Statsutskottets utlåtande nr 173.
33
Nr 173.
Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1944 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation
av tandläkarinstitutet m. m. jämte i
ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln, punkt 75,
under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1944, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret
1944/45
dels till Tandläkarinstitutet: Avlöningar ett förslagsanslag av 253 500
kronor;
dels till Tandläkarinstitutet: Omkostnader ett förslagsanslag av 160 000
kronor;
dels ock till Tandläkarinstitutet: Utrustning ett reservationsanslag av
300 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 194, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 18
februari 1944, föreslagit riksdagen att
1. godkänna den av chefen för ecklesiastikdepartementet i nyssnämnda
statsrådsprotokoll förordade organisationen av tandläkarinstitutet;
2. besluta, att vid tandläkarinstitutet skall i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen förordat förslag för en beräknad kostnad av
30 000 kronor iordningställas lokaler för central mottagning av patienter samt
att härför må disponeras erforderligt belopp av det för budgetåret 1943/44
anvisade investeringsanslaget av 755 000 kronor till Örn- och tillbyggnad av
tandläkarinstitutets lokaler m. m.;
3. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för tandläkarinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;
4. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för tandläkarinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;
Bihang till riksdagens protokoll 19H- 6 sami. Nr 171—173.
3
34
Statsutskottets utlåtande nr 173.
5. till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av 428 000 kronor;
6. till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 203 000 kronor;
7. till Tandläkarinstitutet: Utrustning för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 500 000 kronor;
8. till Anordnande av utbildning för tandtekniker för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr J. Nilsson i Malmö m. fl. (I: 45) och den andra inom andra kammaren
av herr O. Isacsson m. fl. (II: 85), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhåller, att Kungl. Maj:t, särskilt med hänsyn till nödvändigheten
av folktandvårdens utbyggnad, låter verkställa en skyndsam,
allsidig utredning av frågan om tandläkarutbildningen inom landet ävensom
utbildningen av tandtekniker och tandsköterskor, därvid särskilt bör beaktas
möjligheten och lämpligheten av att inrätta en odontologisk institution i
anknytning till Lunds universitet med den praktisk-kliniska undervisningen
eventuellt förlagd till Malmö;
dels ock en inom andra kammaren av fröken Ebon Andersson i Stockholm
m. fl. väckt motion (11:469), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
sådan ändring av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition, att tandsköterskor
måtte kvarstå i den av riksdagen 1938 beslutade lönegradsplaceringen
Eo 6 samt att kontrollbiträden och tekniska biträden vid tandläkarinstitutet
inplaceras i lönegraden Eo 6.
I. Inledning.
Med skrivelse den 16 februari 1942 framlade tandläkarinstitutets lärarråd
— i samråd med ledamoten av riksdagens första kammare, direktören K.
Wistrand och dåvarande ledamoten av riksdagens andra kammare, fullmäktigen
i riksbanken, numera landshövdingen C. Jonsson såsom representanter
för besparingsberedningen — utredning och förslag till omorganisation av
tandläkarinstitutet. På grundval härav framlades proposition (nr 214) i
ämnet för 1943 års riksdag. Med bifall till propositionen beslöt riksdagen,
att tandläkarinstitutets examenskapacitet skulle utökas från omkring 90 till
120 tandläkare för år samt att de tre ordinarie lärarbefattningarna vid institutet
i lönegraden A 24 skulle från och med den 1 juli 1943 ombildas till professurer
i lönegraden A 30. Principbeslut fattades vidare örn inrättande av
en särskild ortodonti- och barntandvårdsavdelning samt örn förstärkning av
Statsutskottets utlåtande nr 178.
35
röntgenutbildningen vid institutet. Till utrustning vid tandläkarinstitutet anvisades
ett begynnelseanslag av 300 000 kronor och till om- och tillbyggnad
av institutets lokaler m. m. ett anslag av 755 000 kronor. Vissa frågor, avseende
bland annat laboratorernas löne- och tjänstgöringsförhållanden, ansågos
böra bliva föremål för närmare undersökningar och överväganden. Avsett
var, att lärarrådet skulle upptaga dessa spörsmål till behandling och till
Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet.
Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 28 maj 1943 bemyndigat chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla två personer för att i frågor, som stöde
i samband med den i propositionen 1943: 214 berörda omorganisationen av
tandläkarinstitutet, samråda med institutets lärarråd, tillkallade jag för ändamålet
direktören Wistrand och numera landshövdingen Jonsson.
Lärarrådet har i skrivelse den 16 juni 1943, efter samråd med Wistrand
och Jonsson, gjort framställning örn anslag till tandläkarinstitutet för budgetåret
1944/45. Lärarrådets i nämnda skrivelse framlagda förslag till omorganisation
av institutet innebär delvis en omarbetning av det förslag, som
innefattades i lärarrådets den 16 februari 1942 avgivna utredning i ämnet.
Över 1943 års förslag, som tillstyrkts av karolinska mediko-kirurgiska institutets
lärarkollegium, lia utlåtanden avgivits av kanslern för rikets universitet,
statskontoret och allmänna lönenämnden samt medicinalstyrelsen, som
inhämtat yttranden från Sveriges tandläkareförbund och svenska tandläkaresällskapet,
varjämte tandläkarinstitutets icke-ordinarie lärares förening inkommit
med skrifter i ämnet.
I detta sammanhang erinrar utsko ttet örn det i motionerna 1:45 och II: 85
framställda yrkandet, till stöd för vilket i motionerna anförts följande.
Den 9 juni 1943 beslöt riksdagen bifalla Kungl. Maj:ts proposition angående
omorganisation av tandläkarinstitutet, varigenom bland annat tandläkarinstitutets
examinationskapacitet kommer att utökas från nuvarande
90 till 120 tandläkare för år. Härigenom beredas ökade möjligheter för tillgodoseende
av först och främst folktandvårdens men även den militära tandvårdens
behov av tandläkare.
I den utredning med förslag, vilken låg till grund för ovanstående beslut,
beräknades att en tillgång av minst omkring 3 400 praktiserande tandläkare
skulle visa sig tillräcklig för den tid, som nu närmast kunde överblickas,
d. v. s. cirka 15 år framåt, och att detta slutmål skulle kunna uppnås genom
ökning av examinationskapaciteten vid institutet till 120 tandläkare per år.
Det är emellertid sannolikt, att ovanstående beräkningar äro tilltagna betydligt
i underkant. Vi tillåta oss härvidlag hänvisa till medicinalstyrelsens
yttrande av den 7 mars 1942 över ifrågavarande utredning och förslag. Det
erinras sålunda bland annat örn att för tillgodoseende av tandläkarbehovet
i Danmark intagas numer årligen 100 studerande vid Tandläkarhögskolan
i Köpenhamn. I betraktande härav och med hänsyn till andra förhållanden,
bland annat den pågående feminiseringen av tandläkaryrket, som beräknas
reducera tandläkarkårens relativa behandlingskapacitet, ansåg medicinalstyrelsen,
att det för vårt lands vidkommande vore ofrånkomligt att årligen
36
Statsutskottets utlåtande nr 173.
utexaminera 150—160 tandläkare, i synnerhet som vi här i landet hålla på
att genomföra en omfattande social tandvårdsorganisation.
Det förtjänar för övrigt erinras om, att redan för omkring 15 år sedan vid
då gjorda utredningar rörande tandläkarundervisningen ansågs en årlig examination
av 160 tandläkare nödvändig. Att då inga åtgärder vidtogos i
denna riktning är givetvis nu i hög grad att beklaga. Tillgången på tandläkare
för folktandvårdens behov skulle säkerligen ha varit mera tillfredsställande,
om då föreslagna åtgärder kommit till utförande. Såsom läget nu
ter sig, måste uppenbarligen kraftåtgärder från statsmakternas sida vidtagas
för att säkerställa tandläkarbehovet.
Såsom ovan anförts avsåg den i fjol beslutna utvidgningen av det nuvarande
tandläkarinstitutet endast en utökning av examinationskapaciteten till
120 tandläkare årligen. På av medicinalstyrelsen anförda skäl torde en ytterligare
utvidgning vid detta institut varken vara tillrådlig eller möjlig. Gränsen
för dess utbildningskapacitet torde icke blott uppnås utan även överskridas.
På grund härav synes det ofrånkomligt, att det inrättas ett nytt
tandläkarinstitut, som möjliggör en utexaminering av åtminstone 50—60
tandläkare årligen, varvid det nuvarande institutets examinationskapacitet
samtidigt bör reduceras till omkring 100 tandläkare årligen. En sådan reducering
kommer, såsom framhålles av medicinalstyrelsen och tandläkarinstitutets
lärarråd, icke att möta några som helst hinder ur organisatorisk synpunkt
eller medföra nackdelar i ekonomiskt hänseende.
I detta samband bör för övrigt erinras om den medicinska lundafakultetens
yttrande för 15 år sedan i en utredning beträffande åtgärder för ökad tandläkarproduktion.
Fakulteten framhåller bland annat »att vissa fördelar äro
knutna vid en decentralisering av den högre undervisningen och vid en dubblering
av undervisningsanstalterna, så snart ekonomiska skäl ej omöjliggöra
en sådan. Genom en dylik dubblering inträder gärna ett befruktande moment
av tävlan, som äger sin bestämda betydelse. Genom två jämställda undervisningsanstalter
vinnes också större garanti för att de nya uppslagen från de
stora kulturländerna snabbt tillgodogöras i vårt land.» I annat sammanhang
framhåller lundafakulteten vidare: »Det torde bland initierade ej råda mer
än en uppfattning, om vad som räddats åt vårt lands läkarutbildning och
medicinska forskning, då de centralisationstendenser gentemot den medicinska
undervisningen, som för ett 50-tal år sedan gjorde sig gällande i avsikt
att koncentrera den till Stockholm, lyckligen övervunnos. Ingen torde nu
beklaga, att vårt land håller sig med tre medicinska högskolor. På samma sätt
torde en andra tandläkarskola, om den överhuvud kommer till stånd, snart
ha sitt fulla existensberättigande.» Detta skrevs alltså redan 1929 och synes
i dag aktuellare än någonsin.
Som en intressant jämförelse med nuvarande svenska förhållanden på detta
område kan erinras om att Schweiz med sina omkring 4 miljoner invånare
har fyra tandläkarinstitut, samtliga anknutna till de medicinska fakulteterna
vid de scheweiziska universiteten. Härigenom har tandläkarbehovet för detta
lands del kunnat tillfredsställas på ett helt annat sätt än som varit möjligt
genom blott ett institut, samtidigt som den odontologiska undervisningen och
vetenskapen på olika sätt befrämjats. Denna organisation av undervisningen
har sålunda för Schweiz inneburit enbart fördelar, och en utveckling av den
svenska tandläkarundervisningen i liknande riktning skulle i flera hänseenden
säkert också vara nyttig och välgörande.
Statsutskottets utlåtande nr 173.
37
På grund av vad ovan anförts bör för prövning och överarbetning bland
annat upptagas det för omkring 25 år sedan framförda och senare vid olika
tillfällen upprepade förslaget om inrättandet av en odontologisk institution
i anknytning till Lunds universitet. För den nya institutionens förläggning
till Lund talar denna stads belägenhet inom ett landskap med synnerligen tät
befolkning, för vilken Lund med sitt universitet, sina vetenskapliga institutioner
och sina sjukvårdsinrättningar utgör ett naturligt centrum. Skulle
det vid en företagen undersökning visa sig, att det för tandläkarundervisningen
nödiga kliniska materialet icke skulle kunna uppbringas i Lund, vilket
är sannolikt, bör det övervägas att helt eller delvis förlägga den praktiskkliniska
undervisningen till Malmö, som härför bör kunna erbjuda tillräckligt
klientel. I detta samband bör då erinras om att folktandvården ännu icke
genomförts i Malmö, varför det synes möjligt att i vissa hänseenden samordna
denna folktandvård med den praktiska tandläkarundervisningen, varigenom
vissa besparingar och fördelar skulle kunna vinnas både för folktandvården
och undervisningens räkning.
Även ett annat spörsmål tilldrar sig i detta sammanhang uppmärksamhet,
nämligen frågan om utbildning av tandtekniker och tandsköterskor. Det är
nämligen icke uteslutet, att inom folktandvården kommer att yppa sig brist
på tandtekniker, vilken inom en icke avlägsen framtid kanske kan vålla lika
stort avbräck i folktandvårdens utveckling som tandläkarbristen hittills. Enligt
vad vi hava oss bekant har redan i Västerbottens län dylik brist gjort
sig gällande, och Västerbottens läns landstings hälsovårdsberedning har sistlidna
höst gjort framställning till Kungl. Majit om vidtagande av åtgärder
till förhindrande av dylik brist. Det synes därför vara klokt att med det
snaraste upptaga frågan örn tandteknikerutbildningen till prövning. Tandläkarinstitutets
lärarråd har visserligen år 1940 till Kungl. Majit avlåtit förslag
i ämnet, men detta har ännu icke föranlett någon åtgärd. Då några år
numera förflutit, sedan förslaget avgivits, torde en överarbetning av detsamma
vara välbetänkt, och stora fördelar torde kunna förväntas av att
verkställa dylik översyn i det större sammanhang, som nedan föreslås. Med
hänsyn till det sagda anse vi frågans lösning icke längre böra uppskjutas. I
samband med prövning av tandteknikerfrågan bör också utbildningen av
tandsköterskor upptagas till behandling.
II. Tandläkarinstitutets omorganisation m. m.
1. Tandläkarinstitutets personalorganisation.
Lärarrådet framhåller i sin ovannämnda skrivelse den 16 juni 1943, att
de av lärarrådet nu framlagda förslagen icke innebära och icke heller avse
att utgöra en lösning av de organisationsproblem, som med hänsyn till tandläkarutbildningens
kvalitet och andra förhållanden föreligga.
38
Statsutskottets utlåtande nr 173.
Antalet befattningar och löneställning vid nuvarande förhållanden och enligt
lärarrådets förslag av år 1943 framgår av nedanstående sammanställning.
Nuvarande organisation |
Lärarrådets förslag |
||||
Befattning |
Antal |
Löne- ställning |
Befattning |
Antal |
Löne- ställning |
Lärare. |
Lärare. |
||||
Professorer .......... |
3 |
A 30 |
Professorer........... |
3 |
A 30 |
Laborator vid röntgenlabora- |
|||||
toriet............ |
1 |
7 600 |
Laboratorer.......... |
6 |
A 28 |
Laboratorer.......... |
7 |
5 400 |
Förste assistenter....... |
3 |
Eol8 |
Assisterande lärare..... |
2 |
5 400 |
|||
Extra lärare......... |
8 |
3 600 |
Assistenter........... |
12 |
4 650 |
Röntgenassistent....... |
1 |
3 600 |
Assistent å mottagningsavdel- |
||
ningen ............ |
1 |
4 650 |
|||
Assistenter.......... |
2 |
2 200 |
i |
||
t Amanuenser.......... |
18 |
2100 |
|||
» .......... |
13 |
1800 |
1 |
||
Sköterska- och biträdes- |
Sköterska- och biträdes- |
||||
personal. |
personal. |
||||
Laboratoriebiträde...... |
1 |
A 7 |
Laboratoriebiträde...... |
1 |
A 7 |
Sköterska........... |
1 |
A 7 |
1 |
||
[Sköterskor........... |
3 |
A 7 |
|||
Sköterskor.......... |
2 |
Eo 7 |
1 |
||
Sköterska........... |
1 |
Eo 6 |
» ........... |
2 |
Eo 7 |
Tandsköterskor....... |
5 |
Eo 6 |
i |
||
[Tandsköterskor........ |
12 |
Eo 6 |
|||
» ....... |
2 |
timp. |
1 |
||
Kontrollantbiträden..... |
3 |
3 200 |
Kontrollbiträden........ |
3 |
Eo 4 |
Tekniska biträden...... |
2 |
3 200 |
1 Tekniska biträden....... |
3 |
Eo 4 |
Biträde............ |
1 |
1 950 |
1 Kliniskt biträde........ |
1 |
Eo 4 |
Skrivbiträden......... |
3 |
Eo 2 |
|||
Gemensam personal. |
Gemensam personal. |
||||
Inspektor ........... |
1 |
1 700 |
Inspektor ............ |
1 |
1 700 |
( + 1200) |
(+ ökad |
||||
ersättning) |
|||||
Sekreterare .......... |
1 |
2 800 |
Sekreterare ........... |
1 |
3 400 |
Kassörska........... |
1 |
A 7 |
Kassörska........... |
1 |
A 7 |
» ........... |
1 |
Eo 7 |
» .......... , |
1 |
Eo 7 |
Kanslibiträde ........ |
1 |
A 7 |
Kanslibiträde......... |
1 |
A 7 |
Tandtekniker......... |
1 |
7 200 |
|||
Reparatör........... |
1 |
A 7 |
Reparatör........... |
1 |
A 7 |
Vaktmästare, tillika portvakt |
1 |
3 500 |
Vaktmästare, tillika portvakt |
1 |
3 800 |
Tamburvakt......... |
1 |
3 200 |
Tamburvakt.......... |
1 |
3 200 |
Reparatörsbiträde....... |
1 |
3 200 |
|||
Preparatris........... |
1 |
Eo 7 |
39
Statsutskottets utlåtande nr 173.
Lärarpersonalens samt sköterske- och biträdespersonalens av lärarrådet
beräknade fördelning på de olika avdelningarna vid institutet framgår av
nedanstående sammanställning.
Avdelning |
Befattningar och antal |
|||||||||||
Professor |
Laborator |
Förste assistent |
Assistent |
Amanuens |
Laboratoriebiträde |
Sköterska |
Tandsköterska |
Kontrollbiträde |
Tekniskt biträde |
Kliniskt biträde |
Skrivbiträde |
|
I. Protésavdelningen............. |
1 |
1 |
1 |
5 |
1 |
i |
1 |
2 |
1 |
— |
— |
1 |
11. Tandfyllningsavdelningen......... |
1 |
1 |
1 |
2 |
6 |
— |
1 |
2 |
1 |
1 |
1 |
1 |
Rotfyllningskliniken............ |
— |
1 |
— |
1 |
2 |
— |
— |
3 |
— |
— |
— |
— |
III. Tandkirurgiska avdelningen....... |
1 |
1 |
1 |
1 |
4 |
— |
1 |
2 |
1 |
— |
— |
1 |
IV. Röntgenlaboratoriet............ |
— |
1 |
— |
1 |
3 |
— |
1 |
1 |
— |
2 |
— |
— |
V. Ortodonti- och barntandvårdsavdelningen |
— |
1 |
— |
2 |
2 |
— |
1 |
1 |
— |
— |
— |
— |
VI. Mottagningsavdelningen......... |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
1 |
— |
— |
— |
— |
Laboratorerna och de assisterande lärarna ha för närvarande
en daglig tjänstgöringstid av 2% timmar. Enligt lärarrådets förslag
av år 1942 skulle på envar av protes-, tandkirurgiska- och tandfyllningsavdelningarna
— institutets tre huvudavdelningar med professorer såsom
avdelningschefer — finnas två extra ordinarie laboratorstjänster i 21 lönegraden.
Röntgenlaboratoriet, rotfyllningskliniken samt ortodonti- och tandvårdsavdelningen
skulle förestås av laboratorer, av vilka laboratorn på röntgenlaboratoriet
skulle vara ordinarie i 22 lönegraden och de två övriga extra
ordinarie i 21 lönegraden. Den dagliga tjänstgöringstiden för samtliga dessa
nio laboratorer skulle utgöra fyra timmar. Laboratorerna skulle i likhet med
professorerna ha rätt att under vissa villkor utöva privatpraktik pa institutet
under den tid av dagen, som icke omfattades av deras tjänstgöringsskyldighet.
I de i anledning av förslaget avgivna yttrandena framfördes helt motsatta
synpunkter. Å ena sidan gjordes gällande, att löneställningen i förhållande
till tjänstgöringsskyldighetens omfattning vore för hög, och rätten att utöva
privatpraktik på institutet avstyrktes. Å andra sidan ansågs den dagliga
tjänstetiden bliva för omfattande i förhållande till förmånerna vid tjänsten.
Rätten till privatpraktik på institutet ansågs vara av tvivelaktigt eller
intet värde.
Med frångående av sitt tidigare förslag, som upptog nio laboratorstjänster
— åtta extra ordinarie i 21 lönegraden och en ordinarie i 22 lönegraden —
föreslår lärarrådet nu i stället inrättande av sex ordinarie laboratorstjänster
i 28 lönegraden och tre extra ordinarie förste assistentbefattningar i 18 lönegraden.
Av de sålunda föreslagna tjänsterna avses en laboratorstjänst och en
40
Statsutskottets utlåtande nr 173.
förste assistenttjänst för envar av institutets tre huvudavdelningar, medan
av de övriga tre laboratorstjänsterna en avses för röntgenlaboratoriet, en för
rotfyllningskliniken samt en för ortodonti- och barntandvårdsavdelningen.
För behörighet till erhållande av laboratorstjänst skulle fordras, att vederbörande
genom avlagt disputationsprov ådagalagt vetenskaplig skicklighet
för befattningen. De nya laboratorerna skulle vid sidan av sin verksamhet
såsom lärare förpliktas att för institutets räkning dagligen utöva viss tandvård
på befintligt överskottsklientel och behandla sådana fall, vilka icke
kunna överlämnas till de studerande men dock böra demonstreras för dem.
I genomsnitt skulle lärarverksamheten kräva fem timmar och tandvårdsutövningen
två timmar dagligen under läsåret. Härtill skulle komma tandvårdsutövning
under ferierna. Av skäl, som lärarrådet närmare utvecklat, skulle
laboratorerna erhålla en extrainkomst fran sin tandvårdande verksamhet i
form av viss andel av intäkterna på ifrågavarande verksamhet. Denna andel
borde enligt förslaget så avpassas, att en laborator kunde påräkna en extrainkomst
av omkring 2 000 kronor om året.
Till närmare utveckling av sitt förslag anför lärarrådet bland annat följande.
Laboratorstjänsterna pä protes-, tandkirurgiska och tandfyllmngsavdelningama.
För att undervisningen på nämnda tre avdelningar skall vara lämpligt
anordnad kräves, att den dagliga tjänstgöringen för laboratorerna är tillräckligt
omfattande. I 1942 års framställning räknade lärarrådet för vardera
laboratorn med fyra timmars daglig tjänstgöring, därav tre timmar avsåg
kursgivning och kliniktjänstgöring samt en timme tentamina och andra med
undervisningen sammanhängande uppgifter. Tiden för kursgivning och kliniktjänstgöring
kan under inga omständigheter sänkas, därest den föreslagna
organisationen i övrigt skall kunna bibehållas. En nedsättning av tiden för
övriga uppgifter kan icke heller ske, utan att undervisningen blir lidande.
En ständig tillsyn och kontroll över verksamheten, särskilt på kliniksalarna,
mäste nämligen ofrånkomligen äga rum av en befattningshavare i ansvarig
ställning. Ytterst bär givetvis avdelningsföreståndaren ansvaret för vad som
sker på avdelningen. Det är emellertid med hänsyn till hans övriga omfattande
arbetsuppgifter och begränsade arbetstid icke möjligt för honom att
ständigt personligen övervaka arbetet på avdelningen. Han behöver därför
vid sin sida någon, som närmast under honom kan utöva ifrågavarande tillsyn
och handledning. I lärarrådets tidigare förslag avsågos laboratorerna jämväl
för denna uppgift. För ändamålet fördelaktigare vore givetvis, örn denna
viktiga tillsynsverksamhet närmast under avdelningschefen finge vila på en
befattningshavare i högre ställning och med längre daglig tjänstgöringstid i
stället för på två med kortare dagligt arbete. Lärarrådets tidigare förslag inrymde
emellertid icke möjlighet därtill.
Särskilt om, såsom nu är fallet, samtliga lärartjänster utom avdelningsföreståndarnas
äro arvodestjänster och sålunda icke förenade med pensionsrätt,
äro de° band, som förena lärarna med institutet, svaga och frestelsen stor
att efter någon tids meriterande verksamhet därstädes övergå till en ekonomiskt
mera lönande privat verksamhet. Numera utgöra därjämte inspektörsbefattningarna
och lasarettstandläkartjänstema inom folktandvården en loc
-
Statsutskottets utlåtande nr 178.
41
kclse för dessa lärare. Tillräcklig hänsyn måste fästas vid angivna omständigheter
vid bestämmande av anställningsförhållandena för sådana lärare,
som avses att för alltid eller för någon längre tidsperiod vara knutna vid institutet.
Det är därvid icke endast fråga örn att göra en lämplig avvägning
mellan ifrågavarande lärare och andra statliga befattningshavare. Det gäller
i stället i första hand att tillse, att anställningsförhållandena bestämmas så,
att institutet kan förvärva och behålla lärarkrafter av den kvalitet, som kräves
för undervisningen och den fortsatta odontologiska utvecklingen. Det är
i längden icke försvarligt, att, såsom nu är fallet, flertalet laboratorstjänster
skola stå lediga i brist på kompetenta sökande. Anledningen till den nuvarande
situationen är givetvis, att gällande anställningsvillkor icke locka lämpliga
tandläkare att meritera sig till ifrågavarande befattningar. En ändring
härutinnan måste ovillkorligen komma till stånd, om institutet skall kunna
fylla sin undervisningsuppgift.
En av de i detta sammanhang viktigaste omständigheterna är den dagliga
tjänstgöringstidens längd. Sett ur ifrågavarande lärares synpunkt måste
antingen heltidsanställning beredas dem eller ock bör deras tjänstgöring begränsas
så, att den lämnar utrymme för en samtidig privatpraktik. För att
en deltidsanställning skall möjliggöra en lönande samtidig privatpraktik lia
lärarna hos lärarrådet hävdat, att en daglig tjänstgöring vid institutet av
fyra timmar icke är godtagbar. Tiden borde begränsas till tre timmar. I omfattande
utredningar lia de velat påvisa, att med hänsyn främst till de fasta
kostnaderna för en privatpraktik en till två å tre timmar begränsad daglig
privatpraktik i allmänhet icke ger något som helst överskott. Lärarrådet
är icke i tillfälle att fälla ett bestämt omdöme beträffande sistnämnda fråga.
Så många faktorer verka i det enskilda fallet i olika riktningar, att ett generellt
ställningstagande är omöjligt. Det är emellertid givet, att det ekonomiska
resultatet av en privatpraktik, där samtliga fasta kostnader skola belasta
verksamheten, blir i hög grad olika, om praktiken utövas tre eller fyra
timmar dagligen. Det är insikten härom, som föranlett lärarrådets tidigare
förslag örn rätt för laboratorerna att utöva privatpraktik på institutet och
därvid utan ersättning utnyttja den fasta utrustningen därstädes. Härmed
avsåg lärarrådet, att dessa lärares utgifter för praktiken skulle så nedbringas,
att den bleve skäligt lönande även vid en beräknad daglig praktiktid av endast
tre timmar. I sin tur skulle detta möjliggöra en ur institutets synpunkt
tillräckligt omfattande daglig lärartjänstgöring.
Då emellertid förslaget örn rätt till privatpraktik på institutet för ifrågavarande
lärare mött motstånd och de därav berörda lärarna själva icke ansett
rätten, sådan den utformats, innebära tillräckliga eller ens några förmåner,
vill icke heller lärarrådet vidhålla förslaget. Även enligt lärarrådets
mening kan det vara förenat med olägenheter (ur kontrollsynpunkt och eljest),
örn allt för mångå lärare utöva privat verksamhet inom institutet.
Lärarrådet anser sig dock icke kunna gå med på att — i samband med
att riitten till privatpraktik på institutet bortfaller — ifrågavarande laboratorers
dagliga tjänstgöringsskyldighet begränsas till tre timmar. Skälen härför
framgå av det förut anförda. Någon annan utväg måste alltså utfinnas.
I detta läge kan det måhända synas närmast till hands att bereda samtliga
ifrågavarande laboratorer heltidsanställning. Detta skulle emellertid medföra
avsevärda kostnadsökningar för staten. Med hänsyn härtill och av skäl,
som torde framgå i det följande, är lärarrådet icke för närvarande berett att
framlägga förslag därom, även om lärarrådet hyser den uppfattningen, att
42 Statsutskottets utlåtande nr 173.
läget så småningom kommer att ändras i den riktningen, att tanken kommer
att realiseras.
I stället vill lärarrådet föreslå, att på envar av institutets ifrågavarande
tre avdelningar den ena laboratorstjänsten omändras till heltidstjänst i lönegrad
A 28. För innehavaren av befattningen skulle fordras disputationsprov.
Den andra befattningen skulle alltfort vara en deltidstjänst. Med hänsyn till
den ökning av lärartimmarna på varje avdelning, som heltidstjänsten innebär,
skulle i stället denne deltidstjänstgörande lärares dagliga tjänstgöringsskyldighet
kunna begränsas i överensstämmelse med de från lärarhåll framställda
önskemålen och fastställas till tre timmar, varför möjlighet skulle finnas för
honom att utöva privatpraktik utom institutet. Beträffande anställningsförhållandena
i övrigt för denne befattningshavare, som lärarrådet anser lämpligen
böra benämnas förste assistent, vill lärarrådet framhålla följande. I
motsats till de lägre lärarbefattningama vid institutet (amanuenser och assistenter)
— vilka tjänster samtidigt äro att betrakta såsom utbildningsplatser,
avsedda att av samma person innehavas endast ett par år — böra ur undervisningens
synpunkt ombyten på förste assistenttjänsterna så mycket som
möjligt undvikas. Då det visat sig, att de med arvoden avlönade lärarna
i en ur institutets synpunkt allt för stor utsträckning utan varsel avbryta
sina anställningar för att övergå till privat verksamhet, skulle det beträffande
förste assistenterna vara av värde att anknyta dem till institutet på
ett så fast sätt, att de icke för sin egen skull utan vägande skäl lämna befattningarna.
På grund härav vill lärarrådet förorda, att de — trots den relativt
korta dagliga tjänstgöringsskyldigheten — beredas extra ordinarie
ställning samt placeras i 18 lönegraden. Den med en dylik anställningsform
förenade pensionsrätten och utsikten att, efter vederbörlig meritering, i
sinom tid vinna befordran till högre lärartjänst vid institutet skulle bidraga
till att knyta dem tillräckligt fast vid detta. Härigenom skulle på ett tidigt
stadium därför lämpliga och för vetenskaplig forskning intresserade unga
tandläkare lockas att ägna sig åt undervisning och vetenskap. Såsom kompetenskrav
för ifrågavarande förste assistenter torde böra uppställas, att de
med goda vitsord tjänstgjort såsom amanuenser och assistenter vid institutet
samt därjämte avlagt godkända undervisningsprov inför lärarrådet.
Lärarrådet återkommer härefter till tjänstgöringsförhållandena för laboratorn
i 28 lönegraden, som förutsatts skola fullgöra en daglig tjänstgöring
av sju timmar.
En omständighet av särskilt stor betydelse är, enligt lärarrådets mening,
att varje vid tandläkarinstitutet tjänstgörande lärare även utövar praktisk
tandvårdsverksamhet. Lärarrådet föreslår därför, att i ifrågavarande laboratorers
tjänstgöringsskyldighet skall ingå att för institutets räkning dagligen
utöva viss tandvård av befintligt överskottsklientel och av sådana fall, vilka
icke kunna överlämnas till behandling av de studerande men som likväl böra
demonstreras för dem. Av den dagliga arbetstiden av sju timmar för varje
laborator synes det böra räknas med att han i genomsnitt använder omkring
två timmar för dylik tandvårdsutövning. De återstående fem tjänstgöringstimmarna
böra delas mellan den honom enligt undervisningsplanen åvilande
kursgivningen och tjänstgöring på kliniksalar och i laboratorier. Tiden för
tjänstgöring på klinikerna torde därvid kunna bli tillräckligt omfattande för
att en god kontroll av de studerandes patientbehandling skall kunna vidmakthållas
och för att möjliggöra en sådan arbetsfördelning mellan avdelningsföreståndaren
och laboratorn, att en av dem alltid kan vara tillstädes
Statsutskottets utlåtande nr 173.
43
För att utöva överledningen av undervisningen på klinikerna. Därmed skulle
en anordning av stort värde lia vunnits för undervisningen. Härtill kommer,
att laboratorn, även under den tid han själv utövar tandvård, befinner sig
inom avdelningen och sålunda är tillgänglig, därest något inträffar, som bör
påkalla hans ingripande.
Den tandvård av institutets klientel, som dessa laboratorer alltså skulle
utöva, bör givetvis ske mot skälig avgift till institutet. Vid dessa avgifters
bestämmande torde de patientavgifter, som nu uttagas vid institutet, böra
läggas till grund. Med hänsyn till att det är relativt otränade och oerfarna
studerande, som utöva den nu förekommande tandvården därstädes, och att
denna därför tager avsevärt längre tid än eljest skulle vara fallet, äro nämnda
avgifter relativt låga. För den av ifrågavarande laboratorer meddelade tandvården
torde avgifterna kunna sättas icke oväsentligt högre, enligt lärarrådets
uppfattning 10 å 15 procent. Av bruttointäkterna för verksamheten
böra i första hand gäldas samtliga kostnader för förbrukningsmaterial i samband
med varje behandling. Av olika skäl synes det därjämte ofrånkomligt
att tillerkänna laboratorn en skälig andel av intäkten. Värdet såväl ur undervisningssynpunkt
som med hänsyn till statens ekonomiska vinst av verksamheten
blir i hög grad beroende av det intresse, laboratorn nedlägger å uppgiften.
Att tillskapa och vidmakthålla ett dylikt intresse hos laboratorn är
därför också ett allmänt intresse. Effektivast torde detta ske, örn laboratorn
även blir ekonomiskt intresserad av verksamheten. Även om de nu föreslagna
laboratorstjänsterna placeras så relativt högt som i lönegrad 28, blir lockelsen
för de verkligt kompetenta tandläkarna icke tillräckligt stor, därest de
icke av sin verksamhet kunna utvinna en inkomst, som överstiger lönen enligt
nämnda lönegrad. En alltför stor disproportion skulle eljest föreligga
mellan dem och de privatpraktiserande tandläkarna och — vad som synes
än allvarligare ur rekryteringssynpunkt — mellan dem och vissa tandläkare
inom folktandvården.
Efter verkställd beräkning av omfattningen av den tandvård, som en laborator
på ifrågavarande avdelningar torde kunna medhinna under en genomsnittlig
daglig arbetstid av två timmar, och den ungefärliga storleken av
därifrån inflytande intäkter, har lärarrådet stannat för, att laboratorn bör
tillerkännas minst 10 procent av bruttointäkten av sina arbeten. Härigenom
torde laboratorn komma att tillföras en inkomst av omkring 2 000 kronor om
året. Det därefter uppkommande nettot skulle tillföras statsverket såsom
inkomst. Med en enligt lärarrådets mening mycket försiktig beräkning uppskattar
lärarrådet detta statens netto till omkring 2 000 kronor örn året för
varje laborator på ifrågavarande tre avdelningar.
Sistnämnda statsinkomst skulle alltså få en relativt stor betydelse vid bedömandet
av den ekonomiska innebörden för staten av den sålunda föreslagna
organisationen av ifrågavarande laboratorstjänster. Kostnadsökningen
i förhållande till motsvarande förslag av den 16 februari 1942 skulle enligt
lärarrådets beräkningar för statsverket understiga 1 000 kronor för avdelning
eller tillhopa för ifrågavarande tre avdelningar 3 000 kronor.
Anordnandet inom tandläkarinstitutet, på sätt i det föregående föreslagits,
av en tandvårdsklinik, där ifrågavarande laboratorer bedriva tandvården,
skulle bland annat innebära, att institutet med fördel kan hållas öppet för
den tandvårdssökande allmänheten hela året. Ifrågavarande laboratorer och
under ferier för dem deras vikarier (samt i den utsträckning, som befinnes
ändamålsenligt och ekonomiskt fördelaktigt, även andra lärare vid institutet)
44
Statsutskottets utlåtande nr 173.
stå då till förfogande för att för institutets räkning dels under terminerna
mottaga förefintligt _ överskottsklientel och sådana fall, som icke lämpligen
kunna överlämnas till de studerandes behandling men ändock äro av värde
för undervisningen såsom demonstrationsobjekt, dels ock under ferierna under
sju timmar dagligen för varje lärare behandla det tandvårdssökande klientelet.
Kännedomen örn att tandvård vid varje tid av året meddelas vid institutet
kommer säkerligen i hög grad att bidraga till en ökning av patientantalet
vid institutet och därmed till större urvalsmöjligheter. En bättre
garanti vinnes för att vid varje tid tillräckligt varierande tandvårdsfall stå
till förfogande för undervisningens olika områden. Att tandbehandling vid
institutet förekommer även under ferietid, innebär vidare möjligheter till tidsvinst
för de studerande.
Ytterligare må nämnas, att den sålunda föreslagna lärartandkliniken giver
nya och värdefulla möjligheter för utbildning av tandsköterskor vid institutet.
Enligt lärarrådets mening kommer en ändrad organisation av laboratorstjänsterna
i enlighet med det nu framlagda förslaget att innebära förutsättning
för ett förbättrat läge beträffande lärarrekryteringen. Vid institutet
kommer hädanefter, därest förslaget bifalles, att finnas en serie tjänster, av
vilka de lägre skapa förutsättningar för att den unge odontologen skall kunna
vetenskapligt meritera sig och de högre äro tillräckligt förmånliga för att
eftersträvas såsom stadigvarande tjänster. Även ur dessa synpunkter synes
förslaget väl värt att genomföras.
Lärarrådet förutsätter, att den nya personalorganisationen i fråga örn
tjänsterna som laboratorer och förste assistenter — liksom även i övrigt —
skall genomföras från och med nästa budgetår. I detta sammanhang anför
lärarrådet följande.
För de nya laboratorsbefattningarna i 28 lönegraden har såsom kompetenskrav
föreslagits avlagt disputationsprov. Lärarrådet är medvetet om, att i
detta ögonblick icke så många tandläkare med denna kompetens stå till förfogande
för dessa lärarbefattningar, att tjänsterna omedelbart kunna besättas
med behöriga innehavare. Flera tandläkare, däribland lärare vid tandläkarinstitutet,
äro emellertid sysselsatta med sin vidare utbildning och så
långt komna, att de inom närmaste åren bli behöriga även till de nya laboratorstjänsterna.
Det är därjämte lärarrådets förvissning att, under förutsättning
att de nya tjänsterna omedelbart tillskapas, dessa också komma att
utgöra en stor lockelse för vetenskapligt intresserade tandläkare och läkare
att utan dröjsmål förskaffa sig erforderlig kompetens. Inom några få år torde
därför fullt kompetenta sökande till samtliga ifrågavarande laboratorstjänster
vara^ tillgängliga. Lärarrådet understryker emellertid, att förutsättning
därför måste anses vara, att definitivt beslut örn tjänsternas inrättande utan
dröjsmål meddelas. Enbart en obestämd utsikt att dylika tjänster skola inrättas
i framtiden torde icke utgöra tillräcklig lockelse för en kostbar vetenskaplig
meritering på ifrågavarande speciella områden. Härtill kommer, att
lärarrådets hela förslag beträffande personalorganisationen bygger på en utsträckning
av dessa laboratorers dagliga tjänstgöringstid. Utan en dylik utökad
tjänstgöring kommer organisationen icke att kunna fungera tillfredsställande.
Den ur mångå synpunkter betydelsefulla tandvård, som laboratorerna
avses skola utöva vid institutet, kan då ej heller komma till stånd, enär
förutsättningen därför är, att deras befattningar organiseras såsom heltidstjänster.
Med nuvarande arvoden eller enligt lärarrådets förslag den 16 feb
-
Statsutskottets utlåtande nr 173.
45
mari 1942 i fråga om lönegradsplacering är detta icke möjligt. Med hänsyn
till angivna och andra förhållanden bör alltså enligt lärarrådets mening icke
den omständigheten, att ifrågavarande nya laboratorstjänster icke omedelbart
kunna besättas med behöriga innehavare, föranleda uppskov även med tjänsternas
inrättande. I mån av behov torde tjänsterna i stället under några år
få upprätthållas med vikarier med vikariatslön. I detta sammanhang bör
också beaktas, att några av de nuvarande laboratorerna, vilka icke utan ytterligare
meritering äro behöriga till motsvarande nya laboratorstjänster, inneha
förordnanden, som även omfatta tid efter den 1 juli 1944. Lärarrådet förutsätter,
att dessa befattningshavare, därest de önska kvarstå såsom lärare vid
institutet, äro villiga att uppehålla de nya tjänsterna, intill dess desamma
kunna tillsättas med ordinarie innehavare.
Kanslern för rikets universitet yttrar i fråga örn laboratorernas tjänste- och
löneställning i huvudsak följande.
Mot de föreslagna laboratorstjänsterna ha starka erinringar framställts av
föreningen för de icke-ordinarie lärarna vid institutet i en till mig ingiven skrift.
Dessa erinringar rikta sig både mot omfattningen av den undervisning, som
skulle åligga laboratorerna, nämligen i genomsnitt fem timmar dagligen, och
mot åliggandet att utöva tandvård för institutets räkning under ytterligare två
timmar dagligen, ävensom å ferierna (frånsett semestertiden). Föreningen anser,
dels att ringa tid skulle återstå för vetenskaplig forskning, dels att de med
befattningarna förenade inkomsterna icke bleve tillfredsställande, därest hänsyn
tages till de ekonomiska förmåner, som kommunalt anställda och privatpraktiserande
tandläkare kunna bereda sig. Det förslag, som föreningen själv
framlägger, går ut på att undervisningstiden skulle minskas till fyra timmar
dagligen och att laboratorerna skulle under ytterligare tre timmar stå till förfogande
för »jourtjänst» men samtidigt äga rätt att under nämnda tre timmar
utöva privatpraktik inom institutet. Detta förslag innebär en kombination av
lärarrådets förslag från 1942 (vari föreslogs fyra undervisningstimmar jämte
rätt för laboratorerna till privatpraktik inom institutet tre timmar dagligen)
och föreliggande förslag (beträffande lönegraden).
Då jag i mitt yttrande över 1942 års förslag tillstyrkte den då föreslagna
löneställningen för laboratorerna, skedde det under den uttryckliga förutsättningen,
att de skulle beredas möjlighet att utöva privatpraktik under viss begränsad
tid inom institutet. Jag tog därvid hänsyn till betydelsen från allmän
synpunkt därav, att laboratorstjänsterna bleve tillräckligt förmånliga för att
locka kvalificerade sökande. Det är väl bekant att tandläkarbanan för närvarande
på grund av det otillräckliga antalet tandläkare i landet erbjuder yrkets
utövare mycket goda inkomster. I )et syntes då icke kunna anvisas någon annan
utväg för institutet att förvärva kompetenta krafter än att medgiva laboratorerna
en icke alltför obetydlig privatpraktik inom institutet vid sidan av deras
verksamhet som lärare. Det nu framkomna uppslaget att låta laboratorerna
fullgöra viss tandvårdande verksamhet för institutets räkning anvisar en lösning
efter helt nya linjer, vilken lösning ur allmän synpunkt förefaller synnerligen
tilltalande. De erinringar, som framförts mot det förra förslaget med dess
förutsättning av privatpraktik inom institutet, synas mig visserligen ej avgörande.
För närvarande äga professorerna rätt till sådan privatpraktik. Men det
är obestridligen att föredraga, örn laboratorerna arbeta enbart för institutets
räkning såsom nu föreslås. Även örn privatpraktikens bortfallande, trots den
gynnsamma löneställningen och den förordade extrainkomsten, medför att la
-
46
Statsutskottets utlåtande nr 173.
boratorerna icke kunna ernå fullt lika gynnsamma ekonomiska villkor som likställda
tandläkare i kommunal tjänst eller helt privatpraktiserande tandläkare,
torde det dock kunna förväntas, att vetenskapligt intresserade och kvalificerade
tandläkare skola finna laboratorstjänsterna lockande. Från kretsen av laboratorer
skulle väl ock regelmässigt professorerna komma att hämtas.
Jag måste dock uttala vissa betänkligheter med hänsyn till den begränsade
tid, som skulle stå laboratorerna till buds för vetenskaplig forskning. Det är
från denna synpunkt av stor vikt, att ferietjänstgöringen icke får alltför stora
dimensioner. Jag vill därför föreslå dels en semester av två månader, dels ock
en reduktion av den tandvårdande verksamheten mellan terminerna till samma
tid som under läsåret eller i genomsnitt två timmar dagligen. Härigenom
skulle något större möjligheter öppnas för vetenskaplig forskning.
I mitt yttrande över 1942 års förslag framhöll jag beträffande röntgenavdelningen
samt tandreglerings- och barntandvårdsavdelningen, att man borde räkna
med att frågan om inrättande av professorsbefattningar i dessa båda ämnen
kunde väntas bli aktuell inom en jämförelsevis nära liggande framtid. Föreståndarna
för dessa avdelningar borde placeras i högre lönegrad än övriga laboratorer.
Medicinalstyrelsen har i sitt yttrande över 1942 års förslag yrkat, att
de båda föreståndarna skulle likställas med föreståndarna för andra avdelningar
inom institutet. Det nu föreliggande förslaget gör ingen skillnad mellan
de olika laboratorerna. Jag vill emellertid ifrågasätta, att ifrågavarande båda
laboratorer med hänsyn till deras ställning som självständiga ledare för respektive
avdelningar tillerkännas en högre andel i inkomsten från den tandvårdande
verksamheten än övriga laboratorer.
Jag förutsätter i övrigt, att Kungl. Majit må äga fastställa omfattningen av
laboratorernas tjänstgöring och grunderna för de tilläggsinkomster, som skulle
tillflyta laboratorerna från tandvårdsutövning i institutets tjänst, så att föreskrifterna
måtte kunna vid behov anpassas efter vad erfarenheten visar vara
lämpligt.
Lärarrådet har såsom kompetenskrav för de nya laboratorsbefattningarna i
A 28 föreslagit, att vederbörande skall ha avlagt disputationsprov. Föreskriften
torde böra så formuleras att för behörighet till erhållande av dylik tjänst fordras,
att vederbörande genom avlagt disputationsprov ådagalagt vetenskaplig
skicklighet för befattningen.
Det synes osäkert, om den tilltänkta nya organisationen kan på alla punkter
träda i kraft redan den 1 juli 1944. Så t. ex. torde det knappast vara möjligt
att redan från början besätta laboratorstjänsterna med befattningshavare, som
äro i besittning av nödig vetenskaplig kompetens, eller såsom vikarier å tjänsterna
förvärva tandläkare med vetenskaplig meritering. Ej heller kan med någon
säkerhet bedömas, huruvida det låter sig göra att redan vid nämnda tidpunkt
påbörja den polikliniska tandvårdande verksamhet, som utgör förutsättningen
för att laboratorerna skola under 7 timmar om dagen utföra arbete för
institutets räkning. Det kan därför visa sig nödvändigt att under någon övergångstid
vidtaga provisoriska anordningar. Den med envar av tjänsterna förenade
undervisningsskyldigheten skulle exempelvis kunna uppehållas genom två
personer med avkortad tjänstgöringstid och i förhållande därtill minskat arvode.
I sak skulle en dylik anordning innebära, att de nya laboratorstjänster,
vilka icke kunna besättas med ordinarie innehavare eller uppehållas med vikarier,
som fylla de nya strängare kompetenskraven, sannolikt komma att under
övergångstiden uppehållas av två av de nuvarande laboratorerna med i huvudsak
oförändrad tjänstgöringsskyldighet. Det kan även tänkas, att under en
Statsutskottets utlåtande nr 173.
47
dylik övergångstid hela den med en laboratorstjänst förenade undervisningsskyldigheten
mot skäligt arvode uppdragas åt en person och den polikliniska
tandvårdande verksamheten åt en annan, intill dess laboratorstjänsten kan
tillsättas med behörig innehavare eller förordnande å densamma kan meddelas.
Med hänsyn till föreliggande extraordinära förhållanden torde vakansvikarierna
under övergångstiden böra avlönas från anslagsposten »Avlöningar till ordinarie
tjänstemän». Även på andra punkter kunna särskilda övergångsanordningar
bli nödvändiga. Jag erinrar i detta sammanhang om att några av de
nuvarande laboratorerna, vilka kanske icke utan ytterligare meritering äro
fullt kompetenta till motsvarande nya laboratorstjänster, inneha förordnanden,
som även omfatta tid efter den 1 juli 1944.1 den mån dessa icke äro villiga att
uppehålla de nya tjänsterna, intill dess desamma kunna tillsättas med ordinarie
innehavare, böra de få kvarstå under i huvudsak nu gällande anställningsförhållanden.
Under sådana omständigheter synes Kungl. Maj:t böra erhålla
befogenhet att meddela nödiga bestämmelser angående de jämkningar i organisationen,
som kunna bli nödvändiga under en övergångstid efter ingången
av juli 1944.
Universitetskanslerns, allmänna lönenämndens och statskontorets i remissyttrandena
framlagda förslag framgår av följande sammanställning.
Universitets- |
Statskontoret |
||||||
Befattninghavare |
kanslern |
Alt. I |
Alt |
II |
|||
Lönegrad |
Årslön 1 |
Lönegrad |
Årslön 2 |
Arvode |
Lönegrad |
Årslön 1 |
|
Laborator på rönt-genlaboratoriet . |
A 28 |
nötö |
C 4 |
12 000 |
10 800 |
A 28 |
11010 |
Laborator på orto-doxi- och barn-tandvårdsavd. . |
A 28 |
11 010 |
C 4 |
12 000 |
10 800 |
A 28 |
11010 |
Övriga laboratorer |
A 28 |
11 010 |
C 4 |
12 000 |
10 200 |
A 27 |
10 515 |
Utöver lön enligt löneplan skulle laboratorerna enligt kanslerns och lönenämndens
förslag äga uppbära andel i intäkterna av deras för institutets räkning
bedrivna tandvårdande verksamhet, medan statskontoret motsätter sig,
att sådan extrainkomst beredes laboratorerna, om de erhålla ordinarie anställning.
Allmänna lönenämnden har funnit det angeläget att tillse, att till laboratorsbefattningarna
endast utsåges personer, som verkligen passade för de
därmed förenade särskilda arbetsuppgifterna, och att sålunda möjlighet till
ombyte av tjänstinnehavare i förekommande fall hölles öppen. Enligt lönenämndens
mening vore därför en inplacering å löneplan C att föredraga,
varvid befattningshavarna borde tillsättas medelst förordnande på viss tid.
Såsom lämplig lönegrad ville lönenämnden föreslå C 4.
Medicinalstyrelsen föreslår inrättande av ytterligare två professurer vid
institutet.
1 Bruttolön i lägsta löneklassen; rörligt tillägg och kristillägg ej inräknade.
2 Bruttolön; rörligt tillägg och kristillägg ej inräknade.
48 Statsutskottets utlåtande nr 173.
Departementschefen har för egen del i förevarande hänseende anfört
följande.
Jag kan för närvarande icke tillstyrka medicinalstyrelsens förslag om inrättande
av ytterligare två professurer vid institutet. Såsom föreståndare för
röntgenlaboratoriet, respektive ortodoxi- och barntandvårdsavdelningen torde
i stället i enlighet med lärarrådets förslag vederbörande laborator böra fungera.
Jag förordar, att de föreslagna sex laboratorstjänsterna inplaceras i 28
lönegraden. Tjänsterna torde emellertid lämpligen böra tills vidare inrättas
såsom extra ordinarie. För behörighet till erhållande av laboratorstjänst bör
fordras, att vederbörande genom avlagt disputationsprov ådagalagt vetenskaplig
skicklighet för befattningen. Ehuru den föreslagna dagliga tjänstgöringstiden,
sju timmar, är hög med hänsyn till befattningarnas art, torde den
dock kunna godtagas i avvaktan på närmare erfarenheter. Av den dagliga
tjänstgöringstiden böra under läsåret i genomsnitt fem timmar avses för
egentlig lärarverksamhet och återstående tid för tandvårdsutövning i institutets
tjänst. Semestertiden torde i enlighet med kanslerns förslag böra bestämmas
till två månader. För att bereda laboratorerna tid till bedrivande av
vetenskaplig forskning bör lärarrådet äga medgiva, att tid, som eljest är avsedd
för tandvårdsverksamhet, må användas till sådant vetenskapligt arbete,
som av lärarrådet prövas vara av betydelse för odontologien. Med hänsyn till
rekryteringen av ifrågavarande tjänster anser jag det erforderligt, att laboratorerna
beredas extrainkomst från sin tandvårdande verksamhet i form av viss
andel av intäkterna på ifrågavarande tandvård. Det synes dock icke lämpligt,
att laboratorerna garanteras viss minimiinkomst därav utöver lön enligt löneplan
eller att extrainkomsten maximeras till visst belopp, utan ersättningen
torde böra bestämmas under hänsyntagande till det ekonomiska utfallet av
verksamheten. A id bestämmande av laboratorns på röntgenlaboratoriet och
laboratorns på ortodonti- och barntandvårdsavdelningen andel i intäkterna
från den tandvårdande verksamheten bör hänsyn tagas jämväl till deras ställning
såsom självständiga ledare för respektive avdelningar. Jag förutsätter i
övrigt, att Kungl. Majit må äga fastställa omfattningen av laboratorernas
tjänstgöring och grunderna för de tilläggsinkomster, som skulle tillflyta dem
från tandvårdsutövning i institutets tjänst, så att föreskrifterna må kunna
vid behov anpassas efter vad erfarenheten visar vara lämpligt. Därest så befinnes
ändamålsenligt och ekonomiskt fördelaktigt torde, såsom lärarrådet
förutsatt, jämväl andra lärare vid tandläkarinstitutet än laboratorerna böra
kunna på frivillighetens väg tagas i anspråk för tandvårdande verksamhet för
institutets räkning. Grunderna för den ersättning, som om så sker bör utgå till
vederbörande, torde jämväl böra bestämmas av Kungl. Majit.
Såsom nyss nämnts upptog lärarrådets tidigare förslag två laboratorer med
fyra timmars daglig tjänstgöring för envar av institutets tre huvudavdelningar,
medan förevarande förslag upptager endast en laborator för envar av
dessa avdelningar. I stället föreslås nu, att för envar av huvudavdelningarna
inrättas en befattning såsom lärare, benämnd förste assistent, i lönegraden
Eo 18. Innehavare av dylik befattning skulle enligt förslaget ha tre timmars
daglig tjänstgöring på institutet med full avlöning enligt nämnda lönegrad.
Såsom kompetenskrav för befattningarna föreslår lärarrådet väl vitsordad
tjänstgöring vid institutet såsom amanuens eller assistent samt därjämte godkända
undervisningsprov inför lärarrådet. Med hänsyn till bland annat den
korta dagliga tjänstgöringstiden finner lönenämnden övervägande skäl tala
för att ifrågavarande tre befattningshavare tills vidare avlönas med arvode.
Statsutskottets utlåtande nr 173.
49
Av liknande och andra skäl avstyrker statskontoret extra ordinarie anställning
med full lön för ifrågavarande lärare.
För egen del vill jag anföra, att det från tandläkarinstitutets sida framhålles
såsom synnerligen angeläget ur rekryteringssynpunkt, att ifrågavarande
tre lärarbefattningar inrättas såsom extra ordinarie. Jag förordar, att den
med befattningarna förenade tjänstgöringsskyldigheten på institutet utsträckes
till att omfatta i genomsnitt tre och en halv timme per dag eller sålunda
i genomsnitt 21 timmar per vecka. I betraktande av det arbete utöver tjänstgöringen
på institutet, som är förenat med tjänsterna i deras egenskap av lärarbefattningar,
synes, örn så sker, betänkligheter av principiell natur icke
föreligga mot att tjänsterna inrättas såsom extra ordinarie i 18 lönegraden med
full avlöning enligt nämnda lönegrad. Under åberopande av vad jag sålunda
anfört tillstyrker jag, att tre befattningar som lärare i lönegraden Eo 18 inrättas.
Befattningshavarna torde lämpligen böra benämnas avdelningstandläkare.
För behörighet till dessa befattningar torde böra krävas väl vitsordad
tjänstgöring vid institutet eller därmed jämförbar meritering samt godkända
undervisningsprov inför lärarrådet.
Såsom kanslern framhållit, synes det knappast vara möjligt att redan från
början besätta laboratorstjänsterna med befattningshavare, som äro i besittning
av erforderlig vetenskaplig kompetens, eller såsom vikarier på tjänsterna
förvärva tandläkare med vetenskaplig meritering. Ej heller kan med någon
säkerhet bedömas, huruvida det låter sig göra att redan vid nämnda tidpunkt
påbörja den polikliniska tandvårdande verksamhet, som utgör förutsättning
för att laboratorerna skola under 7 timmar om dagen utföra arbete för institutets
räkning. Det kan därför visa sig nödvändigt att under någon övergångstid
vidtaga provisoriska anordningar i av kanslern antydd riktning för uppehållande
av laboratorstjänsterna. Såsom kanslern vidare erinrat, inneha några
av de nuvarande laboratorerna, vilka kanske icke utan ytterligare meritering
äro fullt kompententa till motsvarande nya laboratorstjänster, förordnanden,
som omfatta tid efter den 1 juli 1944. I den mån dessa icke äro villiga att
uppehålla de nya tjänsterna, intill dess dessa kunna tillsättas, torde de böra
få kvarstå under i huvudsak nu gällande anställningsförhållanden. Kostnaderna
för deras liksom för vakansvikariernas avlönande torde böra bestridas
från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Denna
anslagspost torde med hänsyn härtill böra övergångsvis upptagas med förslagsvis
betecknat belopp, vilket icke bör få överskridas utan Kungl. Maj:ts
medgivande. Storleken av den vikariatsersättning, som bör utgå för uppehållande
av de nya laboratorstjänsterna, torde i varje särskilt fall böra underställas
Kungl. Maj:ts prövning. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t skall
äga meddela erforderliga bestämmelser angående de jämkningar i organisationen,
som kunna bliva nödvändiga under en övergångstid efter ingången av
juli 1944.
I fråga örn de föreslagna assistent- och amanuensbefattni ngarna
tillstyrker departementschefen lärarrådets förslag nied den ändringen,
att antalet assistenter föreslås utökat med två, avsedda för protesrespektive
tandfyllningsavdelningen. Den dagliga tjänstgöringsskyldigheten
föreslås till tre timmar eller en halv timme mera än för närvarande.
I fråga örn sköterske- och b iträ despers o nalén anför departementschefen
följande.
Bihang till riksdagens protokoll 19W- G sami. Nr lil—17 S.
i
50
Statsutskottets utlåtande nr 173.
I likhet med myndigheterna tillstyrker jag, att de två i lönegraden Eo 7
placerade, sköterskorna, vilka tjänstgöra såsom avdelningssköterskor på protesavdelningen
respektive tandfyllningsavdelningen, upptagas på ordinarie
stat i lönegraden A 7. Dessa sköterskor liksom den på tandkirurgiska avdelningen
tjänstgörande, i personalförteckningen såsom sjuksköterska betecknade
avdelningssköterskan torde i nämnda förteckning böra upptagas under benämningen
avdelningssköterskor. Förslaget om uppflyttning från lönegraden
Eo 6 till Eo 7 av den såsom avdelningssköterska på röntgenlaboratoriet tjänstgörande
sköterskan, vilken enligt vad jag inhämtat innehar sjuksköterskekompetens,
anser jag mig böra biträda. Likaså tillstyrker jag, att en avdelningssköterskebefattning
inrättas på ortodonti- och barntandvårdsavdelningen.
Befattningen, för vilken bör krävas sjuksköterskekompetens, torde tills
vidare böra hänföras till lönegraden Ex 7.
För närvarande äro vid tandläkarinstitutet anställda fem tandsköterskor
med pjacering i lönegraden Eo 6 och två timavlönade tandsköterskor. Enligt
lärarrådets förslag, som biträtts av kanslern och lönenämnden, bör antalet
tandsköterskebefattningar utökas till tolv, samtliga med placering i lönegraden
Eo 6. Statskontoret, som förordar att biträdespersonalen tills vidare, i
den° mån den nyanställes i samband med utvidgningen av institutet, endast
erhåller extra anställning, anser tandsköterskorna böra placeras högst i 4
lönegraden. Mot den föreslagna utökningen av antalet tandsköterskebefattningar
finner jag ej anledning till erinran. Jag anser mig emellertid icke kunna
tillstyrka, att tandsköterskebefattningarna inplaceras högre än i 5 lönegraden.
De nuvarande fem befattningarna i lönegraden Eo 6 torde därför i mån
av inträffande ledighet böra nedflyttas till 5 lönegraden. Av de ytterligare
erforderliga sju tandsköterskebefattningarna torde en böra upptagas såsom
extra ordinarie och de övriga sex såsom extra befattningar.
Enligt lärarrådets förslag skulle de nuvarande tre kontrollantbiträdena och
de två tekniska biträdena, vilka nu åtnjuta arvoden av 3 200 kronor, erhålla
extra ordinarie anställning i 4 lönegraden samt befattningen som biträde på
röntgenlaboratoriet, vilken är förenad med ett arvode av 1 950 kronor, ersättas
med en befattning såsom tekniskt biträde i 4 lönegraden. Lärarrådet har
uttalat, att kontrollantbiträdena och de tekniska biträdena lämpligen borde
placeras i 6 lönegraden men att lärarrådet på grund av rådande allmänna
förhållanden velat begränsa sig till att föreslå deras placering i 4 lönegraden.
T yttrande över 1942 års förslag uttalade lönenämnden, att nämnden för sin
del intet hade att erinra mot att kontrollantbiträdena — lämpligen under ändrad
benämning av kontrollbiträden — och de tekniska biträdena i den utsträckning,
som föreslagits, erhölle extra ordinarie anställning och inplacerades
i 4 lönegraden. I sitt yttrande över 1943 års förslag framhåller lönenämnden
emellertid, att beskaffenheten av de göromål, som åvila kontrollbiträdena
och de tekniska biträdena, otvivelaktigt är sådan, att en placering i 6
lönegraden är befogad, och finner sig därför nu böra tillstyrka en sådan placering.
Förslaget att bereda de nuvarande tre kontrollantbiträdena, vilka
lämpligen torde böra benämnas kontrollbiträden, och de två tekniska biträdena
extra ordinarie anställning, vilket förslag lämnats utan erinran av myndigheterna,
anser jag mig böra biträda. Jag tillstyrker likaså förslaget om inrättande
av en befattning såsom tekniskt biträde i stället för den nu med
arvode .förenade befattningen såsom biträde på röntgenlaboratoriet. Denna
befattning torde böra inrättas såsom extra. I likhet med vad jag föreslagit
beträffande tandsköterskebefattningarna förordar jag, att nu ifrågavarande
Statsutskottets utlåtande nr 173. 51
befattningar såsom kontrollbiträden och tekniska biträden inplaceras i 5 lönegraden.
I likhet med myndigheterna tillstyrker jag förslaget om inrättande av en
befattning såsom kliniskt biträde på tandfyllningsavdelningen. Befattningen,
som av lärarrådet föreslagits inplacerad i lönegraden Eo 4, torde böra inrättas
såsom extra och upptagas i 5 lönegraden.
Enligt lärarrådets förslag skulle på envar av tandläkarinstitutets tre huvudavdelningar
inrättas en skrivbiträdesbefattning i lönegraden Eo_2. I likhet
med myndigheterna tillstyrker jag, att tre skrivbiträdesbefattningar inrättas.
Befattningarna torde för närvarande böra placeras i lönegraden Ex 2.
Såsom kanslern föreslagit, böra ifrågavarande befattningshavare räknas såsom
tillhörande den gemensamma kanslipersonalen.
I detta sammanhang vill jag framhålla, att jag finner det lämpligt med
hänsyn till befordringsgången för sköterske- och biträdespersonal vid institutet,
att lärarrådet bemyndigas utbyta ledigblivande ordinarie eller extra ordinarie
befattning, som är knuten till en avdelning, mot icke-ordinarie eller
ordinarie befattning av samma slag vid annan avdelning.
Till stöd för det i motionen II: 469 framställda yrkandet, avseende tandsköterskornas,
kontrollbiträdenas och de tekniska biträdenas löneställning,
har anförts följande.
Tandsköterskorna, vilka förut åtnjutit avlöning i form av arvoden, erhöllo
extra ordinarie anställning med placering i 6 lönegraden år 1938 på förslag
av vederbörande departementschef. De skäl, som då motiverade deras inplacering
i denna lönegrad, föreligga allt fortfarande. Kompetensfordringarna
äro desamma, och tandsköterskornas arbetsuppgifter ha icke minskats vare
sig kvalitativt eller kvantitativt utan avsevärt ökats. Det kan under dessa
förhållanden icke vara rimligt att nedflytta befattningarna, i synnerhet som
förslaget i fråga om högre befattningar snarare giver uttryck för benägenhet
att förbättra de anställdas löneställning än att försämra den.
I fråga om kontrollantbiträdena och de tekniska biträdena har institutets
lärarråd tidigare gång efter annan gjort framställning om dessa tjänsters överförande
till extra ordinarie stat med placering i 6 lönegraden. Dessa lärarrådets
framställningar ha tillstyrkts av kanslern för rikets universitet. I sitt
den 16 februari 1942 avgivna yttrande och förslag rörande de förändringar
i tandläkarinstitutets organisation m. m., vilka må anses påkallade, har lärarrådet
förklarat sig fortfarande anse, att kontrollantbiträdena och de tekniska
biträdena lämpligen borde placeras i 6 lönegraden, men att lärarrådet på
grund av rådande allmänna förhållanden velat begränsa sig till att föreslå
deras placering i 4 lönegraden, och denna placering har bibehållits i 1943 års
förslag. Lönenämnden framhåller emellertid i sitt yttrande över sistnämnda
förslag, att beskaffenheten av de göromål, som åvila kontrollbiträdena och
de tekniska biträdena, otvivelaktigt är sådan, att en placering i 6 lönegraden
är befogad, och finner sig därför böra tillstyrka en sådan placering.
Kontrollantbiträdena äro utbildade tandsköterskor. Deras arbete är krävande
och av största betydelse för patient skö tseln.å institutet, vilket lärarrådet
också betonar i sina förenämnda framställningar örn dessa biträdens
överförande till extra ordinarie stat. De handhava dels patientkontrollen och
föra för detta ändamål dubbelt kortsystem dels över samtliga tjänstgörande
kandidater och dels över alla av dessa behandlade patienter. I deras arbete
ingår bland annat att föra anteckningar örn patienternas intagning och ut
-
52
Statsutskottets utlåtande nr 173.
gång samt arten av varje behandling, att träffa uppgörelser om tid för behandlingar
samt att mottaga klagomål och verkställa därav föranledda utredningar.
De tekniska biträdena ha sitt arbete förlagt till röntgenlaboratoriet och
tandfyllnadsavdelningen. Biträde å röntgenlaboratoriet måste givetvis äga
utbildning för och vana vid dylikt arbete, och det är uppenbart att en placering
i 5 lönegraden är för låg för befattningshavare med det arbete och
de förutsättningar, som här krävas. Även av det tekniska biträdet å tandfyllnadsavdelningen
fordras en utbildning och ett arbete av så speciell och
ansvarsfull art, att det bör berättiga till en högre löneställning än den föreslagna.
En sådan lönegradsplacering som den föreslagna skulle för samtliga här
avsedda befattningshavare, tandsköterskor, kontrollbiträden och tekniska
biträden, vilka dock fullgöra krävande och för institutet viktiga arbetsuppgifter,
innebära ett underkännande av deras arbete. Placering i lönegraden
Eo 6, i överensstämmelse med tandsköterskornas nuvarande placering, lärarrådets
tidigare yttranden och lönenämndens senaste uttalande, synes oss vara
den lägsta tänkbara för dem alla.
I fråga örn de övriga personalfrågor, som upptagits i lärarrådets
förslag, anför departementschefen följande.
I likhet med kanslern och lönenämnden biträder jag förslaget om anställande
av en tandtekniker med årsarvode av 7 200 kronor.
Förslaget om anställande av ett reparatörsbiträde med ett arvode av 3 200
kronor för år har icke föranlett erinran från myndigheternas sida. Jag biträder
detsamma.
Från den under tandläkarinstitutets omkostnadsanslag upptagna delposten
till institutets vetenskapliga laboratorium har under en följd av år utgått ersättning
till en preparatris. Lärarrådet föreslår nu inrättande av en befattning
såsom preparatris vid nämnda laboratorium i lönegraden Eo 7. I likhet
med myndigheterna biträder jag förslaget om inrättande av en befattning av
ifrågavarande slag. Befattningen torde dock tills vidare böra upptagas såsom
extra befattning.
Den av lönenämnden föreslagna omregleringen av befattningen såsom vaktmästare,
tillika portvakt, vid institutet kan jag för närvarande icke tillstyrka.
Däremot anser jag mig böra förorda av lärarrådet föreslagen höjning av arvodet
vid befattningen från 3 500 kronor till 3 800 kronor.
Tandläkarinstitutets inspektor äger nu i denna egenskap uppbära ett årligt
arvode av 1 700 kronor samt dessutom såsom ordförande i examensnämnden
för tandläkarkandidatexamen viss del av inflytande examensavgifter,
dock högst 1 200 kronor för läsår. Enligt lärarrådets av kanslern och lönenämnden
biträdda förslag bör ökad ersättning beredas inspektor genom höjning
av maximigränsen för den honom tillkommande andelen av examensavgifterna.
Statskontoret åter föreslår, att inspektors arvode i sin helhet uppföres
på arvodesstaten med (1 700 -f- 1 200 —) 2 900 kronor samt att examensavgifterna
i stället tillföras inkomsttiteln Inkomster vid tandläkarinstitutet.
Jag är icke beredd att nu förorda bifall till den av statskontoret sålunda
föreslagna omregleringen. I samband med de ändringar i gällande stadga
för tandläkarinstitutet, som framdeles böra vidtagas med hänsyn till institutets
omorganisation, torde Kungl. Majit vilja taga under övervägande frågan
örn höjning av maximigränsen för inspektors andel i examensavgifterna.
Statsutskottets utlåtande nr 173. 53
Någon höjning av det till sekreteraren vid tandläkarinstitutet nu utgående
arvodet, 2 800 kronor för år, anser jag mig icke kunna för närvarande tillstyrka.
Det av departementschefen här framlagda förslaget till omorganisation
av tandläkarinstitutet innebär icke en lösning av de organisationsproblem,
som med hänsyn till tandläkarutbildningens kvalitet och andra förhållanden
föreligga, utan tager närmast sikte på sådana frågor, som stå i mer eller
mindre direkt samband med den beslutade utökningen av institutets examinationskapacitet.
Vad beträffar spörsmålet om en mera djupgående omläggning
av tandläkarundervisningens organisation och därmed sammanhängande
utbildnings- och lokalfrågor har Kungl. Majit genom beslut den 18 februari
1944 bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla särskilda
sakkunniga för verkställande av utredning i ärendet. I yttrande till statsrådsprotokollet
nyssnämnda dag framhöll departementschefen bland annat,
att den första huvuduppgiften för de sakkunniga borde vara att bilda sig
en så vitt möjlig säker uppfattning av behovet, nu och i överskådlig framtid,
av tandläkare icke blott för folktandvården, utan även för skoltandvård,
militärtandvård etc. samt för privattandvården. De sakkunnigas andra huvuduppgift
skulle vara att ägna undervisningsplanerna vid tandläkarinstitutet
en allmän översyn och granskning. Vid övervägandet av undervisningens
organisation borde de sakkunniga även uppmärksamma, huru demonstration
av kliniskt material lämpligen skulle kunna anordnas för de studerande. Särskilt
när det gällde en för tandläkarinstitutets studerande avsedd undervisning
i internmedicin och pediatrik — framhåller departementschefen — kunde
en närmare anknytning till ett undervisningssjukhus komma att framstå såsom
nödvändig. Vidare borde de sakkunniga överväga, vilka organisatoriska åtgärder
som lämpligen borde vidtagas för att åt tandläkarutbildningen giva en
fullt högskolemässig karaktär med beaktande jämväl av forskningens intressen.
Departementschefen har härjämte ansett, att de sakkunniga borde till
allsidig undersökning upptaga även frågan om tandläkarundervisningen lämpligen
borde uppdelas på två skilda institutioner. I detta sammanhang har
departementschefen erinrat örn de ovannämnda vid årets riksdag väckta
likalydande motionerna I: 45 och II: 85, vari hemställts om utredning angående
upprättande av ett nytt tandläkarinstitut i anslutning till universitetet
i Lund. Oavsett vilket resultat de sakkunniga komme till i fråga örn antalet
läroanstalter för tandläkarutbildningen borde de ägna särskild uppmärksamhet
åt frågan örn säkerställandet av patienttillgången för undervisningen.
Ytterligare borde de sakkunniga i sammanhang med frågan örn den egentliga
tandläkarutbildningen undersöka behovet av en statlig utbildning av tandsköterskor
och tandtekniker, vilken fråga jämväl berörts i nyssnämnda motioner
1:45 och 11:85. Slutligen framhåller departementschefen, att vare sig
de sakkunniga komme att stanna för att föreslå en eller tva undervisningsanstalter
borde de uppdraga riktlinjerna för ett nybyggnadsprogram, varvid
TJUkottet.
54
Statsutskottets utlåtande nr 173.
särskild uppmärksamhet borde ägnas frågorna om den lämpliga anknytningen
till ett undervisningssjukhus och örn en för patienttillgångens säkerställande
ändamålsenlig lokalisering. Utskottet har med hänsyn till vad i motionerna
1:45 och II: 85 anförts och hemställts ansett sig böra lämna ovanstående
orienterande redogörelse för de av departementschefen angivna direktiven
för de sakkunnigas utredningsuppdrag. Härav framgår, att de i motionerna
berörda spörsmålen höra till de frågor, som det ålagts de sakkunniga att utreda.
På grund härav anser utskottet anledning saknas för riksdagen att i
skrivelse till Kungl. Majit göra framställning i motionernas syfte. Utskottet
förväntar emellertid, att ifrågavarande utredning bedrives med största möjliga
skyndsamhet. Med vad sålunda anförts torde motionerna I: 45 och II: 85
få anses besvarade.
Vad härefter beträffar de i förevarande proposition av departementschefen
framställda förslagen synes det uppenbart, att en av de viktigaste frågorna
med avseende å tandläkarinstitutets personalorganisation gäller laboratorernas
ställning. Utskottet är ense med departementschefen örn att vederbörande
genom avlagt disputationsprov bör ha ådagalagt vetenskaplig skicklighet för
befattningen.
Departementschefen har ansett, att de föreslagna sex laboratorstjänsterna
tills vidare böra inrättas såsom extra ordinarie i 28 lönegraden. Utskottet anser
det tveksamt om man med denna löneplacering kan vinna en tillfredsställande
rekrytering av ifrågavarande betydelsefulla befattningar. Det torde
emellertid enligt utskottets mening böra ankomma på ovannämnda sakkunnigutredning
att till omprövning upptaga jämväl denna fråga och härvid
överväga om befattningarna böra vara ordinarie och upptagas å löneplanen
A eller på sätt allmänna lönenämnden förordat såsom förordnandetjänster å
löneplan C. I avvaktan på att resultatet av denna undersökning föreligger har
utskottet ansett sig böra biträda departementschefens förslag beträffande
laboratorernas löneställning.
Departementschefen har framhållit, att den föreslagna dagliga tjänstgöringstiden
för laboratorerna, sju timmar, visserligen vore hög med hänsyn till
befattningarnas art, men dock kunde godtagas i avvaktan på närmare erfarenhet.
Av denna tid skola under läsåret i genomsnitt fem timmar avses för
egentlig lärarverksamhet och två timmar för tandläkarvårdsutövning i institutets
tjänst. För att bereda laboratorerna, tid även till bedrivande av vetenskaplig
forskning har departementschefen förordat, att lärarrådet bör äga
medgiva, att tid, som eljest är avsedd för tandvårdsverksamhet. må användas
till sådant vetenskapligt arbete, som av lärarrådet prövas vara av betydelse
för odontologien. I anslutning till den uppfattning, varåt departementschefen
givit uttryck, vill utskottet för sin del uttala, att en tjänstgöringstid av den
omfattning, som här förordats, synes vara hög och dessutom torde sakna
motsvarighet på andra jämförbara områden. I förevarande fall åligger det
nämligen laboratorerna att under fem timmar dagligen meddela undervisning
Statsutskottets utlåtande nr 173.
55
i form av dels praktisk handledning av de studerande, dels ock föreläsningar
och demonstrationer. Utskottet utgår ifrån att Kungl. Maj:t vid bestämmandet
av omfattningen av laboratorernas tjänstgöring beaktar dessa omständigheter
och närmare överväger huruvida det ur olika synpunkter kan befinnas
skäligt och önskvärt att generellt eller i vissa fall vidtaga en reduktion
av den föreslagna dagliga tjänstgöringstidens längd.
Enligt utskottets mening synes det i hög grad angeläget, att möjligheter
beredas laboratorerna till vetenskaplig forskningsverksamhet. För stimulerande
av en dylik verksamhet anser utskottet det lämpligt, att laboratorerna
komma i åtnjutande av ersättning från den tandvårdande verksamheten även
under tid, som av dessa enligt lärarrådets medgivande användes för vetenskapligt
arbete.
Departementschefen har framhållit, att det med hänsyn till kravet på avlagt
disputationsprov knappast torde vara möjligt att redan från början besätta
laboratorstjänsterna med befattningshavare, som äro i besittning av
erforderlig vetenskaplig kompetens, eller såsom vikarier på tjänsterna förvärva
tandläkare med vetenskapliga meriter. Utskottet anser det därför nödvändigt,
att sådana övergångsanordningar vidtagas, att tjänsterna om så
visar sig erforderligt kunna uppehållas av de nuvarande laboratorerna med
bibehållande av gällande anställningsförhållanden.
Utskottet tillstyrker departementschefens förslag örn inrättande å en var
av institutets tre huvudavdelningar av en befattning såsom avdelningstandläkare
i lönegraden Eo 18.
Enligt departementschefens förslag skola tandsköterskebefattningarna liksom
befattningarna såsom kontrollbiträden och tekniska biträden placeras
i 5 lönegraden och till följd härav de nuvarande fem befattningarna som tandsköterskor
i lönegraden Eo 6 i mån av inträffande ledighet nedflyttas till
5 lönegraden. Utskottet får framhålla, att tandsköterskorna erhöllo sin placering
i 6 lönegraden så sent som år 1938. Med hänsyn till deras utbildning
samt arten och omfattningen av deras arbetsuppgifter anser utskottet i likhet
med vad i motionen II: 469 gjorts gällande att en placering i 6 lönegraden
alltjämt synes motiverad. Utskottet tillstyrker alltså en dylik löneplacering.
I enlighet med vad departementschefen förordat böra av de föreslagna tolv
tandsköterskebefattningarna sex upptagas såsom extra ordinarie och sex
såsom extra befattningar.
På de skäl som anförts av allmänna lönenämnden och ytterligare framhävts
i ovannämnda motion II: 469 har utskottet funnit att jämväl de föreslagna
sex befattningarna såsom kontrollbiträden och tekniska biträden böra
placeras i 6 lönegraden. Det tekniska biträdet på röntgenlaboratoriet torde i
enlighet med vad departementschefen föreslagit böra inrättas såsom extra
medan de övriga här ifrågavarande tjänsterna böra givas extra ordinarie ställning
Emot
vad departementschefen i övrigt föreslagit med avseende å personal -
56
Statsutskottets utlåtande nr 173.
organisationen vid tandläkarinstitutet har utskottet icke funnit anledning
till annan erinran än att utskottet ifrågasätter huruvida personal med erforderliga
kvalifikationer kan erhållas för rekrytering av de tre skrivbiträdesbefattningarna
med den för dem angivna låga löneplaceringen i lönegraden
Ex 2.
2. Arvoden åt vissa lärare vid karolinska institutet.
Första årets tandläkarstudier äro helt förlagda till karolinska institutet,
varest vid slutet av andra terminen tandläkarkandidatexamen normalt avlägges
av de studerande. Undervisningen lämnas i form av kurser, vilka givas
av vissa av kanslern för ändamålet förordnade lärare vid karolinska institutet.
I olikhet med vad som är fallet under studierna för tandläkarexamen erlägga
de studerande icke terminsavgifter till institutet utan i stället avgifter till
kursgivarna, varav dock en mindre del utgör institutionsavgifter. En undervisningskurs
i kirurgi gives första årets studerande för tandläkarexamen
(d. v. s. andra årets tandläkarstuderande). Jämväl denna kurs gives mot särskild
avgift till läraren.
Lärarrådet föreslår, att nämnda kursavgifter skola ersättas med terminsavgifter
och lärarna i stället tillerkännas fasta arvoden.
Ifrågavarande förslag har lämnats utan erinran av kanslern, statskontoret
och allmänna lönenämnden.
Medicinalstyrelsen framhåller, att förslaget innebure en höjning av studiekostnaderna.
Avgifterna till institutet under första studieåret vore nämligen
avsevärt högre än däremot svarande kursarvoden enligt nuvarande ordning.
Medicinalstyrelsen ansåge sig icke kunna biträda lärarrådets förslag om ytterligare
förhöjning av studiekostnaderna utan vidhölle sin tidigare uppfattning,
att terminsavgifterna måste väsentligt nedbringas.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
o I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna tillstyrker jag, att de nu utgående
avgifterna för de teoretiska kurserna för tandläkarkandidatexamen
och för kursen i kirurgi för tandläkarexamen avskaffas och ersättas med terminsavgifter.
Vid bifall härtill böra lärarna tillerkännas bestämda arvoden,
som torde böra utgå från den under tandläkarinstitutets avlöningsanslag
uppförda anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t. Mot de av lärarrådet föreslagna arvodesbeloppen, vilka tillsammans
uppgå till 31 500 kronor, har jag i likhet med myndigheterna icke
funnit anledning till erinran. Till de institutioner vid karolinska institutet,
där undervisning för blivande tandläkare meddelas, har hittills utgått ersättning
med 5 kronor för elev och kurs från omförmälda kursavgifter. I fortsättningen
torde motsvarande ersättning böra utgå från en särskild under tandläkarinstitutets
omkostnadsanslag uppförd, förslagsvis betecknad anslagspost
till »Vissa ersättningar». Utgifterna under denna anslagspost torde kunna
beräknas komma att uppgå till omkring 3 600 kronor för år. Statsverkets
årliga utgifter för ifrågavarande kurser torde sålunda komma att uppgå till
(31 500 -f- 3 600 =) 35 100 kronor. Avgifterna för ifrågavarande kurser upp
-
Statsutskottets utlåtande nr 173.
57
gå nu till sammanlagt 330 kronor för varje elev. Med hänsyn till vad medicinalstyrelsen
anfört förordar jag, att terminsavgifterna för studierna till
tandläkarkandidatexamen fastställas till 150 kronor per termin i stället för
av lärarrådet föreslagna 200 kronor för termin. Vid bifall härtill kan statsverkets
årliga inkomster av terminsavgifter från första årets tandläkarstuderande
vid ett elevantal av 120 beräknas till (120 X 300 =) 36 000 kronor i
stället för av lärarrådet beräknade 48 000 kronor.
Departementschefens ifrågavarande förslag har icke givit utskottet anledning
till erinran.
3. Tandläkarinstitutets lokalfråga.
Tandläkarinstitutet är inrymt i östra delen av en staten tillhörig byggnad
i kvarteret Grönlandet norra. Byggnaden i övrigt disponeras av bland andra
medicinalstyrelsen och statens rättskemiska laboratorium.
1943 års riksdag anvisade på förslag av Kungl. Maj:t ett anslag av 755 000
kronor till om- och tillbyggnad av institutets lokaler, avseende bland annat
påbyggande av gårdshuset i nämnda fastighet med en våning. Byggnadsstyrelsen
fann emellertid vid fortsatta undersökningar, att grundförhållandena
under gårdsbyggnaden i kvarteret Grönlandet norra äro så dåliga, att
den projekterade påbyggnaden av detta hus icke var tillrådlig. I stället utarbetade
den av byggnadsstyrelsen anlitade arkitektbyrån — Ragnar Östbergs
byrå — förslag till påbyggnad av en annan del av samma fastighet, nämligen
den mot Holländargatan vettande östra längan. Kostnaderna för detta reviderade
byggnadsförslag ha uppskattats till 960 000 kronor, vilket belopp inkluderar
dels kostnader, 50 000 kronor, för en möjligen erforderlig grundförstärkning,
dels ock tillägg för prisstegring.
Under ritningsarbetets gång framfördes därjämte från tandläkarinstitutets
sida behov av ökade lokaler, bland annat för den av lärarrådet nu föreslagna
mottagningscentralen vid tandläkarinstitutet för patienter. Dessa mottagningslokaler
för allmänheten skulle kunna inredas i befintliga personalbostäder
i östra längan mot Holländargatan av fastigheten kvarteret Grönlandet
norra. De på dessa ändringsarbeten belöpande kostnaderna ha beräknats till
cirka 30 000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen kan den av riksdagen i fjol
beslutade ombyggnaden av tandläkarinstitutets lokaler inom kvarteret Grönlandet
norra i Stockholm ej genomföras till den beräknade kostnaden av
755 000 kronor. Fortsatta tekniska undersökningar, som byggnadsstyrelsen
vidtagit för fullgörandet av det åt styrelsen lämnade uppdraget att ombesörja
byggnadsarbetena, ha nämligen givit vid handen, att grundförhållandena
inom fastigheten göra en viss omläggning av byggnadsprogrammet nödvändig.
Härigenom och till följd av inträffade prisstegringar uppkommer en merkostnad.
Storleken av denna kan emellertid ännu ej med säkerhet angivas,
Utskottet.
58
Statsutskottets utlåtande nr 173.
enär det först under byggnadsarbetets fortgång kan fastställas, huruvida
grundförstärkningar tarvas även vid ett genomförande av den modifierade
planlösningen. Måste dylika förstärkningsarbeten vidtagas, torde kostnadsökningen,
inklusive tillägg för hittills förekommen prisstegring, kunna beräknas
till cirka 200 000 kronor; om icke, kan merkostnaden förväntas stanna
vid omkring 150 000 kronor.
Denna fördyring av ombyggnadsföretaget har givetvis framkallat betänkligheter
och aktualiserat den redan tidigare framförda tanken på att i stället
omedelbart lösa institutets lokalfråga genom nybyggnad. Samtidigt som
byggnadsstyrelsen föreslagit en utredning i sådant syfte har styrelsen i samarbete
med institutets lärarråd undersökt möjligheterna att genom mindre
kostsamma provisoriska åtgärder för de närmaste åren tillgodose institutets
lokalbehov. Vid prövningen av denna utväg har emellertid visat sig, att
möjligheten härtill måste anses alltför oviss. Om plats skall kunna beredas
åt det växande antalet studerande, måste nämligen institutet senast
den 1 januari 1947 antingen ha inflyttat i en helt ny byggnad eller också
disponera samtliga de lokaler, som kunna ställas till förfogande genom den
beslutade omfattande ombyggnaden i kvarteret Grönlandet norra. Skulle
institutets lokalfråga vid den angivna tidpunkten icke vara ordnad enligt
ettdera av dessa alternativ, måste intagningen av studerande kraftigt beskäras,
varvid framför allt folktandvårdens fortsatta rekrytering skulle äventyras.
Vid övervägandet av alternativet att föreslå riksdagen att med upphävande
av fjolårets beslut anslå medel för en nybyggnad framkom, att stor
risk måste anses föreligga för att nybyggnaden icke skulle hinna slutföras
inom den nyssnämnda tidsfristen. Utarbetandet av nybyggnadsprogrammet
måste nämligen föregås av en serie delvis mycket komplicerade undersökningar.
Sålunda måste utredas, dels för hur många studerande ett nytt
institut bör byggas, dels hur undervisningen bör bedrivas, dels vilken personalorganisation
som erfordras, dels hur institutet skall förläggas för att tillförsäkras
tillgång till patienter i erforderlig utsträckning. Till omprövning
måste även upptagas frågan, huruvida tandläkarutbildningen bör bedrivas
vid ett institut eller uppdelas på tvenne dylika.
Med hänsyn till nu angivna förhållanden beslöt Kungl. Maj:t den 8 januari
1944, att ombyggnadsföretaget skulle fullföljas i enlighet med riksdagens
beslut och med iakttagande av de föreslagna jämkningarna. Vid detta ståndpunkttagande
beaktades, att ombyggnaden, jämväl med den numera konstaterade
merkostnaden, kan vid en jämförelse med en nybyggnad anses ekonomiskt
försvarlig, även om de ändrade lokalerna komma att utnyttjas för
tandläkarinstitutets räkning under blott ett relativt begränsat antal år. Det
bör också framhållas, att den nya planlösningen innefattar flera påtagliga förbättringar
i förhållande till den tidigare. Sålunda vinnes ett betydligt större
utrymme nyttig golvyta, och belysningsförhållandena bli avgjort bättre. Det
synes icke osannolikt, att de nya utrymmen, som ernås enligt de senast uppgjorda
ritningarna, skola kunna tagas i anspråk för andra ändamål, örn tandläkarinstitutet
i en framtid flyttar från kvarteret Grönlandet norra. Tillbyggnaden
enligt det reviderade programmet kan därför, i motsats till vad
fallet var med de enligt det tidigare projektet nytillkommande utrymmena,
komma att representera ett visst om ock begränsat ekonomiskt värde även vid
en ändrad disposition av fastigheten.
För egen del är jag fullt medveten om, att institutets lokalfråga icke är
löst genom denna ombyggnad, utan att förberedelser böra inom en nära fram
-
Statsutskottets utlåtande nr 173.
59
tid träffas för att en nybyggnad för institutet skall vid lämplig tidpunkt
kunna komma till stånd. Därför Ilar jag ansett, att även detta spörsmål bör
ingå bland arbetsuppgifterna för den sakkunnigkommitté, som vid bifall till
min denna dag gjorda hemställan kommer att tillsättas för att verkställa
utredning rörande tandläkarutbildningens ordnande och därmed sammanhängande
frågor.
Vid mitt ställningstagande i det föregående till de organisatoriska spörsmålen
vid institutet har jag tillstyrkt, att en central mottagning i enlighet
med lärarrådets förslag anordnas för patienterna. I de reviderade ritningarna
för ombyggnaden ha lärarrådets önskningar i detta hänseende beaktats. Då
denna utvidgning av byggnadsprogrammet emellertid icke tidigare varit
underställd riksdagen, har Kungl. Majit förklarat, att med dess utförande
tills vidare skall anstå. Jag förordar, att riksdagens medgivande nu inhämtas
till att lokaler för mottagningscentralen må iordningställas för en beräknad
kostnad av 30 000 kronor och att härför må disponeras erforderligt belopp
av det för budgetåret 1943/44 anvisade investeringsanslaget till Om- och
tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler m. m.
Med frågan om anvisande av ytterligare anslagsmedel synes däremot böra
anstå till en senare tidpunkt, då merkostnaderna kunna med större exakthet
angivas. Byggnadsstyrelsen torde i avbidan härpå för arbetenas slutförande,
i mån av behov, få förskottsvis disponera tillgängliga medel.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot att inom tandläkarinstitutet
anordnas lokaler för en central mottagning för patienterna och att för
detta ändamål av det för budgetåret 1943/44 anvisade investeringsanslaget
till om- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler m. m. disponeras erforderligt
belopp, vilket beräknats uppgå till 30 000 kronor. I övrigt har vad
departementschefen under detta avsnitt anfört icke givit utskottet anledning
till invändning eller uttalande.
III. Anslagsberäkningar m. m.
1. Tandläkarinstitutet: Avlöningar.
Med utgångspunkt från den av departementschefen förordade personalorganisationen
beräknar departementschefen anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän till 63 000 kronor (+ 8 500), anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, till 162 400 kronor
(+ 13 700), anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal till
168 800 kronor (+ 131 500), anslagsposten till rörligt tillägg till 33 800 kronor
(+ 20 800) och avlöningsanslagets slutsumma till (63 000 + 162 400 +
+ 168 800 + 33 800 =) 428 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 174 500 kronor.
Med hänsyn till den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit till frågan
om löneplaceringen för tandsköterskor, kontrollbiträden och tekniska bi
-
tz Ukottat.
Utskottet.
60
Statsutskottets utlåtande nr 173.
VUkottet.
träden torde anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal böra i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag höjas med 2 000 kronor till (168 800 + 2 000 =)
170 800 kronor och avlöningsanslagets slutsumma upptagas med (428 000 -f+
2 000 =) 430 000 kronor.
2. Tandläkarinstitutet: Omkostnader.
Departementschefen beräknar institutets behov av medel för nästa budgetår
under förevarande anslag till 203 000 kronor.
Utskottet tillstyrker i likhet med departementschefen, att förevarande anslag
för nästa budgetår uppföres med 203 000 kronor.
3. Tandläkarinstitutet: Utrustning.
Till ifrågavarande ändamål har för budgetåret 1943/44 anvisats ett reservationsanslag
av 300 000 kronor. Såsom av propositionen 1943: 214 s. 29 f.
närmare framgår, har totalkostnaden för modernisering och nyanskaffning
av apparatur och instrument ävensom därmed sammanhängande installationsarbeten
av lärarrådet på basis av 1941 års priser beräknats till 932 815 kronor.
I anslutning till vad i propositionen föreslagits och av riksdagen lämnats utan
erinran har Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1943 bemyndigat tandläkarinstitutets
lärarråd att inom en kostnadsram av högst 930 000 kronor
träffa avtal om leverans av utrustning till institutet, att likvideras med högst
300 000 kronor budgetåret 1943/44, med högst samma belopp budgetåret
1944/45 och i övrigt påföljande budgetår.
Lärarrådet har hemställt, att största möjliga del av de ytterligare för utrustningsändamål
beräknade medlen''— 630 000 kronor — måtte anvisas för
nästa budgetår.
Kanslern har biträtt lärarrådets hemställan.
Departementschefen har tillstyrkt, att ett reservationsanslag av 500 000
kronor anvisas till ifrågavarande ändamål för nästa budgetår. I detta sammanhang
erinrar departementschefen, att Kungl. Majit med anledning av en
av statens sakrevision i ämnet gjord framställning genom beslut den 18
februari 1944 medgivit, att tandläkarinstitutets lärarråd må efter samråd
med sakrevisionen för upphandling av utrustning för institutet till
och med utgången av juni 1944 anställa en sakkunnig person mot ett
arvode, som lärarrådet efter samråd med sakrevisionen äger bestämma, dock
högst 300 kronor för månad, samt föreskrivit, att härför erforderliga medel
skola utgå från åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Även för tid
efter utgången av juni 1944 torde det bliva erforderligt, framhåller departementschefen,
att lärarrådet anlitar en sakkunnig person för nämnda ändamål.
Statsutskottets utlåtande nr 173.
61
Medel till arvode åt den sakkunnige, högst 300 kronor för månad, torde i fortsättningen,
därest riksdagen icke framställer erinran häremot, böra utgå från
utrustningsanslaget.
Utskottet biträder departementschefens förslag att ett anslag av 500 000
kronor anvisas för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår. Utskottet har
icke heller funnit något att erinra mot att ett arvode av högst 300 kronor
för månad utgår från utrustningsanslaget till en särskilt anlitad sakkunnig för
upphandling av utrustning för institutet.
IV. Anordnande av utbildning för tandtekniker.
Frågan huru tandteknikerutbildningen för framtiden bör ordnas, torde,
framhåller departementschefen, böra bli föremål för ytterligare utredning av
de förutnämnda sakkunniga för utredning av tandläkarutbildningen och därmed
sammanhängande frågor. I avbidan härpå förordar departementschefen
anvisande av medel för provisoriska åtgärder i fråga örn utbildning av tandtekniker.
Härom anför departementschefen följande.
Det stora flertalet tandtekniker torde icke ha erhållit annan utbildning
än den, som tandläkare i egenskap av arbetsgivare bibringat dem.
Denna undervisning torde i regel icke givits i systematiserad läroform och
ofta meddelats av personer utan pedagogisk erfarenhet. Utbildningen måste
under sådana förhållanden betecknas såsom merendels ganska bristfällig och
ensidig. Med hänsyn härtill och då behovet av mera kvalificerade tandtekniker
torde komma att betydligt ökas i samband med folktandvårdens fortsatta
utbyggnad, är det synnerligen angeläget, att möjligheter genom statens medverkan
redan nu öppnas till en förbättrad yrkesutbildning på detta område.
Jag förordar därför, att en utbildningskurs för tandtekniker anordnas under
nästa budgetår under inseende av tandläkarinstitutets inspektor och lärarråd.
Kursen torde böra omfatta elva månader, inberäknat ledighet vid jul och
eventuell ledighet i samband med övriga helger under kursen. Kursen bör stå
öppen för personer, som ha en ej alltför kort tids praktik bakom sig, med
företrädesrätt för den, som har erfarenhet från folktandvården eller liknande
tandvårdsverksamhet. Lokalutrymmen, lärarkrafter och utrustning böra anpassas
efter beräknat deltagarantal i kursen av minst tjugu. Av deltagarna
torde böra upptagas kursavgift, vilken bör bestämmas till förslagsvis 150 kronor.
Obemedlad eller mindre bemedlad torde helt eller delvis böra befrias
från avgift. Vid anslagsberäkningen utgår jag ifrån att sammanlagt omkring
2 000 kronor komma att inflyta i kursavgifter. Dessa medel böra få användas
till förbrukningsmateriel eller andra med kursverksamheten förenade kostnader.
Enligt vad jag inhämtat kunna erforderliga lokalutrymmen för ifrågavarande
kursverksamhet beredas i vissa av statens veterinär-bakteriologiska laboratorium
nu disponerade förhyrda lokaler, vilka bliva lediga omkring den 1
mars 1944. För ändamålet torde vissa ombyggnads- och inredningsarbeten
bliva erforderliga. Kostnaderna härför, vilka beräknats till 36 000 kronor,
Utskottet.
62
Statsutskottets utlåtande nr 178.
Utskottet.
torde liksom hyreskostnaderna, som uppskattats till cirka 7 000 kronor för år,
böra bestridas från vederbörlig anslagspost i staten för allmänna fastighetsfonden.
För apparatur och teknisk utrustning samt inventarier torde böra beräknas
en engångskostnad av 30 000 kronor.
De löpande utgifterna för kursens anordnande torde enligt vad jag inhämtat
kunna beräknas på följande sätt:
1 huvudlärare, kursarvode............................. kronor 7 200
4 speciallärare, arvoden 20 kronor per timme............ » 10 000
1 tandtekniker, kursarvode............................ » 7 800
1 tekniskt biträde, tillika vaktmästare.................. » 3 600
arvoden åt inspektor och två censorer, sammanlagt........ » 1 300
förbrukningsmateriel m. m............................. » 8 000
städning, telefonavgifter m. m......................... » 2 100
Summa kronor 40 000.
Huvudläraren bör vara legitimerad tandläkare och fungera såsom kursledare.
Den undervisningsskyldighet, som skall åligga honom, torde böra bestämmas
av Kungl. Maj:t. För tandteknikern och det tekniska biträdet räknar
jag med heltidstjänstgöring.
Till bestridande av kostnaderna för anordnande av utbildning för tandtekniker
i huvudsaklig överensstämmelse med vad av mig i det föregående
förordats torde för nästa budgetår böra anvisas ett reservationsanslag av
(30 000 -f- 40 000 —) 70 000 kronor. Härtill komma, såsom förut nämnts,
kostnader för lokalhyra och inredningsarbeten, vilka böra bestridas från vederbörlig
anslagspost under statens allmänna fastighetsfond. Vid anslagsberäkningen
har jag utgått från att inflytande kursavgifter och eventuella
inkomster av beställningsarbeten må användas till förbrukningsmateriel eller
andra med verksamheten förenade kostnader samt att erforderligt biträde med
skrivgöromål och expeditionsarbete i samband med kursen utan särskild gottgörelse
ställes till förfogande av tandläkarinstitutet. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att framdeles efter förslag av kanslern meddela bestämmelser
angående anslagets disposition och eljest erforderliga föreskrifter i
ämnet.
Utskottet tillstyrker bifall till det av departementschefen här framlagda
förslaget om anvisande för nästa budgetår av ett belopp av 70 000 kronor
för vidtagande av provisoriska åtgärder för utbildande av tandtekniker.
V. Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen II: 469,
a) godkänna den av utskottet i det föregående förordade
organisationen av tandläkarinstitutet;
Statsutskottets utlåtande nr 173.
63
b) besluta, att vid tandläkarinstitutet skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordat förslag
för en beräknad kostnad av 30 000 kronor iordningställas
lokaler för central mottagning av patienter samt att härför
må disponeras erforderligt belopp av det för budgetåret
1943/44 anvisade investeringsanslaget av 755 000 kronor till
Om- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler m. m.;
c) godkänna följande personalförteckning för tandläkarinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
3 professorer .................................. A 30
Anm.: Nämnda tre befattningar omfatta vardera ett av följande
ämnen: 1) protéslära och tandreglering, 2) tandkirurgi,
3) tälldy llningskonst.
3 avdelningssköterskor.......................... A 7
1 laboratoriebiträde ............ A 7
1 kassörska ................................... A 7
1 kanslibiträde ................................ A 7
1 reparatör ................................... A 7
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
6 laboratorer ................................. Eo 28;
d) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis......................... kronor 63 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ............ » 162 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................... » 170 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 33 800
Summa kronor 430 000;
e) till Tandläkarinstitutet: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 430 000 kronor;
64
Statsutskottets utlåtande, nr 173.
f) till Tandläkarinstitutet: Omkostnader för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 203 000 kronor;
g) till Tandläkarinstitutet: Utrustning för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor;
h) till Anordnande av utbildning för tandtekniker för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 70 000
kronor;
II. att motionerna I: 45 och II: 85 må anses besvarade med
vad utskottet här ovan anfört.
Stockholm den 2 juni 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 171.
Reservation
av herr Joli. Nilsson i Malmö.
Stockholm 1944 Ivar Hcggströms Boktryckeri A. B.
443151