Statsutskottets utlåtande nr 202.

19

Nr 202.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1944 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret
1944145.

(lia avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, beräkna anslag å beredskapsstat för försvarsväsendet
för budgetåret 1944/45 i enlighet med ett vid statsverkspropositionen
fogat förslag.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 278, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 12 maj
1944, föreslagit riksdagen att

dels godkänna upprättat förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet
för budgetåret 1944/45,

dels bemyndiga Kungl. Majit att med iakttagande av vad i statsrådsprotokollet
anförts fastställa denna beredskapsstat eller viss del därav att lända till
efterrättelse såsom förskottsstat från och med ingången av budgetåret 1944/45
samt att ställa å förskottsstaten uppförda anslag till vederbörande myndigheters
förfogande,

dels ock medgiva, att de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen må
överskridas, under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller
riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.

Yid framläggande av det vid statsverkspropositionen fogade, beräknade förslaget
till beredskapsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1944/45 anförde
departementschefen i huvudsak följande.

I finansplanen för nästa budgetår hade bland annat frågan örn statsbudgetens
avgränsning mot beredskapsstaten för försvarsväsendet behandlats.
Därvid hade liksom i förra årets statsverksproposition förutsatts, att summan
av de å försvarsberedskapsstaten uppförda anslagen skulle redovisas i förslaget
till statsbudget enligt samma principer som gällt för innevarande budgetår.
Detta innebure, att beräknat förslag till sådan stat för budgetåret
1944/45 borde fogas vid statsverkspropositionen såsom bilaga till denna. Slutligt
förslag i ämnet borde framläggas senare under riksdagen, då ett bättre
underlag för beräkningen av medelsbehovet för beredskapsändamål kunde
väntas föreligga.

20

Statsutskottets utlåtande nr 202.

Såsom i finansplanen framhållits skola samtliga poster, som äro liänförliga
till elen år 1942 beslutade försvarsorganisationen, redovisas över statsbudgeten,
varjämte på denna böra uppföras anslag även till sådana andra försvarsändamål,
som avse försvarets fredsbehov. Övriga, med beredskapsåtgärderna
sammanhängande försvarsutgifter böra liksom hittills täckas från
de å beredskapsstaten uppförda anslagen.

För löpande utgifter för den förstärkta försvarsberedskapen
hade i årets stat uppförts anslag (IV Ca, Cb, Cc och Ea) å sammanlagt 900
miljoner kronor. Såsom i annat sammanhang närmare utvecklas kunde ett
icke obetydligt överskridande av anslagen till armén och marinen (Ca och
Cb) befaras. Då ifrågavarande anslag i beredskapsstaten för nästa budgetår
likväl icke beräknades till högre belopp än i årets stat, vore orsaken därtill,
att det syntes omotiverat att nu anpassa beräkningen efter förändringar, örn
vilkas fortbestånd tvekan kunde råda.

Anslaget för engångsutgifter för försvarsväsendet (IV Cd) i beredskapsstaten
för nästa budgetår syntes enligt preliminära beräkningar
kunna reduceras från 300 till 100 miljoner kronor.

På försvarsberedskapsstaten hade även upptagits anslag för vissa civila ändamål,
som stöde i omedelbart sammanhang med krigsläget eller vore en förutsättning
för åtgärder inom ramen av gällande beredskapslagstiftning. Gemensamt
för dessa anslag vore att de skola äga en sådan tillfällig karaktär,
att de icke falla under det krav på balansering som i princip uppställts för
de å statsbudgeten redovisade, normala utgifterna. Ett tidigare å försvarsberedskapsstaten
uppfört anslag för förmalningsersättningar överfördes sålunda
vid årets statsreglering till riksstaten, sedan det visat sig, att behov av
detta anslag kvarstode, även sedan de omständigheter bortfallit som ursprungligen
motiverat dess införande. Likartade överväganden hade föranlett förslag
örn att ett i gällande stat uppfört förskottsanslag till prisclearing för
fodermedel m. m. å 40 miljoner kronor nästa budgetår skulle förvandlas till
riksstatsanslag.

Med avseende å de övriga under civila huvudtitlar beräknade förskottsanslagen
förordade departementschefen, att förskottsanslaget till kostnader
för överflyttning av arbetskraft, som i löpande förskottsstat för försvarsväsendet
upptagits till 50 miljoner kronor, överfördes till den allmänna beredskapsstat
varom förslag senare komme att framläggas. Anslaget bortfölle
alltså i detta sammanhang. Till allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande
åtgärder syntes för nästa budgetår böra beräknas 10 miljoner kronor
mot 20 miljoner i gällande stat.

Anledning syntes icke föreligga till andra ändringar med avseende å de i
gällande förskottsstat uppförda anslagen än de här angivna.

I propositionen nr 278 har departementschefen, under hänvisning till vad
i statsverkspropositionen anförts vid framläggandet av det preliminära statförslaget,
anfört följande rörande beräkningen av de å beredskapsstaten uppförda
anslagen och vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Statsutskottets utlåtande nr 202.

21

För löpande utgifter under fjärde huvudtiteln beräknades i det preliminära
statförslaget sammanlagt 900 miljoner kronor. Av beloppet folio 450 miljoner
kronor på armén, 125 miljoner kronor på marinen och 25 miljoner kronor
på flygvapnet. Återstoden, 300 miljoner kronor, hänfördes till ett för försvarsgrenarna
gemensamt anslag, avsett bland annat för krigsfamiljebidragen.

Redan vid framläggandet av det preliminära statförslaget framhöll jag,
att ett icke obetydligt överskridande av de i årets stat uppförda anslagen till
arméns och marinens löpande utgifter kunde befaras. Att jag likväl icke fann
anledning förorda höjning av ifrågavarande anslag å beredskapsstaten för
nästa budgetår berodde på att det då syntes omotiverat att anpassa beräkningen
efter förändringar, örn vilkas fortbestånd tvekan kunde råda. En beräkning
av medelsbehovet för löpande utgifter har numera verkställts med
stöd av erfarenheterna under innevarande budgetår. Under förutsättning att
beredskapsåtgärderna under budgetåret 1944/45 bli av ungefärligen samma
storleksordning som innevarande år skulle anledning föreligga att höja anslagen
för de olika försvarsgrenarnas löpande utgifter. Rådande förhållanden
torde motivera att så sker. För armén torde höjningen kunna beräknas från
450 miljoner kronor till 500 miljoner kronor, för marinen från 125 miljoner
kronor till 160 miljoner kronor och för flygvapnet från 25 miljoner kronor
till 40 miljoner kronor. Någon ändring med avseende å det i det preliminära
statförslaget uppförda för försvarsgrenarna gemensamma anslaget till löpande
utgifter å 300 miljoner kronor finner jag ej anledning föreslå.

För engångsutgifter beräknades under fjärde huvudtiteln i det preliminära
statförslaget ett anslag å 100 miljoner kronor. Anslaget synes böra höjas
till 150 miljoner kronor. I det sålunda beräknade anslaget ingår en post
örn 26,9 miljoner, avsedd för åtgärder till höjande av den industriella kapaciteten
för ammunitionstillverkning. Beträffande detta belopp får jag hänvisa
till vad chefen för försvarsdepartementet anför vid framläggandet av
propositionen nr 277 till'' innevarande års riksdag. Vidare lia under anslaget
i fråga inräknats belopp örn tillhopa 7 623 000 kronor, avseende materielanskaffning
m. m. av likartad natur som den anskaffning av viss teknisk
materiel för marinen, för vilken i propositionen 1944: 185 (s. 237) för budgetåret
1944/45 äskats ett reservationsanslag av 900 000 kronor. Enär beslut
om sådan medelsanvisning möjligen kan erfordras å sådan tid, att frågan
därom ej lämpligen kan underställas riksdagen, ha ifrågavarande utgiftsändamål
medtagits i detta sammanhang.

Med avseende å de i det preliminära statförslaget under finansdepartementet
och folkhushållningsdepartementet samt under kapitalbudgeten uppförda
anslagen finner jag ej anledning till andra ändringar än att anslaget
till förstärkning av den civila administrationen m. m. bör höjas med 5 miljoner
kronor och anslaget till engångsanskaffning av materiel för civilbefolkningens
skydd m. m. sänkas med samma belopp.

Gällande bestämmelser angående beredskapsstaten för försvarsväsendet
förutsätta, att Kungl. Majit, när riksdagen är samlad, vid uppkommande behov
inhämtar riksdagens bemyndigande att sätta beredskapsstaten i kraft som
förskottsstat. I likhet med vad som skedde år 1943 torde ett sådant bemyndigande
i rådande läge av praktiska skäl böra inhämtas redan i detta sammanhang.
Beträffande innebörden av ett medgivande från riksdagens sida
av föreslaget innehåll torde jag få hänvisa till vad jag anförde vid anmälan
av propositionen nr 296 till 1941 års riksdag.

Örn Kungl. Majit prövar nödvändigt att tinder den tid som förflyter mellan
äskandet av regleringsanslag för ännu gällande förskottsstat och fastställandet
av en ny förskottsstat meddela beslut örn bemyndiganden för verk eller

22

Statsutskottets utlåtande nr 202.

Utskottet.

myndigheter att vidtaga kostnadskrävande dispositioner som äro av natur att
böra finansieras från förskottsanslag och för vilka täckning icke redan äskats,
böra sådana beslut anmälas för vederbörande riksdagsutskott och därav föranledda
utgifter bestridas från den nya förskottsstaten.

Hittills i princip gällande begränsningar i dispositionsrätten till förskottsanslagen
böra bibehållas. Skulle en ändring härvidlag senare visa sig erforderlig,
torde förslag härom få i vanlig ordning underställas riksdagen.

I anslutning till vad här anförts och till statsverkspropositionen till årets
riksdag har upprättats ett förslag till beredskapsstat för försvarsväsendet för
budgetåret 1944/45.

Utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, tillstyrker
den verkställda beräkningen av anslagen å beredskapsstaten, vilka i förhållande
till motsvarande anslag för innevarande budgetår innebära vissa av rådande
förhållanden föranledda höjningar. I likhet med vad föregående års
riksdag anförde vid behandlingen av beredskapsstaten för nämnda budgetår
vill utskottet framhålla angelägenheten av att under nuvarande förhållanden
endast sådana utgiftsändamål tillgodoses med anlitande av de å beredskapsstaten
under fjärde huvudtiteln uppförda anslagen, som sammanhänga med
rådande beredskap såväl i fråga örn löpande utgifter som utgifter av engångskaraktär.
Det torde liksom hittills ankomma på Kungl. Majit att till utskottet
lämna redogörelse för fattade dispositionsbeslut.

Utskottet, som alltså tillstyrker Kungl. Majits föreliggande proposition,
får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna det vid statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 12 maj 1944 fogade förslaget till beredskapsstat för försvarsväsendet
för budgetåret 1944/45,

b) bemyndiga Kungl. Majit att med iakttagande av vad i berörda
statsrådsprotokoll anförts fastställa denna beredskapsstat
eller viss del därav att lända till efterrättelse såsom förskottsstat
från och med ingången av budgetåret 1944/45 samt att ställa
å förskottsstaten uppförda anslag till vederbörande myndigheters
förfogande,

c) medgiva, att de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen
må överskridas, under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse
utgå eller riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.

Stockholm den 15 juni 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 199.