Statsutskottets utlåtande nr 143.
15
Nr 143.
Anlcom till riksdagens kansli den 19 maj 1944 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning an Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till vissa ändringar i civila avlöningsreglementet, militära
avlöningsreglementet och manskapsavlöningsreglementet,
m. m.. jämte i ämnet väckt motion.
(3:e avd.)
I propositionen nr 216 har Kungl. Maj:!, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 mars 1944, föreslagit
riksdagen att godkänna vid propositionen fogade förslag till ändring av
vissa delar av civila avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8), militära
avlöningsreglementet den 15 juni 1939 (nr 275) samt manskapsavlöningsreglementet
den 21 juni 1940 (nr 652).
I samma proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen bemyndiga
Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i förenämnda statsrådsprotokoll
förordats
övergångsvis medgiva undantag från gällande av Kungl. Majit och riksdagen
fastställda semesterbestämmelser,
meddela föreskrifter angående reglering av avlöning för beställning på reservstat,
som sammanträffar med tjänstepension för beställning på aktiv stat
eller med reservpension eller däremot svarande engångsbelopp,
besluta om utbetalning av flygtillägg i vissa fall,
besluta angående lönetursrätt i vissa fall för häradsskrivare,
besluta i fråga om ersättning åt ordinarie lärare vid folk- och småskoleväsendet
vid viss vikariatstjänstgöring under ferietid,
meddela föreskrifter i fråga om avlöning å civil befattning under tjänstledighet
för militär tjänstgöring
samt för budgetåret 1944/45 meddela särskilda avlöningsföreskrifter vid
eventuell övergång till krisadministration.
I samband med Kungl. Majlis ovannämnda förslag har utskottet till behandling
förehaft en motion, för vilken redogörelse lämnas vid punkten 14:o)
i det följande.
Ilo) Vissa jämkningar i civila och militära aviöningsregicmcntena samt
manskapsavlöningsrclcmcntct, betingade av ändrad organisation av försvarets
centrala förvaltning m. lii. Enligt vissa bestämmelser i civila och militära
avlöningsreglementena samt manskapsavlöningsreglementet skola vissa
befogenheter tillkomma arméförvaltningens civila departement, marinförvalt
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 143.
ningen eller flygförvaltningen. Sedan försvarsväsendets centrala förvaltning
genom beslut av 1943 års riksdag undergått viss omorganisation, har huvuddelen
av de uppgifter i allmänt administrativt avseende, som tidigare tillkommit
nämnda myndigheter, från och med den 1 januari 1944 uppdragits
åt försvarets civilförvaltning. Med anledning härav föreslås den jämkningen
av nyssberörda avlöningsbestämmelser, att ifrågavarande befogenheter skola
tillkomma vederbörande centrala förvaltningsmyndighet. Det förutsättes ankomma
på Kungl. Majit att genom instruktionsbestämmelser fördela arbetsuppgifterna
på de olika centrala förvaltningsmyndigheterna.
De övriga under denna punkt föreslagna jämkningarna av civila avlöningsreglementet
och manskapsavlöningsreglementet äro betingade av tidigare vidtagna
eller i det följande angivna förslag till ändringar i vederbörande reglementen.
2;o) Vissa frågor örn semester. Under förevarande punkt föreslås införande
i civila avlöningsreglementet av de med stöd av fjolårets riksdagsbeslut
meddelade bestämmelserna om semestertidens längd för ordinarie sjuksköterskor
vid garnisonssjukhusen.
Vidare föreslås bemyndigande för Kungl. Majit att övergångsvis medgiva
undantag från gällande, av Kungl. Majit och riksdagen fastställda semesterbestämmelser.
Förslaget är närmast föranlett av önskemålet att bereda tre
vid garnisonssjukhuset i Boden anställda sjuksköterskor, som övergått fran
extra ordinarie anställning i lönegraden MEo 7 till ordinarie anställning i
lönegraden A 7, möjlighet att behålla dem tidigare tillerkänd förmånligare
semesterrätt. Det förutsättes emellertid, att bemyndigandet skall av Kungl.
Majit begagnas även i andra likartade fall.
Slutligen föreslås, att militärläkare på aktiv stat, vilken i sitt arbete å
röntgenavdelning vid garnisonssjukhus sysslar med röntgen, skall kunna utan
hinder av de allmänna semesterbestämmelserna i 16 § militära avlöningsreglementet
beredas semesterförmåner, som närmare ansluta sig till dem,
som gälla för viss med röntgen eller radium sysselsatt personal vid karolinska
sjukhuset och serafimerlasarettet. Bestämmelser i ämnet föreslås införda
i militära avlöningsreglementet.
3: o) Fråga om införande av ferier för lärarpersonal vid statens anstalt
för fallandesjuka. Den vid statens anstalt för fallandesjuka anställda lärarpersonalen,
vilken utgöres av lärarinnor i lönegraden A 11 och slöjdlärare
i lönegraden A 10, äro berättigade till semester enligt de allmänna bestämmelserna
därom i civila avlöningsreglementet. Skolundervisningen vid anstaltens
skolhem fortgår emellertid allenast 40 veckor årligen. Enär arbetsförhållandena
vid anstalten ansetts medgiva, att lärarpersonalen utan olägenhet
kan befrias från tjänstgöring längre tid än som är möjligt med nu föreskriven
semester, föreslås att i stadgan för statens anstalt för fallandesjuka
skall införas en föreskrift av innebörd, att lärarpersonalen, i den mån så
utan olägenhet kan ske med hänsyn till göromålens behöriga gång och utan
Statsutskottets utlåtande nr 143.
17
att vikarie erfordras, få enligt direktionens bestämmande under tid, då undervisning
icke pågår, i stället för semester åtnjuta ferier under högst 8
veckor årligen. I samband därmed föreslås, att i 52 § 10 mom. civila avlöningsreglementet
intages en bestämmelse, att lärare årligen i stället för semester
få åtnjuta ferie i enlighet med vad i anstaltens stadga finnes föreskrivet.
4: o) Upphävande av viss föreskrift angående löncklassplacering av länsveterinärer,
Sedan länsveterinärtjänsterna från och med budgetåret 1942/
43 uppflyttats från lönegraden A 22 till lönegraden A 24, har den i 56 § 7
mom. 2 punkten civila avlöningsreglementet av rekryteringshänsyn meddelade
bestämmelsen örn löneklassplacering för länsveterinär, som omedelbart
före tillträdet till befattningen innehaft distriktsveterinärtjänst och i denna
tjänst åtnjutit lön enligt högsta löneklassen, ansetts kunna upphävas.
5: o) Överdirektörs vid postverket återgång till förut innehavd befattning.
Enligt 58 § 1 mom. 3 punkten civila avlöningsreglementet äger Kungl. Maj:t
befogenhet medgiva, att tjänsteman, vilken förordnats som postsparbankschef
men vilkens förordnande upphört utan att efterföljas av förnyat förordnande
må återgå till ordinarie befattning inom den lönegrad han före förordnandet
tillhörde, ävensom besluta därav betingad tillfällig ökning av antalet
ordinarie tjänster.
I en till riksdagen den 11 februari 1944 avlåten proposition, nr 96, har
Kungl. Maj.t bland annat föreslagit, att en befattning såsom överdirektör i
lönegraden C 10 inrättas vid postverket från och med den 1 juli 1944. Nämnda
förslag har numera av riksdagen bifallits.
I anslutning härtill föreslås, att berörda bestämmelser i civila avlöningsreglementet
utvidgas till att omfatta jämväl tjänsteman, som förordnats såsom
överdirektör.
6:o) Vissa jämkningar i gällande särskilda avlöningsbcstämmelser för
tjänstemän vid konjunkturinstitutet. I anslutning till vad som för nästkommande
budgetår föreslagits i propositionen nr 109 till innevarande riksdag
beträffande personalförteckningen vid konjunkturinstitutet -— vilken
proposition blivit av riksdagen bifallen — har tjänstebenämningen sakkunnig
och ledare för institutets undersökningar i 61 § civila avlöningsreglementet
föreslagits ändrad till professor och ledare för institutets undersökningar.
7:°) Förening av reservpension med lön för militär eller civilmilitär beställning
på aktiv stat eller reservstat, m. m. Enligt föreskrifter i civila och
mditara avlöningsreglementena skall vid sammanträffande av lön och pension
eller av flera pensionsförmåner — efter prövning av Kungl. Majit — viss
reduktion av de sammanlagda förmånerna äga rum.
Gemensamt för omförmälda bestämmelser är, att de icke lia avseende å fall,
dar med lon, tjänstepension eller tjänstelivränta sammanträffar årlig pension
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 142—144. »
18
Statsutskottets utlåtande nr 143.
eller däremot svarande engångsbelopp på grund av anställning i krigsmaktens
reserver. Bestämmelse saknas också örn befogenhet för Kungl. Majit att
reducera lön för beställning tillhörande krigsmaktens reservstater, vilken
sammanträffar med reservpensionsförmån.
Emellertid gäller, att anställning i reserven icke får innehavas samtidigt
med militär eller civilmilitär beställning på aktiv stat eller reservstat. Med
nämnda ståndpunkt skulle därför icke stå i god överensstämmelse att den,
som övergår från militär eller civilmilitär beställning på aktiv stat eller reservstat
till anställning i reserven eller omvänt, finge uppbära oreducerade
förmåner för båda anställningarna. Vissa anordningar, som vidtagits för förhindrande
av att dubbla förmåner åtnjutas i dessa fall, ha icke verkat på fullt
tillfredsställande sätt. Kungl. Maj:t har därför föreslagit reglerande åtgärder
i nämnda syfte.
Departementschefen har bland annat anfört följande.
Av nu anförda skäl torde Kungl. Majit böra äga befogenhet att reglera
löne- och pensionsförmånerna för militära och civilmilitära beställningar på
aktiv stat eller reservstat jämväl då de sammanträffa med reservpensionsförmån.
Befogenheten torde böra utövas i överensstämmelse med den av statsmakterna
intagna ståndpunkten till frågan om reglering av sammanträffande
förmåner, som utgå på grund av anställningar, vilka icke fått förenas. Förmånerna
för beställning på aktiv stat eller reservstat — lön samt tjänstepension
eller tjänstelivränta — böra i princip minskas med reservpensionen.
Då den tid, varunder löne- och pensionsförmåner utgå för beställningen,
icke sammanfaller med den tid, varunder reservpensionen utgår, exempelvis
där reservpension uttagits i form av kapitalbelopp, böra reservpensionsförmånerna
för ifrågavarande ändamål omräknas till en mot deras kapitalvärde
svarande livränta, beräknad att utgå under förstnämnda tid; omräkning bör
emellertid icke ske av rörligt tillägg på årlig reservpensions grundbelopp.
För den avsedda regleringen erfordras ändring av 2 § 2 mom. militära avlöningsreglementet
samt bemyndigande för Kungl. Majit att meddela bestämmelser
i ämnet beträffande reservstatspersonal. De jämkningar i gällande
pensionsbestämmelser, som äro erforderliga för ifrågavarande reglering, ha
i annat sammanhang underställts riksdagen.
I detta sammanhang begäres härutöver bemyndigande för Kungl. Majit
att reducera lön för beställning på reservstat, då den sammanträffar med
pension för beställning på aktiv stat.
8: o) Löneklassplacering vid befordran till lägsta underofficersbeställning
eller beställning såsom överfurir eller högbåtsman. Vissa bestämmelser i
syfte att utjämna verkningarna i lönehänseende av föreliggande skiljaktigheter
i befordringstur vid olika truppförband ha meddelats i 12 § 2 mom.
militära avlöningsreglementet. Där så är för beställningshavaren förmånligare
än en löneklassplacering enligt eljest tillämpliga bestämmelser skall han i
lägsta underofficersbeställning placeras i löneklass, som om beställningen tillträtts
senast vid viss angiven tidpunkt. I fråga om valet av denna tidpunkt
föreligger olikhet mellan de bestämmelser, som gälla för beställningar vid
Statsutskottets utlåtande nr 143.
19
olika försvarsgrenar. En gemensam utgångspunkt är dock, att underofficersbefordran
under normala förhållanden skall vinnas efter en sammanlagd ananställningstid
vid krigsmakten av omkring 9 år.
Genom 1942 års försvarsbeslut lia sådana organisatoriska förändringar inträtt
eller väntas inträda, att bestämmelserna i 12 § 2 mom. militära avlöningsreglementet
i den nuvarande lydelsen icke i allt tillgodose sitt syfte.
I anledning härav ha vissa jämkningar och kompletteringar i nämnda lagrum
ansetts erforderliga. I sådant hänseende föreslås, att bestämmelserna
utformas på sådant sätt, att löneklassplaceringen sker såsom örn underofficersbeställningen
tillträtts efter 9 års fast anställning vid krigsmakten, dock
tidigast vid uppnådda 27 års ålder. En sådan lösning skulle äga fördelen
att i viss mån utjämna verkningarna i lönehänseende av skiljaktigheterna i
befordringstur icke blott vid olika tnippförband utan även inom olika försvarsgrenar.
I omförmälda tid av 9 år föreslås skola få inräknas jämväl
sådan tid, som vederbörande enligt beslut, meddelat med stöd av 7 § 1 mom.
manskapsavlöningsreglementet, ägt för löneklassplacering i beställning tillhörande
löneplan Ma tillgodoräkna sig på samma sätt som om han därunder
innehaft fast anställning.
I anslutning härtill föreslås beträffande 7 § 3 mom. manskapsavlöningsreglementet
—- vilket lagrum innehåller liknande bestämmelser med avseende
å löneklassplacering av den, som tillträder beställning tillhörande löneplan
Mb, d. v. s. beställning såsom flaggkorpral, överfurir eller högbåtsman -—-viss jämkning av i huvudsak endast formell natur varjämte en särskild föreskrift
såsom numera obehövlig anses kunna utgå. Enär specialbestämmelser
tidigare saknats för fall där — såsom från och med den 1 juli 1942 varit
möjligt — beställningshavare tillhörande löneplanen Ma befordrats till beställning
såsom underofficer av 2. graden vid marinen eller såsom musiksergeant
vid flygvapnet föreslås slutligen meddelande av viss bestämmelse
i berörda avseende.
9:o) Fråga om flygtillägg till vissa civilmilitära beställningshavare. I 27 §
militära avlöningsreglementet samt i anslutning därtill av Kungl. Maj:t utfärdade
tillämpningsföreskrifter meddelas bestämmelser om särskilda förmåner
vid flygtjänstgöring. Sålunda utgår till viss flygande personal flyglilllägg
med visst belopp för månad räknat under förutsättning att vederbörande
fullgör flygning minst 3 dagar i varje månad, eller ock flygtraktamente
för dag vid flygning i mindre omfattning. Såvitt angår civilmilitära befattningshavare
kan flygtillägg utgå till flygingenjör i någon av lönegraderna
Ca 24, 26 eller 27, om han är kommenderad i befattning som provflygare eller
kontrollflygare.
I gällande personalförteckning för flygvapnet finnas upptagna civilmilitära
beställningar såsom flygdirektör i lönegraderna Ca 28 och Ca 30. Ett
visst antal av sagda beställningshavare avses skola fullgöra flygningstjänstgöring.
Vidare finnas å fiygförvaltningens personalförteckning upptagna
tjänster såsom flygöverdirektör i lönegraden Cb 3. På innehavarna härav
20
Statsutskottets utlåtande nr 143.
ankomma vissa ärenden av teknisk art, vilkas handläggning under vissa
förhållanden kunna förutsätta deltagande i flygning. För möjliggörande av
att flvgtillägg må kunna utgå jämväl lill nu nämnda beställningshavare har
ändring i nämnda syfte ansetts böra vidtagas i militära avlöningsreglementet
med giltighet från och med den 1 juli 1944. Det förutsättes ankomma på
Kungl. Majit att bestämma i vilken minsta omfattning flygning skall fullgöras
för att förmånen skall få åtnjutas. Där särskilda skäl föreligga skall
Kungl. Majit enligt förslaget äga medgiva utbetalande av dylikt tillägg även
för innevarande budgetår.
IOio) Fråga om lönctur för vissa häradsskrivare. Den 14 maj 1943 utfärdade
Kungl. Majit fullmakt för 63 av de omkring 90 häradsskrivare, vilka
under åren 1923—1942, i avvaktan på en lösning av häradsskrivarnas löneregleringsfråga,
tillsatts allenast på förordnande. Även under tiden därefter
har ett mindre antal erhållit fullmakt.
Ordinarie häradsskrivare är berättigad till två ålderstillägg om vartdera
500 kronor, som utgå efter 5 respektive 10 tjänstår. Till tillförordnad häradsskrivare
utgår icke ålderstillägg.
För de nu utnämnda häradsskrivarna har fråga uppkommit om tillgodoräknande
av tidigare tjänstgöring för erhållande av ålderstillägg. Det har härvid
visat sig att gällande bestämmelser för dylik tillgodoräkning (kungörelsen
den 15 juni 1922, nr 373) verka i hög grad ojämnt. Sålunda kunna de nuvarande
reglerna medföra, sitt den, som före häradsskrivarutnämningen varit
innehavare av ordinarie statstjänst, på denna grund kommer i sämre ställning
beträffande tillgodoräknande av förordnandetiden. För att önskvärd
likformighet i regleringen av tillgodoräkningsfrågan skall kunna vinnas hemställes
om riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att vid bestämmandet
av löneturen för ordinarie häradsskrivare göra undantag från 1922 års bestämmelser.
Illo) Fråga om ersättning åt ordinarie lärare vid folk- och småskoleväsendet
vid viss vikariatstjänstgöring under ferietid. Enligt 17 § folkskolans
avlöningsreglemente den 30 juni 1942 (nr 619) skall ordinarie folkskollärare
eller småskollärare, som uppehåller förordnande å annan folkskollärar- respektive
småskoMärartjänst, å ena sidan åtnjuta avlöning såsom om den uppehållna
tjänsten vore ordinarie och läraren ordinarie innehavare av densamma
men å andra sidan å sin egen tjänst avstå samtliga löneförmåner.
I en den 15 januari 1943 dagtecknad skrivelse har styrelsen för Sveriges
folkskollärar förbund anhållit, att ordinarie lärare vid folk- och småskolor,
som utan att åtnjuta tjänstledighet från den ordinarie tjänsten uppehölle förordnande
å annan motsvarande befattning, därvid måtte berättigas erhålla
dels oavkortad lön för den ordinarie tjänsten, dels ock skälig ersättning för
tjänstgöringen å den icke-ordinarie befattningen. I skrivelsen har bland annat
anförts, att de nuvarande bestämmelserna innebära, att ordinarie lärare, som
under ferier uppehåller annan motsvarande lärartjänst, får göra detta utan
någon som helst ersättning.
Statsutskottets utlåtande nr 143.
21
Ehuru det väl kan anses vara riktigt, att ordinarie lärare icke under ferier
skall uppehålla annan lärarbefattning, måste det i nuvarande läge, då på
grund av de omfattande militärinkallelserna stor brist råder på korttidsvikarier,
vara ett skolans intresse, att möjlighet beredes för ordinarie lärare att
under sina ferier mottaga vikariatsförordnande och jämväl erhålla skälig ersättning
härför.
Över framställningen ha yttranden avgivits av skolöverstyrelsen, allmänna
lönenämnden och statskontoret.
Statskontoret har ansett alt bifall till framställningen vore ägnat att ingiva
starka principiella betänkligheter. Att märka vore nämligen, att den förhållandevis
långa tid, varunder en lärare åtnjöte ledighet med bibehållna
avlöningsförmåner (ferietiden) föranletts av undervisningstekniska skäl och
att läraren principiellt sett syntes få anses pliktig att utan särskild ekonomisk
kompensation underkasta sig den avkortning av ferierna, som eventuellt
kunde finnas vara av behovet påkallad. Lärare vid universitet och
högskolor hade också i vissa fall måst vidkännas en ganska avsevärd minskning
av ferietiden utan att erhålla särskild gottgörelse härför. Såvitt statskontoret
hade sig bekant, syntes det icke heller lia inträffat, att en statstjänsteman,
som på grund av en temporär ökning av arbetsbördan nödgats
avstå en del av sin semester, medgivits särskild ersättning i form av »dubbelavlöning»
under sålunda förlorad ferietid. Då ett tillmötesgående av den
nu föreliggande framställningen i realiteten skulle innebära, att folkskollärare
medgåves »dubbelavlöning» under här avsedda förordnanden, måste
statskontoret avstyrka bifall till framställningen.
Beträffande innehållet av övriga yttranden får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 29—31).
Departementschefen har anfört följande.
Såsom av det föregående framgår, ha olika meningar gjort sig gällande
i fråga örn det sätt, varpå avlöningen för ordinarie lärare vid folk- och småskoleväsendet
bör bestämmas för tid, då hans dels åtnjuter ferier å sin ordinarie
lärarbefattning eller å extra ordinarie lärarbefattning, som han innehar
med frånträdande av lönen å den ordinarie befattningen, dels ock uppehåller
annan lärarbefattning än den, varå ferier sålunda åtnjutas. Å ena sidan har
anförts, alt skälig ersättning borde få utgå i anledning av vikarialstjänstgöringen,
då denna folie utanför lärarens tjänstgöringsskyldighet. Häremot
har å andra sidan invänts, att ferietiden vore betingad av undervisningstekniska
förhållanden och att läraren principiellt finge anses pliktig att utan
särskild ekonomisk kompensation underkasta sig den avkortning av ferierna,
som eventuellt kunde finnas vara av behovet påkallad.
För egen del anser jag, att, även örn principiella skäl kunna tala för den
sistnämnda ståndpunkten, lärare, som under ferier fullgör tjänst å annan
befattning, bör beredas skälig gottgörelse främst för täckande av de merkostnader,
som i allmänhet torde föranledas av denna tjänstgöring. Jag
anser mig därför böra förorda, att lärare i här avsett fall medgives att dels
behålla oavkortad lön för den ferieberättigande tjänsten, dels ock erhålla
viss ersättning för den uppehållna befattningen. I betraktande av att behov
av här avsedd vikariatstjänstgöring i stort sett endast torde föreligga under
rådande extraordinära förhållanden med militärinkallelser i större omfattning,
vill jag föreslå, alt åtgärder i syfte ali ernå en reglering i avsedd
riktning åtminstone för närvarande vidtagas provisoriskt vid sidan av gällande
avlöningsreglemente. Jag förordar, att Kungl. Majit inhämtar riks
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 143.
dagens bemyndigande att meddela bestämmelser i ämnet. Vad beträffar
storleken av den särskilda ersättningen torde i allmänhet under nuvarande
förhållanden icke vara något att erinra mot de av skolöverstyrelsen och
.allmänna lönenämnden föreslagna beloppen, 12 kronor för dag vid vikariat
å folkskollärartjänst och 8 kronor för dag vid vikariat å annan befattning.
Det synes emellertid böra ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma
ersättningsgrunderna, med avvikelse i mån av behov från de nu angivna.
Vad här föreslagits bör i första hand gälla med avseende å vikariatstjänstgöring
under ferietid, som infaller efter den 1 juli 1944. Bemyndigandet bör
emellertid anses innefatta befogenhet för Kungl. Majit att, efter prövning av
föreliggande förhållanden, förordna om reglering efter enahanda grunder av
avlöningen för vikariatstjänstgöring under ferietid, som infallit före nämnda
tidpunkt men efter ikraftträdandet av folkskolans avlöningsreglemente.
12:o) Avlöning under tjänstledighet för militär tjänstgöring. I civila och
militära avlöningsreglementena och icke-ordinariereglementena, folkskolans
avlöningsreglemente samt avlöningsreglementena för nomadlärare och för
de högre kommunala skolorna finnas bestämmelser meddelade i fråga örn
rätt att åtnjuta avlöning under tjänstledighet för militärtjänstgöring. Avlöningsreglementenas
bestämmelser ha i viss omfattning satts ur kraft genom
särskilda föreskrifter avseende tiden för förstärkt försvarsberedskap eller partiell
mobilisering.
De organisatoriska förutsättningar, på vilka berörda i fredstid gällande
bestämmelser vila, ha genom de nya bestämmelser örn värnpliktstjänstgöring
och befälsutbildning, som innefattas i 1941 års värnpliktslag eller meddelats
med stöd av denna eller i anslutning till 1942 års försvarsbeslut, undergått
en väsentlig förskjutning. Sålunda ha landstormsövningarna i samband med
upphävande av indelningen i beväring och landstorm ersatts med en efterutbildningsövning,
vilken skall äga rum före utgången av adertonde året
efter inskrivningsåret och omfatta 30 dagar. Vad angår de värnpliktigas befälsutbildning
vilar den nya värnpliktslagen på grundtanken om nödvändigheten
att taga de värnpliktiga i anspråk såsom befäl i väsentligt större utsträckning
än tidigare varit fallet. Viss efterutbildning har sålunda ansetts
ofrånkomlig för att säkra användbarheten under hela värnpliktstiden. I
samband härmed har frivillig befälsutbildning anknutits till den obligatoriska
utbildningen. Sådan utbildning sker i form av repetitionskurser och
befordringskurser, uppdelade på omgångar under två på varandra följande
år. Dylika kurser komma att anordnas från och med budgetåret 1944/45.
Jämväl under innevarande budgetår kommer viss dylik utbildning att äga
rum.
Med anledning av nämnda ändrade utbildningsförhållanden har en omprövning
ansetts erforderlig av frågan om avlöning å civil befattning i statens
tjänst eller vid det statsunderstödda skolväsendet under tjänstledighet
för militär tjänstgöring. Intill dess resultatet av en dylik omprövning kan
föreligga förutsättas vissa provisoriska bestämmelser få gälla. 1 anslutning
härtill har Kungl. Majit hemställt örn bemyndigande att meddela föreskrifter
i ämnet av innehåll, att lön med B-avdrag må av ordinarie och extra
Statsutskottets utlåtande nr 143.
23
ordinarie tjänstemän åtnjutas under högst 32 dagars ledighet för budgetår
för genomgående av föreskriven repetitionskurs eller befordringskurs eller
annan därmed jämställd kurs eller övning. Vidare skulle extra ordinarie
tjänsteman erhålla lön med B-avdrag under tjänstledighet för efterutbildningsövning.
I detta sammanhang har jämväl upptagits frågan om ändring i gällande
bestämmelser rörande avlöningen å civil befattning för värnpliktig tjänsteman,
som i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller partiell mobilisering
vid försvarsväsendet fullgör tjänst såsom officer av sjövärnskåren eller
såsom officer eller underofficer vid svenska röda korsets sjukvårds trupper.
De nu gällande bestämmelserna innebära, att värnpliktig statstjänsteman
under dylik tjänstgöring i princip äger å sin civila befattning åtnjuta lön
enligt bestämmelserna för värnpliktstjänstgöring — eller alltså, vad angår
ordinarie och extra ordinarie tjänsteman, åtnjuta lön med B-avdrag — men
att den sålunda beräknade avlöningen skall, därest månadslön enligt krigsavlöningsreglementet
utgår med större belopp än som gäller för värnpliktiga,
minskas i motsvarande mån. I stället har den s. k. minimiregeln ansetts
böra tillämpas i nämnda fall, d. v. s. tjänstemannen skall äga att av lönen
å den civila befattningen uppbära så stor del, som överstiger vad som utgår
i månadslön enligt krigsavlöningsreglementet. Kungl. Majit har hemställt om
riksdagens bemyndigande att meddela föreskrift av nu angivet innehåll.
Det bemyndigande att i olika hänseenden meddela ändrade föreskrifter
i fråga örn avlöning under tjänstledighet för militär tjänstgöring, som Kungl.
Majit i enlighet med det anförda inhämtat, har ansetts böra förutom befattningshavare
i statens tjänst omfatta lärare vid det statsunderstödda skolväsendet.
Vad angår sådan personal av nämnda slag, för vilken avlöningsbestämmelserna
icke utformats i anslutning till de för befattningshavare i statens
tjänst gällande, har vad i det föregående anförts i fråga om lön med Bavdrag
respektive lön enligt minimiregeln i stället ansetts böra avse de andra
grunder, som för denna personal tillämpas i fråga om avlöning under tjänstgöring
i anledning av förstärkt försvarsberedskap såsom värnpliktig respektive
såsom anställningshavare i reserven.
13:o) Förlängt bemyndigande för Kungl. Majit att meddela särskilda avlöningsföreskrifter
vid eventuell övergång till krisadministration. I propositionen
nr 294 till 1940 års lagtima riksdag hemställde Kungl. Majit bland
annat örn riksdagens bemyndigande att meddela de särskilda avlöningsföreskrifter,
som sammanhängde med övergång lill krisadministration. Bemyndigandet
skulle avse, förutom rätt att överföra tjänstemän på en särskild
temporär krisindragningsstat och besluta om dessa tjänstemäns avlöningsförmåner,
jämväl befogenhet alt, örn och i den mån så befunnes lämpligt,
föreskriva vissa begränsningar av löneförmånerna till den personal, som bibehölles
i tjänstgöring.
Riksdagen biföll propositionen men fann sig därvid böra i princip begränsa
fullmakten till att gälla ett budgetår i sänder. Bemyndigandet, som där
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 143.
Utskottet.
efter förlängts, senast av 1943 års riksdag att gälla under innevarande budgetår,
föreslås under nu ifrågavarande punkt skola förlängas jämväl för
nästa budgetår.
14:o) Underlaget för rörligt tillägg. I en inom andra kammaren av herr
K. E. Hansson i Skediga väckt motion (II: 467) har hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att rörligt tillägg och kristillägg icke skall utgå på högre lönebelopp
än 6 000 kronor per år.
Motionen har i vad den avser grunderna för kristillägg på förslag av utskottet
i dess utlåtande den 14 april 1944, nr 84, blivit av riksdagen avslagen.
I detta sammanhang behandlar utskottet motionen i vad den avser rörligt
tillägg.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet hänvisa
till motionen.
Rörligt tillägg åtnjutes av befattningshavare, å vilka civila avlöningsreglementet
m. fl. reglementen äro tillämpliga, och utgår med högst 15 procent å
avlöningen, dock ej å belopp, varmed avlöningen överstiger 900 kronor. Kristillägg
utgår med för närvarande 16 procent å samma belopp som det rörliga
tillägget. Enligt av innevarande riksdag godkända grunder skall dock kristillägget,
i den mån dess procentsats överstiger 16, till sin överskjutande del
ej beräknas åt högre månadsbelopp än 500 kronor.
Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag i förevarande proposition har
utskottet beträffande den ovan under punkten 10 berörda frågan om lönetur
för vissa häradsskrivare uppmärksammat, att ifrågavarande personals inkomster
av tjänsten till mycket stor del härröra från sportler. Det skulle med
hänsyn härtill kunna anses onödigt att nu vidtaga den föreslagna jämkningen
i gällande bestämmelser om tillgodoräkning av tjänstetid för erhållande
av ålderstillägg. Då densamma emellertid får anses påkallad till förhindrande
av att ojämnheter i lönesättnipgen uppkomma vill utskottet emellertid
icke motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.
I den under punkten 11 berörda frågan om ersättning åt ordinarie lärare
vid folk- och småskoleväsendet vid vikariatstjänstgöring under ferietid ansluter
sig utskottet till den av statskontoret uttalade uppfattningen, att lärarna
principiellt få anses pliktiga att utan särskild kompensation underkasta
sig sådan avkortning av ferierna, som kan finnas vara av behovet påkallad.
Från denna utgångspunkt måste utskottet hysa betänkligheter mot
förslaget att lärare skola medgivas särskild ersättning för vikariatstjänstgöring
å tjänst inom folkskoleväsendet under tid, då läraren åtnjuter ferier
å sin ordinarie befattning.
Då förslaget emellertid är avsett att tillgodose ett tillfälligt behov av vikarier
och torde komma att äga praktisk betydelse endast under rådande extraordinära
förhållanden med militärinkallelser i större omfattning, har utskottet
funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit föranleder ej erinran från utskottets
sida.
Statsutskottets utlåtande nr 143.
25
I motionen 11:467 har framställts förslag till ändrade bestämmelser angående
den del av månadslönens belopp, å vilken rörligt tillägg beräknas. Yrkandet
avser även underlaget för kristillägg, men i denna del har motionen
i annat sammanhang blivit av riksdagen avslagen.
I anslutning till riksdagens sistnämnda beslut — och under erinran om att
ändrade grunder för beräkning av rörligt tillägg icke ha betydelse för de
ordinarie tjänstemän, för vilka de av riksdagen godkända avlöningsreglementena
äro gällande, så länge de kvarstå å nu innehavd befattning — har
utskottet ansett sig icke böra tillstyrka motionen till den del densamma avser
rörligt tillägg.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
1) godkänna vid propositionen fogade förslag till kungörelser
örn ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet
den 4 januari 1939 (nr 8), militära avlöningsreglementet den
15 juni 1939 (nr 275) samt manskapsavlöningsreglementet
den 21 juni 1940 (nr 652),
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående förordats
a) övergångsvis medgiva undantag från gällande av Kungl.
Majit och riksdagen fastställda semesterbestämmelser,
b) meddela föreskrifter angående reglering av avlöning för
beställning på reservstat, som sammanträffar med tjänstepension
för beställning på aktiv stat eller med reservpension eller
däremot svarande engångsbelopp,
c) besluta örn utbetalning av flygtillägg i vissa fall,
d) besluta angående lönetursrätt i vissa fall för häradsskrivare,
e) besluta i fråga örn ersättning åt ordinarie lärare vid
folk- och småskoleväsendet vid viss vikariatstjänstgöring under
ferietid,
f) meddela föreskrifter i fråga om avlöning å civil befattning
under tjänstledighet för militär tjänstgöring samt
g) för budgetåret 1944/45 meddela särskilda avlöningsföreskrifter
vid eventuell övergång till krisadministration;
II. att motionen II: 467 ej må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 19 maj 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 142.
Bihang till riksdagens protokoll 19U. G sami. Nr 142-144.
;s