Statsutskottets utlåtande nr 136.

45

Nr 136.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa
anslag för budgetåret 1944-/4$ till yrkesundervisningen
jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
210, 220 och 223 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för
budgetåret 1944/45

dels till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar ett förslagsanslag
av 228 000 kronor;

dels till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader ett förslagsanslag
av 35 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. ett förslagsanslag av
2 000 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till driften av centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 1 000 000
kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag av
500 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till inrättande av flygmekanikeravdelningar ett förslagsanslag av 800 000
kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 600 000
kronor;

dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag
av 350 000 kronor.

46

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 215, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 mars
1944, föreslagit riksdagen att

1. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för överstyrelsen
för yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45;

2. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för överstyrelsen
för yrkesutbildning, att tillämpas under budgetåret 1944/45;

3. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 242 000 kronor;

4. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor;

5. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor;

6. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till driften av centrala verkstadsskolor för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av 1 200 000 kronor;

7. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd
åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor;

8. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till inrättande av flygmekanikeravdelningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 1 040 000 kronor;

9. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 210 000 kronor;

10. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid centrala verkstadsskolor för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av 750 000 kronor;

11. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor;

12. till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier
åt elever vid flygmekanikerskolan i Mölndal för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 125 000 kronor;

13. till Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr A. J. Bärg m. fl. (I: 305) och den andra inom andra kammaren av herr
C. P. Olsson i Mellerud m. fl. (II: 480), vari hemställts, att statsutskottet
måtte vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition nr 215 angående vissa

Statsutskottets utlåtande nr 136. •

47

anslag för budgetåret 1944/45 till yrkesundervisningen ägna uppmärksamhet
åt i motionen berörda förhållanden;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar E. Hage och R. Bergh (1:123) och den andra inom andra kammaren
av herr E. Fast m. fl. (II: 182), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av frågan om anslag till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa, att förslag till lönekungörelse för lärare vid
centrala verkstadsskolor och de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser,
som härav föranledas, snarast föreläggas riksdagen;

dels en inom andra kammaren av fru Anna Ronneback m. fl. väckt motion
(II: 277), vari hemställts, att riksdagen i samband med beviljande av medel
till centrala verkstadsskolor ville uttala sig för en sådan utvidgning av dessas
verksamhetsområde, att detta även må omfatta utbildning i husligt arbete;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr G. Karlsson m. fl..(I: 89) och den andra inom andra kammaren av
herr K. G. Viklund m. fl. (II: 138), vari — så vitt nu är i fråga — hemställts,
att riksdagen måtte vid fastställande av stipendiegrunder för elever vid såväl
centrala verkstadsskolor som verkstadsskolor för arbetslös ungdom besluta,
att medellösa elever efter företagen behovsprövning skola erhålla månatliga
stipendier å 60 kronor jämte 15 kronor i månaden i särskilt tillägg under
rådande fördyring av levnadskostnaderna samt att anslaget för ändamålet
höjes i proportion härtill.

I den mån redogörelse för motionerna icke lämnas i det följande hänvisas
till motionerna I: 305, II: 182, II: 277 och II: 138.

Förslagsanslagen till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Avlöningar och omkostnader.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har innevarande budgetår trätt i verksamhet.
Personalförteckningen för ämbetsverket fastställdes av 1943 års riksdag,
varvid dock lämnades öppet, huruvida personalstaten skulle kompletteras
med ytterligare en tjänst som förste byråingenjör utöver den i lönegraden
Eo 24, som inrättades av 1943 års riksdag. Kungl. Maj:t har nu föreslagit
att ytterligare en tjänst som förste byråingenjör, placerad i lönegraden
Eo 26, skall uppföras å personalförteckningen, vilken i övrigt föreslås ändrad
endast i vad avser benämningarna å vissa befattningar.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag en höjning
av avlöningsanslaget med 106 000 kronor och av omkostnadsanslaget med
17 700 kronor. Höjningarna sammanhänga väsentligen med att de nuvarande
anslagen i huvudsak äro beräknade allenast för halvt budgetår.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag
om inrättande vid överstyrelsen för yrkesutbildning av en förste byråingenjörsbefattning
i lönegraden Eo 26. Emot de av departementschefen verkställda

Utskottet.

48

Statsutskottets utlåtande nr 186.

kostnadsberäkningarna beträffande anslagen till avlöningar och omkostnader
för överstyrelsen för nästa budgetår har utskottet icke funnit anledning till
erinran.

Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m.

Anslag till centrala verkstadsskolor ha uppförts på riksstaten först från
och med budgetåret 1942/43. Ur anslaget skall gäldas statsbidrag jämlikt
kungörelsen 1941: 716 angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor,
i vad avser bidrag till engångskostnader för undervisningen (§§ 2—4) samt
bidrag till engångskostnader för anordnande av elevinternät (§ 12), dock
att statsbidrag till kostnaderna för anskaffande av den första uppsättningen
av sådan stadigvarande undervisningsmateriel, som prövas erforderlig
för yrkesavdelning för flygmekaniker, vilken anordnas vid central verkstadsskola,
gäldas från särskilt på riksstaten uppfört anslag. Nu ifrågavarande
anslag, som för budgetåret 1942/43 var uppfört med 1 000 000 kronor,
är för innevarande budgetår uppfört med 1 700 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att anslaget måtte för
nästa budgetår höjas till 3 900 000 kronor. Det sålunda föreslagna anslagsbeloppet
motsvarar i avrundat tal det sammanlagda bidragsbelopp till engångskostnader,
som överstyrelsen på grundval av föreliggande ansökningshandlingar
och med hänsyn till av Kungl. Majit meddelade beslut örn
statsbidrag ansett sig böra preliminärt beräkna dels för de erkända centrala
verkstadsskolorna i Karlskrona, Strömbacka, Östanås, Häggvik och
Övertorneå, dels ock för planerade centrala verkstadsskolor i Borås, Eskilstuna,
Ljungby, Uddevalla och Örebro.

Överstyrelsen har anfört bland annat följande.

Till skolöverstyrelsen ha inkommit följande underdåniga ansökningar,
nämligen från

Göteborgs och Bohus läns landsting örn erkännande av en central verkstadsskola
i Uddevalla med filial i Lysekil, bildad genom omorganisation
av verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom i Uddevalla och Lysekil,

Örebro läns landsting örn erkännande av en planerad central verkstadsskola,
förlagd till Örebro,

Södermanlands läns landsting örn erkännande av en planerad central
verkstadsskola, förlagd dels till Eskilstuna, dels till Nyköping,

Kronobergs läns landsting örn erkännande av en planerad central verkstadsskola,
förlagd till Ljungby,

Älvsborgs läns landsting om erkännande av en planerad central verkstadsskola
med avdelningar dels i Borås, dels i Trollhättan.

Därjämte hemställer Värmlands läns landsting örn statsbidrag till bland
annat nytt elevinternat vid centrala verkstadsskolan i Östanås, Karlskrona
stad om statsbidrag till nybyggnad för undervisningslokaler samt Norrbottens
läns landsting om statsbidrag till nybyggnad för undervisningslokaler
och tillbyggnad av elevinternat.

Vidare torde för beräknande av medelsbehovet tagas i betraktande, att

Statsutskottets utlåtande nr 186.

49

det genom Kungl. Maj:ts beslut den 3 december 1943 till Stockholms läns
landsting beviljade beloppet å 786 000 kronor till inrättande av en central
verkstadsskola i Häggvik icke kommer att disponeras under innevarande
budgetår utan torde komma att belasta anslaget under budgetåret 1944/45.
Detsamma gäller det anslag å sammanlagt 724 410 kronor, som av skolöverstyrelsen
i skrivelse den 13 november 1943 tillstyrkts beträffande en
planerad central verkstadsskola i Övertorneå.

De inkomna ansökningarna äro i vissa fall icke så fullständiga, att överstyrelsen
i nu förevarande sammanhang kan avgiva definitiva förslag angående
de statsbidrag, som böra utgå till de olika blivande centrala verkstadsskolorna
för budgetåret 1944/45. Den slutliga handläggningen torde
sålunda böra företagas i samband med avgivande av förslag till tilldelande
av bidrag till de engångskostnader, angående vilka det ankommer på
Kungl. Majit att fatta beslut. Ansökningarna synas dock i nu förevarande
skick kunna läggas till grund för bedömandet av storleken av det anslagsbehov,
som skall tillgodoses i riksstaten. Vidare har överstyrelsen ansett
sig kunna beträffande samtliga inkomna ansökningar örn erkännande av
central verkstadsskola taga ståndpunkt i fråga om erkännande samt även i
stort sett i fråga om de olika yrkesavdelningar, som överstyrelsen finnér
sig böra tillstyrka vid de olika skolorna.

Av ansökningarna angående erkännande av central verkstadsskola avse
ansökningarna från Örebro läns landsting och Kronobergs läns landsting
erkännande av verkstadsskolor, förlagda till endast en plats inom vartdera
landstingsområdet. Göteborgs och Bohus läns landsting åter hemställer om
erkännande av en central verkstadsskola i Uddevalla med filial i Lysekil,
och ansökningarna från Södermanlands läns landsting och Älvsborgs läns
landsting avse centrala verkstadsskolor med avdelningar förlagda till två
orter inom respektive landstingsområden (Eskilstuna och Nyköping respektive
Borås och Trollhättan). I fråga örn verkstadsskolan i Göteborgs
och Bohus län har emellertid landstingets finansberedning i skrivelse till
överstyrelsen den 24 januari 1944 — sedan finansberedningen under hand
erhållit meddelande om att överstyrelsen icke hade för avsikt att tillstyrka
beredningens förslag i denna del, förrän vissa ytterligare utredningar slutförts
— hemställt, att skolan i Lysekil finge fortsätta sin verksamhet med
oförändrad organisation till och med den 30 juni 1945.

Med hänsyn till att framställningarna från Älvsborgs län samt Södermanlands
läns landsting hänföra sig till upprättande av centrala verkstadsskolor
med avdelningar på mera än en ort inom respektive landstingsområden,
tillåter sig överstyrelsen hänvisa till att verkstadsskolutredningen i
sina kostnadsberäkningar utgått från ett antal centrala verkstadsskolor
av högst 23. Denna uppskattning vore dock icke annat än en approximativ
beräkning av den yttre ram, inom vilken, ur de synpunkter, som i sakkunnigbetänkandet
angivits, den av de sakkunniga föreslagna utvidgningen
av den dåvarande verkstadsskolorganisationen borde kunna tänkas
stanna under överskådlig framtid. I propositionen 1941: 71 (sid. 37) har
även föredragande departementschefen erinrat örn vikten av att tillbörlig
varsamhet iakttages vid organisationens utbyggande. Med hänsyn härtill
har överstyrelsen icke ansett sig böra tillstyrka, att — såvida icke alldeles
särskilda skäl föreligga — mera än en central verkstadsskola, förlagd
till en ort inom de nämnda landstingsområdena, upprättas och erkännes.
Visserligen har i fråga örn Västernorrlands oell Norrbottens läns landstingsområden
ansetts lämpligt att upprätta två centrala verkstadsskolor

Bihang till riksdagens protokoll l$hh. G sami. Nr 135 187.

4,

50

Statsutskottets utlåtande nr 136.

inom vartdera landstingsområdet, men i fråga om dessa landstingsområden
föreligga särskilda förhållanden, vilka knappast kunna sägas vara jämförliga
med dem inom Älvsborgs och Södermanlands län. Beträffande de sistnämnda
har överstyrelsen ansett sig böra tillstyrka städerna Borås respektive
Eskilstuna såsom förläggningsorter för centrala verkstadsskolor.

Av särskilt stor betydelse är enligt överstyrelsens uppfattning tillgodoseendet
för elever från andra kommuner än förläggningsorten med lämpliga
inackorderingsmöjligheter, vilket särskilt under förhållanden som de nu
rådande endast undantagsvis torde kunna ernås utan att elevinternat inrättas
vid de centrala verkstadsskolorna. Överstyrelsen finner det därför
synnerligen önskvärt, att elevinternat inom snar framtid kommer till stånd
vid den centrala verkstadsskolan i Häggvik. I fråga örn de nu planerade
centrala verkstadsskolorna i Borås, Eskilstuna och Örebro anser överstyrelsen,
att nämnda städer böra ifrågakomma som förläggningsorter endast
under förutsättning, att vid erkännande av skolorna såsom centrala verkstadsskolor
fästes det villkoret, att vederbörande landsting beslutar att inrätta
elevinternat. Endast härigenom kan man få full förvissning om, att
landsbygdens ungdom genom de centrala verkstadsskolorna verkligen kan
erhålla den utbildning, som den annars icke skulle komma i åtnjutande
av. Överstyrelsen finner sålunda, att inrättande av elevinternat är en
förutsättning för att dessa verkstadsskolor skola fullt motsvara det ändamål,
som närmast avsetts med denna skolform.

Statskontoret har föreslagit, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår
upptages med högst 3 000 000 kronor och har därvid anfört bland annat
följande.

Statskontoret vill inledningsvis framhålla, att frågan, huruvida behov
föreligger att inrätta nya centrala verkstadsskolor i den utsträckning, som
överstyrelsen föreslagit, undandrager sig ämbetsverkets bedömande. Statskontoret
erinrar emellertid, att riksdagen såväl 1941 som 1942 framhållit
angelägenheten av att dylika skolor inrättades med tillbörlig varsamhet
och att riksdagen i anslutning därtill tills vidare räknat med inrättandet
av högst en central verkstadsskola inom varje landstingsområde.
Endast i den mån särskilda förhållanden av ekonomisk, geografisk och
kommunikationstelcnisk natur förelåge, borde enligt riksdagens mening avsteg
kunna göras från denna regel. För den händelse dylika förhållanden
icke äro för handen, bör således såvitt statskontoret kan finna, upprättandet
av centrala verkstadsskolor med avdelningar på mera än en ort
inom respektive landstingsområden icke ifrågakomma, så mycket mindre,
som — på sätt överstyrelsen framhållit — en sådan uppdelning skulle
komma att försvåra den pedagogiska ledningen och övervakningen av skolornas
verksamhet samt medföra ökade kostnader för byggnader och drift.
Med hänsyn härtill anser sig ämbetsverket i likhet med överstyrelsen böra
bestämt avstyrka den av Älvsborgs och Södermanlands läns landsting
ifrågasatta uppdelningen på tvenne orter av de planerade verkstadsskolorna
inom dessa landstingsområden.

Åled hänsyn till de överväganden av principiell art, som läge till grund
för den nuvarande verkstadsskolorganisationen, har statskontoret icke
kunnat undgå att ställa sig i viss mån tveksamt gentemot förslaget, att
verkstadsskolorna inom Älvsborgs, Södermanlands och Örebro läns landstingsområden
skulle förläggas till storstäderna Borås, respektive Eskilstuna
och Örebro.

Statsutskottets utlåtande nr 136.

51

Såsom förutsättning för att dessa städer skulle ifrågakomma såsom förläggningsorter
för de planerade verkstadsskolorna har överstyrelsen föreslagit,
att vid erkännande av skolorna såsom centrala verkstadsskolor
skulle fästas det villkoret, att vederbörande landsting beslutade att inrätta
elevinternat. Förslaget föranleder ej annan erinran från statskontorets
sida, än att ämbetsverket i betraktande av de med elevinternaten förenade
kostnaderna för statsverket anser, att ett dylikt villkor bör utnyttjas
endast i den mån det visar sig vara förenat med påtagliga svårigheter
att i enskilda hem anskaffa bostäder åt de elever, som under skoltiden
måste vara inackorderade å skolorten. Erinras må i detta sammanhang örn
det av chefen för ecklesiastikdepartementet år 1941 gjorda uttalandet i
denna fråga (propositionen 1941: 71, sid. 74).

De kostnadsberäkningar, som överstyrelsen framlagt under förevarande
avsnitt, undandrager sig självfallet statskontorets bedömande. Ämbetsverket
vill emellertid ifrågasätta, huruvida det för ändamålet äskade anslagsbeloppet,
3 900 000 kronor, verkligen skall behöva i dess helhet anvisas
för nästkommande budgetår. Erinras må, att till byggnadskostnader beviljat
statsbidrag skall rekvireras hos och utbetalas av vederbörande länsstyrelse
i den mån arbetets fortgång styrkes genom till länsstyrelsen ingivna
bevis eller intyg, dock att städse en fjärdedel av bidraget skall innestå,
intill dess arbetet blivit genom länsstyrelsens försorg avsynat och
godkänt samt länsstyrelsen granskat räkenskaperna över byggnadskostnaderna.
Med hänsyn härtill och då det knappast synes antagligt, att samtliga
de byggnadsarbeten, örn vilka här är fråga, kunna slutföras före budgetårets
utgång samt anslaget med hänsyn till dess karaktär av förslagsanslag
i förekommande fall må överskridas, får statskontoret för sin del
föreslå, att detsamma upptages med högst 3 000 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Jag ar icke beredd att redan i detta sammanhang taga ställning till frågan
om erkännande av de planerade centrala verkstadsskolor, beträffande
vilka ansökningar örn sådant erkännande nu föreligga. Ur anslagssynpunkt
anser jag mig dock böra räkna med att centrala verkstadsskolor erkännas
i den omfattning, överstyrelsen för yrkesutbildning förordat. De engångskostnader,
som överstyrelsen räknat med, torde kunna läggas till grund
vid bedömandet av anslagsbehovet för nästa budgetår. Med hänsyn bland
annat till vad statskontoret anfört beträffande utbetalningen av beviljade
bidrag till kostnader för byggnadsarbeten, torde det icke vara erforderligt,
att anslaget uppföres med så stort belopp, 3 900 000 kronor, som
överstyrelsen föreslagit. Anslaget torde i stället i anslutning till statskontorets
förslag böra uppföras med 3 000 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 1 300 000 kronor.

I de likalydande motionerna I: 305 och II: 1^80 anföres i huvudsak följande.

Departementschefen förklarar sig icke beredd att taga ställning till frågan
örn erkännande av de planerade centrala verkstadsskolor, beträffande vilka
ansökningar örn sådant erkännande föreligga. I propositionen erinras emellertid
örn att överstyrelsen för yrkesutbildningen och statskontoret icke ansett
sig kunna tillstyrka de förslag till skolornas förläggning inom respektive län,
sorn gjorts av landstingen i Södermanlands och Älvsborgs län. Landstinget
i Södermanlands län har föreslagit skolan förlagd med vissa avdelningar till

52

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Eskilstuna och vissa avdelningar till Nyköping, landstinget i Älvsborgs län
har föreslagit skolan förlagd med vissa avdelningar till Borås och vissa till
Trollhättan. Överstyrelsen och statskontoret åter förmena, att alla avdelningar
i Södermanlands län skola ligga i Eskilstuna och alla i Älvsborgs län
i Borås. Med anledning härav vilja vi framhålla följande.

Inom landet förefinnes som bekant ett stort behov av förbättrade möjligheter
för ungdomen att erhålla utbildning i de praktiska yrkena. Denna utbildning
bör därför utvidgas och givas mer likvärdighet med den teoretiska.
Ett steg i denna riktning är inrättandet av centrala verkstadsskolor. För att
emellertid dessa skolor skola kunna locka ungdomen till sig och upptaga konkurrensen
med den teoretiska utbildningen, måste tillses icke blott att undervisningen
blir den bästa möjliga utan även att tillströmningen av elever till
skolorna stimuleras genom att elevernas vistelse därstädes underlättas.

Med avseende på undervisningen vid verkstadsskolorna är det av utomordentlig
betydelse, att den får försiggå på en plats, där industriell och hantverksmässig
verksamhet av samma slag, som undervisningen avser att bibringa,
förekommer i större omfattning. Erforderliga praktiska studiebesök
underlättas därigenom, och ett för såväl undervisningen som skolans ekonomi
gagneligt samarbete kan ernås.

Det bör därjämte tillses, att den centrala verkstadsskolan är så belägen,
att den lockar ungdomen till sig. Närheten till skolan har i detta avseende
stor betydelse. Ur den synpunkten är en alltför långt driven centralisering
här lika litet önskvärd som då det gäller t. ex. folkhögskolorna, lantmannaoch
lanthushållsskolorna. För att underlätta elevernas vistelse vid skolan,
bör den ligga så, att största möjliga antal elever antingen kan bo i sina hem
eller utan alltför stor svårighet erhålla inackordering på platsen. Även för
landsbygdens ungdom är en dylik förläggning den lämpligaste. De elevhem,
som därutöver böra anskaffas, komma därigenom att icke bliva av så stor
omfattning.

En uppdelning av den centrala verkstadsskolan inom ett län på flera platser
kan ur ovannämnda synpunkter vara tillrådlig blott därvid tillses, att varje
del av skolan får en storlek, som kan anses lämplig ur driftssynpunkt och
försvarlig ur ekonomisk synpunkt. I de fall landstingen med sin intima kännedom
om länens förhållanden därför ansett en uppdelning av den centrala verkstadsskolan
behövlig, synes från statens sida hinder icke böra resas häremot,
under förutsättning att statens andel i kostnaderna för skolornas anläggning
och drift därigenom icke ökas.

Med avseende på den centrala verkstadsskolans förläggning inom Södermanlands
län må från ovan berörda synpunkter anföras följande.

Metallindustrien i Eskilstuna och möbelindustrien i Nyköping äro var för
sig av den betydenhet, att de ur undervisningssynpunkt böra vara utslagsgivande
faktorer på förläggningen av den centrala verkstadsskolans avdelningar
för mekaniker och möbelsnickare. Den undervisning, som berör metallindustrien,
bör således förläggas till Eskilstuna och den, som berör träindustrien,
till Nyköping. Övriga yrkesavdelningar böra fogas till dessa på ett
sådant sätt, att skolan på vardera platsen får en lämplig storlek.

Beträffande kostnaderna för elevernas vistelse vid skolan må erinras örn,
att, även om man bör eftersträva, att landsbygdens ungdom skall söka sig
till verkstadsskolorna, man icke får bortse från, att bebyggelsen är tätast i
städerna och dessas omgivning, varför trots allt de flesta eleverna komma där -

Statsutskottets utlåtande nr 136.

53

ifrån. Att helt avstänga städernas ungdom kan icke vara välbetänkt, även
om denna utbildningsform i första hand är avsedd för landsbygden. Givetvis
bör dock den mera grundliga utbildning, som av industrierna å en del tätbebyggda
orter bedrives, alltjämt kvarstå och utvecklas. Då sedan gammalt
intresset för metallyrket i detta län är mest utpräglat i trakten av Eskilstuna
och för snickaryrket, speciellt möbelsnickeri, i trakten av Nyköping, kan man
förutse, att vistelsen vid skolan för de elever, som skola utbildas i metallyrket,
blir billigast, om skolan ligger i Eskilstuna, och för dem som skola
utbildas till möbelsnickare, billigast om den ligger i Nyköping.

Vad Älvsborgs län beträffar må framhållas, att då länets landsting utan
meningsskiljaktighet ansett det för ernående av ett tillfredsställande resultat
nödvändigt att uppdela den planerade centrala verkstadsskolan för länet på
tvenne avdelningar — en för norra och en för södra länsdelen — så grundar
sig denna mening på en ingående kännedom örn landstingsområdets befolkningsförhållanden,
näringslivets struktur, kommunikationsförhållanden m. m.
Länets långsträckta geografiska figur upptager tvenne egentliga befolkningscentra,
ett centrum förlagt till trakterna omkring Trollhättan och Vänersborg
och ett med Borås som medelpunkt. I södra länsdelen dominera textiloch
beklädnadsindustrierna under det de på metall- och skogsprodukter
baserade industrierna äro väsentligen företrädda i den norra delen av länet.
Även örn det är sörjt för att vederbörande större näringsgrenar inom landstingsområdet
i fortsättningen liksom hittills skola i väsentlig utsträckning
tillgodose sina egna behov av yrkesutbildning, så måste det under alla förhållanden
anses välbetänkt, att centrala verkstadsskolans undervisningsplan
smidigt ansluter sig till det i bygden dominerande förvärvslivet.

På nästan samtliga övriga områden ha av såväl statsmakterna som landstingsområdets
egna förvaltningsmyndigheter de för länet säregna förhållandena
beaktats. Älvsborgs län är sålunda det enda län, vilket vid val till riksdagens
andra kammare är uppdelat i två valkretsar. Hushållningssällskap
och kristidsstyrelse äro dubblerade, och landstinget har med hänsyn till befolkningens
intressen funnit det oundgängligt att inrätta tvenne rättshjälpsanstalter,
tvenne centrallasarett och tre större sanatorier, tre lantmannaskolor,
två folkhögskolor o. s. v. Länets folkmängd, vilken utgör mer än 330 000
innevånare, synes likaledes starkt stödja den beräkning om behovet av yrkesutbildningsplatser,
som landstinget efter omsorgsfull prövning kommit till.

Beträffande den hänvisning till centrala verkstadsskolan i Uddevalla av
elever från Älvsborgs län, som överstyrelsen uttalat sig för, så förutsätter
detta en förbindelse över liinsgränsen, som endast existerar för en mycket
begränsad bygd i sydvästra Dalsland. Av tillströmningen av elever till Göteborgs
och Bohus läns landstings n. v. skola i Uddevalla torde densamma
icke få möjlighet emottaga elever från Älvsborgs län i sådan utsträckning,
att behovet för norra delen av sagda län blir tillnärmelsevis tillgodosett.
Det skulle för övrigt te sig ganska egendomligt, örn utbildningen inom
de mekaniska yrkena skulle förläggas i annan bygd, än där denna yrkesutövning
har sitt väsentliga säte. Starka skäl tala således för skolans förläggning
i enlighet med landstingets önskan.

Givetvis kan här förevarande skolors förläggning enligt landstingens förslag
medföra något ökade kostnader. I skrivelser till statsrådet och chefen
för ecklesiastikdepartementet lia därför respektive landstings förvaltningsutskott
meddelat, att landstingen vore beredda att bära de merkostnader

54

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 136.

som kunde betingas av bifall till dessas framställningar. Även härav bör
framgå vilket avseende som fästes vid skolornas förläggning på gagneligaste
sätt.

Utskottet biträder departementschefens förslag angående anvisande för
nästa budgetår av ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor till inrättande av
centrala verkstadsskolor.

Med hänsyn till vad i motionerna I: 305 och II: 480 anförts får utskottet
erinra örn följande. I sin skrivelse nr 197: 1941 i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 71: 1941 angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor
m. m. jämte i ämnet väckta motioner uttalade riksdagen, att det torde böra
efter förhållandena i varje särskilt fall prövas, om en central verkstadsskola
kunde och borde förläggas med avdelningar på flera orter inom rekryteringsområdet.
En sålunda uppdelad verkstadsskola borde emellertid enligt riksdagens
mening i lika mån tillgodose ungdomen i alla kommuner i rekryteringsområdet.
Vidare anförde riksdagen i sin skrivelse nr 315: 1942 i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 171: 1942 angående anslag för budgetåret
1942/43 till centrala verkstadsskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner,
att mer än en verkstadsskola borde inom ett landstingsområde kunna
imättas, där förhållanden av ekonomisk, geografisk eller kommunikationsteknisk
natur motiverade en dylik åtgärd.

Med hänsyn till dessa uttalanden från riksdagens sida föreligger alltså icke
hinder för Kungl. Majit att medgiva antingen att en central verkstadsskola
uppdelas och förlägges med avdelningar på olika orter inom rekryteringsområdet
eller ock att två verkstadsskolor upprättas inom ett och samma landstingsområde.
De i ovannämnda motioner berörda frågorna beträffande erkännande
av centrala verkstadsskolor i Södermanlands och Älvsborgs län
äro för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Utskottet utgår
ifrån att Kungl. Majit vid sitt ställningstagande till nämnda ärenden kommer
att mot varandra ingående väga de olika skäl, som å ena sidan tala för
överstyrelsens förslag till nämnda skolors förläggning, å andra sidan kunna
åberopas för ett biträdande av de i ämnet gjorda framställningarna från här
berörda två landstings sida. Utskottet får erinra örn att dessa landsting erbjudit
sig att bära de merkostnader, som kunde uppkomma av ett bifall till
deras framställningar. Utskottet anser sig i detta sammanhang böra understryka
det av 1941 års riksdag gjorda uttalandet, att en uppdelad verkstadsskola
bör i lika mån tillgodose ungdomen i alla kommuner inom rekryteringsområdet.
Härjämte vill utskottet framhålla, att vid erkännande av centrala
verkstadsskolor bör, där förhållandena så påkalla, fästas det villkoret, att
vederbörande landsting beslutar inrätta elevhem. Med vad utskottet sålunda
anfört torde ovannämnda motioner I: 305 och II: 480 få anses besvarade.

Statsutskottets utlåtande nr 136.

55

Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 300 000 kronor till
1 200 000 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:123 och II: 182 gjorda yrkandet har anförts
följande.

Av ifrågavarande anslag utgår bland annat statsbidrag till avlöning av
lärarna vid de centrala verkstadsskolorna. Statsbidrag utgår med belopp motsvarande
hela avlöningskostnaden. Enligt Kungl. Majrts kungörelse angående
statsbidrag till centrala verkstadsskolor (SFS nr 716/1941, ändr. genom SFS
nr 596/1942) utgår statsbidraget emellertid med ett visst belopp för år och
yrkesavdelning, så t. ex. i ortsgrupp A med 6 185 kronor. Detta belopp skall
sedan av skolans huvudman fördelas mellan de lärare, vilka undervisa inom
yrkesavdelningen, nämligen läraren i yrkesarbete, läraren i teoriundervisning
och läraren i gymnastikundervisning. Undervisningen omfattar dels yrkesarbete
37 veckotimmar under 35 veckor och 45 veckotimmar under 12 %
veckor, dels teoriundervisning 8 veckotimmar under 35 veckor samt dels
gymnastikundervisning 3 veckotimmar under 47 % veckor. Fördelningen av
statsbidraget på de olika lärarna har medfört olika resultat vid olika skolor.
Vid vissa skolor har man t. ex. måst anställa teorilärare och gymnastiklärare
mot en tämligen hög timlön, och härigenom har den lön, som kunnat tillerkännas
yrkesläraren, nämligen återstoden av statsbidraget, blivit relativt
låg. Har man härjämte icke haft möjlighet att vid gymnastikundervisningen
sammanföra två eller flera yrkesavdelningar till en gymnastikavdelning, har
på varje yrkesavdelning belöpande andel i kostnaden för gymnastiklärarens
ersättning ökats och yrkeslärarens lön än ytterligare minskats. Vid andra
skolor åter ha motsatta förhållanden kunnat inträffa. Detta har medfört, att
lärarnas löner blivit varierande vid olika skolor och stundom även ° vid en
och samma skola. Alltför ofta har det också visat sig, att det sätt, pa vilket
statsbidraget fastställts att utgå, medfört, att skolorna ha svårighet att såsom
lärare förvärva yrkesmän med den skicklighet och de egenskaper, som
skäligen borde fordras. Det synes till följd härav nödvändigt, att staten genom
en lönekungörelse reglerar det sätt, på vilket yrkeslärarnas och övriga lärares
vid de centrala verkstadsskolorna löner skola utgå. I samband härmed synes
en omprövning av yrkeslärarnas löneställning böra verkställas, då det visat
sig svårt att med nuvarande löner tillförsäkra skolorna en verkligt dugande
lärarpersonal.

En lönekungörelse är emellertid även ur andra synpunkter starkt av behovet
påkallad. För närvarande finnas inga bestämmelser, huru skall förfaras
med en lärares avlöningsförmåner vid tjänstledighet på grund av olycksfall
i tj jin sten, sjukdom, militärtjänstgöring eller enskilda angelägenheter. Ej
heller frågan om lärares rätt till fri läkarvård och sjukhusvård eller frågan
örn vikaries avlönande är reglerad. Fn del av dessa frågor förutsattes skola
lösas i samband med en eventuell reglering av lärarbefattningarna för anslutning
till statens pensionsanstalt. Att åstadkomma en dylik reglering inom de
nuvarande statsbidragsbestämmelsernas ram har emellertid visat sig vara förbundet
med betydande svårigheter. Då spörsmål uppkommit av ovan berört
slag, har hittills framställning i varje särskilt fall måst göras till Kungl.
Majit för erhållande av direktiv. Nödvändigheten att tillgripa ett dylikt förfaringssätt
mäste emellertid framstå såsom synnerligen otillfredsställande.

56 Statsutskottets utlåtande nr 136.

Till stöd för det i motionen II: 377 framställda yrkandet anföres huvudsakligen
följande:

Eldningen för husmödrar och hembiträden har ännu icke ordnats på
tillfredsställande sätt, vilket otvivelaktigt är en av orsakerna till den pågående
och oroväckande minskningen av rekryteringen till hembiträdeskåren.

.. ha[ lange ratt en oerhörd brist på kvinnlig arbetskraft för hushållsord
’ ■ i °, 1 har ''^‘1 varit så, att den arbetskraft, som verkligen stått
till bilds, icke halt någon som helst utbildning i yrket, även örn den under
uppväxttiden i hemmet deltagit i husliga sysslor och därigenom erhållit någon
erfarenhet örn i ett hem förekommande arbetsuppgifter.

Emellertid är det ju så, att flickorna i allmänhet en gång själva skola bli
husmödrar och taga vardnaden om ett hem. Många gå till den uppgiften
ganska främmande för de arbetsuppgifter, som komma att möta, och de ha
knappast förmåga att fylla en husmoders utomordentligt betydelsefulla
garning. I hemmet skall det unga släktet fostras, där kommer det att erhålla
de torsta, manga gånger bestämmande intrycken av omvärlden, och där
komma dess egenskaper att grundläggas och danas ut i den mån detta är ett
resultat av miljöns påverkningar.

Utifrån sådana synpunkter hålla vi bestämt före, att så länge utbildningsfrågan
tor husmödrar och hembiträden icke erhållit tillfredsställande lösning,
böra alla möjligheter tillvaratagas för att bereda den kvinnliga ungdom, som
ar och kan tänkas bli intresserad av hembiträdesyrket, tillfälle till en så allsidig
och grundlig utbildning, som under nuvarande förhållanden kan ges.

badana möjligheter erbjudas enligt vår mening vid de centrala verkstadsskolorna,
vilka efter hand torde komma att upprättas inom varje län. Nu
gallande statsbidragsbestämmelser medge emellertid icke att statsbidrag för
utbildning i husligt arbete far utgå vid dessa skolor, då hemsysslor av någon
anledning icke anses tillhöra yrken i egentlig mening. Även örn en sådan definition
kan ha visst fog för sig, örn nian strängt håller sig till rent hantverksmässiga
synpunkter, ter det sig onekligen något egendomligt, att den kvinnliga
ungdomen skall vara helt utstängd fran utbildning i hemvård vid de
centrala verkstadsskolorna, varest den bästa och gedignaste undervisningen
skulle kunna ges. Mot detta resonemang kan visserligen framhållas, att bidrag
av staten för hembiträdesutbildningen sker i annan ordning och att följaktligen
även blivande hembiträden kunna erhålla erforderlig handledning
för att kunna väl sköta sina arbetsuppgifter. Härvid bör dock bemärkas att
statens bidrag äro mycket blygsamma och att oss veterligt endast ett fåtal
större städer inrättat skolor för utbildning i hemmets skötsel och vård. Med
landstingen som huvudmän bleve de ekonomiska möjligheterna helt andra,
och man kan knappast med fog anse en utbildningsmöjlighet för hembiträden
inom varje landstingsområde vara orimligt begärt eller icke av behovet påkallat.

De centrala verkstadsskolorna, vilka komma att ge den manliga ungdomen
utomordentliga möjligheter till allsidig yrkesutbildning, ha däremot icke så
mångå yrkesgrenar av större betydelse att erbjuda den kvinnliga ungdomen.
Hårfrisörskor, kokerskor, tvätterskor för maskinell tvätt o. s. v. äro visserligen
behövliga i det moderna arbetslivet, men dels utbildas tillräckligt många
av dem i så att säga den öppna marknaden, och dels har samhället ganska
begränsat behov av dylika yrkeskvinnor. Det sistnämnda gäller i synnerhet
inom sådana län, varest få eller kanske inga större städer finnas. Yrkesutbildningen
för flickor vid de centrala verkstadsskolorna har därför ofta måst

Statsutskottets utlåtande nr 136.

57

begränsa sig till att omfatta klädningssömnad, vilket ju faktiskt är mycket
torftigt, örn man tar i betraktande de rikt differentierade möjligheter till
yrkesutbildning, som den manliga ungdomen beretts.

Även ur en annan synpunkt vore det önskvärt, att utbildning i husligt
arbete kunde lämnas vid de centrala verkstadsskolorna. Från såväl husmoders-
som hembiträdeshåll framföres ofta den uppfattningen, att hemarbetet
är undervärderat, dåligt betalt och ej erkänt som ett verkligt yrke
jämställt med andra. Förutom övriga ekonomiska och sociala förhållanden
torde också denna mening vara en bidragande orsak till minskningen av
hembiträdeskåren. Det vore därför synnerligen angeläget att vidtaga sådana
åtgärder i olika avseenden, att hemarbetets yrkesanseende hävdas och ökas.
Genom att vid de centrala verkstadsskolorna upptaga det husliga arbetet
jämsides med andra yrken för den kvinnliga ungdomen skulle hemarbetets
karaktär av verkligt yrke komma att ytterligare markeras.

Utskottet tillstyrker i enlighet med vad departementschefen föreslagit, att
ifrågavarande anslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 1 200 000
kronor.

Vad i motionerna I: 123 och II: 182 anförts har synts utskottet tala för
att en översyn verkställes beträffande nu gällande grunder för statsbidrag
till avlöning åt lärare vid centrala verkstadsskolor. Utskottet vill framhålla
angelägenheten av att Kungl. Maj:t tager denna fråga under skyndsamt övervägande
och vidtager de åtgärder, som befinnas påkallade. Med vad sålunda
anförts torde ifrågavarande motioner få anses besvarade.

I motionen II: 277 har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår —
yrkats, att riksdagen ville uttala sig för en sådan utvidgning av de centrala
verkstadsskolornas verksamhetsområde, att detta även skulle omfatta utbildning
i husligt arbete. Utskottet är för sin del icke övertygat om lämpligheten
av att anknyta berörda utbildning till de centrala verkstadsskolorna.
Denna utbildning anser utskottet alltjämt liksom för närvarande böra vara
knuten till de kommunala och enskilda anstalterna för yrkesutbildning. Utskottet,
som i likhet med motionärerna vill understryka betydelsen av att
utbildningen i husligt arbete i möjligaste mån förstärkes och utvidgas, anser
att för ernående av detta syfte till övervägande bör upptagas frågan om
höjning av statsunderstödet för undervisning i husligt arbete vid omförmälda
anstalter. Härigenom torde man kunna räkna med att undervisningen i husligt
arbete vid ifrågavarande yrkesskolor i ökad utsträckning kan komma till
stånd. Utskottet utgår ifrån att överstyrelsen för yrkesutbildning har sin
uppmärksamhet riktad på detta spörsmål. På grund av vad utskottet sålunda
anfört kan utskottet icke tillstyrka bifall till det i motionen II: 277 framställda
yrkandet.

Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.

Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande till förevarande ändamål av ett förslagsanslag
av 150 000 kronor, vilket innebär en anslagsminskning med
350 000 kronor, har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet.

Utskottet.

58

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Utskottet.

U tskottet.

Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Marits förslag att för nästa budgetår
uppföra ifrågavarande anslag med ett belopp av 1 040 000 kronor, vilket innebär
en anslagshöjning med 240 000 kronor.

Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal.

Genom beslut den 28 januari 1944 har Kungl. Majit medgivit, att Mölndals
stads verkstadsskolor för arbetslös ungdom finge successivt omorganiseras
till en flygmekanikerskola, tills vidare omfattande åtta yrkes- och sex specialavdelningar.

Överstyrelsen för yrkesutbildning, som förutsatt, att anslag för ändamålet
skall för nästa budgetår anvisas under ovanstående anslagsrubrik, har beräk -

nat kostnaderna på följande sätt:

a) avlöning till rektor och övriga lärare .............. kronor 115 075

b) administrationskostnader .......................... » 19 900

c) anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriel . . » 15 000

d) anskaffning av inventarier ........................ » 1 000

e) underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel . . » 19 900

f) sjukvårds- och olycksfallsförsäkringskostnader för

eleverna ...................................... » 4 975

g) förhyrande av undervisningslokaler m. m........... » 11 000

h) hyreskostnader för matserveringslokal, elevhem och

övriga elevbostäder..................... » 25 350

Summa kronor 212 200.

överstyrelsen har i anslutning till de statsbidragsgrunder, som kommit
till uttryck i Kungl. Maj:ts beslut örn statsbidrag till driften av ifrågavarande
skola under tiden den 1 januari—den 30 juni 1944, beräknat, att
kostnaderna för ovan under a)—f) och under h) angivna ändamål skola
helt bestridas av statsmedel samt att statsbidrag skall utgå med hälften av
kostnaderna för undervisningslokaler, dock med högst 11 000 kronor för år.

Departementschefen, som bifallit överstyrelsens förslag örn att statsbidrag
till driften av ifrågavarande skola anvisas under särskilt anslag, har för egen
del anfört följande.

Mot den av överstyrelsen beräknade fördelningen av kostnaderna för driften
av ifrågavarande skola mellan stat och kommun finner jag ej anledning till
erinran. Medelsbehovet för nästa budgetår torde i nära anslutning till överstyrelsens
förslag böra uppskattas till i runt tal 210 000 kronor, med vilket belopp
anslaget sålunda torde böra uppföras. Det torde böra ankomma på Kungli
Majit att meddela beslut om statsbidrag till driften av ifrågavarande skola.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens
under denna punkt framställda förslag.

Statsutskottets utlåtande nr 136.

59

Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor.

För innevarande budgetår har för ändamålet anvisats ett anslag av
600 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att ifrågavarande anslag
måtte för nästa budgetår uppföras med 750 000 kronor, vilket innebär en
anslagshöjning med 150 000 kronor. Överstyrelsen har därvid räknat med
att de planerade centrala verkstadsskolorna i Uddevalla och Örebro komma
att vara i verksamhet under nästa budgetår samt att elevantalet vid
redan erkända centrala verkstadsskolor kommer att ökas på grund av tillkomsten
av nya yrkesavdelningar.

Departementschefen har i enlighet med överstyrelsens förslag förordat, att
förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med 750 000 kronor.

Till stöd för det i motionerna I: 89 och II: 138 gjorda yrkandet har anförts
i huvudsak följande.

Enligt gällande bestämmelser, grundade på riksdagens beslut år 1941, äro
/stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning
samt centrala verkstadsskolor i likhet med stipendiegrunder för annan
yrkesundervisning maximerade till 45 kronor per månad för elever i högsta behovsgrad.
Tidigare hade medellösa elever vid yrkesskolor för arbetslös ungdom
ävensom vid centrala verkstadsskolor, som tillkommit genom omorganisation
av s. k. arbetslöshetsskolor, erhållit månatliga stipendier upp till 60 kronor.
Denna möjlighet står nu öppen endast för elever vid skolor för arbetslös
ungdom.

På många håll ställde man sig synnerligen tveksam till den besparingsåtgärd,
som sänkningen av dessa stipendier innebar och som i betydande grad försvårat
för medellösa ynglingar att erhålla värdefull yrkesutbildning. Aven departementschefen
synes ha delat denna tveksamhet, ty vid behandlingen av frågan
1941 uttalade han, att därest läget på arbetsmarknaden skulle bliva sådant,
att vid stipendiefrågans bedömande arbetslöshetssynpunkter ansågos böra tillmätas
avgörande betydelse, spörsmålet om stipendiebeloppens avvägning vid
de centrala verkstadsskolorna borde upptagas till särskild omprövning.

När frågan år 1942 ånyo var föremål för statsmakternas behandling underströk
departementschefen ånyo, att om så prövades oundgängligt med hänsyn
till särskilda förhållanden, såsom förekomsten av en markerad arbetslöshet
inom viss skolas rekryteringsområde, borde Kungl. Maj:t äga rätt att medgiva
höjning av stipendiebeloppen upp till 60 kronor per månad. Samma år anfördes
också i motioner i båda kamrarna, att den föreslagna sänkningen av stipendierna
åt elever vid centrala verkstadsskolor och verkstadsskolor för arbetslös
ungdom skulle komma att få mycket ogynnsamma verkningar för dessa elever
och för skolornas verksamhet överhuvud taget. Motionärerna erinrade vidare
örn att då riksdagen tidigare lämnade sitt medgivande om högre stipendiebelopp
till elever vid verkstadsskolor för arbetslös ungdom, så hade avsikten
därmed varit att kunna bereda obemedlade unga medborgare möjlighet till
utbildning i något yrke. Det vitsordades också av motionärerna, att dessa åtgärder
haft den allra största betydelse i socialt hänseende. I stället för att sti -

60

Statsutskottets utlåtande nr 136.

pendierna för här berörda elevkategorier skulle sänkas, ansågo motionärerna,
att en höjning av desamma borde vara befogad. Ty genom ökade kostnader,
som rådande prisfördyringar vållat elevhushållen vid dessa skolor, hade stipendiernas
realvärde sjunkit högst avsevärt, varför särskilda svårigheter uppstått
för eleverna att bestrida utgifterna för vistelsen vid skolorna. Dessa svårigheter
måste bli så mycket mera kännbara som utbildningstiden omfattade
minst två år.

När riksdagen behandlade frågan beslöt den emellertid att i princip vidhålla
den ståndpunkt statsmakterna tidigare intagit med avseende å stipendiebeloppen
till dessa skolors elever. Dock ansåg riksdagen, att det borde läggas en viss
möjlighet i Kungl. Maj:ts hand att medgiva förhöjning av ifrågavarande stipendiebelopp.
Enligt riksdagens mening skulle nämligen en del arbetslöshetsskolor
komma att ombildas till centrala verkstadsskolor och härvid få ett
elevklientel, grundat på i stort sett samma sociala och ekonomiska underlag
som det, vilket rekryterat den tidigare arbetslöshetsskolan. Ett liknande klientel
torde — ansåg riksdagen — särskilt under vissa förhållanden komma att
rekrytera även sådana centrala verkstadsskolor, som icke uppkommit genom
ombildning av arbetslöshetsskolor. Riksdagen fann det därför befogat att, där
förhållandena med avseende å förefintlig arbetslöshet eller elevklientelets ekonomiska
bärkraft vore likartade mellan arbetslöshetsskolor och centrala verkstadsskolor,
stipendieunderstöden vid dessa läroanstalter också utmättes efter
ensartade grunder. Efter förslag av skolöverstyrelsen kunde sålunda Kungl.
Maj:t medgiva förhöjning av stipendiebeloppen vid centrala verkstadsskolorna,
dock högst 60 kronor per månad.

Nu har emellertid den av riksdagen således anvisade möjligheten att höja
stipendierna åt elever vid centrala verkstadsskolorna icke utnyttjas. Skall dock
den yrkesutbildning, som verkstadsskolorna erbjuda, komma även den sämst
ekonomiskt lottade delen av landets ungdom till gagn, vilket ursprungligen
ju var meningen, är det nu nödvändigt, att stipendiemöjligheterna för här
berörda ungdom avsevärt förbättras. Det är eljest att befara — som också
överstyrelsen för yrkesutbildning framhåller — att för yrkesutbildning lämpliga
ungdomar i stor utsträckning av ekonomiska skäl måste avstå från en ur
såväl deras egen som samhällets synpunkt önskvärd utbildning. På en del håll
har en omfattande arbetslöshet redan gjort sig kännbar, och det är ostridigt,
att levnadskostnaderna stigit avsevärt, sedan nu gällande stipendiebelopp fastställdes.
Men bortsett från dessa förhållanden, vilkas menliga inverkan ej kan
förringas, bör man taga särskild hänsyn till att det här gäller en ungdom, som
utan det allmännas hela stöd är utestängd från alla utbildningsmöjligheter.
Departementschefen meddelar i anslutning till detta ärende, att under förflutet
budgetår har belastningen av anslaget för här berörda ändamål undergått
en ganska kraftig minskning. Orsaken härtill, säger han, kan icke med
säkerhet angivas. Måhända måste man befara, att huvudorsaken består däri,
att elevklientelet vid exempelvis centrala verkstadsskolor efter stipendiernas
sänkning kommit att rekryteras från ekonomiskt och socialt bättre ställda skikt
i samhället, än vad som förekom tidigare. Det är visserligen så, att fattiga
familjefäder under dessa år haft arbete, men någon möjlighet att därför kunna
bekosta barnens utbildning, sedan under nu rådande prisläge en stor familj
försörjts, är ej för handen. Skall den av statsmakterna tillskapade yrkesutbildningen
för mededlösa ungdomar nå det ursprungligen avsedda syftet, är det nu
oavvisligen nödvändigt, att det allmänna med förbättrade stipendiemöjligheter
träder hjälpande emellan.

Statsutskottets utlåtande nr 136.

61

Stipendierna vid centrala verkstadsskolor utgå för närvarande enligt samma
grunder som vid övriga statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter
för yrkesundervisning eller i tredje behovsgraden med högst 45 kronor, i andra
behovsgraden med högst 25 kronor och i första behovsgraden med högst 15
kronor, allt för månad räknat. Vid verkstadsskolorna för arbetslös ungdom ha
stipendierna hittills utgått med ett till högst 60 kronor för elev och månad
förhöjt belopp. Riksdagen har (skrivelse nr 315:1942) beträffande de centrala
verkstadsskolorna lagt i Kungl. Maj:ts hand en viss möjlighet att medgiva
förhöjning av stipendiebeloppen vid nyssnämnda skolor. Riksdagen har nämligen
funnit det befogat, att, där förhållandena med avseende å förefintlig
arbetslöshet eller elevklientelets ekonomiska bärkraft vore likartade mellan
arbetslöshetsskolor och centrala verkstadsskolor, stipendieunderstöden vid
dessa läroanstalter också utmättes efter ensartade grunder. I sin omförmälda
skrivelse bemyndigade riksdagen Kungl. Maj:t att i sådana fall, som sålunda
angivits, medgiva förhöjning vid central verkstadsskola av stipendiebeloppen,
dock ej utöver hittillsvarande vid arbetslöshetsskola tillämpade maximum.
Enligt vad utskottet har sig bekant har nämnda möjlighet att höja stipendiebeloppen
icke i annan mån av Kungl. Majit utnyttjats än att Kungl. Majit
genom beslut den 3 mars 1944 medgivit, att statsbidrag till elevstipendier för
budgetåret 1942/43 finge av överstyrelsen för yrkesutbildning tilldelas styrelsen
för Västernorrlands läns landstings centrala verkstadsskolor i Sandö och
Sundsvall utöver de bidrag, som tidigare av skolöverstyrelsen beviljats för
samma ändamål och budgetår, med belopp, beräknat efter högst 15 kronor
för elev och månad beträffande varje elev, som vunnit inträde vid skolorna,
innan dessa omorganiserats till centrala verkstadsskolor och därjämte dels
haft sin hemort så belägen, att han måst vara helinackorderad vid skolan, dels
ock vid beräknandet av det redan beviljade bidraget hänförts till tredje
behovsgraden.

Enligt utskottets mening torde man vid bedömandet av stipendiebeloppens
storlek icke kunna undgå att taga hänsyn till den förskjutning uppåt av levnadskostnaderna,
som under de senare åren ägt rum, och det minskade realvärde,
som stipendiebeloppen på grund härav kommit att erhålla. Därest
stipendiebeloppens storlek med hänsyn till de faktiska utbildningskostnaderna
hållas för låga, synes det utskottet uppenbart att detta förhållande i längden
måste inverka menligt på elevtillströmningen till de centrala verkstadsskolorna.
Exempel kunna redan nu anföras på huru eleverna vid en skola huvudsakligen
rekryteras med ungdom bosatt på eller i den närmaste omgivningen
av den ort, till vilken skolan är förlagd, medan däremot mera avlägset boende
ungdom icke nämnvärt utnyttjar skolan. Skulle denna företeelse bli mera allmän,
kunna därigenom de centrala verkstadsskolornas fortsatta utveckling
i hög grad äventyras.

Med hänsyn till den ståndpunkt riksdagen tidigare intagit till detta spörsmål
och i anledning av vad i motionerna I: 89 och lii 138 anförts förväntar

Utskottet.

62

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Utskottet.

Utekottet.

utskottet, att Kungl. Majit utnyttjar den Kungl. Majit av riksdagen lämnade
befogenheten att medgiva höjning av här ifrågavarande stipendiebelopp
i samtliga de fall, där de av riksdagen angivna förutsättningarna härför föreligga.
Vad beträffar det i nyssnämnda motioner gjorda yrkandet är utskottet
icke berett att tillstyrka den i motionerna ifrågasatta ökningen av stipendiebeloppen
utöver 60 kronor med ytterligare 15 kronor för månad. Utskottet
får emellertid erinra om att riksdagen i skrivelse nr 8 innevarande år underpunkten
183 anhållit om utredning rörande stipendiegrunderna vid folkhögskolor
m. fl. läroanstalter. Utskottet förutsätter, att vid nämnda utredning
jämväl nu förevarande frågor upptagas till bedömande.

Med hänsyn till den ståndpunkt utskottet intagit i fråga om storleken av
stipendiebeloppen vid de centrala verkstadsskolorna har utskottet ansett sig
böra tillstyrka, att här ifrågavarande anslag för nästa budgetår höjes utöver
Kungl. Majits förslag med ett belopp av 100 000 kronor och alltså uppföres
med 850 000 kronor.

Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för
yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor
för viss arbetslös ungdom.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagsminskning med 200 000 kronor till
100 000 kronor. Härvid har förutsatts, att stipendier åt elever vid flygmekanikerskolan
i Mölndal skola utgå från ett särskilt riksstatsanslag.

I enlighet med vad departementschefen föreslagit anser utskottet ifrågavarande
anslag för nästa budgetår böra upptagas med 100 000 kronor.

Förslagsanslaget till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid flygmekaniker skolan i Mölndal.

I enlighet med förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning har Kungl. Majit
till förevarande ändamål för nästa budgetår äskat ett förslagsanslag av 125 000
kronor. Härvid har förutsatts, att stipendierna skola utgå efter samma grunder
som gälla för stipendier åt elever vid verkstadsskolorna för arbetslös ungdom.

Utskottet tillstyrker, att för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår anvisas
ett anslag av 125 000 kronor.

Reservationsanslag till Bidrag till kostnader för granskning av

utförda gesällprov.

I skrivelse den 2 december 1943 har Sveriges hantverks- och småindustriorganisation
gjort framställning örn utverkande åt organisationen av ett
förslagsanslag av 10 000 kronor för budgetåret 1944/45, att användas så -

Statsutskottets utlåtande nr 136.

63

som bidrag till bestridande av med lärlings- och granskningsnämndernas
arbete förenade kostnader.

Framställningen har tillstyrkts av överstyrelsen för yrkesutbildning, som
dock förordat anvisande av ett reservationsanslag för ändamålet.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har sedan länge intresserat
sig för hantverkets yrkesutbildning och har därvid såsom riktmärke
uppställt att genom förbättrad skolning för yrket göra hantverksbanan
lockande för begåvad, framåtsträvande manlig och kvinnlig ungdom. Ett
värdefullt initiativ i detta syfte har organisationen tagit genom att uppdraga
riktlinjer för lärlingsutbildningen och utfärda bestämmelser i fråga
om gesällprov för olika hantverksyrken. För en rättvis och opartisk bedömning
av gesällproven svara särskilda lärlings- och granskningsnämnder.
I deras åligganden ingår bland annat att utöva kontroll beträffande gesällprov,
som avläggas dels av lärlingar, för vilkas utbildning statsbidrag
utgår till hantverksmästare, dels av sådana elever vid verkstadsskolor,
vilkas utbildning avslutas med dylikt prov.

Den av hantverksorganisationen nu väckta frågan torde närmast avse,
att statsbidrag skall utgå till resekostnad och traktamentsersättning åt
granskningsman i sådana fall, då denne måste tillkallas från annan ort än
den, där bedömningen av gesällprov skall äga rum. Det har invänts, att
denna fråga står i sådant sammanhang med spörsmålet om lärlingsutbildningens
slutliga ordnande, att den lämpligen bör prövas först vid övervägandet
av detta vittutseende spörsmål i dess helhet. Jag kan emellertid
icke finna, att så är fallet. Den av hantverksorganisationen genomförda
granskningsverksamheten fyller enligt min mening en så betydelsefull uppgift
inom lärlingsutbildningen och har nått en sådan stabilitet, att den
icke bör eftersättas av brist på medel.

Jag anser mig därför böra tillstyrka, att staten lämnar bidrag till kostnaderna
för granskning av utförda gesällprov. För nästa budgetår torde
för ändamålet ett reservationsanslag av 5 000 kronor, d. v. s. det av 1936
års hantverkssakkunniga föreslagna beloppet, böra utverkas av riksdagen.
Anslaget bör ställas till förfogande av överstyrelsen för yrkesutbildning,
att disponeras enligt grunder, som Kungl. Majit efter förslag av överstyrelsen
torde böra äga bestämma.

Utskottet har ansett sig böra biträda vad departementschefen under ifrågavarande
punkt föreslagit och har icke funnit något att erinra mot att för berörda
ändamål anvisas ett belopp av 5 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

T. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
och motionerna I: 89 och II: 138, så vitt nu är i fråga,

a) godkänna följande personalförteckning för överstyrelsen
för yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1944/45:

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Personalförteckning.

Befattning. Tjänstemän a Ordinarie stat. Lönegrad.

1 överdirektör ................................. CIO

3 byråchefer .................................. A 30

1 byrådirektör ................................ A 26

1 förste byråsekreterare ........................ A 24

1 byråsekreterare .............................. A 21

1 kansliskrivare, tillika registrator................ All

1 kanslibiträde ................................ A 7

1 expeditionsvakt.............................. A 6

3 kontorsbiträden.............................. A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20:e.

1 byrådirektör................................ Eo 26

1 förste byråingenjör.......................... Eo 26

1 förste byråingenjör.......................... Eo 24;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
yrkesutbildning, att tillämpas under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis......................... kronor 106 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis .. » 7 000

3. Arvoden och ersättningar till inspektörer
och sakkunniga biträden m. m.,

förslagsvis ......................... » 15 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.................... » 85 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 29 000

Summa kronor 242 000;

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för
budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 242 000 kronor.

d) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 40 000 kronor.

e) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor
m. m. för budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor;

f) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor för

Statsutskottets utlåtande nr 136. 65

budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag 1 200 000 kronor;

g) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom
för budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 150 000 kronor;

h) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till inrättande av flygmekaniker avdelningar
för budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 1 040 000 kronor;

i) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Bidrag till driften av flygmekaniker skolan i Mölndal
för budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 210 000 kronor;

j) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor för
budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 850 000 kronor.

k) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för- viss arbetslös
ungdom för budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor;

l) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:
Stipendier åt elever vid flygmekaniker skolan i
Mölndal för budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor;

m) till Bidrag till kostnader för granskning av utförda
gesällprov för budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor;

II. att motionerna I: 305 och II: 480 ävensom I: 123 och
II: 182 må anses besvarade med vad utskottet här ovan
anfört;

III. att motionen II: 277 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 maj 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 135.

av herr Gustaf Karlsson.

Reservation

Bihang till riksdagens protokoll 19H. G sami. Nr 185—137.

5