Statsutskottets utlåtande nr 164.
1
Nr 164.
Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1944 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
för kommunikationsverken m. m.
(4:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under kapitalbudgeten (bilaga 4,
punkterna 9, 18, 39 och 92) föreslagit riksdagen att i afbidan på den proposition
i ämnet, som kunde komma att föreläggas riksdagen, till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten för budgetåret 1944/45 beräkna följande
investeringsanslag under statens affärsverksfonder, nämligen till Postverket
3 000 000 kronor, Telegrafverket 12 000 000 kronor, Statens järnvägar
25 000 000 kronor och Statens vattenfalls verk 2 000 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 155, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den
25 februari 1944, föreslagit riksdagen att
dels å kapitalbudgeten för budgetåret 1944/45 under Statens affärsverksfonder
anvisa följande investeringsanslag, nämligen till Postverket: Ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten 3 700 000 kronor, Telegrafverket:
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten 19 950 000 kronor, Statens
järnvägar; Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten 29 640 000 kronor
och Statens vattenfallsverk: Gemensamt anslag: Ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten 2 000 000 kronor;
dels ock bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande av
rörelsekapital åt telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk
tillhandahålla rörliga krediter av respektive 25 000 000 kronor, 50 000 000
kronor och 10 000 000 kronor.
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.
I sin skrivelse den 28 januari 1944 har generalpoststyrelsen beräknat anslagsbehovet
för nästa budgetår för ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
vid postverket till sammanlagt 3 700 000 kronor, därav ett avrundat
belopp av 600 000 kronor avsåge postverkets fastigheter och återstående
3 100 000 kronor dess inventarier. Av det för fastigheterna beräknade beloppet
skulle 150 000 kronor täcka mindre omfattande ersättningsarbeten och
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 164—168.
I
o
Statsutskottets utlåtande nr 164.
150 000 kronor smärre skador vid eldsvådor och dylikt, varjämte 290 000
kronor skulle — såsom det torde få anses vara i princip beslutat — användas
för om- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad.
Det för inventarierna erforderliga beloppet fördelade sig på olika utgifts -
grupper enligt följande uppställning.
Kronor
Kontors- och verkstadsmaskiner ............................ 130 000
Motorfordon, gengasaggregat och elektriska plattformsvagnar . . 1 720 000
övriga inventarier, som anskaffas centralt genom postverkets persedelförråd,
häri inberäknade vid postverkets verkstad tillverkade
inventarier ........................................ 300 000
Distrikts- och lokalförvaltningarnas ersättningsanskaffning av
möbler m. m., som ej tillhandahållas centralt................ 400 000
Ersättningsanskaffning av inventarier till det nya bangårdspost
kontoret
i Stockholm .................................... 400 000
Marginal för täckande av smärre skador genom eldsvådor och
dylikt .................................................. 150 000
Summa kronor 3 100 000.
Telegrafstyrelsen har i sin skrivelse den 29 januari 1944 beräknat ifrågavarande
medelsbehov för telegrafverket under budgetåret 1944/45 till sammanlagt
19 950 000 kronor. Därav hänförde sig ett belopp av 5 000 000 kronor
till sådana ersättningsarbeten å de lokala telefonnäten, som hittills icke
brukat bestridas med förnyelsefondsmedel. Kostnaden för övriga ersättningsarbeten,
alltså sådana för vilka förnyelsefondsmedel tidigare brukat tagas
i anspråk, hade beräknats till sammanlagt 17 000 000 kronor, varav för
automatisering av telefonstationer och abonnenttelefonväxlar omkring
9 500 000 kronor, för rikskablar omkring 4 500 000 kronor, för landskablar
omkring 2 000 000 kronor samt för ombyggnad av radiostationer m. m. omkring
1 000 000 kronor. Av nyssnämnda belopp å 17 000 000 kronor hade
emellertid 2 050 000 kronor inräknats i det för nästa budgetår å kapitalbudgeten
äskade investeringsanslaget till fortsatt utveckling av statens telefon-
och telegrafväsende, varför nettomedelsbehovet under anslaget till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten skulle utgöra (5 000 000 +
17 000 000 — 2 050 000) 19 950 000 kronor.
I sin skrivelse den 31 januari 1944 har järnvägsstyrelsen beräknat anslagsbehovet
för nästa budgetår för ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
vid statens järnvägar till 29 640 000 kronor. Angående nämnda belopps fördelning
på olika utgiftsgrupper får utskottet hänvisa till en av styrelsen upprättad,
propositionen såsom bilaga B bifogad tablå.
Vidare vore enligt styrelsen erforderligt att under nästa budgetår disponera
vissa kvarstående behållningar om sammanlagt 1 138 164 kronor å förnyelseanslag,
som beviljats för tidigare år.
Statsutskottets utlåtande nr 164.
3
I sin skrivelse den 4 februari 1944 har vattenfallsstyrelsen, utgående från
att anslaget till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten skulle vara gemensamt
för kraftverken, kanalverken och fastighetsförvaltningen, beräknat
förevarande medelsbehov för budgetåret 1944/45. För andra halvåret 1944
erfordrades sålunda 400 000 kronor. Med hänsyn till penningvärdets fall
och den omständigheten att före den 1 juli 1944 medgivna fonduttag, som icke
intill dess hunnit fullt utnyttjas, icke komme att kvarstå i någon form, syntes
anslaget för nästa budgetår böra sättas till minst 2 000 000 kronor.
Rörelsekrediter.
I sin förut åberopade skrivelse har telegrafstyrelsen föreslagit, att en rörlig
kredit måtte öppnas för telegrafverket i riksgäldskontoret och att maximigränsen
för densamma måtte tills vidare fixeras till 25 000 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har, under förutsättning att de hos riksgäldskontoret innestående
pensions- och förnyelsefondsmedlen, på sätt föreslagits, komme
att salderas mot det å statens järnvägars fond bokförda kapitalet, beräknat
behovet av rörelsekredit för statens järnvägar till 50 000 000 kronor.
Vattenfallsstyrelsen har på anförda skäl förklarat sig anse vattenfallsverkets
rörliga kredit böra avse ett belopp av minst 10 000 000 kronor.
Av ifrågavarande ämbetsverk begäras sålunda följande belopp för budgetåret
1944/45:
Ämbetsverk |
Till ersättningsanskaff-ningar och förnyelse-arbeten |
Till rörelsekrediter kronor |
Postverket............... |
3 700 000 |
|
Telegrafverket ........... |
19 950000 |
25 000 000 |
Statens järnvägar........ |
29 640 000 |
50 000 000 |
Statens vattenfall sverk ... |
2 000 000 |
10 000 000 |
! Summa |
55 290 000 |
85 000 000 |
Riksräkenskapsverket har den 10 februari 1944 avgivit utlåtande över ifrågavarande
framställningar i vad desamma avse såväl anslag till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten som rörelsekrediter.
Departementschefen har för egen del till en början anfört följande.
Nu förevarande frågor beröra vissa delar av det förslag rörande kapitalbudgetens
omläggning, som framlagts i årets statsverksproposition och som syftar
till att vinna större överskådlighet över de statliga investeringarna. Enligt
detta förslag skola ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten, i motsats
4
Statsutskottets utlåtande nr 164.
till vad fallet hittills varit, redovisas över riksstaten. Den föreslagna, av riksdagen
numera i princip godkända omläggningen förutsätter, att anslag å kapitalbudgeten
anvisas till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten och
att verkens behov av rörelsekrediter tillgodoses.
I nu förevarande sammanhang knytes intresset närmast till storleken av
de olika anslagen för ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Samtliga
förslag i detta hänseende utgå från den förutsättningen, att några medel
till mötande av risk för större skador (katastrofskador) icke skola inräknas
i verkens anslag. Medel för täckande av sådana skador skulle i stället, enligt
ett av riksräkenskapsverket framlagt förslag, anvisas å ett för samtliga affärsverks-
och fastighetsfonder gemensamt investeringsanslag å 5 000 000 kronor
till oförutsedda utgifter. För smärre skador däremot skulle anslagsmedel ställas
till de särskilda verkens förfogande.
Efter samråd med chefen för finansdepartementet har jag funnit övervägande
skäl tala för att i de skilda anslagen till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten icke inräknas medel till täckande av katastrofskador.
Det är emellertid icke givet, att ett särskilt anslag för mötande av oförutsedda
utgifter av denna natur måste anvisas. Det vill förefalla, som om det
avsedda syftet skulle med mindre omgång kunna nås, örn vederbörande verk
bemyndigades att temporärt — i avbidan på att särskilda täckningsanslag
hinna anvisas av riksdagen — taga under händer varande medel eller rörelsekrediter
i anspråk för att bestrida kostnader för avhjälpande av katastrofskador.
Under framhållande, att intet vore att erinra mot storleken av de av ifrågavarande
ämbetsverk äskade anslagen till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten,
har departementschefen i detta avseende anfört följande.
I anledning av vad vattenfallsstyrelsen anfört om att före den 1 juli 1944
medgivna fonduttag, som icke intill dess hunnit fullt utnyttjas, ej skulle
kvarstå i någon form, vill jag framhålla att behållningar, som vid nämnda
tidpunkt kvarstå å medel, vilka av Kungl. Majit anvisats att utgå ur vederbörande
förnyelsefonder, på sätt chefen för finansdepartementet anfört vid
anmälan av årets statsverksproposition höra överföras till motsvarande för
budgetåret 1944/45 anvisade anslag på samma sätt som reservationer å äldre
reservationsanslag. Detta gäller bland annat de å tidigare års förnyelsefondsstater
för statens järnvägar anvisade belopp örn tillhopa 1 138 164 kronor,
som järnvägsstyrelsen förutsatt skola få disponeras under nästa budgetår.
För .att möjliggöra ett förverkligande av syftet att vinna bästa möjliga
överblick över investeringsmedlens användning synes det för telegrafverkets
del önskvärt, att anslaget till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
göres till föremål för en viss differentiering med hänsyn till olika
med anslaget avsedda ändamål. Närmare utredning och förslag i fråga om
anslagsrubricering torde böra framläggas av telegrafstyrelsen i samband med
anslagsäskandena för budgetåret 1945/46. Lämpligen böra därvid i de särskilda
anslagen inräknas medel även för arbeten av natur att för närvarande
bekostas med förnyelsefondsmedel, varigenom anslaget till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten kan i viss mån begränsas.
Beträffande rörelsekrediter för affärsverken har departementschefen anfört
följande.
Ur statsfinansiell synpunkt lärer det icke vara erforderligt att med någon
större grad av exakthet bestämma behovet av rörelsekrediter för affärs
-
Statsutskottets utlåtande nr 164.
5
verken. De böra enligt min mening tillmätas med tämligen vid marginal,
så att det kan bliva möjligt för ämbetsverken att smidigt anpassa sig efter de
vid olika tidpunkter skiftande behoven. Då ianspråktagandet av krediterna
förenas med skyldighet att erlägga ränta, lärer icke behöva befaras att krediterna
skola användas i större utsträckning än som påkallas av därmed avsedda
ändamål. Jag finner ur här angivna synpunkter icke anledning till
erinran mot ämbetsverkens förslag om krediternas storlek.
Om anläggningarna vid de fyra kommunikationsverken skola kunna bibehållas
i ett tidsenligt skick erfordras självfallet vid sidan av det löpande underhållet
en omfattande förnyelse av försliten och föråldrad materiel. De sålunda
nödvändiga ersättningsanskaffningarna hava hittills normalt finansierats
vid sidan av riksstaten med anlitande av verkens förnyelsefonder. Endast
i sådana undantagsfall då förnyelseåtgärderna haft samband med nyanläggningar
eller nyanskaffningar — såsom exempelvis då en lokomotivbeställning
betraktats delvis som en utökning av lokparken och delvis som
ersättning för utrangerade lok — har ifrågasatt användning av förnyelsefondsmedel
kunnat bliva föremål för riksdagens prövning. I anslutning till
den ombildning av förnyelsefonderna till värdeminskningskonton, som ingår
i den av årets riksdag beslutade omläggningen av kapitalbudgeten, föreslås
nu, att riksdagen hädanefter skulle anvisa särskilda riksstatsanslag icke
endast för nyanskaffningar utan även för erättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.
Utskottet tillstyrker de i sådant hänseende begärda anslagen,
vilka till beloppen avvägts på grundval av ingående, av respektive verksstyrelser
uppgjorda beräkningar.
Vad departementschefen anfört örn behovet av en uppdelning framdeles
av det årliga till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
anvisade riksstatsanslaget ansluter sig till de synpunkter utskottet tidigare
givit uttryck åt. Utskottet finner en omläggning av normerna för anslagsberäkningen
efter de av departementschefen angivna riktlinjerna lämplig.
Med tillstyrkande alltså av propositionen hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) för budgetåret 1944/45 under statens affärsverksfonder
anvisa följande investeringsanslag, nämligen till
1) Postverket: Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
3 700 000 kronor,
2) Telegrafverket: Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
19 950 000 kronor,
3) Statens järnvägar: Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
29 640 000 kronor,
4) Statens vattenfallsverk: Gemensamt anslag: Ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten 2 000 000 kronor;
XJtslcottet.
Statsutskottets utlåtande nr 164.
b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande
av rörelsekapital åt telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk tillhandahålla rörliga krediter av
respektive 25 000 000 kronor, 50 000 000 kronor och
10 000 000 kronor.
Stockholm den 30 maj 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,
Pauli, Gränebo, Bernhard Nilsson, Holmström, Heiding, Karl Andersson, Gillström, Rosenberg
och Albertsson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Bergström, Danielsson, Andersson i Malmö, Holmdahl, Mårtensson, Olsson i Kullenbergstorp,
Lindholm, Åkerström och Eriksson i Frägsta.