Statsutskottets utlåtande nr 318.

1

Nr 218.

Ankom till riksdagens kansli den 20 juni 1944 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående allmän
beredskapsstat för budgetåret 19U/45, i vad
propositionen avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

(2:a avd.)

Driftbudgeten.

Åttonde huvudtiteln.

l:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus
i Växjö. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 281 framlagda
förslag (bilaga 5, punkt 1, s. 107—109 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 12 maj 1944) får utskottet — under
erinran om att förevarande byggnadsfråga tidigare varit underställd riksdagens
prövning — hemställa,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Uppförande av domkapitelshus i Växjö å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av
120 000 kronor.

2:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bidrag
till vissa reparationsarbeten m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 2, s. 110), vilket avser anvisande av medel till reparation av målarskolans
studieateljéer, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Akademien för de fria lionsterna med
konsthögskolan: Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m. å
allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av 21 000 kronor.

3:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten. Under denna
rubrik har chefen för ecklesiastikdepartementet (punkt 3, s. Ilo och lil)
erinrat, att in vester in gsutredningen hemställt, att till förevarande ändamål

Bihang till riksdagens protokoll 19U. G sami. Nr 218.

1

2

Statsutskottets utlåtande nr 218.

Utskottet.

måtte på allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 anvisas ett anslag
av 900 000 kronor, motsvarande det årliga bidragsbehovet enligt kungörelsen
1936: 45 angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet, därest
byggnadsarbeten för folkskoleväsendet under budgetåret igångsattes för ett
sammanlagt statsbidragsbelopp av omkring 30 000 000 kronor. Departementschefen
har för egen del anfört följande.

Till Folkskolor m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten bär riksdagen för budgetåret
1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

Enligt gällande bestämmelser må statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet
utbetalas först sedan byggnadsarbetena avsynats och länsstyrelsens
beslut örn arbetenas godkännande vunnit laga kraft. Även om den av
investeringsutredningen föreslagna investeringsreserven av folkskolebyggnader
skulle till fullo utnyttjas under nästa budgetår, torde emellertid till följd
av nämnda utbetalningsföreskrifter bidrag endast mera undantagsvis komma
att utbetalas redan under budgetåret. På grund härav och då de byggnadsbidrag,
som må komma att utbetalas redan under budgetåret 1944/45, lämpligen
synas böra bestridas från det av riksdagen för samma budgetår redan
anvisade anslaget till bidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet, vilket
anslag har förslagsanslags natur, behöva särskilda medel icke anvisas på
beredskapsstat för utnyttjande av investeringsreserven på detta område. Med
hänsyn till de föreslagna byggnadsföretagens antal och omfattning liksom
även till den belastning av statsfinanserna under en tjugufemårsperiod, som
deras genomförande skulle föranleda, synes det emellertid påkallat, att investeringsutredningens
förevarande förslag i detta sammanhang bringas till riksdagens
kännedom. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, böra
byggnadstillstånd och statsbidrag kunna beviljas för byggnadsföretag av ungefär
den omfattning, varmed investeringsutredningen räknat, under förutsättning
att materialtillgången det tillåter och med beaktande jämväl av arbetsmarknadsläget.

Vad departementschefen anfört i fråga om bidrag till byggnadsarbeten för
folkskoleväsendet har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
finner sålunda lämpligt, att byggnadstillstånd och statsbidrag må kunna beviljas
under budgetåret 1944/45 — utöver det normala omfånget — för
byggnadsföretag av ifrågavarande slag i ungefär den omfattning, varmed
investeringsutredningen räknat, under förutsättning att materialtillgången
det tillåter och med beaktande jämväl av arbetsmarknadsläget. Utskottet
hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit giva tillkänna
vad utskottet sålunda anfört.

4:o) Yrkesutbildning’ vid en arbetslöshetskris m. m. Kungl. Majit har
(punkt 4, s. 112—128) föreslagit riksdagen att dels till Yrkesutbildning i
beredskapskurser m. m. å allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av förslagsvis 4 000 000 kronor, dels ock till Yrkesutbildning
i kurser för arbetslösa å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av 20 000 000 kronor.

3

Statsutskottets utlåtande nr ,218.

Rörande behovet av särskilda åtgärder för yrkesundervisning vid en arbetslöshetskris
anför departementschefen inledningsvis följande.

Den ekonomiska kris, som drabbade vårt land i början av 1930-talet, medförde
som en av sina svåraste verkningar en mycket betydande arbetslöshet
bland ungdomen. I slutet av november 1933 uppgick antalet hjälpsökande
arbetslösa till omkring 170 000 personer. Av dessa voro omkring 57 000 —
eller cirka en tredjedel —- i åldern 16—25 år. I själva verket torde emellertid
hela antalet arbetslösa ungdomar vid nämnda tidpunkt ha varit ännu större,
enär mångå arbetslösa inom särskilt de yngre årskullarna underläto att anmäla
sig hos arbetslöshetsorganen. Redan tidigt under 1930-talets kris upptog
arbetslöshetskommissionen en ganska omfattande kursverksamhet. Denna
avsåg ursprungligen knappast att lämna en verklig yrkesutbildning åt deltagarna.
Sedan det visat sig, att det stora flertalet av de arbetslösa ungdomarna
icke hade någon egentlig praktisk yrkesutbildning, kom kursverksamheten
emellertid att alltmer inriktas på yrkesutbildning. Särskild uppmärksamhet
ägnades denna fråga vid 1933 ‘års riksdag, som bland annat
beslöt, att arbetslöshetsmedel skulle försöksvis få komma till användning
under budgetåret 1933/34 för anordnande av särskilda kurser för arbetslösa
vid yrkesuijdervisningsanstalter.

När konjunkturförbättringen inträdde, gick ungdomsarbetslösheten i allmänhet
tillbaka i snabbare tempo än arbetslösheten bland äldre. Endast i
vissa delar av landet kvarstod en mera betydande arbetslöshet inom de yngre
årsklasserna. I dessa trakter igångsattes s. k. verkstadsskolor för viss arbetslös
ungdom. Antalet elevplatser vid dessa skolor uppgick till i genomsnitt
cirka 1 500 under åren 1939—42. Numera har flertalet av dessa skolor ombildats
till centrala verkstadsskolor.

Då verkstadsskolorna för arbetslös ungdom igångsattes, saknade man en
mera ingående erfarenhet beträffande den lämpliga utformningen och administrationen
av dylika provisoriska skolor; ej heller hade den centrala myndigheten
blivit i tillfälle att på önskvärt sätt förbereda och planlägga kursverksamheten.
Dessa förhållanden torde, såsom bland andra verkstadsskoleutredningen
konstaterat, ha varit den främsta orsaken till att brister och
olägenheter understundom kommo att vidlåda dessa skolor.

Visserligen medföra de låga födelsetalen under senare delen av 1920-talet
och början av 1930-talet, att de årskullar, från vilka arbetsmarknaden kommer
att rekryteras under de närmaste åren, bli förhållandevis små, men man
måste detta oaktat tyvärr räkna med, att om en ny ekonomisk kris sätter in,
även denna gång stora svårigheter komma att uppresa sig flir de unga, när
det gäller att vinna eller bibehålla sysselsättning inom förvärvslivet. Allmän
enighet råder därom, att ungdomsarbetslösheten är en av de för vårt folkmaterial
olyckligaste företeelserna i nutiden. För den unga individen kan
en nödtvungen sysslolöshet medföra moraliska och själsliga skador med verkningar
för livet. Och inom samhället kan en bland de unga utbredd arbetslöshet
blott alltför lätt bli en källa till missnöje, slitningar och oro. Det är
en av samhällets viktigaste uppgifter att ingripa mot detta onda, varhelst
och sä snart det uppträder. För en god beredskap mot en befarad konjunkturförsämring
liro genomtänkta och viii förberedda åtgärder i syfte att omhändertaga
den ungdom, som icke kan vinna sin utkomst på arbetsmarknaden,
ofrånkomliga. Da man — trots yrkesskolväsendets utbyggnad under de
senaste åren — tills vidare måste utgå från att huvudmassan unga arbetslösa

4

Statsutskottets utlåtande nr 218.

icke kommer att ha någon eller i varje fall icke tillräcklig yrkesutbildning,
bör tyngdpunkten i dessa åtgärder läggas på de ungas skolning för yrkena.
En väl organiserad yrkesutbildning i en lågkonjunktur betyder tillika en viktig
förberedelse för ett följande konjunkturuppsving genom den tillgång, som
därigenom skapas på yrkeskunnig och utlärd arbetskraft. Det är därför befogat
att betrakta dylika åtgärder som betydelsefulla led i strävandena att
överhuvud taget mildra de ogynnsamma verkningarna av växlingen mellan
goda och dåliga tider.

De synpunkter, som i det föregående lagts på frågan örn yrkesutbildningens
betydelse för bekämpandet av ungdomsarbetslösheten, ha i viss mån tilllämpning
även när det gäller vidareutbildning och omskolning av arbetslösa
män i de högre årsklasserna. I sådana fall, då arbetslösheten beror på strukturella
förändringar i näringslivet, blir omskolningsverksamheten av särskild
betydelse som ett medel att återföra äldre arbetslösa till produktionen. Goda
erfarenheter ha i detta hänseende vunnits vid bland annat arbetsmarknadskommissionens
beredskapskurser.

Som ett led i fullgörandet av ett av Kungl. Majit lämnat uppdrag att
planlägga de åtgärder för yrkesutbildning och omskolning av arbetskraft, vilka
kunna förväntas bli aktuella efter ett vapenstillestånd, har överstyrelsen för
yrkesutbildning i en den 8 maj 1944 till ecklesiastikdepartementet inkommen
skrivelse efter samråd med statens arbetsmarknadskommission framlagt
förslag i ämnet. I sin skrivelse hemställer överstyrelsen

dels att den av statens arbetsmarknadskommission bedrivna yrkesutbildningsverksamheten
måtte överflyttas till överstyrelsen från och med den
1 juli 1944,

dels ock att medel måtte anvisas för yrkesutbildning i beredskapskurser
samt till yrkesutbildning i kurser för arbetslösa.

Kurser för arbetslösa.

Överstyrelsen förr yrkesutbildning föreslår anordnande av
nybörjarkurser, avseende grundläggande yrkesutbildning för den
ungdom, som under vanliga förhållanden söker anställning inom näringslivet
omedelbart efter slutad skolgång men som i händelse av en arbetsmarknadskris
ej torde ha möjlighet att erhålla anställning;

fortbildningskurser, avseende kompletterande yrkesutbildning
för redan i viss grad yrkeskunnig arbetskraft, som blivit utan sysselsättning
på grund av en tillfällig stagnation inom det egna verksamhetsområdet; samt
omskolningskurser, avseende omskolning av sådan ledig arbetskraft,
som varit infogad i näringslivet men som på grund av ändrade produktionsförhållanden
icke kan beräknas erhålla framtida sysselsättning inom det
tidigare yrkesområdet och därför bör överföras till andra yrken.

Dessa tre kurstyper föreslås organiserade allt efter elevernas rekryteringsområden
såsom

a) kommunala arbetslöshetskurser i primärkommuns regi och avsedda
att tillgodose huvudsakligen ett lokalt utbildningsbehov inom kommunen;

Statsutskottets utlåtande nr 218. 5

b) centrala arbetslöshetskurser i statlig regi och avsedda att tillgodose
utbildningsbehovet inom större områden;

c) arbetslöshetskurser vid centrala verkstadsskolor, avsedda för rekrytering
från ett större område men anordnade i den ordinarie huvudmannens
regi.

Överstyrelsens förslag beträffande understöd till kursdeltagare
innebär i sammandrag följande.

1. Till deltagare i förtbildnings- och omskolningskurser kan utgå:

a) Kontantunderstöd enligt de för sådant understöd gällande grunder,
därest kursdeltagaren kan bo på hemorten,

eller

b) inackorderingsbidrag efter hänvisningskommunens beprövande, därest
kursdeltagaren måste helinackorderas på kursorten. Kontantunderstöd utgår
i detta fall endast örn kursdeltagaren har familj, varvid understöd till
hustru utgår såsom för ensamstående person över 18 år.

c) Bidrag till kläder, då behov föreligger.

d) Timpenning för varje närvarotimme vid kursen, enligt de för arbetsmarknadskommissionens
beredskapskurser gällande grunderna.

e) Resebidrag enligt härför stadgade grunder.

Understöd enligt a)—c) utbetalas av vederbörande arbetslöshetskommitté.
Timpenning utbetalas av kursstyrelse och resebidrag genom arbetsförmedlingen.

Till kontantunderstöd och bidrag till kläder utgår statsbidrag enligt
grunder, som äro eller kunna bliva fastställda.

Statsbidrag till inackorderingsbidrag utgår enligt nu gällande grunder
vid arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser, det vill säga med
75 procent av inackorderingsbidraget, dock högst 60 kronor, samt med
årskostnadsbidrag å kostnad härutöver.

Timpenning betalas helt av statsmedel.

2. Till deltagare i nybörjarkurser och till arbetslösa, som intagas som
elever i skolornas ordinarie kurser, kan utgå:

a) Statligt stipendium å högst 60 kronor per månad.

b) Kommunala understöd, som täcka elevens kostnader för helinackordering,
i den mån dessa kostnader överstiga tilldelat stipendiebelopp, och
i förekommande fall bidrag till kostnader för personlig utrustning.

c) Arbetspremier, härflytande från inkomster av produktionen, till belopp
inom gränser enligt överstyrelsens bestämmande.

d) Kontantunderstöd till försörjningspliktig deltagares understödsberättigade
familjemedlemmar enligt härför stadgade grunder, varvid understöd
till hustru utgår såsom för ensamstående person över 18 år.

e) Resebidrag enligt härför stadgade grunder.

Å kostnader under b) och d) utgår årskostnadsbidrag.

Kommun, som ansöker örn tillstånd att få anordna arbetslöshetskurs
eller att få remittera ett visst antal arbetslösa personer till anordnad arbetslöshetskurs,
skall vara förpliktad att svara för kostnaderna för elevernas
skolvistelse, i den man dylika kostnader enligt ovanstående bestämmelser
ankomma på kommun.

Överstyrelsens förslag beträffande statsbidragsgrunder för kursverksamheten
innebär sammanfattningsvis följande.

6 Statsutskottets utlåtande nr 218.

a) Statsbidrag till kommunala arbetslöshetslcurser utgår med belopp,
motsvarande

dels hela verkliga kostnaden för avlöningar till föreståndare och lärare,
anskaffning eller förhyrande av maskiner och övrig stadigvarande undervisningsmateriel,
läroböcker och olycksfallsförsäkring av lärare och elever,
dels. 50 procent av kostnaden för arbetsmaterial, förbrukningsmaterial,
elektrisk kraftförbrukning, i vad dessa kostnader avse övningsarbeten och
icke säljbar produktion, samt för administration,
dock att statsbidrag icke i något fall utgår utöver av överstyrelsen i
samband med beviljande av statsbidraget angivna högsta belopp.

b) Statsbidrag till arbetslöshetslcurser vid central verkstadsskola utgår
enligt de för statsbidrag till central verkstadsskola gällande bestämmelserna
(SFS nr 716/1941), dock att statsbidrag utgår

beträffande anskaffning av den första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
(maskiner samt verktyg och dylikt) och nyanskaffning
(komplettering) av maskiner ävensom i förekommande fall förhyrande
av maskiner med belopp, motsvarande hela kostnaden härför,

beträffande kraft- och gasförbrukning samt förbrukningsmaterial vid
svetsundervisning med belopp, motsvarande 75 procent av de verkliga, av
överstyrelsen godkända kostnaderna för nämnda ändamål och

beträffande anskaffningen av särskilda provisoriska lokaler och förhyrande
av särskilda lokaler med belopp, som i varje särskilt fall bestämmes
av överstyrelsen, dock högst 75 procent av verkliga av överstyrelsen godkända
kostnaderna, eller med det högre belopp Kungl. Majit i visst fall
må finna skäl bestämma.

c) Till centrala arbetslöshetslcurser utgår statsbidrag till täckande av
samtliga av överstyrelsen godkända kostnader för respektive kurser.

Såsom villkor för statsbidrags utgående till ovan under a) och b)
angivna kurser bör enligt överstyrelsens förslag gälla, bland annat, att
behövliga lokaler jämte värme, lyse och städning samt erforderliga inventarier
tillhandahållas, beträffande de kommunala arbetslöshetskurserna
utan kostnad för staten och beträffande arbetslöshetskurser i central
verkstadsskola utan extra kostnader för staten utöver dem, som jämlikt
ovanstående skola täckas av statsmedel, att den till de upplåtna lokalerna
hörande utrustningen av maskiner och övrig undervisningsmateriel utan
särskild ersättning eller, därest denna utrustning är förhyrd, endast mot
av överstyrelsen i förväg godkänd ersättning tillhandahålles för utbildningsverksamheten,
att arbetslöshetskurs, i den ordning och omfattning
överstyrelsen bestämmer, mottager arbetslösa även från orter utanför det
område, för vilket kursen närmast inrättats, samt att all materiel, som
helt bekostats av statsmedel, förblir statens egendom och får disponeras
endast enligt överstyrelsens bestämmande.

Beträffande den lokala ledningen av arbetslöshetskurser
m. m. har överstyrelsen anfört följande.

Det får anses naturligt, att kommunala arbetslöshetskurser, anordnade
vid kommunal skola för yrkesundervisning, läggas under ledning av yrkesskolstyrelsen.
På orter, där yrkesundervisning ej är organiserad eller där
det kan befinnas ändamålsenligt att ordna kurser fristående från befintlig
yrkesskola, torde det vara lämpligt, att vederbörande beslutande kommunala
myndighet uppdrager åt arbetslöshetskommittén att organisera

Statsutskottets utlåtande nr $18.

7

och leda kursverksamheten. Under vissa förhållanden kan det dock vara
förmånligt, örn en kommun, då den beslutar att starta arbetslöslietskurser,
väljer en särskild kursstyrelse för ifrågavarande verksamhet.

Arbetslöshetskurser, som anordnas vid central verkstadsskola, böra stå
under samma ledning som de ordinarie kurserna.

Det torde böra överlåtas åt överstyrelsen att i varje särskilt fall pröva
och avgöra örn och i så fall hur en kursstyrelse för de centrala arbetslöshetskurserna
bör organiseras. Ordnas centrala arbetslöshetskurser vid
skogs- eller lantbruksundervisningsanstalter är det önskvärt, att, där särskild
styrelse för skolan finnes, denna även blir kursstyrelse för ifrågavarande
provisoriska kurser.

Kursstyrelses befogenheter och skyldigheter torde böra närmare preciseras
i författning eller genom av överstyrelsen utfärdade föreskrifter.

Kursföreståndare bör i likhet med skolornas rektorer utses av överstyrelsen
efter förslag av den lokala styrelsen. Han bör i allmänhet hava de befogenheter
och skyldigheter, som tillkomma rektor vid en central verkstadsskola.

Även örn arbetslöshetskurserna så långt det är möjligt komma att förläggas
vid eller i anslutning till redan befintliga kommunala anstalter för
yrkesutbildning, är därmed icke givet, att de alltid helt eller ens huvudsakligen
skola avses för arbetslösa från den egna kommunen. Det torde
böra ankomma på överstyrelsen att i samråd med arbetsmarknadskommissionen
angiva, från vilka kommuner kursdeltagarna skola rekryteras.
Sedan kommissionen bestämt antalet, som får hänvisas från kommunen,
och vederbörande arbetslöshetskommitté föreslagit vissa namngivna personer
till intagning i kurs, torde det slutliga utväljandet av eleverna böra
överlåtas åt ett lokalt, till kurserna knutet organ, kallat kursnämnd.

I dylik kursnämnd böra ingå representanter för kursstyrelsen, vederbörande
arbetslöshetskommitté och arbetsförmedling samt vidare representanter
för arbetsgivare och arbetare, örn möjligt för vart och ett av de
yrkesområden, inom vilka undervisning bedrives vid skolan.

Den centrala ledningen av kursverksamheten bör enligt
överstyrelsens förslag anförtros överstyrelsen. Beträffande kostnadsberäkningarna
anför överstyrelsen följande.

Vid bifall till överstyrelsens förslag rörande elevunderstöd komma kontantunderstöd,
inackorderingsbidrag m. m. att utgivas genom arbetslöshetskommitté.
Överstyrelsen räknar med att statsbidrag till sådana understöd
skola bestridas från härför avsett anslag under femte huvudtiteln
och upptager sålunda i det följande icke några medel för sagda ändamål.

Som utgångspunkt för en beräkning av medelsbehovet under en 12-månadersperiod
för yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa måste vissa
antaganden göras beträffande verksamhetens omfattning. Överstyrelsen utgår
från att det antal elevplatser, som enligt den företagna inventeringen
kan disponeras vid olika yrkesutbildande skolor — i runt tal 8 700, varav
cirka 1 000 i de ordinarie kurserna — skall utnyttjas. Härutöver räknas
med krav på ytterligare ökade utbildningsmöjligheter för 5 000 arbetslösa.

För driften under budgetåret 1044/45 av den från arbetsmarknadskommissionen
övertagna yrkesutbildningsverksamhet en upptages samma belopp,
som kommissionen beräknat för bercdskapsluirserna i sin tidigare ingivna
budgetframställning, nämligen 2 500 000 kronor. För deli centrala

Statsutskottets utlåtande nr 218.

ledningen av nämnda utbildningsverksamhet har överstyrelsen här ovan
beraknat sammanlagt 110 000 kronor.

Med utgångspunkt härifrån och från de uppgifter i övrigt, som lämnats
i denna framställning, uppskattar överstyrelsen kostnaderna för ifrågavarande
verksamhet enligt följande.

A. Kostnader för beredskapskurser under budgetåret 1944/1+5.

Kursverksamheten ............................ kronor 2 500 000

Central ledning ............................... » 110 000

Summa kronor 2 610 000.

B. Kostnader för kurser för yrkesutbildning av arbetslösa.

Kurser i disponibla lokaler vid yrkesundervisnings anstalter

...... ........................... kronor 13 300 000

kostnader för ytterligare utvidgad kursverksamhet » 11 000 000

Central ledning ............................... » 300 000

Summa kronor 24 600 000.

Statens arbetsmarknadskommission har tillstyrkt överstyrelsens förslag.

En ledamot av kommissionen, lantbrukaren K. O. H. Andersson, har i
särskilt yttrande till kommissionens protokoll framhållit angelägenheten
av att fristående kurser anordnas, vilka ha till direkt uppgift att omskola
vid jordbruk ovan arbetskraft till jordbruksarbetare.

Det synes då vara naturligt och riktigt att ett så omfattande arbetsområde
som jordbruket ägnas den största uppmärksamhet, då det gäller att
finna nya arbetsuppgifter för personer, som bli utan sysselsättning vid en
kris inom näringslivet i övrigt. Det torde icke vara uteslutet att jordbruket
skulle kunna ge arbete och utkomst åt många tusental, som förlorat sina
anställningar inom andra yrken.

För att en sådan omflyttning med framgång skall kunna genomföras, är
det dock i de flesta fall nödvändigt med en viss omskolning och utbildning.
Detta gäller i alldeles särskild grad handhavandet och skötseln av de
mångå olika maskiner, som nu finnas vid jordbruket. Att i god tid och i
tillräcklig omfattning planera kurser för praktisk-teoretisk utbildning i modernt
jordbruksarbete synes vara ett synnerligen viktigt led i de planer
som böra uppgöras för omskolning av arbetskraft i händelse av en arbetsmarknadskris.

Departementschefen, som i huvudsak förordat överstyrelsens förslag, har
anfört följande.

Vid fullgörande av sitt utredningsuppdrag har överstyrelsen haft att bygga
på de erfarenheter, som vunnits i fråga om verkstadsskolorna för viss arbetslös
ungdom. Därjämte har överstyrelsen kunnat tillgodogöra sig erfarenheter
från den utbildningverksamhet i s. k. beredskapskurser, som statens arbetsmarknadskommission
bedrivit sedan i maj 1940 för utbildning av tempoarbetare
och kvinnlig reservarbetskraft för verkstadsindustrien.

I dessa kurser, vilka pågå 2—6 månader, ha intill utgången av mars månad
innevarande år 10 137 elever varit inskrivna. Dessutom har ett antal
icke svenska medborgare utbildats vid kurserna.

Statsutskottets utlåtande nr 218.

9

Beredskapskursema ha i stor utsträckning varit förlagda till ordinarie
yrkesutbildningsanstalter. Eleverna i dessa kurser ha som regel icke tillhört
ungdomsåldrarna; det system för elevunderstöd, som där kommit till användning,
har utgjorts av arbetslöshetshjälp i form av kontantunderstöd eller
inackorderingsbidrag. Därjämte har viss timpenning utgått.

Av ekonomiska och andra skäl, icke minst psykologiska, är det av vikt,
att yrkesutbildningskurser för arbetslösa i största möjliga utsträckning anordnas
inom ramen för den ordinarie skolorganisationen och med utnyttjande av
de befintliga yrkesutbildningsanstalternas lokaler och utrustning m. m. De av
överstyrelsen hittills företagna undersökningarna av möjligheterna att vid
under överstyrelsens inseende stående anstalter för yrkesundervisning, vid
skolor för lantbruksundervisning, vid skogsskolor, skogsvårdsgårdar och hemgårdar
anordna yrkesutbildning för arbetslösa ha givit vid handen, att i runt
tal 8 700 elevplatser, varav omkring 1 000 i de ordinarie kurserna, kunna
disponeras. Då vid en mera omfattande arbetslöshet antalet elevplatser kan
komma att visa sig otillräckligt, pågår för närvarande inom överstyrelsen utredning
rörande möjligheterna att för kursverksamhet kunna i viss utsträckning
disponera skolkök, slöjdsalar och andra specialutrymmen vid folkskolor,
flickskolor, läroverk och mellanskolor. Vidare utredas möjligheterna att anordna
kurser i enskilda och statliga företag m. m. Jag har anledning räkna
med, att dessa kompletterande undersökningar komma att slutföras i en
nära framtid.

_En central fråga är kursdeltagarnas försörjningsförhållanden under utbildningstiden.
Överstyrelsens i samråd med arbetsmarknadskommissionen framlagda
förslag beträffande understöd vid deltagande i utbildningskurser för
arbetslösa innebär i huvudsak, att understöd må utgå, vid deltagande i
fortbildnings- eller omskolningskurs enligt de grunder,
som tillämpas beträffande deltagare i arbetsmarknadskommissionens beredskapskurser,
och vid deltagande i nybörjarkurs i stort sett enligt de
grunder, som tillämpas beträffande elever vid verkstadsskolorna för viss
arbetslös ungdom. Sistnämnda grunder innebära, bland annat, att stipendium
av statsmedel kan utgå till medellös elev med högst 60 kronor för
månad. I olikhet mot vad som nu gäller i fråga örn elever vid nämnda verkstadsskolor
bör emellertid enligt överstyrelsens förslag kontantunderstöd vid
deltagande i nybörjarkurs kunna utgå till försörjningspliktig deltagares understödsberättigade
familjemedlemmar. Jag anser mig, utan att dock taga
ställning till de olika detaljerna i överstyrelsens förslag, kunna biträda de
av överstyrelsen uppdragna riktlinjerna för ifrågavarande understödsverksamhet,
vilka icke innefatta någon principiell nyhet och beträffande vilka
ingen meningsskiljaktighet förekommit vare sig inom överstyrelsen eller arbetsmarknadskommissionen.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att
framdeles meddela erforderliga bestämmelser i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse
med vad överstyrelsen föreslagit.

Med hänsyn till kursdeltagarnas rekryteringsområden torde i enlighet med
överstyrelsens förslag yrkesutbildningskurserna för arbetslösa böra. organiseras
antingen såsom k o m m u n a 1 a a r 1) elsi ö s h etsk u r s e r i
primärkommunens regi oller såsom a r b e t s 1 ii s h e t s k u r s e r vid
c e n t r a 1 a v e r k s t a d s s kulör i den ordinarie huvudmannens regi
eller ock såsom c c n t r a 1 a a r b e t s 1 ö s h e t s k u r s e r i statens
regi. För var och en av dessa typer av arbet.slösholskurser skall statsbidrag
enligt iiverstyrelsens förslag utgå enligt särskilda grunder.

10

Statsutskottets utlåtande nr J IS’.

Vid verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom har staten bestritt kostnaderna
för avlönande av rektor och övriga lärare, för anskaffning av stadigvarande
undervisningsmateriel, för anskaffning av inventarier, för underhåll
och förbrukning av undervisningsmateriel, för sjukvård och olycksfallsförsäkring
för eleverna samt för administration, medan kostnaderna för tillhandahållande
av lokaler samt för bränsle, lyse, renhållning m. m. gäldats av vederbörande
huvudman. De av överstyrelsen föreslagna grunderna för statsbidrag
till kommunala arbetslöshetskurser överensstämma i
huvudsak med de hittills tillämpade grunderna för statsbidrag till nämnda
verkstadsskolor. Överstyrelsen har emellertid funnit vissa skäl, såsom svårigheten
för en central myndighet att kontrollera vissa kostnader, tala för att
huvudmännen för de planerade kommunala arbetslöshetskurserna själva svara
för en del av de kostnader, som vid de nuvarande arbetslöshetsskolorna i princip
helt bestridas av statsmedel. Med hänsyn härtill har överstyrelsen föreslagit,
att bidrag av statsmedel till kostnaderna för underhåll och förbrukning av
undervisningsmateriel samt för administration vid dessa arbetslöshetskurser
endast skall utgå med 50 procent. Överstyrelsen har emellertid härvid förutsatt,
att huvudmännen själva skola få disponera inkomsterna från den saluvärdiga
produktionen utöver vad som åtgår till arbetspremier åt eleverna, medan
en tredjedel av inkomsterna på den säljbara produktionen vid verkstadsskolorna
för arbetslös ungdom enligt gällande bestämmelser skall inlevereras till
statsverket.

Enligt överstyrelsens förslag skall statsbidrag till arbetslöshetskurser
vid centrala verkstadsskolor med vissa jämkningar
utgå enligt de grunder, som angivas i gällande kungörelse angående
statsbidrag till centrala verkstadsskolor. De av överstyrelsen sålunda föreslagna
grunderna överensstämma i huvudsak med de statsbidragsgrunder, som
verkstadsskoleutredningen på sin tid ansåg böra tillämpas vid provisoriska
utvidgningar av de centrala verkstadsskolorna till följd av arbetslöshet.

Vad slutligen beträffar de centrala arbetslöshetskurserna
föreslår överstyrelsen, att statsbidrag i princip skall utgå till bestridande av
samtliga med kursernas anordnande förenade kostnader.

Mot de av överstyrelsen föreslagna grunderna för statsbidrag till anordnande
av olika typer av yrkesutbildningskurser för arbetslösa har jag i huvudsak
icke funnit anledning till erinran. Det torde få ankomma på Kungl. Majit
att i huvudsaklig överensstämmelse med överstyrelsens förslag meddela erforderliga
bestämmelser i ämnet.

Såsom vid inrättandet i fjol av den nya överstyrelsen för yrkesutbildning
förutsattes, bör detta ämbetsverk, vari arbetsmarknadens och näringslivets
organisationer äro företrädda, utgöra den centrala myndigheten för den utvidgade
yrkesutbildning inom industriens, hantverkets, handelns och det
husliga arbetets områden, som kan komma att igångsättas vid en förutsedd
kris på arbetsmarknaden. För min del har jag den uppfattningen, att det är
lämpligt att utbildnings- och omskolningsproblemen för all arbetslös ungdom
lösas ur enhetliga synpunkter, vilket givetvis lättast skulle kunna ske, örn
åt en och samma myndighet anförtroddes uppgiften att administrera all den
utbildningsverksamhet, som ingår som ett led i ungdomsarbetslöshetens
bekämpande. Då emellertid även andra synpunkter här göra sig gällande,
är jag icke för dagen beredd att taga slutlig ståndpunkt till överstyrelsens
för yrkesutbildning förslag, att överstyrelsen såsom centralmyndighet skall
administrativt leda även sådana arbetslöshetskurser, vilka avse utbildning

Statsutskottets utlåtande nr 218.

11

inom skogs- och lantbrukets yrkesområden. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att i detta hänseende efter ytterligare prövning meddela erforderliga
bestämmelser.

I enlighet med överstyrelsens, av arbetsmarknadskommissionen tillstyrkta
förslag bör den av kommissionen bedrivna utbildningsverksamheten för beredskapsändamål
från den 1 juli 1944 överflyttas till överstyrelsen. Jag erinrar,
att chefen för socialdepartementet vid anmälan den 5 maj 1944 av frågan
örn anslag till arbetsmarknadskommissionen för budgetåret 1944/45 räknat
med att en sådan överflyttning skall komma till stånd.

Överflyttningen medför givetvis, att överstyrelsens personalorganisation
måste väsentligt utökas. Detta blir i än högre grad fallet, örn en mera omfattande
yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa igångsättes. Såsom överstyrelsen
föreslagit torde för handläggning av frågor angående anordnande av
yrkesutbildning för arbetslösa böra inrättas en fristående sektion inom överstyrelsen,
vilken till en början närmast bör organiseras för övertagandet av de
arbetsuppgifter, som nu handhavas av arbetsmarknadskommissionens utbildningssektion.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga
föreskrifter rörande personalorganisationen m. m., varvid den föreslagna
sektionens karaktär av beredskapsorgan för en krissituation givetvis bör
beaktas.

Vid anmälan i propositionen 1944: 215 av frågan om anslag för budgetåret
1944/45 till avlöningar vid överstyrelsen för yrkesutbildning framhöll jag,
att inträffande förändringar beträffande arbetsmarknadsförhållandena kunde
nödvändiggöra en förstärkning av överstyrelsens personalorganisation och
förordade därför, att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
skulle i avlöningsstaten upptagas med förslagsvis betecknat belopp. Det
synes av budgettekniska skäl lämpligt, att medel till avlönande av den ytterligare
personal, som behöver anställas vid överflyttningen av vissa arbetsuppgifter
från arbetsmarknadskommissionen till överstyrelsen för yrkesutbildning,
få utgå från överstyrelsens avlöningsanslag samt att av överflyttningen
betingade utgifter för sådana ändamål, som regelmässigt bestridas
från vederbörande ämbetsverks omkostnadsanslag, få gäldas från överstyrelsens
omkostnadsanslag.

Till bestridande av andra med den från arbetsmarknadskommissionen överflyttade
yrkesutbildningsverksamheten förenade kostnader har överstyrelsen
för nästa budgetår räknat med ett medelsbehov av 2 500 000 kronor. Detta
medelsbehov torde böra tillgodoses genom ett på beredskapsstat I för budgetåret
1944/45 uppfört anslag till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m.
Under detta anslag torde jämväl böra beräknas medel till förberedande åtgärder
för och igångsättande vid behov av yrkesutbildningskurser för arbetslösa.
Med hänsyn härtill förordar jag, att anslaget uppföres med förslagsvis
4 000 000 kronor.

Överstyrelsen har under vissa förutsättningar beräknat medelsbehovet under
en tid av tolv månader till yrkesutbildningsverksamhet för arbetslösa till
24 600 000 kronor. Överstyrelsen har därvid utgått ifrån, att statsbidrag till
kontant understöd, inackorderingsbidrag m. m. skall bestridas från anslagunder
femte huvudtiteln till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
Några fasta hållpunkter för beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår
föreligga givetvis icke. Tillsvidare räknar jag med ett medclsbehov av
20 000 000 kronor. Jag förordar, att pä beredskapsstat lil för budgetåret
1944/45 uppföres anslag lill Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa med sistnämnda
belopp.

12

Statsutskottets utlåtande nr 218.

Utskottet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava de av överstyrelsen för
yrkesutbildning hittills företagna undersökningarna av möjligheterna att vid
under överstyrelsens inseende stående anstalter för yrkesundervisning, vid skolor
för lantbruksundervisning, vid skogsskolor, skogsvårdsgårdar och hemgårdar
anordna yrkesundervisning för arbetslösa givit vid handén, att i runt tal
8 700 elevplatser, varav omkring 1 000 i de ordinarie kurserna, kunna disponeras.
Vidare pågår för närvarande inom överstyrelsen utredning angående
möjligheterna att för kursverksamhet kunna i viss utsträckning disponera skolkök,
slöjdsalar och andra specialutrymmen vid vissa skolor samt att anordna
kurser i enskilda och statliga företag m. m.

Överstyrelsen har i samråd med arbetsmarknadskommissionen framlagt
förslag beträffande understöd vid deltagande i utbildningskurser för arbetslösa
(nybörjarkurser, fortbildningskurser och omskolningskurser). I likhet med departementschefen
anser utskottet sig — utan att dock taga ställning till de
olika detaljerna i överstyrelsens förslag — böra biträda de av överstyrelsen
uppdragna riktlinjerna för ifrågavarande understödsverksamhet.

Utskottet har icke heller funnit något att erinra mot att yrkesutbildningskurserna
för arbetslösa i enlighet med överstyrelsens förslag organiseras antingen
såsom kommunala arbetslöshetskurser i primärkommunernas regi eller
såsom arbetslöshetskurser vid centrala verkstadsskolor i den ordinarie huvudmannens
regi eller också såsom centrala arbetslöshetskurser i statens regi. I
detta sammanhang vill utskottet framhålla önskvärdheten av att vid ifrågavarande
kursverksamhets planerande och organiserande nödig kontakt upprätthålles
mellan den lokala och centrala ledningen av arbetslöshetskurserna å
ena sidan och vederbörande lokala eller centrala ungdomsorganisationer å den
andra. De av överstyrelsen föreslagna grunderna för statsbidrag till anordnande
av omförmälda olika typer av yrkesutbildningskurser för arbetslösa,
emot vilka grunder departementschefen icke funnit anledning till erinran, har
utskottet ansett sig kunna godtaga.

Utskottet är ense med departementschefen örn att överstyrelsen för yrkesutbildning
bör utgöra den centrala myndigheten för den utvidgade yrkesut
bild nili gen-i n örn industriens, hantverkets, handelns och det husliga arbetets
områden, som kan komma att igångsättas vid en förutsedd kris på arbetsmarknaden.
Departementschefen har på anförda skäl förklarat sig icke nu
beredd att taga slutlig ståndpunkt till överstyrelsens förslag, att överstyrelsen
såsom centralmyndighet skulle administrativt leda även sådana arbetslöshetskurser,
vilka avsåge utbildning inom skogs- och lantbrukets yrkesområden.
Departementschefen har ansett det böra få ankomma på Kungl. Majit att
efter ytterligare prövning meddela bestämmelser i detta hänseende. I anledning
av vad departementschefen sålunda anfört och i anslutning till den mening
som enligt vad av det föregående framgår hävdats av en ledamot inom
arbetsmarknadskommissionen får utskottet framhålla angelägenheten av att

Statsutskottets utlåtande nr %18.

13

vid en arbetsmarknadskris kursverksamhet i erforderlig utsträckning kommer
till stånd för utbildning inom skogs- och lantbrukets yrkesområden.

Utskottet biträder departementschefens förslag att den av arbetsmarknadskommissionen
bedrivna utbildningsverksamheten för beredskapsändamål
från och med den 1 juli 1944 överflyttas till överstyrelsen för yrkesutbildning.
För handläggning av frågor angående anordnande av yrkesutbildning
torde — såsom departementschefen föreslagit — inom överstyrelsen böra inrättas
en fristående sektion, vilken till en början närmast bör organiseras
för övertagandet av de arbetsuppgifter, som nu handhavas av arbetsmarknadskommissionens
utbildningssektion.

I enlighet med departementschefens förslag torde för nästa budgetår böra
uppföras dels å allmän beredskapsstat I ett anslag av förslagsvis 4 000 000
kronor till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m., dels ock å allmän
beredskapsstat III ett anslag av 20 000 000 kronor till Yrkesutbildning i kurser
för arbetslösa.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må

a) till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m. å allmän
beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av förslagsvis 4 000 000 kronor;

b) till Yrkesutbildning i kurser för arbetslösa å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag
av 20 000 (HM kronor.

Kapitalbudgeten.

Statens allmänna fastighetsfond.

5:o) Ombyggnadsarbeten vid kungl, biblioteket. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (bilaga 14, punkt 1, s. 253—256 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 12 maj 1944), vilket innebär en
begränsad ombyggnad av vissa delar av kungl, biblioteket i syfte bland annat
att — utan ökning av byggnadens volym — bereda plats för 42 450 hyllmeter
litteratur, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnadsarbeten vid kungl, biblioteket
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av 440 000 kronor.

6:o) Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska
institutionen vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 256 och 257) får utskottet, som erinrar att förevarande
byggnadsfråga tidigare varit underställd riksdagens prövning, hemställa,

14

Statsutskottets utlåtande nr 218.

att riksdagen må till Ombyggnads- och installationsarbeten
i byggnaden för kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra
ett anslag av 140 000 kronor.

7:o) Om- och tillbyggnad av huvudpolikliniken vid akademiska sjukhuset
i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 257—
259), vilket syftar till åstadkommande av utvidgade och moderniserade lokaler
särskilt för barnpolikliniken och den därmed förenade barnavårdscentralen,
får utskottet — under erinran att vederbörande landsting förutsatts komma
att svara för halva byggnadskostnaden — hemställa,

att riksdagen må till Örn- och tillbyggnad av huvudpolikliniken
vid akademiska sjukhuset i Uppsala å allmän beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av
132 500 kronor.

8:o) Nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet i

Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 259—263), vilket
avser anvisande av medel till ifrågavarande nybyggnad i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av 1940 års civila byggnadsutredning framlagt förslag
med vissa jämkningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyganad för fysiologiska institutionen
vid universitetet i Lund* allmän beredskapsstat III
för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 785 000 kronor.

9:°) Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning vid Lunds
universitet. Kungl. Majit har (punkt 5, s. 263—267) föreslagit riksdagen att
dels till Förvärv av mark till institutionen för ärftlighetsforskning vid Lunds
universitet å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av 80 000 kronor, dels ock till Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning
vid Lunds universitet å allmän beredskapsstat III för budbetåret
1944/45 uppföra ett anslag av 360 000 kronor.

Vid Lunds universitet inrättades från och med år 1917 en personlig professur
i ärftlighetslära för professor H. Nilsson-Ehle. I samband därmedlbyggdes
en mindre ärflighetsinstitution vid Åkarp i anslutning till Alnarps lantbruksinstitut.
Sedan Nilsson-Ehle, med bibehållande av professuren, år 1925
tillträtt befattning som chef för Sveriges utsädesförening, flyttades institutionen
till Svalöv (omkring 3 mil från Lund). I samband med överflyttningen
förband sig föreningen att inom sin institutionsbyggnad bereda ärftlighetsinstitutionen
samma utrymme och arbetsmöjligheter som i Åkarp. Detta åtagande
gäller även efter Nilsson-Ehles avgång från professuren. Enligt Kungl.
Maj.ts beslut den 16 april 1943 angående statsbidrag till föreningen gäller så -

Statsutskottets utlåtande nr SIS.

15

som villkor för statsbidragets åtnjutande, bland annat, att föreningen kostnadsfritt
på sin anstalt i Svalöv för ärftlighetsinstitutionen upplåter erforderliga
lokaler med värme och lyse, däri inbegripet jämväl bostadsrum för kvinnligt
vaktmästarbiträde, samt tillhandahåller försöksjord och bekostar dess
skötsel ävensom avlönar nämnda biträde.

År 1936 förändrades den personliga professuren till ordinarie professur i
ärftlighetslära. För undervisning vid universitetet har institutionen erhållit
provisoriska lokaler i f. d. kemiska institutionen i Lund. Utvecklingen har emellertid
framkallat behov av förbättrade lokalförhållanden för institutionen för
ärftlighetsforskning.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag innebär en förflyttning av ärftlighetsinstitutionen
till Lund. Denna institution bör emellertid enligt utredningen
kompletteras med en filial- eller försöksstation i Svalöv, för vilken utsädesföreningen
anses böra upplåta nödiga lokaler.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

Såsom av redogörelsen framgår, tillhandahåller Sveriges utsädesförening lokaler
i Svalöv för institutionen för ärftlighetsforskning. Härförutom har universitetet
för undervisningen iordningställt provisoriska lokaler i Lund. Det
synes klarlagt, att de ifrågavarande lokalerna icke äro tillräckliga för institutionens
behov och att genom ändamålsenligare lokaler skulle ernås fördelar
för den vetenskapliga forskningen och undervisningen inom detta för vårt lands
försörjning betydelsefulla ämnesområde. Vid behandlingen år 1936 av frågan
om överförande på ordinarie stat av den dåvarande personliga professuren i
ärftlighetsforskning framhölls, att det ifrågavarande ämnesområdet erhållit
en fast och erkänd ställning som en självständig forskningsgren och som ett
stöd och komplement för ett flertal andra discipliner inom de matematisknaturvetenskapliga
och medicinska forskningsområdena. Ur denna synpunkt
är det välbetänkt att förlägga den nya institutionen till Lund, varigenom
ärftlighetsforskningen kan ske i nära samarbete med de universitetsinstitutioner,
vilkas verksamhet kan vara av betydelse för densamma. Av vikt synes
emellertid vara, att den värdefulla kontakten med Sveriges utsädesförening
bibehålies, och i detta syfte synes det lämpligt, att till ärftlighetsinstitutionen
knytes en till Svalöv förlagd filial- eller försöksstation.

För institutionsbyggnaderna erforderlig tomtmark torde enligt vad som
framgår av handlingarna i ärendet komma att av Lunds stad utan vederlag
överlåtas till staten. Mark för det för institutionen behövliga försöksfältet
måste däremot inköpas.

Av handlingarna i ärendet framgår, att större delen — omkring 3 hektar —
av den för försöksfält avsedda marken äges av Aktiebolaget Nyhem, som förklarat
sig villigt att försälja nämnda område för ett pris ej överstigande 2
kronor per kvadratmeter. Den övriga för nämnda ändamål avsedda jorden
kan erhällas genom köp antingen av ett Lunds stad tillhörigt område om cirka
0,8 hektar, vilket gränsar till Nyhemsbolagets område, eller ock av ett till institutionstomten
gränsande område örn cirka 0,9 hektar, vilket äges av Aktiebolaget
Annetorps tegelbruk. Staden har förklarat sig villig att försälja erforderlig
jord för samma pris, som Aktiebolaget Nyhem kommer att erhålla för
angränsande jord, medan Aktiebolaget Annetorps tegelbruk betingat sig ett
minimipris av 2 kronor per kvadratmeter.

16

Statsutskottets utlåtande nr 218.

Utskottet.

Till försöksfält för institutionen torde först och främst böra förvärvas ovannämnda
Aktiebolaget Nyhem tillhöriga område om cirka 3 hektar. Därutöver
torde böra inköpas ytterligare ett av de två övriga för ifrågavarande ändamål
erbjudna områdena. Vilketdera av dessa områden, som bör förvärvas, torde
få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma under hänsynstagande till det
slutliga pris, som begäres för områdena, och andra på frågans bedömande
inverkande faktorer. Då de tillgängliga, arealuppgifterna endast äro ungefärliga
och markpriset icke är definitivt bestämt, kan anslagsbehovet icke nu
med säkerhet bedömas. Det maximibelopp, som erfordras, uppskattar jag till
80 000 kronor. Anslag för ändamålet torde böra uppföras på beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45.

Skissritningar till nybyggnad för institutionen uppgjordes hösten 1938 av
arkitekten C. A. Stoltz. På grundval av detta förslag har därefter 1940 års
civila byggnadsutredning framlagt ett mera begränsat byggnadsprogram, vilket
i princip har godtagits, av universitetsmyndigheterna och mot vilket byggnadsstyrelsen
i huvudsak icke haft något att erinra. Av styrelsen framställda
detaljanmärkningar ha beaktats i ett av Stoltz sedermera framlagt överarbetat
förslag, dagtecknat den 31 december 1943. Jag förordar, att nybyggnaden
för institutionen verkställes i huvudsaklig överensstämmelse med sistnämnda
förslag, vilket även i övrigt innefattar förbättringar i plandispositionen utan
att byggnadskostnaderna därigenom nämnvärt okas.

. Mot de beräknade byggnadskostnaderna, 347 000 kronor, har jag icke funnit
anledning till erinran. I nämnda belopp ingå emellertid ej kostnader för
erforderliga yttre ledningar, j>å institutionsområdet belöpande gatukostnader
eller kostnader för tomtområdets planering. Såsom drätselkammaren i Lund
föreslagit torde förhandlingar böra upptagas med staden rörande statens kostnader
för gator och ledningar. Anslag till bestridande av statens utgifter för
ändamålet torde först framdeles böra äskas. Jag erinrar i detta sammanhang
örn den reglering av vissa liknande frågor vid universitetet i Lund, som beslöts
vid 1943 års riksdag (se propositionen nr 275 och riksdagens skrivelse nr 442).
Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, som upptagits på den
av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen för statliga husbyggnadsföretag
för verk och myndigheter m. m., torde böra. uppföras på allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Med hänsyn till att kostnader
för planering av tomten icke inräknats i ovannämnda kostnadsbelopp, 347 000
kronor, och då ur byggnadsanslaget bör utgå ersättning till reservfonden vid
Lunds universitet för ur reservfonden förskotterade medel till uppgörande axtidigare
ritningsförslag till nybyggnad för ifrågavarande institution m. m., torde
beloppet böra jämkas uppåt till 360 000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Majlis ifrågavarande
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må

a) till Förvärv av mark till institutionen för ärftlighetsforskning
vid Lunds universitet å allmän beredskapsstat II
för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 80 000 kronor;

b) till Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning
vid Lunds universitet å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av 360 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 218.

17

10:o) Nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid universitetet i

Lund. Kungl. Majit har (punkt 6, s. 267—269) föreslagit riksdagen att till
nämnda byggnadsföretag å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av 525 000 kronor.

Ifrågavarande institution är för närvarande inrymd i en inom kvarteret
Paradis i Lund belägen omkring 50 år gammal byggnad, vilken disponeras
jämväl av patologisk-anatomiska och rättsmedicinska institutionerna vid universitetet.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Utredningen i ärendet ger vid handen, att lokalförhållandena för de patologisk-anatomiska,
rättsmedicinska och bakteriologiska institutionerna vid universitetet
i Lund äro sådana, att åtgärder böra vidtagas för avhjälpande av
de påtalade missförhållandena. I sådant syfte har byggnadsstyrelsen nu framlagt
förslag om uppförande av ny institutionsbyggnad jämte djurstall och
vaktmästarbostad för den bakteriologiska institutionen. Vid ett realiserande av
detta förslag skulle den nuvarande mstitutionsbyggnaden kunna i sin helhet
disponeras av de patologisk-anatomiska och rättsmedicinska institutionerna
och dessa institutioner härigenom beredas tillräckligt utrymme. Inom byggnadsstyrelsen
har tidigare övervägts möjligheten av att de tre institutionernas
lokalfråga löstes genom en ombyggnad av den nuvarande institutionsbyggnaden,
mensen dylik lösning har av ekonomiska skäl avböjts.

En rationell lösning av de ifrågavarande institutionernas lokalfråga synes
icke att vinna annorledes än genom uppförande av en nybyggnad för "den
bakteriologiska institutionen. Mot de föreliggande ritningarna har erinran
icke framställts av de hörda myndigheterna. Avsikten är, att ritningarna skola
underkastas granskning av 1940 års civila byggnadsutredning. Jag förutsätter,
att byggnadsutredningen, i syfte att begränsa byggnadskostnaderna, kommer
att ägna särskild uppmärksamhet at möjligheten att förlägga nybyggnaden i
anslutning till annan institutionsbyggnad, så att vissa utrymmen, exempelvis
föreläsningssal, kunna göras gemensamma. Kostnaderna för företagets utförande
enligt föreliggande ritningsförslag lia beräknats till 525 000 kronor. Detta
belopp torde tills vidare, i afbidan på byggnadsutredningens granskning, böra
jå§oas ful grund för. anslagsberäkningen. Medel till ifrågavarande byggnadsföretag,
som upptagits på den av investeringsutredningen framlagda investeringsplanen
för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m ,
torde böra uppföras på allmän beredskapsstat III.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att avsikten är att de föreliggande
litningarna till ifrågavarande byggnadsföretag skola underkastas granskning
av 1940 års civila byggnadsutredning. Departementschefen har förordat, att
kostnaderna för byggnadsföretagets utförande tills vidare, i avbidan på
nämnda granskning, upptagas till 525 000 kronor. Utskottet har icke funnit
något att erinra mot att detta belopp nu lägges till grund för anslagsberäkningen
och tillstyrker att ett anslag av sagda storleksordning uppföres å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.

Utskottet hemställer alltså,

Bihang till riksdagens protokoll 191,1,. 6 sami. Kr lin:.

Utskottet.

18

Statsutskottets utlåtande nr 218.

att riksdagen må till Nybyggnad för bakteriologiska institutionen
vid universitetet i Lund å allmän beredskapsstat III
för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 525 000 kronor.

ll:o) Upplåtelse av tomt på Norrbackaområdet för ett medicinskt
Nobelinstitut. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 269 och 280)
hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att till uppförande av nybyggnad
för ett medicinskt Nobelinstitut, omfattande en avdelning
för biokemi, en avdelning för neurofysiologi och en avdelning
för medicinsk cellforskning, må avgiftsfritt och med
nyttjanderätt samt under villkor i övrigt, som av Kungl.
Maj:t bestämmas, på Norrbackaområdet upplåtas erforderligt
tomtområde.

12:o) Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska högskola.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 270—275), vilket avser uppförande
av en gemensam byggnad för högskolans kansli och bibliotek m. m.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för bibliotek m. m. vid
Chalmers tekniska högskola å allmän beredskapsstat II för
budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 1 000 000 kronor.

13:o) Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen
vid Chalmers tekniska högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 9, s. 275 och 276) får utskottet, som erinrar att förevarande
byggnadsfråga tidigare varit underställd riksdagens prövning, hemställa,

att riksdagen må till Ändrings- och reparationsarbeten i
byggnaden för kemiska institutionen vid Chalmers tekniska
högskola å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppföra ett anslag av 63 000 kronor.

14:o) Vissa ändrings- och reparationsarbeten vid folkskoleseminariet
i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 276 och 277)
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ändrings- och reparationsarbeten
vid folkskoleseminariet i Uppsala å allmän beredskapsstat I. ±
för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 45 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd.

15:o) Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning
för vissa ombyggnadsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

Statsutskottets utlåtande nr 21S.

19

11, s. 277 oell 278), vilket innebär anvisande av lånemedel för viss utvidgning
av det byggnadsprogram, som godkändes av fjolårets riksdag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lån till August Abrahamsons stiftelse
för slöjdlärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett
anslag av 20 000 kronor.

Stockholm den 20 juni 1944.

På statsutskottets vägnar.

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inora utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Oscar
Olsson, Pauli, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Holmström, Heiding, Gustaf Iwar Andersson,
Johan Eric Ericson, Albertsson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Tidaholm, Isacsson, Pettersson i Dahl, Olsson i
Kullenbergstorp, Wallentheim, Nilsson i Steneberg och Lundberg i Hälsingborg.