4
Statsutskottets utlåtande nr 170.
Nr 170.
Antom till riksdagens kansli den 2 juni 1944 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
iståndsåttande av vissa kasernetablissement i Stockholm
m. m.
(l:a avd.)
l:o Iståndsätta!^ av Svea och f. d. Göta livgardes kasernetablissement
i Stockholm m. m. I propositionen nr 174 har Kungl. Maj:t, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
3 mars 1944 (s. 1—32), föreslagit riksdagen medgiva, att i nämnda statsrådsprotokoll
(s. 2—32) angivna byggnadsarbeten m. m. må komma till
utförande med anlitande av det i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten:
bil. 2) under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens
delfond, för budgetåret 1944/45 äskade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten
m. m.
1941 och 1943 års riksdagar ha för iordningställande av nytt etablissement
för Svea livgarde på Järvafältet anvisat tillhopa 10 000 000 kronor. Emellertid
ha de svårigheter, som under de senaste åren förelegat på byggnadsmarknaden,
hittills förhindrat utflyttningens planenliga genomförande. Förbandet
är därför fortfarande, ehuru provisoriskt, förlagt till sina gamla kaserner.
Vissa delar av förbandet lia dock redan kunnat utflytta till Järvafältet. Förutvarande
Göta livgardes kaserner, vilka blivit disponibla i samband med
omorganisationen av försvarsväsendet, lia övertagits av det nyinrättade förbandet
Stockholms luftvärnsregemente. I sitt betänkande med förslag till
plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet beräknade 1941 års försvarsutredning
medel — 9 250 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941
— för iordningställande av nytt kasernetablissement för detta förband. I
samband med 1942 års försvarsbeslut befanns det emellertid erforderligt att
till tid efter utgången av femårsperioden 1942/47 förskjuta vissa av de byggnadsarbeten,
som av försvarsutredningen förordats, bland dem även de för
Stockholms luftvärnsregemente avsedda. Förbandet är därför fortfarande
inrymt i förutvarande Göta livgardes kaserner, som i viss omfattning iordningställts
för detta nya ändamål.
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär i huvudsak, att iståndsät -
Statsutskottets utlåtande nr 110.
5
ningsarbeten vid de båda etablissementen i Stockholm må vidtagas inom en
kostnadsram av 600 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, ävensom att,
sedan Svea livgarde utflyttat till Järvafältet, inom regementets nuvarande
kasernetablissement lokaler må iordningställas för försvarsstabens fotoanstalt
och för ett centralt bok- och" blankettförråd inom en kostnadsram av
tillhopa 415 000 kronor enligt samma prisläge. Härom inhämtas av statsrådsprotokollet
bland annat följande.
Efter samråd med chefen för armén har arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
i skrivelse den 17 september 1943 framhållit, att Svea livgardes
kasernetablissement å Järvafältet borde snarast färdigställas enligt tidigare
uppgjorda planer samt att, därest ett uppskov med arbetena skulle befinnas
oundvikligt, iståndsättnings- och moderniseringsarbeten å regementets nuvarande
etablissement måste genomföras för en kostnad av 1 100 000 kronor.
I skrivelse den 2 augusti 1943 har vidare sekundchefen för Svea livgarde
hemställt, att medel måtte ställas till förfogande för utförande snarast möjligt
av förbättrings- och ändringsarbeten vid regementets nuvarande kasern
i Stockholm.
Ytterligare har riksdagens militieombudsman i skrivelse den 7 oktober
1943 framhållit, att det, även om utflyttningen till Järvafältet snart k omin e
till stånd, likväl vore nödvändigt, att de vid regementets gamla etablissement
förefintliga sanitära missförhållandena i viss utsträckning omedelbart avhjälptes.
Sedermera har arméns fortifikationsförvaltning i skrivelse den 8 februari
1944 anfört, att, i samband med att regementet inom en relativt snar fram
tid
beräknades kunna utrymma sina nuvarande kaserner i Stockholm, frågan
om det fortsatta utnyttjandet av dessa kaserner hade aktualiserats. Från
början hade avsikten varit, att kasernområdet skulle överlämnas till djurgårdskommissionen
för exploaterande. Emellertid saknade ett stort antal
militära staber och skolor m. m. lämpliga lokaler. Då vidare frågan örn
definitiv förläggningsort för Stockholms luft värnsregemente, som för närvarande
disponerade Göta livgardes kaserner och där vore relativt trångbott,
ställts på framtiden, hade fråga uppkommit att bereda plats för nämnda
förband inom Svea livgardes kaserner. De förband och staber m. m., vilkas
lokalbehov enligt sagda förslag skulle kunna tillgodoses inom Svea livgardes
nuvarande kasernetablissement, vore Stockholms luflvärnsregemente, IV,
militärbefälsstaben, kommendantsstaben i Stockholm, försvarsstabens fotoanstalt,
rådfrågningsbyrå för Stockholms inskrivningsområde, stabsskvadronen
vid Livregementet till häst samt arméns officersskolor. Fortifikationsförvallningen
har i anslutning härtill framlagt förslag lill omfattande reparations-
och ändringsarbeten för utnyttjande av Svea livgardes kasernelablissement
för dessa nya ändamål samt till iståndsättahde av de för Stockholms
luftvärnsregemenle nu utnyttjade lokalerna. ; ■ •)''<: !"
6
Statsutskottets utlåtande nr 170.
.1 fråga om Stockholms luftvärnsregemente har fortifikationsförvaltningen
—locd förmälan, att i f. d. Göta livgardes kaserner för närvarande vöre
inrymda förutom luftvärnsregementet delar av Svea livgarde samt första intendenturkompaniet
— framhållit, att det med hänsyn till ledning och inre
tjänst vore ofrånkomligt, att regementet för sill förläggning i första hand
disponerade ett helt kasernetablissement. En förflyttning till Svea livgardes
nuvarande kaserner kunde ifrågasättas, därest detta för regementet skulle
innebära bestämda fördelar. Så syntes emellertid icke vara förhållandet.
Bibehölles den nuvarande förläggningen bomme regementet med hänsyn till
förrådsbyggnadernas placering såväl inom regementets som Svea livgardes
område att erhålla ett mera enhetligt kasernområde direkt gränsande till
Ladugårdsgärde. Ur övningssynpunkt vore detta en bestämd fördel. Regementet
borde sålunda tills vidare kvarligga i f. d. Göta livgardes kaserner,
varvid emellertid vissa örn- och nybyggnads- samt reparationsarbeten till en
kostnad av 2 310 000 kronor erfordrades.
Beträffande IV. militårbefälsstaben, för närvarande inrymd i lokaler i
Stockholm, som tagits i anspråk jämlikt allmänna förfogandelagen, har antoris,
att det vore nödvändigt att redan nu vidtaga åtgärder för att tillgodose
militärstabens lokalbehov i fred. En återflyttning till militärstabsbyggnaden
å Östermalm vore icke möjlig eller lämplig. En förflyttning till Svea livgardes
kaserner åter syntes ur många synpunkter fördelaktig. Kostnaderna
för erforderliga iståndsättningsarbeten uppskattades till 200 000 kronor.
Vad angår kommendantstaben i Stockholm, Stockholms försvarsomrddesstab
samt råd frug långsby rå för Stockholms inskrivningsomrdde har fortifikationsförvaltningen
— under framhållande att det vore en bestämd fördel
att inom samma etablissement förlägga nämnda staber och militärbefälsstaben
— beräknat kostnaderna för iordningställande av erforderliga lokaler
inom Svea livgardes etablissement till 15 000 kronor.
1 fråga örn försvarsstabens fotoanstalt — nu belägen högst upp inom militärstabsbyggnaden
— inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat följande
(s. 8—11):
Chefen för försvarsstaben har betecknat anstaltens lokaler såsom ur alla
synpunkter otillfredsställande i fråga om såväl utrymme som ändamålsenlighet,
varjämte de av brandssakkunnig utdömts.
Frågan om anskaffande av mera ändamålsenliga lokaler åt fotoanstalten
har därefter varit föremål för undersökning, varvid följande ses alternativ
för frågans lösning blivit prövade, nämligen
a) nybyggnad, inklusive laboratorium av skyddsrum.skaraktär;
b) anstaltens inrymmande i marinledningens ämbetshus å Ladugårdsgärde;
c)
nybyggnad i anslutning till militärförvaltningarnas nybyggnader å
Ladugårdsgärde;
Statsutskottets utlåtande nr 110.
7
d) sanering oell ombyggnad av de nu disponerade lokalerna;
e) reducerad nybyggnad i anslutning till militärförvaltningarna eller till
statens reproduktionsanstalts planerade nybyggnad vid Frihamnen; samt
f) anstaltens förläggande till Svea livgardes nuvarande kasernetablissement
å Östermalm.
Byggnadsstyrelsen yttrade i utlåtande den 12 februari 1943 att, då det
icke syntes möjligt bereda anstalten lokaler inom befintlig byggnad, sådana
måste anskaffas genom nybyggnad. Kostnaderna härför kunde beräknas
till 800 000 kronor. I förnyat yttrande den 12 maj 1943 anförde byggnadsstyrelsen,
att möjligheter erbjöde sig att anordna lokaler för anstalten i källare
och souterrängvåningar i den ifrågasatta tillbyggnaden till marinledningens
ämbetshus. Hit kunde emellertid icke förläggas anstalten i dess helhet.
Kostnaderna beräknades till 280 000 kronor.
Sedan marinförvaltningen framhållit, att dess behov av lokaler vore trängande
och att någon inskränkning av det för förvaltningen beräknade nybyggnadsprogrammet
icke kunde förordas, utarbetade byggnadsstyrelsen i
samråd med försvarsstaben ett reducerat förslag till nybyggnad för anstalten
i anslutning till militärförvaltningamas nybyggnader å Ladugårdsgärde.
Förslaget Indes till grund för framställning från chefen för försvarsstaben
av innebörd, att ett belopp av 800 000 kronor skulle ställas till förfogande
för ändamålet.
Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse har för sanering och ombyggnad
av de nu disponerade lokalerna i militärstabsbyggnadens vind för ernående
av ökat brandskydd och tillvaratagande av befintligt utrymme för
fotoanstalten beräknat kostnaderna till 336 000 kronor.
En påtänkt nybyggnad i anslutning till statens reproduktionsanstalt vid
Frihamnen har kostnadsberäknats till 450 000 kronor.
Arméns fortifikationsförvaltning har slutligen framhållit, att enligt ett av
chefen för armén biträtt förslag utrymme för fotoanstalten skulle kunna
beredas i Svea livgardes nuvarande kasernetablissement efter regementets
utflyttning till Järvafältet. Kostnaderna härför ha beräknats till 330 000
kronor, vartill skulle komma kostnader för erforderlig specialinredning
med 37 000 kronor.
Härjämte må framhållas, att chefen för försvarsstaben hemställt om
medelsanvisning — 115 000 kronor — för anskaffning av ny materiel
m. m. för fotoanstalten.
För stabsslwadronens del har fortifikationsförvaltningen föreslagit förläggning
i Svea livgardes kaserner i stället för till Livregementet till häst
till en kostnad av 194 000 kronor.
Vad härefter angår arméns officersskolor har fortifikationsförvaltningen
— under framhållande, att infanteri-, kavalleri- och pansarofficersskolorna
planerats skola förläggas till Karlberg, artilleri-, luftvärns- och ingenjörs
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 170.
officersskolorna till den planerade nya militära högskolebyggnaden, vars uppförande
emellertid ställts på framtiden, samt att trängofficersskolan nu vore
förlagd till Göta trängkår — anfört, bland annat, att några slutgiltiga åtgärder
ännu icke vore vidtagna för den blivande förläggningen. En samlad
förläggning av skolorna komme att medföra ett, totalt sett, mindre behov av
lokaler.
En förläggning av skolorna till vissa delar av Svea livgardes nuvarande
kasernetablissement syntes därför böra genomföras. Kostnaderna för en
förläggning av samtliga officersskolorna till Svea livgardes kasernetablissement
beräknades till sammanlagt 874 000 kronor.
De sammanlagda kostnaderna för iordningställandet av ifrågavarande
båda kasernetablissement i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag
skulle sålunda uppgå till 2 310 000 kronor för de för Stockholms luftvärnsregemente
beräknade utrymmena samt till 1 613 000 kronor för övriga
lokaler, vartill skulle komma kostnader för värmecentral och gemensamma
yttre ledningar till ett belopp av 499 000 kronor. Totalkostnaderna
för de föreslagna arbetenas genomförande skulle således uppgå till
4 422 000 kronor, varav 1 498 000 kronor beräknats belöpa på reparationsarbeten
och återstoden, 2 924 000 kronor, på örn- och nybyggnadsarbeten.
För egen del har fortifikationsförvaltningen framhållit, att vid ett utnyttjande
av Svea livgardes och Stockholms luftvärnsregementes nuvarande
kasernetablissement såsom i det föregående angivits utrymme kunde beredas
för ett flertal staber och förband, för vilka eljest lokaler antingen
måste nyuppföras eller förhyras i den allmänna hyresmarknaden. Sålunda
syntes nybyggnad oundgängligen krävas för tillgodoseende av det ytterligare
förläggningsutrymme m. m., som erfordrades vid Livregementet till
häst, därest till detta regemente skulle förläggas och redovisas den s. k.
stabsskvadronen. Icke heller vore möjligt att annat än genom nybyggnad
tillgodose försvarsstabens fotoanstalts behov av förbättrade lokaler, därest
anstalten icke inrymdes inom en del av Svea livgardes kasernetablissement
Ävenså bleve nödvändigt att snarast uppföra såväl nybyggnad för IV. militärbefälsstaben
och Stockholms försvarsområdesstab (kommendantsstaben)
som den planerade byggnaden för de militära högskolorna, vilken
senare byggnad vid ett förläggande av arméns officersskolor till Svea livgarde
även kunde minskas till sin omfattning. Genom de för Stockholms
luftvämsregemente i det föregående angivna arbetena, vilka förutom vissa
smärre örn- och tillbyggnadsarbelen allenast innefattade oundgängligen erforderliga
reparationsarbeten å regementets nuvarande kaserner, bleve nybyggnader
för tillgodoseende av det ytterligare lokalbehovet inom regementets
nuvarande etablissement icke erforderliga och kunde, utan att regementets
förläggning genom nu föreslagna åtgärders vidtagande definitivt
bundes, uppförande av nytt etablissement för regementet tills vidare undvikas.
Fortifikationsförvaltningen har fördenskull förordat ett tillgodoseende
av det föreliggande lokalbehovet i enlighet med vad i det föregående anförts.
1 förevarande sammanhang har departementschefen anmält fråga örn in -
Statsutskottets utlåtande nr 170.
9
rättande av ett centralt bok- och blankettförråd. Härom inhämtas bland annat
följande (s. 15—22).
Sedan 1941 års försvarsutredning förordat en sammanslagning av de
tre nuvarande kommandoexpeditionerna till en enda expedition, uttalade
1942 års försvarsberedning i en den 5 mars 1942 dagtecknad promemoria,
att beredningen icke ansåge lämpligt, att till nämnda kommandoexpeditioner
knutna bokdetaljer i sin nuvarande form inginge i den nya kommandoexpeditionen.
Beredningen föreslog därför, att en närmare utredning snarast
skulle komma till stånd rörande bokdetaljens organisation m. m.
Vid anmälan av propositionen 1942: 210 angående den fortsatta utbyggnaden
och organisationen av landets försvarskrafter förordades, att en för
försvarsväsendet gemensam kommandoexpedition skulle inrättas. Den i
denna expedition ingående bokdetaljen borde dock i enlighet med försvarsberedningens
förslag organiseras till en för försvarsväsendet i dess helhet
gemensam tryckeridetalj. Det förutsattes emellertid, att detta organisationsspörsmål
skulle bliva föremål för särskild utredning. Riksdagen (skrivelse
nr 374) framställde icke erinran mot vad sålunda anförts.
Sedan med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande särskilda sakkunniga
tillkallats — försvarsväsendets tryckeriutredning —- för att verkställa ifrågavarande
utredning, hava de sakkunniga i sitt betänkande förordat bland
annat, att under ett av dem föreslaget särskilt tryckerikonlor skulle inordnas
ett för försvarsväsendet gemensamt bok- och blankettförråd.
I anslutning härtill har tryckeriutredningen framhållit, att den funnit
försvaret självt böra omhänderha distribution av sina tryckalster. Visserligen
hade distributionen av arméns böcker tidigare handhafts av enskilt
företag. Av praktiska och ekonomiska skäl genomfördes emellertid år 1921
cn omorganisation, varigenom kommandoexpeditionernas bokdetaljer övertogo
såväl lagerhållning som distribution. En återgång till det tidigare systemet
syntes utredningen icke lämplig vare sig ur praktisk eller ekonomisk
synpunkt. Dessutom läte det sig icke göra att åt tryckerierna uppdraga distribution
och lagerhållning av hemliga böcker, numrerade böcker och böcker
avsedda endast för tjänstebruk, då med hänsyn till sekretessen erforderlig
kontroll icke finge eftersättas.
En frivillig tendens till centralisering av blankettförråden hade redan
kommit till synes, men möjligheterna voro begränsade med hänsyn till föreliggande
lokalförhållanden. Utredningen förordade, att under det föreslagna
tryckerikontoret skulle inordnas ett centralt förråd, som i huvudsak skulle
omhänderhava lagerhållning och distribution av försvarets tryck av alla
slag. Därigenom uppstode möjlighet att med cn förrådsorganisation ersätta
alla de förråd, som för närvarande funnes hos ett flertal myndigheter i huvudstaden,
vilka hade tryckalster i lager för distribution lill andra myndigheter.
10
Statsutskottets utlåtande nr 170.
I detta sammanhang har tryckeriutredningen framlagt förslag om centralisering
av vissa inom försvaret befintliga s. k. hjälptrycksanläggningar. Utredningen
har ansett, att samtliga i försvarsväsendets ägo befintliga sådana
maskiner borde sammanföras lill ett centralt hjälptryckeri.
Över tryckeriutredningens förslag ha efter remiss yttranden avgivits av
ett flertal myndigheter och organisationer (s. 17—19).
Genom beslut den 13 december 1943 uppdrogs åt arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
att, med ledning av införskaffade uppgifter, uppgöra och
— i samråd med arméförvaltningens intendenturdepartement -— inkomma
med förslag till lokaler för ifrågasatt förrådsorganisation och till utrustning
av desamma. 1 samband därmed framhölls, att förrådet borde förläggas till
Stockholm eller dess närhet. I fråga örn förläggningen borde övervägas att
i anslutning lill arméns intendenturförråd i Stockholm uppföra för ändamålet
lämpade lokaler av så enkelt utförande som möjligt. Förrådet borde
inrymma den del av de i Stockholm samlade bok- och blankettförråden, som
motsvarade det totala fredsbehovet av öppet bok- och blankettryck.
I skrivelse den 20 januari 1944 har arméns fortifikationsförvaltning framlagt
resultatet av den i ämnet verkställda utredningen. Ämbetsverket har
därvid förordat uppförande av en förrådsbyggnad inom arméns intendenturförråds
område vid Bagartorp å Järvafältet, kostnadsberäknad till 470 000
kronor inklusive vissa inventarier, över förslaget hava vissa myndigheter
avgivit utlåtanden (s. 21 och 22).
över de förslag, varom här är fråga, har 1940 års militära byggnadsordning
avgivit utlåtande. Utredningen har anfört bland annat följande.
Utredningen måste inlaga den principiella ståndpunkten, att det kasernområde
och det övningsfält å Ladugårdsgärde, som för närvarande disponeras
av Stockholms luftvärnsregemente, borde, där icke särskilda skäl förelåge,
ställas till förfogande för bostadsbebyggelse så snart ske kunde. Några
sådana skäl av mera vägande ari syntes icke förefinnas. För regementet syntes
det vara en bestämd fördel att få disponera ett invid staden beläget nyuppfört
modernt etablissement samt ett lämpligare, friare och större övningsområde.
Frågan örn nytt kasernetablissement samt nytt övningsfält för regementet
borde därför upptagas till förnyad prövning, så snart den nu förevarande
femårsplanen för de militära nybyggnadsarbetena slutförts.
Utredningen hade däremot icke något att erinra mot att Svea livgardes kasernetablissement
toges i anspråk, reparerades och ombyggdes för vissa staber
och förband m. m„ varigenom från bostadsbebyggelse allenast skulle undantagas
etablissementets kaserntomt eller möjligen endast större delen av
densamma. Utredningen hade härvid beaktat, att tomtplats i varje fall måste
anskaffas för nybyggnader för dessa staber och förband och att kaserntomtens
belägenhet syntes vara för ändamålet lämplig. Därtill komme att storleken
och beskaffenheten av de befintliga byggnaderna vore sådan, att dessa
byggnader med fördel kunde efter viss omändring och ombyggnad utnyttjas
för sina nya ändamål.
Statsutskottets utlåtande nr 170.
11
Beträffande de särskilda delförslagen bär utredningen förordat, att de för
Stockholms luftvärnsregemente föreslagna byggnaderna för erforderlig tid
— fem å sex år framåt — endast skulle nödtorftigt underhållas. Utöver ordinarie
underhållsanslag borde ett belopp av 400 000 kronor ställas till fortifikationsförvaltningens
förfogande. — I fråga om IV. militärområdesstai>en,
kommendantstaben och rådfrågningsbyrän har utredningen tillstyrkt
iståndsättningsarbeten till ett belopp av 200 000 kronor. — Mot förslaget att
i Svea livgardes kaserner bereda plats för fotoanstalten har utredningen icke
framställt annan erinran än att ikostnaderna syntes kunna nedbringas till
315 000 kronor. — För stabsskvadronens och officersskolomas del bar utredningen
beräknat 160 000 respektive 560 000 kronor.
I fråga om det centrala bok- och blankettförrådet har utredningen anfört
bland annat följande.
Utredningen föresloge, att det centrala bok- och blankettförrådet förlädes
till lokaler inom Svea livgardes kasernetablissement. Såvitt utredningen kunde
finna, borde härigenom vinnas icke oväsentliga driftsbesparingar genom
förrådets relativt centrala läge i förhållande till staber och förband inom
Stockholm. Enligt utredningens mening borde för ändamålet tagas i anspråk
bottenvåningen och våningen 1 trappa upp i sydöstra kasernflygeln, inom
vars våning 2 trappor upp och vind föreslagits att förlägga försvarsstabens
fotoanstalt. Blankettförrådets maskinella avdelning jämte huvuddelen av förrådet
borde förläggas i bottenvåningen och expeditionslokalerna i våningen
1 trappa upp. De båda våningarnas golvyta uppginge till 1 720 m2 och syntes
sålunda vara för behovet tillräcklig.
Med utgångspunkt från av fortifikationsförvaltningen framlagda kostnadsberäkningar
för ombyggnad av kasernflyglarna och med beaktande av
att de befintliga fönster- och dörrposterna i viss utsträckning kunde allt fortfarande
utnyttjas och att omläggning av golv och yttertak borde ske i mån
av behov, beräknade utredningen för förläggning av det centrala bok- och
blankettförrådet till Svea livgardes kasernetablissement en reparations- och
ombyggnadskostnad av 160 000 kronor.
De sammanlagda kostnaderna för erforderliga iståndsättningsarbeten uppgå
enligt byggnadsutredningen till — inklusive kostnader för värmecentral
och utvändiga ledningar — 2 150 000 kronor, varav för reparationsarbeten
530 000 kronor.
Departementschefen har anmält, att han i syfte att vinna ökad klarhet rörande
kostnaderna för sådana oundgängligen erforderliga iståndsättningsarbeten
i Svea livgardes nuvarande kasernetablissement, som i avvaktan på kasernernas
omändring för nya ändamål borde verkställas, anbefallt bvggnadsutredningen
att avgiva yttrande över sekundchefens för regementet förut
omnämnda framställning örn utförande av reparationer å regementets
etablissement i Stockholm, med beaktande jämväl av vad dels arméförvalt
-
12 Statsutskottets utlåtande nr 170.
ningens fortifikationsstyrelse, dels ock riksdagens militieombudsman i ämnet
anfört.
Med anledning härav har utredningen understrukit angelägenheten av att
Svea livgardes nya kasernetablissement å Järvafältet snarast färdigställdes,
så att regementets nuvarande lokaler kunde bliva disponibla för vissa staber
m. m., vilka till förfång för hyresmarknaden nu förhyrde lokaler i staden.
Icke oväsentliga årliga besparingar i underhållskostnader skulle också
härigenom bliva möjliga. Utredningen har hemställt, att Kungl. Maj:t, så
snart ske kunde, måtte åt arméns fortifikationsförvaltning uppdraga att vidtaga
åtgärder för fullföljande av arbetena å Svea livgardes nya etablissement
vid Sörentorp. Arbetena borde kunna vara i gång under loppet av våren 1944
och det nya etablissementet färdigställas under förra delen av år 1946. Utredningen
har vidare framhållit att, därest regementets nuvarande kaserner
kunde sommaren 1946 tagas i anspråk för andra ändamål, de av sekundchefen
angivna förbättrings- och ändringsarbetena kunde väsentligt begränsas.
Kostnaderna för omedelbart erforderliga byggnadsarbeten kunde således beräknas
uppgå till 150 000 kronor utöver det belopp, som tidigare beräknats
för kasernernas iståndsättande för sina nya ändamål.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.
De nuvarande förläggningsförhållandena för nämnda båda förband kunna,
såsom av den lämnade redogörelsen framgår, icke betraktas såsom tillfredsställande.
De båda kasernetablissement, i vilka förbanden provisoriskt
förlagts, äro långtifrån tidsenliga och ha i avbidan på en utflyttning av förbanden
endast nödtorftigt underhållits. Från sekundchefen för Svea livgarde,
arméns fortifikationsförvaltning och riksdagens militieombudsman
ha med hänsyn härtill gjorts framställningar om igångsättande av genomgripande
underhålls- och iståndsättningsarbeten. Omfattningen av de arbeten,
som sålunda föreslagits, har nödvändiggjort en omprövning i första
hand av frågan i vad män Svea livgardes kasernetablissement kan efter förbandets
förestående utflyttning till Järvafältet finna användning för nya
ändamål och i samband därmed av frågan om de förevarande markområdenas
exploaterande för bostads- eller andra ändamål. Verkställda utredningar
ha därvid visat, att vissa militära staber och anstalter i huvudstaden
äro i trängande behov av ändamålsenliga lokaler. Med beaktande härav har
fortifikationsförvaltningen, som förutsatt, att förutvarande Göta livgardes
kasernetablissement även i fortsättningen tills vidare skall avses för sitt nuvarande
ändamål, framlagt förslag av innebörd, att Svea livgardes kasernetablissement
skall omändras till lokaler för nämnda staber och anstalter
m. m. samt i viss utsträckning även disponeras för Stockholms luftvärnsregementes
behov. Kostnaderna för dessa åtgärder ha beräknats till icke mindre
än omkring 4,4 miljoner kronor, av vilket belopp omkring 1,5 miljoner
kronor ansetts kunna hänföras till eftersatt underhåll. Vidare föreligga förslag
örn anordnande av ett centralt bok- och blankettförråd för försvarsväsendets
staber och för vissa av försvarsväsendets förvaltningsmyndigheter i
Stockholm, vilket enligt fortifikationsförvaltningens mening skulle förläg
-
Statsutskottets utlåtande nr 170.
13
gas i anslutning till arméns intendenturförråd på Järvafället, saint om centralisering
av i Stockholm befintliga militära s. k. hjälptrycksanläggningar.
Med hänsyn till dels de otillfredsställande förläggningsförhållandena för
Svea livgarde och Stockholms luftvärnsregemente, dels till föreliggande behov
av lokaler för vissa staber och militära organ synes det mig icke möjligt
att helt på framtiden skjuta ställningstagandet till dessa frågor. Ett
sådant uppskov är så mycket mindre tillrådligt som det byggnadsprogram,
som här kommer i fråga, är omfattande och måste successivt genomföras
efter en viss plan för att icke allvarliga olägenheter skola uppstå. För IV.
militärbefälsstaben, kommendantsstaben och försvarsområdesstaben måste
lokaler, därest sådana icke kunna beredas på annat sätt, anskaffas genom
förhyrning på längre sikt av bostads- och andra lägenheter, vilket i betraktande
av förhållandena på bostadsmarknaden i Stockholm måste ingiva
betänkligheter. Ehuru — såsom av det följande framgår — det icke är
möjligt att taga ställning till alla delar av föreliggande förslag, har jag med
hänsyn till det anförda ansett mig böra i det föregående lämna en tämligen
detaljerad redogörelse för förslagen, vilka äro belysande för det nuvarande
läget och på grundval av vilka de åtgärder böra planläggas, som kunna
ifrågakomma.
Vid bedömande av frågan om omfattningen av de iståndsättningsarbeten,
som böra vidtagas, är utslagsgivande, huru länge förutnämnda båda
förband skola disponera sina nuvarande lokaler. Jag utgår från att utflyttningen
av Svea livgarde skall slutligt verkställas, så snart förhållandena
på byggnadsmarknaden möjliggöra ett genomförande av det byggnadsprogram,
som är en förutsättning för utflyttningen. Vad angår Stockholms
luftvärnsregemente, synes ett utnyttjande för bostads- och andra ändamål
av Ladugårdsgärde och övriga militära områden avsevärt försvåras, så
länge militär trupp behöver använda Ladugårdsgärde såsom övningsområde.
Av denna anledning synes det önskvärt, att nya lokaler utan alltför långt
dröjsmål iordningställas även för Stockholms luftvärnsregemente, som jämte
Svea artilleriregemente — vars utflyttning lill Järvafältet är beslutad —
nödvändiggör fortsatt användning av Ladugårdsgärde för militära ändamål.
Jag anser mig därför böra räkna med att nytt etablissement skall under de
närmaste åren uppföras för luftvärnsregementet. Efter en sadan utflyttning
bör för bostads- och andra ändamål utnyttjas jämväl den mark, å vilken
luftvärnsregementets nuvarande etablissement iir beläget. Däremot torde
efter en utflyttning hinder icke föreligga att även i fortsättningen under
överblickbar tid disponera Svea livgardes nuvarande kaserner för militära
ändamål under förutsättning att militär trupp icke förlägges till dessa kaserner.
Jag har därför icke något att i princip erinra mot att sistnämnda
kaserner, sedan de blivit disponibla efter Svea livgardes utflyttning till Järvafältet,
tagas i anspråk såsom lokaler för militära expeditioner, för militär
undervisningsverksamhet eller andra liknande ändamål, som icke binda
militär trupp vid lokalerna. Jag ansluter 111ig alltså i fråga örn dispositionen
på längre sikt av Svea livgardes kasernetablissement och av förutnämnda
militära områden till den uppfattning, åt vilken 1940 års militära byggnadsordning
givit uttryck.
Då dispositionen i detalj av Svea livgardes nuvarande etablissement blir
aktuell försl då det kan säkert bedömas, att delta förband kan i full utsträckning
erhålla lokaler på Järvafältet, anser jag mig icke böra ingå på en
närmare granskning av det i nämnda hänseende av fortifikalionsförvalt
-
14
Statsutskottets utlåtande nr 170.
ningen framlagda förslaget. Emellertid vill jag redan i detta sammanhang
framhålla, att — med hänsyn till en blivande utflyttning av Stockholms
Iuftvärnsregemente — det icke är lämpligt att till dessa lokaler förlägga
den s. k. stabsskvadron, som avsetts skola anknytas till Livregementet till
häst. Frågan om beredande av lokaler för sistnämnda ändamål måste alltså
upptagas till förnyat övervägande. Däremot synes det mig lämpligt, att lill
etablisscmentet förläggas de förutnämnda militära staberna ävensom rådfrågningsbyrån
för Stockholms inskrivningsområde. En koncentrering till
samma etablissement av arméns officersskolor synes mig erbjuda beaktansvärda
fördelar, varför jag i och för sig icke har något att erinra mot
åtgärder i sadan riktning. Emellertid är det på grundval av den föreliggande
utredningen icke möjligt att bedöma i vad mån Karlbergs slott vid bifall till
detta förslag kommer att bliva rationellt utnyttjat. En överarhetning av
förslaget till förläggning av officersskolorna till Svea livgardes etablisse-*
ment i syfte att i görligaste mån nedbringa utrymmesbehovet och därmed
även kostnaderna synes även önskvärd, varvid bör beaktas vad 1940 års,
militära byggnadsutredning i ämnet anfört. Med hänsyn härtill är jag icke
beredd att i detta sammanhang taga ställning till förslaget i denna del.
Av de föreliggande förslagen till lösning av lokalfrågan för försvarssta,-bens foioanstalt synes mig det, som innebär ianspråktagande för ändamålet
av Svea livgardes kasernetablissement, vara det ur flertalet synpunkter
ändamålsenligaste. Jag anser mig därför böra räkna nied att denna anstalt
förflyttas från vindsvåningen i det nuvarande militärstabshuset till sagda
etablissement och att för anstalten erforderliga skyddsutrymmen beredas
på sätt militära byggnadsutredningen förordat.
Såsom av det föregående framgår bär förslag framlagts om centralisering
av vissa nu på olika håll i huvudstaden förvarade militära bok- och
blankettförråd till en gemensam lagerlokal. För egen del finner jag det angeläget,
att en sådan centralisering kommer till stånd. Med hänsyn till den
utredning, som i ämnet verkställts av försvarsväsendets tryckeriutredning,,
har jag kommit till den uppfattningen, att denna lagrings- och distribulionsverksamhet
bör ombesörjas av statsverket och alltså icke av enskilda företagare.
De erinringar, som mot ifrågavarande förslag anförts bland annat
av flygvapnets myndigheter, synas mig överdrivna. Det kan icke vara ur
ekonomisk synpunkt lämpligt att för lagerändamål av denna art disponera
utrymmen i anslutning till ämbetslokaler på olika ställen i huvudstaden.
Hos myndigheterna synes böra förvaras allenast ett mindre förråd för täckande
av det omedelbara behovet av böcker och blanketter, och jag finner
mig därför böra ifrågasätta, huruvida icke en relativt sett större del av bokoch
blankettförråden än som förutsatts i den föreliggande utredningen bör
förvaras och distribueras centralt. 1 detta hänseende torde ytterligare överväganden
böra komma till stånd.
En förläggning av det centrala bok- och blankettförrådet till Järvafältet
är ur vissa synpunkter, icke minst organisatoriska, att anse såsom lämplig.
Då emellertid kostnaderna vid en sådan lösning bliva betydande och vissa
praktiska fördelar — särskilt de som följa av ett centralare läge — vinnas
vid en förläggning av förrådet till Svea livgardes etablissement, anser jag
mig böra ansluta mig till det av 1940 års militära byggnadsutredning i detta
hänseende framställda förslaget. Jag utgår alltså från att ett centralt bokoch
blankettförråd, så snart omständigheterna det medgiva, inrättas vid
sistnämnda etablissement. I organisatoriskt hänseende synes förrådet — i,
Statsutskottets utlåtande nr 170.
15
avbidan på slutligt ståndpunktstagande till frågan örn upprättande av ett
försvarsväsendets tryckerikontor — böra anknytas till arméns intendenturförråd.
Anmärkas må, att en centralisering på avsett sätt av denna lageroch
distributionsverksamhet icke är ägnad att föregripa nämnda ståndpunktstagande.
Såsom av det föregående framgår har förslag framlagts till centralisering
jämväl av de hjälptrycksanläggningar, som vissa militära organ i huvudstaden
nu förfoga över. För egen del finner jag utredningen i ärendet giva
vid handen, att förslaget bör genomföras såvitt avser anläggningar, som
med hänsyn till sin storlek icke kunna drivas tillräckligt rationellt. Det torde
få ankomma på Kungl. Majit att efter ytterligare övervägande taga ställning
till frågan i vilken utsträckning en centralisering med hänsyn härtill
bör genomföras, varvid bör prövas huruvida icke vissa av dessa anläggningar
böra kunna sammanföras med försvarsstabens hjälptrycksanläggning.
I detta sammanhang må erinras, att efter verkställda undersökningar
tillförordnade chefen för försvarsstaben i skrivelse den 31 januari 1944 anfört,
att det vore möjligt att i militärstabsbyggnadens östra flygel, där försvarsstabens
hjälptryckeri nu är inrymt, bereda plats jämväl för marinstabenS,
armé- och marinförvaltningarnas samt arméns intendenturförråds tryckeriutrustning.
För ändamålet vore emellertid erforderligt med vissa mindre
ändringsarbeten. Kostnaderna härför lia ansetts icke behöva överstiga
10 000 kronor. Av militära byggnadsutredningen har vidare framhållits,
att vid bifall till dess förslag rörande den framtida dispositionen av Svea
livgardes nuvarande kasernetablissement utrymme därstädes efter regementets
utflyttning kunde beredas jämväl för ett centralt hjälptryckeri.
Vid ett genomförande av det av arméns fortifikationsförvaltning framlagda
förslaget lill disposition av Svea livgardes kasernetablissement i den
omfattning, som av mig angivits, torde vissa utrymmen i detta etablissement
bliva disponibla för andra ändamål. Ytterligare utrymmen i etablissementet
bliva tillgängliga vid ett utflyttande av Stockholms luftvärnsregemente.
Det är icke otänkbart, att härigenom möjligheter uppkomma att
för andra ändamål disponera en del av det markområde, å vilket etablissementet
är uppfört. Till denna fråga behöver dock ställning icke i detta sammanhang
tagas.
Vid ett biträdande av den uppfattning, åt vilken jag i det föregående givit
uttryck, är det uppenbarligen icke lämpligt eller möjligt att redan nu
genomföra det omfattande iståndsättningsprogram, som av fortifikationsförvaltningen
framlagts. Med hänsyn till osäkerheten rörande vid vilken
tidpunkt nya lokaler kunna beredas för Svea livgarde och Stockholms luftvärnsregemente,
synes det å andra sidan icke tillrådligt alf helt bortse tran
bristerna i de nuvarande lokalerna. Jag finner mig därför böra förorda, att
medel i viss utsträckning ställas till förfogande för avhjälpande av de allvarligaste
olägenheterna. En utgångspunkt härvidlag bör dock vara, att de
åtgärder, som nu vidtagas, i största möjliga utsträckning bliva till nytta även
efter genomförandet av den ändrade disposition av Svea livgardes kasemetablissement,
som i det föregående förutsatts. Med ledning av de av militära
byggnadsutredningen utgivna utlåtandena i ärendet uppskattar jag
medelsbehovet för nästa budgetår — på grundval av prisläget den 1 juli
1941 -- lill BOO ()()() kronor. Beträffande dispositionen av detta belopp torde
det få ankomma på Kungl. Majit att besluta.
Emellertid är det önskvärt, att — så snart möjlighet därtill föreligger —
16
Statsutskottets utlåtande nr 170.
Utskottet.
lokaler i Svea livgardes kasernetablissement beredas för i första hand försvarsstabens
fotoanstalt och det centrala bok- och blankettförrådet. Då det
icke är uteslutet, att beslut om iordningställande av ytterligare lokaler för
Svea livgarde på Järvafältet kan komma att av Kungl. Maj:t under innevarande
kalenderår fattas och en ^flyttning successivt därför icke är otänkbar,
torde försiktigtvis medel i detta sammanhang böra beräknas även för
bestridande av kostnaderna för inrymmande i regementets nuvarande lokaler
av förutnämnda fotoanstalt och förråd. För dessa ändamål räknar
jag för nästa budgetår med ett belopp av tillhopa 415 000 kronor på grundval
av prisläget den 1 juli 1941. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att
meddela beslut rörande tidpunkten för ianspråktagandet av dessa medel
och rörande medlens disposition. Härvid förutsätter jag, att medlen må
kunna användas även för genomförande av en centralisering av hjälptrycksanläggningarna,
örn och i den mån en sådan centralisering finnes böra ske.
Ehuru förutnämnda kostnader å 600 000 kronor och viss del av kostnaderna
å 415 000 kronor rätteligen borde bestridas från den under staten
för försvarsväsendets fastighetsfond upptagna posten till reparations- och
underhållskostnader m. m., vill jag av praktiska skäl föreslå, att medlen må
utgå från det under arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastig*
hetsfond uppförda kvotanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m., vartill
riksdagens medgivande bör i vanlig ordning inhämtas. Emellertid förutsätter
jag, att nämnda post skall i anslutning till fort.ifikationsförvaltningens
förslag under de närmaste åren undergå häremot svarande minskning. Vidare
förutsätter jag, att från posten må i mån av tillgång på medel kunna
tillskjutas de ytterligare belopp för bestridande av förutnämnda reparationskostnader,
som kunna vara erforderliga.
Såsom av det föregående framgår har chefen för försvarsstaben framställt
förslag örn anvisande av medel till viss utrustning för fotoanstalten.
Då jag blivit övertygad om nödvändigheten av att fotoanstalten förses med
ändamålsenlig utrustning, har jag i och för sig intet att erinra mot att medel
i skälig omfattning ställas till förfogande. För närvarande torde det
dock icke vara erforderligt att taga ställning till denna fråga.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att de nuvarande förläggningsförhållandena
i Svea livgardes och f. d. Göta livgardes etablissement i Stockholm
icke kunna betraktas såsom tillfredsställande. Från olika håll hava
framställningar gjorts örn igångsättande av genomgripande underhålls- och
iståndsättningsarbeten. I syfte att erhålla en överblick i vad mån dylika
arbeten kunna befinnas motiverade med hänsyn till att etablissementen
avsetts skola så småningom utrymmas av de förband, som nu äro dit förlagda,
varigenom plats skulle beredas för bostadsbebyggelse och för andra
ändamål, hava utredningar nu verkställts rörande etablissementens framtida
utnyttjande. Departementschefen, som utgått från att den beslutade
utflyttningen av Svea livgarde skall fullföljas så snart förhållandena å byggnadsmarknaden
det medgiva och som ansett sig böra räkna nied att ett
nytt etablissement under de närmaste åren kommer att bliva uppfört för
Stockholms luftvärnsregemente, vars nuvarande förläggning i huvuddelen
Statsutskottets utlåtande nr 170.
17
av f. d. Göta livgardes etablissement finge betraktas såsom provisorisk, har
funnit de verkställda utredningarna giva vid handen, att vissa militära staber
och anstalter i huvudstaden äro i trängande behov av nya ändamålsenliga
lokaler. Då hinder icke synts departeihentschefen föreligga att även
i fortsättningen under överblickbar tid disponera Svea livgardes nuvarande
kaserner för militära ändamål, har departementschefen icke haft något i
princip att erinra mot att sistnämnda kaserner, sedan de blivit disponibla
efter livgardets utflyttning, tagas i anspråk för militära ändamål, som icke
binda trupp vid lokalerna. I nu förevarande sammanhang har departementschefen
förordat, att i vissa delar av kasernerna iordningställas lokaler
för försvarsstabens fotoanstalt och ett till nyinrättande föreslaget bok- och
blankettförråd.
Utskottet finner i likhet med departementschefen, att ett utnyttjande av
Svea livgardes kaserner för militärt ändamål jämväl efter utflyttningen av
livgardet kan anses erbjuda påtagliga fördelar. Härigenom skulle sålunda
åtskilliga i huvudstaden nu förhyrda lokaler så småningom kunna frigöras
för sitt egentliga ändamål och vissa annars såsom nödvändiga ansedda nybyggnader
undvikas. Enligt utskottets mening hade det emellertid varit önskvärt,
att denna fråga skulle kunnat bedömas med utgångspunkt från ett
fullständigt förslag rörande etablissementets utnyttjande. Ett dylikt förslag
har emellertid icke ansetts kunna framläggas utan ytterligare utredningar.
Med hänsyn till uttalade önskemål att så snart som möjligt bereda ändamålsenligare
lokaler för försvarsstabens fot oanstalt har utskottet dock
icke velat motsätta sig att redan nu i princip biträda förslag, som för överskådlig
tid synas innebära ett disponerande av Svea livgardes kaserner för
militära ändamål. Utskottet vill dock framhålla, att, därest icke tvingande
skäl föreligga att omedelbart vidtaga åtgärder, som medföra denna konsekvens,
det för utskottet framstår som önskvärt, att frågan örn det framtida
utnyttjandet av Svea livgardes kaserner ånyo underställes riksdagen i samband
med definitiva förslag i fråga örn det lämpligaste sättet för kasernernas
disponerande.
I fråga örn försvarsstabens fotoanstalt bär föreslagits, ali nya lokaler skola
iordningställas inom en av kasemflyglarna till en kostnad av 315 000 kronor.
Utskottet finner den förebragta utredningen giva vid handen, att de nu
av anstalten nyttjade lokalerna i militärstabsbyggnäden icke kunna anses
såsom tillfredsställande. Utskottet har därför i princip icke något att erinra
mot, att anstalten herodes tillgång till mer ändamålsenliga lokaler.
Under hänvisning till vad utskottet ovan anfört i fråga örn det framtida utnyttjandet
av Svea livgardes kaserner får utskottet således tillstyrka, att
medel för ändamålet må disponeras från det under arméförvaltningens delfond
av försvarsväsendets fastighetsfönd för budgetåret 1944/45 upptagna
investeringsanslaget till vissa byggnadsarbeten m. m.
Bihang till riksdagens protokoll lött. 6 sami. Nr 169—V/0.
18
Statsutskottets utlåtande nr 170.
Vad härefter angår förslaget om inrättande av ett centralt bok- och blankettförråd
har det med hänsyn till vad från en del myndigheter i ämnet anförts
synts utskottet i viss mån tveksamt, huruvida övertygande skäl anförts
för förrådets anordnande. Då emellertid ansenliga belopp väntas kunna
inbesparas genom en centralisering av här avsedda verksamhet till ett
gemensamt förråd, Ilar utskottet likväl ansett sig böra biträda förslaget.
Utskottet förutsätter emellertid, att vid förrådsorganisationens uppbyggande
eftersträvas att i möjligaste måll eliminera antydda olägenheter. Mot ett
anlitande av förenämnda investeringsanslag för iordningställande av erforderliga
förrådslokaler har utskottet under förut angiven förutsättning icke
något att erinra.
Av vad ovan anförts framgår, att såväl Svea livgarde som Stockholms
luftvämsregemente under den närmaste framtiden komma att kvarbliva i
sina nuvarande förläggningslokaler. I fråga örn båda dessa etablissement
gäller, att de på senaste tid endast nödtorftigt underhållits. I likhet med
departementschefen finner utskottet ett avhjälpande av de allvarligaste
olägenheterna med avseende å lokalerna vara erforderligt. I fråga om Svea
livgardes etablissement är utskottet berett tillstyrka, att dylika iståndsättningsarbeten
vidtagas även om en förnyad prövning av frågan om etablissementets
framtida utnyttjande skulle befinnas utan allvarliga olägenheter
kunna ifrågakomma. Utskottet tillstyrker således, att iståndsättningsarbeten
må komma till utförande inom en kostnadsram av 600 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941 och under de förutsättningar i övrigt som av departementschefen
angivits.
Vad departementschefen anfört i de delar, varom utskottet här ovan
icke uttalat sig, har icke givit utskottet anledning till erinran. Under framhållande
av att riksdagen numera anvisat förenämnda i statsverkspropositionen
äskade investeringsanslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att i statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 3 mars 1944 (s. 2—32) angivna
byggnadsarbeten må komma till utförande med anlitande
av det i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2)
under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens
delfond, för budgetåret 1944/45 äskade och av riksdagen
numera anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten
m. m.
2) Skjutplatsanläggningar m. m. för arméförvaltningens tygavdelnings
provskjutningscentral. I förenämnda proposition har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen (s. 33—39) medgiva, att i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 3 mars 1944 (s. 33—39) angivna byggnadsarbeten må
Statsutskottets utlåtande nr 170.
19
komma till utförande med anlitande av det i årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten: bil. 2) under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens
delfond, för budgetåret 1944/45 äskade investeringsanslaget till
Vissa byggnadsarbeten m. m.
Sedan den 1 oktober 1942 har provskjutningsverksamheten för arméns
vidkommande sammanhållits till en under arméförvaltningens tygdepartement
(tygavdelning) inordnad provskjutningscentral med huvuddelen förlagd
till Karlsborg, där centralen övertagit för ammunitionsfabriken därstädes
uppförda anläggningar å Karlsborgs skjutfält. Därjämte användas vissa
mindre anläggningar å andra håll. Provisoriska åtgärder ha jämväl vidtagits
för att bereda möjlighet till smärre försök och skjutprov m. m. i trakten
av Stockholm (å Järvafältet).
I proposition 1943: 180 angående organisationen av försvarsväsendets
centrala förvaltning förutsattes, att under en inom arméförvaltningens tygavdelning
organiserad kontrollbyrå skulle inordnas en provskjutningscentral.
I skrivelser den 13 augusti och den 20 oktober 1943 ha dåvarande arméförvaltningens
tygdepartement och fortifikationsstyrelse gjort framställningar
örn anvisande av medel dels för vissa ändringsarbeten vid provskjutningscentralens
huvuddel i Karlsborg, dels ock för utförande av vissa skjutplatsanläggningar
vid Karlsborg och Stockholm, avsedda för provskjutningscentralen.
Kostnaderna härför ha beräknats till 744 000 kronor.
Förslaget har tillstyrkts av t. f. chefen för försvarsstaben.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Av den föregående redogörelsen framgår, att provskjutningsverksamheten
har ett flertal synnerligen betydelsefulla uppgifter att fylla. Det är därför
av vikt, att anordningarna för provskjutningar äro sådana, att snabba och
tillförlitliga resultat kunna uppnås.
Genom försvarsorganisationens utbyggnad bär uppstått ett ökat behov
av provskjutningar. Den betydande anskaffningen av artilleripjäser och
ammunition, den avsevärda förbrukningen av övningsammunition samt den
vidgade försöksverksamheten ha kraftigt bidragit till detta ökade behov. De
provskjutningsanordningar, som användas av marinen, ha funnits vara tillräckliga
även för marinens ökade behov. För arméns och flygvapnets del
erfordras emellertid avsevärda förbättringar och utökningar av de nuvarande
anläggningarna. De nu till bedömande föreliggande förslagen åsyfta
dels iordningställande av erforderliga kontors- och verkstadsutrymmen
m. m. för provskjutningsccntralens huvuddel i Karlsborg, dels anordnande
av niålskjutningsanordningar, pjäsplatser, förråd m. m. såväl vid Karlsborg
som vid en till trakten av Stockholm förlagd underavdelning av provskjutningscentralen.
För egen del finner jag en förbättring och utvidgning av de nuvarande
anläggningarna av anförda skäl böra komma till stånd. Vid ärendets behandling
inom försvarsdepartementet har särskild uppmärksamhet ägnats
20
Statsutskottets utlåtande nr 170.
Utskottet.
möjligheterna alt dels förlägga provskjutningama till en plats i syfte att
vinna besparingar i fråga om de fasta anläggningarna, dels samordna provskjutningsverksamheten
för de olika försvarsgrenarna. I förstnämnda hänseende
har utredningen visat, att det icke är möjligt att i trakten av Stockholm
finna ett område som fyller erforderliga krav på skjutavstånd och
säkerhet, under det att å andra sidan avsevärda tidsvinster och kostnadsbesparingar
göras, om det i trakten av Stockholm, dit den centrala försöksverksamheten
är knuten, finnes tillgång lill mindre skjutplatser för prov
med finkalibriga vapen och vissa sprängmateriel m. m. Det torde med hänsyn
härtill vara oundvikligt att uppdela provskjutningscentralen på Karlsborg
och Stockholm. Utredningen har även visat, att en samordning av
försvarets provskjutningsverksamhet är svår att genomföra på grund av
skiljaktigheterna mellan de tre försvarsgrenarnas vapen samt dessas olika
användningsområden. Enligt det framlagda förslaget skola dock vissa av
flygvapnets provskjutningar äga rum vid arméns provskjutningscentral i
Karlsborg.
Departementschefen, som i huvudsak intet haft att erinra mot de framlagda
kostnadsberäkningarna, 744 000 kronor enligt nuvarande prisläge,
motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 650 000 kronor, har ansett medel
för ändamålet böra anvisas å kapitalbudgeten att bestridas inom femårsplanens
kostnadsram.
Kungl. Maj:ts förslag, som avser att möjliggöra ett tillgodoseende av ett
genom försvarsorganisationens utbyggnad ökat behov av provskjutningar,
har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet får hemställa,
att riksdagen må medgiva, att i statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 3 mars 1944 (s. 33—39) angivna
byggnadsarbeten må komma till utförande med anlitande
av det i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2)
linder försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens
delfond, för budgetåret 1944/45 äskade och av riksdagen
numera anvisade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten
m. m.
Stockholm den 2 juni 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 169.
Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1944
441939