Statsutskottets utlåtande nr 88.
1
Nr 38.
Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1944 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till vissa vägbyggnadsarbeten.
(4:e avd.)
I propositionen nr 80 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 11 februari
1944, föreslagit, riksdagen att till Vissa vägbyggnadsarbeten å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten underjjsjätte
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor.
Med anhållan om ett anslag av 15 000 000 kronor till vägbyggnadsarbeten
i syfte att motverka arbetslöshet hava väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och
statens arbetsmarknadskommission i skrivelse den 3 februari 1944 anfört bland
annat följande. •
Under de senaste månaderna har en viss avmattning i den tidigare starka
efterfrågan på arbetskraft gjort sig märkbar i vårt land. Detta framgår bland
annat av följande uppgifter, hämtade ur statens arbetsmarknadskommissions
officiella statistik. Antalet till arbetsförmedlingarna ingivna ansökningar per
100 lediga platser var under december månad 1943 150 mot 129 under
november månad samma år och 125 under december månad 1942. Någon
uppgift på totala antalet arbetslösa i landet kan kommissionen icke lämna.
Antalet till kommissionen rapporterade hjälpsökande arbetslösa var emellertid
vid årsskiftet 11676, vilket innebar en ökning av 4 214 från utgången av
november månad och 3 084 från årsskiftet 1942/43. Över hälften av de hjälpsökande
arbetslösa under december månad 1943 hänförde sig till yrkesgrupperna
byggnadsverksamhet, trävaruindustri, pappersindustri samt jordoch
stenindustri. Under januari månad 1944 har arbetslösheten ytterligare
ökats, ehuru några exakta uppgifter därom icke föreligga, och vissa tecken
tyda på att en ytterligare ökning är att vänta.
Den ökade arbetslösheten har föranlett kommissionen att hittills igångsätta
vägarbeten för en sammanlagd beräknad kostnad av omkring 18,2
miljoner kronor, därav under tiden 1—27 januari för omkring 13,6 miljoner.
Dessa beredskapsarbeten hava företrädesvis kommit till stånd inom Västernorrlands,
Värmlands samt Göteborgs och Bohus län.
Under de senaste åren hava anslag till vägnätets förbättring beviljats
betydligt mera sparsamt än tidigare. Detta har skett huvudsakligen på grund
av det statsfinansiella läget och bristande tillgång till arbetskraft och icke
på grund av att ytterligare medel till vägbyggnadsarbeten icke skulle vara
erforderliga. Tvärtom har de senare årens inskränkta vägbyggnadsverksamhet
medfört att viktiga samt för trafiken och trafiksäkerheten betydelsefulla väg
Bihang
till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 88.
542 44
2
Statsutskottets utlåtande nr 38.
förbättringsarbeten fått ställas på framtiden. Ur arbetsmarknadssynpunkt
har begränsningen av vägbyggnadsanslagen hitintills icke vållat någon
olägenhet. I stället har det med hänsyn till det stora behovet av arbetskraft
bland annat för skogsarbete varit nödvändigt att inskränka vägarbetarnas
antal. Som ovan anförts har nu läget på arbetsmarknaden förändrats, så att
en viss arbetslöshet uppkommit, främst inom de industrigrenar, som basera
sin verksamhet på skogens produkter. Härtill kommer att den nyss nämnda
knappheten på vägbyggnadsmedel vid tidpunkten för vägväsendets förstatligande
medfört, att åtskilliga sådana vägarbetare måst permitteras, som även
under krisåren haft konstant sysselsättning inom respektive valdistrikt vid
statsbidragsberättigade arbeten och vid arbeten, som bedrivits helt med
distriktens egna medel.
Den rådande ovissheten beträffande utvecklingen på arbetsmarknaden föranleder
kommissionen till viss försiktighet med att igångsätta större arbeten
i kommissionens regi. Av det ovan sagda framgår, att större beredskapsarbeten
påbörjats inom områden med mera omfattande arbetslöshet, i allmänhet
förorsakad av exportsvårigheter inom skogsförädlingsindustrierna.
Den minskade efterfrågan på arbetskraft för skogsarbete jämte svårigheter
för vissa industrier, vilka föranlett permittering av arbetskraft, har emellertid
medfört att arbetslöshet av mindre omfattning uppstått på ett relativt
stort antal orter. Restriktionerna för byggnadsverksamheten, föranledda av
bristande materialtillgång, hava även medfört viss arbetslöshet inom byggnadsfacket,
speciellt på tätorterna. Under dessa förhållanden måste det,
ur de synpunkter kommissionen har att bevaka, anses betänkligt, att den
nuvarande — låt vara till sin omfattning relativt ringa — arbetslösheten
ökar i omfattning genom friställande av ett antal vägarbetare, vilka för närvarande
ej kunna hänvisas till annat arbete. .
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har under den senaste tiden
framträtt en viss arbetslöshet främst inom industrigrenar, vilkas verksamhet
är baserad på skogens produkter, och tecken tyda på, att en ökning av
denna arbetslöshet måhända är att vänta. På vissa håll, framför allt där
arbetslösheten fått en till visst område koncentrerad större omfattning, har
statens arbetsmarknadskommission med anlitande av medel anvisade för
arbetsmarknadens reglering igångsatt beredskapsarbeten, huvudsakligen avseende
vägbyggnader samt vatten- och avloppsledningsarbeten. Pör motverkande
av den å spridda orter fördelade arbetslöshet av mindre omfattning,
som uppstått eller befaras kunna uppkomma inom den närmaste framtiden,
har arbetsmarknadskommissionen emellertid funnit mindre lämpligt att
igångsätta mera omfattande vägarbeten med anlitande av de reguljära arbetslöshetsorganen.
I stället har ifrågasatts, att medel skulle ställas till förfogande
för bedrivande av mindre vägbyggnadsföretag i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
regi ehuru i samarbete med arbetsmarknadskommissionen
och dess lokala organ samt med den förläggning av arbetena och den begränsning
av deras omfattning, som bestämmes med hänsyn till arbetslöshetsförhållandena.
För egen del finner jag en sådan anordning lämplig med hänsyn såväl
till det inträdda läget på arbetsmarknaden som till vägväsendets intressen.
Med hänsyn till det rådande läget är det önskvärt, att den föreliggande
anslagsfrågan av riksdagen göres till föremål för skyndsam behandling. Då
det ansetts nödvändigt, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhåller omedelbar
tillgång till visst belopp för påbörjande av en del arbeten, har
Kungl. Majit genom beslut denna dag ställt 1000 000 kronor till styrelsens
Statsutskottets utlåtande nr 38.
3
förfogande av femte huvudtitelns reservationsanslag till arbetsmarknadens
reglering med skyldighet för styrelsen att, därest särskilt anslag å tilläggsstat
beviljas för arbeten av ifrågavarande slag, från detta anslag återbetala
det nu anvisade beloppet.
Ej endast ur sysselsättningssynpunkt utan främst med tanke på en framdeles
i samband med en ökning av trafiken ånyo inträdande större påfrestning
på vägarna kan enligt utskottets mening fog föreligga för vägarbetenas
bedrivande i en betydligt mindre återhållsam takt än den som kännetecknat
de hittillsvarande krigsåren. Erinras må att stora otillfredsställda
vägbehov förelågo vid krigsutbrottet. Inberäknat underhållskostnaderna uppskattades
då de kapitalbelopp, som skäligen under närmaste tioårsperiod
borde nedläggas på vägväsendet, till 200 000 000 kronor årligen. Mot nämnda
efter förkrigspriser beräknade belopp må ställas de å nästkommande budgetårs
riksstat upptagna anslagen å cirka 90 000 000 kronor. Sistnämnda i och
för sig höga belopp framstår såsom ganska begränsat, örn man tager i betraktande
önskvärdheten av att så småningom kunna återhämta allt vad som i
fråga örn byggnads-, förbättrings- och även underhållsarbeten eftersatts under
krigsåren.
I detta sammanhang förtjänar vägbyggnadsverksamhetens statsfinansiella
sida uppmärksamhet. De intäkter av automobilskattemedel, som för nästkommande
budgetår skulle stå till förfogande för täckning av bland annat ovannämnda
utgifter å cirka 90 000 000 kronor, beräknas uppgå till allenast
31000 000 kronor. Att märka är vidare ej endast att vad automobilskattemedlens
fond beträffar den däri vid krigsutbrottet befintliga, närmast med
tanke på önskvärdheten av vägarbetenas ansvällning vid stark arbetslöshet
hopsamlade behållningen helt förbrukats utan även att å fonden uppstått
en brist, vilken enligt uppgift i statsverkspropositionen vid utgången av
nästkommande budgetår måste väntas uppgå till 370 000000 kronor. Denna
brist är avsedd att täckas av framdeles inflytande automobilskattemedel.
Kungl. Maj:ts förslag om omedelbart anvisande av ett reservationsanslag
av 15 000 000 kronor till vägbyggnadsarbeten har närmast motiverats som
ett led i åtgärderna mot en arbetslöshet, som börjat visa tendens att tilltaga.
På grund härav synes anledning till erinran icke förefinnas mot att
anslaget såsom föreslagits anvisas utan avräkning mot automobilskattemedlen.
Yad som i propositionen anförts örn att viktiga samt för trafiken och
trafiksäkerheten betydelsefulla vägförbättringsarbeten fått uppskjutas bestyrker
utskottets ovan uttalade uppfattning om önskvärdheten även ur trafiksynpunkt
av en livligare vägbyggnadsverksamhet.
Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag. Vid avvägningen mellan
sysselsättnings- och trafiksynpunkter bör enligt utskottets mening särskilt
uppmärksammas lämpligheten av att arbete beredes den personal inom vägväsendet
— häri inbegripna vägarbetare, förmän m. fl. — som måst permitteras
eller avskedas. I sådant syfte synes också arbetenas spridning över
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 38.
olika landsdelar och till mindre företag, såsom smärre vägförbättringsarbeten,
vägrätningar, dikesrensningar o. s. v., vara önskvärd. Utskottet förutsätter
vidare, att arbetena skola kunna igångsättas utan alltför stor omgång.
Med åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa vägby ggn ads arbe ten å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under
sjätte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000
kronor.
Stockholm den 3 mars 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet liava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Bäckström,
Bäcklund, Heiding, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Boman, Berling, Gustav
Emil Andersson, Gunnar Andersson och Andrén'', samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Andersson i Prästbol, Persson i Falla, Persson i Tidaholm.^ Olsson i Kullenbergstorp,
Wallentheim, Nilsson i Steneberg, Staxäng, Lindholm, Akerström och Hoppe.
Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.