Statsutskottets utlåtande nr 211.
1
Nr 2SL
Ankom till riksdagens kansli den 20 juni 1944 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag
för budgetåret 1944/45 till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1944/
45 beräkna, till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar ett
förslagsanslag av 7 000 000 kronor (punkt 16), till Statens arbetsmarknadskommission
m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor
(punkt 17) och till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett reservationsanslag
av 22 000 000 kronor (punkt 18).
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 273, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 5 maj 1944,
föreslagit riksdagen att anvisa nämnda anslag med respektive 7 500 000 kronor,
4 000 000 kronor och 68 000 000 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts förslag har utskottet till behandling förehaft
två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar H. Sten och Einar Persson (I: 348) och den andra inom andra kammaren
av herr A. Jansson i Hällefors m. fl. (II: 544), vari hemställts, att
riksdagen i samband med behandlingen av förevarande proposition måtte
göra det uttalandet, att vid den statsunderstödda hjälpverksamheten för arbetslösa
skogsarbetarnas hjälpbehov måtte prövas enligt samma principer
som dem, vilka tillämpas för övriga grupper av arbetslösa.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet
hänvisa till motionen I: 348.
I skrivelse den 17 februari 1944 har statens arbetsmarknadskommission
framlagt förslag rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret
1944/45.
I samband härmed har kommissionen givit en kortfattad översikt över läget
på arbetsmarknaden under år 1943. Kommissionen har vidare inkommit
med en redogörelse för arbetsmarknaden under första kvartalet 1944.
Med skrivelse den 4 maj 1944 har kommissionen överlämnat sedvanlig
verksamhetsberättelse för år 1943. Nämnda berättelse har som bilaga fogats
vid propositionen.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. G saini. Nr 211. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 211.
Läget på arbetsmarknaden.
Arbetsmarknadskommissionen har framhållit, att förhållandena på arbetsmarknaden
under 1943 och första kvartalet 1944 karakteriserades av tendensen
till stabilisering vid en anmärkningsvärt hög sysselsättningsnivå, såväl
i fråga om det allmänna arbetsmarknadsläget som beträffande arbetsmarknadens
säsongmässiga förändringar. Till belysande härav har kommissionen
lämnat en redogörelse för förhållandena inom skilda grenar av industrien
och näringslivet i övrigt.
Aven örn läget på arbetsmarknaden under den hittills gångna delen av
1944 i stort sett icke undergått några andra förändringar än sådana, som
sammanhänga med säsongutvecklingen, hade likväl de omfattande driftsnedläggelserna
inom pappersmasseindustrien, som ägde rum under de tre
sista månaderna år 1943, medfört en betydande ökning av antalet hjälpsökande
i Västernorrlands och Värmlands län.
Vid utgången av mars månad 1944 åtnjöto i hela riket 12 697 arbetslösa
eller 73,5 °/o av samtliga hjälpsökande statlig eller kommunal arbetslöshetshjälp.
Av de hjälpta erhöllo 56 °/o hjälp i form av arbete och 44 °/o i form
av understöd. I Västernorrlands län åtnjöto över 80 % av samtliga hjälpsökande
arbetslöshetshjälp; 2 493 (60 %) voro hjälpta genom arbete och
1 663 (40 %) genom understöd. Under tiden 1 juli 1943—31 mars 1944 hade
kommissionen beviljat statsbidrag till beredskapsarbeten, kostnadsberäknade
till 31,0 milj. kr. Av dessa avsågo 14,9 milj. kr. arbeten i Västernorrlands
län.
Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden har kommissionen
förutsatt, att mera omvälvande förändringar i den utrikespolitiska situationen
måste föranleda en omprövning av de arbetsmarknadspolitiska frågeställningarna.
Kommissionen har därför bedömt läget under antagandet, att
några större förändringar i det yttre läget icke skulle komma att inträffa.
Under angivna förutsättning har kommissionen sammanfattningsvis uttalat,
att sysselsättningen inom flertalet industrier under år 1944 icke torde komma
att undergå några större förändringar i förhållande till läget under slutet
av 1943. En viss nedgång torde dock vara trolig inom malmbrytning och
metallindustri samt inom cellulosaindustrien. Även i fråga örn byggnadsindustrien
torde man, under förutsättning att inga mera väsentliga förändringar
i de utrikespolitiska förhållandena inträffade, kunna utgå från att sysselsättningsläget
skulle förbli i stort sett oförändrat.
Departementschefen har i fråga örn arbetsmarknadsläget framhållit följande.
I proposition, nr 283, till 1943 års riksdag angående åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. lämnade jag en översikt över utvecklingen på
arbetsmarknaden under tiden från utbrottet av pågående stormaktskrig och
fram till våren 1943. Jag erinrade därvid om, hurusom sysselsättningen, som
vid krigsutbrottet var mycket hög, fortfor att vara god under de närmaste
månaderna efter krigets början. Från och med våren 1940 inträdde emeller
-
Statsutskottets utlåtande nr 211.
3
tid en tendens till minskad sysselsättning, vilken alltmera förstärktes under
höstmånaderna samma år, samt, framför allt, under de första månaderna av
år 1941. Antalet hjälpsökande arbetslösa under månaderna januari—mars
1941 utgjorde sålunda respektive 30 512, 34 900 och 33 702. Ökningen av arbetslösheten
berodde framför allt på avbrytandet av handelsförbindelserna
västerut — på exportsidan drabbade detta bl. a. trävaru- och massaindustrierna
— samt den förlamning, som till följd av stegrade byggnadskostnader
samt osäkerheten om bostadsmarknadens utveckling m. m. drabbade byggnadsindustrien,
särskilt bostadsbyggandet. Sedan genom de statliga stödåtgärderna
åt bostadsbyggandet byggnadsprodulctionen åter börjat komma igång
under sommaren 1941 samt industrien i övrigt hunnit inrätta sig efter de ändrade
förhållandena, inträdde en märkbar förbättring i fråga örn sysselsättningen,
och under år 1942 inträdde en utpräglad brist på arbetskraft inom
stora delar av näringslivet. Framförallt gjorde sig denna brist märkbar inom
skogsbruket och jordbruket. För de åtgärder, som vidtogos för att bemästra
denna situation, har utförligt redogjorts i förenämnda proposition, varför jag
i detta sammanhang ej anser mig böra gå närmare in på desamma.
Någon större förändring i det under år 1942 inträdda arbetsmarknadsläget
inträffade ej under de första månaderna av år 1943. Vad angår den
fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden under år 1943 gav jag i nyssnämnda
proposition uttryck för en förmodan att denna skulle komma att
kännetecknas av ett stabilt läge på den uppkomna höga sysselsättningsnivån.
Denna förmodan har i stort sett visat sig vara riktig. Siffrorna för arbetslösheten
under år 1943 ha ganska avsevärt understigit motsvarande siffror för
närmast föregående år. Procentsiffran för arbetslösheten inom fackförbunden
under år 1943 utgjorde sålunda 5,7 mot 7,5 år 1942. Medeltalet för hjälpsökande
arbetslösa under nämnda båda år utgjorde 7 081 respektive 12 306.
Nämnda genomsnittliga förbättring torde huvudsakligen bero på att de säsongmässiga
variationerna i sysselsättningen under år 1943 varit betydligt
mindre accentuerade än under år 1942; särskilt gäller detta årets tre första
månader.
Vad angår arbetsmarknaden under den hittills förflutna delen av år 1944
framgår av arbetsmarknadskommissionens redogörelse, att antalet hjälpsökande
arbetslösa i genomsnitt för månaderna januari—mars var 16 888,
vilket innebär närmare en fördubbling jämfört med motsvarande tid närmast
föregående år men däremot en väsentligt bättre situation än motsvarande tid
1942, då antalet hjälpsökande arbetslösa utgjorde 24 156. Oaktat sålunda läget
på arbetsmarknaden under år 1943 och den hittills förflutna delen av innevarande
år på det hela taget varit gynnsamt, har ökningen av antalet hjälpsökande
arbetslösa inom ett par lokalt begränsade områden visat en oroväckande
stegring. Detta gäller framför allt Västernorrlands samt i någon
män Värmlands län, i vilka län mer än en tredjedel (5 135 resp. 1 109) av de
den 31 mars 1944 hjälpsökande arbetslösa voro hemmahörande. Motsvarande
siffror ett år tidigare utgjorde endast 1 414 respektive 164. Anledningen till
den försämrade arbetstillgången just i dessa bada län beror i huvudsak pa
de ökade avsättningssvårigheterna för pappers-, massa- och trävaror samt den
minskning, som inträtt i efterfrågan pa arbetskraft till skogsbruket. Da den
allmänna uppmärksamheten särskilt riktats pa arbetslösheten inom Västernorrlands
län, vill jag här i korthet redogöra för utvecklingen a arbetsmarknaden
i nämnda län samt av statsmakterna vidlagna åtgärder i syfte
att lindra verkningarna av arbetslösheten därstädes.
Jag vill då till en början erinra örn att i Västernorrlands Ian alltsedan
den stora arbelslöshetskrisen i början av 1930-talet kvarstått en restarbetslöslict
vilken aldrig hell kunnat elimineras. Det genomsnittliga antalet arbetslösa
i''länet uppgick år 1935 lill cirka 7 000, år 1936 till något mer än 5 000
4
Statsutskottets utlåtande nr 211.
samt det utpräglade högkonjunkturåret 1939 till ungefär 4 000. De första
krigsåren, 1940, 1941 och 1942, utgjorde antalet arbetslösa respektive 1 927,
2 685 och 1 484. Av krigsåren uppvisar 1943 den gynnsammaste siffran eller
1 270. Att sistnämnda siffra ej är högre sammanhänger med att sysselsättningen
inom länet var relativt tillfredsställande ända fram till årets sista månader.
Den då inträdda försämringen har sedermera fortsatt under år 1944,
vilket framgår av följande tablå.
Ar och månad |
Hela antalet hjälpsö- kande |
Hela antalet hjälpta |
Hjälpta |
Sysselsatta vid bered-skapsarbeten |
Hela antalet genom arbete hjälpta |
Kontant |
||
väg- arbeten |
vatten-o. av-lopps-lednings-arbeten |
övriga arbeten |
||||||
1913 |
||||||||
oktober .......... |
995 |
697 |
701 |
371 |
197 |
18 |
536 |
43 |
november ........ |
1506 |
1059 |
70-3 |
229 |
479 |
1 |
709 |
277 |
december.......... |
3 065 |
1 845 |
60-2 |
208 |
616 |
— |
824 |
923 |
1914 |
||||||||
januari............ |
4 558 |
3 375 |
74-0 |
260 |
966 |
— |
1226 |
1950 |
februari .......... |
4 618 |
3 699 |
80''1 |
434 |
1325 |
62 |
1821 |
1550 |
mars.............. |
5135 |
4156 |
80-9 |
703 |
1419 |
103 |
2 225 |
1663 |
april.............. |
5 477 |
4 382 |
800 |
1004 |
1534 |
109 |
2 647 |
1541 |
Av tabellen kan utläsas, att under exempelvis januari månad 1944 cirka
27 procent av de hjälpsökande kunnat beredas sysselsättning. En jämförelse
med motsvarande månad 1941 och 1942 utvisar, att av 3 740 hjälpsökande
år 1941 809 eller cirka 22 procent samt av 2 837 hjälpsökande år 1942 993
eller ungefär 35 procent kunnat beredas hjälp enligt arbetslinjen.
Av tablån framgår vidare, att stegringen av de arbetslösas antal satt in
på allvar först under november och december månader 1943. Då stegringen
skedde mycket hastigt, gällde det för myndigheterna att snabbt kunna igångsätta
lämpliga allmänna arbeten inom länet. Framför allt ifrågakommo därvid
vägarbeten samt vatten- och avloppsledningsarbeten. I fråga örn sistnämnda
arbeten lyckades det att med tillfredsställande snabbhet igångsätta
lämpliga arbeten, vilket torde sammanhänga med att dessa arbeten i ett stort
antal fall utgjorde direkt fortsättning på tidigare arbeten av denna art inom
samma kommuner och jämväl med det förhållandet, att vederbörande byggande
verk på detta område hade en väl utbyggd arbetsorganisation inom
länet. Antalet anställda arbetare vid nyssnämnda arbeten kunde sålunda
mer än sjudubblas under tiden från oktober 1943 och fram till mars 1944.
Vad angår vägarbetena måste emellertid resultatet, såvitt det avsåg att snabbt
igångsätta arbetena, betecknas som mindre tillfredsställande. Det är i regel
svårare att företaga förberedelsearbeten för och igångsätta vägarbeten vintertid,
och vidare fanns det till en början på detta område icke någon effektiv
arbetsorganisation inom länet, vilket medförde stora svårigheter, när det
gällde att anskaffa arbetsledning och i övrigt ordna för arbetenas igångsättande.
Antalet vid vägarbeten sysselsatta arbetare var sålunda under månaderna
november, december och januari lägre än under oktober. Först med
mars månad inträdde en mera markerad förbättring härutinnan. Den sålunda
konstaterade oförmågan att snabbt bereda ett större antal arbetslösa sysselsättning
vid vägarbeten medförde att under december och januari månader
endast omkring en tredjedel av antalet hjälpsökande kunde beredas arbete.
Statsutskottets utlåtande nr 211.
5
Under februari och mars månader inträdde en förbättring i fråga om antalet
vid arbeten sysselsatta, vilken emellertid huvudsakligen åstadkoms
genom ökningen av vid vatten- och avloppsledningsarbeten sysselsatta arbetare.
Den tydliga skillnaden i fråga örn möjligheterna att snabbt kunna igångsätta
lämpliga beredskapsarbeten har på intet sätt haft sin grund i att medel
beviljats i mindre utsträckning till vägarbetena än till vatten- och avloppsledningsarbeten.
Följande sammanställning utvisar i vilken omfattning medel
ställts till förfogande för utförande av statliga och statskommunala beredskapsarbeten
inom Västernorrlands län.
År och månad |
Vägarbeten |
Vatten- o. |
Övriga arbeten |
Summa kronor |
1943 november ............................ |
29 800 |
29 800 |
||
december ............................ |
997 100 |
816 500 |
1813 G00 |
|
1944 januari .............................. |
2 231200 |
2 522 600 |
4 753 860 |
|
februari.............................. |
66 300 |
488 000 |
1 720 000 |
2 274 300 |
mars ................................ |
3 858 200 |
2 040 400 |
53 500 |
5 952 100 |
april ................................ |
1 119 800 |
1 110 620 |
1 258 220 |
3 488 640 |
Summa kronor |
8 272 660 |
7 007 !!20 |
8031 720 |
18 312 800 |
Under tiden från och med den 1 september 1943 har beviljats tillstånd
och statsbidrag till utförande av 47 statskommunala beredskapsarbeten inom
Västernorrlands län. Av dessa arbeten, vilka beräknats medföra en total
kostnad av cirka 4,2 miljoner kronor och i regel avse väg- eller ledningsarbeten
men i en del fall arbeten av annan art, ha före ingången av
april detta år igångsatts 25 företag med en beräknad totalkostnad av cirka
3,0 miljoner kronor. Under april och början av maj ha ytterligare några
sådana arbeten igångsatts inom länet.
Även på annat sätt har man sökt motverka arbetslösheten inom Västernorrland.
Sålunda ha arbetsmarknadsskäl motiverat beslut örn s. k. stödköp
av cirka 221 000 m3 brännved från skogsägare i huvudsak inom Västernorrlands
län, varigenom möjligheterna alt sysselsätta folk i skogen förstärkts.
Vidare har Västernorrland privilegierats vid beviljande av tillstånd till byggnadsföretag.
Jag förutsätter, att vederbörande myndigheter företaga skyndsamma åtgärder
för igångsättande av ytterligare arbeten — såväl beredskapsarbeten
som andra arbeten — i Västernorrlands län i den omfattning, som kan föranledas
av läget på arbetsmarknaden. Sett på längre sikt bör man emellertid
söka sig fram även på andra vägar för att komma till rätta med arbetslösheten
inom länet, vilken i hög grad torde bero på näringslivets alltför ensidiga
inriktning på för export avsedda skogsprodukter. Jag vill härvid erinra
örn att en av chefen för jordbruksdepartementet den 3 februari 1944
tillkallad kommitté, norrlandskommittén, för närvarande är sysselsatt med
undersökningar rörande åtgärder för det norrländska näringslivets förkovran
i allmänhet och således jämväl torde komma att taga under övervägande
förslag om åtgärder i syfte att skapa vidgade sysselsättningsmöjligheter
inom Västernorrlands län.
Arbetslösheten inom byggnadsbranschen har under den gångna vintern
varit ganska betydande, speciellt i de större städerna, ehuru likväl lägre än
6
Statsutskottets utlåtande nr 211.
närmast föregående vintrar, frånsett dock vintern 1942—1943. Lättnader i
den begränsning av byggnadsverksamheten, som lagen om byggnadstillstånd
avser, lia emellertid genomförts i den mån materieltillgången det medgivit,
och sysselsättningen för byggnadsarbetare har nu blivit relativt tillfredsställande.
Fortsatt och möjligen ökad arbetslöshet inom Västernorrlands län torde
vara att emotse under instundande budgetår. Även inom andra län med
mera betydande cellulosaindustrier kunna sysselsättningssvårigheter befaras.
Att med någon större säkerhet bedöma utvecklingen på arbetsmarknaden
i övrigt låter sig icke göra. Det synes därför vara anledning att utgå
från ett något ökat behov av arbetslöshetshjälp vid bedömande av ifrågavarande
anslagsbehov för budgetåret 1944/45.
Lönesättningen vid arkivarbeten.
I detta sammanhang har departementschefen anmält av arbetsmarknadskommissionen
framlagt förslag till ändrad lönesättning vid arkivarbetena.
Departementschefen har för egen del i detta ämne anfört följande.
Arbetsmarknadskommissionen har i sitt senast framlagda förslag rörande
ändrad lönesättning vid arkivarbetena vidhållit sin tidigare uttalade uppfattning,
att familjelön borde införas vid nämnda arbeten. Vidare har kommissionen
ansett en klassificering av arbetena böra ske med hänsyn till de
olika krav på utbildning m. m., som mäste ställas på dem som hänvisas till
arbetena. Med utgångspunkt härifrån har kommissionen verkställt en uppdelning
av arkivarbetarna i två lönegrupper (A och B) med en skillnad
mellan lönegrupperna av 25 kronor i månaden. Ett genomförande av kommissionens
förslag skulle medföra, att här i Stockholm, där flertalet av arkivarbetarna
är bosatt, lönen för en person utan försörjningsplikt, vilken
är atl. hänföra till den lägre lönegruppen (B-gruppen) skulle sänkas från
för närvarande 321 kronor i månaden till 260 kronor. För en person som
är att hänföra till A-gruppen skulle lönen bliva 285 kronor. Även för person,
som har hustru att försörja, skulle en ganska väsentlig sänkning ske, därest
han är att hänföra till B-gruppen. För arbetare, som bär hustru och
ett barn att försörja, skulle ett godtagande av kommissionens förslag medföra
ungefär oförändrad inkomst för B-arbetare medan A-arbetare skulle
erhålla en förhöjning å 24 kronor eller således till 345 kronor i månaden.
Sistnämnda belopp skulle jämväl utgöra den övre gränsen för grundlön jämte
hustru- och barntillägg för arkivarbetare i Stockholm.
Av den av arbetsmarknadskommissionen åberopade s. k. Stockholmsundersökningen
framgår, att av 326 personer endast 51 arkivarbetare hade försörjningsplikt
gentemot barn. För dessa sistnämnda skulle således kommissionens
förslag medföra, att de finge en viss förhöjning, för B-arbetare
dock endast, örn de hade mera än ett barn att försörja. För alla de övriga
(minst 275) skulle inträda en i vissa fall ganska avsevärd försämring. Med
hänsyn till att det i nuvarande tider synes motbjudande att gå med på en
försämring av arkivarbetarnas levnadsvillkor och då endast ett relativt fåtal
av arkivarbetarna skulle erhålla en förbättring vid införande av familjelön
enligt de av arbetsmarknadskommissionen föreslagna grunderna anser
jag mig ej böra tillstyrka arbetsmarknadskommissionens förslag. Jag förordar
därför, att lönerna till arkivarbetarna tills vidare få utgå enligt i huvudsak
för närvarande tillämpade grunder.
I fråga om lön under sjukdom åt arkivarbetare, som arbetar å hemorten,
synes Kungl. Maj:t böra kunna fatta beslut.
Statsutskottets utlåtande nr 211.
7
Särskilda frågor.
Vattenavledningsföretaget Lyckcbyån.
I skrivelser i januari och mars 1944 har Lyckebyåutredningen hemställt
om anvisande av ytterligare medel för torrläggningsföretagets fullföljande.
Utredningen har härom bland annat anfört, att arbetet med årännans upprensning,
som beräknats kunna bliva slutfört under februari 1944, har blivit
avsevärt fördröjt, enligt uppgift från entreprenören AB Skånska cementgjuteriet
huvudsakligen på grund därav, att de gengasdrivna maskinerna icke
utvecklat den kraft, som beräknats, och att marken varit hårdare och mera
stenbunden än man antagit. Likväl uppgåves nu såsom ganska säkert, att
detta arbete komme att färdigställas i god tid före utgången av budgetåret
1944/45.
Utredningen har vidare till behandling upptagit frågan om vissa ytterligare
arbeten, som borde komma till utförande i samband med torrläggningsföretaget,
nämligen dels byggande av nya vägar för exploatering av de torrlagda
markerna, dels förvärv av ytterligare markområden för ernående av en rationell
komplettering av befintliga ofullständiga jordbruk i de trakter, som beröras
av åregleringsföretaget, samt för åstadkommande av lämpliga familjejordbruk,
dels ock förvärv av en fastighet, som vore avsedd att i utredningens
regi omvandlas till och brukas som undervisnings- och demonstrationsjordbruk
i första hand till ledning för de nya kolonaten samt även i något
vidare bemärkelse för hela bygden. Kostnaderna för sistnämnda båda ändamål
beräknade utredningen till 100 000 kronor respektive 90 000 kronor.
Över framställningen har lantbruksstyrelsen avgivit utlåtande.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Till bestridande av de kostnader för vattenavledningsföretaget Lyckebyån,
vilka skola stanna å statsverket, hava medel genom tidigare beslut redan reserverats.
Lyckebyåutredningen räknar med att arbetet med vattenavledningsföretaget,
vilket av olika i det föregående omnämnda anledningar dragit
längre ut på tiden än som ursprungligen beräknats, under loppet av nästa
budgetår skall hava fortskridit så långt, att de torrlagda områdena skola
kunna i sin helhet tagas i bruk sommaren 1945. För att detta skall kunna
ske har utredningen ansett det erforderligt att vissa nya vägar komma till utförande
inom områdena. Kostnaderna härför, frånsett renstakningskostnaderna,
har utredningen räknat med komma att bestridas av medel, som stå till
statens arbetsmarknadskommissions förfogande för arbetslöshetens bekämpande.
Utredningen har beräknat, att de kostnader för företaget, som förestå,
komma att belöpa sig till 829 245 kronor, varav för ytterligare ersättning till
entreprenören 315 000 kronor, till utgifter för bikanalerna 331 245 kronor
samt för markinköp för komplettering av vissa s. k. ofullständiga jordbruk
m. m. 183 000 kronor. Då för utredningen redan tillgängliga medel utgöra
620 530 kronor, har utredningen beräknat det ytterligare erforderliga beloppet
till i runt tal 208 700 kronor.
Mot utredningens nyssnämnda beräkning av medelsbehovet har jag intet
att invända. Emellertid har utredningen häröver hemställt örn anvisande
av eli belopp av 90 000 kronor för inköp av en inom torrläggningsområdet
belägen fastighet, vilken skulle användas såsom demonstrationsjordbruk, i
8
Statsutskottets utlåtande nr 211.
första hand för de nya kölemålen men även för bygden i övrigt. Mot utredningens
sistnämnda framställning har jag i sak intet att erinra men anser
mig dock icke kunna förorda, att ifrågavarande fastighetsköp finansieras
med arbetslöshetsmedel. Frågan om anvisande av statsmedel för köpet torde
därför få prövas i annat sammanhang. Utredningens medelsbehov för nästa
budgetår skulle således uppgå till 208 700 kronor, vilket belopp torde anvisas
såsom bidrag av förskotts natur.
De medel, som tidigare reserverats för företaget, hava utgått av de jämlikt
riksdagens medgivande under anslag till arbetsmarknadsreglerande åtgärder
anvisade särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet. Jämväl för
den fortsatta finansieringen av företaget anser jag, att man bör anlita angivna
särskilda medel. På en senare prövning torde få bero, huruvida och i vilken
mån ifrågavarande kostnader definitivt böra gäldas av arbetslöshetsanslaget.
Såsom vid tidigare tillfällen framhållits kan det sannolikt vid en
slutlig reglering komma att befinnas riktigast, att avdikningsmedel helt eller
delvis tagas i anspråk för ändamålet och att motsvarande belopp samtidigt
tillföres berörda anslag.
Komplettering av ofullständiga jordbruk.
I skrivelse den 20 januari 1944 har Blekinge läns hushållningssällskap
hemställt örn anvisande av medel för fortsatt inventering av de ofullständiga
jordbruken i Blekinge län under budgetåren 1944/45 och 1945/46.
Egnahemsstyrelsen har i avgivet utlåtande tillstyrkt bifall lill framställningen.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
Som jag förut framhållit var den inventering av de ofullständiga jordbruken
i Blekinge län, vartill medel första gången anvisades för budgetåret 1938/
39, avsedd att pågå allenast två år. Jämlikt riksdagens medgivande ha emellertid
medel anvisats för inventeringens fortsättande till och med utgången
av innevarande budgetår. Blekinge läns hushållningssällskap har hemställt,
att medel måtte ställas till sällskapets förfogande för inventeringens fortsättande
jämväl under budgetåren 1944/45 och 1945/46.
Ifrågavarande inventeringsarbete har av skilda anledningar ej kunnat fortskrida
i den takt, som från början avsetts. Någon säker uppfattning beträffande
värdet av inventeringen har därför ännu ej kunnat erhållas. Sedan nu
vissa förenklingar vidtagits i den ursprungligen uppgjorda inventeringsplanen
räknar hushållningssällskapet, enligt vad jag erfarit, som tämligen säkert
med att, därest arbetet får fortsätta enligt de nya linjerna, resultatet av
inventeringen skall kunna föreligga under första hälften av år 1946.
För ernående av avsett utbyte av ifrågavarande jordbruksinventering anser
jag mig böra tillstyrka, att densamma fortsättes under ytterligare två
budgetår. Då å de för ändamålet tidigare anvisade medlen uppstått viss besparing,
torde statens bidrag till inventeringen kunna inskränkas till högst
10 000 kronor för vartdera budgetåret. Jag räknar med att nämnda belopp
skall visa sig tillräckligt jämväl för anlitande av viss specialutbildad personal
för inventeringen ävensom för beredande av provisorisk löneförbättring
åt den med inventeringen sysselsatte konsulenten med samma belopp, som
av statsmedel tidigare tillerkänts andra hos hushållningssällskapen anställda
konsulenter, eller med 500 kronor. Det för nästa budgetår erforderliga beloppet
torde böra bestridas av de särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet.
Statsutskottets utlåtande nr 211.
9
Företagarföreningar inom vissa län.
Företagarföreningarna hava till uppgift att befordra möjligheterna för
lönande småföretagsverksamhet i vederbörande län. Verksamheten omfattar
dels långivning på fördelaktiga villkor samt i vissa fall subvention, dels ock
konsulentverksamhet av teknisk och kommersiell natur.
Såsom bidrag till bestridande av de löpande kostnaderna för verksamheten
erhålla företagarföreningarna statsbidrag från ett under tionde huvudtiteln
upptaget anslag till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om
hantverk och småindustri. För budgetåret 1943/44 hava föreningarna tilldelats
sammanlagt 60 000 kronor, fördelade på följande sätt:
Norrbottens småindustriförening u. p. a................... kronor 9 500
Västerbottens företagareförening u. p. a................... » 9 000
Jämtlands läns företagareförening u. p. a............. » 8 000
Västernorrlands läns företagareförening u. p. a........... » 9 000
Gävleborgs läns företagareförening u. p. a................. » 8 000
Värmlands läns företagareförening u. p. a................. » 8 000
Bohusläns företagareförening u. p. a............ » 8 500
Summa kronor 60 000.
Samtliga hittills bildade företagarföreningar hava av staten erhållit understöd
med inalles 2 654 500 kronor, därav 1 775 000 kronor såsom lån och
879 500 kronor såsom subvention.
I förevarande sammanhang har departementschefen anmält en av norrlandskommittén
i skrivelse den 15 mars 1944 gjord framställning om anvisande
av ett belopp av 70 000 kronor från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. såsom bidrag till de norrländska företagarföreningarnas
adminstrationskostnader.
Departementschefen har anfört följande.
Företagarföreningarna ha — som jämväl norrlandskommittén framhållit
— visat sig fylla en betydelsefull uppgift för befordrande av småföretagsverksamheten
inom de län, där sådana föreningar bildats. Jag anser därför
nämnda föreningar vara förtjänta av fortsatt stöd från statsmakternas sida
i form av lån och subventioner av statsmedel. Med hänsyn till det ökade stöd
åt företagarföreningarna, som kan föranledas av en intensifiering av företagarföreningarnas
verksamhet, torde för nästa budgetår i runt tal 1 miljon
kronor böra beräknas för lån och subventioner åt företagarföreningarna.
Vad angår norrlandskommitténs framställning örn beräknande av medel
i förevarande sammanhang för bidrag till de norrländska företagarföreningarnas
administrationskostnader vill jag ej motsätta mig att under nästa budgetår
från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. må
utgå bidrag med högst 70 000 kronor, i den mån de för ändamålet under
tionde huvudtiteln anvisade medlen visa sig ej förslå för en effektivisering av
föreningarnas verksamhet. Jag förutsätter härvid att frågor örn bidrag från
nyssnämnda anslag prövas i samma ordning som gäller för bidrag från anslaget
under tionde huvudtiteln. Frågan örn denna anordnings fortsatta bestånd
liksom överhuvud örn sättet att budgettekniskt tillgodose behovet av
medel för lån och bidrag till företagarföreningarna torde vid höstens budgetarbete
böra upptagas till omprövning.
10
Statsutskottets utlåtande nr 211.
De bär till företagarföreningarnas verksamhet föreslagna medlen torde
böra utgå av det belopp, som, i enlighet med vad jag i det följande förordar,
bör få disponeras av Kungl. Majit för främjande av företagsverksamhet.
Bidrag till planläggning av vissa anläggningsarbeten.
För planläggning av beredskapsarbeten utgår för närvarande statsbidrag
enligt samma procentsats, som kan beräknas komma att utgå för själva arbetets
utförande.
I skrivelse den 5 maj 1944 har investering sutredningen framlagt förslag
örn ändring i vissa fall av de nu tillämpade grunderna. Utredningen anför
härom bland annat, att under utredningsarbetets gång i fråga om kommunala
investeringsobjekt den erfarenheten vunnits, att i flertalet fall kommunerna
själva igångsatt och med egna medel bekostat erforderliga utredningar. I
några fall hade emellertid — särskilt där fråga varit om planläggning av mera
omfattande vatten- och avloppsföretag — det önskvärda utredningsarbetet i
mer eller mindre hög grad blivit eftersatt beroende på otillfredsställande ekonomiska
resurser med påföljd att ur investeringsutredningens synpunkt önskvärda
arbeten icke kunnat erhållas. Inom utredningen hade för den skull
i samråd med statens arbetsmarknadskommission utarbetats ett förslag till
modifierade statsbidragsgrunder. Vid konstruktionen av den nya bidragsskalan,
vilken endast skulle ligga till grund vid fastställandet av statsbidrag till
planläggningskostnader, hade utredningen utgått från att flertalet av de kommuner,
vilka enligt nu gällande bidragsskala skulle erhålla endast 20 procents
bidrag för dessa speciella kostnader, som regel skulle erhålla ett bidrag
av 50 procent. Förslagets innebörd framgår av en i propositionen intagen
tabell.
Under hänvisning till det anförda har investeringsutredningen i samråd
med statens arbetsmarknadskommission hemställt, att till statens arbetsmarknadskommissions
förfogande måtte ställas 500 000 kronor från det å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1943/44 uppförda anslaget för planering
av allmänna arbeten.
Departementschefen har beträffande föreliggande fråga anfört följande.
Jag delar investeringsutredningens uppfattning angående angelägenheten
av att de kommunala arbetsobjekt, som anses vara lämpliga att igångsättas
för bekämpande av arbetslösheten, skyndsamt och noggrant detaljplaneras.
I många fall torde en förutsättning härför vara att statsbidrag utgår till kostnaderna
för en dylik planering. Då hittills tillämpade grunder för statsbidrag
icke synas innebära en tillräcklig stimulans för att erforderliga detaljplaneringar
i tid skola komma till stånd, torde försöksvis de av investeringsutredningen
föreslagna nya grunderna böra tillämpas. Jag har därför för avsikt att
föreslå Kungl. Majit att bifalla utredningens förevarande framställning. De
ökade möjligheterna för kommunerna att erhålla statsbidrag till planläggningsarbeten
har jag ansett lämpligt att i förevarande sammanhang bringa
till riksdagens kännedom.
Statsutskottets utlåtande nr 211.
11
Medelsbehovet för budgetåret 1944/45.
Vad angår medelsbehovet för arbetsmarknadskommissionens centrala förvaltning
m. m. har Kungl. Majit ur kommissionens avlöningsanslag, vilket
för innevarande budgetår är upptaget till 6,0 miljoner kronor, för budgetåret
1943/44 ställt till kommissionens förfogande sammanlagt 9,6 miljoner kronor.
Vidare har Kungl. Majit ur omkostnadsanslaget, vilket för innevarande budgetår
är upptaget till 3,5 miljoner kronor, för budgetåret 1943/44 ställt till
kommissionens förfogande sammanlagt 4,65 miljoner kronor.
I fråga om medelsbehovet för nästa budgetår har departementschefen anfört
följande.
Vid sin uppskattning av medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande åtgärder
under nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen, i avsaknad
av säkra hållpunkter för ett bedömande av utvecklingen på arbetsmarknaden
på längre sikt, räknat med att behov av arbetslöshetslindrande åtgärder kommer
att bliva av ungefär samma omfattning, som beräknats för senare hälften
av innevarande budgetår. Med utgångspunkt härifrån och med beaktande
att en viss säkerhetsmarginal borde finnas för oförutsedda händelser i ur
sysselsättningssynpunkt negativ riktning har kommissionen uppskattat medelsbehovet
under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
för nästa budgetår till 67,5 miljoner kronor. Under antagande att Kungl.
Majit skulle finna ett belopp av 500 000 kronor tillfyllest för främjande av
företagsverksamhet m. m., har kommissionen föreslagit, att ifrågavarande
anslag upptages till 68 miljoner kronor. Till Kostnader för överflyttning av
arbetskraft har kommissionen ansett böra anvisas ett belopp av 20 miljoner
kronor eller 30 miljoner kronor mindre än som anvisats för ändamålet för
innevarande budgetår.
Arbetsmarknadskommissionens beräkningar rörande medelsbehovet torde
i stort sett kunna godtagas. Under förutsättning att arbetslösheten under nästa
budgetår blir av i stort sett samma karaktär som innevarande budgetår, d. v. s.
föranledd av säsongmässiga variationer i sysselsättningen eller av lokalt begränsad
minskning i arbetstillgången torde medelsbehovet under anslaget till
åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. kunna uppskattas till 68 miljoner
kronor under nästföljande budgetår. Härav bör emellertid för främjande
av företagsverksamhet ett större belopp än det av kommissionen förutsatta
stå till Kungl. Maj :ts förfogande. Jag anser mig böra räkna med att Kungl.
Majit för sistnämnda ändamål skall äga disponera i runt tal 2,5 miljoner
kronor. Skulle en mera omfattande arbetslöshetskris inträffa under budgetåret,
är avsikten att igångsätta ett betydande antal arbetsföretag, finansierade från
å allmän beredskapsstat uppförda anslag. Även vid en begränsad ökning
av arbetslösheten, sorn kräver igångsättandet av arbeten utöver den ram, som
nu ifrågavarande anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
medgiver, torde arbetsföretag, finansierade från särskilda för detta läge avsedda
anslag å beredskapsstaten, böra igångsättas.
I förevarande sammanhang vill jag anmäla, alt viig- och vattenbyggnadsstyrelsen
i skrivelse den 2 oktober 1943 hemställt, alt medel måtte ställas till
styrelsens förfogande för utgivande av ersättning lill entreprenören för den
s. k. Sandöbron, Skånska Cementaktiebolaget, för vissa merkostnader och
tilläggsarbeten å bron i anslutning lill träffad överenskommelse i anledning
av elt under brons byggnad inträffat ras. Framställningen är för närvaran
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 211.
Utskottet.
de föremål för Kungl. Ma.j:ts prövning. Vid bifall till framställningen, vartill
skäl synes föreligga, torde anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. komma att belastas med ca 555 000 kronor, medan ett belopp av
ungefär 280 000 kronor synes böra utgå från sjätte huvudtitelns reservationsanslag
till byggande av broar.
Kostnaderna för att tillgodose arbetsmarknadens brislområden med arbetskraft
torde alltjämt böra hållas skilda från utgifterna för arbetslöshetsändamål.
För bestridande av ifrågavarande kostnader torde förslag i annat sammanhang
böra framläggas örn äskande av medel å allmän beredskapsstat I
för budgetåret 1944/45 under anslag till Kostnader för överflyttning av arbetskraft.
Jämväl kostnaderna för arbetsmarknadskommissionens centrala förvaltning,
länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna, bliva beroende
av utvecklingen på arbetsmarknaden under nästa budgetår. De härutinnan
uppgjorda kostnadskalkylerna kunna därför endast bliva approximativa. Som
framgår av den lämnade redogörelsen ha de för innevarande budgetår anvisade
anslagen till såväl avlöningar som omkostnader (6 000 000 respektive
3 500 000 kronor) måst betydligt överskridas. Då regleringsåtgärderna på arbetsmarknaden
måste antagas komma att jämväl under nästa budgetår bliva
av betydande omfattning, synes en höjning av anslagen till arbetsmarknadsregleringens
administration vara oundviklig. Ä andra sidan torde den faktiska
medelsförbrukningen under innevarande budgetår icke böra vara uteslutande
vägledande vid anslagsberäkningen. Med hänsyn till svårigheterna att
nu kunna bedöma utvecklingen synes anslagsberäkningen böra grundas på
antagandet att den nuvarande medelsförbrukningen kan bringas att nedgå.
Enligt vad jag erfarit har överstyrelsen för yrkesutbildning för avsikt att
inom de närmaste dagarna inkomma med förslag örn överflyttning till överstyrelsen
av arbetsmarknadskommissionens yrkesutbildningsverksamhet. Ett
genomförande av nämnda förslag bör medföra en viss minskning av utgifterna
å kommissionens avlönings- och omkostnadsanslag. Jag beräknar därför
anslaget för nästa budgetår till Statens arbetsmarknadskommission: Avlöningar
till 7 500 000 kronor och till Statens arbetsmarknadskommission:
Omkostnader till 4 000 000 kronor.
Departementschefens redogörelse för hittills vidtagna åtgärder för arbetsmarknadens
reglering föranleder ej erinran från utskottets sida.
Enligt 14 § kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och
statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet ankommer det på arbetslöshetskommissionen
(numera statens arbetsmarknadskommission) att, där
så prövas lämpligt, bestämma, att endast arbetslösa tillhörande vissa yrken
må åtnjuta arbetslöshetshjälp. I arbetslöshetskommissionens år 1938 utgivna
Råd och anvisningar rörande hjälpverksamheten för arbetslösa meddelas,
att kommissionen med stöd av denna bestämmelse beslutat avstängning
från dylik hjälp »beträffande sådana yrkesgrupper, där arbetslösheten i allmänhet
har en säsongmässig karaktär och där sålunda arbetslöshetsperioderna
uppträda med viss förutsebar regelbundenhet eller där efterfrågan på
arbetskraft som regel är större än tillgången». Avstängning innebär icke,
att arbetslösa inom ifrågavarande yrkesgrupper helt uteslutas från arbetslöshetshjälp,
men väl att möjligheten att erhålla dylik hjälp blir beroende av
dispens av arbetsmarknadskommissionen. Till de avstängda yrkena hänföras
Statsutskottets utlåtande nr 211.
13
för närvarande enligt vad utskottet inhämtat jordbruks-, skogs- och flottnings-,
tegelbruks- samt husligt arbete.
Yrkandet i de likalydande motionerna I: 348 och II: 544 avser att frigöra
skogsarbetarna från ifrågavarande dispenstvång. Utan tvivel har detta tvång
varit ägnat att skapa irritation, och utskottet vill i likhet med motionärerna
ifrågasätta örn sådant tvång beträffande ifrågavarande yrkesgrupp numera
kan anses vara av förhållandena påkallat. Utskottet förutsätter, att Kungl.
Maj:t tager detta spörsmål under övervägande och giver arbetsmarknadskommissionen
de direktiv, som därav må föranledas.
För slutförandet av vattenledningsföretaget Lyckebyån beräknas ett belopp
av 208 700 kronor erforderligt utöver det belopp av 620 530 kronor, som
redan ställts till förfogande för ändamålet. Beloppet föreslås skola anvisas
såsom bidrag av förskotts natur. På en senare prövning förutsättes få bero,
huruvida och i vilken mån ifrågavarande kostnader definitivt böra gäldas av
arbetslöshetsanslaget. Det är enligt utskottets mening angeläget, att de avsevärda
arealer odlingsbar mark, om vilka det här är fråga, så snart som möjligt
kunna utnyttjas för produktionen. Ehuru de återstående kostnaderna
äro stora, tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag. Vidkommande lvckebyåutredningens
förslag om anvisande av medel för inköp av en inom torrläggningsområdet
belägen fastighet — vilken skulle begagnas för demonstrationsjordbruk
och till vilken skulle förläggas en planerad yrkesskola för utbildning
av jordbruksarbetare i jordbrukets alla speciella grenar — vill utskottet framhålla,
att denna fråga icke synes tillräckligt utredd. Sålunda har utredningen
icke angivit hur huvudmannaskapet för skolan skulle ordnas. Utskottet delar
departementschefens uppfattning, att ifrågavarande fastighetsköp icke bör
finansieras med arbetslöshetsmedel, och förutsätter, att riksdagen beredes tillfälle
att i annat sammanhang pröva ifrågavarande förslag.
Försöksinventeringen av ofullständiga jordbruk i Blekinge län föreslås
skola få fortgå ytterligare två budgetår. Statens bidrag till inventeringen beräknas
uppgå till 10 000 kronor för vartdera budgetåret. Utskottet får erinra örn
att medel till ifrågavarande ändamål första gången anvisades för budgetåret
1938/39 och att inventeringen då avsågs skola pågå allenast två år. Först
sedan numera vissa förenklingar vidtagits i den ursprungligen uppgjorda
inventeringsplanen beräknas resultatet av inventeringen kunna föreligga
under senare hälften av budgetåret 1945/46. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag, men vill med anledning av tidsutdräkten med arbetets slutförande
framhålla angelägenheten av att man vid fortsatt försöksinventering
söker erhålla så enkla metoder, alt de vid eventuell tillämpning i större skala
kunna beräknas med rimlig kostnad giva resultat inom en avsevärt kortare
tid än den hittills bedrivna verksamheten tagit i anspråk.
Vad angår företagarföreningarna delar utskottet departementschefens uppfattning,
att de äro förtjänta av fortsatt stöd från statsmakternas sida i form
av lån och subventioner av statsmedel. Vad departementschefen i övrigt anfört
beträffande ifrågavarande föreningar föranleder ej erinran från utskottets
sida.
14
Statsutskottets utlåtande nr 211.
Utskottet vill erinra om att understöd till kostnaderna för planläggning av
kommunala arbeten, som anses vara lämpliga att igångsättas för bekämpande
av en motsedd arbetslöshet, enligt uttalande av fjolårets riksdag under höstsessionen
(skrivelse nr 515) kan utgå i form av förskott å det bidrag av arbetslöshetsmedel,
som belöper å nämnda arbeten. Förskotten bestridas av det
belopp å 10 000 000 kronor, vilket för innevarande budgetår ställts till förfogande
på allmän beredskapsstat för planering av allmänna arbeten, och äro
avsedda att slutligt belasta detta anslag, därest de planerade arbetena icke
komma till utförande eller statsbidrag till deras utförande av annan anledning
icke kommer att utgå. Vad departementschefen i här ifrågavarande sammanhang
anfört rörande försöksvis tillämpning av nya grunder för beräkningen
av berörda understöd föranleder ej erinran från utskottets sida.
Vad slutligen angår Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet vill utskottet
fästa uppmärksamheten vid att kostnaderna för att tillgodose arbetsmarknadens
bristområden med arbetskraft äro avsedda att bestridas från anslag
till kostnader för överflyttning av arbetskraft, som enligt ett av utskottet i
annat sammanhang tillstyrkt förslag skall uppföras å allmän beredskapsstat.
Däremot äro utgifterna för arbetslöshetsändamål liksom kostnaderna för arbetsmarknadskommissionens
centrala förvaltning, länsarbetsnämnderna och
arbetsförmedlingsanstalterna avsedda att bestridas från förevarande anslag.
Då ifrågavarande kostnader bliva beroende av utvecklingen på arbetsmarknaden
under nästa budgetar kunna kostnadskalkylerna såsom departementschefen
framhållit endast bliva approximativa. Under erinran härom tillstyrker
utskottet Kungl. Maj:ts förslag jämväl i anslagsfrågan.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
för budgetåret 1944/45 anvisa
a) till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar
ett förslagsanslag av 7 500 000 kronor,
b) till Statens arbetsmarknadskommission m. m: Omkostnader
ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor,
c) till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett
reservationsanslag av 68 000 000 kronor,
II. att de likalydande motionerna 1:348 och 11:544 må
anses besvarade genom vad utskottet anfört.
Stockholm den 20 juni 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Statsutskottets utlåtande nr 211.
15
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,
Osear Olsson, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Holmström, Heiding, Karl Andersson,
Gustaf Iwar Anderson, Johan Eric Ericson, Albertsson, och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Tidaholm, Isacsson, Pettersson i Dahl, Andersson
i Malmö, Olsson i Kullenbergstorp, Nilsson i Steneberg och Lundberg i Hälsingborg.