Statsutskottets utlåtande nr 20.
1
Nr 20.
Ankom till riksdagens kansli den 9 februari 1944 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
19A3Uri, i vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde.
(3:e avd.)
Driftbudgeten.
Femte huvudtiteln.
l:o) Bidrag till inrättande av pensionärshem. I propositionen nr 2 har
Kungl. Maj:t (bilaga 5, punkt 1, s. 45 och 46 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till inrättande av pensionärshem å tilläggsstat II lill riksstaten
för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
Å gällande riksstat är anslaget upptaget med 4 000 000 kronor. Dessa
medel ha så gott. som helt disponerats före utgången av första budgethalvåret.
Med hänsyn till den sociala angelägenheten av bostadsförsörjningen
för de mindre bemedlade åldringarna har ett avbrott i bidragsgivningen till
pensionärshemmen ansetts böra för närvarande undvikas.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj ris förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må lill Bidrag till inrättande av pensionärshem
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44
anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
2:o) Viss uthildningskurs för distriktsburnmorskor. Kungl. Maj ris ifrågavarande
framställning (punkt 2, s. 46—48) bär i annat sammanhang prövats
av riksdagen, varom härmed
erinras.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll IDIA. 6 sami. Nr 20.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 20.
Utskottet.
3:o) Länsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Majit ilar (punkt 3, s. 48—50)
föreslagit riksdagen besluta, att personalförteckningen för länsstyrelserna
tills vidare till och nied den 30 juni 1944 skall erhålla av chefen för socialdepartementet
angiven ändrad lydelse.
Fjolårets riksdag beslöt under vårsessionen viss omorganisation av länsstyrelserna
från och med den 1 januari 1944. Därvid förutsattes, att ordinarie
landskanslist eller landskontorist, vilken icke vore lämplig för de nya
uppgifter, vilka efter omorganisationen skulle ankomma å sådan befattningshavare
eller bleve övertalig inom den nya organisationen, skulle uppföras
å övergångsstat i befintlig lönegrad (A 15). Det antal landskansliet''
och landskontorister, som borde överföras till övergångsstat, bestämdes preliminärt
till 26 respektive 12.
Sedan frågan om tillsättning av de nyinrättade landskanslist- och landskontoristtjänsterna
numera prövats av Kungl. Majit,, har det funnits påkallat
att öka antalet å övergångsstat uppförda tjänster till 33 landskanslietoch
26 landskontorister. Kungl. Majits förslag avser att för det senare budgethalvåret
ändra personalförteckningen till överensstämmelse med det sålunda
konstaterade behovet.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må besluta, att personalförteckningen för
länsstyrelserna tills vidare till och med den 30 juni 1944
skall erhålla ändrad lydelse på sätt av det följande framgår:
Personalförteckning.
Tjänstemän å övergångsstat.
Befattning Lönegrad
33 landskansliet'' ................................ A 15
26 landskontorister .............................. A 15
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
Anin. I. Så länge---vid länsstyrelsen.
4:o) Anskaffande av vissa automatvapen för polisen. Kungl. Majit har
(punkt 4, s. 50 och 51) föreslagit riksdagen att till Anskaffande av vissa
automatvapen för polisen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/
44 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 20.
3
Enligt lagen den 17 december 1943 (nr 881) om polisens ställning i krig
är envar befattningshavare vid polisväsendet (polisman) skyldig att under
krig deltaga i rikets försvar i den omfattning Konungen föreskriver. Vid antagande
av denna lag förutsattes, att polisman skulle under krig kunna ingripa
med vapen mot fienden i viss utsträckning.
Med ifrågavarande anslag avses att i anledning av nämnda lagstiftning utrusta
polisen med vapen för krigsändamål.
Utskottet, som tagit del av till ärendet hörande handlingar, tillstyrker bifall
till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Anskaffande av vissa automatvapen
för polisen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/
44 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
5:o) Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning. Kungl. Ma.j:t har (punkt 5, s.
51—55) föreslagit riksdagen medgiva att till viss av föredragande statsrådet
Rubbestad angiven anskaffning må av den kvarstående behållningen å det
senast för budgetåret 1942/43 anvisade reservationsanslaget till Civilt luftskydd
: Gasskyddsutrustning disponeras ett belopp av högst 600 000 kronor,
vilket tidigare avsetts för inköp av gummistövlar.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna anskaffningen omfattar 70 000 reservfiltbehållare
till gasmasker typ A till en kostnad av 245 000 kronor, 35 000 stålhjälmar
till en beräknad kostnad av 280 000 kronor samt så kallade indikeringsapparater
— för fastställande av närvaron och halten av stridsgaser i
luften — till en beräknad kostnad av 85 000 kronor. Kostnaderna skulle alltså
tillhopa uppgå till i runt tal 600 000 kronor.
För bestridande av ifrågavarande utgifter har ansetts lämpligt att taga i
anspråk ett belopp på cirka 600 000 kronor, som tidigare avsetts för anskaffande
av gummistövlar men som icke kunnat disponeras härför på grund av
rådande gummibrist.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva att till den i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 4 januari 1944 angivna anskaffningen
må av den kvarstående behållningen å det senast för
budgetåret 1942/43 anvisade reservationsanslaget till Civilt
luftskydd: Gasskyddsulruslning disponeras ett belopp av högst
600 000 kronor, vilket tidigare avsetts för inköp av gummistövlar.
Utskottet.
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 20.
6:o) Civilt luftskydd: Viss motorfordonsberedskap. Kungl. Majit har
* (punkt 6, s. 55—59) föreslagit riksdagen att till Civilt luftskydd: Viss motorfordonsberedskap
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa
ett reservationsanslag av 2 220 000 kronor.
Antalet lastflakbilar inom det civila luftskyddet har genom beslut av överbefälhavaren
den 23 december 1943 nedskurits med 833 fordon. Härav föranledd
övergång för luftskyddets del från lastbilar till personbilar med släpkärror
har ansetts lämpligast böra avse luftskyddets sjuktransporlfordon.
Kostnaderna ha beräknats till, för översyn och genomgång av 1 200 mindre
personbilar 220 000 kronor, och för anskaffning av 1 000 ambulanssläpkärror
2 000 000 kronor.
Uttkottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis förslag,
får hemställa,
att riksdagen må till Civilt luftskydd: Viss motorfordonsberedskap
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44
anvisa ett reservationsanslag av 2 220 000 kronor.
7 :o) Civilt luftskydd: Bidrag till inköp av motorbrandsprutor åt vissa kommuner.
Kungl. Majit har (punkt 7, s. 59—62) föreslagit riksdagen att till
Civilt luftskydd: Bidrag till inköp av motorbrandsprutor åt vissa kommuner
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 1 100 000 kronor.
För att stärka rikets brandförsvar gingo statsmakterna våren 1940 och
hösten 1941 i författning örn central upphandling genom luftskyddsinspektionens
försorg av motorbrandsprutor, vilka tillhandahöllos sådana kommuner,
som för sitt brandväsen voro i behov av desamma. De kommuner, som under
åren 1939 respektive 1941 åtnjutit understöd av skatteutjämningsmedel, erhöllo
sprutorna kostnadsfritt, medan statsverket för övriga kommuner bar kostnaden,
i den mån denna översteg ett belopp, som motsvarade 5 öre per skattekrona
inom kommunen.
I nu angiven ordning lia motorsprutor till ett antal av 1 700 tillförts kommunernas
brandförsvar. Härtill komma de sprutor, vilka vissa kommuner
anskaffat redan innan det statliga initiativet togs och till vilka enligt särskilt
beslut statligt bidrag i viss utsträckning utgått.
Kungl. Majits förslag avser anskaffande av ytterligare 300 motorbrandsprutor
jämte brandslang och normalkopplingar. Vid tillhandahållandet av
sprutorna skola i huvudsak samma grunder tillämpas som vid tidigare anskaffning.
Frågan huruvida en kommun åtnjutit understöd av skatteutjämningsmedel
bör avgöras med hänsyn till om dylikt understöd utgått under år
1943. Kommun, i vilken brandkår ej finnes upprättad, bör erhålla motorspruta
endast örn det med säkerhet kan antagas, att brandkår kommer att
Statsutskottets utlåtande nr 20.
5
upprättas i kommunen inom den närmaste framtiden. Såsom villkor tor tillhandahållandet
på angivet sätt av motorspruta åt en kommun bör tillika
uppställas kravet, att kommunen inköper den brandslang och armatur, som
luftskyddsinspektionen finner erforderlig.
Brandslang och armatur är avsedd att liksom hittills tillhandahållas kommunerna
mot självkostnadspris. Däremot beräknas 90—-95 procent av anskaffningskostnaden
för sprutorna komma att stanna på statsverket, beroende
på att det övervägande flertalet sprutor beräknas komma att tilldelas
skattetyngda kommuner. Med ledning av dessa beräkningar har anslagsbehovet
uppskattats till 1 100 000 kronor.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag. 1 likhet med föredragande
statsrådet förutsätter utskottet, att luftskyddsinspektionen övar noggrann
kontroll över att förmånen av statsbidrag till anskaffningskostnaden
icke missbrukas.
Under åberopande härav får utskottet hemstålig,
att riksdagen må till Civilt luftskydd: Bidrag till inköp av
motorbrandsprutor åt vissa kommuner å tilläggsstat 11 till
riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av
1 100 000 kronor.
8:o) Civilt luftskydd: Planläggning för källarmursgenoinbrott i sammanhängande
kvartersbebyggelse. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 62 66) före
slagit
riksdagen att till Civilt luftskydd: Planläggning för källarmursgenombrott
i sammanhängande kvartersbebyggelse å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
Planläggningsåtgärderna föreslås skola vidtagas i kommunal regi. V id undersökning
av källarmurarna skall bestämmas var och hur genombrott lämpligen
böra göras, platsen härför markeras och kostnadsberäkningar verkställas
avseende såväl själva genombrottet som eventuellt erforderliga stödanordningar
för källartaket från skyddsrum fram till genombrottet. Ersättning
föreslås skola utgå till kommunerna med självkostnaderna för dylik planläggning,
dock med i genomsnitt högst 25 kronor för källarmursgenombrott.
Antalet fall, där sådana genombrott kunna bliva erforderliga, beräknas lill
19 000.
Kungl. Maj:ts förslag föranleder icke erinran från ulskottets sida. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må till Civilt luftskydd: Planläggning för
källarmursgenombrott i sammanhängande kvartersbebyggelse
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa
ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande nr 20.
9roj Anskaffande av haracker för socialtjänsten m. m. Kungl. Majit Ilar
(punkt 9, s. 66—70) föreslagit riksdagen att lill Anskaffande av baracker
för socialtjänsten m. m. å tilläggsstat II lill riksstaten för budgetåret 1943/44
anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
Statens utrymningskommission har hemställt om medel för anskaffning
av monteringsfärdiga baracker för socialtjänst- m. fl. ändamål. Vid anskaffningen
borde valet enligt kommissionens uppfattning stå mellan två huvudtyper,
av vilka den ena, typ I, utgjordes av vinterbonade trähus av relativt
enkel och billig konstruktion, och den andra, typ II, av träfiberhus, s. k.
valvtält.
över nämnda framställning har statens arbetsmarknadskommission avgivit
utlåtande.
Föredragande statsrådet Rubbestad har för egen del anfört följande:
Såsom av det anförda framgår hemställer statens utrymningskommission
om anvisande av medel för anskaffning av monteringsfärdiga baracker. Barackerna
äro i första hand avsedda att utgöra en bostadsreserv för socialtjänständamål.
Kommissionen finner nämligen av de senaste krigserfarenheterna
framgå, att luftangrepp mot en ort kan förorsaka så stora skador
å dess bostadsbebyggelse, att vad därav återstår efter angreppet icke förslår
för härbärgering ens av den arbetsföra befolkningen. Då det emellertid
vore av största betydelse att driften kunde fortsättas vid krigsvikliga företag
inom orten, måste möjlighet beredas de arbetsföra befolkningsgrupperna att
kvarstanna genom ordnande av provisoriska bostäder för dessa. Härtill skulle
ifrågavarande baracker användas. Behovet av baracker för detta ändamål
kunde komma att visa sig mycket betydande. Såsom en första åtgärd för
tillgodoseende av detta behov föreslår utrymningskommissionen, att baracker
för cirka 30 000 personer omedelbart skulle anskaffas. Enligt kommissionens
mening skulle barackerna även få utnyttjas för beredande av inkvarteringsmöjligheter
åt flyktingar vid en eventuell flyktingström till riket.
Slutligen antyder kommissionen, att barackerna kunde komma till användning
vid internationell hjälpverksamhet efter kriget.
1 utlåtande över framställningen tillstyrker arbetsmarknadskommissionen
densamma men ifrågasätter, om icke anskaffningen av baracker redan från
början borde få större omfattning än utrymningskommissionen föreslagit.
Arbetsmarknadskommissionen meddelar samtidigt, att omkring 400 av de
baracker, som kommissionen anskaffat för skogsarbetare, kunde överlåtas åt
utrymningskommissionen.
Av de skäl utrymningskommissionen anfört finner jag angeläget, att en
viss beredskap på ifrågavarande område åvägabringas. Emellertid synes för
närvarande tillräckligt att för ändamålet reserveras baracker som medgiva
inkvartering av cirka 20 000 personer. Utöver de 400 baracker, envar med
plats för 24 personer, som arbetsmarknadskommissionen förklarat sig kunna
ställa till utrymningskommissionens förfogande, erfordras sålunda nyanskaffning
av 200 baracker av den storlek utrymningskommissionen föreslagit, alltså
med plats för 48 personer. Jag anser emellertid icke uteslutet att en närmare
avvägning framdeles av olika behov kan föranleda att ytterligare ett antal
av arbetsmarknadskommissionens baracker tagas i anspråk för nu ifrågavarande
ändamål.
Nyanskaffningen synes böra avse baracker av den mera gedigna konstruktion,
som betecknats med typ I i utrymningskommissionens förslag. Såväl ur
ekonomisk synpunkt som med hänsyn till en mera varaktig fredstidsanvänd
-
Statsutskottets utlåtande nr 20.
7
ning av barackerna vid internationell hjälpverksamhet eller såsom sommarkolonier
och liknande förläggningar torde nämligen baracktyp I här
vara överlägsen de s. k. valvtälten (typ II). Kostnaden hos fabrikanten för
en barack av typ I kan beräknas till 8 540 kronor. Innan upphandlingen verkställes,
förutsätter jag dock att en närmare prövning av prisfrågan äger rum.
Sammanlagda kostnaderna för anskaffning av 200 baracker skulle sålunda
uppgå till i runt tal 1 710 000 kronor. Lagringen av dessa baracker synes lämpligen
ske hos fabrikanterna. Kostnaderna härför torde kunna uppskattas till
50 000 kronor. De av arbetsmarknadskommissionen tillhandahållna barackerna
äro för närvarande uppmonterade i skogarna. För att utgöra en beredskap
på förevarande område måste sistnämnda baracker nedmonteras och
transporteras till uppläggningsplatser, där ett antal, förslagsvis en tredjedel,
av barackerna åter uppmonteras för att tjäna såsom förvaringslokaler för
de övriga. Kontraktsenligt åligger det samtliga skogsägare, till vilka arbetsmarknadskommissionen
utlånat baracker, att nedmontera dessa samt de
större skogsägarna därjämte att forsla barackerna till närmaste järnvägsstation.
Med hänsyn härtill hava statens kostnader för de åtgärder beträffande
barackerna, varom här är fråga, inom arbetsmarknadskommissionen beräknats
till cirka 230 000 kronor.
Det totala medelsbehovet till bestridande av utgifterna för anskaffning,
ned- och uppmontering, transport samt lagring av ifrågavarande baracker
uppgår sålunda till (1 710 000 + 50 000 + 230 000) 1 990 000 kronor. Jag
förordar, att ett reservationsanslag å 2 000 000 kronor för ändamålet äskas
å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår under rubriken Anskaffande
av baracker för socialtjänsten m. m.
Utskottet tillstyrker medelsanvisning till det av föredragande statsrådet angivna
ändamålet och har icke funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen.
Utskottet får därför hemställa,
att riksdagen må till Anskaffande av baracker för socialtjänsten
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
10:o) Understöd m. lii. åt vissa estniska medborgare. Kungl. Majit har
(punkt 10, s. 70—73) föreslagit riksdagen att till Understöd m. m. åt vissa
estniska medborgare å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
Under år 1943 anlände i runt tal 1 600 estlandssvenskar till Sverige. Kostnaderna
för den därmed förenade understödsverksamheten avseende mottagande
av flyktingarna och deras inplacering i svenskt arbetsliv lia väsentligen
bestritts av statsmedel, som ställts till förfogande åt den av Kungl. Majit den
12 september 1940 tillsatta kommittén för rågösvenskarna.
I .skrivelse den 13 december 1943 har kommtitén för rågösvenskarna gjort
framställning örn ytterligare medel för bistånd åt de över 1 500 dittills anlända
estlandssvenskarna, nämligen dels 100 000 kronor till kostnader för
karantänsförläggningar, läkarundersökning, klädesulrustning, administration
m. m., dels 200 000 kronor till hjälp vid kolonisationen.
U Iskottet.
8
Statsutskottets utlåtande nr 20.
Utskottet.
Sistnämnda belopp har beräknats på följande sätt.
För inköp av fiskebåtar, motorer, redskap m. m. för 20 familjer
å 5 000 kronor per familj .................. • ■ • • kronor 100 000
För inköp av fiskeställen, småbruk o. s. v. för 20 familjer å
5 000 kronor...........................................*____100 000
Summa kronor 200 000.
Det sålunda anmälda medelsbehovet avser de kostnader, som beräknats belöpa
å tiden intill den 1 juli 1944 för de i mitten av december 1943 hit anlända
estlandssvenskarna.
Kungl. Majit föreslår, att det belopp av 100 000 kronor, som beräknats till
löpande kostnader för mottagande och vård av estlandssvenskarna i avvaktan
på deras inordnande i det svenska samhället, anvisas a driftbudgeten
under förevarande rubrik.
I fråga om de egentliga kolonisationskos Inaderna, som lill större delen ha
karaktären av lån, som skola förräntas och amorteras, har medelsanvisningen
ansetts lämpligen böra ske under fonden för låneunderstöd i form av lån till
den s. k. rågöstiftelsen. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
närmare föreskrifter rörande villkoren för lånet.
Utskottet tillstyrker, att fortsatt stöd lämnas för mottagande av estlandssvenska
flyktingar och deras bosättning här i landet. Den av Kungl. Maj:t
föreslagna medelsanvisningen i form av ett understödsanslag av 100 000 kronor
å driftbudgeten och ett anslag till lån till den s. k. rågöstiftelsen av
200 000 kronor å kapitalbudgeten giver icke utskottet anledning till erinran.
Beträffande sistnämnda belopp gör utskottet hemställan vid punkten 15:o)
här nedan. Här hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd m. m. åt vissa estniska medborgare
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44
anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.
ll:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 73 och 74) och under erinran, att för
innevarande budgetår tidigare anvisats ett belopp av 500 000 kronor till samma
ändamål, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/
44 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 20.
9
Kapitalbudgeten.
Statens utlåningsfonder.
12 :o) Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer. Kungl. Majit har (bilaga 13, punkt 1, s. 123) föreslagit riksdagen
att till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 10 000 000 kronor.
Ä riksstaten ha för innevarande budgetår förut anvisats 20 miljoner kronor
till ifrågavarande ändamål. Av detta anslag hade 15,8 miljoner kronor
disponerats redan i början av november 1943. Med hänsyn till den socialt
sett höga angelägenhetsgraden av låne- och bidragsverksamheten för de barnrika
familjernas bostadsförsörjning har långivningen för nya företag ansetts
böra upprätthållas utan avbrott. Från denna utgångspunkt har behovet av
tilläggsanslag för löpande budgetår beräknats till 10 miljoner kronor för bostadsanskaffningslån
och 2 miljoner kronor för tilläggslån.
I likhet med departementschefen anser utskottet att ifrågavarande bidragsoch
låneverksamhet bör få fortgå utan avbrott. Då utskottet icke funnit anledning
till erinran mot beräkningen av medelsbehovet tillstyrker utskottet
alltså, att för innevarande budgetår ytterligare 10 miljoner kronor anvisas till
bostadsanskaffningslån och 2 miljoner kronor till tilläggslån. Beträffande sistnämnda
belopp gör utskottet hemställan nedan under punkten 14:o). Här
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag av
10 000 000 kronor.
Fonden för låneunderstöd.
13:o) Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Kungl. Majit har
(punkt 2, s. 123 och 124) föreslagit riksdagen att till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44
anvisa ett investeringsanslag av 30 000 000 kronor.
Å riksstaten för innevarande budgetår har förut anvisats ett belopp av
50 miljoner kronor till ändamålet.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 20. o
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 20.
Bostadstillskottet för år 1943 förväntas ej obetydligt överstiga det tillskott,
varmed byggnadslånebyrån kalkylerade under våren 1943. Av uppgifter rörande
bostadsbyggandets nuvarande omfattning, vilka lämnats av de kommunala
förmedlingsorganen, framgår, att bostadsbyggandet under instundande
vinter kan förväntas komma att med inemot 40 procent överstiga produktionen
under föregående vinter. För utlämnande av ter bär lån avsedda medel ha
ansetts innevarande budgetår kräva en förstärkning med 30 miljoner kronor.
De medel, som förut anvisats till de till tertiärlånegivningen knutna tilläggslånen,
ha däremot beräknats skola förslå.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
får alltså hemställa,
att riksdagen må till Tertiärldn till viss bostadsbgggnadsverksamhet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/
44 anvisa ett investeringsanslag av 30 000 000 kronor.
14 :o) Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 124) får utskottet, under åberopande av
vad utskottet ovan vid punkten 12 :o) anfört, hemställa,
att riksdagen må till Tilläggslån till viss bostadsbgggnadsverksamhet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/
44 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
15:o) Lån till den s. k. rågöstiftelsen. Med tillstyrkande av bifall lill
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 124) får utskottet, under åberopande av vad
utskottet ovan vid punkten 10 :o) anfört, hemställa,
att riksdagen må till Lån till den s. k. rågöstiftelsen å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett
investeringsanslag av 200 000 kronor.
Stockholm den 8 februari 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Statsutskottets utlåtande nr 20.
11
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Lindström, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäckström, Bäcklund,
Holmström och Heiding; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Svensson i Grönvik, Bergström, Andersson i Prästbol, Persson i Tidaholm, Isacsson,
Pettersson i Dahl, Nilsson i Steneberg, Staxäng och Lindholm.