Statsutskottets utlåtande nr 198.

7

Nr 198.

Ankom till riksdagens kansli den 15 juni 1944 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation
av statens informationsstyreise m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.

(Ira avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under tredje huvudtiteln (punkterna
21 och 22 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1944/
45 anvisa dels till Statens inf ormationsstyr else: Avlöningar ett förslagsanslag
av 240 000 kronor, dels ock till Statens informationsslyreise: Omkostnader ett
förslagsanslag av 60 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 285, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för
den 19 maj 1944, med återkallande av ovannämnda i statsverkspropositionen
gjorda framställningar, föreslagit riksdagen att till Statens informationsstyrelse
för nämnda budgetår anvisa dels till Avlöningar ett förslagsanslag av
210 000 kronor, dels ock till Omkostnader ett förslagsanslag av 50 000
kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr E. A. Lindblom m. fl. (I: 51) och den andra inom andra kammaren av
herr W. Svensson i Ljungskile m. fl. (II: 102), vari hemställts, att riksdagen
ville vid beviljandet av anslagen till informationsstyrelsen uttala, att styrelsen
bör avvecklas under budgetåret 1944/45 samt att i samband därmed förslagsanslaget
till avlöningar åt styrelsen måtte nedsättas till 120 000 kronor
och förslagsanslaget till omkostnader åt densamma till 30 000 kronor;

dels en inom första kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 80), vari
hemställts, att riksdagen måtte besluta att, såsom ett led i nedskärningen av
statens utgifter och enkannerligen kristidsorganens utgifter, sänka det i tredje
huvudtiteln begärda anslaget till informationsstyrelsen med för posten
Avlöningar kronor 100 000 till 140 000 kronor och för posten Omkostnader
30 000 kronor till 30 000 kronor i stället för respektive 240 000 kronor och
60 000 kronor;

8

Statsutskottets utlåtande nr 198.

dels ock en inom andra kammaren av herrar K. Ward och K. Bergström
väckt motion (11:287), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av
de i tredje huvudtiteln upptagna anslagen till statens informationsstyrelse
måtte uttala, att åtgärder vidtagas, som göra det möjligt att senast vid utgången
av budgetåret 1944/45 helt avveckla i n f o r m a tio liss tv r el se n och dess
organisation.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna I: 80, II: .102 och II: 287.

Med hänsyn till den kritik, som från olika håll framförts mot informationsstyrelsen,
anmodade departementschefen i februari 1944 styrelsens ordförande
och chef, professorn S. T unberg, att inkomma med yttrande rörande
möjliga förändringar i styrelsens organisation.

Med anledning härav har Tunberg i en den 21 april 1944 dagtecknad skrivelse
framlagt förslag till ändringar av informationsstyrelsens organisation
och verksamhet i förenklande och avvecklande riktning.

I sin skrivelse förklarar sig professor Tunberg utgå från den bestämda
förutsättningen, att vårt lands utrikespolitiska läge icke allvarligt försvåras
utan tvärtom utvecklar sig, om ock långsamt, mot en stadigvarande förbättring
och stabilisering. Endast med en dylik förutsättning kunde nämligen den
ifrågasatta nya planeringen med tillräckliga skäl försvaras. Han utgår likaledes
ifrån att han har berättigad anledning att i möjligaste mån bevaka den
anställda personalens legitima intressen. Sitt uppdrag har han slutligen fattat
så, att han äger angiva linjerna för en successiv avveckling, alltså åtminstone
avseende de närmaste två budgetåren. Tunbergs nu framlagda förslag
åsyftar de förändringar, som anses böra genomföras under loppet av
budgetåret 1944/45.

Från de anförda utgångspunkterna har Tunberg framlagt vissa förslag till
inskränkningar av styrelsens organisation och verksamhet. Dessa avse styrelsens
ledning, de av styrelsen genom dess upplysningsavdelning utgivna
pressöversikterna, dess allmänna avdelning samt vissa grenar av verksamheten
inom sektionen för kulturell folkberedskap.

Efter att hava erinrat om sammansättningen av styrelsens ledning framhåller
Tunberg, att denna under nu inträdda förhållanden torde kunna väsentligen
reduceras. Sitt förslag härutinnan utvecklar han på följande sätt.

Ledningen överlämnas åt en styrelse, bestående av chefen för utrikesdepartementets
pressbyrå, en militär ledamot med suppleant och chefen för Tidningarnas
Telegrambyrå, eventuellt även chefen för Radiotjänst och chefen
för statens biografbyrå, den senare särskilt i egenskap av sakkunnig i filmfrågor.
Att uppehålla befattningen såsom ordförande och chef torde för budgetåret
förordnas chefen för utrikesdepartementets pressbyrå, vilken härför
bör tillerkännas ett tiltöggsarvode av förslagsvis 3 000 kronor. Det sistnämnda
arrangemanget synes så mycket lämpligare, som därigenom vinnes vad tidigare
förgäves eftersträvats, nämligen gemensamt chefskap för informationsstyrelsen
och utrikesdepartementets pressbyrå.

Statsutskottets utlåtande nr 198.

9

Styrelsens sekretariat bör enligt ''Funbergs förslag efter hand i sig upptaga
den allmänna avdelningen på så sätt, att för särskilda frågor (utländsk propaganda
m. m.) tillsättas ett par sakkunniga, vilkas arvoden kunna begränsas
till sammanlagt 3 000 å 4 000 kronor.

De i fråga örn styrelsens ledning och sekretariatet föreslagna åtgärderna
skulle enligt Tunberg inbringa en besparing på avlöningsanslaget av omkring
35 000 kronor, varav vid anslagsberäkningen för budgetåret 1944/45 skulle
kunna tagas i anspråk 30 000 kronor.

Administrativa avdelningen med registratorskontoret kan enligt Tunbergs
uppfattning ej lämpligen undvaras utan bör kvarstå oförändrad.

Angående upplysningsavdelningen framhåller Tunberg, hurusom dess arbete
är i huvudsak uppdelat på krisinformation och granskning. Beträffande
krisinformationen framhåller han, att tidskriften »Från departement och
nämnder» är en högst värdefull och mycket uppskattad publikation, vilken
utan fråga bör bibehållas. Beträffande övrig krisinformation anför han, att
en sammanhållande uppgift på området är synnerligen angelägen samt att
själva verksamheten är förenad med obetydliga kostnader för styrelsen, enär
nödiga medel i allmänhet tillskjutas från utomstående håll. Den enda mera
avsevärda utgift, som åvilar styrelsen i denna del, utgjordes av resebidragen
till deltagarna i informationsdagarna. Att indraga dessa anser sig emellertid
Tunberg ej kunna förorda. Några ekonomiska förändringar på förevarande
punkt vore därför ej önskvärda. Ett annat vore måhända förhållandet med
granskningen och den del av krisinformationen, som byggde omedelbart därpå.
Granskningen, som gäller svenska periodiska publikationer och resulterar
dels i pressklipp, dels i pressöversikter, tillgodosåge bl. a. regeringen och
administrationens behov av information rörande stämningen och opinionen
i landet. I princip vore denna verksamhet i de flesta situationer oumbärlig,
men det läte sig likväl tänkas, att den begränsades till pressklippen — och
deras fördelning — och att sålunda pressöversikterna avskaffades. För egen
del anser Tunberg pressöversikterna vara nyttiga och praktiska och hänvisar
därvidlag till den förut omnämnda promemorian. Av denna framgår, att
till pressöversikternas mottagare riktats en rundfråga, huruvida de önskade
behålla båda översikterna eller endera eller ansåge, att dessa kunde upphöra.
Svar hade ingått från ungefär hälften av mottagarna. Av dessa hade något
mer än hälften förklarat sig önska bibehålla båda översikterna och omkring
en sjättedel endera av dessa. Enligt Tunbergs mening vore dock översikterna
onekligen förenade med ej ringa kostnader. Ilan föreslår därför deras indragande,
så snart lämpligen ske kan. Därigenom skulle enligt Tunbergs beräkningar
åstadkommas en besparing av omkring 30 000 kronor, varav 15 000
kronor på avlöningsanslaget och 15 000 kronor på omkostnadsanslaget. Av
besparingen skulle omkring 20 000 kronor kunna tagas i anspråk vid beräkningarna
för budgetåret 1944/45, varav hälften på vartdera anslaget.

Vidkommande rådgivnings- och dispensavdelningen anför Tunberg, att den
.ständigt varit synnerligen ansträngd på grund av mångskiftande och ökande

10 Statsutskottets utlåtande nr 198.

uppgifter och att dess arbetsstyrka under rådande förhållanden ej kan nedbringas.

Allmänna avdelningen föreslås i sin helhet till avveckling. Den besparing,
som därigenom skulle vinnas, vore tagen i beräkning vid de förut refererade
förslagen med avseende på styrelsens ledning och sekretariatet.

De besparingar, som Tunberg föreslagit i fråga om de för informationsstyrelsen
i årets statsverksproposition under tredje huvudtiteln äskade anslagen,
uppgå alltså till sammanlagt 65 000 kronor, varav vid anslagsberäkningen
för budgetåret 1944/45 omedelbart skulle kunna tillgodoräknas 50 000
kronor, nämligen på avlöningsanslaget 40 000 kronor och på omkostnadsanslaget
10 000 kronor.

I fråga om sektionen för kulturell folkberedskap, vars anslag upptagas under
åttonde huvudtiteln, anför Tunberg:

Den informationsstyrelsen tillhörande fristående sektionen för kulturell
folkberedskap, den s. k. folkberedskapen, har från åttonde huvudtiteln åtnjutit
ett reservationsanslag å 200 000 kronor. Detta anslag är disponerat på följande
sätt: 1) kostnader för den centrala organisationen 94 750 kronor, 2)
kostnader för ombudsorganisationen 24 000 kronor, 3) kursverksamhet 40 000
kronor, 4) framställning av kortfilmer 20 000 kronor, 5) övrig upplysningsverksamhet
21 250 kronor.

Folkberedskapen är i egentligaste mening en krisinstitution, avsedd att
träda i funktion vid krig eller överhängande krigsfara. Den ombudsorganisation,
som av folkberedskapen skapats, är en ovärderlig tillgång för regeringen
i dess förbindelse med allmänheten, då de ordinarie upplysningsvägarna
stoppats. Härav följer emellertid å andra sidan, att folkberedskapens
uppgift just för ögonblicket är av mindre aktualitet. Dess arbete bör
framför allt inriktas på ett bevarande av ombudsorganisationens funktionsduglighet
men också i huvudsak begränsas därtill.

I anslutning härtill föreslår Tunberg, att folkberedskapens anslag till kursverksamhet,
40 000 kronor, och till framställning av kortfilmer, 20 000 kronor,
indragas, varigenom vinnes en besparing av 60 000 kronor. Denna summa
kan enligt Tunberg tagas i anspråk redan vid anslagsberäkningen för
budgetåret 1944/45.

De av professor Tunberg för nästa budgetår föreslagna besparingarna
uppgå alltså för informationsstyrelsen i dess helhet till sammanlagt 110 000
kronor.

Över ifrågavarande förslag hava informationsstyrelsens övriga ledamöter
vid sammanträde med styrelsen den 25 april 1944 avgivit personliga yttranden.
Utskottet får härutinnan hänvisa till s. 10—14 i statsrådsprotokollet.

Pressnämnden har i avgivna yttranden anfört, bland annat, att nämnden
i stort sett kunde anse det förslag, som framlagts av informationsstyrelsens
ordförande såsom en lämplig inledning till den avveckling av styrelsen,
vilken förutsattes äga rum efter krigets slut. Den kunde emellertid ej biträda
tanken, att chefen för utrikesdepartementets pressbyrå samtidigt skulle vara
styrelsens chef. I samband med en omorganisation av informationsverksamheten
syntes enligt pressnämndens mening, böra tågås under omprövning,

Statsutskottets utlåtande nr 198.

11

huruvida ett medlande organ mellan myndigheterna och pressen, sådant som
nämnden utgör, fortfarande kan anses hava en uppgift att fylla.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Flertalet av de uppgifter med avseende på statlig upplysningsverksamhet,
som fullgöras av statens informationsstyrelse, torde komma att kvarstå, så
länge kriget i Europa pågår. Händelseutvecklingen kan komma att medföra,
att de i vissa avseenden växa i omfattning och betydelse. Ett nedläggande
av styrelsens verksamhet bör därför icke för närvarande ifrågakomma. A
andra sidan synes det önskvärt att förbereda och underlätta den avveckling
av informationsstyrelsen, som förutsättes äga rum, när utrikespolitiska förutsättningar
därför föreligga, och att i detta syfte bortskära sådana verksamhetsgrenar,
som icke äro nödvändiga på grund av alltjämt rådande utomordentliga
förhållanden. Från dessa utgångspunkter kan jag i stort sett
godkänna det förslag till begränsning av organisationen och verksamheten,
som framlagts av informationsstyrelsens ordförande. I likhet med pressnämnden
finner jag nämligen, att de nu ifrågasatta inskränkningarna kunna
genomföras oberoende av frågan, huruvida Sveriges utrikespolitiska läge försvåras
eller förbättras. De tillgodose enligt min mening önskemålet om enkelhet
och sparsamhet i statsförvaltningen utan att eftersätta kravet på nödvändig
försvarsberedskap inom upplysningsverksamhetens område.

Av det sagda torde framgå, att jag icke anser mig kunna föreslå några
mera genomgripande förändringar i informationsväsendets organisation. Jag
vill således icke giva min anslutning till det av flera ledamöter i informationsstyrelsen
förordade förslag att anknyta styrelsen till ett konsultativt statsråd
eller till en statssekreterare i statsministerns kansli, som redan av fjolårets
riksdag avvisades; en dylik anordning synes mig nu desto mindre påkallad,
sedan genom olika underhandsöverenskommelser styrelsens fortlöpande
orientering rörande aktuella frågor av olika slag säkerställts. Vad beträffar
den särskilt av pressnämnden framförda uppfattningen, att spörsmål rörande
nyhetstjänsten i utrikespolitiska frågor böra handhavas direkt av utrikesdepartementets
pressbyrå, torde den i stort sett motsvaras av den ordning
för ärendenas handläggning, som i praktiken tillämpas.

Om jag alltså i huvudsak kan ansluta mig till det av informationsstyrelsens
ordförande avgivna förslaget, hyser jag likväl i ett hänseende en annan
uppfattning än denne. I likhet med pressnämnden och flertalet av informationsstyrelsens
ledamöter, chefen för utrikesdepartementets pressbyrå inbegripen,
anser jag mig ej kunna förorda, att chefskapen för informationsstyrelsen
och utrikesdepartementets pressbyrå, på sätt professor Tunberg föreslagit,
förenas under nästinstundande budgetår. Såsom Tunberg själv understrukit,
är förutsättningen för en dylik anordning, att vårt lands utrikespolitiska
läge förbättras och att den genomföres som ett led i informationsstyrelsens
blivande avveckling. Enligt min mening skulle också en dylik lösning
av styrelsens chefsfråga, ehuru den kunde tänkas medföra vissa fördelar för
det löpande arbetet, få karaktär av provisorium i högre grad än omständigheterna
ännu medgiva. Aven de skäl, som pressnämnden anfort mot förslaget
om gemensamt chefskap leir styrelsen och pressbyrån, synas mig vara beaktansvärda.
Det är utan tvivel av stor vikt, att i spetsen för informationsstyrelsen
står en ordförande och chef, som äger obestridd självständighet såväl
gentemot andra myndigheter som gentemot pressen. Ordföranden bör på
ett auktoritativt sätt företräda informationsstyrelsen och ägna särskild uppmärksamhet
åt frågor av .större betydelse. Däremot torde det vara av mindre
vikt, att han deltager i de rutinmässiga gåremålen vid styrelsen. Del synes

12

Statsutskottets utlåtande nr 198.

därför vara tänkbart, att ordföranden ingriper väsentligen endast i frågor
av principiell natur eller politisk räckvidd, under det att ledningen av det
löpande arbetet uppdrages åt en kanslichef.

Med denna ändring är jag beredd att tillstyrka ordförandens förslag. Enligt
en i enlighet därmed genomförd omorganisation skulle informationsstyrelsen
alltså bestå av en ordförande och chef samt tre andra ledamöter,
nämligen chefen för utrikesdepartementets pressbyrå, en militär ledamot med
suppleant samt verkställande direktören för Tidningarnas Telegrambyrå.
Inom styrelsen skulle finnas, utöver ett gemensamt sekretariat, en administrativ
avdelning, en upplysningsavdelning samt en rådgivnings- och dispensavdelning.
Den allmänna avdelningen skulle alltså avskaffas. Örn ordförandeposten
icke anordnas såsom heltidstjänst, torde en kanslichefsbefattning
böra inrättas. Detta senare behöver icke medföra ytterligare ökning av personalen,
då en kanslichefstjänst torde kunna förenas med befattning såsom
avdelningschef.

Den av mig förordade anordningen, enligt vilken en särskild ordförande
bibehålies och eventuellt, en kanslichef tillsättes, måste givetvis medföra
större avlöningskostnader för styrelsen än vad som förutses i den nuvarande
ordförandens förslag. Genom vissa ytterligare besparingsåtgärder torde det
likväl bliva möjligt att för nästinstundande budgetår sänka avlöningskostnaderna
med 30 000 kronor eller med endast 10 000 kronor mindre än det av
ordföranden beräknade beloppet, 40 000 kronor. För avlöningar vid styrelsen
under budgetåret 1944/45 skulle alltså erfordras ett från 240 000 till
210 000 kronor nedsatt belopp.

Vad beträffar styrelsens omkostnader har jag icke något att erinra mot
ordförandens förslag. Jag förordar alltså, att pressöversikterna indragas och
att med hänsyn därtill omkostnadsanslaget för budgetåret 1944/45 minskas
från 60 000 till 50 000 kronor.

I samband med frågan om en omorganisation av informationsstyrelsens
ledning har i enlighet med pressnämndens begäran företagits en omprövning
av frågan, huruvida ett medlande organ mellan myndigheterna och pressen,
sådant som pressnämnden utgör, fortfarande kan anses hava en uppgift
att fylla. Jag har därvid funnit, att en sådan medverkan till upprätthållandet
av förbindelserna mellan pressen och myndigheterna för att åstadkomma
ett önskvärt samarbete dem emellan, som utgör pressnämndens
huvuduppgift, varit av stort värde och alltjämt icke lämpligen kan undvaras.
Den synes emellertid kunna, på sätt pressnämnden antytt, lämnas av ett begränsat
antal till informationsstyrelsen knutna pressakkunniga. Dessa böra,
efter beslut av informationsstyrelsens ordförande eller på framställning från
de sakkunniga, kunna adjungeras med informationsstyrelsen för behandling
av visst ärende. De sakkunniga böra vidare äga rätt att väcka förslag
i varje fråga, som faller inom informationsstyrelsens verksamhetsområde,
varvid torde få förutsättas, att de ägna särskild uppmärksamhet åt önskemålet
örn goda förbindelser mellan myndigheterna och pressen. Därigenom
skulle de övertaga pressnämndens huvuduppgift. Örn riksdagen intet
har att erinra mot detta förslag, är det därför min avsikt att hos Kungl.
Maj:t hemställa om pressnämndens upphörande och om utseende av dylika
pressakkunniga. Ersättning åt dessa, vilken synes böra utgå i form av dagarvode
enligt i 1921 års kommittékungörelse fastställda grunder, torde, i likhet
med kostnaderna för pressnämnden, få bestridas av det under tredje huvudtiteln
uppförda reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga.

Vad slutligen beträffar den inom styrelsen upprättade sektionen för kuitu -

Statsutskottets utlåtande nr 198.

13

rell folkberedskap erinrar jag om att årets riksdag redan realbehandlat frågan
om anslag till sektionen, varvid kamrarna emellertid stannat i olika beslut
beträffande anslagets storlek. Denna fråga kommer på hemställan av
statsutskottet att bliva föremål för gemensam votering. Riksdagens beslut
torde i vart fall komma att innebära, att anslagsmedlen för folkberedskapen
komma att i förhållande till Kungl. Majits i statsverkspropositionen framlagda
förslag minskas med minst 50 000 kronor. Vidare erinrar jag om att vid
årets riksdag icke har ifrågasatts någon ändring i sektionens verksamhet
eller i den hittills tillämpade ordningen, enligt vilken Kungl. Maj:t äger besluta
örn dispositionen av ifrågavarande anslagsmedel. Vid sådant förhållande
torde det få ankomma på Kungl. Majit att i samband med det beslut, varigenom
medel må komma att ställas till sektionens förfogande för nästa budgetår,
taga under övervägande den begränsning av sektionens verksamhet,
som nu föreslagits av professor Tunberg.

Av det sagda framgår, att enligt professor Tunbergs förslag de sammanlagda
utgifterna för informationsstyrelsen, inbegripet folkberedskapen, skulle
för nästinstundande budgetår sänkas med 110 000 kronor. Enligt den ståndpunkt,
som jag i det föregående intagit, och med beaktande av den hittillsvarande
riksdagsbehandlingen av frågan om anslag till sektionen för kulturell
folkberedskap skulle minskningen av de sammanlagda riksstatsanslagen
för nästa budgetår till informationsstyrelsens samtliga verksamhetsgrenar i
förhållande till vad i statsverkspropositionen föreslagits komma att belöpa
sig till minst 90 000 kronor, innebärande en sänkning från 440 000 kronor
till högst 350 000 kronor.

Informationsstyrelsen har under de senaste åren varit i hög grad omstridd Utskottet.
och frågan örn dess fortsatta bestånd har upprepade gånger gjorts till föremål
för särskild uppmärksamhet. Det har, bland annat, i de nu väckta motionerna
ifrågasatts, huruvida styrelsen kunde anses numera hava en uppgift
att fylla och om den icke därför borde helt avskaffas. Därest vissa av dess
verksamhetsgrenar möjligen kunde anses behövliga, syntes dessa lämpligen
kunna övertagas av andra redan befintliga ordinarie institutioner.

Kungl. Majit har i nu föreliggande proposition föreslagit vissa inskränkningar
av styrelsens organisation och verksamhet. Sålunda föreslås, att den
allmänna avdelningen i sin helhet avvecklas och att pressöversikterna indragas.
Vidare skulle pressnämnden ersättas med ett begränsat antal pressakkunniga.
Genom vissa ytterligare besparingsåtgärder, bland annat, i fråga
om den s. k. folkberedskapen blir det möjligt att nedbringa kostnaderna för
styrelsens verksamhet.

Utskottet, som anser sig vid nu nämnda förhållande kunna tillstyrka Kungl.

Majits proposition, vill dock framhålla, att, därest det skulle visa sig möjligt
att redan under nästkommande budgetår vidtaga ytterligare åtgärder, som
syfta till styrelsens avveckling, det enligt utskottets mening är önskvärt att
så sker. Utskottet förmenar, att hinder icke torde föreligga för Kungl. Majit
att träffa anstalter i sådan riktning.

Genom vad utskottet sålunda anfört torde de i ämnet väckta motionerna
få anses besvarade.

14

Statsutskottets utlåtande nr 198.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må för budgetåret 1944/45 under tredje
huvudtiteln anvisa

a) till Statens informationsstyrelse: Avlöningar ett förslagsanslag
av 210 000 kronor;

b) till Statens informationsstyrelse: Omkostnader ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.

II. att motionerna I: 51 och II: 102 samt I: 80 ävensom
II: 287 må anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 15 juni 1944.

På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 197.

Slockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

442773