. Då köks- och servisbiträden vid matinrättningar vid
militära förband och skolor numera kunna erhålla extra ordinarie anställning,
har departementschefen räknat med att vissa extra ordinarie biträdesbefattningar
skulle inrättas för armén och att kostnaderna för dessas avlöning
skulle överföras från arméns matliållningsanslag till vederbörligt avlöningsanslag
ävensom att i anledning därav sjukvårdskostnaderna för sagda personal
skola utgå från förevarande anslag.

Mot de tillämpade grunderna för beräknandet av medelsbehovet under
arméns sjukvårdsanslag har utskottet icke funnit anledning till erinran
liksom ej heller mot att sjukvårdskostnaderna för extra ordinarie köks- och

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 4. 51341 2

Utskottet

Utskottet

18

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utslcottet.

servisbiträden vid matinrättningar vid militära förband och skolor bestridas
från nämnda anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Sjukvård för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

19:o) Armén: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 21, s. 62—64) att till Armén: Sjukvårdsmateriel för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 590 000 kronor.

Anslaget har beräknats enligt samma grunder som för innevarande budgetår.
Kostnaderna för fredssjukvårdsmateriel hava uppskattats till 193 000
kronor och för krigssjukvårdsmateriel till 350 000 kronor.

Enligt beslut den 24 januari 1941 har Kungl. Majit anvisat 700 000 kronor
för engångsanskaffning av viss sjukvårdsmateriel för hemvärnet. A tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål
äskats ytterligare 340 000 kronor, av vilket belopp av arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse tidigare äskats 300 000 kronor å förskottsstat. Arméförvaltningen
har nu föreslagit, att för underhåll och vård av nämnda materiel
ävensom för löpande mindre anskaffningar måtte beräknas ett belopp av
50 000 kronor under förevarande anslag. Departementschefen har icke funnit
något att erinra mot vad sålunda föreslagits. Sammanlagda medelsbehovet
under anslaget för nästa budgetår skulle alltså utgöra i avrundat tal 590 000
kronor.

Utskottet vill erinra örn att innevarande års riksdag å tilläggsstat anvisat
ett anslag av 340 000 kronor till engångsanskaffning av viss sjukvårdsmateriel
för hemvärnet. För underhåll och vård av nämnda materiel m. m. har i nu
förevarande sammanhang beräknats 50 000 kronor. Utskottet tillstyrker, att
riksdagen anvisar beloppet i fråga. Då beräkningen av anslaget i övrigt
icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Armén: Sjukvårdsmateriel för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 590 000 kronor.

Resor och militärtransporter.

20:o) Armén: Inskrivnings- och färdkostnader. I överensstämmelse med Kungl.
Majits förslag (punkt 22, s. 64 och 65), vilket i förhållande till det för
löpande budgetår anvisade anslaget innebär en med hänsyn till minskat
antal värnpliktiga föranledd sänkning med 100 000 kronor, får utskottet, som
icke haft något att erinra mot att kostnaden för i samband med 1944 års
inskrivningsförrättningar anordnade psykologiska prov må bestridas från förevarande
anslag, hemställa,

Statsutskottets utlåtande nr 4.

19

att riksdagen må till Armén: Inskrivnings- och färdkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 200 000
kronor.

21:o) Armén: Reseersättningar m. m. Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen
(punkt 23, s. 65 och 66) att till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 200 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
1 355 000 kronor för år.

Departementschefen har ansett, att det bör få ankomma på Kungl. Majit
att pröva i vad mån det kan vara möjligt att inom ramen för det nu äskade
anslaget genom jämkningar i anslagsdispositionen tillgodose behovet av utökade
medel för bestridande av rese- och traktamentskostnader inom de
nordliga försvarsområdena.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot det av Kungl Majit äskade
anslaget, vilket överensstämmer med det för innevarande budgetår anvisade,
liksom ej heller mot vad departementschefen i ärendet anfört, får hemställa,

att riksdagen må till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000 kronor.

22:o) Armén: intagning av motorfordon och motorredskap m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Majits förslag (punkt 24, s. 66 och 67), vilket i förhållande
till det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär oförändrade
grunder och anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: intagning av motorfordon och
motorredskap m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 60 000 kronor.

Expenser m. m.

23:o) Armén: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 25, s. 67 och 68), vilket i förhållande till det för
innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en minskning nied 100 000
kronor, får utskottet under erinran, att anslaget för femårsperioden 1942;47
beräknats till omkring 8 820 000 kronor för år, hemställa,

att riksdagen må till Armén: Bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
9 000 000 kronor.

24:o) Armén: Övriga expenser m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 26, s. 68 och 69), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp. Det

Utskottet

20

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

bör få ankomma på Kungl. Majit att vid fastställande av stat närmare överväga
anslagets fördelning mellan olika ändamål. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Övriga expenser m. m. för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 1 435 000 kronor.

25:o) Armén: Publikationstryck. Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 69 och
70) innebär oförändrat an slagsbelopp. I enlighet med förslaget och under
erinran, att anslaget under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i
genomsnitt 220 000 kronor för år samt att kostnadsökningen i förhållande
härtill är föranledd av inträffade prisstegringar, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Armén: Publikationstryck för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

Mathållning m. m.

26:o) Armén: Mathållning. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 28,
s. 70 och 71) att till Armén: Mathållning för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 28 900 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 33 000 000
kronor. Medelsbehovet beräknades efter en portionskostnad av 150 öre för
man och tjänstgöringsdag.

För nästa budgetår har räknats med samma portionskostnad som för
innevarande budgetår. Med utgångspunkt från 19 250 000 tjänstgöringsdagar
beräknas medelsbehovet under anslaget till i runt tal 28 900 000 kronor.

Med förmälan att minskningen av anslaget i jämförelse med medelsanvisningen
för innevarande budgetår är föranledd dels av att kostnaderna för
avlöning av köks- och servisbiträden vid försvarets matinrättningar avses
från och med nästa budgetår överföras till avlöningsanslag, dels ock av
minskat antal tjänstgöringsdagar för de värnpliktiga, får utskottet, som tillstyrker
det äskade anslaget, hemställa,

att riksdagen må till Armén: Mathållning för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 28 900 000 kronor.

27:o) Armén: Furagering. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 29,
s. 72 och 73) att till Armén: Furagering för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 4 600 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 700 000
kronor.

Beträffande medelsbehovet för nästa budgetår har departementschefen
utgått från de priser, vilka tillämpats vid beräkningarna för innevarande
budgetår, dock att lialmpriset ansetts kunna reduceras från 5 till 4 öre
per kg. I enlighet härmed beräknas furageringskostnaderna till 4 576 100
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

21

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle från och med nästa budgetår från
förevarande anslag bestridas jämväl kostnaderna för hundarnas utfodring.
Dessa kostnader hava beräknats till 28 000 kronor.

Utskottet har icke haft något att erinra mot att rationskostnaderna för
arméns hundar från och med nästa budgetår bestridas av anslaget till
furagering liksom ej heller mot det härför beräknade beloppet. Då anslagsberäkningarna
i övrigt tillstyrkas av utskottet, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Armén: Furagering för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 4 600 000 kronor.

Intendenturmateriel m. m.

28:o) Armén: Munderingsutrustning. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 30, s. 73—75) att till Armén: Munderingsutrustning för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 17 000 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 18 175 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i
genomsnitt 15 840 000 kronor för år.

Med utgångspunkt från hittills tillämpade grunder har medelsbehovet
under anslaget för nästa budgetår beräknats till 17 110 000 kronor.
Nämnda belopp har med hänsyn, bland annat, till att den planerade centraliseringen
av tvätt- och reparationstjänsten kan beräknas bliva till en
mindre del genomförd under nästa budgetår ansetts kunna minskas till
17 000 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker att medel för ifrågavarande ändamål anvisas

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Armén: Munderingsutrustning för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 17 000 000 kronor.

29:o) Armén: Kasern- och förplägnadsutredning m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 31, s. 75 — 78) att till Armén: Kasern- och förplägnadsutredning
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 2 225 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår under beteckningen
Armén: Kasern- och förplägnadsutredning uppfört med 2 300 000 kronor
och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt

2 115 000 kronor för år.

Departementschefen har icke ifrågasatt någon ändring i förhållande till

Utskottet.

Utskottet.

22

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

innevarande budgetår av de dagskostnadsbelopp, som ligga till grund för
uppskattningen av medelsbehovet under förevarande anslag.

Då det icke synts möjligt, att belt bestrida kostnaderna för anskaffning
och underhåll av musikmateriel från arméns musikfond, har departementschefen
förordat att bidrag därtill utgår från förevarande anslag. Bidraget
i fråga har beräknats till 25 000 kronor. På grund härav föreslås att anslagets
beteckning ändras till Armén: Kasern- och förplägnadsutredning
m. m.

Utskottet finner sig kunna tillstyrka, att ett bidrag av 25 000 kronor
för bestridande av kostnader för anskaffning och underhåll av musikmateriel
anvisas från förevarande anslag, vilket föranleder ändrad anslagsbeteckning.
Då uppskattningen av medelsbehovet i övrigt under anslaget
icke givit utskottet anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Kasern- och förplägnadsutredning
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 2 225 000 kronor.

30:o) Armén: Anskaffning av intendenturmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 32, sid. 78—81) att till Armén: Anskaffning av intendenturmateriel
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000
kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000 kronor.

Såvitt anginge —- förutom nu ifrågavarande anslag — anslagen till anskaffning
av tygmateriel för armén, till fartygsbyggnader för flottan, till förstärkning
av kustartilleriförsvaret, till anskaffning av flygmateriel samt till
engångsanskaffning av ammunition för armén och flygvapnet har 1942 års
riksdag godkänt den anslagstekniska anordningen, att anskaffningskostnaderna
skola bestridas från reservationsanslag — s. k. kvotanslag — så beräknade
att de för hela perioden uppgå till ett mot sagda kostnader svarande sammanlagt
belopp men för vart och ett av de i perioden ingående fem budgetåren
bestämmes till en femtedel av sagda belopp —- eller till det högre
eller lägre belopp, som erfordras för att ernå en jämn fördelning över femårsperioden
av försvarskostnaderna — med rätt för Kungl. Maj:t att medgiva
anslagens överskridande inom ramen för de av riksdagen fastställda
totala kostnadsbeloppen. De överskridanden eller besparingar, som uppkomma
på anslagen, komma alltså vid periodens slut att motväga varandra.

I de kostnadsberäkningar, som lågo till grund för 1942 års försvarsbeslut,
beräknades kostnaderna för vissa engångsanskaffningar av intendenturmateriel
under femårsperioden 1942/47 till 48 500 000 kronor. Av detta
belopp belöpte 33 480 000 kronor å sådan materiel, som erfordrades för
fyllandet av behovet av mobiliseringsutrustning och som bestritts med anlitande
av medel från ett för budgetåret 1941/42 anvisat förskottsanslag.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

23

I överensstämmelse härmed lia de totala kostnaderna, enligt prisläget den
1 juli 1941, för genomförandet av erforderlig materielanskaffning av intendenturmateriel
under femårsperioden 1942/47 beräknats till (48 500 000 —
33 480000=) i runt tal 15 000 000 kronor, motsvarande en medelkostnad
per år under femårsperioden av 3 000 000 kronor. Riksdagen bär bemyndigat
Kungl. Majit att meddela beslut örn anskaffning av ifrågavarande
materiel och att medgiva överskridande, inom ramen för ett belopp örn
15 000 000 kronor, av det för budgetåret 1942/43 för anskaffningen anvisade
anslaget örn 3 000 000 kronor. För budgetåret 1943/44 lia efter enahanda
grunder för ändamålet anvisats 3 000 000 kronor.

Genom beslut den 30 oktober 1942 medgav Kungl. Majit på därom av
arméförvaltningens intendenturdepartement gjord framställning, att departementet
finge beställa viss intendenturmateriel till en kostnad av sammanlagt
4 350 000 kronor och att det för budgetåret 1942/43 anvisade anslaget finge
överskridas nied högst 1350 000 kronor. Genom beslut den 30 juni 1943
medgav Kungl. Majit, att det för budgetåret 1943/44 anvisade anslaget av
3 000 000 kronor finge tagas i anspråk av intendenturdepartementet för anskaffning
av viss intendenturmateriel. För materielanskaffning ha sålunda
hittills (4 350 000 + 3 000 000=) 7 350 000 kronor ställts till intendenturdepartementets
förfogande.

Den budgettekniska anordning för bestridande av kostnaderna för vissa
materielanskaffningar, som enligt det ovan anförda tillämpats för de två
första budgetåren av försvarsbeslutets uppsättningsperiod, bör enligt departementschefen
uppenbarligen bibehållas även under nästa budgetår, varvid
departementschefen förutsätter, att de av riksdagen givna bemyndigandena
att överskrida respektive reservationsanslag få anses lia avseende jämväl
å motsvarande för nästa budgetår anvisade fortsättningsanslag.

Enligt vad departementschefen inhämtat från arméförvaltningens intendenturdepartement
torde inom den beräknade kostnadsramen för intendenturmaterielanskaffning,
15 000 000 kronor, kunna rymmas vissa kostnader, för
vilka arméförvaltningen äskat särskilda anslag för nästa budgetår. Departementschefen
utgår alltså från att inom nämnda kostnadsram skola kunna
bestridas kostnader för engångsanskaffning av inventarier för vissa sjukhus,
beräknade till 370 000 kronor, och vidare kostnader för anskaffning av inventarier
för försvarets läroverk, vilka beräknats till 45 000 kronor.

I enlighet med de anslagstekniska principer, som fastställts för anslaget,
har för budgetåret 1944/45 för anskaffning av intendenturmateriel för armén
å riksstaten ansetts böra uppföras ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.
Det synes departementschefen få ankomma på Kungl. Majit att pröva i
vilken omfattning anskaffning av sådan materiel under nästa budgetår
bör ske.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att den för de två
första budgetåren av försvarsbeslutets uppsättningsperiod tillämpade budgettekniska
anordningen för bestridande av kostnaderna för vissa materiel -

Utskottet.

24

Statsutskottets utlåtande nr 4.

anskaffningar bör bibehållas även under nästa budgetår. I enlighet härmed
tillstyrker utskottet, att för anskaffning av intendentnrmateriel för
budgetåret 1944/45 anvisas ett anslag av 3 000 000 kronor. De av
riksdagen tidigare givna bemyndigandena att överskrida respektive reservationsanslag
synas utskottet böra få avse jämväl motsvarande för nästa
budgetår anvisade fortsättningsanslag. Det bör få ankomma på Kungl.
Majit att pröva, i vilken omfattning anskaffning av intendenturmateriel
under nästa budgetår bör ske.

Under åberopande av det anförda och då departementschefens förslag
jämväl i övrigt under denna punkt tillstyrkas av utskottet, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må till Armén: Anskaffning av intendenturmateriel
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
3 000 000 kronor.

Undervisning och övningar.

31:o) Armén: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 33, s. 81—83) och med erinran, att anslaget upptagits med
samma belopp, som under uppsättningsperioden 1942/47 genomsnittligt beräknats
för år, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Undervisningsmateriel m. m.
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 320 000
kronor.

32:o) Armén: Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda utbilda
ningskurser m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 34, s. 83—85)
att till Armén: Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda
utbildningskurser m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 1 050 000 kronor.

Förevarande anslag har för innevarande budgetår upptagits med 1 100 000
kronor under benämningen Vissa kostnader för de fasta undervisningsverken,
särskilda utbildningskurser m. m. Arméförvaltningen har framhållit,
att anslaget för vinnande av överensstämmelse med terminologien i kungörelsen
den 22 januari 1943 (nr 33) angående krigsmaktens indelning i fred
och rikets militärterritoriella indelning torde böra benämnas Vissa kostnader
för arméns utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser m. m.
Departementschefen har tillstyrkt detta förslag.

Arméförvaltningen har för nästa budgetår upptagit anslaget till oförändrat
belopp, 1 100 000 kronor. Departementschefen har ansett detsamma kunna
nedsättas med 50 000 kronor till 1 050 000 kronor, av vilket belopp 50 000
kronor är att hänföra till prisstegring sedan den 1 juli 1941.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

25

Det synes departementschefen få ankomma på Kungl. Majit att på förslag
av arméförvaltningen inom ramen för under anslagets båda undertitlar föreslagna
belopp verkställa närmare fördelning av anslaget på dessa undertitlar
och att i övrigt meddela närmare bestämmelser rörande anslagsmedlens
disposition. Liksom för innevarande budgetår synes från anslaget böra
bestridas kostnader för utbildning i brandtjänst för vapenfria värnpliktiga.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har icke givit utskottet
anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen i samband
därmed anfört. Den föreslagna nya benämningen av anslaget tillstyrkes
jämväl.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Vissa kostnader för arméns utbildning
sanstalter, särskilda utbildning skurser m. m. för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 1 050 000 kronor.

33:o) Armén: Truppförbandens övningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 35, s. 86 och 87) att till Armén: Truppförbandens övningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 10 700 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 10 000 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
9 800 000 kronor för år.

Anslagshöjningen hänför sig dels till prisstegringar, dels ock till ökad
motorisering.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag under förevarande punkt och
hemställer alltså,

att riksdagen må till Armén: Truppförbandens övningar för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 10 700 000
kronor.

34:o) Armén: Fält- och fälttjänstövningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 36, s. 87 och 88) att till Armén: Fält- och fälttjänstövningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 2 350 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 160 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
samma belopp för år.

Av det för nästa budgetår äskade anslaget beräknas ett belopp av 235 000
kronor belöpa å prisstegring sedan den 1 juli 1941. Departementschefen
förutsätter, att av anslaget skola bestridas kostnaderna för deltagande i övningar
av ett särskilt signaltjänsten berörande detachement.

Utskottet.

Utskottet.

26

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, har
icke funnit anledning till erinran mot storleken av det äskade anslaget eller
mot den föreslagna särskilda medelsdispositionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Fält- och fälttjänstövningar för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 2 350 000
kronor.

Anskaffning och vård av hästar m. m.

35:o) Armén: Remontering. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 37,
s. 88—93) att till Armén: Remontering för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 1 900 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 450 000
kronor.

Medelpriserna för remonter och för stamhästar för dragbruk hava för
budgetåret 1943/44 beräknats till 1 500 kronor, respektive 1 200 kronor. För
nästa år hava nämnda pris uppskattats till 1 800 kronor, respektive 1 500
kronor. Remonter och stamhästar för dragbruk hava ansetts böra för nästa
budgetår anskaffas till samma antal som under det nu löpande budgetåret
eller 509, respektive 35.

I fråga örn medel för ackordhästar har enligt 1942 års försvarsbeslut vid
fullt genomförd organisation det årliga behovet av ackordhästdagar för armén
uppskattats till 452 000 och av ackordhästar till 11000. Antalet ackordhästar
uppgår för närvarande till omkring 5 000. Enär ackordhästbeståndet först
efter hand kan uppbringas till det i försvarsbeslutet avsedda antalet av
11 000, torde, framhåller departementschefen, liksom hittills det för nästa
budgetår erforderliga antalet ackordhästdagar få uttagas antingen genom ett
utnyttjande av ackordhästbeståndet i större omfattning än som förutsatts
eller genom ianspråktagande av under beredskapen anskaffade hästar. Departementschefen
anser emellertid, att nyanskaffningen av ackordhästar bör beräknas
till hälften av den normala remonteringen av 10 procent beräknad
å ett antal av 11 000 ackordhästar.

Medelsbehovet under anslagsposten Remonter samt stamhästar för dragbruk
har beräknats till 994 000 kronor och under anslagsposten Ackordhästar
till 910 000 kronor.

De föreslagna medelprisen för remonter och stamhästar synas utskottet
kunna godtagas. Den verkställda beräkningen i övrigt av remonteringsanslaget
har icke givit utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad
departementschefen i samband därmed anfört.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må till Armén: liemontering för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 1900 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

27

36:o) Armén: Uttagning av hästar och hästfordon m. m. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 93 och 94) och under erinran, att
samma anslagsbelopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Uttagning av hästar och hästfordon
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 115 000 kronor.

37:o) Armén: Veterinärvård. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39,
s. 94) och med förmälan, att kostnaden för häst och underhållsdag ansetts
böra höjas från 5,5 öre till 7,4 öre, motsvarande nu rådande prisläge, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Armén: Veterinärvård för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 195 000 kronor.

38:o) Armén: Hundväsendet. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 40,
s. 94—98) att till Armén: Hundväsendet för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 67 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 60 000 kronor
och har under uppsättningsperioden beräknats till i genomsnitt 54 000 kronor
för år.

För nästa budgetår beräknas medelsbehovet för arméhundväsendet till
95 000 kronor, varav 28 000 kronor anses belöpa på rationskostnader och
återstoden, 67 000 kronor, på kostnader av beskaffenhet att böra bestridas
från förevarande anslag. Med hänsyn till den betydelse arméns hundväsende
torde äga såväl under rena krigsförhållanden som för bevakningsändamål i
krig och fred har departementschefen ansett sig böra godtaga denna avsevärda
kostnadsökning.

•

Utskottet har under arméns furageringsanslag tillstyrkt, att kostnaderna
för hundarnas utfodring, vilka kostnader beräknats till 28 000 kronor, upptagas
under nämnda anslag. De kostnader, som äro av beskaffenhet att
böra bestridas från förevarande anslag, hava uppskattats till 67 000 kronor.
Kostnadsökningen i förhållande till motsvarande anslag för innevarande
budgetår hänför sig huvudsakligen till den omständigheten, att först nu
säkrare utgångspunkter för kostnadsberäkningarna förebragts. Då den verkställda
anslagsberäkningen synes kulina godtagas, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Armén: Hundväsendet för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 67 000 kronor.

39:o) Armén: Brevduveväsendet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 41, s. 98) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats
samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Brevduveväsendet för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

Utskottet.

28

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Tygmateriel m. m.

40:o) Armén: Vapen och ammunition m. m. Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen
(punkt 42, s. 98—401) att till Armén: Vapen och ammunition m. m.
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 23 000 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 20400 000
kronor oell har under uppsättningsperioden beräknats till i medeltal 19 400 000
kronor för år.

Till stöd för den föreslagna anslagshöjningen har förutom prisstegring,
som beräknats till 2 100 000 kronor, åberopats den stora förbrukningen av i
många fall dyrbar specialammunition vid utbildning med det avsevärda antal
automatvapen, som numera ingår i utrustningen, varjämte framhållits,
att krigserfarenheterna påvisat nödvändigheten av att ur reservsynpunkt med
varje slag av vapen utbilda större procentuell del av personalstyrkan än som
i försvarsbeslutet beräknats. Vidare har framhållits, att de beräknade merkostnaderna
motsvaras av uppkomna besparingar å främst de för motoroch
anspannsfordon m. m. beräknade beloppen.

Departementschefen har förutsatt, att från förevarande anslag skola bestridas
vissa till 70 000 kronor beräknade kostnader för målbogseringsanordningar
å pansarskjutfiilten å Dtö och vid Ravlunda (Brösarp).

På i ärendet anförda skäl finner sig utskottet kunna tillstyrka den föreslagna
anslagshöjningen och föreslår alltså, att anslaget för nästa budgetår
uppföres med 23 000 000 kronor. Ej heller har utskottet något att erinra
mot att beräknade kostnader för målbogseringsanordningar å pansarskjutfälten
å Utö och vid Ravlunda (Brösarp) bestridas från förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Vapen och ammunition m. m.
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 23 000 000
kronor.

41:o) Armén: Engångsanskaffning av ammunition. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 43, s. 101 och 102) att till Armén: Engångsanskaffning
av ammunition för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
14 300 000 kronor.

På förslag av Kungl. Majit i propositionen 1942: 266 bemyndigade 1942
års riksdag Kungl. Majit att meddela beslut örn anskaffning under femårsperioden
1942/47 av ammunition för armén intill ett belopp av 71 500 000
kronor, varjämte riksdagen medgav, att det för budgetåret 1942/43 anvisade
reservationsanslaget till engångsanskaffning av ammunition å 14 300 000 kronor
finge enligt Kungl. Majits bestämmande överskridas inom ramen för
förstnämnda belopp.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

29

För innevarande budgetår Ilar riksdagen för ändamålet anvisat likaledes
14 300 000 kronor. Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 30 juni 1943 skall
anslaget disponeras av arméförvaltningens tygdepartement för bestridande
av de på innevarande budgetår belöpande kostnaderna för anskaffning enligt
närmare angiven plan av ammunition för armén för en kostnad av
högst 71500 000 kronor. Vidare har Kungl. Majit den 30 juni 1943 med
stöd av riksdagens bemyndigande medgivit, att anslaget må överskridas med
högst 10 000 000 kronor.

För nästa budgetår har för ändamålet äskats enahanda belopp eller
14 300 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majlis förslag, vilket står i överensstämmelse
med de av 1942 års riksdag angivna principerna för finansieringen av engångskostnader
av här ifrågavararande art.

Uskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: EngångsansJcaffning av ammunition
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
14 300 000 kronor.

42:o) Armén: Signal- och ingenjörteknisk materiel m. m. I överensstämmelse
med Kungl. Majits förslag (punkt 44, s. 102 och 103), vilket i förhållande
till det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en av prisstegring
föranledd höjning med 350 000 kronor, får utskottet under erinran, att
förevarande anslag under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i
genomsnitt 1 450 000 kronor för år, hemställa,

att riksdagen må till Armén: Signal- och ingenjörteknisk materiel
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 1 800 000 kronor.

43:o) Armén: Motor- och anspannsfordon m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Majits förslag (punkt 45, s. 103 och 104), vilket i förhållande till det för
löpande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 2 400 000 kronor,
beroende dels på den fortskridande ökningen av stammotorfordonsbeståndet,
dels ock på prisökning, får utskottet med erinran, att förevarande anslag
under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt 7 670 000
kronor för år, hemställa,

att riksdagen må till Armén: Motor- och anspannsfordon m. m.
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
7 900 000 kronor.

44:o) Armén: Industriell krigsberedskap. Beträffande Kungl. Majits framställning
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 46) kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Utskottet.

30

Statsutskottets utlåtande nr d.

Utskottet.

45:o) Armén: Försök med viss tygmateriel. I överensstämmelse med Kungl,
Maj:ts förslag (punkt 47, s. 105 och 106), vilket i förhållande till det för
innevarande budgetår anvisade anslaget av 400 000 kronor innebär en av
prisstegring föranledd höjning med 40 000 kronor, får utskottet med erinran,
att förevarande anslag under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till
i medeltal 420 000 kronor för år, hemställa,

att riksdagen må till Armén: Forsöle med viss tygmateriel
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 440 000
kronor.

46:o) Armén.- Anskaffning av tygmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 48, s. 106 och 107) att till Armén: Anskaffning av tygmateriel för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000 kronor.

För engångsanskaffning av tygmateriel under femårsperioden 1942/47 har
beräknats ett belopp av 482 800 000 kronor. Därutöver har för slutlikvidering
av tidigare beslutad tygmaterielanskaffning inom försvarsplanens kostnadsram
beräknats ett belopp av 20 000 000 kronor eller alltså tillhopa i runt tal
503 000 000 kronor, motsvarande en medelkostnad av 100 600 000 kronor för
budgetår.

För budgetåren 1942/43 och 1943/44 hava anvisats 120 000 000 kronor,
respektive 110 000 000 kronor, varjämte Kungl. Majit medgivits att överskrida
anslaget inom ramen av angivna belopp av 482 800 000 kronor.

För nästa budgetår beräknas ett belopp av 100 000 000 kronor bliva erforderligt.

Det av Kungl. Majit äskade anslaget, som beräknats enligt de av 1942
års riksdag angivna principerna för finansieringen av engångskostnader av
här ifrågavarande slag, tillstyrkes av utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Anskaffning av tygmateriel för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 000
kronor.

47:o) Armén: Anskaffning av verkstadsutrustning för vissa truppförband m. m. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 49, s. 107—109), vilket i förhållande
till det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en
minskning med 110 000 kronor får utskottet under erinran, att i 1942 års
försvarsbeslut icke räknats med några kostnader för detta ändamål, hemställa,

att riksdagen må till Armén: Anskaffning av verkstadsutrustning
för vissa truppförband m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 780 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

31

Fortifikatoriska anläggningar.

48:o) Armén: Befästningars underhåll m. m. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 50, s. 109) oell under erinran, att den äskade medelsanvisningen
motsvarar det för femårsperioden beräknade beloppet, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må till Armén: Befästningars underhåll m. m.
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 690 000
kronor.

49:o) Armén: Vissa anläggningar inom Bodens fästning. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, s. 109 och 110) får utskottet, som tagit
del av de till ärendet hörande handlingarna, hemställa,

att riksdagen må till Armén: Vissa anläggningar inom Bodens
fästning för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
300 000 kronor.

50:o) Armén: Underhåll av signalförbindelser. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 52, s. 110 och lil) att till Armén: Underhåll av signalförbindelser
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 75 000
kronor.

Under de senaste åren lia vid flera tillfällen av militära skäl anvisats
medel från förskottsstat för utbyggande av telegrafverkets linjenät. Efter
överläggningar mellan telegrafstyrelsen och vederbörande militära myndigheter
rörande signalförbindelsernas underhåll har överenskommelse träffats
örn att telegrafstyrelsen skall bekosta underhållet av vissa av förbindelserna,
medan de anläggningar, som anses vara av ringa betydelse för civil trafik,
avsetts skola underhållas med anlitande av medel, som ställas till förfogande
av de militära myndigheterna.

Departementschefen har funnit rimligt, att telegrafverket beredes ersättning
för kostnader, som avse underhåll av signalförbindelser utan civil betydelse.

För ändamålet har 240 000 kronor begärts för innevarande budgetår och
250 000 kronor för nästa budgetår. Av det för budgetåret 1944/45 äskade
beloppet, 250 000 kronor, har förslagsvis 75 000 kronor såsom beräknad
normal fredskostnad ansetts böra upptagas å riksstaten för nästa budgetår.
I övrigt erforderligt belopp har synts böra bestridas av vederbörligt anslag
å förskottsstaten. Medelsbehovet för innevarande budgetår skulle bestridas
på motsvarande sätt, således dels från ett särskilt anslag å tilläggsstat till
riksstaten för detta budgetår, dels ock över förskottsstaten.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, får, med
erinran att riksdagen å tilläggsstat för innevarande budgetår för ändamålet

Utskottet.

32

Statsutskottets utlåtande nr 4.

anvisat ett anslag av 75 000 kronor, tillstyrka, att ett anslag av samma storleksordning
anvisas å riksstaten för nästa budgetår
Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Underhåll av signalförbindelser
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 75 000
kronor.

Bidrag och understöd.

51:o) Armén: Understöd åt frivilligt försvarsarbete. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 53, s. 112) och under erinran, att för innevarande
budgetår auvisats samma anslagsbelopp, samt att anslaget är avsett för frivillig
utbildning av värnpliktsbefäl, för ungdomsrörelsen oell riksförbundet
Sveriges lottakårer, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Armén: Understöd åt frivilligt försvarsarbete
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 400 000
kronor.

52:o) Armén: Bidrag till frivilliga automobilkåren. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 54, s. 113 — 117) att till Armén: Bidrag till frivilliga automobilkåren
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 12 000 kronor.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skall frivilliga automobilkåren icke längre
ingå i försvarsorganisationen som en militärt organiserad kår. Dess hittillsvarande
huvudsakliga uppgift — att i fredstid bibringa kårens aktiva medlemmar
kompetens för att i krigstid bestrida befälsbefattningar vid biltransportförband
och vissa staber m. m. — förutsattes av försvarsutredningen
skola inordnas i övrig befälsutbildning av motsvarande slag. Till
spörsmålet, huruvida kåren under sådana förhållanden alltjämt borde fortsätta
sin verksamhet i någon form, ansåg sig utredningen icke kunna taga
ställning. Det syntes emellertid utredningen icke vara uteslutet, att den sakkunskap,
som funnes representerad i frivilliga automobilkåren, kunde komma
försvarsväsendet till godo, örn kåren fortsatte sin verksamhet såsom en sammanslutning
med uppgift att höja intresset för befälsutbildningen i biltjänst.

I skrivelse den 19 maj 1943 har chefen för armén framlagt resultatet av en
genom hans försorg i samråd med frivilliga automobilkåren verkställd utredning
av frågan om kårens fortsatta verksamhet. Enligt nämnda förslag
skulle frivilliga automobilkåren bibehållas såsom frivillig försvarsorganisation
med väsentligen två huvuduppgifter, nämligen dels att hos officerare
vid arméns motoriserade förband och annan armén tillhörande motorteknisk
personal med officers tjänsteställning stärka och vidmakthålla intresset för
frivillig befälsutbildning och bibringa medlemmarna fortlöpande vidareutbildning
i motorteknik och motortjänst, dels att omhänderhava sådan frivillig
utbildning av ynglingar företrädesvis mellan 18 och 20 år, som kan

Statsutskottets utlåtande nr 4.

33

göra dessa lämpade för utbildning i motortjänst under värnpliktstjänstgöring.
Kåren skulle för tillgodoseende av dessa uppgifter vara organiserad i en
avdelning för äldre och en ungdomsavdelning.

Departementschefen har tillstyrkt arméchefens förslag och ansett ett anslag
av 12 000 kronor böra upptagas för nästa budgetår och endast avse ungdomsavdelningen.
Det lärer, framhåller departementschefen, få ankomma på
Kungl. Maj:t att i sinom tid meddela närmare bestämmelser angående medlens
disposition samt örn ställande av övningsmateriel, drivmedel m. m. till
kårens förfogande för utbildningsverksamhet. I samband härmed bör ställning
tagas till frågan på vad sätt kontroll från statens sida bör utövas över
sammanslutningens verksamhet.

Det kan enligt utskottets mening ifrågasättas, om icke, sedan normala
förhållanden inträtt, ungdomens förtrogenhet med motorteknik och motortjänst
kommer att bliva så allmän, att särskilda åtgärder från statens sida
för att stimulera och främja utbildningsverksamheten på förevarande område
knappast torde bliva behövliga. I rådande läge är utskottet emellertid berett
tillstyrka, att statsbidrag fortsättningsvis må utgå till frivilliga automobilkårens
verksamhet. Utskottet har icke haft något att erinra mot den för
nästa budgetår för ändamålet äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Bidrag till frivilliga automobilkåren
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 12 000 kronor.

53:o) Armén: Bidrag till frivilliga motorcykelkåren. Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet
i krig. Armén: Frivilliga djursjukvården i krig. På därom av Kungl.
Majit gjorda framställningar (punkterna 55—57, s. 118 och 119) och under erinran,
att för här ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår anvisats
samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Armén: Bidrag till frivilliga motorcykelkåren ett anslag
av 10 000 kronor;

b) till Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig ett anslag
av 20 000 kronor;

c) till Armén: Frivilliga djursjukvården i krig ett anslag av
8 000 kronor.

54:o) Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 58, s. 119—123) att till Armén: Frivilliga skytteväsendets
befrämjande för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 1250 000
kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1225 000
kronor eller samma belopp, till vilket anslaget genomsnittligt beriiknats under

Bihang till riksdagens protokoll 1944 . 6 sami. Nr 4. 513 44 3

Utskottet.

34

Statsutskottets utlåtande nr 4.

TJtskottet.

uppsättningsperioden 1942/47. Anslaget har disponerats nied 1 140 000 kronor
såsom bidrag åt skytteförbundens överstyrelse, skytteförbunden och skytteföreningarna,
med 50 000 kronor till skjutbanors underhåll samt med 35 000
kronor såsom bidrag åt Svenska pistolskytteförbundet och Svenska sportsky
ttef örbundet.

Departementschefen har för nästa budgetår icke ifrågasatt ändrad fördelning
av anslaget men däremot ansett bidraget åt skytteförbundens överstyrelse,
skytteförbunden och skytteföreningarna böra höjas till 1 165 000 kronor.

Den av departementschefen verkställda beräkningen av skytteanslaget
och den föreslagna fördelningen därav å de olika organisationerna ha icke givit
utskottet anledning till erinran. Utskottet, som alltså tillstyrker det äskade
anslaget, vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår
innebär en höjning med 25 000 kronor, får alltså hemställa,

att riksdagen må till Armén: Frimlliga sJcytteväsendets befrämjande
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 1 250 000
kronor.

55:o) Armén: Bidrag till skjutbanors ordnande. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 59, s. 123 och 124) att till Armén: Bidrag till skjutbanors
ordnande för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 200 000
kronor.

Vidare har uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första
kammaren av herr JR. Lindström m. fl. (I: 116) och den andra inom andra
kammaren av herr C. Lindberg m. fl. (II: 135) hemställts, att riksdagen mätte,
utöver vad i 1944 års statsverksproposition föreslås, till skjutbanors ordnande
inom det frivilliga skytteväsendet bevilja ett reservationsanslag av
350 000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen I: 116.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 250 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
100 000 kronor för år.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 har skytteförbundens överstyrelse
för nu ifrågavarande ändamål begärt ett anslag av 250 000 kronor.
Arméförvaltningen har framhållit, att anslaget till bidrag till skjutbanors
ordnande syntes böra tagas i anspråk uteslutande för utförande av bananläggningar,
samt hemställt, att för nästa budgetår ett anslag av 250000
kronor måtte anvisas.

Departementschefen har med avseende å anslagsberäkningen anfört, bland
annat, följande.

Då det i försvarsbeslutet härför beräknade beloppet, 500000 kronor för
femårsperioden 1942/47, redan överskridits, kan det ifrågasättas, huruvida
fortsatt anslag bör anvisas till förevarande ändamål. Enär emellertid ett

Statsutskottets utlåtande nr 4.

35

stort antal skjutbanor under rådande beredskapsförhållanden hårt anlitats
av beredskapsförband och hemvärn samt behov därigenom uppkommit av
iståndsättningsarbeten utöver de normalt erforderliga, torde fortsatt medelsanvisning
icke kunna undvikas i varje fall så länge förstärkt försvarsberedskap
är anbefalld. Med hänsyn till de avsevärda belopp, som under
de senaste åren anvisats för ändamålet, kan jag dock icke tillstyrka, att för
nästa budgetår anvisas större anslag än 200 000 kronor. Ehuru denna
medelsanvisning delvis har sin grund i beredskapsförhållandena, synes den
omständigheten att anslaget icke kan bindas för användning enbart för de
av beredskapsövningar direkt föranledda iståndsättningsarbetena m. m. motivera,
att anslaget inräknas i den genom 1942 års försvarsbeslut godkända
kostnadsramen för försvarsväsendet.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har skytteförbundens överstyrelse
med hänsyn till de alltjämt föreliggande stora behoven av bidrag
till skjutbanors anordnande begärt ett anslag av 250 000 kronor, vilket
belopp tillstyrkts av arméförvaltningen. Enligt vad utskottet under hand
från överstyrelsen inhämtat föreligga för närvarande ansökningar örn bidrag
till ett sammanlagt belopp av 475 000 kronor. De stegrade anslagskraven
bero förutom på ökad tillströmning av skyttar på att ett stort antal skjutbanor
under rådande beredskapsförhållanden hårt anlitats av beredskapsförband
och hemvärn, varför iståndsättningsarbeten utöver de normalt erforderliga
blivit nödvändiga. Utskottet har vid sin behandling av denna
anslagsfråga och därunder inhämtade upplysningar kommit till den bestämda
uppfattningen, att en något större medelsanvisning än den av
Kungl. Majit äskade torde vara oundgängligen erforderlig för att icke
skytterörelsen i brist på tillfredsställande skjutbanor skall nödgas inskränka
sin verksamhet. Vid avvägningen av anslagets storlek har utskottet med
hänsyn till nödvändigheten av största möjliga återhållsamhet i budgetutgifterna
funnit sig icke kunna tillstyrka det av motionärerna föreslagna
beloppet utan ansett sig böra stanna vid ett anslag av 250 000 kronor
eller alltså samma belopp, som överstyrelsen äskat.

Under åberopande av det anförda får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag samt
motionerna I: 116 och lii 135, till Armén: Bidrag till skjutbanors
ordnande för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kronor.

56:o) Armén: Understöd åt vissa föreningar m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 60, s. 124 och 125) att till Armén: Understöd åt vissa föreningar
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 22 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 20 000
kronor.

Med hänsyn till arten av Stockholms underofficerssällskaps verksamhet
samt sällskapets enligt inhämtad uppgift synnerligen ansträngda ekonomi

Utskottet.

36

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

har departementschefen ansett sig böra förorda, att för nästa budgetår under
förevarande anslag beräknas ett belopp om förslagsvis 2 000 kronor såsom
bidrag till sällskapet för förhyrande av samlingslokal. Anslaget bör med
hänsyn härtill höjas till 22 000 kronor.

Utskottet finner skäl föreligga för att Stockholms underofficerssällskap
erhåller bidrag för förhyrande av samlingslokal. Då utskottet icke haft
något att erinra mot storleken av det föreslagna bidraget liksom ej heller
mot beräkningen av anslaget i övrigt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Understöd åt vissa föreningar
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 22 000 kronor.

57:o) Armén: Bidrag till frivilliga tjänstehundväsendet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 61, s. 126), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Bidrag till frivilliga tjänstehundväsendet
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 3 000
kronor.

Marinen.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

58:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Beträffande Kungl. Maj.ts
framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 62) kommer utskottet
sedermera under riksdagen att avgiva utlåtande, vilket härftied

anmäles.

59:o) Marinen: Avlöningar till personal å övergångsstat. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 63, s. 127-—130) att till Marinen: Avlöningar till
personal å övergångsstat för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 565 000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
ett belopp av 670 000 kronor. Anslaget är beräknat sålunda: för avlöning
åt personal, som överförts till övergångsstat med tillämpning av kungörelsen
den 23 oktober 1925 (nr 429), 615 000 kronor, för avlöning av en vid kustartilleriet
kvarstående underofficer av 3:e graden 4 000 kronor, för löner och
tjänstgöringspenningar till ämneslärare upptagna å staten för viss personal
vid förutvarande skeppsgosseskolorna 22 000 kronor och för rörligt tillägg
30 000 kronor, tillhopa sålunda 671000 kronor, vilket belopp avrundats till
670000 kronor.

För nästa budgetår har departementschefen i enlighet med förslag av
marinförvaltningen beräknat posterna för avlöning till personal, som över -

Statsutskottets utlåtande nr 4.

37

förts å övergångsstat jämlikt 1925 års övergång sstatskungörelse, till 515 000
kronor respektive för avlöning till en kvarstående underofficer av 3:e graden
vid kustartilleriet till 4 000 kronor.

Vidkommande därefter de fyra till övergångsstat överförda ämneslärarna
vid förutvarande skeppsgosseskolorna har marinförvaltningen efter verkställd
utredning föreslagit, att det redan nu skulle fastslås, att de tre äldsta lärarna
icke böra komma i fråga för läraruppgifter vid marinen, medan frågan örn
den fjärde lärarens utnyttjande i marinorganisationen skulle bedömas först
i samband med prövningen av sjöförsvarets utbildningskommissions betänkande.
Departementschefen har för egen del funnit det lämpligast, att de
fyra lärarnas framtida ställning upptages till prövning i ett sammanhang,
sedan säkrare överblick vunnits rörande detaljutformningen av den civila
undervisningen vid marinen. Det har synts departementschefen böra få ankomma
på Kungl. Maj:t att härutinnan träffa avgörande. Därvid har förutsatts,
att, örn höjning av ifrågavarande lärares löneställning skulle befinnas
påkallad i anledning av ålagd undervisningsskyldighet, höjningen skall
kunna vidtagas genom särskilt tilläggsarvode att liksom lönen tills vidare
utgå från förevarande anslag. Anslagsposten har av departementschefen
i enlighet med marinförvaltningens förslag upptagits med ett oförändrat
belopp av 22 000 kronor.

Marinförvaltningen har vidare föreslagit, att på övergångsstat skall överföras
en marinläkare av l:a graden vid marinläkarkåren, tillika sjukhusläkare
vid marinens sjukhus i Karlskrona, enär denne icke beräknas kunna placeras,
när marinens sjukhus i Karlskrona kommer att nedläggas och sjukhusets
uppgifter i enlighet med beslut av 1943 års riksdag övertagas av ett
till länslasarettet i Karlskrona förlagt samarbetssjukhus. Departementschefen
har med anledning av marinförvaltningens ifrågavarande förslag uttalat,
att det för närvarande är svårt att bedöma, vid vilken tidpunkt marinens
sjukhus skall nedläggas, och är icke beredd att redan nu taga
ställning till frågan, enär det bör ytterligare undersökas, huruvida icke
ifrågavarande läkare skall kunna fortfarande utnyttjas i allmän tjänst, exempelvis
vid det nya samarbetssjukhuset i Karlskrona eller vid något av garnisonssjukhusen.
Därest det vid ytterligare undersökningar skulle visa sig
ofrånkomligt att under nästa budgetår överföra ifrågavarande läkare å övergångsstat,
har det synts departementschefen, att beslut om sådan åtgärd
bör få meddelas av Kungl. Maj:t. Anledning har synts departementschefen
saknas att av denna anledning nu verkställa uppräkning av förevarande
anslag.

Kostnaderna för rörligt tillägg hava för nästa budgetår uppskattats till i
runt tal 25 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget har alltså för nästa
budgetår beräknats till i avrundat tal 565 000 kronor.

Utskottet har icke har icke haft något att erinra mot den av departementschefen
verkställda beräkningen av medelsbehovet eller mot vad de -

Utskottet.

38

Statsutskottets utlåtande nr 4.

partementschefen i samband därmed anfört. Liksom under innevarande
budgetår bör det få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa stat för viss
personal vid de förutvarande skeppsgosseskolorna.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal å
övergångsstat för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 565 000 kronor.

60:o) Marinen: Avlöningar till personal å reservstat. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 64, s. 130 och 131), vilket i förhållande till det för
innevarande budgetår för ändamålet anvisade anslaget innebär oförändrat
anslagsbelopp och i förhållande till det i 1942 års försvarsbeslut för uppsättningsperioden
beräknade årliga medelsbehovet en ökning med 18 000
kronor, sammanhängande med den av 1943 års riksdag beslutade regleringen
av reservstatspersonalens löne- och pensionsförhållanden, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal å reservstat
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
60 000 kronor.

61 :o) Marinen: Avlöningar till personal i marinens reserver. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 65, s. 131—133) att till Marinen: Avlöningar till
personal i marinens reserver för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 815 000 kronor.

Förenämnda anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp
av 750 000 kronor och har i 1942 års försvarsbeslut beräknats till 512 000
kronor under uppsättningsperioden och till 910000 kronor vid genomförd
organisation. Till följd av de av 1943 års riksdag beslutade nja grunderna
för reservpersonalens avlöningsförmåner under tjänstgöring och att anslaget
jämväl skall bära de kostnader, som betingas av att pensionsavgången, förtidsavgången
eller i reserven utnämnd personal enligt vad som förutsatts
i 1942 års försvarsbeslut enligt eget åtagande fullgör ständig tjänstgöring,
har medelsbehovet för innevarande budgetår beräknats till 750000 kronor
och vid genomförd organisation till 1 150 000 kronor.

För nästa budgetår har marinförvaltningen icke föreslagit andra ändrade
grunder för beräknande av medelsbehovet under detta anslag än att ämbetsverket
hemställt örn ökning med 65 000 kronor för anordnande av en
kurs för utbildning av furirer till reservunderofficerare, vilken kurs beräknats
skola hava 35 elever från flottan och 17 från kustartilleriet. Marinförvaltningen
har vidare erinrat örn att enligt 1943 års riksdags beslut alla
marinunderingenjörer skola anses tillhöra reserven och avlönas med anlitande
av nu förevarande anslag. Kostnaderna härför och för arvoden
(stipendier) till mariningenjörsstipendiater beräknas till 48 000 kronor, vilket
belopp emellertid ingår i det beräknade medelsbehovet av 750 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

39

Departementschefen har liksom marinförvaltningen framhållit, att en tillförlitlig
anslagsberäkning icke torde kunna ske förrän efter en återgång till
normal budgetredovisning ägt rum. Mot marinförvaltningens förslag till
beräkning av anslagsbehovet har departementschefen icke haft något att
erinra. Den föreslagna kursen för utbildning av furirer till reservunderofficerare
har synts departementschefen erforderlig för att antalet reservunderofficerare
skall kunna uppbringas på avsett sätt. Departementschefen
har alltså i enlighet med marinförvaltningens förslag ansett anslaget böra
beräknas till (750 000 + 65 000 =) 815,000 kronor.

Då den verkställda beräkningen av förevarande anslag icke givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal i
marinens reserver för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 815 000 kronor.

62:o) Marinen: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställning rörande anslag för ifrågavarande ändamål (punkt
66) kommer utskottet att sedermera under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

63:o) Marinen: Ekiperingsersättningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 67, s. 134—136) att till Marinen: Ekiperingsersättningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

Förenämnda anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp
av 580 000 kronor och har i 1942 års försvarsbeslut beräknats till 685 000
kronor under uppsättningsperioden och till 795 000 kronor vid genomförd
organisation.

Från anslaget bestridas kostnaderna dels för ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag
till den aktiva personalen, dels ock för ekiperingshjälp till marineus
reservpersonal.

Vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår förutsätter departementschefen,
att de för innevarande budgetår fastställda grunderna för
reservpersonalens rätt till ekiperingshjälp böra givas fortsatt giltighet under
nästa budgetår. Detta innebär följande.

Ekiperingshjälp skall vid första anställning utgå med 700 kronor till
reservanställd officer och underofficer i kustartilleriets reserv, med 1000
kronor till annan reservanställd officer och underofficer samt reservanställd
mariningenjör, med 400 kronor till värnpliktsavgången officer och underofficer
i kustartilleriets reserv samt med 600 kronor till annan värnpliktsavgången
officer och underofficer ävensom värnpliktsavgången civilmilitär
personal. Vid befordran till kapten eller flaggunderofficer skall ekiperingshjälp
utgå med 150 kronor. Slutligen utgår enligt den 24 september 1943

Utskottet.

40

Statsutskottets utlåtande nr 4.

TJtskottet.

utfärdade bestämmelser ekiperingshjälp med 450 kronor till viss personal å
reservstat.

Vidare hava kostnader beräknats komma under nästa budgetår att uppstå
till följd av riksdagens år 1943 i anledning av Kungl. Majrts proposition nr
143 lämnade medgivande för Kungl. Maj:t att bereda vissa underofficerare
av 2:a graden i reserven kompensation för utlägg för kappa och sabel, som
de nödgats vidkännas vid befordran från flaggkorpral. Beslut i ärendet har
ännu icke meddelats av Kungl. Maj:t, men departementschefen har funnit
viss höjning av anslaget böra ske för bestridande av dessa kostnader. Jämväl
på grund av personalkadrarnas ökning är en höjning av anslagets belopp
för innevarande budgetår erforderlig. Departementschefen har beräknat den
erforderliga anslagshöjningen till 70 000 kronor, innebärande att anslaget för
nästa budgetår skulle uppföras med ett belopp av 650 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
verkställda beräkningen av medelsbehovet under förevarande
anslag och får alltså med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Ekigeringsersättningar för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga.

64:o) Marinen: De värnpliktigas avlöning. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 68) kommer utskottet
sedermera under riksdagen att avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

65:o) Marinen: Familjebidrag åt värnpliktiga. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 69, s. 136 och 137), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär en av ökat antal tjänstgöringsdagar
för värnpliktiga betingad höjning med 5 000 kronor och i förhållande
till i 1942 års försvarsbeslut såväl för uppsättningsperioden som för den
genomförda organisationen beräknat belopp en ökning med 40 000 kronor,
huvudsakligen sammanhängande med den av 1942 års riksdag beslutade
höjningen av familjebidragens belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Familjebidrag åt värnpliktiga
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 140 000
kronor.

Sjukvård.

66:o) Marinen: Sjukvård. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70,
s. 137—139) att till Marinen: Sjukvård för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av 320 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

41

För innevarande budgetår är förevarande anslag uppfört med ett belopp
av 300 000 kronor, och i 1942 års försvarsbeslut har medelsbehovet under
anslaget beräknats till 322 000 kronor under uppsättningsperioden och till
350 000 kronor vid genomförd organisation.

För nästa budgetår beräknar departementschefen i enlighet med förslag
av marinförvaltningen medelsbehovet under samma anslagsposter som under
innevarande budgetår. Anslagsposten för sjukvård och begravningshjälp för
värnpliktiga beräknas till 100 000 kronor eller 2 000 kronor högre än för
budgetåret 1943/44, beroende på ökat antal tjänstgöringsdagar för värnpliktiga.
För sjukvård och begravningshjälp m. m. enligt manskapsavlöningsreglementet
beräknas 9000 kronor mera än under innevarande budgetår,
vilket sammanhänger med ökningen av antalet beställningar för fast anställt
manskap. Anslagsposten för sjukvård och begravningshjälp enligt militära
avlöningsreglementet uppräknas för nästa budgetår från 49 000 kronor till
63 000 kronor, vilken uppräkning sammanhänger dels med ökningen av antalet
beställningshavare på aktiv stat, dels ock med att kostnaderna för sjukvård
till personal i arvodesbefattningar från och med nästa budgetår avses
skola bestridas med anlitande av denna anslagspost. Slutligen har posten
för sjukvård och begravningshjälp enligt militära icke-ordinariereglementet
ansetts dels kunna minskas med hänsyn till att förut beräknad överföring
av lönekostnader för icke-ordinarie personal från sakanslag till avlöningsanslag
icke kommit till stånd, dels ock böra ökas till följd av att kostnaderna
för sjukvård och begravningshjälp till viss personal vid marinens matinrättningar
skola bestridas med anlitande av denna anslagspost, sedan
ifrågavarande personal överförts till extra ordinarie anställning. Anslagsposten
har till följd härav för nästa budgetår beräknats till ett belopp av
12 000 kronor mot 15 000 kronor under innevarande år. Medelsbehovet under
anslaget skulle sålunda uppgå till ett sammanlagt belopp av 322 000 kronor,
vilket belopp av departementschefen föreslagits avrundat nedåt till 320 000
kronor, varvid hänsyn även tagits till det förhållandet, att vissa sjukvårdskostnader
i annat sammanhang föreslås överflyttade till sjökarteverkets omko
stnadsanslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Sjukvård för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor.

67:o) Marinen: Sjukvårdsmateriel. På därom av Kungl. Majit gjord framställning
(punkt 71, s. 139 och 140), vilken innebär en anslagsökning av
5 000 kronor i förhållande till innevarande budgetår eller samma medelsbehov
som det i 1942 års försvarsbeslut för den genomförda organisationen
beräknade, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Sjukvårdsmateriel för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

Utskottet.

42

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

68:o) Marinen: Bidrag till utbyggnad av länslasarettet i Karlskrona. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 72, sid. 140) att till Marinen: Bidrag
till utbyggnad av länslasarettet i Karlskrona för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 2 625 000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen 1943: 207 framlagda förslag
har riksdagen (skrivelse nr 336) dels beslutat, att marinens sjukhus i Karlskrona
skall nedläggas och sjukhusets uppgifter övertagas av ett till länslasarettet
i Karlskrona förlagt samarbetssjukhus, dels bemyndigat Kungl.
Maj:t att med Blekinge läns landsting träffa erforderliga avtal rörande ej
mindre utbyggande av länslasarettet i Karlskrona till samarbetssjukhus i
enlighet med vissa i propositionen angivna riktlinjer än även de mellan
landstinget och staten föreliggande ekonomiska och rättsliga frågorna i samband
med vården av militära patienter å länslasarettet.

Kungl. Maj:t har sedermera enligt beslut den 20 augusti 1943 godkänt
ett av marinförvaltningen ingivet förslag till avtal med landstinget, enligt
vilket —- på sätt i propositionen förutsatts — Kungl. Maj:t och kronan
förbundit sig att med ett sammanlagt belopp av 3 125 000 kronor deltaga i
bestridandet av kostnaderna för örn- och tillbyggnad av länslasarettet ävensom
att deltaga i bestridandet av kostnader för vissa inventarier m. m.

Under erinran örn att ett belopp av 500 000 kronor anvisats för ändamålet
under innevarande budgetår har departementschefen funnit återstoden
av det belopp, med vilket staten skall bidraga till kostnaderna för örn- och
tillbyggnad av länslasarettet, eller 2 625 000 kronor, böra ställas till förfogande
under nästa budgetår. Medel för statens andel i kostnaderna för
anskaffning av inventarier m. m. avses sedermera skola äskas.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag står i överensstämmelse med det
mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena sidan, och Blekinge läns landsting,
å andra sidan, träffade avtalet rörande örn- och tillbyggnad av länslasarettet
i Karlskrona i syfte att länslasarettet skall kunna ersätta marinens sjukhus
därstädes mot att staten bidrager till ifrågavarande byggnadsarbeten m. m.,
har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och får alltså
hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Bidrag till utbyggnad av
länslasarettet i Karlskrona för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 2 625 000 kronor.

Resor och militärtransporter.

69:o) Marinen: Inskrivnings- och färdkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 73, s. 141), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslagsbeloppet innebär en ökning med 25 000 kronor,
varav 10 000 kronor hänföra sig till ökning av antalet marinen tilldelade

Statsutskottets utlåtande nr 4.

43

värnpliktiga och 15 000 kronor till efter den 1 juli 1941 inträffade prisstegringar,
och under erinran att detta anslag i 1942 års försvarsbeslut beräknats
till 184000 kronor under uppsättningsperioden och till 200 000 kronor
vid genomförd organisation, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Inskrivnings- och färdkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 195 000
kronor.

70:o) Marinen: Reseersättningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 74, s. 141 och 142), innebärande i förhållande till löpande
budgetårs anslag en ökning med 35 000 kronor, som sammanhänger med
den fortsatta utbyggnaden av försvarsorganisationen och med inträffad prisstegring,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Reseersättningar m. m. för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.

Expenser m. m.

71:o) Marinen: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 75, s. 142—144) att till Marinen: Bränsle, lyse,
vatten, renhållning och tvätt för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 2 200 000 kronor.

Detta anslag är i riksstaten för budgetåret 1943/44 uppfört med 2 100 000
kronor. I 1942 års försvarsbeslut har anslaget beräknats till 1 976 000 kronor
under uppsättningsperioden och till 2 200 000 kronor vid genomförd organisation.

Marin förvaltningen har med hänsyn till den pågående utbyggnaden av
försvarsanstalterna samt tillkomsten av sjökrigsskolan och sjömansskolan
räknat med en anslagshöjning för nästa budgetår av 200 000 kronor. Departementschefen
har emellertid funnit anslagshöjningen kunna avsevärt begränsas.
Hedan vid beräkningen av innevarande års anslag har nämligen
hänsyn tagits till sjökrigsskolans nya etablissement, och bränslebesparande
åtgärder vid vissa värmeanläggningar hava också vidtagits, varjämte en
effektivisering av bränslekontrollen genomförts. Besparingar beräknas också
uppkomma genom centralisering av försvarets tvättinrättningar. Vidare
avser departementschefen föreslå, att marinförvaltningens omkostnadsanslag
i stiillet för nu förevarande anslag skall bära kostnaderna för uppvärmning
av marinledningens byggnad, vilket medför en minskning av medelsbehovet
under det nu förevarande anslaget med 42 000 kronor. A andra sidan har
departementschefen funnit anslaget beröras av vissa inträffade prisstegringar.
Med beaktande av samtliga dessa omständigheter har departementschefen
förordat, att förevarande anslag för nästa budgetår upptages
med ett belopp av 2 200 000 kronor, innebärande en anslagshöjning av

44

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

100 000 kronor. Av anslagets belopp anses 250 000 kronor såsom prisstegring
sedan den 1 juli 1941.

I likhet med departementschefen finner utskottet lämpligt, att uppvärmningskostnaderna
för marinledningens byggnad i framtiden belasta marinförvaltningens
omkostnadsanslag i stället för nu förevarande anslag.

Den av departementschefen verkställda beräkningen i övrigt av förevarande
anslag har icke givit utskottet anledning- till erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 2 200 000 kronor.

72:o) Marinen: Övriga expenser m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 76, s. 144 och 145) att till Marinen: Övriga expenser m. m. för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 465 000 kronor.

För detta ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår anvisat ett
belopp av 350 000 kronor. I 1942 års försvarsbeslut har medelsbehovet
under anslaget beräknats till under uppsättningsperioden 402 000 kronor och
vid genomförd organisation 460 000 kronor.

Marinförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under
anslaget till 468 000 kronor, vilket belopp dock icke motsvarar vad vederbörande
lokalmyndigheter ansett erforderligt. Departementschefen har funnit
den av marinförvaltningen föreslagna höjningen av anslaget erforderlig, dock
att anslagsbelöppet synts böra jämkas till 465 000 kronor. Av detta belopp
har departementschefen beräknat 80 000 kronor vara hänförliga till prisstegring
sedan den 1 juli 1941.

Med framhållande av nödvändigheten av att vederbörande myndigheter
så långt möjligt iakttaga sparsamhet med expensmedel, får utskottet tillstyrka
Kungl. Majis förslag och alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Övriga expenser m. m. för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 465 000
kronor.

73:o) Marinen: Publikationstryck. Kungl. Maji har föreslagit riksdagen
(punkt 71, s. 145—-148) att till Marinen: Publikationstryck för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

Förevarande anslag är för budgetåret 1943/44 uppfört i riksstaten med
ett belopp av 92 000 kronor eller samma belopp som det i 1942 års försvarsbeslut
under uppsättningsperioden beräknade. Vid genomförd organisation
har medelsbehovet under anslaget beräknats till 90000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

45

För budgetåret 1944/45 bär marinförvaltningen beräknat medelsbeliovet
under detta anslag till 92 000 kronor eller samma belopp som för innevarande
budgetår.

I detta sammanhang har departementschefen berört uppkommen fråga
rörande bibehållande av det s. k. kaserntryckeriet i Karlskrona. Med Kungl.
Maj:ts medgivande, som för budgetåret 1943/44 lämnats genom beslut den
26 mars 1943, drives detsamma för manskapskassans räkning. Manskapskassans
andel av behållna vinstmedel har dock genom nämnda beslut begränsats
till 15 procent.

I samband med den i annat sammanhang omförmälda utredningen rörande
ordnande av tryckeriverksamheten inom försvarsväsendet har övervägts jämväl
frågan örn kaserntryckeriets ställning. De sakkunniga ka utgått från att
kaserntryckeriet icke längre skall bedrivas för manskapskassans räkning. De
sakkunniga hade funnit, att tryckeriet vid ett förstatligande, som skulle
komma att medföra ökade administrations- och hyreskostnader, näppeligen
skulle komma att bliva vinstgivande. Att så kunnat ske hittills berodde på
att tryckeriet disponerat lokaler i örlogsstationens kaserner och för administrativa
uppgifter kunnat utnyttja personal vid stationen och manskapskassan.
Enligt de sakkunnigas mening borde tryckeriets inventarier överlåtas
på statens reproduktionsanstalt mot viss uppgiven ersättning.

I de över utredningens förslag avgivna yttrandena har anförts bland annat,
att ett nedläggande av kaserntryckeriet vore direkt oförmånligt för staten,
att tryckeriet givit allenast gynnsamma erfarenheter och att det i konkurrens
med andra företag i många fall erbjudit avsevärt lägre priser än dessa, att
de skäl, som anförts för en avveckling av tryckeriet, icke vore övertygande
samt att några olägenheter icke syntes förenade med att tryckeriet även i
fortsättningen dreves av manskapskassan. Å andra sidan ha statskontoret
och vissa organisationer förordat utredningens förslag örn tryckeriets nedläggande.

Föreståndaren för tryckeriet har uttalat, att utredningens förslag vore
byggt på verklighetsfrämmande antaganden. Den sannolika ökningen av
omkostnaderna vid ett förstatligande holle sig vid omkring 5 000 kronor för
år. Då den årliga nettovinsten även för framtiden kunde beräknas till 30 000
kronor, syntes betryggande marginal finnas. Den siffermässiga besparing,
verksamheten lämnade vid försvarets blankettryck, utgjorde cirka 45 (X)0
kronor årligen. Avvecklades företaget, förlorades givetvis dessa medel, vartill
komme den pension till personalen, som staten finge ikläda sig och som
kunde beräknas till omkring 12 000 kronor för år.

Departementschefen har icke blivit övertygad örn riktigheten av att under
nuvarande förhållanden nedlägga tryckeriet. Då några bestämdare slutsatser
icke synts kunna dragas rörande tryckeriets ekonomiska bärkraft under
normala förhållanden, har departementschefen funnit sig böra förorda, att
detsamma tillsvidare med Kungl. Maj:ts medgivande för ett eller två år i
sänder bibeliålles i manskapskassans regi, men att därvid i samverkan med

46

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

riksräkenskapsverket bokföringen vid tryckeriet skall ordnas på sådant sätt,
att noggranna självkostnadsberäkningar bliva möjliga.

Mot marinförvaltningens beräkning av medelsbehovet under anslaget till
publikationstryck för budgetåret 1944/45 har departementschefen icke haft
annat att erinra än att anslaget ansetts kunna avrundas nedåt till 90 000
kronor, av vilket belopp 14 000 kronor äro hänförliga till prisstegring sedan
den 1 juli 1941.

Mot beräkningen av medelsbehovet under detta anslag för budgetåret
1944/45 har utskottet icke funnit anledning till någon erinran.

Yidkommande frågan örn kaserntryckeriet i Karlskrona har utskottet
funnit tveksamhet kunna råda, huruvida tryckeriet bör bliva bestående och
alltjämt drivas för manskapskassans räkning. Under de av departementschefen
angivna förutsättningarna att bokföringen kommer att omläggas i
syfte att få till stånd noggranna självkostnadsberäkningar, finner utskottet
hinder dock icke böra möta, att tryckeriet må med Kungl. Maj:ts medgivande
för ett eller två år i sänder bibehållas i manskapskassans regi. Utskottet
förutsätter emellertid, att riksdagen sedermera skall bliva satt i tillfälle att
ånyo pröva frågan, sedan bokföringen blivit så omlagd, att ett närmare bedömande
av företagets ekonomiska bärighet blir möjligt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Publikationstryck för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

Mathållning.

74:o) Marinen: Mathållning. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
78, s. 148—150) att till Marinen: Mathållning för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor.

Anslaget till marinens mathållning är för innevarande budgetår uppfört
i riksstaten med samma belopp som det nu äskade. Anslaget för innevarande
budgetår beräknades av marinförvaltningen på grundval av en portionskostnad
av 1 krona 50 öre vid tjänstgöring i land och 2 kronor 28 öre
vid tjänstgöring ombord, varvid i fråga örn landportionskostnaden 1 krona
38 öre beräknades motsvara normalportionen samt återstoden, 12 öre, övriga
mathållningskostnader. Härutöver beräknades ett belopp av 576 545 kronor
till bestridande av avlönings- m. fl. kostnader för viss civil personal vid
marinens matinrättningar samt 1200 000 kronor för mässpenningar. Med
hänsyn till beslutad nedsättning av utgående kontant ersättning för ölportion
fann Kungl. Maj:t vid beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret
1943/44 en utgiftsbegränsning av omkring 200000 kronor bliva möjlig, och
jämväl de beräknade kostnaderna för den civila personalen syntes kunna nedsättas
med 70 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

47

För nästa budgetår har marinförvaltningen beräknat landportionspriset
på samma sätt som under innevarande budgetår, och skeppsportionspriset
har beräknats kunna, med hänsyn till Kungl. Maj:ts beslut den 27 november

1942 rörande ersättning för ölportion, minskas med 10 öre till 2 kronor 18
öre, vilket sistnämnda pris dock borde beräknas till 2 kronor 12 öre vid
bifall till ett av ämbetsverket den 7 juli 1943 avgivet förslag angående måltidsdryck
vid utspisning av skeppsportion. I avvaktan på Kungl. Maj:ts
beslut hade ämbetsverket dock räknat med ett skeppsportionspris av 2 kronor
18 öre. Antalet tjänstgöringsdagar, som skall läggas till grund för anslagsberäkningen,
har marinförvaltningen beräknat till 5 130 400, varav 3 680 400
i land och 1450 000 ombord.

Kostnaderna för avlöning till viss manlig civil personal vid matinrättningar,
som alltjämt skola belasta mathållningsanslaget, hava beräknats till
98 700 kronor. Avlöningskostnaderua för den kvinnliga personalen vid matinrättningarna
hava däremot beräknats skola belasta förslagsanslaget till avlöningar
till aktiv personal m. il.

Kostnaderna för mässpenningar hava av marinförvaltningen beräknats till
1350 000 kronor för nästa budgetår. Ökningen av dessa kostnader sammanhänger
med beräknad ökning av fartygsrustningarna och med flaggkorpralernas
fortsatta uppgående i underofficersgraden.

Enligt marinförvaltningens beräkningar skulle medelsbehovet i sin helhet
under nästa budgetår uppgå till i avrundat tal 10 130 000 kronor.

Departementschefen har funnit sig böra godtaga marinförvaltningens
förslag i fråga örn beräkningen av landportionspriset. Ej heller det beräknade
skeppsportionspriset, 2 kronor 18 öre, har föranlett någon departementschefens
erinran. Departementschefen förutsätter emellertid, att Kungl.
Maj: t skall äga meddela ändrade bestämmelser rörande anslagets disposition,
örn Kungl. Maj:t i anledning av marin förvaltningens förslag den 7 juli

1943 angående måltidsdryck vid utspisning av skeppsportion, vilket förslag
ännu icke slutligt prövats, kommer att meddela beslut av sådan innebörd,
att skeppsportionspriset kan beräknas till lägre belopp. Det av marinförvaltningen
beräknade antalet tjänstgöringsdagar har av departementschefen
minskats med 27 000, motsvarande det antal tjänstgöringsdagar, som beräknats
för sjökarteverkets fartyg. Detta medför minskat medelsbehov under
detta anslag och en motsvarande ökning av medelsbehovet under sjökarteverkets
omkostnadsanslag.

Kostnaderna för avlöning till köks- och servisbiträden vid försvarets matinrättningar
skola från och med nästa budgetår överföras till avlöningsanslag.
Departementschefen har funnit möjligt att vidtaga viss nedskärning
av de av marinförvaltningen beräknade kostnaderna för avlöningar till den
manliga civila personalen vid marinens matinrättningar och för mässpenningar.

I anslutning till d^ssa jämkningar har departementschefen funnit anslaget
för nästa budgetår kunna uppföras med oförändrat belopp, 10 000 000 kronor,
av vilket belopp 480 000 kronor anses hänförliga till prisstegring sedan den
1 juli 1941.

48

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet tiar icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
verkställda beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag
för budgetåret 1944/45 eller mot vad departementschefen i samband därmed
anfört. Kyngl. Majit bör alltså, örn den av marinförvaltningen gjorda framställningen
örn utfärdande av nya bestämmelser rörande måltidsdryck för
personal med sjötjänstgöring vinner Kungl. Majlis bifall, äga meddela de
ändrade bestämmelser rörande anslagets disposition, som på grund därav
kunna befinnas erforderliga.

Under erinran örn att kostnaderna under anslaget i 1942 års försvarsbeslut
på grundval av prisläget den 1 juli 1941 beräknades till 9 894 000
kronor under uppsättningsperioden och till 11420 000 kronor vid genomförd
organisation, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen-. Mathållning för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor.

Intendenturmateriel m. m.

75:o) Marinen: Beklädnad. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 79, s. 151), vilket innebär en av ökat antal tjänstgöringsdagar betingad
höjning med 25 000 kronor i förhållande till innevarande budgetårs
anslagsbelopp och i övrigt samma grunder för anslagsberäkningen som för
arméns motsvarande anslag, får utskottet — under erinran att anslaget i
1942 års försvarsbeslut beräknats till 4 335 000 kronor under uppsättningsperioden
och till 4 620 000 kronor vid genomförd organisation — hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Beklädnad för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 4 325 000 kronor.

76:o) Marinen: Kasern- och förplägnadsutredning m. m. Kungl. Majit bär
föreslagit riksdagen (punkt 80, s. 152—154) att till Marinen: Kasern- och
förplägnadsutredning m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor.

Nu förevarande anslag är i riksstaten för budgetåret 1943/44 uppfört med
ett belopp av 580 000 kronor, och i 1942 års försvarsbeslut har räknats med
ett anslagsbehov av 522 000 kronor under uppsättningsperioden och 510 000
kronor vid genomförd organisation.

För nästa budgetår har departementschefen i enlighet med förslag av
marinförvaltningen beräknat anslaget efter ett dagskostnadsbelopp av 16 öre
i stället för under innevarande budgetår beräknade 15 öre. Höjningen är
föranledd av dels uppkommet behov att tillhandahålla handdukar åt sjökommenderat
manskap, dels ock inträffad prisstegring. Vid höjning av dagskostnadsbeloppet
beräknas inom anslaget kunna utan ytterligare höjning
rymmas vissa kostnader för avlöning till icke-ordinari^ personal, vilka kostnader
för innevarande budgetår beräknats såsom en särskild post, upptagen
med 10 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

49

Kostnaderna för musikmateriel, vilka för innevarande budgetår beräknats
till 12 800 kronor, hava av departementschefen upptagits till ett belopp av
15000 kronor för nästa budgetår.

Antalet tjänstgöringsdagar har beräknats till 1 960 000 vid flottan och till
1 823 400 vid kustartilleriet. Det belopp, varmed anslaget kan reduceras på
grund av att visst manskap själv ombesörjer sin inkvartering, har oförändrat
beräknats till 20 000 kronor.

Departementschefen har sålunda beräknat anslagsbehovet till (3 783 400
X 0,16 — 20 000 + 15 000=) 600 344 kronor, vilket belopp avrundats till
600 000 kronor. Av detta belopp anses 27 000 kunna hänföras till prisstegring
sedan den 1 juli 1941.

Då den av departementschefen gjorda beräkningen av medelsbehovet
under förevarande anslag icke givit utskottet anledning till någon erinran,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen''. Kasern- och förplägnadsutreldning
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 600 000 kronor.

77:o) Marinen: Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 81, s. 154—159) att till Marinen:
Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m. för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 3 970 000 kronor.

I 1942 års försvarsbeslut har beräknats, att under uppsättningsperioden
ett sammanlagt belopp av 8 550 000 kronor skall anvisas för engångskostnader
för anskaffning av intendenturmateriel m. m. Av nämnda belopp ha
under budgetåret 1942/43 anvisats 14 000 kronor och för budgetåret 1943/44
3 450 000 kronor. Under budgetåren 1944/45—1946/47 skulle sålunda återstå
att anvisa ytterligare 5 086 000 kronor. Härtill skulle komma det belopp,
som ytterligare kan visa sig erforderligt på grund av inträffade prisstegringar.

För nästa budgetår har marinförvaltningen hemställt örn anvisande av ett
belopp av 4 061 000 kronor och därvid närmare angivit de olika ändamål,
för vilka anslaget skulle användas. Ämbetsverket har därvid angivit beräknade
prisstegringar men förklarat, att frågan, huruvida vissa av ämbetsverket
angivna av prisstegringar icke betingade kostnadsökningar kunde
rymmas inom försvarsbeslutets kostnadsram, syntes få upptagas till behandling
i samband med slutlig beräkning av anslagsbehoven för senare delen
av femårsperioden, då de verkliga utgifterna bättre kunde överblickas.

I anslutning till marinförvaltningens medelsäskanden bär departementschefen
beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till engångskostnader för
anskaffning av intendenturmateriel m. m. i enlighet med följande.

Marinförvaltningen har upptagit medelsbehovet för inventarier för vissa
sjukvårdslokaler till 70 000 kronor och beräknar, att ytterligare medel under

Bihang till riksdagens protokoll 1944. <i sami. Nr 4. »is 44 4

Utskottet.

50

Statsutskottets utlåtande nr 4.

femårsperioden ej skola befinnas erforderliga, varför anslagsbehovet i denna
del skulle komma att överensstämma med vad i försvarsbeslutet beräknats.
Med hänsyn härtill har departementschefen icke haft något att erinra mot
marinförvaltningens förslag.

Vad därefter angår medelsbehovet för beklädnad m. m. har departementschefen
först berört frågan örn tillhandahållande av nattdräkter för manskap
ombord å flottans fartyg. Denna fråga har upprepade gånger varit föremål
för prövning inom marinförvaltningen, men ämbetsverket har av ekonomiska
skäl icke ansett sig böra göra framställning i ämnet. Vid förläggning ombord
kunna med hänsyn till förläggningsförhållandena lakan som regel icke användas.
Manskapet erhåller därför endast filtar och kuddar. Det är givetvis
tillåtet att använda egna nattkläder, men flertalet av manskapet torde av ekonomiska
eller andra skäl underlåta detta. Kostnaderna för tillhandahållandet
av nattdräkter till manskap, som tjänstgör ombord å flottans fartyg, lia nu
av marinförvaltningen beräknats till 130 000 kronor. Ehuru dessa kostnader
icke tagits i beräkning i samband med försvarsbeslutet, har departementschefen
funnit sig med hänsyn till de hygieniska olägenheter, som vållas av
de nuvarande förhållandena, böra förorda, att medel för ändamålet beräknas
för nästa budgetår. Vad angår medelsbehovet i övrigt för beklädnad m. m.
framgår av marinförvaltningens utredning, att det totala medelsbehovet
under femårsperioden 1942/47 beräknas komma att med 220 000 kronor överstiga
de i försvarsbeslutet för ändamålet upptagna kostnaderna. Kostnadsökningen
angives främst hänföra sig till det med den nya kustartilleriuniformen
sammanhängande behovet av ökad fältmässig utrustning. Enligt vad
departementschefen erfarit har marinförvaltningen härvid tillämpat beräkningsgrunder
som avvika från de av arméförvaltningen tillämpade. Anledning
till avvikelse från sistnämnda beräkningsgrunder har icke synts departementschefen
föreligga, och departementschefen har därför förutsatt, att marinförvaltningen
vid upprättandet av den slutliga anskaffningsplanen för beklädnad m. m.
utgår från arméförvaltningens beräkningsgrunder. Enär emellertid, enligt vad
som upplysts från marinförvaltningen, anskaffningskostnaderna, örn dessa
grunder tillämpas, icke torde komma att mera avsevärt avvika från det av
marinförvaltningen angivna beloppet, har departementschefen funnit sig för
närvarande icke böra rikta erinran mot detsamma. Eör nästa budgetår bär
marinförvaltningen ansett ett belopp av 2 900 000 kronor erforderligt. Med
hänsyn till angelägenheten av att beklädnadsanskaffningen sker i takt med
personalökningarna har departementschefen icke haft något att erinra mot
att sistnämnda belopp upptages under förevarande anslag för nästa budgetår.
Departementschefen har emellertid förutsatt, att marin förvaltningen
skall vidtaga alla nödiga åtgärder i syfte att begränsa medelsbehovet för
beklädnad till det i försvarsbeslutet beräknade beloppet.

Jämväl i fråga örn anskaffning av kasernutredning och inventarier för expeditioner,
skollokaler, mässar m. m. har marinförvaltningen räknat med merkostnader,
uppgående till 230 000 kronor för hela femårsperioden, i förhållande
till vad som i försvarsbeslutet förutsatts. Anledningen härtill har

Statsutskottets utlåtande nr 4.

51

angivits vara — förutom svårigheten att utan exakt utformning av byggnadsprogrammet
tillförlitligt beräkna medelsbehovet — att byggnadsprogrammet
såvitt avser ordnandet av vissa förläggningsfrågor i Karlskrona erhållit en
annan utformning än som i försvarsbeslutet förutsatts, ävensom att vissa
byggnadsobjekt tillkommit utöver de i försvarsbeslutet upptagna. För nästa
budgetår har marinförvaltningen äskat 942 000 kronor, varav 195 000 kronor
hänförts till prisstegring sedan den 1 jirli 1941. För egen del har departementschefen
framhållit, att de av marinförvaltningen anförda skälen visserligen
talade för en vidgning av den för ändamålet angivna kostnadsramen,
men med hänsyn till angelägenheten att i görligaste mån begränsa kostnadsökningarna
har departementschefen funnit sig icke kunna tillstyrka anvisande
av så stort belopp som av ämbetsverket föreslagits. Med iakttagande
av särskild sparsamhet och utnyttjande i görligaste mån av redan befintliga
inventarier har ett belopp av 850 000 kronor, varav 175 000 kronor torde
kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941, synts departementschefen
vara tillräckligt för nästa budgetår. Departementschefen har därvid
utgått från att det skall bliva marinförvaltningen möjligt att genom fortsatta
besparingsåtgärder nedbringa det totala medelsbehovet under femårsperioden
för kasernutredning och inventarier i övrigt, beräknat enligt prisläget den 1 juli
1941, till högst 1900 000 kronor, innebärande en ökning i förhållande till
försvarsbeslutets kostnadskalkyler med i runt tal 150 000 kronor.

Mot det av marinförvaltningen anmälda medelsbehovet för täckande av
prisstegring å förplägnadsutr edilin g, 19 000 kronor, har departementschefen
icke framställt någon erinran.

I anslutning till det anförda har departementschefen således uppskattat
medelsbehovet under anslaget till (70 000 + 130 000 + 2 900 000 + 850 000 +
19 000 =) 3 969 000 kronor eller i avrundat tal 3 970 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
verkställda beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår under
ifrågavarande anslag. I likhet med departementschefen finner utskottet
sig böra understryka vikten av att största möjliga sparsamhet iakttages vid
anskaffning av kaserninventarier och annan intendenturmateriel.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Engångskostnader för anskaffning
av intendenturmateriel m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 3 970 000 kronor.

Undervisning och övningar.

78:o) Marinen: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 82, s. 159—161), vilket i förhållande till det för löpande budgetår
för ändamålet anvisade anslaget innebär en höjning med 35 000 kronor,
vilken höjning väsentligen är liänförlig till konsekvenserna av den i

Utskottet.

52

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

försvarsbeslutet fastställda nja utbildningsorganisationen för fast anställt
manskap, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Undervisningsmateriel m. m.
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 140 000
kronor.

79:o) Marinen: Vissa kostnader för marinens utbildningsanstalter, särskilda
utbildningskurser m. m. Kungl. Majt har föreslagit riksdagen (punkt 83, s.
161—163) att till Marinen: Vissa kostnader för marinens utbildningsanstalter,
särskilda utbildningskurser m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 210 000 kronor.

Motsvarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår under benämningen
»Marinen: Vissa kostnader för de fasta undervisningsverken,
särskilda utbildningskurser m. m.» uppfört med ett belopp av 190000 kronor,
och i 1942 års försvarsbeslut har anslaget beräknats till 180000 kronor
under uppsättningsperioden samt till 210 000 kronor vid genomförd organisation.

För nästa budgetår är en ökning av anslagsbeloppet erforderlig till följd
av den pågående omorganisationen av marinens utbildningsverksamhet.
Marinförvaltningen har räknat med ett medelsbehov av 211250 kronor,
varav emellertid 22 500 kronor beräknas för vissa kostnader för sjömilitära
kurser för personal ur handelsflottan m. m. samt för en marinläkarkurs,
vilka icke förutsetts i försvarsbeslutet. Departementschefen har funnit
medelsbehovet böra begränsas till 210000 kronor, varav 10 000 kronor anses
kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941.

Utskottet, som tillstyrker det under förevarande punkt äskade anslaget,
hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Vissa kostnader för marinens
utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser m. m. för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 210 000 kronor.

80:o) Marinen: Flottans övningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 84, s. 163—166) att till Marinen: Flottans övningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 21 700 000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget
med 12 300 000 kronor.

I fråga örn beräkningen av anslaget för nästa budgetår har departementschefen
i likhet med chefen för marinen och marinförvaltningen framhållit,
att det under rådande förhållanden är förenat med stora svårigheter att med
högre grad av säkerhet beräkna merkostnaderna på grund av prisstegringar,
enär merkostnaderna främst hänföra sig till priset på brännolja, vilket under

Statsutskottets utlåtande nr 4.

53

de senaste åren tluktuerat avsevärt oell bland annat är beroende av en
sådan osäker faktor som lejdtrafikens upprätthållande. Departementschefen
har funnit lämpligast att beräkna prisstegringen på grundval av medelkostnaden
för de av marinen under det senaste året inköpta brännoljorna. Med
utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941 har departementschefen ansett
sig böra räkna med ett medelsbehov under anslaget av 13 000 000 kronor
mot av marinförvaltningen föreslagna 13 143 000 kronor. Genomsnittskostnaden
för uppsättningsperioden har i 1942 års försvarsbeslut beräknats till
13 250000 kronor. Med den angivna beräkningsgrunden för prisstegring
har härav föranledd kostnad beräknats till 8 700 000 kronor. Medelsbehovet
under anslaget har alltså av departementschefen för nästa budgetår beräknats
till 21 700 000, innebärande en anslagsökning i förhållande till innevarande
budgetår med 9 400 000 kronor, väsentligen föranledd av prisstegringar.

Departementschefen har förutsatt, att förutvarande anslag skall ställas
till marinförvaltningens förfogande endast i den mån så påkallas med hänsyn
till det under nästa budgetår aktuella prisläget å brännoljor. Vid
sänkning av oljepriserna under den beräknade nivån skall uppkommande
reservation beaktas vid beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1945/46.
En motsvarande anordning har även förutsatts beträffande flygvapnets övningsanslag.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
till grund för anslagsberäkningen lagda prisnivån för brännoljor eller
mot det av departementschefen uppgivna medelsbehovet under anslaget.
Den förutsatta anordningen beträffande anslagets disposition i syfte att anpassa
medelsåtgången med hänsyn till det aktuella prisläget å brännoljor
finner utskottet lämplig.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Flottans övningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 21 700 000
kronor.

81:o) Marinen: Kustartilleriets övningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 85, s. 166 och 167), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär en ökning med 50 000 kronor, som är
föranledd av den utökade organisationen av kustartilleriförsvaret, och med
förmälan, att anslaget i 1942 års försvarsbeslut beräknats till 1 893 000 kronor
under uppsättningsperioden och till 2 375 000 kronor vid genomförd organisation
samt att av det för nästa budgetår äskade anslagsbeloppet 100 000
kronor anses hänförliga till prisstegring sedan den 1 juli 1941, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Kustartilleriets övningar för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 2 050000
kronor.

Utskottet.

54

Statsutskottets utlåtande nr 4.

82:o) Marinen: Studiestipendier. Med tillstyrkande av bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 86, s. 168 och 169) oell under erinran, att anslaget
avses till stipendier åt underofficerare och underbefäl för studier för inträde
vid sjökrigsskolan samt att anslaget kommer att utgå ur riksstaten, sedan
underbefäl från marinen fått tillfälle genomgå försvarets läroverk, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Studiestipendier för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 kronor.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.

83:o) Marinen: Fartygsbyggnader för flottan. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 87, s. 169—174) att dels till Marinen: Fartygsbyggnader
för flottan för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 34 000 000
kronor, dels ock besluta, att det belopp, som ännu icke disponerats av de
av 1939 års riksdag anvisade anslagsmedlen till påbörjande av två kustförsvarsfartyg
(reservationsanslaget till Flottans ersättningsbyggnad, 1939/40
IY. E. 31), skall tillgodoföras nämnda anslag.

Departementschefen har inledningsvis erinrat örn innebörden av den av
1942 års riksdag antagna planen för fartygsbyggnader för flottan under femårsperioden
1942/47 och örn sedermera beslutade jämkningar i denna plan.
I samband härmed har departementschefen även erinrat örn att den av 1942
års riksdag beräknade kostnadsramen för det då beslutade nybyggnadsprogrammet,
180 000 000 kronor, genom beslut vid 1943 års riksdag ökats med
det belopp av 700 000 kronor, som vid utgången av budgetåret 1942/43 beräknades
kvarstå odisponerat av de av 1939 års riksdag anvisade anslagsmedlen
till påbörjande av två kustförsvarsfartyg.

Medelsbehovet för fartygsbyggnader för flottan under femårsperioden
1942/47 tillgodoses genom s. k. kvotanslag, vilka under femårsperioden må av
Kungl. Majit överskridas inom ramen av det totalbelopp, som avsetts för
sådant ändamål under femårsperioden. Beslut örn sådana anslagsöverskridanden
ha meddelats såväl för budgetåret 1942/43 som för innevarande budgetår.
För budgetåret 1942/43 har anslaget varit uppfört i riksstaten med ett
belopp av 32 800 000 kronor, och för budgetåret 1943/44 är anslaget upptaget
med 40 000 000 kronor.

Enligt hittills under femårsperioden 1942/47 av Kungl. Majit meddelade
beslut äger marinförvaltningen utföra fartygsbyggnader för flottan och vidtaga
därmed sammanhängande åtgärder för en kostnad av tillhopa 108 960 000
kronor. I detta belopp ingå vissa merkostnader på grund av prisstegring efter
den 1 juli 1941. Däremot ha i detta belopp icke inräknats vissa andra kostnader
för fartygsbyggnader under femårsperioden, vilka enligt de vid 1942
års riksdag antagna grunderna icke skola belasta den i försvarsbeslutet
beräknade kostnadsramen och därför icke skola bestridas från anslaget till

Statsutskottets utlåtande nr 4.

55

fartygsbyggnader för flottan, såsom för nybyggnad av jagare som ersättning
för de hösten 1941 förolyckade, ombyggnad av äldre krigsfartyg m. m.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 har marinförvaltningen
beräknat medelsbehovet under förevarande anslag till 37 650 000 kronor,
varvid förutsatts, att beloppet skulle användas till fortsättande av byggandet
av de båda kryssarna och en större jagare, till påbörjande av den andra större
jagaren och ett övningsfartyg ävensom till konstruktionsarbeten för nya
fartyg.

Under erinran örn det av 1943 års riksdag fattade beslutet örn att kostnadsramen
för fartygsbyggnader för flottan må ökas med det beräknade beloppet
av 700 000 kronor, som vid utgången av budgetåret 1942/43 ännu icke
disponerats av de av 1939 års riksdag anvisade anslagsmedlen till påbörjande
av två kustförsvarsfartyg har departementschefen anmält, att marinförvaltningen
sedermera uppgivit, att utöver förut anmälda 700 000 kronor kvarstode
ytterligare 2 044 697 kronor å anslaget till kustförsvarsfartygen. Denna
behållning å anslaget hade uppkommit, bland annat, genom återbetalning till
marinförvaltningen från aktiebolaget Bofors av ett erhållet förskottsbelopp
av 750 000 kronor.

Departementschefen har uttalat, att det beslutade fartygsbyggnadsprogrammet
bör under nästa budgetår planenligt fullföljas utom i vad gäller
byggandet av ett i fartygsbyggnadsplanen ingående segelfartyg, vilket avsetts
för flottans manskapsutbildning och i försvarsbeslutet beräknats draga en
kostnad av 1300 000 kronor. Frågan örn detta fartygsbygge har nämligen
numera kommit i annat läge. Sjöförsvarets utbildningskommission har funnit
detsamma icke böra komma till utförande, utan förordat, att det ersättes med
erforderligt antal mindre båtar, avsedda för rodd och segling. Ehuru utbildningskommissionens
betänkande ännu icke slutprövats har departementschefen,
bland annat, på grund av att det beslutade segelfartyget numera
icke kan anskaffas för det beräknade beloppet, räknat med att det
icke bör komma till utförande. I stället räknas med anskaffning av ett antal
mindre båtar för segling och rodd, avsedda att under utbildningen bibringa
manskapet viss grad av sjömanskap. Därest det skulle visa sig erforderligt
att redan under nästa budgetår anskaffa båtmateriel för dylik utbildning
bör det, framhåller departementschefen, få ankomma på Kungl. Majit att
med anlitande av förevarande anslag inom viss angiven kostnadsram, förslagsvis
500 000 kronor, verkställa den anskaffning av mindre fartyg, som
kan befinnas erforderlig.

Under erinran örn att i enlighet med 1943 års riksdags beslut ett belopp
av 115 000 kronor beräknades för vissa konstruktionsändringar å ubåtar under
fartygsbyggnadsanslaget för innevarande budgetår har departementschefen
räknat med att 30 000 kronor böra avses för samma ändamål under nästkommande
budgetår.

I enlighet med av 1942 års riksdag fattat beslut skola, har departementschefen
vidare erinrat, medel, som inflyta vid försäljning av flottan eller kust -

56

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

artilleriet tillhörande utrangerad fartygs- och båtmateriel tillgodoföras dessa
anslag. I den mån medel sålunda tillföras fartygsbyggnadsanslagen, kan alltså
behovet av nya anslag för fartygsbyggnader i motsvarande mån nedbringas.

Det ytterligare belopp — utöver förut beräknade 700 000 kronor — som
marinförvaltningen numera anmält såsom stående till förfogande av de för
kustförsvarsfartygen anvisade medlen eller omkring 2 000 000 kronor, bör
enligt departementschefens mening tillgodoföras förevarande anslag, dock
utan att den totala kostnadsramen för flottans fartygsbyggnader till följd
därav höjes. Nämnda kostnadsram bör i detta sammanhang, i anslutning till
1943 års riksdagsbeslut, med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941,
framhåller departementschefen, preciseras till 180 700 000 kronor. Det totala
anslagsbehovet för ändamålet under femårsperioden 1942/47 kommer emellertid,
med hänsyn till de belopp som tillföras anslaget vid försäljning av
utrangerad fartygs- eller båtmateriel ävensom från förutnämnda äldre anslag,
att enligt nyssnämnda prisläge uppgå till belopp understigande 178 000 000
kronor, varigenom således i förhållande till försvarsbeslutet medelsbehovet
underskrides med mer än 2 000 000 kronor. Detta belopp blir alltså tillgängligt
för motvägande av det överskridande av kostnadsramen för femårsperioden,
som enligt i annat sammanhang gjord anmälan är att förutse för marinens
vidkommande.

Under erinran att anslaget till fartygsbyggnader för flottan är ett s. k.
kvotanslag och med hänsyn till det återstående medelsbehovet under femårsperioden
har departementschefen föreslagit, att anslaget för budgetåret
1944/45 uppföres med ett belopp av 34 400 000 kronor mot av marin för valtningen
beräknade 37 650 000 kronor. Vid bifall till departementschefens förslag
återstår att för budgetåren 1945/47 under femårsperioden anvisa
70 800 000 kronor, med avdrag dock för de belopp, som från och med budgetåret
1943/44 tillföras anslaget för försäljning av utrangerad fartygs- eller
båtmateriel men med tillägg för belopp för mötande av prisstegringar utöver
prisläget den 1 juli 1941.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
förordade jämkningen i det beslutade fartygsbyggnadsprogrammet,
nämligen att det beslutade segelfartyget för en beräknad kostnad av 1 300 000
kronor icke kommer till utförande utan i stället ersättes med mindre för
sjömansutbildning lämpade fartyg.

Utskottet har heller icke något att erinra mot att ett belopp av 30 000
kronor tagea i anspråk under nästa budgetår för vissa konstruktionsändringar
å ubåtar.

På sätt departementschefen föreslagit bör förevarande anslag tillgodoföras
dels medel som inflyta vid försäljning av utrangerad fartygs- och båtmateriel,
dels ock det ytterligare belopp, som enligt marinförvaltningens anmälan
kvarstår å anslaget till kustförsvarsfartygen, varigenom det sammanlagda
medelsbehovet för flottans fartygsbyggnader under femårsperioden 1942/47

Statsutskottets utlåtande nr 4.

57

kan beräknas komma att nedgå under den förut fastställda kostnadsramen,
vilken enligt departementschefens förslag nu bör preciseras till 180 700 000
kronor, beräknad enligt prisläget den 1 juli 1941.

Då utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, jämväl
i övrigt anslutit sig till vad departementschefen anfört och föreslagit, får
utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) till Marinen: Party g åbyggnader för flottan för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 34 400 000 kronor,

b) besluta, att det belopp, som ännu icke disponerats
av de av 1939 års riksdag anvisade anslagsmedlen till påbörjande
av två kustförsvarsfartyg (reservationsanslaget till Flottans
ersättningsbyggnad, 1939/40IV. E. 31), skall tillgodoföras nämnda
anslag.

84:o) Marinen: Modernisering av Sverige-skeppen m. m. Kungl. Maj.t har
föreslagit riksdagen (punkt 88, s. 175—178) att till Marinen: Modernisering
av Sverige-skeppen m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 1 313 000 kronor.

Genom beslut den 8 september 1938 ställde Kungl. Maj:t ett belopp av
100 000 kronor till marinförvaltningens förfogande för verkställande av besiktning
av pansarkryssaren Fylgia. Våren 1939 anmälde marinförvaltningen,
att kostnaderna för fartygets iståndsättande och modernisering kunde beräknas
till 5 400 000 kronor. Detta belopp ställdes också till ämbetsverkets
förfogande för ändamålet genom två olika beslut av Kungl. Maj:t. Sedermera
anvisades ytterligare 900 000 kronor för täckande av på grund av prisstegring
uppkomna merkostnader för Fylgias modernisering och därefter än
ytterligare 1 300 000 kronor för avslutande av arbetena med iståndsättning
och modernisering av fartyget. Huvuddelen av de för ändamålet till förfogande
ställda medlen, tillsammans 7 700 000 kronor, har disponerats från
de under de senare budgetåren i riksstaten uppförda anslagen till modernisering
av Sverige-skeppen m. m.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 har marinförvaltningen anmält,
att ytterligare medel erfordras till täckande av uppkomna merkostnader
för iståndsättning och modernisering av Fylgia och därvid uppgivit
det ytterligare medelsbehovet till 1 313 068 kronor 77 öre eller i runt tal
1 313 000 kronor. Arbetena hava i huvudsak avslutats under december månad
1941. Den avsevärda kostnadsökningen kan enligt marinförvaltningen främst
hänföras till fyra orsaker, nämligen svårigheten att för ett så gammalt
fartyg som Fylgia tillförlitligt beräkna iståndsättningskostnaderna innan arbetena
påbörjats, vissa under ombyggnadstiden beslutade ändringar beträffande
den närmare utformningen av fartygets inredning, den forcering

58

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

av arbetena, som måst äga rum för att fartyget skulle kunna träda i tjänst
hösten 1941, samt slutligen den under ombyggnadstiden inträffade allmänna
prisstegringen.

I ärendet har verkställts en omfattande utredning inom statens krisrevision.

Departementschefen har i ärendet uttalat, att även örn arbetet varit förenat
med vissa svårigheter, skäl till erinringar mot myndigheternas handläggning
av ifrågavarande ombyggnadsföretag likväl förefinnas, och har närmare
angivit arten av dessa erinringar. Då arbetena emellertid slutförts och
den begärda medelsanvisningen synes ofrånkomlig, har departementschefen
— under framhållande av att fartyget numera erhållit ett betydande stridsvärde
och i åtskilliga år torde kunna kvarstå i örlogsflottan — tillstyrkt,
att för ändamålet för nästa budgetår anvisas det av marinförvaltningen äskade
beloppet, att uppföras under samma beteckning som tidigare för ändamålet
anvisade anslag.

Utskottet, som tagit närmare kännedom örn de marina myndigheternas
handläggning av detta ärende, har kommit till den uppfattningen, att planläggningen
av arbetet med pansarkryssaren Fylgias iståndsättning och ombyggnad
i hög grad givit skäl till erinringar. Den bristande planläggningen
har medfört såväl att arbetets utförande fördröjts som att kostnaderna onödigtvis
betydligt fördyrats. Såsom departementschefen anfört, har emellertid
fartygets värde för örlogsflottan avsevärt ökats för lång tid framåt. Då det
torde vara ofrånkomligt att nu anvisa medel för täckande av de uppkomna
kostnaderna, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Modernisering av Sverigeskeppen
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 1,313,000 kronor.

85:o) Marinen: Fartygsbyggnader för kustartilleriet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 89, s. 178—183) att till Marinen: Fartygsbyggnader
för kustartilleriet för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
2 400 000 kronor.

Vid anskaffningen av fartyg för kustartilleriet under de senaste åren ha
följts i huvudsak två anskaffningsprogram, nämligen dels en av marinförvaltningen
i dess anslagsäskanden för budgetåret 1940/41 framlagd plan — 1939
års program — omfattande modernisering av vissa äldre fartyg samt nybyggnad
av ett antal vedettbåtar, bogserbåtar, motorslupar och artilleritransportfärjor,
dels och en av 1941 års försvarsutredning framlagd och i
1942 års försvarsbeslut godkänd plan — 1942 års program — rörande viss
komplettering av 1939 års program, väsentligen avseende de genom försvarsbeslutet
nytillkomna Göteborgs och Hemsö kustartilleriförsvar.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

59

För innebörden av dessa båda fartygsbyggnadsprogram oell för i dessa
program sedermera beslutade jämkningar har departementschefen lämnat en
redogörelse i propositionen å sid. 178—181, till vilken här hänvisas.

I 1942 års försvarsbeslut angavs medelsbehovet under femårsperioden
1942/47 för fullföljande av 1939 års program till 2 825 000 kronor. För
det jämkade programmets genomförande lia under budgetåren 1942/43 och
1943/44 anvisats sammanlagt 3 420 000 kronor, varav för budgetåret 1943/44
1920 000 kronor. 1942 års fartygsbyggnadsprogram beräknades draga en
kostnad av 3 285 000 kronor, och härav har ett belopp av 1 000 000 kronor
anvisats för budgetåret 1943/44.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen framhållit,
att vissa för genomförande av 1939 års fartygsbyggnadsprogram till
förfogande ställda medel tills vidare reserverats.

Enligt programmet skulle sex vedettbåtar anskaffas, men på grund av
att priserna å dessa kommo att överstiga de beräknade lia allenast fem
anskaffats, och till följd härav beräknas en besparing av 113 000 kronor,
vilket belopp bör tillsvidare reserveras för mötande av ytterligare kostnadsstegringar
beträffande ifrågavarande fartygsanskaffning. Vidare hava allenast
10 motorslupar anskaffats i stället för beräknade 18. Ämbetsverket har nu
föreslagit, att återstående 8 slupar skola anskaffas för en sammanlagd kostnad
av 160 000 kronor, vilken kostnad bör täckas med anlitande av vissa medel
— omkring 420 000 kronor — som ämbetsverket reserverat för mötande av
kostnadsstegringar vid 1939 års programs genomförande. Av nämnda belopp
å 420 000 kronor beräknas vidare tagas i anspråk 94 000 kronor för mötande
av kostnadsökningar å en i 1942 års fartygsbyggnadsprogram ingående
vedettbåt. Departementschefen har ansett sig icke kunna biträda marinförvaltningens
förslag örn byggande av ytterligare 8 motorslupar. De för
dessa beräknade medlen böra enligt departementschefens mening i stället
tagas i anspråk för minskande av medelsbehovet för fullföljande av 1942 års
fartygsbyggnadsprogram.

För detta programs fullföljande under nästa budgetår har marinförvaltningen
hemställt örn anvisande av ett belopp av 2 230 000 kronor, vilket är
avsett att användas för slutförande av fartygsanskaffningen för Göteborgs
och Hemsö kustartilleriförsvar, vartill komma merkostnader för ovannämnda
vedettbåt, vilka enligt ovan beräknas skola täckas genom ianspråktagande
av 94 000 av de för å 1939 års program anvisade men reserverade medlen.
Detta förslag biträdes av departementschefen.

För påbörjande av den enligt 1942 års program planerade kompletteringen
av fartygsbestånden vid Stockholms, Blekinge och Gotlands kustartilleriförsvar
beräknar departementschefen för nästa budgetår i enlighet
med förslag av marinförvaltningen 340 000 kronor, vilket belopp efter avdrag
för kostnadsökningar på grund av prisstegringar sedan den 1 juli 1941
överensstämmer med de i försvarsbeslutets kostnadskalkyler för ändamålet
upptagna beloppen. Marinförvaltningen bör, framhåller departementschefen,
bemyndigas att i ett sammanhang utlägga beställningar å fartygsmaterielen

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

60

intill det för anskaffningens genomförande beräknade totalbeloppet, 680 000
kronor.

Departementschefen har alltså beräknat det sammanlagda medelsbehovet
under anslaget för nästa budgetår till (2 230 000 + 340 000 — 160 000 =)
2 410 000 kronor eller i avrundat tal 2 400 000 kronor. I anslutning härtill
har departementschefen framhållit, att det därefter skulle återstå att anvisa
ett belopp av 340 000 kronor för fullföljande av det av departementschefen
biträdda anskaffningsprogrammet. Örn hänsyn tages till inträffad prisstegring
efter den 1 juli 1941 innebär detta, att kostnaderna under uppsättningsperioden
för fartygsbyggnader för kustartilleriet komma att understiga de
i 1942 års försvarsbeslut beräknade.

Utskottet tillstyrker den av departementschefen föreslagna medelsanvisningen
för fartygsbyggnader för kustartilleriet och har icke något att erinra
mot att tidigare för samma ändamål anvisade medel tagas i anspråk på
sätt av departementschefen föreslagits. Utskottet finner bemyndigande böra
lämnas marinförvaltningen att i ett sammanhang utlägga beställningar av
fartygsmateriel för Stockholms, Blekinge och Gotlands kustartilleriförsvar
inom en total kostnadsram av 680 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Fartygsbyggnader för kustartilleriet
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 2 400 000 kronor.

86:o) Marinen: Underhåll av flottans fartyg m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 90, s. 183—186) att till Marinen: Underhåll av
flottans fartyg m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
14 000 000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget
med ett belopp av 13 300 000 kronor och har i 1942 års försvarsbeslut beräknats
till 13 390 000 kronor under uppsättningsperioden och till 15 000000
kronor vid genomförd organisation.

Marinförvaltningen har anmält, att lokalmyndigheterna uppgivit ett sammanlagt
medelsbehov under detta anslag för nästa budgetår av 17 202 350 kronor,
men ämbetsverket har ansett sig böra äska en summa överensstämmande
med femårsplanens årskvot 13 390000 kronor, ökad med det i 1943 års statsverksproposition
angivna beloppet av 600 000 kronor för merkostnader på
grund av prisstegringar, alltså 13 990 000 kronor eller i avrundat tal 14 000 000
kronor.

Departementschefen har framhållit, att en verkställd utredning givit vid
handen, att kostnaderna för underhåll av flottans fartyg måste komma att
överstiga de i 1942 års försvarsbeslut beräknade på grund av inträffade
prisstegringar, och att kostnaderna för nästa budgetår enligt prisläget den
1 juli 1941 kunna beräknas överstiga det av marinförvaltningen beräknade

Statsutskottets utlåtande nr 4.

61

medelsbehovet med omkring 1000 000 kronor. Enär utredningen emellertid
måste anses såsom i hög grad preliminär, har departementschefen dock ansett
sig kunna beräkna medelsbehovet till av marinförvaltningen föreslagna
14 000 000 kronor, men förutsätter att underhållskostnaderna måste förbilligas
genom rationaliseringar eller på annat sätt.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den förevarande
beräkningen av anslaget eller mot vad departementschefen i samband därmed
anfört, hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Underhåll av flottans fartyg
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
14 000 000 kronor.

87:o) Marinen: Underhåll av kustartilleriets materiel m. m. På därom av Kungl.
Maj:t gjord framställning (punkt 91, s. 186—188), vilken i förhållande till
dét för innevarande budgetår för ändamålet anvisade anslaget innebär en
av det ökade materielbeståndet föranledd höjning med 280 000 kronor, och
under erinran att anslaget i 1942 års försvarsbeslut beräknats till 1594000
kronor under uppsättningsperioden och att höjningen i förhållande till detta
belopp är föranledd dels av prisstegringar, dels ock av att anslaget i försvarsbeslutet
icke avsågs skola belastas med vissa avlöningskostnader för
personal, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Underhåll av kustartilleriets
materiel m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 2 480 000 kronor.

88:o) Marinen: Anskaffning och underhåll av motorfordon. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 188 och 189), vilket i förhållande till
det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en minskning med
7 000 kronor och i förhållande till det i 1942 års försvarsbeslut för uppsättningsperioden
beräknade anslaget en ökning med 26 000 kronor, varav
20000 kronor anses hänförliga till efter den 1 juli 1941 inträffad prisstegring.
Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Anskaffning oell underhåll
av motorfordon för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 128 000 kronor.

89:o) Marinen: Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93, s. 189—197) att till Marinen: Anskaffning
av artilleri- och annan teknisk materiel för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 7 345 000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

Utskottet.

62

Statsutskottets utlåtande nr 4.

kammaren av herrar A. Mannerskantz och G. A. Andersson (I: 166) och den
andra inom andra kammaren av herr K. Magnusson (II: 271), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att under fjärde huvudtiteln (punkt 93) uppföra
ett reservationsanslag på 1150 000 kronor för anskaffande av ubåtsnät.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen I: 166.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget
med ett belopp av 9 800 000 kronor. I 1942 års försvarsbeslut har beräknats
ett årligt anslag för ändamålet av 7 000 000 under uppsättningsperioden och
samma belopp vid genomförd organisation.

Efter att hava erinrat örn grunderna för beräkningen av förevarande anslag
för innevarande budgetår har departementschefen till behandling upptagit
en av marinförvaltningen i särskild skrivelse den 23 augusti 1943
framlagd utredning rörande det totala anskaffningsbehovet under femårsperioden
1942/47 av beskaffenhet att böra tillgodoses från förevarande anslag,
och därvid tagit ställning till vissa uppkomna frågor örn, huruvida kostnader
för viss materielanskaffning böra belasta nu förevarande anslag eller andra
riksstatsanslag respektive förskottsstaten för försvarsväsendet. Departementschefen
har därefter lämnat vissa upplysningar rörande medelsbehoven för
olika ändamål under detta anslag för nästa budgetår och sammanfattningsvis

angivit medelsbehovet genom att framlägga följande tablå:

1. Viss artillerimateriel för flottan .............................. kronor 160 000

2. Nya kärnrör m. m. för marinens artilleripjäser ............ » 100 000

3. Övningsmateriel för sjöartilleriet .............................. » 213 000

4. Handvapen m. m. för flottan .................................... » 400 000

5. Reserveldrör till luftvärns- och automatkanoner för

flottan .................................................................. » 100 000

6. Sköldar till flottans automatkanoner ........................ » 67 000

7. Modernisering av sjöfrontspjäser .............................. » 226 000

8. Kikare för kustartilleriet .......................................... » 100 000

9. Handvapen m. m. för kustartilleriet ........................... » 40 000

10. Modernisering av 57 mm pjäser ................................. » 24 000

11. Övningsmateriel för kustartilleriet ........................... » 20 000

12. Komplettering och underhåll av gasskyddsmateriel ..... » 45 000

13. Ammunition för jagare .......................................... » 2 984 000

14. Specialammunition för kustartilleriet ....................... » 104 000

15. Pansarammunition för vissa av kustartilleriets batterier
..................................................................... » 76.000

16. Extra laddningar för kustartilleriets medelsvåra batterier
..................................................................... » 76 000

17. Viss torpedanskaffning .......................................... » 1 800 000

18. Radiomateriel för marinen ....................................... » 522 400

19. Telefonmateriel för flottan ....................................... » 11 900

20. Nautisk materiel ................................................... » 60 000

21. Mudderspolningsaggregat å marinens bärgningsfartyg ... » 15 000

22. Strålkastarmateriel för flottan m. m......................... » 200 000

Summa kronor 7 344 300

Statsutskottets utlåtande nr 4.

63

Departementschefen har alltså för nästa budgetår beräknat medelsbehovet
till i avrundat tal 7 345 000 kronor, av vilket belopp omkring 455 000 kronor
anses kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941. Vissa materielanskaffningar
äro av natur att icke böra inräknas i den i försvarsbeslutet
beräknade kostnadsramen. Det har synts departementschefen böra få ankomma
på Kungl. Majit att vidtaga de jämkningar i anslagsdispositionen,
som kunna visa sig erforderliga under nästa budgetår.

Beträffande det motionsvis gjorda yrkandet om anvisande av anslag å
1150 000 kronor för anskaffning av undervattensbåtnät vill utskottet framhålla,
att, enligt vad utskottet under hand inhämtat, för utläggningen av
dessa nät erfordras tillgång till vissa specialbyggda fartyg. Ett bifall till
motionerna skulle alltså innebära, att medel jämväl måste anvisas för ifrågavarande
fartygsbyggnad. Utskottet vill emellertid framhålla, att några kostnader
för berörda ändamål icke beräknats i 1942 års försvarsbeslut. Vid
angivna förhållanden anser utskottet sig icke böra på grundval av i enskilda
motioner gjord framställning tillstyrka, att riksdagen nu anvisar medel för
ändamålet. Därest behov av ifrågavarande anordningar anses föreligga torde
förslag i ämnet böra framläggas av Kungl. Majit. Utskottet finner sig därför
böra avstyrka motionerna.

Mot Kungl. Majits förslag har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Det bör få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga de jämkningar i anslagsdispositionen,
som kunna visa sig erforderliga.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i enlighet med Kungl. Majits förslag samt
med avslag å motionerna 1:166 och lii 271, till Marinen: Anskaffning
av artilleri- och annan teknisk materiel för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 7 345 000 kronor.

90:o) Marinen: Anskaffning av radiomateriel. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 94, s. 197-—199) att till Marinen: Anskaffning av radiomateriel
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 247 000 kronor.

På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar lia 1939 och 1940 års
riksdagar till Särskild materielanskaffning för vartdera av budgetåren 1939/40
och 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor eller sålunda tillhopa
20 000 000 kronor. Av sistnämnda belopp beräknades 8 650 000 kronor
för materielanskaffning för marinen, varibland även radiomateriel. Dylik
materiel hade beställts av marinförvaltningen redan år 1940, men på grund
av uppkomna materielsvårigheter hos radioindustrien hade planerade beställningar
måst avskrivas och ett ingånget avtal annullerats. Först efter utgången
av budgetåret 1940/41 hade det blivit möjligt att ånyo beställa materielen
ifråga. Enär medel icke kan disponeras å förslagsanslag för andra beställningar
iin sådana, vilka utlagts under det budgetår, för vilket anslaget beviljats,
har marinförvaltningen hemställt om ett nytt anslag å i avrundat tal

Utskottet.

64

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Ués kottet.

Utskottet.

247 000 kronor för bestridande av kostnaderna för den numera beställda radiomateriel,
för vilken marinförvaltningen icke kan disponera andra för materielanskaffning
till förfogande stående medel.

Departementschefen har för egen del funnit sig böra föreslå, att ett särskilt
reservationsanslag anvisas för ändamålet, och har i samband härmed
framhållit, att då medelsbehovet hänför sig till en före försvarsbeslutet utlagd
beställning, anslaget icke bör inräknas i försvarsbeslutets kostnadsram.

På av departementschefen anförda skäl finner sig utskottet böra tillstyrka,
att för här ifrågavarande ändamål uppföres ett särskilt reservationsanslag.
Mot den föreslagna medelsanvisningen har utskottet icke haft något att
erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Anskaffning av radiomateriel
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 247 000
kronor.

91 :o) Marinen: Vissa materieiförsök. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 95, s. 199 och 200) att till Marinen: Vissa materieiförsök för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 345 000 kronor.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 420 000 kronor oell
disponeras enligt av Kungl. Maj:t den 30 juni 1943 meddelat beslut. I 1942
års försvarsbeslut har för ändamålet beräknats ett årligt anslag av 433 000
kronor under uppsättningsperioden och av 400000 kronor vid genomförd
organisation.

För nästa budgetår har anslagsbehovet beräknats sålunda:

1. Skjut- och materieiförsök samt inskjutning av kanoner .. kronor 60 000

2. Försök med teknisk materiel................................ » 150 000

3. Försök med torped- och radiomateriel .................... » 100 000

4. Försök med dykerimateriel.................................. » 15 000

5. Försök med säkerhetsanordningar för ubåtar ............ » 20000

Summa kronor 345 000

Vid bifall till detta förslag lia för de tre första i femårsperioden 1942/47
ingående budgetåren anvisats tillhopa 1 330 000 kronor, och för de två återstående
budgetåren skulle ytterligare anvisas tillsammans 835 000 kronor,
därest den 1942 beräknade kostnaden för femårsperioden skall hållas.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, har icke
funnit anledning till erinran mot det för ändamålet äskade anslagsbeloppet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Vissa materieiförsök för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 345 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

65

92:o) Marinen: Förstärkning av kustartilleriförsvaret. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 96, s. 200 och 201) att till Marinen: Förstärkning av kustartilleriförsvaret
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
7 350 000 kronor.

I 1942 års försvarsbeslut beräknades engångskostnaderna för förstärkning
av kustartilleriförsvaret — avseende viss materielanskaffning — till (5 X
5 800 000=) 29 000000 kronor för hela femårsperioden 1942/47. På grund
av prisstegringar beräknades vid 1943 års riksdag medelsbehovet för ändamålet
komma att uppgå till 35 610 000 kronor. Då 4 400 000 kronor anvisats
för budgetåret 1942/43 beräknades för vart och ett av de följande fyra budgetåren
i runt tal 7 800 000 kronor. Detta belopp anvisades också av riksdagen
för innevarande budgetår.

Marinförvaltningen har föreslagit, att samma belopp måtte anvisas för
nästa budgetår.

Departementschefen har emellertid funnit utrett, att 460 000 kronor av
det för budgetåret 1942/43 anvisade anslaget av marinförvaltningen avsetts
för artillerimateriel- och ammunitionsförråd, och då dylika kostnader äro av
natur att böra bestridas över kapitalbudgeten har departementschefen funnit
det för nästa budgetår äskade beloppet av 7 800 000 kronor böra minskas
med förenämnda 460 000 kronor, som i stället böra i mån av behov upptagas
å kapitalbudgeten. På grund härav har departementschefen föreslagit, att
anslaget för förstärkning av kustartilleriet för nästa budgetår uppföres med
ett belopp av i avrundat tal 7 350 000 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förslag icke föranlett någon erinran från utskottets sida,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Förstärkning av kustartilleriförsvaret
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 7 350 000
kronor.

93:o) Marinen: Anskaffning av pråmar för Stockholms örlogsvarv. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97, s. 201—203), vilket är föranlett av att
verkställd utredning givit vid handen att nyanskaffning av pråmar för örlogsvarvets
räkning medför väsentliga kostnadsbesparingar i förhållande till de
kostnader, som visat sig uppkomma vid förhyrning, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Anskaffning av pråmar för
Stockholms örlogsvarv för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.

94:o) Marinen: Industriens krigsorganisation. Beträffande Kungl. Majda framställning
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 98) avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmiiles.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 4. Bia 44 5

Utskottet.

66

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Fortifikatoriska anläggningar.

95:o) Marinen: Befästningars underhåll m. m. I enlighet med Kungl. Majlis
förslag (punkt 99, s. 204 och 205), vilket i förhållande till det för samma
ändamål under innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en ökning
med 20 000 kronor, och med förmälan, att av det äskade anslaget 75 000
kronor anses hänförliga till prisstegring efter den 1 juli 1941, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Befästningars underhåll m. m.
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 670 000
kronor.

Bidrag och understöd.

96:o) Marinen: Bidrag till sjövärnskåren. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 100, s. 205—208) att till Marinen: Bidrag till sjövärnskåren för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 64 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr C. E. Ericsson
(I: 167) och den andra inom andra kammaren av herr E. Håstad (II: 267),
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att det i statsverkspropositionen
för budgetåret 1944/45 under fjärde huvudtiteln, rubriken Marinen: Bidrag
till sjövärnskåren, upptagna anslaget å 64 000 kronor måtte höjas med dels
ett belopp av 95 000 kronor för fortsatt uppsättning av kåren och dels ett
belopp av 6100 kronor för verksamheten, eller således till sammanlagt
165 100 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen 1:167.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår upptaget med 60 000
kronor. Enligt 1942 års försvarsbeslut hava de årliga kostnaderna beräknats
till 64 000 kronor under uppsättningsperioden och till 65 000 kronor för tiden
därefter.

För nästa budgetår har marinförvaltningen under detta anslag äskat dels
ett belopp av 253 750 kronor för engångskostnader för sjövärnskårens uppsättning
och dels ett belopp av 70 100 kronor för sjövärnskårens löpande
kostnader.

Departementschefen har funnit sig icke kunna tillstyrka anvisande av
medel för engångskostnader för sjövärnskårens fortsatta uppsättning och
utbyggnad, då de i försvarsbeslutet beräknade engångskostnaderna för kåren,
500 000 kronor, avsedda för anskaffning av ett antal större motorbåtar, redan
ställts till marinförvaltningens förfogande, och nya kostnader icke kunna
inrymmas inom försvarsbeslutets kostnadsram, även örn det vore önskvärt,
att kåren kunde beredas ytterligare bidrag till engångskostnader.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

67

Vad angår bidraget till de löpande kostnaderna bär departementschefen
icke ansett sig kunna tillstyrka större belopp än det i försvarsbeslutet för
uppsättningsperioden beräknade eller 64000 kronor.

Ehuru utskottet i likhet med departementschefen och motionärerna finner
önskvärt, att sjövärnskåren kunde beredas ökat stöd i form av statsbidrag
för fullföljande av kårens utbyggnad, har utskottet med hänsyn till nödvändigheten
av att iakttaga återhållsamhet ifråga örn försvarskostnadernas ökning
utöver den av 1942 års riksdag fastställda kostnadsramen ansett sig icke
kunna tillstyrka de framkomna förslagen örn dylikt stöd. Utskottet får
alltså avstyrka motionerna i denna del.

Ej heller i fråga om bidraget till kårens löpande kostnader har utskottet
funnit sig kunna gå utöver Kungl. Maj:ts förslag, som ansluter sig till vad
som förutsatts i försvarsbeslutet. Utskottet får alltså avstyrka motionerna
jämväl i denna del.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 167 och II: 267, till Mannen:
Bidrag till sjövärnskåren för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 64 000 kronor.

97:o) Marinen: Bidrag till maritim ungdomsverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 101, s. 208—211) att till Marinen: Bidrag till maritim
ungdomsverksamhet för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
75 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr C. E. Ericsson
(I: 168) och den andra inom andra kammaren av herr S. Janson i Frändesta
(11:275), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Marinen: Bidrag
till maritim ungdomsverksamhet för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 84 500 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen I: 168.

För budgetåren 1942/43 och 1943/44 har för ändamålet anvisats samma
anslagsbelopp som det för nästa budgetår äskade. I 1942 års försvarsbeslut
har icke beräknats något belopp för detta ändamål.

Maritima ungdomsrådet har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet
till 84 500 kronor, nämligen oförändrat belopp av 3 000 kronor till maritima
ungdomsrådets egna kostnader, ett från 13 000 till 16 500 kronor förhöjt
belopp till bidrag till sjöscoutverksamheten inom Sveriges scoutförbund och
ett från 59 000 till 65 000 kronor förhöjt belopp för bidrag till aspirantverksamheten
inom sjövärnskåren. Marinförvaltningen har biträtt detta förslag

TJtskottet.

68

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Viskottet.

till beräkning av anslaget under förutsättning att ett statsbidrag av denna
storlek kunde inrymmas bland försvarets kostnader under uppsättningsperioden.

I en den 25 november 1943 dagtecknad skrift bär K. F. U. M:s scoutförbund
på anförda skäl anhållit, att åt svenska scoutrådet — beslutande och
verkställande organ för den år 1931 bildade svenska scoutunionen — måtte
uppdragas att mottaga och fördela det bidrag, som föreslagits skola ställas
till maritima ungdomsrådets förfogande för sjöscoutverksamliet under budgetåret
1944/45. Örn en sådan anordning icke befunnes lämplig, hemställde
K. F. U. M:s scoutförbund örn ett anslag av 6 000 kronor till sin sjöscoutverksamhet
under budgetåret 1944/45 samt om representation i maritima
ungdomsrådet.

I ett den 8 december 1943 avgivit utlåtande har maritima ungdomsrådet
på anförda skäl hemställt, att K. F. U. M:s scoutförbunds framställning
måtte lämnas utan bifall.

Departementschefen har framhållit, att, ehuru vissa skäl synts tala för att
samtliga scoutförbund, som bedriva sjöscoutverksamliet i större omfattning,
bliva delaktiga av det statsbidrag, som från förevarande anslag utgår till
sådan verksamhet, det likväl med hänsyn till de merutgifter, som kunna
beräknas uppkomma härför, icke bör vidtagas någon ändring i gällande
grunder. Frågan har dock synts departementschefen böra ägnas fortsatt
uppmärksamhet inom maritima ungdomsrådet. I fråga örn anslagsbeloppet
har departementschefen icke ansett sig kunna föreslå någon förhöjning i
förhållande till innevarande budgetår, ehuru de därför anförda skälen vore
beaktansvärda.

Utskottet finner vad motionärerna anfört till stöd för en höjning av anslaget
till bidrag till maritim ungdomsverksamhet utöver det under de två senaste
budgetåren anvisade och för nästa budgetår av Kungl. Majit äskade beloppet
vara värt beaktande. På av departementschefen anförda skäl. främst det förhållandet
att några medel för här ifrågavarande ändamål icke upptagits i
försvarsbeslutets kostnadsberäkningar, anser sig utskottet dock icke kunna
förorda högre medelsanvisning än den av Kungl. Majit nu begärda. Utskottet
får alltså avstyrka de i ämnet väckta motionerna.

Vidkommande frågan örn understöd till sjöscoutverksamheten inom andra
scoutförbund än Svenska scoutförbundet finner utskottet i likhet med
departementschefen, att denna fråga bör bliva föremål för närmare övervägande
inom maritima ungdomsrådet i samråd med svenska scoutrådet.
Därvid bör övervägas en samordning genom scoutrådets förmedling av de
olika förbundens arbete på sjöscoutverksamhetens område.

Liksom under innevarande budgetår bör det ankomma på Kungl. Majit
att fastställa stat för anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag samt
med avslag å motionerna 1:168 och 11:275, till Marinen:

Statsutskottets utlåtande nr 4. 69

Bidrag till maritim ungdomsverksamhet för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

98:o) Marinen: Understöd åt föreningar m. m. Beträffande Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 102) jämte en i
ämnet väckt motion kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket härmed

anmäles.

99:o) Marinen: Bidrag för anordnande av permittentlokal i Karlskrona. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 103, s. 213—215) att till Marinen:
Bidrag för anordnande av en permittentlokal i Karlskrona för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Särskilt under rådande beredskapsläge har ett starkt behov av ytterligare
fritidslokaler för framför allt de värnpliktiga visat sig förefinnas i
Karlskrona. I syfte att avhjälpa detta behov har därför i Karlskrona bildats
en stiftelse, Militärhemmet, som påbörjat en insamling för uppförande
av en fastighet för fritids- och samlingslokaler för militärmanskap i Karlskrona.
Insamlingen har hittills givit omkring 250 000 kronor, varav emellertid
175 000 kronor tecknats under villkor att staten lämnar bidrag. Totalkostnaden
för åstadkommande av de såsom erforderliga beräknade lokalerna
hava av stiftelsen uppgivits till 880 000 kronor, varav för markförvärv 187 000
kronor och för byggnadskostnader 670 000 kronor samt inventarier 23 000
kronor. Stiftelsen har hos Kungl. Majit anhållit om statsbidrag för ändamålet
av 250 000 kronor.

Befälhavande amiralen i Sydkustens marindistrikt, marinförvaltningen,
Lunds domkapitel och länsstyrelsen i Blekinge län hava tillstyrkt framställningen.

Departementschefen har för egen del funnit det initiativ, som sålunda
tagits på enskild väg, väl värt stöd från statens sida och har under erinran,
att 1942 års riksdag anvisat ett belopp av 200 000 kronor såsom bidrag
till anskaffning av permittentlokal i Stockholm, föreslagit att enahanda belopp,
200 000 kronor, måtte lämnas såsom statsbidrag för marinhemmet i
Karlskrona. Närmare bestämmelser om villkoren för utbetalande av bidraget
och för användningen av detsamma hava ansetts böra få meddelas
av Kungl. Majit.

Då stort behov föreligger av ytterligare fritids- och samlingslokaler
i Karlskrona och detta behov synes kunna på lämpligt sätt tillgodoses
genom att det planerade militärhemmet kommer till stånd, synes staten på
sätt departementschefen förordat böra lämna bidrag till stiftelsen Militärhemmet,
som bildats för att uppföra och driva hemmet.

Utskottet har sålunda icke något att erinra mot att ett belopp av 200 000
kronor anvisas för ändamålet och ställes till stiftelsens förfogande på villkor,
som må meddelas av Kungl. Majit.

Utskottet■

70

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Bidrag för anordnande av
per mit lent lokal i Karlskrona för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kronor.

Flygvapnet.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

100:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Beträffande Kungl.
Maj:ts framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 104) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

101:o) Flygvapnet: Avlöningar tili personal å reservstat. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 105, s. 217 och 218) att till Flygvapnet: Avlöningar
till personal å reservstat för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
4 500 kronor.

Ehuru såväl enligt 1936 års som 1942 års försvarsbeslut en reservstat
skall finnas inrättad vid flygvapnet, har denna med hänsyn till rådande
rekryteringssvårigheter ännu icke kommit till stånd. Jämlikt 1942 års försvarsbeslut
skall flygvapnets reservstat innefatta de beställningar, som framdeles
efter närmare prövning av personalbehovet bomme att bestämmas.

Flygförvaltningen har för nästa budgetår föreslagit inrättandet å reservstat
dels av en kaptensbeställning i intendenturbefattning, dels ock av en
beställning för flygläkare av 1. graden.

I enlighet med 1942 års försvarsbeslut tjänstgör såsom assistent hös
flygöverläkaren en förste flygläkare. Denne har avsetts att i krig ingå i
flygstaben. Då behov av en assistent hos flygöverläkaren gör sig lika mycket
gällande i krig som i fred, har i försvarsbeslutet räknats med att såsom
ersättare i krig för nämnde assistent skall tjänstgöra en flygläkare av 1. graden
å reservstat. Då beställningen är erforderlig för krigsorganisationen
och det torde vara möjligt att rekrytera densamma, har departementschefen
tillstyrkt flygförvaltningens förslag i denna del. Ämbetsverkets förslag i
övrigt har departementschefen ansett sig icke kunna förorda.

Utskottet finner sig kunna tillstyrka, att en beställning såsom flygläkare
av 1. graden uppföres å reservstat från och med nästa budgetår. Med inrättandet
av en kaptensbeställning i intendenturbefattning anser utskottet
i likhet med departementschefen kunna anstå tills vidare.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till personal å
reservstat för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
4500 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

71

102:o) Flygvapnet: Avlöningar till personal i flygvapnets reserv. Kungl. Majit
Ilar föreslagit riksdagen (punkt 106, s. 218 och 219) att till Flygvapnet: Avlöningar
till personal i flygvapnets reserv för budgetaret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av 670 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört nied 550 000 kronor och har
under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt 655 600
kronor för år.

De verkställda beräkningarna av medelsbehovet under förevarande anslag,
vilka basera sig på de av 1943 års riksdag godkända nya grunderna för
avlönings- och pensionsförmåner åt personal i flygvapnets reserv, hava
icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker alltså det
äskade anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till personal i
flygvapnets reserv för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 670 000 kronor.

103:o) Flygvapnet: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 107)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
härmed

anmäles.

104:o) Flygvapnet: Ekiperingsersättningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 108, s. 219 och 220) att till Flygvapnet: Ekiperingsersättningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 290 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
349 200 kronor för år.

Enligt reservbefälskungörelserna skall det ankomma på Kungl. Maj:t att
i samband med medelsäskandena för riksdagen framlägga förslag örn ekiperingshjälpens
belopp för olika personalgrupper. Kungl. Maj:t har den 19 november
1943 förordnat, att under tiden den 1 januari—den 30 juni 1944 ekiperingshjälp
enligt reservbefälskungörelserna skall vid första anställning utgå
med 1 000 kronor till reservanställd officer, underofficer och flygingenjör i
flygvapnets reserv. De sålunda för innevarande år fastställda grunderna för
ekiperingshjälpen till reservpersonalen hava synts departementschefen böra
gälla jämväl under nästa budgetår.

Utskottet finner sig kunna tillstyrka, att de grunder, efter vilka ekiperingshjälpen
till reservpersonalen utgår under innevarande budgetår, givas
giltighet jämväl under nästa budgetår. Mot den äskade medelsanvisningen
har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet.

Utskottet.

72

Statsutskottets utlåtande nr d.

Utikottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Filper ingsersättningar för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga.

105:o) Flygvapnet: De värnpliktigas avlöning. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 109) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

106:o) Flygvapnet: Familjebidrag åt värnpliktiga. I enlighet med Kungl. Majis
förslag (punkt 110, s. 221), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår
anvisade anslaget innebär en höjning med 5 000 kronor, vilken höjning
sammanhänger med flygvapenorganisationens utbyggnad enligt försvarsplanen,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Familjebidrag åt värnpliktiga
förbudgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 55 000
kronor.

Sjukvård.

107:o) Flygvapnet: Sjukvård. Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt
lil, s. 222 och 223) att till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 225 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
252 600 kronor för år.

Det äskade anslaget har beräknats vara tillräckligt för bestridande jämväl
av kostnader för sjukvård och begravningshjälp till den biträdespersonal
vid flygvapnets matinrättningar, som enligt kungörelsen den 21 maj 1943
(nr 336) angående ändrad lydelse av 2 § kungörelsen den 19 juni 1942 (nr
638) med avlöningsbestämmelser för vård- och ekonomi personal vid försvarsväsendet
kan vinna extra ordinarie anställning vid flygvapnet.

Mot beräkningen av flygvapnets sjuk vårdsan slag har utskottet icke funnit
anledning till erinran. Utskottet, som tillstyrker det äskade anslaget, får
alltså hemställa,

att riksdagen må till Flygvapmet: Sjukvård för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

108:o) Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 112, s. 223 och 224) ätt-till Flygvapnet:-Sjukvårdsmateriel för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

73

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 37 000 kronor
och Ilar under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
38 600 kronor för år.

Till grund för beräkningen av anslagsbehovet för fredssjukvårdsmateriel
har liksom för övriga försvarsgrenar lagts ett belopp av 1 öre för tjänstgöringsdag.
Medelsbehovet under anslagsposten till krigssjukvårdsmateriel
har beräknats till ett belopp motsvarande D/a % av värdet av flygvapnets
krigssjukvårdsmateriel.

Flygförvaltningens beräkningar sluta å ett belopp av 41 604 kronor, vilket
belopp departementschefen ansett kunna avrundas till 40 000 kronor,
enär ämbetsverket räknat med jämförelsevis högre kostnader för krigssjukvårdsmateriel
än övriga försvarsgrensförvaltningar.

Flygförvaltningens beräkningar rörande de löpande kostnaderna för fredsoch
krigssjukvårdsmateriel har utskottet funnit sig kunna godtaga. På av
departementschefen anförda skäl synes det av ämbetsverket uppskattade anslagsbeloppet,
41 604 kronor, kunna avrundas nedåt till 40 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Sjulcvårdsniateriel för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 40000 kronor.

109:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 113, s. 224—226) att till Flygvapnet: Engångsanskaffning
av sjukvårdsmateriel för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 108 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 90 000 kronor
och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till omkring
54 000 kronor för år.

Den för nästa budgetår planerade materielanskaffningen avser freds- och
krigssjukvårdsmateriel för Hallands och Blekinge flygflottiljer. I de kostnadsberäkningar,
som lågo till grund för försvarsbeslutet, uppskattades kostnaderna
för ifrågavarande materielanskaffning för varje flottilj till 20 000
kronor för fredssjukvårdsmateriel och 25 000 kronor för krigssjukvårdsmateriel,
varför medelsbehovet för två flottiljer skulle utgöra 90 000 kronor.
Emellertid ha härutöver äskats 4 000 kronor för vardera flottiljen för viss
komplettering av tandvårdsutrustningen. Medelsbehovet under anslaget skulle
alltså utgöra 98 000 kronor, vartill lagts kostnaderna för prisstegring sedan
den 1 juli 1941 eller 10 000 kronor.

Beräkningen av anskaffningskostnaderna för sjukvårdsmateriel för Hallands
och Blekinge flygflottiljer har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
finner sig vidare kunna tillstyrka, att kostnaderna för viss komplettering
av tandvårdsutrustningen bestridas med föreslaget belopp från ifråga -

TJtskottct.

Utskottet.

74

Statsutskottets utlåtande nr d.

varande anslag. Då anslagsberäkningen jämväl i övrigt synes kunna godtagas,
får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Eng ängs anskaffning av sjukvårdsmateriel
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 108 000 kronor.

Resor och militärtransporter.

110:o) Flygvapnet: De värnpliktigas färdkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 114, s. 226), vilket i förhållande till det för löpande
budgetår anvisade anslaget innebär en med hänsyn till det ökade antalet
värnpliktiga föranledd höjning med 25 000 kronor, får utskottet — med erinran
att anslaget beräknats till i genomsnitt 236 000 kronor för år under
uppsättningsperioden 1942/47 — hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Be värnpliktigas färdkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 235 000
kronor.

Ilbo) Flygvapnet: Reseersättningar m. m. I överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 115, s. 226 och 227), vilket i förhållande till det för
löpande budgetår anvisade anslaget innebär en av organisationens utökning
enligt försvarsplanen betingad höjning med 20 000 kronor, får utskottet —
med erinran att anslaget beräknats till i genomsnitt 164 000 kronor för år
under uppsättningsperioden 1942/47 — hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Reseersättningar m. m. för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 165 000 kronor.

Expenser m. m.

112:o) Flygvapnet: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116, s. 227 och 228), vilket i förhållande till
det för löpande budgetår anvisade anslaget innebär en av tillkomsten av
nya flygförband och av utbyggandet av redan uppsatta förband föranledd
höjning med 300 000 kronor, får utskottet — med erinran att anslaget under
uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till 2 308 600 kronor för år — hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 2 300 000 kronor.

113:o) Flygvapnet: Övriga expenser m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (puukt 117, s. 228 och 229), vilket i förhållande till det för löpande

Statsutskottets utlåtande nr 4.

75

budgetår anvisade anslaget innebär en med tillkomsten av nya förband sammanhängande
höjning med 50 000 kronor, får utskottet — med erinran att
anslaget under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till omkring 281000
kronor för år — hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Övriga expenser m. m. för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 280 000
kronor.

114:o) Flygvapnet: Publikationstryck. Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majis
förslag (punkt 118, s. 229), vilket i förhållande till det för löpande budgetår
anvisade anslaget innebär en höjning med 18 000 kronor, utgörande i huvudsak
engångskostnader för tryckning av krigsutrustningslistor, får — med
erinran att anslaget under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till omkring
80 000 kronor för år — hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Publikationstryck för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 88 000 kronor.

Mathållning.

115:o) Flygvapnet: Mathållning. Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt
119, s. 229—232) att till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 5 600 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 5 500 000
kronor. Medelsbehovet beräknades därvid efter en portionskostnad av 158
öre för man och tjänstgöringsdag, varav 138 öre utgjorde normalportionspriset
och 20 öre beräknades för »övriga kostnader» för flygvapnets mathållning.

För nästa budgetår har flygförvaltningen räknat med samma portionskostnad
som för innevarande budgetår. Med utgångspunkt från 2 261 300 tjänstgöringsdagar
för de värnpliktiga och 1 336 600 för det fast anställda manskapet
samt 21 000 för flygvapnets lärlingsskola hava kostnaderna för manskapets
mathållning av flygförvaltningen beräknats till (3 618 900 X 1,58 =) 5 717 862
kronor.

För den kvinnliga köks- och servispersonalen har flygförvaltningen för
nästa budgetår icke beräknat några kostnader under förevarande anslag.
Kostnaden för fri förplägnad åt ''officerare och underofficerare under vissa
övningar utom förläggningsorten har ämbetsverket under nästkommande
budgetår uppskattat till omkring 6 000 kronor. För ökade kostnader under
sjökommendering ha beräknats 3 000 kronor. Medelsbehovet för flygvapnets
mathållning skulle således för nästa budgetår komma att uppgå till i avrundat
tal 5 725 000 kronor.

76

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Departementschefen har anfört, bland annat, följande.

Såsom av det anförda framgår har flygförvaltningen räknat med att kostnaderna
för mathållning åt eleverna i en inom flygvapnet upprättad lärlingsskola
skola utgå av förevarande anslag. Frågan örn inrättande av en sådan
skola upptogs till behandling av 1941 års försvarsutredning, som föreslog,
att för rekryteringen av de centrala verkstädernas och flottiljverkstädernas
arbetare skulle inrättas en särskild lärlingsskola i anknytning till flygvapnets
tekniska skola. Förslaget föranledde intet särskilt yttrande i propositionen
1942: 210. Förslag örn skolans organisation har icke underställts Kungl.
Maj:ts prövning. Emellertid har lärlingsskolan redan inrättats, varvid kostnaderna
bestritts från anslaget till anskaffning av flygmateriel. Ämbetsverket
har meddelat, att antalet elever i skolan för nästa budgetår uppskattats
till 60 och att undervisningen beräknats pågå omkring 350 dagar.
Ämbetsverket ansåge, att från anslaget till anskaffning av flygmateriel borde
för nästa budgetår bestridas kostnader för anskaffning av verktygsutrustning
m. m. för skolan, beräknade till 110 000 kronor, medan kostnaderna för
elevernas utspisning, beklädnad och kasernutredning, tillhopa beräknade till
omkrifig 35 000 kronor, ansetts böra utgå från vederbörliga intendenturanslag.
Slutligen må anmärkas, att flygförvaltningen i ett den 9 oktober
1943 avgivet förslag rörande anordnande av lokaler för flygvapnets underofficers-,
signal- och tekniska skolor inom Västmanlands flygflottiljs gamla
etablissement i Västerås räknat med att en lärlingsskola för civila elever
skall anordnas i anslutning till flygvapnets tekniska skola.

Det är mig icke möjligt att på grundval av den föreliggande utredningen
bedöma, huruvida den av flygvapnets myndigheter inrättade lärlingsskolan
på sätt föreslagits bör göras permanent, liksom jag icke heller kan taga
ställning till frågan örn elevernas förmåner under utbildningen. Dessa spörsmål
synas böra göras till föremål för övervägande på särskild framställning
från flygförvaltningen. Erinras må tillika, att fjolårets riksdag fattat beslut
örn anordnande av flygmekanikerutbildning vid centrala verkstadsskolor och
kommunala yrkesskolor. Med hänsyn härtill finner jag icke anledning överföra
kostnaderna för eleverna från det anslag flygförvaltningen hittills anlitat
för ändamålet, nämligen anslaget till anskaffning av flygmateriel.

Beträffande flygförvaltningens beräkningar i övrigt rörande medelsbehovet
för manskapets mathållning har departementschefen funnit det av ämbetsverket
för »övriga kostnader» beräknade beloppet av 20 öre för tjänstgöringsdag
alltför högt, varvid departementschefen erinrat örn att armé- och marinförvaltningarna
uppskattat medelsbehovet härför till 12 öre för dag. Departementschefen,
som förutsätter att flygförvaltningen vid sina anslagsäskanden
för budgetåret 1945/46 samråder med arméförvaltningen i denna
punkt, har ansett sig icke böra frångå de av flygförvaltningen tillämpade
grunderna i annan mån än genom viss nedräkning av medelsbehovet. För
manskapets mathållning har departementschefen i enlighet härmed beräknat
ett belopp av 5 584 682 kronor. Härtill ha lagts ovannämnda belopp av
6 000 kronor och 3 000 kronor. Under en efterföljande punkt har föreslagits
anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 27 800 kronor till flygvapnets
hundbevakningstjänst, varvid förutsatts, att rationskostnaderna, beräknade
till 8 376 kronor, skulle bestridas från förevarande anslag. Det
sammanlagda medelsbehovet skulle alltså utgöra, i avrundat tal, 5 600 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

77

Såsom av den av departementschefen lämnade redogörelsen framgår har
flygförvaltningen inrättat en lärlingsskola för flygvapnet utan att frågan örn
skolans organisation underställts Kungl. Maj:ts prövning. Kostnaderna för
eleverna hava av flygförvaltningen bestritts med anlitande av anslaget till
anskaffning av flygmateriel. Utskottet, som funnit de av flygförvaltningen
sålunda vidtagna åtgärderna anmärkningsvärda, delar departementschefens
uppfattning, att anledning icke finnes att på sätt flygförvaltningen föreslagit
överföra kostnaderna för eleverna från det av ämbetsverket hittills för ändamålet
anlitade anslaget till anskaffning av flygmateriel.

Utskottet, som under en efterföljande punkt tillstyrker, att ett anslag av
27 800 kronor anvisas till flygvapnets hundbevakningstjänst, har icke haft
något att erinra mot att rationskostnaderna, beräknade till 8 376 kronor,
bestridas från förevarande anslag.

Flygförvaltningens beräkningar av medelsbehovet i övrigt under anslaget
finner sig utskottet kunna godtaga med de av departementschefen därvid
förordade jämkningarna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 5 600 000 kronor.

Intendenturmateriel m. m.

llö:o) Flygvapnet: Beklädnad. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
120, s. 232 och 233) att till Flygvapnet: Beklädnad för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 3 250 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 900 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
3 078 600 kronor för år.

I fråga örn titeln Munderingsutrustning har tillämpats samma beräkningsgrund
som för innevarande budgetår. Av det äskade anslaget har ett belopp
av 30 000 kronor ansetts hänförligt till prisstegring å speciell flygarbeklädnad.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Beklädnad för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 3 250 000 kronor.

117:o) Flygvapnet: Kasern- och förplägnadsutredning m. m. Kungl. Maj:t kar
föreslagit riksdagen (punkt 121, s. 233 och 234) att till Flygvapnet: Kasernoch
förplägnadsutredning m. in. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 590000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

78

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 525 000
kronor oell har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
563 200 kronor för år.

Medelsbehovet för kasern- och förplägnadsutredning har för nästa budgetår
beräknats enligt de för innevarande budgetår gällande grunderna. För täckande
av kostnaderna för musikmateriel har departementschefen föreslagit
en minskning med 7 000 kronor av det av flygförvaltningen för ändamålet
beräknade beloppet av 21 000 kronor.

Utskottet tillstyrker den under förevarande punkt äskade medelsanvisningen
och hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Kasern- och förplägnadsutredning
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 590000 kronor.

118:o) Flygvapnet: Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 122, s. 234 och 235) att till
Flygvapnet: Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m.
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 4 800 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 7 800 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
3 541 000 kronor för år.

Flygförvaltningen har beräknat anslaget för nästa budgetår till 4 900 000
kronor, därest rådande pris- och löneläge bagges till grund för anslagsberäkningen.
Ämbetsverket har därvid utgått från att vissa under budgetåret
1944/45 beräknade materielleveranser icke hinna fullgöras och likvideras
under budgetåret. Med hänsyn till angelägenheten av att kostnaderna för
inredning av flygvapnets ämbetsbyggnad åtminstone delvis skola kunna
rymmas inom det i försvarsbeslutet för femårsperioden 1942/47 beräknade
totalbeloppet för engångsanskaffning av intendenturmateriel m. m. har
departementschefen förordat, att anslaget begränsas till 4 800 000 kronor.
Departementschefen har därvid utgått från att det skall bliva flygförvaltningen
möjligt att, eventuellt genom någon sänkning av standarden, inom
ramen av detta anslag verkställa erforderlig materielanskaffning.

Mot den verkställda beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår
har utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet ansluter sig till
vad departementschefen anfört rörande möjligheten för flygförvaltningen att,
eventuellt genom någon sänkning av standarden, åtminstone delvis inrymma
kostnaderna för inredning av flygvapnets ämbetshus i den av försvarsbeslutet
fastställda kostnadsramen för ifrågavarande engångsanslag.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

79

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Engångskostnader för anskaffning
av intendenturmateriel m. m. för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 4 800 000 kronor.

Undervisning och övningar m. m.

119:o) Flygvapnet: Undervisningsmateriel m. m. Flygvapnet: Engångsanskaffning
av undervisningsmateriel m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt

123, s. 236 och 237) att för budgetåret 1944/45 anvisa

dels till Flygvapnet: Undervisningsmateriel m. m. ett reservationsanslag
av 185 000 kronor;

dels ock till Flygvapnet: Engångsanskaffning av undervisningsmateriel
m. m. ett reservationsanslag av 170 000 kronor.

Med avseende å de löpande kostnaderna, för vilkas bestridande 1943 års
riksdag anvisat 177 000 kronor och vilka i 1942 års försvarsbeslut beräknats
till i genomsnitt 188 000 kronor för år under uppsättningsperioden 1942/47,
hava desamma för nästa budgetår med hänsyn till organisationens omfattning
beräknats till 185 000 kronor.

Vidkommande engångskostnaderna hava för innevarande budgetår anvisats
för ändamålet 363 000 kronor. Under uppsättningsperioden 1942/47 beräknades
desamma till 168 200 kronor i genomsnitt för år. Departementschefen
har föreslagit, att från och med nästa budgetår anvisas ett särskilt
å riksstaten uppfört reservationsanslag till engångskostnader. Anslaget, som
är avsett för Bråvalla, Hallands och Blekinge flygflottiljer, har beräknats
till 170 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att engångskostnaderna för anskaffning av undervisningsmateriel
m. m. från och med nästa budgetår bestridas av ett särskilt
för ändamålet å riksstaten upptaget anslag av reservationsanslags natur.
Då beräkningen av kostnaderna under såväl detta anslag som anslaget till
löpande kostnader icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Flygvapnet: Undervisningsmateriel m. m. ett reservationsanslag
av 185 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Engångsanskaffning av undervisningsmateriel
m. m. ett reservationsanslag av 170 000 kronor.

120:o) Flygvapnet: Övningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt

124, s. 237-—239) att till Flygvapnet: Övningar förbudgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 21 400 000 kronor.

Utskottet.

80

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 24 000 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
20 435 400 kronor för år.

Försvarsutredningen hade beräknat flygtidsbehovet för budgetåret 1944/45
till 165 500 timmar. Med hänsyn främst till materielläget ävensom till rådande
brist å instruktörer anses det dock icke möjligt att bedriva utbildningen
i den omfattning som försvarsutredningen räknat med. Antalet flygtimmar
för nästa budgetår har sålunda måst begränsas till 155 000 flygtimmar,
varav å krigsflygplan 101000 och å skolflygplan 54 000 timmar.

Priset på flygbränslen har beräknats till cirka 75 öre för liter och priset
å smörjolja till omkring 1 krona 70 öre för liter. I enlighet härmed hava
drivmedelskostnaderna beräknats till 23 790 000 kronor.

Övriga övningskostnader hava beräknats till 2 570 000 kronor samt tjänstgöringstraktamenten
m. m. till 930 000 kronor.

Efter avdrag av belopp, som beräknas inflyta i form av restitution på
tull- och skattemedel, har medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår
uppskattats till 21 400 000 kronor.

Utskottet finner sig kunna godtaga den verkställda beräkningen av medelsbehovet
under flygvapnets övningsanslag och tillstyrker att för ändamålet
anvisas ett anslag av 21400 000 kronor. I förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebär den föreslagna medelsanvisningen en anslagsminskning
av 2 600 000 kronor, beroende på en av materielbrist m. m.
föranledd begränsning av flygvapnets övningar.

Liksom departementschefen förordat beträffande marinens motsvarande
anslag synes utskottet förevarande anslag böra till följd av fluktuationerna
i brännoljeprisen ställas till flygförvaltningens förfogande endast i
den mån så påkallas med hänsyn till det under nästa budgetår aktuella
prisläget å brännoljor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Övningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 21400000 kronor.

121:o) Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 125, s. 239—241) att till Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 27 800 kronor.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1944/45 har flygförvaltningen hemställt
örn anslag till inrättande av en permanent hundbevakningstjänst vid
flygvapnet. Antalet tjänsteliundar under nämnda budgetår har uppskattats
till sammanlagt 105 stamhundar, varav 88 vakthundar och 17 polishundar,
samt 86 beredskapshundar. Medelsbehovet har beräknats till 6 800 kronor
för hundgårdar, 8 376 kronor för rationskostnader och 21000 kronor för
nyanskaffning av hundar eller sammanlagt till 36 176 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

81

Departementschefen Ilar funnit sig böra tillstyrka flygförvaltningens förslag
med hänsyn till att bevakningen med hundar visat sig äga avgjorda
företräden ur effektivitetssynpunkt, något som är av särskild betydelse
inom flygvapnet med dess dyrbara och svårersättliga materiel.

Då rationskostnaderna ansetts böra bestridas från flygvapnets anslag till
mathållning har departementschefen beräknat det under nu förevarande anslag
erforderliga medelsbehovet till 27 800 kronor.

På av departementschefen anförda skäl tillstyrker utskottet, att permanent
hundbevakningstjänst inrättas vid flygvapnet. Mot den härför äskade medelsanvisningen
36 176 kronor, av vilket belopp 8 376 kronor böra — med tilllämpning
av i princip samma anordning som föreslagits i fråga örn bestridandet
av kostnaderna för motsvarande bevakningstjänst vid armén —
gäldas av flygvapnets anslag till mathållning, har utskottet icke funnit anledning
till erinran. Utskottet föreslår alltså, att å riksstaten för nästa
budgetår uppföres ett nytt anslag av 27 800 kronor av reservationsanslags
karaktär med beteckningen Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: HundbevakninysIjånsten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 27 800
kronor.

Flygmateriel m. m.

122:o) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 126, s. 241—246) att till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 103 000000
kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 110 000 000
kronor.

Totalkostnaderna för anskaffning av flygmateriel under uppsättningsperioden
1942/47 beräknades i försvarsbeslutet till (5 X 101 300 000 =) 506 500 000
kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Därvid förutsattes i enlighet med
1941 års försvarsutrednings kostnadsberäkningar, att viss fordran, som uppstått
i utlandet till följd av uteblivna flygmaterielleveranser, skulle därutöver
få tagas i anspråk under perioden för anskaffning av flygmateriel.

Den sålunda fastställda totalkostnadsramen har sedermera enligt beslut
av 1943 års riksdag ändrats till 499 797 000 kronor enligt prisläget den
1 juli 1941.

För det tidigare beslutade anskaffningsprogrammets fullföljande under
nästa budgetår har flygförvaltningen beräknat ett belopp av 107 200000
kronor, varvid ämbetsverket — i motsats till föregående år — utgått från prisläget
den 1 juli 1941. Ämbetsverket har därjämte hemställt örn ett belopp
av 6 900 000 kronor för påbörjande av flygmaterielanskaffningen för den före Bihang

till riksdagens protokoll indi. (> sami. Nr •/. 13 11 6

Utskottet.

82

Statsutskottets utlåtande nr 4.

UtshotUt.

slagna sjunde jaktflottiljen. Departementschefen har ansett sig icke ännu
kunna taga ställning till frågan om denna flottiljs inrättande. Huruvida
medel för anskaffning av flygmateriel för en sådan flottilj kunna bliva erforderliga
under nästa budgetår kan alltså, framhåller departementschefen, icke
för närvarande avgöras. Enär emellertid förevarande anslag är ett s. k.
kvotanslag, som enligt riksdagens beslut må överskridas inom ramen för ett
belopp av 506 500 000 kronor, och av detta belopp hittills 282 430 000 kronor
ställts till förfogande, synes departementschefen hinder icke föreligga att i
detta sammanhang framlägga definitiva anslagsberäkningar för nästa budgetår.
Anslaget, som är ett kvotanslag, bör nämligen beräknas utan avseende å den för
budgetåret beräknade belastningen å anslaget. För budgetåren 1942/43 och
1943/44 lia för anskaffning av flygmateriel anvisats tillhopa (100 000 000 +
110000 000=) 210000000 kronor. Med beaktande av att ide för nämnda budgetår
beräknade kostnaderna inräknats prisstegringar sedan den 1 juli 1941 med
tillhopa 20 600 000 kronor skulle för de tre sista i uppsättningsperioden ingående
budgetåren (499 797 000 + 20 600 000—210 000 000 =) i runt tal 310 000 000
kronor återstå att anvisa. För nästa budgetår synes departementschefen

anslaget med hänsyn härtill kunna uppföras med ett belopp av

i avrundat tal 103 000 000 kronor.

Flygförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår icke beräknat
medel för mötande av den sedan den 1 juli 1941 inträffade prisstegringen,
utan i stället hemställt örn bemyndigande att, därest så erfordras,
överskrida anslaget med belopp motsvarande nämnda prisstegring, vilken
intill den 1 juli 1943 beräknats till tolv procent. Departementschefen har
framhållit, att han har för avsikt att, då större klarhet vunnits rörande storleken
av de belopp, som erfordras för täckande av prisstegringar å materiel,
som anskaffas med anlitande av s. k. kvotanslag, föreslå Kungl. Majit att
av riksdagen äska särskilda anslag till prisstegringarnas täckande. I avbidan
därpå synes hinder icke böra möta för Kungl. Majit att med anlitande
av förevarande anslag ställa erforderliga medel till förfogande för mötande
av prisstegringar. Någon utsträckning av det Kungl. Majit givna bemyndigandet
att anslaget må av Kungl. Majit överskridas inom ramen av det
totalbelopp, 506 500 000 kronor, som i försvarsbeslutet beräknats för ändamålet
under femårsperioden, synes departementschefen icke av denna anledning
erforderlig under nästa budgetår.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, tillstyrker
det för anskaffning av flygmateriel för nästa budgetår äskade anslaget,
vilket beräknats enligt de av 1942 års riksdag angivna principerna för
finansiering av engångskostnader av här ifrågavarande slag. Det torde tillsvidare
få ankomma på Kungl. Majit att med anlitande av förevarande anslag
ställa erforderliga medel till förfogande för mötande av prisstegringar.

Flygförvaltningen har räknat med att den i försvarsbeslutet beräknade
kostnadsramen för flygmaterielanskaffning skall komma att överskridas med,

1310000 000_\

r 3 -/

Statsutskottets utlåtande nr 4.

83

bland annat, de belopp, som motsvara kostnaderna för avlöning av viss
icke-ordinarie personal, vilken förutsatts skola avlönas från avlöningsanslag.
Utskottet förutsätter, att flygförvaltningen vinnlägger sig örn att om möjligt
försöka inrymma dessa kostnader i nämnda kostnadsram.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
103 000 000 kronor.

123:o) Flygvapnet: Underhåll av flygmateriel. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 127, s. 246—248) att till Flygvapnet: Underhåll av flygmateriel
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 15 950000 kronor.

'' Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 14 800 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 på grundval av prisläget
den 1 juli 1941 beräknats till i genomsnitt 13 363 600 kronor för år.

Med hänsyn till materielbrist m. m. har antalet flygtimmar för nästa
budgetår beräknats till 155 000 i stället för 165 500, som förutsatts i försvarsbeslutet.
Med hänsyn härtill hava kostnaderna beräknats enligt prisläget
den 1 juli 1941 för underhåll av flygmateriel — inklusive kostnader för avlöning
av erforderligt antal civila mekaniker — till 12 718 000 kronor eller
omkring 600 000 kronor lägre än enligt försvarsbeslutet. Kostnadsökningen
på grund av prisstegring, vilken såvitt avser de egentliga underhållskostnaderna
beräknats till 15 procent mot 10 procent för innevarande budgetår,
har uppskattats till 1 748 000 kronor. Därutöver hava under förevarande anslag
upptagits kostnader för avlöning av viss vid flygförvaltningen, flygförband
och verkstäder tjänstgörande icke-ordinarie personal som i försvarsbeslutets
kostnadsberäkningar upptagits under flygvapnets avlöningsanslag
men tills vidare skola avlönas från sakanslag. Dessa kostnader, vilka för
innevarande budgetår beräknats till 1200 000 kronor, ha uppskattats till
1 500 000 kronor, av vilket belopp 79 000 kronor hänföra sig till prisstegring
sedan den 1 juli 1941. Det sammanlagda medelsbehovet för underhåll av
flygmateriel skulle sålunda utgöra 15 966 000 kronor, vilket belopp avrundats
nedåt till 15 950 000 kronor. Av detta belopp hava i avrundat tal 1 825 000
kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har icke givit utskottet
anledning till erinran, varför utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen,
som med 1 150 000 kronor överstiger det för innevarande budgetår
anvisade anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Underhåll av flygmateriel
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 15 950000
kronor.

Utskottet.

84

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

124:o) Flygvapnet: Vapen och ammunition. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 128, s. 248—250) att till Flygvapnet: Vapen och ammunition för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 12 800 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 14125 000
kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt
10 628 200 kronor för år.

Medelsbehovet för underhåll av vapenmateriel samt förbrukning av ammunition
och målmateriel för övningsändamål har uppskattats till 8 938 000
kronor. Beräkningarna — bortsett från kostnaderna för prisstegring sedan
den 1 juli 1941, 887 000 kronor — överensstämma med de av 1941 års försvarsutredning
verkställda.

Vidkommande kostnaden för anskaffning av vapenutrustning för marktjänst
har densamma uppskattats till 3 490 000 kronor. Av detta belopp hänföra sig
290 000 kronor till merkostnader — delvis belöpande på de för budgetåren
1942/43 och 1943/44 anvisade anslagen — på grund av prisstegring sedan
den 1 juli 1941.

För avlöningar till icke-ordinarie personal hava beräknats 400 000 kronor,
varav 21 000 kronor belöpa å prisstegring.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså utgöra 12 828 000 kronor,
vilket belopp avrundats till 12 800 000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, som i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en minskning med 1325 000 kronor,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Vapen oell ammunition för
budgetåret 1944 45 anvisa ett reservationsanslag av 12 800 000
kronor.

125:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av mobiliseringsammunition. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 129, s. 250 och 251) att till Flygvapnet: Engångsanskaffning
av mobiliseringsammunition för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 15000 000
kronor.

På förslag av Kungl. Maj:t bemyndigade 1942 års riksdag Kungl. Maj:t
att meddela beslut örn anskaffning under uppsättningsperioden 1942/47 av
mobiliseringsammunition intill ett belopp av 76 550 000 kronor. Anslaget
har karaktären av s. k. kvotanslag.

För fortsatt anskaffning av mobiliseringsammunition har flygförvaltningen
för nästa budgetår begärt ett anslag av 15 000 000 kronor, vilket belopp tillstyrkts
av departementschefen.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

85

Utskottet tillstyrker det under förevarande punkt äskade anslaget, vilket
beräknats enligt de av 1942 års riksdag angivna principerna för finansiering
av engångskostnader av här ifrågavarande slag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: EngångsansJcaffning av
mobiliseringsammunition för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 000 kronor.

126:o) Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar. Flygvapnet: Engångsanskaffning
av motorfordon och motorbåtar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
130, s. 251—253) att för budgetåret 1944/45 anvisa

dels till Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar ett reservationsanslag
av 835 000 kronor;

dels ock till Flygvapnet: Engångsanskaffning av motorfordon och motorbåtar
ett reservationsanslag av 1 065 000 kronor.

För vartdera av budgetåren 1942/43 och 1943/44 har anvisats ett gemensamt
anslag för såväl löpande kostnader som engångskostnader för anskaffning
av motorfordon och motorbåtar.

De löpande kostnaderna för motorfordon och motorbåtar hava för nästa
budgetår beräknats till sammanlagt 805 000 kronor, varav 100 000 kronor
för utbyte av försliten materiel och 705 000 kronor för underhåll och drift.

Engångskostnaderna för anskaffning av motorfordon och motorbåtar lia
synts departementschefen från och med nästa budgetår böra utgå av ett
särskilt för ändamålet å riksstaten upptaget anslag av reservationsanslags
natur. Medelsbehovet för erforderlig engångsanskaffning har beräknats till
1 025 000 kronor, varav 150 000 kronor för anskaffning av en båt för bärgning
av torpeder för Blekinge flygflottilj.

För oförutsedda utgifter har beräknats ett belopp av 70 000 kronor att
fördelas med 30 000 kronor på löpande kostnader och 40,000 kronor på kostnader
för engångsanskaffning.

Det sammanlagda medelsbehovet för bestridande av löpande kostnader
skulle alltså uppgå till 835,000 kronor, medan engångskostnaderna uppskattats
till 1 065 000 kronor. Av anslagsbeloppen hava 85 000 kronor respektive
105 000 kronor hänförts till prisstegring sedan den 1 juli 1941.

Utskottet tillstyrker, att för bestridande av kostnaderna för engångsanskaffning
av motorfordon och motorbåtar från och med nästa budgetår anvisas
ett särskilt å riksstaten uppfört anslag av reservationsanslags natur.
Då den verkställda beräkningen av såväl detta anslag som anslaget till löpande
kostnader icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa
a) till Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar ett reservationsanslag
av 835 000 kronor;

Utskottet.

Utskottet.

86

Statsutskottets utlåtande nr 4.

b) till Flygvapnet: Fngångsanslcaffning av motorfordon och
motorbåtar ett reservationsanslag av 1 065 000 kronor.

127:o) Flygvapnet: Motorvältar för flygfälten. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 131, s. 253 och 254), vilket avser anskaffande av motorvältar
för Hallands och Blekinge flygflottiljer samt för centrala flygverkstaden i
Arboga, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Motorvältar för flygfälten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 120 000
kronor.

128:o) Flygvapnet: Eldsläckningsmateriel. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 132, s. 254), vilket avser anskaffande av här ifrågavarande
materiel för Hallands och Blekinge flygflottiljer, för centrala flygverkstaden
i Arboga, för Västmanlands flygflottilj i och med denna flottiljs utflyttande
till Hässiö samt för flygkadettskolan, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Fldsläckningsmateriel för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 505 000
kronor.

129:o) Flygvapnet: Snöröjningsmateriel. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 133, s. 255—257) får utskottet — med förmälan att den nu
äskade medelsanvisningen är sammansatt av två årskvoter, enär intet anslag
för ändamålet upptagits för innevarande budgetår — hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Snöröjningsmateriel för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 1180 000 kronor.

130:o) Flygvapnet: Industriens krigsorganisation. Beträffande Kungl. Majis
framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 134) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Vissa till försvaret hörande institutioner.

Sjökarteverket.

131:o) Sjökarteverket: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 135, s. 258—260) att

dels å personalförteckningen för sjökarteverket under rubriken Extra
ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 upptaga 1 kartograf i lönegrad
Eo 21;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjökarteverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;

Statsutskottets utlåtande nr 4. 87

dels ock till Sjökarteverket: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av 499 000 kronor.

Vidare har uti en inom andra kammaren av herr C. Lindberg väckt
motion (II: 278) hemställts, att riksdagen måtte dels avslå det av Kungl.
Maj:t i år framlagda förslaget örn inrättandet av en kartograf befattning i
lönegrad Eo 21, dels uppflytta den ritare i lönegrad A 15, som för närvarande
biträder avdelningsföreståndaren vid ledandet av orginalritningsdetaljen,
till en lie ritarbefattning i lönegrad A 17.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 494000
kronor.

I framställningen rörande sjökarteverkets medelsbehov för nästa budgetår
har chefen för ämbetsverket anfört, bland annat, följande.

I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut hade en kartografaspirant anställts
vid verket från den 1 juli 1942 och en från den 1 juli 1943, båda i lönegrad
Ex 16. Enligt uppgjord plan — motsvarande den som i förevarande fall tilllämpades
vid rikets allmänna kartverk — borde dessa aspiranter efter två
års godkänd provtjänstgöring befordras till extra ordinarie tjänstemän i 21
lönegraden. Den aspirant, som anställts den 1 juli 1942, avslutade sin provtjänstgöring
den 1 juli 1944, då han borde tillträda befattningen som chef för
den ena av de två detaljer å sjökortsavdelningen, där befattningen som
detaljchef dittills varit vakant. På grund därav syntes i personalförteckningen
böra upptagas en kartograf i lönegrad Eo 21. Denna uppflyttning i
löneavseende syntes medföra en kostnad av omkring 2 400 kronor.

Allmänna lönenämnden har i avgivet utlåtande funnit sig icke böra framställa
erinran mot inrättandet från och med budgetåret 1944/45 av en kartografbefattning
i lönegrad Eo 21 vid sjökortsavdelningen. Kungl. Majit har
godkänt förslaget i fråga.

Under förevarande punkt i övrigt har endast smärre ändringar ifrågasatts.

Utskottet får framhålla, att utskottet icke ansett sig kunna på grundval
av vad i propositionen eller i motionen anförts bilda sig en bestämd uppfattning
rörande frågan, huruvida befattningen som detaljchef å sjökortsavdelningen
bör besättas på sätt Kungl. Majit föreslagit med en extra ordinarie
kartograf eller såsom i motionen yrkats med en förste ritare. Frågan
härom torde tarva närmare utredning. Då, enligt vad utskottet under hand
inhämtat, även andra personalfrågor inom sjökarteverket icke lära vara tillfredsställande
ordnade synes utskottet lämpligt, att dessa spörsmål göras
till föremål för översyn av statens organisationsnämnd och att förslag i
ämnet så snart ske kan framlägges för riksdagen. I avvaktan härpå synes
någon ändring i personalförteckningen för sjökarteverket för nästa budgetår
icke böra vidtagas, varför utskottet föreslår, att Kungl. Majits förslag i nu
berörda del ävensom den föreliggande motionen icke må av riksdagen bi -

Utskottet

88

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

fållås. Till följd härav bör anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal nedräknas i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 2 400
kronor, motsvarande skillnaden i avlöning mellan kartografaspirant och extra
ordinarie kartograf samt anslagets slutsumma minskas från av Kungl. Majit
föreslagna 499 000 kronor till 496 600 kronor.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som lämnat Kungl. Majds
förslag i övrigt under förevarande punkt utan erinran, hemställa,

I. att riksdagen må avslå såväl Kungl. Majis förslag örn ändring
i personalförteckningen för sjökarteverket som motionen
II: 278;

II. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

a) godkänna följande avlöningsstat för sjökarteverket, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 210 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit................................ » 13 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 179 300

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ » 37 800

5. Körligt tillägg, förslagsvis.................... » 56 400

Summa kronor 496 600;

b) till SjökarteverJcet: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 496 600 kronor.

132:o) Sjökarteverket: Omkostnader. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 136, s. 260—263) att till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 240000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 169 000
kronor.

Den för nästa budgetår föreslagna anslagshöjningen av 71000 kronor
innebär icke någon reell ökning av utgiftsbelastningen, enär den motsvaras
av dels minskningar å vissa av marinens anslag, dels ock ökade inkomster
av sjökarteverkets försäljningsverksamliet. Utskottet, som tillstyrker det
äskade anslaget, får alltså hemställa,

att riksdagen må till Sjökarteverket: Omkostnader för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kronor.

133:o) Sjökarteverket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 137, s. 263—265) att till Sjökarteverket:

Statsutskottets utlåtande nr 4.

89

Mätnings- och rekognosceringsverksamhet för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 490 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört nied 440 000
kronor.

Med hänsyn till oljepriserna föreslås en höjning av anslagsposten till
fältarbeten till sjöss med 17 000 kronor. Departementschefen utgår därvid
från att anslagsposten, därest oljepriserna skulle sjunka under de nuvarande,
ställes till förfogande allenast i den omfattning som svarar mot de
under nästa budgetår rådande priserna.

För fullföljande av vissa försök för ortsbestämning genom radiopejling i
sådana fall då land är ur sikte, erfordras komplettering av sjökarteverkets
radiomateriel. Kostnaderna härför beräknas till 35 000 kronor.

Anslagshöjningen utgör alltså 52 000 kronor, varför anslaget beräknats
till i avrundat tal, 490 000 kronor.

Den verkställda beräkningen av anslaget har icke givit utskottet anledning
till erinran. Av den föreslagna anslagshöjningen faller ett belopp
av 17 000 kronor på anslagsposten till fältarbeten till sjöss. Denna höjning
är föranledd av stegrade oljepriser. Utskottet utgår från att anslagsposten
i fråga ställes till förfogande endast i den mån så påkallas med hänsyn
till det under nästa budgetår aktuella prisläget å brännoljor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Sjökar tevår ket: Mätnings- och rekognosceringsverksamhet
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 490 000 kronor.

134:o) Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska byrån. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138, s. 265) och under erinran, att
samma anslagsbelopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjökarteverket: Bidrag till internationella
hydrografiska byrån för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 15 000 kronor.

Krigsarkivet.

135:o) Krigsarkivet: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 139, s. 265—269) att

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsarkivet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;

dels ock till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av 66 000 kronor.

Utskottet

Utskottet -

90 Statsutskottets utlåtande nr 4.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört nied 58 800
kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak, att medel beräknas för anställande
av en extra tjänsteman i löneställning, som är avsedd att tillämpas
för amanuenser vid de s. k. lärda verken.

Anslagshöjningen utgör 7 200 kronor.

Det beräknade medelsbehovet under förevarande anslag tillstyrkes av utskottet,
som alltså hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för krigsarkivet, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,förslagsvis kronor 23 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ................ » 34 010

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 20 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... » 11 690

Summa kronor 89 600

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis......... kronor 23 600

Nettoutgift kronor 66 000;

b) till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 66 000 kronor.

136:o) Krigsarkivet: Omkostnader. Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 140 och 141, s. 269
och 270), vilka i förhållande till de för löpande budgetår anvisade anslagen
innebära beträffande förstnämnda anslag oförändrat belopp och beträffande
sistnämnda anslag en ökning med 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Krigsarkivet: Omkostnader ett förslagsanslag av 7 400
kronor;

b) till Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m. ett reservationsanslag
av 2 200 kronor.

Armémuseum.

137:o) Armémuseum: Avlöningar, I överensstämmelse med Kungl. Majlis
förslag (punkt 142, s. 271—273), vilket i förhållande till det för innevarande

Statsutskottets utlåtande nr 4. 91

budgetår anvisade anslaget innebär en för anställande av extra visningsvakter
föranledd höjning med 4 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för armémuseum, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ................................................ kronor 36 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ » 6100

3. Eörligt tillägg, förslagsvis...................... » 5 400

Summa kronor 47 500

b) till Armémuseum: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 47 500 kronor.

138:o) Armémuseum: Omkostnader, Armémuseum: Samlingars konservering m. m.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna 143 och 144, s. 273 och 274) får — under erinran att för
innevarande budgetår anvisats för här ifrågavarande ändamål samma anslagsbelopp
som nu äskats — hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Armémuseum: Omkostnader ett förslagsanslag av 3100
kronor;

b) till Armémuseum: Samlingars konservering m. m. ett reservationsanslag
av 13 000 kronor.

Kemiska anstalten.

139:o) Kemiska anstalten: Avlöningar. Kemiska anstalten: Omkostnader. Kemiska
anstalten: Forskningsverksamhet. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar
örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 145) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Centrala civilanstäilningsbyrån.

140:o) Centrala civilanstäilningsbyrån: Avlöningar. Centrala civilanställnings
byrån; Omkostnader. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar om anslag
till ifrågavarande ändamål (punkterna 146 och 147) kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

92

Statsutskottets utlåtande nr d.

Försvarets läroverk.

141 :o) Försvarets läroverk: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 148, s. 276—281) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för
försvarets läroverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
läroverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;

dels ock till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 434 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 200 000
kronor.

Antalet elever vid försvarets läroverk har för nästa budgetår beräknats
till 650 mot 586 för innevarande budgetår. Med utgångspunkt härifrån har
föreslagits, att å läroverkets personalförteckning skulle uppföras — förutom
i årets personalförteckning upptagna rektor samt 3 lektorer, 5 ordinarie
adjunkter och 2 extra ordinarie adjunkter — ytterligare 3 lektorer, 5 ordinarie
adjunkter och 2 extra ordinarie adjunkter. Anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän, för innevarande budgetår 80,000 kronor,
skulle i enlighet härmed böra för nästa budgetår höjas till 160 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, har ansetts kunna nedsättas från 1 500 kronor till 1 000 kronor.

I fråga örn den extra ordinarie personalen har arméförvaltningen föreslagit
— förutom förutnämnd ökning av antalet adjunkter — att personalen
skulle utökas med 3 tillsynsmän i lönegrad Eo 6, 19 vaktmästare i lönegrad
Eo 5 och 2 skrivbiträden i lönegrad Eo 2, av vilken personal tillsynsmännen,
skrivbiträdena och 15 vaktmästare för närvarande linnas uppförda
å arméns personalförteckning för icke-ordinarie personal m. fl. under
rubriken arméns underofficersskola. Avlöning till ifrågavarande personal
utgår dock enligt nämnda personalförteckning jämlikt militära icke-ordinariereglementet.
Enär ifrågavarande personal avsetts för internatet för läroverkets
elever, har den föreslagna överflyttningen från arméns personalförteckning
synts departementschefen lämplig. Vad angår den begärda personalökningen
med 4 vaktmästare har departementschefen, som funnit det föreslagna
antalet vaktmästare väl högt, förordat att för nästa budgetår antalet
vaktmästare med hänsyn till den beräknade ökningen av elevantalet höjes
till 16, eller 3 färre än enligt arméförvaltningens förslag. Personalen har
ansetts böra i fortsättningen hänföras till det civila icke-ordinariereglementet.
Medelsbehovet till avlöning av extra ordinarie personal har i enlighet härmed
beräknats till 98 000 kronor. Åled utgångspunkt från 17 000 undervisningstimmar
för timlärare och en ersättning av högst åtta kronor för timme har
medelsbehovet för timlärararvoden beräknats till 136 000 kronor. Anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal skulle alltså upptagas
med 234 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

93

Anslagsposten till rörligt tillägg har beräknats till 39 000 kronor.
Sammanlagda anslagsökningen utgör 234 000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t förordade ökningen av ordinarie och icke-ordinarie
personal vid försvarets läroverk, vilken ökning är betingad av läroverkets
fortsatta planenliga utbyggnad, har icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet tillstyrker vidare, att sistnämnda personal i fortsättningen hänföres
till civila icke-ordinariereglementet. Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt icke
föranleder någon utskottets erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för försvarets läroverk,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Befattning

1 rektor ...
0 lektorer .
10 adjunkter

Personalförteckning.
Ordinarie tjänstemän.

Lönegrad

E 13
A 27
A 23

Extra-ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

4 adjunkter ............................. ................ Eo 21,

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets läroverk,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.
......................................... kronor 160 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t................................ » 1000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................................... » 234 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 39 000

Summa kronor 434 000,

c) till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 434 000 kronor.

142:o) Försvarets läroverk: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 149, s. 281 och 282), vilket i förhållande till det för löpande
budgetår anvisade anslaget innebär en av läroverkets fortsatta utbyggnad
föranledd höjning med 5 000 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Försvarets läroverk: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

Utskottet.

94

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Garnisonssjukvården m. m.

143:o) Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 150, s. 282 och 283) och under erinran, att samma
anslagsbelopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,1

att riksdagen'' må till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 79 900
kronor.

144:o) Garnisonssjukhusen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 151, s. 283—289) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för garnisonssjukhusen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;

dels ock till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 1 240 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 175 000
kronor.

Från detta anslag bestridas avlöningskostnader vid garnisonssjukhusen i
Karlsborg, Skövde, Eksjö, Linköping, Sollefteå och Boden. Nytt garnisonssjukhus
i Skövde är under uppförande och beräknas bliva färdigställt under
första halvåret 1944.

Från förevarande anslag utgå för närvarande särskilda tilläggsarvoden
till viss läkar- och förvaltningspersonal vid garnisonssjukhusen. Dessa arvoden
sammanhänga delvis med de mellan kronan och landstingen träffade s. k.
samarbetsavtalen rörande vården av civila patienter å garnisonssjukhusen.
Frågan huruvida arvodena i fortsättningen skola utgå är föremål för utredning.
I avvaktan på resultatet härav kan, framhåller departementschefen,
icke bedömas i vad mån de för närvarande utgående arvodena böra bibehållas
under nästa budgetår. Departementschefen har emellertid ansett sig
böra tills vidare räkna med ett bibehållande av arvodena enligt nu gällande
grunder, varvid departementschefen förutsätter, att det skall ankomma på
Kungl. Maj:t att, därest arvodena vid frågans ytterligare prövning skulle
anses böra indragas eller beskäras, vidtaga de åtgärder med avseende å
anslagspostens.disposition, som i anledning därav må befinnas erforderliga.

Arvodet till sjukgymnasten vid garnisonssjukhuset i Eksjö föreslås höjt
från 792 kronor till 1 050 kronor.)

Departementschefen har föreslagit nyanställning vid garnisonssjukhuset
i Karlsborg av 2 sjukvårdsbiträden i lönegraden MVd samt vid garnisonssjukhuset
i Boden av 20 sjukvårdsbiträden och 1 telefonist i samma lönegrad.
Härjämte föreslås beträffande garnisonssjukhuset i Sollefteå uppflyttning
av ett biträde i sjukvård i lönegrad MVd till fotografibiträde i lönegrad
MVc. Antalet kokerskor vid garnisonssjukhuset i Skövde har före -

Statsutskottets utlåtande nr 4. 95

slagits böra nedbringas från tre till två i samband med genomförandet av
den nya personalorganisationen vid sjukhuset.

Departementschefens förslag innebär vidare, att, då en å garnisonssjukhuset
i Karlsborg placerad assistentsköterska tjänstgjorde som nattsköterska å
sjukhuset, en assistentsköterskebefattning uppflyttas till sjuksköterskebefatting
i lönegraden MEo 7. Slutligen föreslås, att vid garnisonssjukhuset i
Boden anställas 4 sjuksköterskor i lönegraden MEo 7 samt en assistentsköterska
i lönegraden MEo 5.

Den sammanlagda anslagshöjningen utgör 65 000 kronor.

Då behovet av den ifrågasatta nyanställningen av personal synes motiverat,
tillstyrkes Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Mot den verkställda
beräkningen i övrigt av posterna under garnisonssjukhusens avlöningsanslag
har utskottet icke haft något att invända. Utskottet, som alltså tillstyrker
den av departementschefen förordade avlöningsstaten, får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 167 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis........ » 179 500

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

förslagsxhs .................................... » 397 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.............................. » 394 000

5. Eörligt tillägg, förslagsvis .................. »_140 500

Summa kronor 1 278 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 38 000

Nettoutgift kronor 1240 000,

b) till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 1 240 000 kronor.

145:o) Garnisonssjukhusen: Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 152, s. 289—291), vilket i förhållande till det för löpande
budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 25 000 kronor, avseende
medel för engångsanskaffning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 325 000 kronor.

Utskottet.

96

Statsutskottets utlåtande nr 4.

litskottet.

146:o) Militärapoteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t Ilar föreslagit riksdagen
(punkt 153, s. 291—293) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för militärapoteket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;

dels ock till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 148 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 137 900
kronor.

Då en viss utökning av militärapotekets icke-ordinarie personal synts erforderlig,
har föreslagits, att anslagsposten höjes med 8 500 kronor. Inom
ramen för detta belopp bör enligt departementschefen nyanställas i första
hand sådan personal, som kan ersätta vid apoteket tjänstgörande värnpliktiga.
Vidare föreslås en höjning av anslagsposten till rörligt tillägg
med 1 600 kronor.

I förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebär det
nu äskade anslaget en höjning av 10 100 kronor, beroende på att viss utökning
av militärapotekets icke-ordinarie personal befunnits erforderlig.
Förslaget härom tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för militärapoteket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Arvoden motsvarande lön till den i personalförteckningen
upptagna personalen,

förslagsvis ....................................kronor 83 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. » 11 450

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 35 000

4. Avlöningar till betjäningspersonal.......... » 6 650

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........... »_19 200

Summa kronor 155 300

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ......... kronor 7 300

Nettoutgift kronor 148 000,

b) till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 148 000 kronor.

147:o) Militärapoteket: Omkostnader. Utskottet, som icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, s. 293 och 294), vilket

Statsutskottets utlåtande nr 4.

97

i förhållande till löpande budgetår innebär en anslagshöjning av 4000 kronor,
liksom ej heller mot vad departementschefen i samband därmed anfört,
får hemställa,

att riksdagen må till Militärapoteket: Omkostnader för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kronor.

148:o) Sero-bakteriologisk verksamhet. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 155, s. 295), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Sero-bakteriologisk verksamhet för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 33 000 kronor.

Försvarets bostadsanskaffningsnämnd m. m.

149:o) Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 156, s. 295—297) att till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:
Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 65 000
kronor.

Bostadsanskaffningsnämnden har för nästa budgetår begärt ett anslag av
65 000 kronor eller samma belopp, med vilket anslaget uppförts i riksstaten
för innevarande budgetår. Nämnden har därvid med hänsyn till omfattningen
av kassarörelsen och upphandlingarna samt handhavandet av förvaltningen
av vissa bostadsområden föreslagit, att å nämndens allmänna avdelning
skulle anställas en amanuens såsom biträde åt avdelningschefen.
Enär de skäl som anförts härför synts departementschefen bärande och
kostnaderna för nämndens fasta organisation, genom begränsningar beträffande
personalen i övrigt och viss minskning av det för oförutsedda behov
m. m. avsedda beloppet, fortfarande kunna hållas inom den av 1943 års
riksdag för ändamålet beräknade anslagsramen, har departementschefen icke
haft något att erinra häremot. Departementschefen förutsätter emellertid,
att den definitiva utformningen av personalorganisationen skall ankomma
på Kungl. Maj:t, som alltså skall äga att inom den fastställda anslagsramen
vidtaga de ytterligare jämkningar som kunna befinnas lämpliga.

Kungl. Maj:ts förslag örn anställande å nämndens allmänna avdelning av
en tjänsteman såsom biträde åt avdelningschefen finner sig utskottet kunna
tillstyrka, då kostnaderna härför genom jämkningar å övriga poster kunna
hållas inom den av 1943 års riksdag beräknade anslagsramen. Utskottet
har ej heller haft något att erinra mot att den definitiva utformningen av
personalorganisationen får ankomma på Kungl. Majit, som alltså bör äga att
inom den fastställda anslagsramen vidtaga de ytterligare jämkningar, som
kunna befinnas lämpliga. Utskottet vill därvid erinra om att 1943 års
riksdag i samband med förslaget om nämndens inrättande ansåg sig böra

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 4. 5is 44 7

Utskottet.

98

Statsutskottets utlåtande nr 4.

understryka angelägenheten av att kostnaderna för nämnden, vilken endast
skall hava provisorisk karaktär, så långt möjligt är hållas nere.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets bostadsansJcaffningsnämnd:
Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 65 000
kronor.

150:o) Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 297 och 298), vilket i förhållande till
det för löpande budgetår anvisade anslaget innebär en anslagsminskning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:
Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 23 000 kronor.

löbo) Inskrivningsrådet. Med tillstyrkande av Kungl. Maurts förslag (punkt
158, s. 298 och 299) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats
för ändamålet ett anslag av 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inskrivningsrådet för budgetåret 1944/45
anvisa ett anslag av 6 000 kronor.

Diverse.

152:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond.
På därom av Kungl. Majit gjord framställning (punkt 159, s. 300)
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 587 000 kronor.

153:o) Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond: Arméförvaltningens delfond.
Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond: Marinförvaltningens delfond.
Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond: Flygförvaltningens delfond. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 160) att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet för budgetåret 1944/45 beräkna

dels till Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond: Arméförvaltningens
delfond ett förslagsanslag av 16 872 000 kronor;

dels till Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond: Marinförvaltningens
delfond ett förslagsanslag av 6 748 000 kronor;

dels ock till Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond: Plygförvaltningens
delfond ett förslagsanslag av 7 907 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 76, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 28
januari 1944, föreslagit riksdagen att

Statsutskottets utlåtande nr 4.

99

dels godkänna i sistnämnda statsrådsprotokoll omförmält förslag till stat
för försvarsväsendets fastiglietsfond för budgetåret 1944/45;

dels ock för budgetåret 1944/45 anvisa följande anslag, nämligen:

Ersättning till försvarsväsendets fastiglietsfond:

Arméförvaltningens delfond, förslagsanslag................ kronor 13 834 000;

Marinförvaltningens » förslagsanslag................. » 6 313 000;

Flygförvaltningens » förslagsanslag................ » 7 158 000.

Departementschefen har erinrat, att den för budgetåret 1942/43 fastställda
staten för fastighetsfonden balanserade på 22,6 91 miljoner kronor. Inkomsterna
beräknades till detta belopp och utgifterna samt överskottet till
respektive 12,274 och 10,417 miljoner kronor. Utfallet av staten framgår av
en i budgetredovisningen för budgetåret 1942/43 (s. 144 och 145) intagen
sammanställning. Enligt denna har fondens överskott uppgått till 8 569 524
kronor 10 öre, som tillförts statsregleringen.

I detta sammanhang har departementschefen erinrat örn att 1943 års riksdag
med bifall till i propositionen nr 180 angående organisationen av försvarsväsendets
centrala förvaltning framlagt förslag fattat beslut av innebörd, att
vissa av försvarsväsendets fabriker skola organiseras såsom statligt affärsverk.
I enlighet med detta beslut skola fabrikernas tillgångar och skulder, inklusive
avskrivnings- och värdeminskningskonton, fr. o. m. budgetåret 194445 upptagas
till redovisning å en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, benämnd
försvarets fabriksfond. De av fabrikerna disponerade fastigheterna
skola i samband därmed överföras från försvarsväsendets fastighetsfond till
fabriksfonden.

Vidare har departementschefen erinrat örn att vissa byggnader, huvudsakligen
verkstadsanläggningar, förråd och baracker, under budgetåret 1943/44 uppförts
med anlitande av medel, anvisade från förskottsstatens anslag till engångsutgifter.
Kostnaderna ha täckts genom tilläggsstatsanslag anvisade under
driftbudgeten, fjärde huvudtiteln. Till den del dessa anläggningar äro av
stadigvarande karaktär hava de ansetts böra upptagas till redovisning å försvarets
fastighetsfond. Departementschefen förutsätter — såsom även skett
beträffande motsvarande under budgetåret 1942/43 uppförda byggnader (jfr
propositionen 1943: 181, s. 5 och riksdagens skrivelse nr 158) — att Kungl.
Maj:t äger i sinom tid utfärda härför erforderliga föreskrifter. Åtgärden bör,
framhåller departementschefen, icke påverka de i delina proposition framlagda
statförslagen.

Departementschefen har härefter övergått till behandling av frågan om
fondens stat för budgetåret 1944/45. Staten upptager följande titlar, nämligen
å inkomstsidan A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler, B.
Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden
samt C. Diverse inkomster ävensom å utgiftssidan A. Reparations- och
underhållskostnader m. m., B. Avsättning till värdeminskningskonto, C. Hyresoch
arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade

100

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

markområden samt Överskott att tillföras riksstaten. Under envar av dessa
titlar å såväl inkomst- som utgiftssidan upptagas inkomsterna respektive
utgifterna särskilt för varje delfond.

Rörande beräkningen av de olika posterna får utskottet hänvisa till s.
4—22 i statsrådsprotokollet.

Här må emellertid framhållas, att 1943 års militära fastighetsutredning,
som haft att biträda med verkställandet av bland annat utredning rörande
grunderna för beräkning av de i staten för försvarsväsendets fastiglietsfond
uppförda posterna för bestridande av reparations- och underhållskostnader
m. m., har i en den 1 oktober 1943 avgiven promemoria med principutredning
i ämnet ifrågasatt, örn icke den för närvarande för beräkning av underhållskostnaderna
tillämpade procentuella metoden borde ersättas med en
metod, som huvudsakligen byggde på underhållskostnadernas avvägande i
relation till fastighetsbeståndets volym. De sakkunniga ha i samband därmed
ifrågasatt, örn icke uppdraget borde utvidgas att jämväl omfatta en
undersökning av huruvida underhållskostnaderna även för vissa i statens
allmänna fastighetsfond ingående fastigheter borde beräknas efter antydda
linjer. I yttrande över de sakkunnigas promemoria ha vederbörande remissmyndigheter
i princip tillstyrkt, att de sakkunnigas uppdrag utvidgas på
sätt föreslagits. Frågan är för närvarande föremål för Kungl. Maj:ts prövning.
Den fortsatta utredning, som kan komma att i ärendet verkställas,
anser departementschefen kunna avslutas inom sådan tid, att frågan kan
föreläggas nästa års riksdag. I avvaktan härpå har departementschefen för
nästa budgetår beräknat de egentliga reparations- och underhållskostnaderna
för fondens fastigheter efter samma principer som för innevarande budgetår
eller till 1,6 % av byggnadsvärdena för arméförvaltningens och flygförvaltningens
delfonder samt till 2,2 % av nämnda värden för marinförvaltningens
delfond.

Departementschefen har med avseende å posten till hyres- och arrendeutgifter
m. m. för av fastiglietsfonden förhyrda lokaler och arrenderade
markområden utgått från att de hyres- och arrendeutgifter m. m., som äro
föranledda av rådande beredskap, skola i enlighet med de principer, som
gälla för avgränsningen av riksstaten från den för försvarsväsendet fastställda
förskottstaten, överföras till bestridande över förskottsstaten för
försvarsväsendet. Det sagda gäller såväl armé- som marin- och flygförvaltningarnas
delfonder av fastighetsfonden.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot de för vederbörande
delfonder äskade anslagsbeloppen eller mot vad departementschefen i samband
därmed anfört, tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag till stat för försvarsväsendets
fastighetsfond för nästkommande budgetår.

På grund härav och med förmälan att utskottet framdeles under riksdagen
avgiver förslag örn upptagande av fastighetsfondens överskott å driftbudgetens
inkomstsida, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 4.

101

att riksdagen må

a) godkänna vid detta utlåtande såsom bilaga fogat förslag
till stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret
1944/45;

b) för budgetåret 1944/45 anvisa följande anslag, nämligen:

till Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond: Arméförvaltningens
delfond ett förslagsanslag av 13 834 000 kronor;

till Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond: Marinförvaltningens
delfond ett förslagsanslag av 6 313 000 kronor;

till Ersättning till försvarsväsendets fastighetsfond: Flygförvaltningens
delfond ett förslagsanslag av 7 158 000 kronor.

154:o) Ersättning för automobilskatt. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 161, s. 301), vilket i förhållande till motsvarande anslag för
löpande budgetår innebär en av ökningen av antalet stammotorfordon föranledd
anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för automobilskatt för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

155:o) Ersättning för rustning och rotering. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 162, s. 302), vilket i förhållande till det för löpande
budgetår anvisade anslaget innebär en med hänsyn till belastningen föranledd
höjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för rustning och rotering
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 70 000
kronor.

l56:o) Resestipendier. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163, s. 302), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en av anslagsbelastningen
föranledd minskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

157:o) Fritidsundervisning. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 164, s. 303), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande
budgetår innebär en minskning med 15 000 kronor, beroende på nedgången
i värn pliktskontingenternas storlek, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fritidsundervisning för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 185000 kronor.

102

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

158:o) Personalvårdsverksamhet. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
165, s. 303—305) att till Personalvårdsverksamhet för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 80 000
kronor.

För närvarande utgår bidrag med 51 550 kronor till soldathemsverksamhet.
Härifrån har bidrag beviljats med 3 500 kronor till Drottning Victorias
örlogshem i Stockholm. Detta örlogshem, varest inkvartering icke förekommit,
har numera för sin verksamhet med bidrag av statsmedel förvärvat
egen fastighet, vari kommer att beredas jämväl inkvartering åt permitterat
manskap. Så snart örlogshemmets fastighet kan tagas i anspråk
för sitt ändamål, avses marinhemmet i Stockholm — varest på enskilt initiativ
men med kommunalt stöd beretts inkvartering för permittenter ur
marinen — uppgå i örlogshemmet.

Styrelsen för Drottning Victorias örlogshem har hemställt örn ett bidrag
till det nya örlogshemmet med 15 000 kronor, däri inräknade det nuvarande
bidraget å 3 500 kronor samt ett belopp å 9 000 kronor motsvarande
det till marinhemmet utgående bidraget.

Försvarsväsendets personalvårdsnämnd har biträtt styrelsens för Drottning
Victorias örlogshem hemställan om bidrag med 15 000 kronor för det
nya örlogshemmets verksamhet. Beträffande medelsbehovet för bidrag till
soldathemsverksamhet har nämnden föreslagit samma bidragsbelopp som
för innevarande budgetår, 51 550 kronor, oaktat det bidrag å 3 500 kronor,
som från ifrågavarande anslagspost utgått till Drottning Victorias örlogshem,
föreslagits skola bortfalla. I övrigt har nämnden icke föreslagit någon
ändring i anslagets beräkning.

Med hänsyn till den betydligt utökade verksamhet, som på grund av
förvärvet av den nya fastigheten torde uppstå vid örlogshemmet, samt
härav, särskilt under den första tiden, föranledda stegrade utgifter, har
departementschefen funnit bidraget till örlogshemmet böra upptagas till det
av personalvårdsnämnden föreslagna beloppet, 15 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle härigenom uppgå till, i avrundat
tal, 85 000 kronor.

Utskottet har funnit bärande skäl tala för den föreslagna höjningen av
anslaget och tillstyrker alltså, att för nästa budgetår anvisas 85 000 kronor
för ändamålet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till PersonalvårdsverJcsamhet för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 85,000 kronor.

159:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, s. 305), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 4.

103

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 250000 kronor.

160:o) Specialundersökning av vissa inskrivningsskyldiga m. m. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 167, s. 305 och 306) att till Specialundersökning
av vissa inskrivningsskyldiga m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 55 000
kronor.

Arméförvaltningen har föreslagit, att från förevarande anslag, som är avsett
för specialundersökning och behandling av inskrivningsskyldiga, skulle
få bestridas kostnader för motsvarande åtgärder såvitt avser ynglingar,
vilka söka fast anställning vid krigsmakten. Enär förslaget synes vara välbetänkt
och kostnaderna kunna beräknas bliva relativt obetydliga, har departementschefen
icke haft något att däremot erinra. I likhet med vad
som gällt för innevarande budgetår synes departementschefen anslaget i
mån av behov efter Kungl. Maj:ts beprövande få tagas i anspråk för specialundersökning
av s. k. efterbesiktigade. Med hänsyn till den ringa belastningen
å anslaget för budgetåret 1942/43 har detsamma för nästa budgetår
ansetts kunna nedsättas till 25 000 kronor.

Utskottet har funnit sig kunna tillstyrka, att från förevarande anslag må
bestridas kostnader för specialundersökning och behandling av jämväl dem,
som söka fast anställning vid krigsmakten ävensom av s. k. efterbesiktigade.
Mot det äskade anslaget, som med 30 000 kronor understiger det
för innevarande budgetår anvisade, har utskottet icke funnit anledning till
erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Specialundersökning av vissa inskrivningsskyldiga
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 25 000 kronor.

161:o) Civilanställnings befrämjande. Militärfysisk verksamhet. Beträffande
Kungl. Majits framställningar örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna
168 och 169) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket härmed

anmäles.

162:o) Premier för innehav av vissa automobiler. Reglering av skador i följd
av trafik med försvarets motorfordon. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkterna 170 och 171, s. 307 och 308), vilka innebära oförändrade medelsanvisningar,
hemställer utskottet,

Utskottet -

104

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Premier för innehav av vissa automohiler ett reservationsanslag
av 100 kronor;

b) till Eeglering av skador i följd av trafik med försvarets
motorfordon ett förslagsanslag av 100000 kronor.

163:o) Utredningar rörande markförvärv m. m. Kungl. Maj:ts förslag (punkt
172, s. 308—310), vilket i förhållande till det för löpande budgetår anvisade
anslaget innebär en minskning med 25 000 kronor, tillstyrkes av utskottet,
som ej heller har något att erinra mot att från anslaget må gäldas jämväl
vissa kostnader i samband med ifrågasatta försäljningar av kronan tillhöriga
fastigheter eller för utredningar, som sammanhänga med upprättande av
arrende- eller hyresavtal o. dyl.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Utredningar rörande markförvärv m. m.
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 25000
kronor.

164:o) Vård och underhåll av adresseringsmaskiner m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, s. 310—312), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en minskning med 16 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vård och underhåll av adresseringsmaskiner
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.

165:o) Försvarsfilm. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning örn anslag
till ifrågavarande ändamål (punkt 174) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

166:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, s.
313 och 314), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår
innebär oförändrat anslagsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kronor.

167:o) Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
Beträffande Kungl. Maj:ts framställning örn anslag till ifrågavarande
ändamål (punkt 176) kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, • vilket härmed

anmäles.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

105

168:o) Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena
under 1914—19 års världskrig. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 177, s. 315 oell 316), vilket i förhållande till det för
innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en av den beslutade höjningen
av dyrtidstilläggen föranledd anslagsökning med 3 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för skada till följd av olycksfall,
som förorsakats av krigs förhåll andena under 1914—19 års
världskrig, för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
48 000 kronor.

169:o) Provisoriska åtgärder till förbättrande av tandvården inom försvarsväsendet.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 178, s. 316—319) att
till Provisoriska åtgärder till förbättrande av tandvården inom försvarsväsendet
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 485 000
kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 850 000
kronor, varav 364 000 kronor avsetts för personalkostnader och återstoden
för engångsutgifter.

För nästa budgetår föreslås, att kostnaderna för avlöning av vid försvarsväsendet
tjänstgörande tandsköterskor, vilka kostnader för närvarande bestridas
av förskottsanslag och marinens avlöningsanslag, överflyttas till förevarande
anslag. Åtgärden har ansetts medföra ökad överskådlighet vid
dessa kostnaders redovisning. Avlöningskostnaderna i fråga hava uppskattats
till 120 000 kronor. Då departementschefen icke räknat med några engångsutgifter
för nästa budgetår, skulle anslaget alltså uppföras med, i avrundat
tal, 485 000 kronor.

Den ifrågasatta överflyttningen till förevarande anslag av vissa avlöningskostnader,
som hittills bestritts från förskottsanslag och marinens avlöningsanslag,
synes ändamålsenlig. Då beräkningarna i övrigt under anslaget
icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Provisoriska åtgärder till förkättrande
av tandvården inom försvarsväsendet för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 485 000 kronor.

170:o) Understöd åt privatflyget. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 179, s. 319—323) att till Understöd åt privatflyget för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 290 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 192 000
kronor.

I anslutning till 1943 års riksdags beslut angående understöd åt privat -

Utskottet.

106

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

flyget hava chefen för flygvapnet samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på
uppdrag av Kungl. Majit närmare utrett frågan örn den lämpligaste organisationen
av ledningen av den statsunderstödda privatflygverksamheten. Denna
utredning har givit till resultat, att annan tänkbar lösning än att — såsom
också 1942 års flygutredning förordade — anförtro ledningen av denna verksamhet
åt aeroklubben icke kan anses erbjuda fördelar. Ät aeroklubben
har därför uppdragits att leda verksamheten och vara det förmedlande organet
mellan statsmakterna och den lokala flygutbildningen vid flygklubbarna.
I samband härmed hava meddelats föreskrifter för kontroll och övervakning
av statsbidragens användning. Det har vid en sådan anordning
varit nödvändigt att anvisa medel såsom bidrag till aeroklubbens administrationskostnader.
Till dylika uppkommande kostnader hade flygutredningen
icke tagit hänsyn i annan mån än att medel av utredningen beräknats
för avlönande av centralt anställda instruktörer. Då för innevarande
budgetår bidrag av lotterimedel utgått till viss av aeroklubben utövad verksamhet
och verksamheten enligt de nya grunderna icke kunnat igångsättas
förrän en del av budgetåret förflutit, har medelsanvisningen för administrationsändamål
under det för understöd åt privatflyget anvisade anslaget
kunnat begränsas till ett förhållandevis mindre belopp. För budgetåret
1944/45 har det synts departementschefen bliva erforderligt att höja denna
m edelsan visning.

En utvidgning av kostnadsramen för bidrag till privatflyget av denna anledning
bör emellertid enligt departementschefen undvikas. I den mån
administrationskostnader utöver dem till vilka hänsyn tidigare redan tagits
oundgängligen måste täckas av statsmedel för att verksamheten skall kunna
effektivt bedrivas är det därför önskvärt, framhåller departementschefen, att
sådana begränsningar komma till stånd i verksamhetens planerade utvidgning,
att administrationskostnaderna vid fullt utbyggd organisation kunna
inrymmas inom förenämnda kostnadsram.

För budgetåret 1944/45 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit
en medelsanvisning av 322 000 kronor till understöd åt privatflyget. Ifrågasatt
anslagshöjning utöver innevarande års anslag, 192 000 kronor, hänför
sig förutom till det nytillkomna behovet av medel till förnyelse av flygmateriel
helt till förenämnda administrationskostnader. För egen del anser
departementschefen, med hänsyn till att verksamheten icke kan beräknas
redan under nästa budgetår uppnå så stor omfattning, att anslagsbehovet
bör kunna begränsas till förslagsvis 290 000 kronor. Departementschefen
har därför förordat, att anslaget upptages till sistnämnda belopp, innebärande
en anslagshöjning med 98 000 kronor. Det har synts departementschefen
få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid fastställa plan för anslagets
disposition.

Det av Kungl. Majit för nästa budgetår till understöd åt privatflyget
äskade anslaget överstiger med 98 000 kronor det för innevarande budgetår
anvisade. Anslagsökningen hänför sig förutom till nytillkommet behov av

Statsutskottets utlåtande nr 4.

107

medel till förnyelse av flygmateriel helt till bidrag till bestridande av administrationskostnader
för svenska aeroklubbens centralorganisation. Såsom departementschefen
framhållit hade 1942 års flygutredning icke tagit hänsyn
till dylika uppkommande kostnader i annan mån än att flygutredningen beräknat
medel för avlönande av centralt anställda instruktörer. Då bidrag
till administrationskostnader få anses nödvändiga, tillstyrker utskottet, att
medel nu anvisas härför. Utskottet delar departementschefens uppfattning,
att en utvidgning av kostnadsramen för bidrag till privatflyget för att tillgodose
administrationskostnader utöver dem till vilka hänsyn redan tidigare
tagits bör undvikas, utan böra i stället sådana begränsningar komma till
stånd i verksamhetens planerade utvidgning, att dessa kostnader vid fullt
utbyggd organisation kunna inrymmas inom kostnadsramen.

Utskottet, som tillstyrker den begärda medelsanvisningen, får alltså hemställa,

att riksdagen må till Understöd åt privatflyget för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 290000 kronor.

171:o) Engångsanskaffning av materiel m. m. för privatflyget. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 180, s. 323 och 324) att till Engångsanskaffning
av materiel m. m. för privatflyget för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 200000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 300 000
kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 264 till 1943 års riksdag beräknades
det statliga bidraget till engångsanskaffning av materiel m. m. för privatflyget
till totalt 700 000 kronor, att fördelas på tre budgetår. I enlighet
med Kungl. Maj:ts föreliggande förslag tillstyrker utskottet att för nästa
budgetår anvisas ett anslag av 200 000 kronor för ändamålet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Engångsanslcaffning av materiel m. m.
för privatflyget för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.

172:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Barntillägg åt vissa
befattningshavare i statens tjänst. På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar
(punkterna 181 och 182, s. 324) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst ett
förslagsanslag av 250 000 kronor;

b) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst
ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

Utskottet.

108

Statsutskottets utlåtande nr 4.

173:o) Kristillägg. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning örn anslag till
ifrågavarande ändamål (punkt 183) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Stockholm den 14 mars 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Gränebo, Lindström, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäcklund, Carlström,
Boman, von Heland och Albertsson-, samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Svensson i
Grönvik, Bergström, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Persson i Falla, Pettersson
i Dahl, Andersson i Malmö, Lindholm och Akerström.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

109

Bilaga.

Förslag till stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1944/45.

Kronor

Kronor

Inkomster:

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:

1. A runé förvaltningens delfond..........................

2. Marinförvaltningens » ..........................

3. Flygförvaltningens » ..........................

13 834 000

6 313 000

7 158 000

27 305 000

B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och
markområden:

1. Arméförvaltningens delfond..........................

2. Marinförvaltningens » ..........................

3. Flygförvaltningens » ..........................

1 632 000
476 000
240 000

2 348 000

C. Diverse inkomster:

1. Arméförvaltningens delfond.............................

2. Marinförvaltningens » ..........................

3. Flygförvaltningens » ..........................

440 000
104 000
15 000

559 000

Summa

—

30 212 000

Utgifter:

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Arméförvaltningens delfond..........................

2. Marinförvaltningens » ..........................

3. Flygförvaltningens » ..........................

7 250 000

2 775 000

2 080 000

12 105 000

B. Avsättning till värdeminskning skonto:

1. Arméförvaltningens delfond. förslagsvis ..............

2. Marinförvaltningens » , » ..............

3. Flygförvaltningens » , » ..............

846 000
448 000

1 425 000

2 719 000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:

1. Arméförvaltningens delfond, förslagsvis ..............

2. Marinförvaltningens » , » ..............

3. Flygförvaltningens » , » ..............

610 000
70 000
208 000

888 000

överskott att tillföras rilcsstatens driftbudget:

1. Arméförvaltningens delfond..........................

2. Marin förvaltningens » ..........................

3. Flygförvaltningens » ..........................

7 200 000

3 600 000

3 700 000

14 500 000

Summa

—

30 212 000