Statsutskottets utlåtande nr 201.
7
Nr 201.
Ankom till riksdagens kansli den 15 -juni 1944 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till kungörelse örn ändring i vissa delar av
krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 278)
m. rn. jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
I propositionen nr 232 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 25 februari 1944, föreslagit
riksdagen att
dels godkänna vid statsrådsprotokollet fogat förslag till kungörelse om
ändring i vissa delar av krigsavlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 278);
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med
i förenämnda statsrådsprotokoll angivna grunder meddela föreskrifter i fråga
örn befordran av viss tvångsvis till övergångsstat överförd personal, som
under längre tid varit eller kommer att vara inkallad till tjänstgöring i anledning
av anbefalld förstärkt beredskap.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande motioner,
nämligen
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr L. Bondeson m. fl. (I: 115) och den andra inom andra kammaren av
herr Tw V. Lundell (11:371), vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla örn utredning och därav föranledda förslag åsyftande
sådan ändring av avlöningsreglementet för personal vid försvarsväsendet
under krigstjänstgöring, att från aktiv stat, reservstat och övergångsstat
pensionsavgången personal i reserven erhåller månadslön lika med den som
utgår till motsvarande personal på aktiv stat utan minskning med belopp motsvarande
summan av tjänste- och familjepensionsavdragen för den sistnämnda
personalen;
dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herrar E. Sylwan och A. Mannerskantz (I: 298) och den andra inom andra
kammaren av herr S. Lundberg i Hälsingborg (11:481), vari hemställts, att
riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition, nr 232, angående
ändring i vissa delar av krigsavlöningsreglementet måtte besluta det tilllägget
till det i propositionen framlagda förslaget, att den i 5 § k) omförmälda
reservpersonalen jämväl medgives att för bestämmande av löneklass
likställa anställning i reserv i sex år med tre års anställning på aktiv stat.
ö Statsutskottets utlåtande nr 201.
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna 1:115 och I: 298.
Departementschefen har inledningsvis framhållit, att hittills vunna erfarenheter
rörande tillämpningen av krigsavlöningsreglementet den 15 juni
1939 (nr 278) givit vid handen, att reglementet behöver förtydligas och kompletteras
i vissa hänseenden framför allt med hänsyn till förhållandena under
förstärkt försvarsberedskap och mobilisering.
Ett av särskilda utredningsmän — 1942 års krigsavlöningssakkunniga —
den 13 februari 1943 avgivet utlåtande med förslag till nytt krigsavlöningsreglemente
jämte följdförfattningar har icke, med hänsyn till under remissbehandlingen
framställda erinringar, ansetts böra läggas till grund för en
framställning i ämnet till riksdagen.
Frågan örn revision av krigsavlöningsreglementet har enligt beslut av
Kungl. Majit den 12 november 1943 gjorts till föremål för fortsatt handläggning
inom försvarsdepartementet genom särskilt tillkallade sakkunniga. I avvaktan
på resultatet av denna utredning har departementschefen funnit förslag
böra avlåtas till riksdagen örn vissa omläggningar av mera begränsad
räckvidd, vilkas genomförande framstår såsom särskilt angeläget, nämligen
frågorna örn reglering av avlöningsförmånerna under krigstjänstgöring för
personal på övergångsstat och reservstat samt från nämnda stater avgången,
reserven tillhörande personal ävensom för viss personal i krigsmaktens reserver.
Det inom departementet pågående utredningsarbetet har i första
hand inriktats på dessa frågor och i en särskilt upprättad promemoria — i det
följande benämnd departementspromemorian — hava angivits vissa riktlinjer
för en förbättring av löneförmånerna för bland annat berörda personalkategorier.
över departementspromemorian ha, till följd av remiss, utlåtanden avgivits
av försvarsväsendets lönenämnd, försvarets civilförvaltning, chefen
för försvarsstaben samt cheferna för armén, marinen och flygvapnet. ^ Vidare
ha Svenska officersförbundet, Centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden,
Svenska underofficers förbundet, Svenska reservunderofficersförbundet,
Försvarsväsendets underbefäls förbund samt Civilmilitära tjänstemannaföreningen
beretts tillfälle yttra sig över promemorian.
I viss anslutning till de i departementspromemorian angivna synpunkterna
samt med beaktande av under remissbehandlingen framkomna erinringar
framlägger departementschefen även förslag örn löneförmåner under krigstjänstgöring
för dels personal på övergångsstat och reservstat ävensom
från nämnda stater avgången, reserven tillhörande personal, dels ock viss personal
i krigsmaktens reserver. I samband härmed har departementschefen
ansett sig böra upptaga jämväl några i departementspromemorian behandlade
spörsmål beträffande vissa andra personalkategorier.
Departementschefen har vidare, i anslutning till ett av försvarsväsendets
lönenämnd i ämnet avgivet förslag, upptagit frågan örn befordran av viss
till övergångsstat tvångsvis överförd personal, vilken varit inkallad till längre
tids tjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap.
Statsutskottets utlåtande nr 201.
9
Avlöningsförmåner under krigstjänstgöring för personal på övergångsstat och
reservstat ävensom från nämnda stater avgången, reserven tillhörande personal.
Enligt nuvarande bestämmelser utgår månadslönen för personal på övergångsstat
ävensom för från sådan stat avgången, reserven tillhörande personal efter
löneklass, motsvarande den, enligt vilken vederbörande uppbär eller omedelbart
före inträdet i reserven uppbar avlöning på övergångsstat. I departementspromemorian
har framhållits, att denna föreskrift för kompaniofficerare
och underofficerare i åtskilliga fall medfört en såväl i förhållande till vederbörandes
tjänstegrad som i jämförelse med övriga personalgrupper ogynnsam
löneställning. Under erinran örn att försvarsväsendets lönenämnd tidigare
framhållit behovet av en förbättrad löneställning för personal på övergångsstat
har i departementspromemorian framlagt förslag till ändrade månadslönebestämmelser
för ifrågavarande personal vid tjänstgöring under förstärkt
försvarsberedskap och mobilisering.
I departementspromemorian har vidare, under erinran att såväl 1942 års
reservbefälssakkunniga som försvarsväsendets lönenämnd uttalat sig för att
reservstatspersonalens ekonomiska villkor borde förbättras under krigstjänstgöring,
framlagts förslag örn förbättrade lönevillkor för reservstatspersonal
och för personal i reserven, som avgått från nämnda stat.
I de över departementspromemorian avgivna yttrandena hava de framlagda
förslagen i allmänhet tillstyrkts. Försvarets civilförvaltning har dock påyrkat
vissa jämkningar i förslaget.
Departementschefen har rörande avlöningsförmånerna under krigstjänstgöring
till nu avsedd personal för egen del anfört följande.
För all personal, som är underkastad krigsavlöningsreglementets tillämpning,
gäller att uppflyttning till högre löneklass må äga rum endast i den
mån Kungl. Majit sådant föreskriver. Dylik föreskrift har meddelats att tills
vidare gälla under förstärkt försvarsberedskap. För närvarande synes anledning
icke föreligga att vidtaga någon ändring härutinnan. I händelse av krig
eller eljest vid skärpning av nuvarande läge torde emellertid frågan örn löneklassuppflyttning
böra tagas under förnyat övervägande.
I fråga örn löneställningen för personal på övergångsstat och reservstat
samt från nämnda stater pensionsavgången, reserven tillhörande personal ha
erinringar särskilt riktats mot att kompaniofficerare och underofficerare
vid tjänstgöring under tid, då krigsavlöningsreglementet är tillämpligt, i
många fall erhålla lägre avlöning än reservanställd personal i motsvarande
tjänstegrad. Detta förhållande sammanhänger främst med att personal,
som frivilligt överförts till övergångsstat eller som övergått till reservstat,
enligt nuvarande bestämmelser oberoende av befordran till högre
tjänstegrad vid tjänstgöring under beredskap och i krig — derest icke
konstituering sker till högre tjänstegrad — erhåller lön en'' gt aen lönegrad,
vilken vederbörande tillhörde vid avgången från aktiv stat. Särskilt med
hänsyn till personalens föregående utbildning och anställning på aktiv stat
framstår det emellertid såsom otillfredsställande, att densamma i vissa fall
får åtnöjas med lägre lön än motsvarande reservanställd personal. Jag biträder
fördenskull det i departementspromemorian framförda förslaget, att
lönen för kompaniofficerare och underofficerare på ove rångsstat och reservstat
samt från nämnda stater pensionsavgången, reserven tillhörande
personal skall utgå lägst efter den lägsta löneklassen inom den mot tjänstedr
a den svarande lönegraden.
10
Statsutskottets utlåtande m 201.
Personal, som tvångsvis överförts till övergångsstat, äger enligt för fred
gällande bestämmelser för löneklassuppflyttning tillgodoräkna sig före
uppnådd pensionsålder fullgjord tjänstgöring enligt vissa närmare angivna
grunder. Vad i promemorian föreslagits i fråga örn bestämmande av löneklass
för sagda personal överensstämmer i sak med vad som för närvarande
gäller. För egen del ifrågasätter jag icke någon avvikelse från förslaget på
denna punkt.
I fråga örn beräkning av tjänstgöringstid för uppf lyftning i högre löneklass
av personal, som frivilligt överförts till övergångsstat, samt av personal
på reservstat bör hänsyn tagas till vad härutinnan kan komma att
föreskrivas för den reservanställda personalen. Personal, som frivilligt överförts
till övergångsstat, samt personal på reservstat är för närvarande varken
i fred eller under krigs- och beredskapsförhållanden berättigad att inom
vederbörlig lönegrad vinna uppflyttning i högre löneklass, oavsett längden
av fullgjord tjänstgöring. Enligt det i promemorian skisserade förslaget
skulle ifrågavarande personalkategorier för löneklassplacering äga taga i
beräkning såväl tidigare i anställning på aktiv stat som efter överföringen
till övergångsstat eller reservstat fullgjord tjänstgöring, vare sig denna infallit
före eller efter den förstärkta försvarsberedskapens intagande. Gentemot
detta förslag har försvarets civilförvaltning bland annat anmärkt, att
ett genomförande av detsamma måste bliva förenat med praktiska svårigheter.
Införskaffandet av uppgifter örn tjänstgöringsförhållanden, avseende längesedan
förflutna tidsperioder, skulle enligt ämbetsverkets mening bliva synnerligen
tidsödande och arbetskrävande och i vissa fall, såsom exempelvis
beträffande numera nedlagda förband, knappast låta sig göra utan omfattande
undersökningar av förbandens arkiverade handlingar. Civilförvaltningen
har för sin del förordat, att för löneklassuppflyttning må tagas i
beräkning allenast tjänstgöring, som fullgjorts efter den förstärkta försvarsberedskapens
intagande den 2 september 1939, med tillämpning därvid av
de regler, som gälla för den till övergångsstat tvångsvis överförda personalen.
De av civilförvaltningen sålunda anförda synpunkterna torde icke kunna frånkännas
sakligt fog, helst som det här gäller att bereda personalen ekonomisk
kompensation just på grund av den beredskapstjänstgöring, som ålagts densamma.
För egen del anser jag mig med hänsyn härtill böra förorda den begränsningen
i förhållande till det i promemorian framförda förslaget, att allenast tid,
som infallit efter den 2 september 1939, må tagas i beräkning för bestämmande
av löneklass för sagda personal. Såsom förut framhållits, anser jag i övrigt bestämmelserna
för ifrågavarande personalgrupper böra utformas i saklig
överensstämmelse med föreskrifterna för den reservanställda personalen.
I anslutning till vad jag i det följande kommer att föreslå för viss reservpersonal,
förordar jag fördenskull, att personal, som frivilligt överförts till
övergångsstat, samt personal på reservstat ävensom från nämnda stater pensionsavgången
personal medgives rätt att under tid då krigsavlöningsreglementet
är tillämpligt vinna uppflyttning till högre löneklass i mån av — efter
tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes — fullgjord tjänstgöring. Såsom
civilförvaltningen förutsatt, bör härvid tjänstgöringen anses motsvara tjänstgöring
under dubbelt så lång tid i beställning på aktiv stat. Det må framhållas,
att detta givetvis icke innebär förkortning av den minimitid om tre år,
varunder vederbörande med tillämpning av fredsbestämmelserna för aktiv
personal skolat tillhöra en viss löneklass, innan uppflyttning kan ske.
Vad här ovan sagts örn personal, som frivilligt överförts till övergångsstat,
och om personal på reservstat gäller även beträffande bataljonsläkare
vid fältläkarkåren m. fl. läkare samt bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren.
Statsutskottets utlåtande nr 201.
u
Avlöningsförmåner under krigstjänstgöring för viss personal i krigsmaktens reserver.
I sitt med skrivelse den 6 november 1942 avgivna förslag till förordningar angående
personal i arméns, marinens och flygvapnets reserver förordade 1942
års reservbefälssakkunniga nya regler i fråga om lönegrads- och löneklassplacering
i fredstid för den personal, varom här är fråga. De sakkunniga förordade
sålunda, att löneklassuppflyftning för reservpersonalen skulle ske i
hälften så snabb takt som för den aktiva personalen, d. v. s. i allmänhet efter
att ha tillhört en och samma löneklass i sex år.
Vid framläggandet av propositionen nr 143 till 1943 års riksdag angående
krigsmaktens reservpersonal uttalade emellertid föredragande departementschefen,
att tillräckliga skäl icke syntes föreligga att frångå dittills gällande
principer för löneklassuppflyttning för reservpersonal i fredstid. Frågan örn
beredskapsinkallades avlöning borde nämligen enligt departementschefens
mening icke vara avgörande för regleringen av avlöningsförmånerna under
ordinarie fredstjänstgöring och krigsavlöningsreglementet vore föremål för
översyn.
Riksdagen godkände departementschefens ståndpunkt beträffande avlöningsförmånerna
till personalen i reserverna under fredstjänstgöring, men
förutsatte, att frågan örn reglerna för löneklassuppflyttning och avlöningsförmånerna
över huvud taget för reservpersonal under beredskaps- och krigstjänstgöring
skulle komma att upptagas till prövning i samband med den pågående
översynen av krigsavlöningsreglementet.
Med anledning av vad riksdagen sålunda uttalat har i departementalrromemorian
till närmare prövning upptagits frågan om den löneklass, efter vilken
lönen skall utgå för förtidsavgången, reservanställd, värnpliktsavgången, övergångsanställd
och aspirantanställd reservpersonal under beredskaps- och krigstjänstgöring.
En tänkbar lösning av frågan om förbättring av reservpersonalens
löneförmåner vore, framhålles i promemorian, att — i överensstämmelse med
vad 1942 års reservbefälssakkunniga föreslagit —- reservpersonalen medgåves
att för bestämmande av löneklass likställa anställning i reserv i sex år med
tre års anställning på aktiv stat. För att icke denna beräkningsgrund vid
längre tids beredskaps- och krigstjänstgöring skulle bliva mindre förmånlig än
nuvarande regler för löneklassuppflyttning, måste emellertid, likaså i överensstämmelse
med nämnda sakkunnigas förslag, ifrågavarande lönetursregel
kompletteras med en bestämmelse av innebörd, att tjänstgöring, som med tillämpning
av de för motsvarande personal på aktiv stat gällande bestämmelserna
berättigade till löneklassuppflyttning, skulle anses motsvara anställning
i reserv under dubbelt så lång tid. Även vissa andra kompletterande bestämmelser,
som närmare angivits, bleve erforderliga. Förbud mot tillträdande
av lön efter högre löneklass efter uppnådd pensionsålder borde icke
stadgas i förevarande sammanhang, enär de numera gällande reservbefälskimgörelserna
icke i dylikt fall hindra löneklassuppflyttning under fredstjänstgöring.
.
Vad i departementspromemorian anförts rörande förbättring av löneförmånerna
under beredskaps- och krigstjänstgöring för reservpersonalen har
12
Statsutskottets utlåtande nr 201.
tillstyrkts eller lämnats utan saklig erinran av för svar sväsendets lönenämnd,
chefen för försvarsstaben samt cheferna för armén, marinen och flygvapnet.
Försvarets civilförvaltning har påyrkat vissa jämkningar i begränsande riktning,
varemot flertalet personalsammanslutningar framställt önskemål örn
längre gående förbättringar än enligt det i promemorian skisserade förslaget.
En närmare redogörelse för innehållet i yttrandena lämnas å s. 23—25 i
propositionen.
För egen del har departementschefen anfört följande.
Beträffande reserven tillhörande förtidsavgången, reservanställd, reservutnämnd,
värnpliktsavgången, aspiran tanställd och övergångsanställd personal
samt annat underbefäl i reserven än sistsagda personal ävensom
officerare i väg- och vattenbyggnadskåren har ifrågasatts, att personalen
skulle äga att för uppflyttning i högre löneklass taga i beräkning även tid, varunder
vederbörande utan att ha fullgjort tjänstgöring tillhört reserven. Förslaget
innebär i sak, att av den tid, vederbörande icke tjänstgjort, hälften
skulle få tagas i beräkning för löneklassuppflyttning. Med hänsyn särskilt
till de kostnader, som ett genomförande av förslaget i denna del skulle innebära,
kan jag icke tillstyrka en så långt gående förbättring av reservpersonalens
avlöningsförmåner. Emellertid synes det mig skäligt, att den reservpersonal,
varom här är fråga, vid tjänstgöring under beredskap och krig erhåller
någon förbättring i nu utgående avlöningsförmåner. En dylik förbättring
torde på sätt försvarets civilförvaltning föreslagit kunna åstadkommas
genom att tjänstgöring fullgjord efter den 2 september 1939 medgives
dubblerad på sätt gäller för den till övergångsstat tvångsvis överförda personal,
vilken icke uppehåller för pensionerad personal avsedd arvodesbefanning
eller eljest tages i anspråk för ständig tjänstgöring. Jag förordar sålunda,
att för här avsedd personal tjänstgöring, som fullgjorts efter tidpunkt,
som av Kungl. Maj:t bestämmes, anses motsvara tjänstgöring under dubbelt
så lång tid i beställning på aktiv stat.
Avlöningsförmåner för vissa nytillkomna personalgrupper, för personal i arvodesbefattning,
m. m. I departementspromemorian ha, förutom frågan om löneförmånerna
för personal å övergångsstat och reservstat samt i krigsmaktens reserver,
upptagits vissa spörsmål berörande jämväl andra kategorier av fast
anställd personal. Sålunda har i huvudsak föreslagits följande.
I 5 § 1 mom. krigsavlöningsreglementet har ansetts böra intagas bestämmelser
beträffande de efter utfärdandet av krigsavlöningsreglementet nytillkomna
personalkategorierna volontärer över stat, manskap på civilanställningsstat,
personal på avgångsstat och personal på disponibilitetsstat.
I anslutning till de numera gällande fredsavlöningsbestämmelserna för
innehavare av arvodesbefattningar, avsedda att bestridas av pensionerad
militär personal, har föreslagits stadgande av innebörd, att innehavare
av dylik befattning skall åtnjuta månadslön enligt krigsavlöningsreglementet
efter den löneklass, till vilken arvodesbefattningen är hänförd. Vissa särbestämmelser
hava därutöver ansetts erforderliga för personal på avgångsstat
och disponibilitetsstat, som förordnats å arvodesbefattningar.
Vidare har i departementspromemorian föreslagits bestämmelser angående
månadslön för personal, som erhållit avsked med tillstånd att så
-
Statsutskottets utlåtande nr 201.
13
som lönlös kvarstå i regemente (kår), i flottan, i kustartilleriet eller i
flygvapnet av innebörd, dels att dylik beställningshavare för bestämmande av
lönegrad och löneklass skall äga bibehålla den placering han innehade omedelbart
före avskedet och för åtnjutande av lön i högre löneklass äga taga i
beräkning såsom aktiv beställningshavare och efter avskedet fullgjord tjänstgöring,
dels ock att lönen skall utgå efter den högre lönegrad och löneklass,
vartill vederbörande skolat vid kvarstående å aktiv stat hänföras vid befordran
till sådan lönegrad.
Bestämmelserna angående pensionsavgången personal hava ansetts
böra kompletteras med hänsyn till från avgångsstat och disponibilitetsstat
pensionsavgångna beställningshavare.
För bataljonsveterinär vid fältveterinärkåren, som enligt nu
gällande krigsavlöningsbestämmelser åtnjuter månadslön enligt lägsta löneklassen
av den för bataljonsläkare bestämda lönegraden, d. v. s. efter högre
lönegrad än bataljonsveterinär på stat, har föreslagits, att han skall hänföras
till samma lönegrad och löneklass som bataljonsveterinär.
Keservkadetterna vid flottan, som nuifiera enligt fredsbestämmelserna
skola avlönas i likhet med värnpliktiga, har föreslagits skola avlönas på
samma sätt enligt krigsavlöningsreglementet i stället för som hittills i likhet
med flaggkorpraler på aktiv stat. Övergångsbestämmelser hava dock ansetts
erforderliga.
Med hänsyn till att landstormsorganisationen upphört har härav
betingad ändring i krigsavlöningsbestämmelserna föreslagits.
För att bereda före den 1 juli 1936 från reservstat avgången personal
samma löneställning som reservpersonal i samma tjänstegrad har föreslagits
vissa nya avlöningsföreskrifter.
Departementschefen har rörande dessa spörsmål för egen del anfört följande.
Vad i promemorian föreslagits rörande borttagande av rätten för reservkadetter
vid flottan att uppbära månadslön efter lägsta löneklassen av den
för flaggkorpral bestämda lönegraden föranleder icke någon erinran från min
sida. Härvid böra dock nuvarande reservkadetter, vilka redan kommit i åtnjutande
av månadslön såsom fast anställda flaggkorpraler, genom särskild
övergångsbestämmelse skyddas mot löneminskning. Därest ifrågavarande förslag
godtages, torde det få ankomma på Kungl. Majit att utfärda erforderliga
övergångsbestämmelser.
Aspiranter och kadetter, vilka icke innehava fast anställning vid krigsmakten,
äro enligt för fred gällande bestämmelser icke berättigade åtnjuta
mot månadslönen svarande förmån. För aspiranter och kadetter, vilka
innehava fast anställning såsom underofficerare eller underbefäl, gäller i
fredstid, att vederbörande under utbildningen vid krigsskolan samt motsvarande
utbildning vid marinen och flygvapnet beviljas tjänstledighet från
innehavande beställning med frånträdande av samtliga med beställningen
förenade löneförmåner och under sagda utbildning erhålla värnpliktigs avlöningsförmåner
i likhet med övriga aspiranter och kadetter. Nämnda fast
anställda kunna dock på grund av försörjningsplikt mot anhöriga efter Kungl.
Majits prövning medgivas att under tiden för nämnda utbildning bibehålla
med beställningen på aktiv stat förenade löneförmåner. Då det i varje fall
under beredskapsförhållanden kan ifrågasättas, om skäl förefinnas att frångå
14
Statsutskottets utlåtande nr 201.
i fred gällande grunder för avlöning till aspiranter och kadetter vid officersutbildning,
synes bemyndigande böra lämnas Kungl. Majit att bestämma, om
och i vad mån månadslön skall utgå.
Enligt föreskrift i 2 § 2 mom. krigsavlöningsreglementet är tjänsteställningen
avgörande för den krigslöneklass, till vilken vederbörande hänföres.
Till undvikande av att aspiranter och kadetter i en och samma skola eller utbildningskurs
erhålla avlöning enligt olika krigslöneklasser, kan det visa sig
lämpligt, att särskilda föreskrifter utfärdas örn den krigslöneklass, eleverna
skola tillhöra. Dylika särbestämmelser kunna även visa sig erforderliga för
att ernå största möjliga likställighet mellan aspiranter och kadetter vid
de olika försvarsgrenarna. Med hänsyn härtill synes Kungl. Majit böra erhålla
bemyndigande att utfärda särskilda bestämmelser örn krigslöneklass för aspiranter
och kadetter.
De i promemorian förordade jämkningarna av föreskrifterna rörande avlöning
till personal i arvodesbefattning synas mig böra godtagas.
Vad enligt det föregående i promemorian i övrigt föreslagits har icke föranlett
saklig erinran från min sida.
I detta sammanhang torde få anmälas fråga örn viss ändring av den vid
krigsavlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen. Enligt förteckningen
är vicekorpral vid armén eller flygvapnet hänförd till 3:e krigslöneklassen.
För marinens del finnes icke någon befattning upptagen i nämnda löneklass.
De befattningshavare vid marinen, som närmast motsvara vicekorpral vid
armén och flygvapnet — 2:a klass sjömän och 2:a klass kustartillerister —
ha åtnjutit terminslön endast enligt 2:a krigslöneklassen. Detta förhållande
har hittills haft mindre betydelse, då angivna manskapskategorier vid marinen
varit fast anställda och därför åtnjutit avlöningsförmåner, som huvudsakligen
icke varit anknutna till viss krigslöneklass. Numera vidareutbildas emellertid
vid flottan vissa värnpliktiga meniga till 2:a klass sjömän (yrkesmän).
Vid kustartilleriet avses motsvarande utbildning skola igångsättas. De färdigutbildade
komma för kustartilleriets del att benämnas vicekorpraler. I enlighet
med förslag av marinförvaltningen, som tillstyrkts av försvarsväsendets
lönenämnd, böra för ernående av likformighet mellan försvarsgrenarna
2:a klass sjöman vid flottan och vicekorpral vid kustartilleriet hänföras till
ole krigslöneklassen. Därest riksdagen icke har något att däremot erinra,
torde det få ankomma på Kungl. Majit att — i anslutning till av riksdagen
tidigare lämnat bemyndigande (prop. 1939: 246; skr. nr 239) att i tjänsteförteckningen
vidtaga de jämkningar, som kunna föranledas av ändrade förhållanden
— vidtaga härav betingad jämkning i tjänsteförteckningen.
Befordran till högre lönegrad av personal, som tvångsvis överförts till övergångsstat.
Enligt gällande bestämmelser, intagna under 15 och 26 §§ i kungörelsen den
23 oktober 1925 (nr 429) med vissa bestämmelser rörande arméns och marinens
övergångsstater, må till övergångsstat tvångsvis överförd beställningshavare
av kompaniofficers eller underofficers tjänstegrad (tjänsteklass), vilken uppehåller
för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning eller eljest tages i
anspråk för ständig tjänstgöring, kunna befordras till beställning av kompaniofficers
eller underofficers tjänstegrad (tjänsteklass) inom högre lönegrad
samtidigt med befordran av den i turberäkning närmast efter honom stående
béställningshavaren på aktiv stat.
I utlåtande den 13 december 1943 angående avlöningsförhållandena för
personal på övergångsstat har fÖrsvarsväsendéts lönenämnd berört frågan örn
Statsutskottets utlåtande nr 201.
15
tolkningen av uttrycket » ständig tjänstgöring» och därvid framhållit, att krigstjänstgöring
icke ansetts vara hänförlig till ständig tjänstgöring och sålunda
icke berättigat till befordran till högre lönegrad på övergångsstat, även om
vederbörande varit inkallad till tjänstgöring i oavbruten följd sedan september
1939. Lönenämnden har i anslutning härtill uttalat, att sakliga skäl syntes
tala för att tvångsvis till övergångsstat överförd personal, som under längre
tid varit inkallad till krigstjänstgöring, finge räkna dylik tjänstgöring tillgodo
i likhet med ständig tjänstgöring i övergångsstatskungörelsens bemärkelse, och
även framlagt på denna uppfattning grundade förslag rörande förbättrad ställning
för denna personalgrupp.
För egen del har departementschefen i detta ämne anfört följande.
Såsom försvarsväsendets lönenämnd påpekat synas sakliga skäl tala för att
beträffande tvångsvis till övergångsstat överförd personal, som under längre
tid varit inkallad till tjänstgöring i anledning av förstärkt försvarsberedskap,
dylik tjänstgöring likställes med ständig tjänstgöring i övergångsstatskungörelsens
bemärkelse.
Sålunda böra beställningshavare tillhörande lönegraderna 01 och O 2
samt Uo 1 och Uo 2, som innehava högre tjänstegrad än som motsvarar vederbörandes
beställning och som tillhört högsta löneklassen inom vederbörlig
lönegrad under minst tre år samt efter den 2 september 1939 under tre på
varandra följande år fullgjort tjänstgöring under minst fyra femtedelar
därav, få befordras till beställning i närmast högre lönegrad på övergångsstat.
Vidare bör beställningshavare, som innehar högre tjänstegrad än som
motsvarar beställningen och tillhör löneklass närmast högre än den högsta
löneklassen i den mot beställningen svarande lönegraden samt fullgjort tjänstgöring
av nyss angiven omfattning, kunna befordras till beställning i närmast
högre lönegrad på övergångsstat.
l)å det synts tveksamt, huruvida beslutanderätten härutinnan må tillkomma
Kungl. Majit ensam, torde riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att meddela
erforderliga bestämmelser i ämnet böra inhämtas.
Författningsförslaget. Departementschefen har under denna rubrik i propositionen
lämnat en redogörelse för det upprättade författningsförslaget. De
föreslagna ändringsföreskrifterna ha ansetts böra fastställas att gälla från
och med den 1 juli 1944.
De av Kungl. Majit i förevarande proposition föreslagna ändringarna i
krigsavlöningsreglementet avse vissa omläggningar av mera begränsad räckvidd
och syfta främst till reglering av avlöningsförmånerna under krigstjänstgöring
för personal på övergångsstat och reservstat samt från nämnda stater
avgången, reserven tillhörande personal ävensom för viss personal i krigsmaktens
reserver. Inom försvarsdepartementet pågår utredning, som avser
en allmän översyn av avlöningsbestämmelserna för personal vid försvarsväsendet
under beredskaps- och krigstjänstgöring. Denna utredning har befunnits
icke kunna slutföras inom sådan tid, att förslag till helt nytt krigsavlöningsreglemente
kunnat föreläggas den nu församlade riksdagen.
I de likalydande motionerna I: 115 och II: 371 har ifrågasatts löneförbättring
för från aktiv stat, reservstat och övergångsstat pensionsavgången per
-
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande nr 201.
sonal i reserven på så sätt, att denna personal skulle komma i åtnjutande av
månadslön utan minskning med belopp motsvarande summan av tjänste- och
familjepensionsavdrag. Om en sådan ändring i avlöningsbestämmelserna
borde, enligt i motionerna framställt yrkande, riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhålla om utredning och förslag. Utskottet får med anledning härav
erinra, att enligt numera gällande principer all tjänste- och familjepensionsberättigad
personal i statens tjänst har att vidkännas pensionsavdrag under
hela den tid, som befattningshavaren kvarstår i tjänst, alltså oavsett antalet
år, varunder pensionsavdrag vidkänts, och även oavsett det förhållandet att
befattningshavaren i särskilda fall kan komma att kvarstå i tjänst utöver den
för avgång med tjänstepension stadgade levnadsåldern. I sak gäller sålunda
att nettolöner utgå till statens pensionsberättigade befattningshavare, även
örn lönerna i princip äro fastställda såsom bruttolöner och pensionsavdrag
göras å dessa. Med hänsyn härtill, och då ett bifall till motionärernas förslag
skulle innebära en lönereglering för de i motionerna angivna personalgrupperna
och denna kunna medföra konsekvenser åtminstone i fråga örn löneförmånerna
för innehavare av arvodesbefattningar, avsedda för pensionsavgången
personal, finner sig utskottet böra avstyrka motionerna i fråga.
Departementschefens förslag rörande avlöningsförmånerna under krigstjänstgöring
för personal på övergångsstat och reservstat ävensom från
nämnda stater avgången, reserven tillhörande personal, innebär i huvudsak,
att ifrågavarande personal under krigs!jänstgöring skall äga uppbära månadslön
lägst efter den lägsta löneklassen inom den mot tjänstegraden svarade
lönegraden, samt att personal på frivillig övergångsstat och på reservstat
ävensom från nämnda stater pensionsavgången personal skall under nämnd
tjänstgöring äga vinna uppfattning till högre löneklass i mån av efter den 2
september 1939 fullgjord tjänstgöring, därvid tjänstgöringen skall anses
motsvara tjänstgöring under dubbelt så lång tid som i beställning på aktiv
stat. Mot de av departementschefen sålunda förordade bestämmelserna har
utskottet icke funnit skäl till erinran.
Vidkommande avlöningsförmånerna under krigstjänstgöring för viss personal
i krigsmaktens reserver har departementschefen förordat, att för icke
pensionsavgången personal tjänstgöring, som fullgjorts efter tidpunkt, som
av Kungl. Maj:t bestämmes — såsom sådan tidpunkt avses skola bestämmas
den 2 september 1939, d. v. s. den dag då den förstärkta försvarsberedskapen
intogs — skall anses motsvara tjänstgöring under dubbelt så lång tid i beställning
på aktiv stat och löneklassuppflyttning sålunda medgivas dylik
personal, därest denna under en tid av tre år fullgjort beredskaps- eller krigstjänstgöring
under en tid av minst ett och ett halvt år.
I de likalydande motionerna I: 298 och II: 481 har föreslagits, att jämte
de av departementschefen nu förordade reglerna för löneklassuppflyttning
också måtte införas rätt till löneklassuppflyttning för ifrågavarande personal
efter anställning under sex år i reserven, vilken anställningstid alltså skulle
likställas med tre års anställning på aktiv stat oavsett längden av den tjänstgöring,
som kan hava fullgjorts. Tidigare hava förslag av i princip samma inne
-
Statsutskottets utlåtande ni 201. 17
börd framlagts, men hava dessa förslag icke kunnat godtagas av departementschefen
med hänsyn särskilt till de kostnader, som ett genomförande av
ett dylikt förslag skulle innebära. Med anledning härav och då ett genomförande
av förslaget därjämte skulle medföra konsekvenser för personal på
övergångsstat och reservstat, enär vid bifall till det motionsvis framlagda
förslaget nyssnämnd personal skulle komma i sämre ställning än reservpersonalen,
därest icke motsvarande bestämmelser också göras tillämpliga å dem,
finner sig utskottet icke kunna tillstyrka en så långt gående förbättring av
reservpersonalens avlöningsförmåner. Vad departementschefen härutinnan
föreslagit finner sig utskottet däremot kunna tillstyrka, då detta förslag
synes tillgodose behovet av förbättrad löneställning för dem, som under
beredskapstiden haft att fullgöra en förhållandevis lång tjänstgöring. Skulle
den föreslagna förbättringen icke komma att visa sig tillfredsställande för
vissa beställningshavare i reserven, torde ytterligare kompensation kunna
beredas dessa i annan ordning. Utskottet får sålunda erinra orri att riksdagen
i annat sammanhang bemyndigat Kungl. Majit att göra värnpliktslåneförordningen
tillämplig å den personal, varom nu är fråga. Vidare må erinras därom,
att underbefäl i reserven under vissa förutsättningar medgivits komma i
åtnjutande av bostadsbidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen och att
ett motsvarande medgivande av Kungl. Majt kan lämnas även officerare och
underofficerare m. fl. i reserven, därest detta skulle visa sig vara erforderligt
för att tillgodose denna personals behov.
Vidkommande bataljonsveterinärerna vid fältveterinärkåren står det av
Kungl. Majt framlagda förslaget om deras månadslön i överensstämmelse
med den uppfattning, varåt riksdagens år 1943 församlade revisorer givit uttryck
under § 3 i den av dem avgivna berättelsen (del I, s. 8 och 9).
Vad Kungl. Majt i övrigt förslagit i förevarande proposition och vad departementschefen
i samband därmed anfört har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Utskottet får hemställa,
I. att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Majts förslag samt med avslag å
motionerna I: 298 och II: 481 godkänna vid statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 25 februari 1944 fogat förslag till
kungörelse om ändring i vissa delar av krigsavlöningsreglementet
den 15 juni 1939 (nr 278),
b) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i förenämnda statsrådsprotokoll
angivna grunder meddela föreskrifter i fråga örn befordran
av viss tvångsvis till övergångsstat överförd personal, som
under längre tid varit eller kommer att vara inkallad till tjänstgöring
i anledning av anbefalld förstärkt beredskap;
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6'' sami. Nr 199—203.
1426 44 2
18
Statsutskottets utlåtande nr 201.
II. att motionerna I: 115 och II: 371 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 15 juni 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 199.
Reservation
av herr Holmström, som ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna
1:115 och II: 371 och alltså hemställa,
I. att---förstärkt beredskap;
II. att riksdagen må med bifall till motionerpa 1:115 och 11:371
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning och därav föranledda
förslag åsyftande sådan ändring av avlöningsreglementet
för personal vid försvarsväsendet under krigstjänstgöring, att
från aktiv stat, reservstat och övergångsstat pensionsavgången
personal i reserven erhåller månadslön lika med den som utgår
till motsvarande personal på aktiv stat utan minskning med belopp
motsvarande summan av tjänste- och familjepensionsavdragen
för den sistnämnda personalen.