Statsutskottets utlåtande Nr 133.

1

Nr 133.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1944 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa avlönings- m. fl. anslag för budgetåret
1944145 under fjärde huvudtiteln jämte i ämnet
väckta motioner.

(l:a avd.)

Vissa särskilda frågor.

l:o) Uppsättande av en sjunde jaktflottilj. I propositionen nr 185 bär Kungl.

Majit (s. 7—22 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 3 mars 1944) föreslagit riksdagen besluta, att i flygvapnets organisation
skall ingå ytterligare en jaktflottilj, Södertörns flygflottilj (F18), med
uppsättning från och med tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes.

1941 års försvar sutredning föreslog i sitt den 12 januari 1942 avgivna betänkande
med förslag till plan för organisationsarbetet inom försvarsväsendet
under femårsperioden 1942/47, att flygvapnet skulle organiseras på — förutom
bomb-, spanings- och torpedförband — sex jaktflottiljer. Av dessa funnos
tre redan uppsatta, varför under femårsperioden tre nya jaktflottiljer skulle
tillkomma. Försvarsutredningen framhöll emellertid, att det icke synts utredningen
osannolikt, att utvecklingen under femårsperioden kunde komma att
tala för en ytterligare utökning av flygvapnet. Därvid syntes i första hand
ytterligare en jaktflottilj böra tillkomma,

I yttranden över försvarsutredningens betänkande föreslogs från flera håll,
bland annat av överbefälhavaren, cheferna för marinen och flygvapnet samt
1942 års försvarsberedning, att flygvapnets organisation skulle utökas med
en sjunde jaktflottilj (F 18). I vissa av yttrandena angåvos därvid vissa besparingar
som skulle kunna genomföras med avseende å andra delar av försvarsorganisationen
för att bereda utrymme för den sjunde jaktflottiljen inom den
för femårsperioden beräknade kostnadsramen för försvarsväsendet.

Vid anmälan av denna fråga i 1942 års för svar sproposition (1942: 210) framhöll
departementschefen att även för honom ett starkare flygvapen framstode
som betydelsefullt och att han därför i princip intet hade att erinra mot uppsättandet
av en sjunde jaktflottilj. Emellertid fann departementschefen det
icke nödvändigt, att beslut därom fattades redan då.

1942 års riksdag anförde i sin skrivelse nr 374 i denna fråga följande.

Riksdagen vill för sin del — med hänsyn till den utomordentliga vikten av

att flygvapnet erhåller största möjliga effektivitet — ansluta sig till departe Biliang

till riksdagens protokoll 1944. 6 sand. Nr 133.

1085 44

2

Statsutskottets utlåtande nr 133.

mentschefens sålunda uttalade uppfattning, att, därest så med hänsyn till utbildnings-
och andra organisatoriska förhållanden visar sig möjligt, en sjunde
jaktflottilj skall uppsättas under femårsperioden. Riksdagen, som sålunda
räknar med att denna sjunde jaktflottilj kommer att ingå i flygvapenorganisationen,
anser fördenskull i likhet med departementschefen, att åtgärder redan
nu böra vidtagas för att säkerställa leveransen av flygmateriel för flottiljen
i fråga ävensom för anordnande av flygfält för densamma. Riksdagen vill
vidare understryka angelägenheten av att riksdagen senast år 1944 får sig förelagt
förslag i frågan och att därvid möjligheten att åvägabringa mot de därav
betingade kostnaderna svarande besparingar under femårsperioden tagas under
noggrant övervägande. Riksdagen delar nämligen, såsom förut anförts, departementschefens
uppfattning, att kostnadsramen icke bör utan tvingande skäl
överskridas.

I enlighet med vad som förutsattes i försvarspropositionen har — sedan
1942 års riksdag därtill anvisat medel — arbeten igångsatts för iordningställande
av ett krigsflygfält på Södertörn, vilket efter vissa utvidgningar avsetts
skola kunna utnyttjas för en sjunde jaktflottiljs fredsförläggning.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha nu i gemensam skrivelse
den 27 augusti 1943 -— med förmälan att inom flygvapnet verkställda undersökningar
givit vid handen, att den sjunde jaktflottiljen beräknades kunna
uppsättas från och med budgetåret 1946/47 — hemställt örn förslag till innevarande
års riksdag om uppsättande av ifrågavarande jaktflottilj.

I skrivelse den 9 oktober 1943 har överbefälhavaren tillstyrkt framställningen
och i samband därmed redogjort för en genom hans försorg verkställd
utredning rörande möjligheterna att åstadkomma besparingar inom femårsplanens
kostnadsram för motvägande av merkostnaderna för jaktflottiljen.

Då departementschefen funnit ytterligare undersökning i detta hänseende
erforderlig, uppdrog han under hand åt överbefälhavaren att verkställa en
dylik förnyad undersökning, vilken avsågs skola taga sikte på möjligheterna
att reellt nedbringa kostnaderna för försvarsväsendet i angivet syfte.

Med skrivelse den 18 januari 1944 har överbefälhavaren överlämnat den
sålunda verkställda utredningen, vilken begränsats till att behandla dels,
budgetåret 1946/47, dels den närmast därpå följande femårsperioden.

I sin skrivelse den 9 oktober 1943 har överbefälhavaren erinrat örn att han
i sitt yttrande över försvarsutredningens förslag framhållit såsom det mest
angelägna önskemålet i fråga örn förbättringar av utredningens förslag i dess
helhet, att en sjunde jaktflottilj beslutades. Såväl föredragande departementschefen
som 1942 års riksdag syntes ha delat denna uppfattning. Att ändock
beslut örn uppsättandet av en sjunde jaktflottilj icke fattats av 1942 års riksdag
syntes huvudsakligen ha varit beroende av den tveksamhet, som då rått
i fråga örn möjligheten att inom femårsperioden medhinna även denna flygflottiljs
uppsättande. Verkställda undersökningar gåve emellertid enligt flygmyndigheternas
framställning vid handen, att något hinder därför icke förelåge.

Flygförvaltningen har i förenämnda skrivelse den 27 augusti 1943 — med
utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941 ävensom från gällande normer för
avskrivning av nya kapitalinvesteringar — beräknat kostnaderna för den sjunde
jaktflottiljen till följande belopp.

Statsutskottets utlåtande nr 133. 3

Årskostnader ...........................

Under femårs-perioden
1942/47

kronor

Vid genomförd
organisation

kronor

>)8 400 000
33 300 000

7 057 000

9 515 000

9 900 000

Engångskostnader för anskaffning av flyg- och vapenmateriel
Engångskostnader för byggnader m. m...........

Övriga engångskostnader ............

Summa kronor

58 272 000

9 900 000

*) Under budgetåret 1946/47.

Flygmyndigheterna ha anfört, att ett uppsättande av den sjunde jaktflottiljen
icke komme att beröra medelsbehoven under riksstaten för budgetåret
1944/45 i annan män än att för anskaffning av viss flygmateriel erfordrades
ett belopp av 6 900 000 kronor att utgå av anslaget till anskaffning av flygmateriel.

I sin skrivelse den 18 januari 1944 har överbefälhavaren framhållit att, örn
vissa av överbefälhavaren föreslagna besparingar med avseende å flygvapnets
organisation genomfördes, en besparing av 200 000 kronor ernåddes beträffande
årskostnaderna vid genomförd organisation för den sjunde jaktflottiljen,
vilka således under nämnda förutsättning kunde beräknas till 9 700 000 kronor.

I skrivelser den 9 oktober 1943, den 18 januari 1944 och den 8 februari
1944 har överbefälhavaren redogjort för verkställda undersökningar rörande
tänkbara besparingar å de för försvarsgrenarna beräknade anslagen för motvägande
av merkostnaderna för den sjunde jaktflottiljen. Departementschefen
har å s.ll—18 i statsrådsprotokollet lämnat en närmare redogörelse för dessa
besparingar. I fråga örn besparingsmöjligheterna inom flygvapnet har överbefälhavaren
ifrågasatt besparingar enligt två alternativ. Det ena alternativet
avser viss omläggning av ammunitionsanskaffningen med en besparing av
7,6 miljoner kronor. Enligt det andra alternativet skulle därutöver tillkomma
besparingar örn 5,3 miljoner kronor å viss vapenanskaffning och örn 6 miljoner
kronor å flygmaterielanskaffningen. Å andra sidan borde från de beräknade
besparingarna avräknas 1 miljon kronor, avseende vissa i försvarsbeslutet
icke förutsedda kostnader för flygvapnets transportorganisation. Besparingarna
enligt de båda alternativen skulle således utgöra 6,6 miljoner
kronor respektive 17,9 miljoner kronor.

En sammanfattning av besparingsmöjligheterna inom de tre
försvarsgrenarna visar, att å engångskostnaderna för flygvapnet under femårsperioden
skulle kunna inbesparas 17 900 000 kronor samt att å försvarsgrenarnas
årskostnader skulle kunna vinnas de besparingar, som angivits i
omstående tablå.

Enligt den föreliggande utredningen skulle alltså under femårsperioden
1942/47 kunna inbesparas tillhopa (17 900 000 + 4 332 000=) 22 232 000 kronor,
varav 4 332 000 kronor motsvara minskade årskostnader under budgetåret
1946/47. De sammanlagda besparingarna för tiden från och med budgetåret
1947/48 skulle uppgå till 8 320 000 kronor per år.

4

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Anslag

Budgetåret

1946/47

kronor

Fr. o. m. !
budgetåret
1947/48

kronor

Armén.

Undervisningsmateriel in. m.................................

45 000

50 000

Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda ut-

*

bildnings kurser m. m.....................................

50 000

100 000

Truppförbandens övningar..................................

—

500 000

Fält- och fälttjänstövningar ................................

216 000

220 000

Understöd åt frivilligt försvarsarbete........................

22 000

50 000

Minskade årskostnader för värnpliktigas underhåll m. m. på

grund av ökad tilldelning av värnpliktiga till flygvapnet ..

366 000

366 000 j

Säger för armén

699 000

1 286 000

Marinen.

Beroende av minskning nied BO meniga vid kustartilleriet;...

—

91000

Sjötillägg och mathållning..................................

—

200 000

Flottans övningar..........................................

—

775 000

Kustartilleriets övningar....................................

—

110 000

Fartygsbyggnader för flottan ..............................

—

500 000

Fartygsbyggnader för kustartilleriet ........................

—

65 000

Underhåll av flottans fartyg m. m...........................

—

600 000

Underhåll av kustartilleriets materiel ni. m.................

—

60 O00

Säger för marinen

—

2 401 000

Flygvapnet.

Beroende av minskning med 36 officerare ..................

1 723 000

1 723 000

Beroende av minskat personalbehov vid Skaraborgs flygflottilj

495 000

495 000

Beroende av minskning av antalet officersaspiranter ........

380 000

380 000

Beroende av minskning av antalet överfurirer ..............

159 000

159 000

Beroende av ändrad disposition av flygtiden vid flygkadett-

59 000

59 000

Beroende av viss ändring beträffande flygmaterielanskaffningen

900000

900 000

Vapen och ammunition ....................................

507 000

507 000

Merkostnader för den militära väderleksorganisationen......

— 590 000

— 590 000

Säger för flygvapnet

3 633 000

3 633 000

Besparingar vid genomförande av 1942 års underbefälsutred-

1000 000

nings förslag ............................................

—

Totalsumma

4 332 000

8 320 000

Överbefälhavaren har sammanfattningsvis framhållit, att reduceringar
av de i försvarsbeslutet angivna årskostnaderna för de olika försvarsgrenarna
självfallet måste medföra vissa mer eller mindre allvarliga konsekvenser.
Sålunda försvårades möjligheterna att inom kostnadsramen bereda utrymme
för sådana av utvecklingen påkallade nya anslagsbehov, som icke
kunnat förutses i försvarsbeslutet. Det stöde även utan vidare klart, att
sådana besparingar, vilka ginge ut över organisation, utbildning och
beredskap, vore förenade med större olägenheter än besparingar inom
vissa andra områden. Med hänsyn till det avsevärda krafttillskott i
försvarsorganisationen, som tillkomsten av en sjunde jaktflottilj skulle innebära,
hade överbefälhavaren trots detta ansett sig böra ifrågasätta besparingarna.
Skulle det för att säkerställa flottiljens tillkomst vara en tvingande

Statsutskottets utlåtande nr 133.

o

nödvändighet att jämväl taga i anspråk de ytterligare besparingar om sammanlagt
774 OOO kronor, vilka skulle kunna åstadkommas genom minskning av
flygtiden, ville överbefälhavaren icke heller motsätta sig detta trots de synnerligen
allvarliga nackdelar ur såväl krigsberedskaps- som flygsäkerhetssynpunkt,
som särskilt den angivna besparingen å 600 000 kronor skulle innebära.

Det borde vidare framhållas, att den för undersökningarna tillmätta tiden
varit strängt begränsad och att besparingsmöjligheterna helt naturligt toge
sikte på förhållandena såsom dessa nu tedde sig. Det vore av flera skäl svårt
att nu överblicka budgetläget efter genomförd organisation, särskilt som
fredsmässiga erfarenheter saknades. Överbefälhavaren ville därför understryka
vad försvarsgrenscheferna i sina utredningar anfört angående betydelsen
av att besparingsmöjligheterna icke nu slutgiltigt fastlåstes till de angivna
anslagen. Det kunde nämligen i en framtid visa sig, att besparingar
på ett mindre störande sätt kunde genomföras, örn de militära myndigheterna
erhölle handlingsfrihet att uttaga dem på sätt de funne bäst. Det syntes därför
lämpligast att till grund för försvarsgrensförvaltningarnas medelsäskanden
fr. o. m. budgetåret 1947/48 endast fastställdes försvarsgrenarnas kostnadsramar
i stort, sedan de av den sjunde jaktflottiljens tillkomst föranledda
ändringarna vidtagits.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Jämlikt 1942 års försvarsbeslut skola såvitt avser jaktflyget uppsättas
tre flottiljer utöver de tre tidigare befintliga. Redan viel tiden för försvarsbeslutet
stod det dock klart, att en ytterligare förstärkning av jaktflyget
var i hög grad önskvärd. Emellertid var det tveksamt, örn en utökning av
flygvapnet med ytterligare en jaktflottilj med hänsyn till utbildningen av
personal och till organisatoriska svårigheter kunde medhinnas under femårsperioden
1942/47. Därtill kom att det icke var oavvisligen nödvändigt
att i samband med försvarsbeslutet taga ställning till denna fråga. Örn vissa
åtgärder redan då vidtoges för att trygga leveransen av erforderlig flygmateriel
och för att anlägga flygfält, kunde — utan försening av flottiljens
uppsättande — med det slutliga avgörandet anstå till 1944 års riksdag. A id
anmälan av 1942 års försvarsproposition förordade jag därför ett sådant
uppskov. Jag räknade därvid bland annat med att det vid den tidpunkt,
då beslut senast borde fattas — år 1944 — borde ha blivit klarlagt, i vad
mån kostnaderna för flottiljen skulle kunna bestridas genom anlitande av
de utvägar för åstadkommande av besparingar på annat håll inom försvarsväsendet,
som enligt överbefälhavarens mening möjligen kunde föreligga och
som vore en förutsättning för att den ifrågasatta utvidgningen skulle kunna
ske inom den avsedda kostnadsramen.

Krigserfarenheterna efter försvarsbeslutet ha bestyrkt flygvapnets betydelse
i nutida krigföring, och jaktflyget har därvid befunnits vara av mycket stort
värde, icke minst för hemortens försvar. Jag finner det därför i och för
sig angeläget, att flygvapnet förstärkes med en sjunde jaktflottilj. Innan slutlig
ställning tages till denna fråga, böra emellertid först närmare klargöras
förutsättningarna därför såväl ur materiel- och personalsynpunkt som med
hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna.

Såsom var att vänta kan nu lättare bedömas personal- och materne 1-läget inom flygvapnet under de återstående budgetåren av femårsperioden
1942/47. Såsom flygmyndigheterna i sin nu föreliggande framställning anfört
torde med tillhjälp av i vissa avseenden extraordinära åtgärder perso -

6

Statsutskottets utlåtande nr 133.

nalbehovet för den sjunde jaktflottiljen kunna fyllas under budgetåret 1946/47.
Såvida nu föreliggande produktionsplaner kunna fullföljas, lärer även flygmateriel
stå till förfogande före den 1 juli 1947. Ur organisatoriska synpunkter
synas alltså möjligheter i stort sett föreligga för uppsättande av flottiljen
under innevarande femårsperiod.

Vad därefter angår de ekonomiska förutsättningarna för ett beslut
örn uppsättande av en sjunde jaktflottilj torde till en början böra behandlas
frågan örn kostnaderna för den sjunde jaktflottiljen. Flygförvaltningen har
beräknat de på innevarande femårsperiod belöpande kostnaderna för flottiljen
till i runt tal 58 miljoner kronor, av vilket belopp omkring 50 miljoner
kronor avse. engångskostnader för flottiljens uppsättande och återstoden årskostnader
för budgetåret 1946/47. Vid uppskattningen av engångskostnaderna
har ämbetsverket utgått från de grunder beträffande beräkningen av avskrivningsbehovet,
som gälla beträffande övriga investeringar inom försvarsbeslutets
kostnadsram. Årskostnaderna för den nya flottiljen vid genomförd
organisation, d. v. s. från och med budgetåret 1947/48, lia av flygmyndigheterna
uppskattats till 9,9 miljoner kronor. Örn vissa av överbefälhavaren ifrågasatta
besparingar i fråga om flygvapnets personalorganisation m. m. genomföras,
komma dock kostnaderna enligt överbefälhavarens beräkningar att uppgå
till 9,7 miljoner kronor. Det torde icke vara erforderligt att i detta sammanhang
i detalj pröva de verkställda kostnadsberäkningarna. Därest beslut fattas
örn flottiljens uppsättande, bör en närmare prövning härav ske i vanlig ordning.
Någon större avvikelse från de framlagda kostnadsberäkningarna lärer
icke vara att förvänta. Jag vill dock framhålla, att någon närmare utredning
ännu icke förebragts rörande behovet av tjänstebostäder vid flottiljen och att
merkostnader för sådana bostäder icke synas osannolika.

En prövning av de ekonomiska förutsättningarna för ett beslut örn uppsättande
av ytterligare en jaktflottilj måste även avse möjligheterna att till
motvägande av merkostnaderna för flottiljen åstadkomma besparingar inom
andra delar av försvarsorganisationen. Yad till en början angår besparingsmöjligheterna
inom den i försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen för
femårsperioden 1942/47 vill jag erinra örn den utredning rörande den beräknade
belastningen å denna kostnadsram, som anmälts i årets statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, s. 2 ff) och enligt vilken — med utgångspunkt
från den hittills fastställda organisationen — ett överskridande av
försvarsbeslutets kostnadsram för femårsperioden, i runt tal 3 800 miljoner kronor,
med omkring 30 miljoner kronor skulle vara att förutse. Såsom i statsverkspropositionen
framhållits äro dock dessa beräkningar självfallet helt
approximativa och närmast att betrakta som ett försök att med ledning av
de hittills vunna erfarenheterna rörande femårsplanens genomförande och
därmed förenade kostnader ställa en prognos rörande det fortsatta medelsbehovet.
Ehuru beräkningarna sålunda äro preliminära, visa de dock, att ett
visst överskridande av femårsplanens kostnadsram kan vara att vänta, även
örn flygvapnets organisation icke utökas. De förslag till besparingar inom
femårsplanens kostnadsram, som överbefälhavaren i sina skrivelser den 9
oktober 1943 och den 18 januari 1944 framlade, slutade på i runt tal 10 miljoner
kronor, om det av överbefälhavaren i första hand förordade alternativet
beträffande besparingar inom flygvapnet valdes. Därest jämväl besparingarna
enligt det andra alternativet medräknades, kunde besparingarna under femårsperioden
1942/47 beräknas uppgå till något mer än 21 miljoner kronor.

Vidkommande möjligheterna till besparingar inom försvaret för tiden efter
budgetåret 1946/47 framgår av den föreliggande utredningen, att överbefälhavaren
i förenämnda skrivelser den 9 oktober 1943 och den 18 januari
1944 ansåg sig kunna räkna med dylika besparingar örn i genomsnitt

Statsutskottets utlåtande nr 133.

7

9,7 miljoner kronor per budgetår under femårsperioden 1947/52, eller samma
belopp som de beräknade årskostnaderna för den sjunde jaktflottiljen.
Emellertid kunde vissa av de anmälda besparingarna knappast anses vara i
detta sammanhang relevanta. Sålunda hade i utredningen räknats med en årlig
besparing för armén med omkring 4 miljoner kronor med hänsyn till värnpliktskontingenternas
minskning under ifrågavarande femårsperiod, vilken är
att betrakta såsom en automatisk utgiftsminskning, som i första hand bör
reserveras för mötande av ofrånkomliga utgiftsstegringar inom den fastställda
organisationen. Jag vill erinra örn att de för försvaret gemensamma kostnaderna
under nu löpande femårsperiod beräknats överstiga de i försvarsbeslutet
beräknade med omkring 45 miljoner kronor, eller med 9 miljoner
kronor per år. Yissa av dessa kostnader äro av den natur, att de komma att
kvarstå även efter femårsperiodens slut, och ett överskridande av de i försvarsbeslutet
beräknade årskostnaderna för genomförd organisation är alltså
att befara, även örn försvarsgrenarnas kostnader hållas inom de belopp, med
vilka räknats i försvarsbeslutet. Jämväl vissa andra i överbefälhavarens ifrågavarande
utredning omförmälda besparingar voro av den natur, att de icke i
detta sammanhang borde medräknas.

Sedan jag med hänsyn härtill anmodat överbefälhavaren att ytterligare
undersöka möjligheterna att åstadkomma besparingar inom försvarsorganisationen
till motvägande av merkostnaderna för den sjunde jaktflottiljen, har
överbefälhavaren i förenämnda skrivelse den 8 februari 1944 inkommit med
utredning i berörda hänseende och därvid ifrågasatt vissa besparingar utöver
de tidigare angivna. Enär emellertid samtidigt frånräknats de tidigare angivna
besparingar, som jag icke ansett mig kunna godtaga, ha de sammanlagda besparingarna
för tiden efter budgetåret 1946/47 beräknats till allenast 8,3
miljoner kronor. Den sammanlagda kostnadsminskningen under femårsperioden
1942/47 har däremot numera beräknats till något högre belopp än
tidigare, eller till 22,2 miljoner kronor.

Det torde icke vara vare sig möjligt eller lämpligt att i detta sammanhang
i detalj taga ställning till de olika besparingsmöjligheter, som överbefälhavaren
anvisat. Denna prövning synes böra ske i samband med anslagsanvisningarna
för respektive budgetår. Jag vill emellertid i detta sammanhang
framhålla, att de anvisade besparingsmöjligheterna synas i stort sett godtagbara,
även örn en viss tvekan kail råda i fråga örn en del av dem. Huruvida
det kommer att bliva möjligt att minska anslagen till underhåll av flottans
och kustartilleriets fartygsmateriel utan eftersättande av nödigt underhåll är sålunda
för närvarande svårt att bedöma. Jämväl vissa andra besparingar, som
icke direkt innebära begränsningar av organisationen, kunna måhända bliva
svåra att i realiteten uppnå. Jag vill vidare framhålla, såsom redan antytts vid
anmälan av årets statsverksproposition, att krigserfarenheterna och den tekniska
utvecklingen kunna framkalla behov av materielanskaffning och organisatoriska
förändringar inom försvarsväsendet, vilka kunna medföra merkostnader
i förhållande till försvarsbeslutets ekonomiska ram. I detta sammanhang
vill jag framhålla, att genom framställning från chefen för armén aktualiserats
frågan rörande ingenjörtruppernas organisation och pionjärutbildningen.

Den verkställda utredningen har således givit vid handen, att de besparingar,
som kunna ifrågakomma under femårsperioden 1942/47, icke täcka det
överskridande av kostnadsramen, som kan beräknas uppkomma även om den nya
jaktflottiljen icke uppsattes, och ej tillnärmelsevis motsvara merkostnaderna
under femårsperioden för jaktflottiljens uppsättande. Däremot synas de
ifrågasatta besparingarna vid genomförd organisation kunna täcka större
delen av flottiljens årskostnader. Vid bifall till förslaget örn uppsättande

8

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

av en sjunde jaktflottilj skulle alltså totalkostnaderna för försvaret under
femårsperioden 1942/47 komma att icke obetydligt överstiga den i försvarsbeslutet
fastställda kostnadsramen, även örn samtliga av överbefälhavaren
ifrågasatta besparingsmöjligheter utnyttjas. Jämväl för tiden därefter är ett
överskridande av det i försvarsbeslutet för genomförd organisation beräknade
beloppet att vänta. Med hänsyn till den stora betydelse för riksförsvaret, som
tillkomsten av en sjunde jaktflottilj skulle innebära, anser jag mig oaktat dessa
ekonomiska konsekvenser böra föreslå, att beslut nu fattas örn uppsättande
snarast möjligt av en sjunde jaktflottilj. Jag har därvid jämväl beaktat 1942
års riksdags härom uttalade önskemål. Utan att nu taga ställning till de olika
anslagsminskningar, som av överbefälhavaren ifrågasatts, förutsätter jag -—-med nyss angiven reservation — att till motvägande av merkostnaderna för
den nya flottiljen besparingar inom försvarsorganisationen skola kunna ernås
i ungefär den omfattning, som överbefälhavaren ansett sig kunna förorda.

Den nya flottiljen synes böra förläggas till det under anläggning varande
krigsflygfältet å Södertörn och givas benämningen Södertörns flygflottilj
(P 18). På Kungl. Majit synes böra ankomma att meddela föreskrift rörande
tidpunkten för flottiljens uppsättande. Såsom redan anförts påkallar ett beslut
örn flottiljens uppsättande ingen ändrad anslagsanvisning under riksstatens
fjärde huvudtitel för nästa budgetår. Enligt flygförvaltningens beräkningar
erfordras visserligen under nämnda budgetår ett ''belopp av 6,9 miljoner kronor
för anskaffning av flygmateriel, men då anslaget till anskaffning av immateriel
är ett s. k. kvotanslag, som må av Kungl. Majit överskridas inom visst
angivet belopp, kräves icke i anledning härav någon ändring av det i statsverkspropositionen
för nästa budgetår föreslagna anslagsbeloppet.

Vid bifall till förslaget örn uppsättande av en sjunde jaktflottilj erfordras
viss utökning av det för förenämnda krigsflygfält avsedda markområdet. För
detta ändamål ävensom för påbörjande av byggnadsarbetena för flottiljens
förläggning erfordras medel redan under nästa budgetår. Jag har tidigare
denna dag vid anmälan av propositionen angående vissa byggnadsarbeten
m. m. för försvaret framlagt de förslag, som påkallas i anledning härav.

Utskottet vill erinra, att 1942 års riksdag'' framhöll angelägenheten av att
riksdagen senast år 1944 finge sig förelagd förslag om uppsättande av en
sjunde jaktflottilj och att därvid möjligheten att åvägabringa mot de därav
betingade kostnaderna svarande besparingar under femårsperioden 1942/47
foges under noggrant övervägande. Enligt riksdagens uppfattning borde kostnadsramen
icke utan tvingande skäl överskridas.

I enlighet med det av 1942 års riksdag sålunda uttalade önskemålet har
Kungl. Maj :t i föreliggande proposition framlagt förslag örn uppsättande alen
sjunde jaktflottilj. I samband härmed hava anvisats vissa möjligheter att
åstadkomma besparingar inom försvarsorganisationen till motvägande av merkostnaderna
för nämnda jaktflottilj. Av den verkställda utredningen framgår
dock, att de angivna besparingarna icke tillnärmelsevis motsvara merkostnaderna
under femårsperioden för flottiljens uppsättande. Ehuru en utvidgning
av den av 1942 ars riksdag fastställda kostnadsramen måste ingiva betänkligheter,
anser utskottet uppsättandet av en sjunde jaktflottilj dock
vara ett så betydande försvarsintresse, att utskottet finner sig berett tillstyrka,
att denna flottilj nu kommer till stånd. Utskottet förutsätter emellertid, att
Kungl. Majit kommer att även i fortsättnigen låta undersöka möjligheterna att

Statsutskottets utlåtande nr 133.

y

finna ytterligare utvägar för åstadkommande av besparingar i syfte att så
långt görligt är nedbringa ett överskridande av kostnadsramen.

Mot den föreslagna förläggningsplatsen för flottiljen bar utskottet icke
något att erinra. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela föreskrift
rörande tidpunkten för flottiljens uppsättande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta, att i flygvapnets organisation skall
ingå ytterligare en jaktflottilj, Södertörns flygflottilj (F 18), med
uppsättning från och med tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes.

2:o) Vissa frågor rörande utbildningen inom marinen m. m. I propositionen
nr 185 (s. 22—38) har departementschefen under nu förevarande rubrik till
behandling upptagit vissa förslag, som framlagts av sjöförsvarets utbildningskommission
i ett av nämnda kommission den 27 november 1943 avgivet betänkande.
De av departementschefen till behandling upptagna frågorna avse
organisationen av flottans sjömansskola och vissa andra med manskapsutbildningen
sammanhängande spörsmål, inrättande av en marininspektion inom
marinledningen samt inrättande av en för försvarsgrenarna gemensam prövningsdetalj
inom centrala värnpliktsbyrån.

I fråga örn organisationen av flottans sjömansskola har departementschefen
inledningsvis erinrat, att 1942 års försvarsbeslut i enlighet med
ett i propositionen 1942: 210 framlagt förslag innefattade, bland annat, inrättande
i Karlskrona av en flottans sjömansskola, till vilken rekrytutbildningen
vid flottan skulle helt centraliseras.

I ett av sjöförsvarets utbildningskommission den 31 december 1942 framlagt
preliminärt förslag till ordnande av rekrytutbildningen av fast anställt
manskap vid flottan hade kommissionen på anförda skäl ifrågasatt en uppdelning
av skolan på så sätt, att Stockholms örlogsstations rekryter tillhörande
maskin- och hantverksavdelningarna skulle erhålla sin utbildning i Stockholm
i stället för i Karlskrona och att även radiorekryterna skulle uppdelas
på i huvudsak liknande sätt. Sedan chefen för marinen i avgivet utlåtande avstyrkt
den föreslagna uppdelningen med hänvisning till fördelarna av en centraliserad
rekrytutbildning vid flottan, uttalade departementschefen i propositionen
1943: 207, angående vissa sjukvårds- och förläggningsfrågor i Karlskrona,
att skäl icke syntes föreligga till ett frångående av 1942 års försvarsbeslut
i denna del. Departementschefen förordade sålunda en förläggning av
sjömansskolan till Karlskrona kustartilleriregementes stadskasern och marinens
sjukhus — vilket enligt ett i propositionen framlagt förslag skulle nedläggas
-— och att den verkstadsskola, som skulle ingå i sjömansskolan, måtte
anordnas i bland annat en av marinsjukhuset nu disponerad lokal inom sjukhusområdet,
den s. k. bastionen Aurora. Denna förläggning av verkstadsskolan
kunde emellertid icke komma till stånd förrän efter utgången av budgetåret

10 Statsutskottets utlåtande nr 133.

1943/44. Vad departementschefen förordat föranledde icke erinran från riksdagens
sida.

Sjöförsvarets utbildningskommission har i sitt slutliga betänkande ånyo
föreslagit en uppdelning av sjömansskolan och till stöd härför i huvudsak
anfört, dels att rekryteringssvårigheter visat sig förefinnas vid Karlskrona
örlogsstation, dels ock att antalet elever vid sjömansskolan skulle bliva så
stort, att en effektiv utbildning icke skulle kunna ordnas.

Överbefälhavaren har avstyrkt utbildningskommissionens förslag, enär
erfarenheterna av den redan beslutade centraliseringen först borde avvaktas.

Chefen för marinen har vidhållit sin tidigare uttalade uppfattning, att sjömansskolan
borde vara gemensam för hela flottan. I samband härmed har
marinchefen framhållit betydelsen av att en sporthall för marinen uppföres
i Karlskrona och att sjömansskolan får tillgång till seglande fartyg, å vilka
däcksavdelningens elever kunna givas sjömansutbildning, samt även framlagt
vissa förslag rörande verkstadsutbildningens ordnande.

Marinförvaltningen har för sin del ansett, att en verkstadsskola örn möjligt
bör förläggas så, att arbetet i densamma kan bedrivas i nära kontakt med
produktiv verksamhet, och att detta endast kan uppnås genom anslutning till
varvsdriften. Det funnes goda utsikter att inom örlogsvarvets i Karlskrona
område erhålla bra och luftiga lokaler för verkstadsskolan dels genom ifrågasatt
överflyttning av den å artilleridepartementet i Karlskrona bedrivna hylstillverkningen
till någon av de under försvarets fabriksstyrelse hörande anläggningarna,
dels genom den rationalisering av verkstadsrörelsen å örlogsvarven,
som måste genomföras. Intill dess verkstadsskolan kunde få sin lokalfråga
löst, kunde provisoriska lokaler ordnas för densamma. Förslag till dylik
lösning har framlagts av marinförvaltningen, och kostnaderna för den provisoriska
lösningen har beräknats till 40,000 kronor.

Yidkommande frågan örn segelfartygsutbildning har departementschefen
till en början erinrat, att i det av 1942 års riksdag beslutade fartygsbyggnadsprogrammet
för flottan ingick byggande av ett segelfartyg, avsett
för flottans manskapsutbildning.

Sjöförsvarets utbildningskommission framhöll i sitt preliminära förslagtill
ordnande av rekrytutbildningen för fast anställt manskap vid flottan, att
kommissionen kommit till den bestämda uppfattningen, att sjömansutbild
ningen under den begränsade tid som stöde till buds kunde- göras mera
effektiv och att syftet med denna utbildning bättre kunde uppnås, örn den
organiserades på annat sätt än som i försvarsbeslutet avsetts. Såväl anskaffningen
av ett segelfartyg som den årliga driften av detta fartyg droge kostnader,
som icke syntes komma att stå i rimlig proportion till de resultat,
som vore möjliga att uppnå. Kommissionen förordade därför, att sjömansutbildningen
skulle bedrivas på sjömansskolan i stället för på ett stort segelfartyg,
varvid borde anlitas erforderligt antal mindre båtar, avsedda för rodd
och segling. De medel, som beräknats för ett nytt segelfartyg, skulle säkerligen
väl förslå till anskaffande av för denna utbildning erforderlig båtmateriel
m. m.

Statsutskottets utlåtande nr 133. 11

I sitt slutbetänkande har utbildningskommissionen vidhållit sin uppfattning,
att segelfartyget icke borde komma till utförande.

Vid anmälan av 1944 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt
87) anförde departementschefen i denna fråga — under erinran att utbildningskommissionens
betänkande vore föremål för remissbehandling ■— att
någon slutlig prövning av de däri framlagda förslagen därför icke kunde i
nämnda sammanhang äga rum. Departementschefen räknade tills vidare med
att segelfartyget icke skulle komma till utförande, utan att detta skulle, på
sätt utbildningskommissionen föreslagit, ersättas med ett antal mindre båtar
för segling och rodd, avsedda att under utbildningen bibringa manskapet viss
grad av sjömanskap.

Chefen för marinen har i sitt sedermera avgivna yttrande över utbildningskommissionens
betänkande med skärpa framhållit vikten av att sjömansutbildningen
delvis anordnas ombord å segelfartyg samt i anslutning därtill framlagt
förslag om byggande av två mindre segelfartyg, vartdera för 40 elever.
Marinchefen har till stöd för sitt förslag, bland annat, framhållit, att det för
att rätt lära känna havet och förhållandena på detsamma fordrades att leva
på och med detsamma dagar och nätter utan landkänning och under skiftande
omständigheter, och att detta kunde nås endast genom utbildning å utsjö
fartyg. Marinchefen föresloge anskaffande av två mindre tvåmastade skolfartyg
med plats å vartdera för 40 elever. Kostnaderna härför beräknades
preliminärt till 1,3 miljoner kronor eller samma belopp som det i 1942 års
försvarsbeslut för ett större segelfartyg beräknade.

Överbefälhavaren har framhållit att, då det gällde avgörandet av en för
marinen så speciell och grundläggande fråga som den här föreliggande, den
ansvarige försvarsgrenschefens åsikter och sakkunskap borde tillmätas avgörande
betydelse.

Svenska underofficersförbundet har likaledes framhållit betydelsen av
utbildning på segelfartyg, medan däremot försvarsväsendets underbefälsförbund
ansett, att segelfartygsutbildningens betydelse överskattats och att
önskemålen om dess bibehållande delvis bottna i en vid flottan markerad
traditionsbundenhet.

Under nu förevarande avsnitt i propositionen nr 185 hava också berörts
vissa frågor rörande underbefälsutbildningen. Enligt försvarsutredningens
i 1942 års försvarsbeslut godtagna förslag skulle underbefälsutbildningen
endast delvis bedrivas i land. Under vinterhalvåret skulle 500
underbefälselever ilandkommenderas.

Sjöförsvarets utbildningskommission har föreslagit, att samtliga underbefälselover
skola ilandkommenderas under vinterhalvåret och därutöver ungefär
halva antalet under sommaren, samt har till stöd härför, bland annat, framhållit,
att varken den allmänbildande undervisningen eller yrkesutbildningen
på underbefälsstadiet kunde bedrivas med tillräcklig effektivitet ombord. Den
brist på omkring 500 2. klass sjömän, som ombord skulle uppstå aret runt vid
genomförande av kommissionens förslag, kunde täckas genom att särskilt utbildade
värnpliktiga ombord ersatte ilandkommenderade underbefälselever.

12 Statsutskottets utlåtande nr 133.

För att möjliggöra detta erfordrades dock en motsvarande ökning av den årliga
värnpliktskontingenten.

Chefen för marinen har kraftigt förordat bifall till kommissionens förslag
örn underbefälsskolans förläggande i land.

Inrättande av en marininspektion har även föreslagits av sjöförsvarets
utbildningskommission, som framhållit att, om utbildningsavdelningen
inom marinledningen skulle ha möjlighet att fungera som ett tillräckligt initiativkraftigt
ledande och samordnande organ för flottans utbildningsfrågor,
den enligt kommissionens mening måste frikopplas från marinstaben. Kommissionen
har med hänsyn bland annat härtill föreslagit, att ett särskilt, direkt
under chefen för marinen lydande organ, flottinspektionen, skulle tillskapas
för att handlägga alla frågor, som berörde ledningen av utbildningen vid
flottan. Motsvarande ställning och uppgifter beträffande kustartilleriet borde
tillkomma kustartilleriinspektionen, i vad avsåge dess befattning med utbildningsverksamheten.
Dessa båda organ jämte vissa andra skulle utgöra marininspektionen.
Någon gemensam chef syntes dock icke erforderlig för denna
marininspektion.

Överbefälhavaren har ansett frågan böra underkastas en närmare granskning,
innan slutgiltig ståndpunkt fattas.

Chefen för marinen har ansett erforderligt att först avvakta erfarenheterna
av den nuvarande organisationen efter återgång till fredsförhållanden, men
har likväl ansett erforderligt att inrätta en ny inspektörsbefattning för flottans
manskapsskolor samt att en viss omorganisation av marinstaben kommer till
stånd.

Den av departementschefen lämnade redogörelsen omfattar jämväl ett framlagt
förslag örn inrättande av en prövningsdetalj inom centrala
värn pliktsby rån.

Sjöförsvarets utbildningskommission har i olika sammanhang framhållit
betydelsen av att de värnpliktiga och fast anställda underkastas psykologiska
prov för utrönande av deras lämplighet för olika befattningar m. m. Proven
med de värnpliktiga borde äga rum före första tjänstgöringens påbörjande.
Det vore vidare angeläget, att liknande prov anordnades med dem som sökte
fast anställning vid krigsmakten. Hela frågan örn provningsverksamhetens
organisation och bedrivande hade genom de senaste årens ohämmade utveckling
på området kommit i sådant läge, att en central reglering av dessa förhållanden
framstode såsom en nödvändighet. En sådan reglering borde dock
ske ej endast med hänsyn till de olika försvarsgrenarnas eller vapenslagens
speciella intressen utan även med hänsyn till hela försvarsväsendets bästa.
Det hade nämligen redan visat sig, att denna verksamhet, om den finge utveckla
sig utan enhetlig ledning och organisation, komme att ur effektivitetssynpunkt
lämna mycket övrigt att önska och tillika bliva alltför kostsam.

Enligt kommissionens mening borde lämpligen centrala värnpliktsbyrån,
som enligt sin instruktion redan hade att biträda överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna
vid handläggningen av ärenden rörande inskrivningsväsendet,
personalredovisningen och värnpliktsrekryteringen, få denna sin uppgift

Statsutskottets utlåtande nr 133.

13

utvidgad till att gälla även för hela försvarsväsendet gemensam del av provningsverksamheten
i fråga om såväl värnpliktiga som fast anställt manskap.

För att möjliggöra för centrala värnpliktsbyrån att leda och organisera
denna provningsverksamhet borde vid byrån inrättas en särskild prövningsdetalj.
Detaljchefen, som borde vara regementsofficer, borde till sitt förfogande
ha en heltidsanställd militärpsykolog. Denne syntes med hänsyn till
vetenskapliga och övriga kvalifikationer böra placeras i lägst lönegrad Eo 30.
För statistiskt arbete samt för biträde vid utarbetande och standardisering
av prov erfordrades ett par kvalificerade assistenter. Dessa kunde lämpligen
utväljas bland akademiker, vilka uttagits till stabstjänst såsom expeditionsbiträden.
Erforderlig skrivhjälp m. m. borde bestridas av byrån.

Överbefälhavaren har ställt sig tveksam till kommissionens förslag örn ett
centralt prövningsorgan.

Chefen för marinen har däremot tillstyrkt utbildningskommissionens förslg Chefen

för armén har jämväl tillstyrkt förslaget och lämnat en redogörelse
för vilka uppgifter som borde åligga det föreslagna organet. I anslutning härtill
har arméchefen framlagt förslag rörande prövningsdetaljens organisation,
innebärande i huvudsak följande.

Chef för prövningsdetaljen borde vara en regementsofficer på aktiv stal
i lönegraden Oa 5 eller Oa 4. Speciell medicinsk sakkunskap måste stå till
prövningsdetaljens förfogande. Den vetenskapliga ledningen av detaljens
verksamhet borde omhänderhavas av en militärpsykolog, vilken borde hänföras
till lönegraden Eo 30. Ytterligare en tjänsteman med akademisk skolning
behövde ingå i prövningsdetaljen, och härför borde avses en amanuens med
placering alltefter kompetens i lönegraden MEo 15—18. Såsom biträden i
detaljen borde användas till stabstjänst såsom expeditionsbiträden uttagna
värnpliktiga. Såsom provledare borde ett antal kvalificerade civila fackmän
kunna anlitas. Även i övrigt kunde vetenskaplig expertis erfordras på olika
områden. Dessa fackmän borde åtnjuta rese- och traktamentsersättning samt
ett arvode mellan 20 och 40 kronor per dag. Kostnaderna för den fast anställda
personalen utgjorde årligen lägst 26 550 kronor och högst 31 809 kro
lior, och de årliga kostnaderna för av prövningsdetaljen tillfälligt anlitade
fackmän kunde beräknas till 6 000 kronor.

Arméchefen har ansett, att det skulle vara önskvärt om den föreslagna
prövningsdetaljen kunde träda i verksamhet med ingången av budgetåret
1944/45."

Försvarets civilförvaltning har funnit förslaget örn en central reglering av
den ifrågavarande provningsverksamhetens organisation och bedrivande be
aktansvärt. Ämbetsverket har icke ansett sig kunna bedöma behovet av att
inrätta en ny beställning för regementsofficer för chefsbefattningen vid prövningsdetaljen,
då befattningen måhända skulle kunna tills vidare bestridas av
en inkommenderad officer. Mot löneställningen för den föreslagna befattningen
för en militärpsykolog, Eo 30, har intet synts vara att erinra.

Jämväl försvarets sjukvårdsförvaltning har funnit förslaget om inrättande av

14

Statsutskottets utlåtande nr 138.

en central prövningsdetalj väl grundat och ansett- en dylik åtgärd utgöra en
nödvändighet för hela prövningsdetaljens rationella utveckling.

För egen del har departementschefen i nu berörda ämnen anfört följande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har sjöförsvarets utbildningskommission
i sitt numera avgivna slutbetänkande ånyo föreslagit en viss
decentralisering av utbildningen vid sjömansskolan, innebärande att de
Stockholms örlogsstation tillhörande rekryterna på maskin- och hantverkslinjerna
skulle utbildas vid Stockholms örlogsstation. En förutsättning härför
är enligt kommissionens förslag, att vid denna örlogsstation upprättas
en särskild verkstadsskola.

Chefen för marinen har i sitt yttrande vidhållit sin tidigare hävdade uppfattning,
att rekrytutbildningen borde helt centraliseras till sjömansskolan
i Karlskrona och att en central verkstadsskola borde upprättas i Karlskrona
i anknytning till sjömansskolan eller å varvet.

Vid bedömandet av dessa frågor måste särskilt beaktas lokalförhållandena
å de olika orterna. Enligt det för 1943 års riksdag framlagda förslaget rörande
förläggningsfrågornas ordnande i Karlskrona skall sjömansskolan förläggas
till Karlskrona kustartilleriregementes stadskasern ävensom marinens sjukhus.
Utrymme har därvid beräknats för sjömansskolan i dess helhet, och
jämväl lokaler för verkstadsskolan kunna för rimliga kostnader anordnas i
anslutning till ifrågavarande byggnadskomplex. Örn däremot en del av sjömansskolans
utbildningskontingent förlägges till Stockholms örlogsstation,
måste med hänsyn till utrymmesbristen vid denna nya förläggningslokaler
anordnas där eller eventuellt annorstädes i Stockholms närhet, exempelvis
vid Hårsfjärden. Jag hänvisar i detta sammanhang till vad jag tidigare denna
dag vid anmälan av en proposition angående vissa byggnadsarbeten m. m.
för försvaret anfört rörande bristen på förläggningsutrymmen vid Stockholms
örlogsstation. Sannolikt måste särskilda lokaler anordnas jämväl för verkstadsskolans
räkning. Ett genomförande av kommissionens förslag skulle därför
troligen medföra icke obetydliga merkostnader. Om en del av sjömansskolan
förlägges invid Hårsfjärden, måste tydligen även verkstadsskolan förläggas
dit, något som skulle försvåra en önskvärd kontakt mellan verkstadsskolan
och Stockholms örlogsvarv.

Å andra sidan kan icke förnekas, att vissa skäl tala för en uppdelning av
verksamheten på sätt utbildningskommissionen föreslagit. Det kan sålunda
såsom utbildningskommissionen framhållit visa sig vara förenat med svårigheter
att vid en verkstadsskola av den storleksordning, som marinchefens
förslag innebär, anordna en i alla avseenden fullgod utbildning, och jämväl
ur rekryteringssynpunkt synas vissa fördelar vid en decentralisering kunna
vinnas.

Vid mitt övervägande av dessa frågor har jag icke kunnat underlåta att
fästa stort avseende vid tidsfaktorn. Utbildningskommissionens förslag är
icke så utformat, att ett slutligt beslut nu kan grundas på detsamma. Utredning
saknas rörande utrymmesbehoven för den del av sjömansskolan, som
skulle förläggas till Stockholms örlogsstation, och örn ordnandet av skolans
förläggning. Än mindre finnas några kostnadsberäkningar upprättade. Enär
närmare utredning i dessa frågor icke kan förebringas till innevarande års
riksdag, skulle ett upprivande av beslutet örn centralisering av sjömansskolan
till Karlskrona medföra ett uppskov med lösandet av samtliga hithörande
spörsmål till 1945 års riksdag. Det synes nämligen i sådant fall
knappast tillrådligt att fullfölja det av 1943 års riksdag beslutade byggnadsprogrammet
för sjömansskolans förläggning till Karlskrona. Enär emelieé

Statsutskottets utlåtande nr 133.

15

tid sjömansskolan i sin helhet från och med innevarande utbildningsår förlagts
till Karlskrona, skulle ett uppskov med ifrågavarande byggnadsarbeten
vålla stora svårigheter, icke minst ur utbildningssynpunkt. En förutsättning
för att sjömansskolans utbildning skall kunna bedrivas tillfredsställande är
nämligen, att lämpliga skollokaler stå till buds.

Med beaktande av bland annat dessa synpunkter har jag kommit till den
slutsatsen, att ett frångående av förra årets beslut rörande sjömansskolans
centralisering till Karlskrona icke är tillrådligt. Skulle erfarenheten sedermera
giva vid handen, att en uppdelning av sjömansskolan är önskvärd ur
utbildningssynpunkt, torde de utrymmen, som i så fall skulle frigöras i sjömansskolans
planerade etablissement, kunna utnyttjas för ökad underbefälsutbildning
i land, för den händelse utbildningskommissionens förslag
i denna riktning skulle vinna bifall. Huruvida sistnämnda förslag kan
genomföras måste tydligen bliva beroende av icke blott förläggningsfrågornas
lösande utan jämväl möjligheten att tilldela marinen ytterligare ett antal värnpliktiga,
enligt utbildningskommissionens beräkningar 500. Härutinnan föreligger
för närvarande ingen närmare utredning. Vid min prövning tidigare
denna dag av framlagda förslag rörande byggnadsarbeten i Karlskrona har jag
i enlighet med vad nu anförts utgått från att 1943 års riksdags beslut rörande
vissa förläggningsfrågor i Karlskrona skall i huvudsak fullföljas.

Vid 1943 års riksdag fattades icke slutlig ståndpunkt till frågan örn anordnandet
av en särskild verkstadsskola i anknytning till sjömansskolan. Det
beslutade byggnadsprogrammet innebär emellertid, att lokaler för en sådan
skola reserveras inom den s. k. bastionen Aurora i anslutning till sjömansskolan.
Marinförvaltningen har nu framhållit, att en verkstadsskola örn möjligt
borde förläggas så att arbetet i densamma kunde bedrivas i nära kontakt med
produktiv verksamhet, vilket endast kunde uppnås genom anslutning till varvsdriften.
Marinförvaltningen har vidare upplyst, att det förelåge goda utsikter
att inom Karlskrona örlogsvarvs område erhålla goda och luftiga lokaler för
verkstadsskolan, och har jämväl framlagt förslag örn provisoriskt ordnande
av verkstadsskolans lokalfråga i avvaktan på denna frågas definitiva lösning.

För egen del får jag i denna fråga framhålla, att förläggande av verkstadsskolan
till örlogsvarvet med dess strängt begränsade utrymmen knappast kan
anses tillrådligt vare sig med hänsyn till varvsdriften eller ur utbildningssynpunkt.
Jag vill i sistnämnda hänseende erinra om att erfarenheterna av de
s. k. varvskurserna vid örlogsvarvet, som enligt hittills gällande organisation
anordnats som ett led i sjömansutbildningen, icke äro av den art, att en fortsatt
anknytning till varvet kan anses lämplig. Jag har därför vid anmälan
tidigare denna dag av förenämnda byggnadsfrågor ansett mig böra i huvudsak
tillstyrka ett av marinförvaltningen i dess anslagsäskanden för budgetåret
1944/45 framlagt förslag örn verkstadsskolans förläggande i anslutning
till sjömansskolan. Självfallet utgår jag från att rekryterna under sin utbildning
vid verkstadsskolan skola beredas erforderlig tid till studier jämväl a\
varvsdriften.

Beträffande frågan om sjömansutbildningen på segelfartyg föreligga
vissa motsättningar mellan utbildningskommissionens förslag och den uppfattning
som marinchefen givit uttryck åt. Vid anmälan av årets statsverksproposition
framhöll jag, att någon slutlig prövning av utbildningskommissionens
förslag — innebärande slopande av det i försvarsbeslutets fartygsbyggnadsprogram
ingående segelfartyget och anskaffande i dess ställe av mindre
båtar för segling elior rodd — i avvaktan på remissbehandlingen av kommissionens
betänkande icke då kundo äga rum. Jag gav emellertid uttryck
för den uppfattningen, att starka skäl syntes tala för ett. slopande av segelfartyget,
och räknadt; tills vidare med att segelfartyget icke skulle komma

16

Statsutskottets utlåtande nr 133.

till utförande. Därest det skulle visa sig erforderligt att redan under nästa
budgetår anskaffa den av kommissionen förordade båtmaterielen, borde det
ankomma på Kungl. Majit att med anlitande av anslaget till fartygsbyggnader
för flottan inom viss angiven kostnadsram, förslagsvis 500 000 kronor, verkställa
den anskaffning av mindre fartyg, som kunde befinnas erforderlig.
Chefen för marinen har nu i sitt yttrande över utbildningskommissionens
betänkande föreslagit, att två mindre segelfartyg skola byggas för sjömansutbildningen.
Med den föreslagna fartygstypen torde marinchefen ha bemött
åtminstone vissa av de skäl, som utbildningskommissionen anfört mot användande
av segelfartyg i sjömansutbtidningen. Innan slutlig ställning tages
till frågan örn fartygstypen, synes emellertid genom marinchefens försorg
utredning böra förebringas rörande den båtmateriel, som måste anskaffas
därest utbildningskommissionens förslag genomföres, ävensom kostnaderna
därför. Önskvärt är även, att utbildningsprogram förebringas för belysande
av de olika alternativens konsekvenser i utbildningsavseende. Det torde
sedermera ankomma på Kungl. Majit att inom ramen för det i försvarsbeslutet
för ändamålet beräknade beloppet, 1 300 000 kronor, besluta om den fartygsanskaffning,
som må befinnas mest ändamålsenlig.

I anledning av utbildningskommissionens förslag rörande inrättande av en
marininspektion vill jag i likhet med chefen för marinen framhålla, att
ställning därtill icke bör tagas, innan den år 1942 beslutade organisationen av
marinens centrala utbildningsorgan blivit utbyggd och prövad under normala
förhållanden. Vid en förnyad prövning av förevarande fråga böra självfallet
erfarenheterna rörande de övriga försvarsgrensledningarnas organisation i
förevarande avseende beaktas. Ehuru vissa skäl tala för den av marinchefen
föreslagna förstärkningen av marinstaben med en inspektör för flottans manskapsskolor,
torde jämväl med prövningen av detta förslag böra tills vidare
anstå.

Däremot anser jag mig kunna redan nu förorda åtgärder i anledning av
utbildningskommissionens förslag om inrättande av en särskild prövningsdetalj
inom centrala värnpliktsbyrån. Frågan örn anordnande av psykologiska
prov vid inskrivningsförrättningar berördes av mig vid anmälan av årets
statsverksproposition (s. 65), i vilket sammanhang jag framhöll, att det icke
vore uteslutet, att psykologisk bedömning borde såsom en normal anordning
tillämpas vid inskrivning av värnpliktiga, och förutsatte, att härav föranledda
kostnader skulle tills vidare bestridas från arméns förslagsanslag till inskrivnings-
och färdkostnader. Med hänsyn till den betydelse, som de psykologiska
proven med värnpliktiga och med dem som söka fast anställning numera visat
sig ha, finner jag mig på grundval av den utredning, som sedermera framlagts,
kunna förorda, att ledningen av dessa prov erhåller en fastare organisation
med central ankn}dning. Emellertid lärer, i avvaktan på närmare
erfarenheter vid de fortsatta proven, organisationen kunna givas något mindre
omfattning än av utbildningskommissionen och arméchefen föreslagits. Sålunda
kan jag icke för närvarande tillstyrka, att en särskild regementsofficersbeställning
avses för befattningen som chef för prövningsdetaljen. Därest
befattningen icke kan förenas med annan tjänst — vilket enligt min mening bör
närmare övervägas — torde frågan tills vidare kunna lösas genom lämplig kommendering.
Den fäst anställda personalen vid prövningsdetaljen bör åtminstone
tills vidare kunna begränsas till en heltidsanställd militärpsykolog med
akademisk utbildning och en amanuens. Jag kan emellertid icke tillstyrka, att
militärpsykologen för närvarande placeras i högre lönegrad än 27. Amanuensen
lärer böra tills vidare inplaceras i 15 lönegraden. Båda befattningshavarna
synas i likhet med övrig civil personal vid centrala värnpliktsbyrån!
böra hänföras till löneplanen MEo i militära icke-ordinariereglementet.

Statsutskottets utlåtande nr 133.

17

Arméchefen har framhållit, att utöver den fast anställda personalen komme
att erfordras biträde av sakkunniga, vilka borde anlitas mot viss ersättning,
förslagsvis 20 ä 40 kronor per dag jämte rese- och traktamentsersättning.
Att behov av sådana särskilda sakkunniga kommer att föreligga torde vara
tydligt. I princip har jag därför intet att erinra mot att medel beräknas för
detta ändamål. Kostnaderna härför torde få bestridas från den under vederbörande
försvarsgrens avlöningsanslag uppförda delposten till tillfälligt anställande
av tjänstemän m. m. respektive från de under fjärde huvudtiteln uppförda
anslagen till reseersättningar m. m. På Kungl. Majit torde få ankomma
att pröva i vilken omfattning medelsanvisning kan vara erforderlig.

Jag återkommer i annat sammanhang till de förändringar beträffande personalförteckningen
för icke-ordinarie personal m. fl. vid armén, som betingas
av de nu framlagda förslagen.

Sjöförsvarets utbildningskommission har i sitt betänkande framlagt ett
flertal andra förslag av beskaffenhet att kunna påverka försvarets medelsbehov.
Enär emellertid dessa icke äro i det skick, att de kunna inverka på
anslagsberäkningarna för nästa budgetår, har jag ansett mig icke böra här
upptaga dem till behandling. Det bör ankomma på de militära myndigheterna
och vederbörande förvaltningsmyndigheter att närmare överväga dessa frågor
och inkomma med de förslag, som i anledning därav må befinnas påkallade.

Vad först angår frågan örn organisationen av flottans sjömansskola får
utskottet erinra, att riksdagen redan genom 1942 års försvarsbeslut i princip
godkänt av Kungl. Majit framlagt förslag örn inrättande av en flottans sjömansskola,
till vilken rekrytutbildningen för flottans fast anställda manskap
skulle helt centraliseras. Skolan förutsattes därvid skola förläggas till Karlskrona.
Sedan den för utredning rörande utbildningsarbetet inom marinen
tillsatta sjöförsvarets utbildningskommission i ett i december 1942 avgivet
preliminärt förslag ifrågasatt en uppdelning av, bland annat, yrkesutbildningen
för sjömanskårens maskin- och hantverksavdelningar på det sätt, att
Stockholms örlogsstations rekryter skulle erhålla sin utbildning i Stockholm,
fann departementschefen i samband med anmälan av proposition till 1943
års riksdag angående vissa sjukvårds- och förläggningsfrågor i Karlskrona de
av utbildningskommissionen anförda synpunkterna ej giva anledning till ett
frångående av den i försvarsbeslutet intagna ståndpunkten. I det av Kungl.
Majit framlagda förslaget till omdisponerande av vissa militära etablissement
i Karlskrona, vilket förslag av 1943 års riksdag godkändes, förutsattes
även, att en förläggning av en till Karlskrona centraliserad sjömansskola
skulle ordnas genom ianspråktagande av Karlskrona kustartilleriregementes
s. k. stadskasern samt marinens nuvarande sjukhus, sedan marinen beretts
nya sjukvårdslokaler i anslutning till länslasarettet. I planen ingick anordnande
av en verkstadsskola i, bland annat, den s. k. bastionen Aurora inom
sjukhusets område, men denna fråga ansågs dock tarva ytterligare utredning
innan definitivt beslut fattades.

I sitt i november 1943 avgivna slutliga förslag angående utbildningen av
värnpliktiga och fast anställt manskap vid marinen har utbildningskommissionen
ånyo föreslagit en uppdelning av sjömansskolan på Stockholms och
Karlskrona örlogsstationer. Departementschefen har emellertid i förevarande

Bihang till riksdagens protokoll Hlld. 6 saini. Nr Bill. loss 44 2

Utskottet.

18

Statsutskottets utlåtande nr 183.

proposition funnit ett frångående av 1942 års riksdags beslut i denna fråga
icke vara tillrådligt. Ehuru utskottet, såsom framgår av vad nedan anföres,
icke i alla delar anser sig kunna förorda av departementschefen föreslagen
lösning av lokalfrågorna beträffande den särskilda verkstadsskola, som avses
skola anslutas till sjömansskolan, anser utskottet de av departementschefen
anförda skälen mot en uppdelning av skolans verksamhet bärande. Utskottet
får alltså tillstyrka, att skolan bibehålies såsom en till Karlskrona förlagd
utbildningsenhet.

Av vad nyss anförts framgår, att 1943 års riksdag icke fattade slutlig
ståndpunkt till frågan örn verkstadsskolan. Departementschefen har nu förordat,
att verkstadsskolan skall anordnas i anslutning till sjömansskolan och,
på sätt närmare framgår av det vid propositionen 1944: 175 fogade statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 3 mars 1944, förläggas till bastionen
Aurora, som för ändamålet skulle undergå viss ombyggnad. Enligt utskottets
mening torde allvarliga erinringar kunna riktas mot detta förslag.
Även efter föreslagen ombyggnad av bastionen Aurora torde de lokaler, som
sålunda erhållas, komma att lämna åtskilligt övrigt att önska i fråga örn
ändamålsenlighet och hygieniska förhållanden. Verkstadsskolans standard
synes kunna befaras från början bliva lägre än den nu för en modern civil
verkstadsskola vanliga. Det framlagda förslaget har givetvis ur synpunkten
av sparsamhet i fråga örn kapitalinvestering sitt berättigande, men utskottet
förmenar, att olägenheterna med detsamma äro så avsevärda, att denna synpunkt
icke bör tillmätas avgörande betydelse. Utskottet anser sålunda, att
förslaget icke bör genomföras utan att tvingande skäl kunna åberopas för detsamma.
Att andra lösningar äro tänkbara synes framgå av väd marinförvaltningen
anfört i förläggningsfrågan. Ämbetsverket har sålunda ifrågasatt en
förläggning inom Karlskrona örlogsvarvs område. Av departementschefen
anförda principiella skäl mot en sådan förläggning har utskottet på nuvarande
utredningsstadium icke kunnat finna övertygande. Det synes utskottet
nödvändigt, att innan beslut i ämnet fattas en utredning kommer till stånd
rörande lämpligheten och möjligheten av en närmare anknytning av verkstadsskolan
till örlogsvarvet. Därvid torde särskild uppmärksamhet böra
ägnas spörsmålet ur synpunkten av att åt verkstadsskolan bereda lokaler, som
kunna tillgodose nutida krav på rationell undervisning och tillbörlig yrkeshygien.

Den fördröjning av avgörandet av frågan om verkstadsskolans slutliga
utformning, som kan bliva en följd av ett beslut örn ytterligare utredning,
torde icke böra tillmätas avgörande betydelse. Det kan för övrigt ifrågasättas,
huruvida en fördröjning i fråga örn den definitiva organisationen av
utbildningen därigenom överhuvud taget sker. Departementschefens förslag
torde nämligen icke kunna genomföras, förrän uppgifterna för marinens sjukhus
överflyttats till de nya lokalerna i anslutning till landstingets sjukhus.
Dessa lokaler torde enligt vad utskottet inhämtat icke bliva färdiga förrän
under år 1945. Härav framgår, att rådrum finnes för den nu ifrågasatta ytterligare
utredningen och att det i allt fall torde bliva nödvändigt att även vid

Statsutskottets utlåtande nr 133.

19

en lösning enligt departementschefens förslag provisoriskt ordna utbildningen
vid verkstadsskolan. Det kan givetvis vara av värde att, innan slutlig
ståndpunkt tages till detta spörsmål, avvakta erfarenheterna av den provisoriska
organisationen.

I detta sammanhang vill utskottet icke underlåta att framhålla önskvärdheten
av att den verkstadsskola, varom nu är fråga, örn möjligt organiseras
enligt de principer, som vunnit tillämpning för civila verkstadsskolor, och
att för undervisningen utnyttjas civila lärare i största möjliga omfattning.

Beträffande frågan örn segelfartygsutbildningen må till en början erinras,
att i det av 1942 års riksdag beslutade fartygsbyggnadsprogrammet ingick
byggandet av ett segelfartyg, avsett att tagas i anspråk för nämnda utbildning.
I sitt preliminära förslag till ordnande av rekrytutbildningen för fast
anställt manskap vid flottan förordade sjöförsvarets utbildningskommission,
att sjömansutbildningen skulle bedrivas vid sjömansskolan i stället för på
ett stort segelfartyg, varvid borde anlitas erforderligt antal mindre båtar, avsedda
för rodd och segling. Chefen för marinen har emellertid hävdat den
uppfattningen, att sjömansutbildningen borde anordnas ombord å segelfartyg
samt att för ändamålet borde byggas två mindre sjögående segelfartyg. Departementschefen,
som synes hava anslutit sig till marinchefens åsikt-, har
framhållit, att innan slutlig ståndpunkt tages till frågan om fartygstypen utredning
bör förebringas rörande den båtmateriel, som måste anskaffas, därest
utbildningskommissionens förslag rörande utbildningens ordnande genomföres,
ävensom kostnaderna därför. Utskottet, som förordar att en sådan utredning
verkställes, får uttala önskvärdheten av att frågan örn sjömansutbildningen
snarast bringas till sin lösning. Utskottet vill med anledning av
vad som i ärendet förekommit framhålla vikten av att ifrågavarande utbildning
så bedrives, att eleverna bibringas erforderlig sjövana och sjörutin. För
att nå detta syfte är det enligt utskottets mening nödvändigt, att sådana fartyg
anskaffas, att övningar därmed kunna bedrivas utanför skärgårdslinjen.

Vidkommande frågan örn underbefälsutbildningens förläggande i land eller
ombord finner sig utskottet böra såsom sin uppfattning uttala, att det med
hänsyn till vikten av att det fast anställda manskapets utbildning icke eftersättes
synes mest ändamålsenligt, att densamma ordnas i land.

Förslaget om inrättande av särskild prövningsdetalj inom centrala värnpliktsbyrån
har utskottet icke velat motsätta sig. Utskottet förutsätter emellertid,
att detaljens organisation icke slutligt bindes, innan ytterligare erfarenheter
av provningsverksamheten vunnits, och att uttagningen av de värnpliktiga
till olika tjänstegrenar och befattningar icke göres helt beroende av utfallet
av de prov, som de komma att underkastas genom prövningsdetaljens
försorg. Tvekan synes nämligen råda örn dessa prov alltid giva underlag för
ett riktigt bedömande av vederbörandes lämplighet.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit i anslutning till den
lämnade redogörelsen för sjöförsvarets utbildningskommissions förslag har
icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

20

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Majit giva
tillkänna vad utskottet här ovan anfört.

3;o) Den militära väderlekstjänstens organisation. I propositionen nr 185
har departementschefen (s. 42—47) till behandling upptagit vissa med den
militära väderlekstjänstens organisation sammanhängande frågor.

Vid 1943 års riksdag fastställdes i enlighet med av Kungl. Majit i propositionen
nr 354 framlagt förslag vissa riktlinjer för den militära väderlekstjänstens
organisation m. m. 1943 års beslut innebär i huvudsak följande.

Inom flygledningen anordnas ett centralorgan, organiserat såsom en väderleksavdelning
under chefskap av en stabsmeteorolog och utrustat med
en väderlekscentral för prognosgivning vid långdistansflygning. I samband
därmed avvecklas den nuvarande till statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt anknutna militärmeteorologiska informationstjänsten.

Den för väderlekstjänsten vid flygförbanden avsedda personalen utökas,
och åtgärder vidtagas för en tillfredsställande rekrytering av meteorologtjänsterna.

Det tidigare glest utbyggda observationsnätet kompletteras på sådant
sätt, att ett för prognoserna tillräckligt observationsmaterial kan erhållas.
Observationsnätets utbyggnad omfattar bland annat upprättande av ett antal
distrikts- och observationscentraler samt vanliga observationsstationer. Därvid
har förutsatts, att krigsmaktens observationsstationer samt de nya
distrikts- och observationscentralerna skola underställas chefen för flygvapnet,
medan de civila stationerna skola lyda under statens meteorologiskhydrografiska
anstalt.

Personalorganisationen för den militära väderlekstjänsten har genom riksdagsbeslutet
i princip fastslagits, ehuru behovet av nya tjänster förutsatts
skola bliva föremål för ytterligare prövning i samband med befattningarnas
inrättande. För den avsedda omfattningen av personalen har departementschefen
lämnat en redogörelse å s. 43 i nu förevarande proposition nr 185.
Löneställningen för meteorologpersonalen har icke slutligt bestämts i avvaktan
på resultatet av en utredning rörande meteorologpersonalen överhuvud
taget.

I enlighet med vad som förutsatts i riksdagsbeslut ha redan under innevarande
budgetår vidtagits vissa åtgärder för genomförande av den nya organisationen.
Sålunda har Kungl. Majit enligt beslut den 17 december 1943
— med ändring av den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen
för icke-ordinarie personal m. m. vid flygvapnet — medgivit, att vid
ettvart av 15 flygförband må från och med den 1 januari 1944 dels såsom
väderleksassistent i lönegraden MEo 15 anställas person med viss angiven
utbildning under förutsättning att en av de för förbandet enligt personalförteckningen
avsedda tjänsterna som väderleksassistent i lönegraden MEo 12
lämnas obesatt, dels ock anställas ett skrivbiträde, tillika kartritare, i lönegraden
MEx 4. Enligt samma beslut har Kungl. Majit bemyndigat chefen

Statsutskottets utlåtande nr 133.

21

för flygvapnet att vidtaga vissa åtgärder för utbildning av meteorologpersonal
ävensom att inrätta en distriktsväderleksstation samt ett antal observationscentralstationer
och militära observationsstationer.

Åtgärder lia jämväl vidtagits för utbyggnad av det civila observationsnätet.

I skrivelse den 12 november 1943 har chefen för flygvapnet och flygförvaltningen
inkommit till Kungl. Majit med förslag rörande personalorganisationen
för den militära väderlekstjänsten under budgetåret 1944/45 och därvid
framhållit, att flygvapnets väderlekstjänst borde organiseras från och med den
1 juli 1944 i enlighet med det av 1943 års riksdag godkända principförslaget.
Inom flygstaben borde alltså inrättas en särskild väderleksavdelning och
inom denna organiseras en militär väderlekscentral.

Departementschef en har för egen del i ärendet anfört följande.

Å den av Kungl. Majit den 6 juni 1941 fastställda personalförteckningen
för militärmeteorologisk informationstjänst finnas uppförda å ordinarie stat
1 förste militärmeteorolog i lönegraden A 24 och 2 militärmeteorologer i
lönegraden A 18 samt å övergångsstat 1 föreståndare i lönegraden Å 24.
Vidare har såsom extra ordinarie tjänsteman upptagits 1 byrådirektör i
lönegraden Eo 28. Enligt meddelad föreskrift skall förstnämnda befattning
hållas vakant, så länge innehavaren av den å övergångsstat uppförda befattningen
som föreståndare kvarstår i denna befattning.

I enlighet med vad som förutsatts i 1943 års riksdagsbeslut torde innehavaren
av befattningen som föreståndare för militärmeteorologisk informationstjänst
böra kvarstå å övergångsstat, varvid dock frågan om besättandet
av tjänsterna i den nya organisationen icke bör göras beroende av örn innehavaren
av befattningen som föreståndare kvarstår i denna befattning. Befattningen
såsom förste militärmeteorolog i lönegraden A 24 torde kunna
utgå ur personalförteckningen.

Vad angår de övriga å den militärmeteorologiska informationstjänstens
personalförteckning uppförda ordinarie befattningarna, såsom militärmeteorologer
i lönegraden A 18, lia flygmyndigheterna anfört, att om två av de för
centralorganet avsedda militärmeteorologbefattningarna uppfördes såsom ordinarie
i lönegraden Ca 21, syntes dessa kunna tillsättas med de nuvarande
innehavarna av befattningarna i lönegraden A 18. Med hänsyn till den försämring
i anställningsform, som övergång från ordinarie till extra ordinarie
anställning innebure, syntes nämnda befattningshavare icke kunna påräknas
till befattning i lönegraden MEo 21. Av rekryteringsskäl vore det därför
angeläget, att två av befattningarna för militärmeteorologer upptoges som
ordinarie i lönegraden Ca 21.

För egen del vill jag i anledning av detta förslag framhålla, att chefen
för jordbruksdepartementet, enligt vad som framgår av en den 25 februari
1944 dagtecknad proposition angående anslag till statens meteorologiskhydrografiska
anstalt m. m., icke ämnar för 1944 års riksdag framlägga förslag
i anledning av förenämnda betänkande med förslag angående organisationen
av nämnda anstalt, och frågan om ändring av statsmeteorologernas löneställning
kommer således icke nu under omprövning. Vid sådant förhållande
kan jag icke för närvarande tillstyrka, att ordinarie befattningar inrättas för
militärmeteorologer. För centralorganet böra i anledning härav för nästa
budgetår inrättas 3 befattningar för militärmeteorologer i lönegraden MEo
21, medan de nuvarande befattningarna i lönegraden Ä 18 böra överföras till
övergångsstat. Så länge de nuvarande innehavarna av ifrågavarande ordinarie

22

Statsutskottets utlåtande nr 133.

befattningar kvarstå å övergångsstat, bör dock endast en av de nya befattningarna
få tillsättas nied annan än nämnda befattningshavare.

De befattningar, som enligt vad här anförts böra uppföras å övergångsstat,
böra upptagas å personalförteckning för flygvapnet. Jämväl den å
militärmeteorologiska informationstjänstens personalförteckning uppförda befattningen
såsom byrådirektör i lönegraden Eo 28 synes, i avbidan på omorganisationen
av meteorologisk-hydrografiska anstalten, övergångsvis böra
upptagas å flygvapnets personalförteckning. Dock förutsätter jag, att sistnämnde
befattningshavare även i fortsättningen skall lia sin verksamhet förlagd
till anstalten.

Flygmyndigheterna lia förutsatt, att en av militärmeteorologerna skall
uppehålla befattningen som chef för flygstabens väderleksavdelniug intill
dess befattningen som stabsmeteorolog inrättas, och lia hemställt, att ett
tilläggsarvode örn 1 800 kronor för år måtte anvisas för ifrågavarande befattningshavare.
Emellertid kan jag icke för närvarande tillstyrka detta förslag.
Därest erfarenheten skulle visa, att ett särskilt arvode övergångsvis
bör utgå till den befattningshavare, som uppehåller berörda chefsbefattning,
torde Kungl. Majit av fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter äga taga
erforderligt belopp i anspråk.

För centralorganet lärer i enlighet med flygmyndigheteruas förslag böra
inrättas — utöver nyssnämnda befattningar i lönegraden MEo 21 — befattningar
för 1 militärmeteorolog av 1. graden i lönegraden MEo 18, 5 militärmeteorologer
av 2. graden i lönegraden MEo 15 och 2 militärmeteorologer
av 3. graden i lönegraden MEo 12 ävensom 8 tekniska biträden i lönegraden
MEo 4 och 4 skrivbiträden i lönegraden MEo 2. Att fördelningen av personalen
mellan de olika lönegraderna icke överensstämmer med den vid 1943
års riksdag förutsatta sammanhänger med rådande rekryteringsförhållanden.

Beträffande personalbehovet under nästa budgetår för de lokala väderleksorganen
vid flygvapnet lia flygmyndigheterna framhållit, att i medeltal en väderleksassistent
per förband måste kommenderas till utbildning under omkring
ett år vid meteorologisk-hydrografiska anstalten för att planerad provisorisk
utbildning av väderleksassistenter till meteorologer skall kunna genomföras.
Under hänsynstagande härtill lia myndigheterna ansett erforderligt
för tjänstens upprätthållande med minst 3 väderleksassistenter per flottilj
samt därutöver 2 extra vid vardera av Boslagens flygflottilj och Norrbottens
flygbaskår. Mot dessa beräkningar har jag icke funnit anledning till erinran.
Befattningarna för de lokala organen böra i enlighet med flygmyndigheternas
förslag uppföras i lönegraderna MEo 15 och MEo 12.

Enär personal med den kompetens, som förutsatts för anställning som
militärmeteorolog av 2. och 3. graderna, icke torde kunna uppbringas i erforderlig
omfattning redan under nästa budgetår, bör chefen för flygvapnet
erhålla bemyndigande att övergångsvis anställa väderleksassistenter i lönegraderna
MEo 15 och MEo 12 eller motsvarande lönegrader i löneplanen
MEx militära icke-ordinariereglementet under förutsättning att motsvarande
antal befattningar för militärmeteorologer av 2. respektive 3. graden hållas
vakanta.

För vart och ett av de lokala organen bör vidare upptagas 1 befattning
som skrivbiträde, tillika kartritare, i lönegraden MEo 4.

Med hänsyn till rådande rekryteringssvårigheter torde inga för marinen
avsedda befattningar kunna upptagas å personalförteckningen för marinen
nästa budgetår.

Den nya organisationens utbyggande kräver en omfattande utbildning av
meteorologer. För nästa budgetår har i detta syfte avsetts anordnande av
en specialkurs vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt för utbildning

Statsutskottets utlåtande nr 133.

23

av nuvarande militära väderleksassistenter. Med hänsyn till att förslaget
om omorganisation av meteorologiskdiydrografiska anstalten icke kommer
att föreläggas årets riksdag synas dessa kostnader — vilka av chefen för
meteorologiskdiydrografiska anstalten beräknats till omkring 25 000 kronor
och huvudsakligen avse utbildning till militärmeteorologer — böra bestridas
från flygvapnets anslag till övningar. De torde utan anslagshöjning kunna
rymmas inom berörda anslags i årets statsverksproposition föreslagna belopp.
Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att besluta rörande de arvodesbelopp
m. m., som böra utgå i anledning av berörda utbildnings anordnande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebar 1943 års riksdags
beslut bland annat inrättande av ett antal distrikts- och observationscentralstationer.
Vid anmälan av propositionen 1943: 354 föreslog jag, att kostnaderna
därför, för budgetåret 1943/44 beräknade till 45 000 kronor, skulle
få bestridas från flygvapnets övningsanslag. Jag framhöll emellertid, att
ifrågavarande kostnader från och med nästa budgetår möjligen borde överföras
till flygvapnets avlönings- och omkostnadsanslag. I brist på närmare
utredning rörande fördelningen av ifrågavarande kostnader på berörda anslag
föreslår jag, att kostnaderna jämväl för nästa budgetår skola få bestridas
från flygvapnets övningsanslag. Jag förutsätter emellertid, att denna fråga
närmare utredes i myndigheternas anslagsäskanden för budgetåret 1945/46.

Det av departementschefen framlagda förslaget rörande den militära väderlekstjänstens
utbyggnad under budgetåret 1944/45, som i huvudsak överensstämmer
med 1943 års riksdags organisationsbeslut i ämnet, har icke givit
utskottet anledning till någon erinran. Utskottet tillstyrker alltså, att de av
departementschefen förordade nya befattningarna inrättas och att ifrågavarande
befattningshavare erhålla föreslagen löneställning. Det angivna sättet
för bestridande av vissa avlönings- och utbildnings- m. fl. kostnader har icke
heller föranlett utskottet till någon erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 3 mars 1944 föreslagit
och anfört rörande den militära väderlekstjänstens organisation
under budgetåret 1944/45.

Centrala förvaltningsmyndigheter.

FÖRSVARETS CIVILFÖRVALTNING.

4:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. I statsverkspropositionen till
årets riksdag har Kungl. Maj:t, fjärde huvudtiteln (punkt 3), föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning:
Avlöningar för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av
1 080 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 185 (s. 48—54)
föreslagit riksdagen att

dels godkänna vissa av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för försvarets civilförvaltning,

Utskottet■

24

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45.

dels ock till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

Försvarets civilförvaltnings avlöningsanslag är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med ett belopp av 532 500 kronor, avseende andra hälften
av budgetåret.

För nästa budgetår föreslår departementschefen i anslutning till av civilförvaltningen
framlagda förslag, att den extra ordinarie personalen hos ämbetsverket
skall ökas med en revisor i lönegraden Eo 21, två expeditionsvakter
r lönegraden Eo 5 samt två telefonister, varav en i lönegraden Eo 4 och en i
lönegraden Eo 2. Den föreslagna nya revisorsbefattningen är avsedd för
arbetsuppgifter, som sammanhänga med att civilförvaltningen skall hava att
verkställa granskning av blanketter, som skola begagnas inom försvaret, i
syfte att därigenom nedbringa blankettkostnaderna. Övrigt behov av arbetskraft
för ändamålet avses skola tillgodoses genom tillfälligt anställande av
personal. Med hänsyn till rådande disproportion mellan antalet expeditionsvakter
med mera fast anställning och befattningshavare tillhörande samma
kategori, vilka i lösligare former knutits till ämbetsverket, föreslås inrättande
av två extra ordinarie expeditionsvaktsbefattningar i lönegraden Eo 5. De
föreslagna befattningarna för telefonister äro en följd av att ämbetsverket
fått installerat en automatisk telefonväxel. I övrigt föreslås ingen annan
ändring beträffande den ordinarie och extra ordinarie personalen vid ämbetsverket
än att, i överensstämmelse med vad som förutsatts för statsförvaltningen
i övrigt, tjänstebenämningarna notarie och sekreterare skola utbytas
mot byråsekreterare respektive förste byråsekreterare.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget har av departementschefen
beräknats till 1 100 000 kronor.

Utskottet tillstyrker de av departementschefen förordade ändringarna i
personalförteckningen för civilförvaltningen och har ej funnit anledning till
erinran mot den av departementschefen verkställda beräkningen av civilförvaltningens
avlöningsanslag.

Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må

a) å personalförteckningen för försvarets civilförvaltning
under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 20 uppföra ytterligare en revisor i lönegrad Eo 21 ävensom
bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 mars 1944
angivna ändringar beträffande i personalförteckningen intagna
tjänstebenämningar,

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Statsutskottets utlåtande nr 133. 25

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 437 400

2. Arvoden oell särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit .................... » 1236

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 516 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... »_145 364

Summa kronor 1 100 000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

5:o) Försvarets civilförvaltning: Omkostnader. Kungl. Majit har i statsverkspropositionen
till årets riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 3), föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning:
Omkostnader för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag
av 120 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 54—58) föreslagit
riksdagen att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetårs andra hälft
uppfört med ett belopp av 40 000 kronor.

I det av den nyorganiserade civilförvaltningen upprättade slutliga förslaget
till anslagsäskanden för dess egen verksamhet under nästkommande budgetår
har ämbetsverket hemställt örn anvisande för omkostnader av 315 000 kronor
och därvid utgått från de förhållanden, som kunde beräknas bli rådande efter
beredskapens upphörande. Ämbetsverket har sålunda beräknat: till sjukvård
6 000 kronor, till resekostnader 20 000 kronor, till expenser 285 000 kronor och
till publikationstryck 4 000 kronor. Av det för expenser beräknade beloppet
ha 85 000 kronor beräknats för övriga expenser för eget behov samt
175 000 kronor för övriga expenser för annat än eget behov, varav
125 000 kronor hänföra sig till kostnader för försvarsväsendets löneutbetalningar
och 50 000 kronor till kostnader för blanketter, som skola tillhandahållas
andra myndigheter.

Departementschefen har framhållit, att de på ämbetsverket belöpande omkostnaderna
under rådande beredskapsförhållanden uppgå till avsevärt högre
belopp än de på riksstaten för ändamålet anvisade medlen och att uppskattningen
av medelsbehovet efter återgång till fredsförhållanden icke kan
grundas på någon erfarenhet. Vissa osäkerhetsmoment måste därför vidlåda
beräkningarna. Departementschefen har funnit civilförvaltningens beräkningar
av medelsbehovet under nu förevarande anslag kunna i stort sett godtagas.
Departementschefen har funnit lämpligt att även under fredstid bibe
hålla det i nuvarande läge tillämpade systemet med utbetalning av månadslöner
till arméns personal med anlitande av postgirorörelsen och att detta

26

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

system bör utsträckas även till marinen och flygvapnet. Då utredningen givit
vid handen, att systemet lämpligen kan och bör tillämpas även i fredstid, har
departementschefen alltså funnit sig böra godtaga det för gäldande av ersättning
till postgiorokontoret för dess bestyr med utbetalning av ifrågavarande
löner av ämbetsverket beräknade beloppet av 125 000 kronor. Kostnaderna
för blankettryck hava hittills bestritts av medel under såväl de centrala förvaltningsmyndigheternas
omkostnadsanslag som försvarsgrenarnas anslag till
övriga expenser m. m. Då på civilförvaltningen synts böra ankomma att tillhandahålla
de blanketter, som erfordras för redovisningsväsendet inom samtliga
försvarsgrenar, har departemenschefen funnit lämpligt att ett belopp i
förevarande sammanhang beräknas för ändamålet. I avvaktan på närmare
erfarenheter har medelsanvisningen för ändamålet dock ansetts böra begränsas
till 35 000 kronor. I samband med framläggande av anslagsäskanden för
budgetåret 1945/46 bör det, framhåller departementschefen, ankomma på
vederbörande förvaltningsmyndigheter att avgiva förslag till den minskning
av försvarsgrenarnas anslag till övriga expenser m. m., som härav kan påkallas.

Departementschefen har sålunda funnit anslaget till omkostnader för
civilförvaltningen böra beräknas till 300 000 kronor för nästa budgetår.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka departementschefens förslag rörande
beräkningen av civilförvaltningens omkostnadsanslag och har icke funnit anledning
till erinran mot vad departementschefen i samband därmed anfört
och föreslagit. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser
rörande anslagets disposition.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

FÖRSVARETS SJUKVÅRDSFÖRVALTNING.

6:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar. I årets statsverksproposition,
fjärde huvudtiteln (punkt 3), har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets sjukvårdsförvaltning:
Avlöningar för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av
202 000 kronor.

I propositionen nr 185 (s. 58—64) har Kungl. Majit sedermera föreslagit
riksdagen att

dels godkänna av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen
för försvarets sjukvårdsförvaltning,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets
sjukvårdsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45,

dels ock till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 210 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 133.

27

I skrivelse den 14 januari 1944 angående medelsbehovet för nästa budgetår
har sjukvårdsförvaltningen framlagt vissa förslag om utökning av verkets
personal.

Sålunda har verket föreslagit inrättande av befattningar såsom hälsovårdsinspektör
i lönegraden Ca 17, sjuksköterskeinspektris i lönegraden A 15 och
expeditionsvakt i lönegraden A 6. Beträffande den icke-ordinarie personalen
har sjukvårdsförvaltningen vidare föreslagit en betydande ökning, beräknad
efter behovet i fredstid.

Departementschefen har ansett frågan örn inrättande av en hälsovårdsinspektörsbefattning
böra bli beroende på ytterligare överväganden, enär behovet
av dylik befattningshavare i fredstid icke synts på övertygande sätt
styrkt. Ej heller har departementschefen ansett sig kunna nu taga ståndpunkt
till förslaget om inrättande av en permanent befattning för sjuksköterskeinspektris.
Då det under nuvarande beredskapsförhållanden emellertid
är uppenbart, att inom sjukvårdsstyrelsen behov finnes av en sjuksköterska,
har departementschefen ansett hinder icke böra föreligga att detta behov tillgodoses
— i den mån en tjänstepliktig sjuksköterska icke står till förfogande
— genom inrättande av en arvodesbefattning med anlitande av vederbörligt
å förskottsstaten för försvarsväsendet uppfört anslag till löpande utgifter.
Till sjukvårdsförvaltningens förslag örn inrättande av en ordinarie expeditions
vaktstjänst har departementschefen anslutit sig.

I överensstämmelse med vad som anförts vid anmälan i årets statsverksproposition
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har departementschefen
funnit tjänstebenämningen notarie i personalförteckningen böra utbytas
mot byråsekreterare.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän skulle sålunda för
nästa budgetår upptagas med ett belopp av 107 300 kronor, innebärande en
ökning av 3 300 kronor i förhållande till det under innevarande budgetår för
helt budgetår beräknade beloppet.

För att möjliggöra ökning av den icke-ordinarie personalen föreslår departementschefen,
som funnit en dylik ökning ofrånkomlig, men väsentligt
begränsad i förhållande till sjukvårdsförvaltningens förslag, att avlöningsposten
för nästa budgetår skall upptagas med ett belopp av 51 000 kronor
mot 23 000 kronor för andra hälften av innevarande budgetår.

Anslagsposten till rörligt tillägg upptages av departementschefen med ett
belopp av 29 100 kronor. Övriga poster beräknas efter samma grunder som
under innevarande budgetår.

Departementschefen har alltså uppskattat medelsbehovet under sjukvårdsförvaltningens
avlöningsanslag för budgetåret 1944/45 till, i avrundat belopp,
210 000 kronor.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit, att förslagen örn inrättande
av befattningar vid sjukvårdsförvaltningen för hälsovårdsinspektör
och sjuksköterskeinspektris böra bliva föremål för ytterligare överväganden.
Såsom departementschefen anfört bör dock under rådande beredskapsför -

Utskottet.

28

Statsutskottets utlåtande nr 133.

hållanden en sjuksköterska tjänstgöra inom sjukvårdsförvaltningen. Utskottet
har icke något att erinra mot att en arvo desbefattning härför inrättas
och att arvodeskostnaderna bestridas med anlitande av vederbörligt anslag
å förskottsstaten för försvarsväsendet. Utskottet tillstyrker vidare, att
en expeditionsvaktbefattning i lönegraden A 6 nyinrättas och uppföres å
sjukvårdsförvaltningens personalförteckning.

Vidkommande den icke-ordinarie personalens antal delar utskottet departementschefens
uppfattning, att denna bör tills vidare begränsas i avvaktan
på erfarenheter rörande fredsbehovet av dylik personal. Anslagsposten
till ifrågavarande personal bör för nästa budgetår upptagas till det av departementschefen
beräknade beloppet.

Departementschefens beräkningar i övrigt av sjukvårdsförvaltningens avlöningsanslag
för nästa budgetår har icke givit utskottet anledning till särskilt
uttalande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för försvarets sjukvårdsförvaltning
under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat ytterligare
uppföra en expeditionsvakt i lönegraden A 6 ävensom bemyndiga
Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 mars 1944
angiven ändring beträffande viss i personalförteckningen intagen
tjänstebenämning,

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets sjukvårdsförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,förslagsvis kronor 107 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .................. » 47 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 51 000

4. Körligt tillägg, förslagsvis .................... » 29 100

Summa kronor 235 000
Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 25 000

Nettoutgift kronor 210 000

c) till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 210 000 kronor.

7:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Majits i propositionen nr 185 (s. 64 och 65) framlagda förslag och
under erinran, att förevarande anslag för andra hälften av innevarande bud -

Statsutskottets utlåtande nr 133.

29

getår beräknats till ett belopp av 20 000 kronor samt att anslaget i statsverkspropositionen
till årets riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 3), upptagits nied
ett beräknat belopp av 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Om kostnader

för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
58 000 kronor.

KR IGSMATERI ELVER KET.

8:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. I statsverkspropositionen till årets
riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 3), har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket:
Avlöningar för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av 1200 000
kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 65—89) föreslagit
riksdagen att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för
krigsmaterielverket, att tillämpas tills vidare från och med tidpunkt, som må
av Kungl. Majit bestämmas,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsmaterielverket,
att tillämpas under budgetåret 1944/45,

dels ock till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 775 000 kronor.

Krigsmaterielverkets avlöningsanslag är i riksstaten för innevarande budgetår
uppfört med ett belopp av 2 160 000 kronor.

I 1943 års riksdags beslut angående organisationen av försvarsväsendets
centrala förvaltning förutsattes, att krigsmaterielverkets organisation icke
kunde betraktas såsom i alla detaljer slutgiltig. Med hänsyn till att verket
vore nytt, räknades med att jämkningar i praktiken skulle visa sig erforderliga.

I anslutning härtill utfärdade Kungl. Majit den 30 juni 1943, i avbidan på
att verkets organisation skulle vinna stabilitet, vissa provisoriska föreskrifter
rörande verksamheten inom krigsmaterielverket. Förslag till fullständig
instruktion för ämbetsverket har utarbetats och varit föremål för
remissbehandling, men fastställandet av instruktionen har ansetts böra anstå
i avvaktan på riksdagens beslut i anledning av nu i propositionen nr 185
framlagt förslag.

I skrivelse den 25 september 1943 har krigsmaterielverket framlagt förslag
rörande tillgodoseende under budgetåret 1943/44 av ämbetsverkets personalbehov.
I anslutning därtill har krigsmaterielverket jämväl föreslagit
vissa jämkningar i fråga örn verkets organisation och arbetsuppgifter samt
vissa därmed sammanhängande förändringar beträffande sammansättningen
av verkets högre personal.

Över krigsmaterielverkets förslag lia utlåtanden avgivits av överbefälhava -

30

Statsutskottets utlåtande nr 133.

ren, arméförvaltningens tyg-, intendentur- och civila departement, marinförvaltningen,
flygförvaltningen, försvarets forskningsnämnd, försvarsförvaltningens
organisationsnämnd, allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd,
statskontoret samt riksräkenskapsverket, varjämte försvarets civila tjänstemannaförbund
inkommit med en skrift i ämnet.

Krigsmaterielverkets ifrågavarande förslag innebär i huvudsak följande.

Enligt 1943 års riksdagsbeslut i förvaltningsfrågan skulle krigsmaterielverket
under generaldirektören organiseras på fem byråer, nämligen centralbyrån,
tekniska byrån, anskaffningsbyrån, kontrollbyrån och förrådsbyrån.
Byråerna förutsattes uppdelade i sektioner, vilka i sin tur skulle kunna uppdelas
i grupper och detaljer.

Ämbetsverket har nu förordat, att den i centralbyrån ingående centralplaneringen
skall utbrytas ur byrån och inordnas inom anskaffningsbyrån,
som i samband därmed bör benämnas in du st riby rån. Återstående på
centralbyrån ankommande arbetsuppgifter — allmänt administrativa, juridiska
och kamerala ärenden — böra förbliva sammanförda till en byrås handläggning
och denna bör benämnas civilbyrån och uppdelas på tre sektioner,
nämligen en administrativ sektion, en juridisk sektion och en ekonomisektion.

Under beredskaps- och krigsförhållanden bör byråorganisationen vidare
förstärkas med ytterligare en byrå, förslagsvis benämnd krigsbyrån med
vissa närmare angivna uppgifter.

Inom industribyrån bör sektionen för mekanisk industri på grund av sin
betydande omfattning lämpligen uppdelas i en ammunitionssektion och en
manufaktursektion. Den till tekniska byrån förlagda sektionen för mätverktyg
bör enligt ämbetsverkets mening uppdelas på olika organ allt efter uppgiftens
beskaffenhet, innebärande att vissa av sektionens uppgifter böra uppdelas
å industri- och kontrollbyråerna och återstående ärenden förläggas till
tekniska byråns konstruktionssektion. Patent- och därmed sammanhängande
ärenden böra enligt krigsmaterielverkets förslag handhavas av en särskild
sektion inom tekniska byrån, men inrättandet av denna sektion bör tills vidare
anstå.

Vidare bör bildas en särskild teknisk delegation för handläggning
av aktuella konstruktionsärenden, i vilken delegation skola ingå representanter
för vart och ett av de försvarsorgan, som uppkommande problem beröra.
Förslag rörande delegationens arbetssätt och befogenhet har samtidigt framlagts.

Krigsmateriel verket har även ifrågasatt inrättande av en särskild standardiseringsdelegation
i anslutning till tekniska byrån, vilken delegation
skall ha till uppgift att biträda försvarsmyndigheterna i standardiseringsfrågor.
Den bör bestå av åtta ledamöter, representerande ämbetsverket
(två ledamöter), överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna, försvarets fabriksstyrelse
och Sveriges standardiseringskommission. Till ledamöterna bör få
utgå ersättning enligt kommittékungörelsen.

Kontrollbyrån har avsetts uppdelad på två sektioner, varav den ena
skall utgöras av de i 1943 års beslut beräknade tre sektionerna, vilka alltså

Statsutskottets utlåtande nr 133. 31

skulle sammanföras till en, och den andra av den till byrån överförda mätverktygssektionen.

Inom förrådsbyrån bör sektionsindelningen i viss mån ändras.

Den av krigsmaterielverket föreslagna jämkade organisationen har i remissyttrandena
i huvudsak icke mött erinran.

Departementschefen har härefter lämnat en närmare redogörelse dels för
kontrollbyråns arbetsuppgifter dels ock för tekniska byråns konstruktionsuppgifter,
vilken redogörelse finnes intagen å s. 70—73 i propositionen och
till vilken utskottet får här hänvisa.

I fråga örn ‘principerna för avlöningskostnadernas bestridande har krigsmaterielverket
föreslagit viss ändring. Enligt 1943 års riksdags beslut avses
verkets samtliga lönekostnader skola bestridas från de å verkets avlöningsstat
upptagna posterna. Ämbetsverket har nu förordat en uppdelning av lönekostnaderna
i sådana, som hänföra sig till verkets fredsmässiga personalorganisation,
samt sådana, som avse på grund av verkets ansvällning under beredskap
och krig anställd personal. Förstnämnda kostnader ha av ämbetsverket
ansetts böra utgå av de å avlöningsstaten för verket upptagna posterna, medan
kostnaderna för den tillfälligt anställda personalen ha ansetts böra gäldas
av anslag under förskottsstaten för försvarsväsendet. Mot detta förslag ha
några väsentliga invändningar icke rests av remissmyndigheterna.

Förslag rörande krig smaterielverkets personaluppsättning under fred har
framlagts i anslutning till de av ämbetsverket förordade jämkningarna i organisationen.
Även vissa andra ändringar i den gällande personalförteckningen
hava föreslagits.

Ämbetsverkets förslag i fråga örn personalorganisationen under fredstid
innebär i huvudsak följande.

Till följd av att centralbyråns arbetsuppgifter delvis överföras till annan
byrå, medan återstoden av byrån skall bilda en civilbyrå, bör den i personalförteckningen
upptagna befattningen såsom chef för centralbyrån i lönegrad
C 8 utgå ur förteckningen. Befattningen såsom byrådirektör och chef för
centralbyråns kanslisektion i lönegraden Eo 28 bör förändras till en befattning
såsom chef för civilbyrån i lönegraden Eo 30 med tjänstetiteln byråchef.
Såsom chef för den administrativa sektionen inom civilbyrån beräknas en
sekreterare i lönegraden Eo 26 och för ekonomisektionen en kamrerare, likaledes
i lönegracten Eo 26. Frågan örn befattningshavare såsom chef för
juridiska sektionen inom civilbyrån har ansetts böra tills vidare lämnas öppen
i avvaktan på närmare erfarenheter rörande arbetsuppgifterna efter återgång
till fredsförhållanden. För civilbyrån har vidare beräknats en befattning för
pensionerad underofficer med arvode motsvarande lönen i löneklassen UO 7,
vilken befattningshavare skulle biträda vid skriftväxling med försvarets stabsorgan
och förvaltningsmyndigheter.

Chefen för industribyrån har tills vidare bibehållits i lönegraden C 10 -—
nu benämnd anskaffningschef och chef för anskaffningsbyrån — men ansetts
böra erhålla tjänstetiteln överdirektör.

Vidkommande sektionscheferna i industribyrån har ämbetsverket före -

32

Statsutskottets utlåtande nr 133.

slagit, att chefen för planeringssektionen skall tilläggas tjänstetiteln byrådirektör
men bibehållas i lönegraden Eo 27. För befattningen såsom chef
för ammunitionssektionen inom byrån har beräknats en förste byråingenjör
i lönegraden Eo 27, såsom chef för kemiska sektionen har beräknats en byråingenjör
i lönegraden Eo 26 och såsom chef för textil- och lädersektionen en
förste byråassistent i lönegraden Eo 24. I övrigt har beräknats en byråingenjör,
i lönegraden Eo 24 för industribyråns planeringssektion; för befattningen
såsom chef för manufaktursektionen har icke tills vidare räknats med någon
särskild befattningshavare.

I fråga örn befattningarna såsom sektionschefer vid tekniska byrån har
ämbetsverket föreslagit vissa ändringar. En byråingenjör i lönegraden Eo 26
har sålunda ansetts böra avses såsom chef för standardiseringssektionen och
en byråingenjör i Eo 24 såsom chef för konstruktionssektionen.

Befattningen såsom chef för kontrollbyrån har tills vidare ansetts böra
uppehållas av en till ämbetsverket kommenderad officer. Utöver lönen har
denne ansetts böra erhålla ett tilläggsarvode å förslagsvis 1 200 kronor. I
stället bör den i personalförteckningen upptagna befattningen såsom kontrollchef
i lönegraden Eo 30 hållas vakant. Befattningen bör emellertid angivas
såsom byråchefsbefattning. Erågan örn löneställningen för chefen för mätverktygssektionen
inom kontrollbyrån har ansetts böra ställas på framtiden
i avvaktan på erfarenheter rörande arbetsuppgifterna. Såsom chef för kontrollsektionen
har verket beräknat en byråingenjör i lönegraden Eo 26.

Befattningen såsom chef för förrådsbyrån har ansetts böra tills vidare
uppehållas på samma sätt som chefsbefattningen vid kontrollbyrån, och tillläggsarvode
har även ansetts böra utgå till förrådsbyråchefen. Den nu i
personalförteckningen upptagna befattningen för biträdande förrådschef har
ansetts kunna utgå. Den för byråns förråds- och leveranssektion beräknade
chefsbefattningen i lönegraden Eo 27 har ansetts böra få alternativt disponeras
för placering vid sammansättningssektionen. I personalförteckningen har
befattningen ansetts böra upptagas under benämningen förste byråingenjör
eller byråintendent, beroende på placeringen såsom chef för den ena eller
den andra av de båda nämnda sektionerna. I detta sammanhang har krigsmaterielverket
jämväl till behandling upptagit frågorna om personalbehovet
vid förrådsbyråns lokala organisation, nämligen de centrala ammunitionsförråden
och de till dessa anslutna sammansättningsverkstäderifh. För de lokala
förråden borde avses pensionerade officerare, benämnda förrådsintendenter,
med arvoden motsvarande lönen i löneklassen Oa 10. Vidare borde vid varje
förråd finnas en förvaltare, och av dessa borde två placeras i lönegrad Eo 17
och övriga i lönegrad Eo 15. Vidare erfordrades förmän i lönegraden Eo 11,
kontorister i Eo 9, portvakter i Eo 5 och skrivbiträden i Eo 2. Nu vid förråden
tjänstgörande, å tygstaten uppförd civilmilitär ordinarie personal borde

1 stället avvecklas successivt. För sammansättningsverkstäderna erfordrades

2 verkmästare i lönegraden Eo 17 och ett visst antal verkstadsförmän i lönegrad
Eo 12.

I skrivelse den 10 februari 1944 har krigsmaterieverket hemställt, att för

Statsutskottets utlåtande nr 133.

33

avlönande av 6 kopister och 14 kontorsbud måtte beräknas ett belopp av
43 800 kronor. Ämbetsverket har vidare erinrat, att vid verket tjänstgjorde
viss angiven personal från ammunitionsfabriken Marieberg, från försvarsväsendets
kemiska anstalt samt från arméförvaltningens tygdepartement och
att verket avlönar denna personal med anlitande av sina avlöningsmedel.
Denna personal har ansetts böra tills vidare bibehållas i tjänstgöring vid
verket. Kostnaderna för dess avlöning ha uppskattats till 34 428 kronor, med
vilket belopp anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
ansetts böra uppräknas.

I remissyttrandena hava vissa erinringar framställts mot krigsmaterielverkets
förslag rörande personalorganisationen och befattningshavarnas löneställning.
För innehållet i yttrandena har en redogörelse intagits å s. 79 och
80 i propositionen, till vilken här hänvisas.

Slutligen har krigsmaterielverket föreslagit, att militärassistenter, förslagsvis
en ur varje försvarsgren, måtte ställas till verkets förfogande. Härför
erforderliga beställningar borde uppföras å försvarsstabens stat. Beställningarna
borde upptagas alternativt i lönegraden Oa 3 eller Oa 4.

I krigsmaterielverkets förenämnda skrivelse lia upptagits jämväl vissa
andra förslag, som av departementschefen omnämnts å s. 81 och 82 i propositionen.

För egen del har departementschefen rörande krigsmaterielverkets organisation
och personalbehov m. m. anfört i huvudsak följande.

De förslag till jämkningar i krigsmaterielverkets organisation, som innefattas
i ämbetsverkets förenämnda förslag, vore icke av den art, att de rubba
de grundvalar för ämbetsverket, som lagts genom 1943 års förvaltningsbeslut.

Yad angår krigsmaterielverkets byråindelning finge framhållas, att
den i förra årets beslut förutsatta centralbyrån hade sin direkta motsvarighet
i den centralavdelning, som ingick i statens krigsmaterielnämnd. En rationalisering
skulle ernås, örn sektionen för central planering på sätt krigsmaterielverket
föreslagit utbrötes ur centralbyrån och överfördes till anskaffningsbyrån.
Departementschefen har icke velat motsätta sig förslaget i denna del.
Anskaffningsbyrån borde med hänsyn till utvidgningen av dess arbetsområde,
såsom ämbetsverket föreslagit, erhålla den ändrade benämningen industribyrån.
Ej heller vore något att erinra mot att återstoden av centralbyrån sammanhålles
till en byrå, benämnd administrativa byrån. Mot den av ämbetsverket
förordade sektionsindelningen för sistberörda byrå hade departementschefen
intet att erinra. Den tidigare förutsatta benämningen kanslisektionen
syntes emellertid böra bibehållas.

Att inrätta en särskild krigsbyrå har synts departementschefen åtminstone
för närvarande icke erforderligt. Det slutliga avgörandet av hithörande spörsmål
borde få ankomma på Kungl. Majit och i första hand få bliva beroende
på de närmare undersökningar, som pågå inom ämbetsverket.

I fråga örn den planerade sektionsindelningen inom verket, i vad densamma
icke redan i det föregående berörts, kunde departementschefen i stort
sett ansluta sig till krigsmaterielverkets förslag. Handhavandet av ärenden
rörande patent och därmed sammanhängande spörsmål borde emellertid för Bihamj

till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 133. ioss u .''i

34

Statsutskottets utlåtande nr 133.

läggas till konstruktionssektionen Någon särskild patentsektion borde således
i varje fall icke för närvarande inrättas. Beträffande sektionsindelningen i
övrigt har departementschefen förutskickat, att densamma bör kunna jämkas
genom tillkomst av nya sektioner eller omfördelning av arbetsuppgifter mellan
befintliga sektioner.

En anordning med tekniska delegationer, tillfälligt inrättade för
lösande av aktuella konstruktionsproblem och med växlande sammansättning
alltefter problemens art, har synts departementschefen ägnad att befordra samordningen
av konstruktionsverksamheten inom försvaret.

Till förslaget om inrättande av en särskild standardiseringsdelegation
har departementschefen anslutit sig.

Ersättning till ledamot i teknisk delegation eller standardiseringsdelegationen
syntes böra utgå enligt de i kommittékungörelsen angivna grunderna,
dock endast örn ledamoten icke kan anses ha att i egenskap av statstjänsteman
fullgöra ledamotskapet såsom ämbetsåliggande.

Yad angår kontrollbyråns arbetsuppgifter hade Kungl. Majit den
28 januari 1944 meddelat föreskrifter.

Yad angår tekniska byråns konstruktionsuppgifter syntes krigsmaterielverkets
befogenheter härvidlag kunna generellt angivas så, att verket
skall under särskilt beaktande av tillverknings- och standardiseringssynpunkter
samverka med övriga försvaret tillhörande centrala förvaltningsmyndigheter
i vad avser krigsmaterielens tekniska vidareutveckling.

Den av krigsmaterielverket förordade uppdelningen av verkets lönekostnader
i sådana som hänföra sig till verkets fredsmässiga personalorganisation
samt sådana som avse ökningen i personalbehovet under beredskap
och krig har synts departementschefen rationell och bättre än nu rådande
ordning överensstämmande med det system, som eljest inom försvarsförvaltningen
tillämpas för bestridande av avlöningskostnader i nuvarande läge.
Från och med budgetåret 1944/45 borde därför förstnämnda kostnader utgå
av de å avlöningsstaten för ämbetsverket upptagna posterna, medan kostnaderna
för den för beredskapstid tillfälligt anställda personalen gäldas av förskottsanslaget
Övriga utgifter (Gb). Motsvarande uppdelning borde tillämpas
beträffande verkets kostnader i övrigt. Det borde emellertid ankomma på
Kungl. Majit att bestämma omfattningen av den tillfälligt anställda personalen.

Beträffande krigsmaterielverkets personaluppsättning i fred
framginge av den i det föregående lämnade redogörelsen, att ämbetsverket föreslagit
vissa ändringar i den av förra årets riksdag godkända personalförteckningen
för verket. En följd av den av departementschefen i det föregående förordade
jämkningen av verkets byråorganisation måste bliva, att befattningen
såsom chef för centralbyrån får utgå ur personalförteckningen. I stället bör därå
tillkomma en befattning såsom byråchef i lönegraden Eo 30, avsedd för administrativa
byrån. Denne befattningshavare bör åtminstone tills vidare med fullgörandet
av byråchefssysslorna förena den direkta ledningen av juridiska sektionen.
Kanslisektionen bör ställas under ledning av en förste byråsekreterare
i lönegrad Eo 26. Kamrerarebefattningen bör uppflyttas från lönegrad Eo 24
till Eo 26.

Statsutskottets utlåtande nr 133.

35

Tillräckliga skäl för inrättande av en arvodesbefattning för pensionerad
underofficer, avsedd för civilbyrån, lia enligt departementschefens mening
icke förebragts.

Departementschefen har ansett sig icke böra motsätta sig förslaget att
chefen för industribyrån tillägges tjänstetiteln överdirektör.

I fråga örn övrig personal å industribyrån har krigsmaterielverket föreslagit,
att chefen för centrala planeringssektionen skulle tilläggas tjänstetiteln byrådirektör,
att befattningen såsom biträdande anskaffningschef i lönegrad Eo 28
skulle ersättas med en förste byråingenjör i lönegrad Eo 27, avsedd såsom
chef för ammunitionssektionen, samt att tre befattningar såsom respektive byråingenjör
i lönegrad Eo 26, avsedd såsom chef för kemiska sektionen, förste
byråassistent i lönegrad Eo 24, avsedd såsom chef för textil- och lädersektionen,
och byråingenjör i lönegrad Eo 24, beräknad för planeringssektionen,
skulle tillkomma. Till dessa förslag har departementschefen funnit sig kunna
giva sin anslutning med den modifikationen, att befattningen såsom chef för
textil- och lädersektionen bör kunna uppehållas av militär beställningshavare
och att befattningen i fråga med hänsyn härtill skall kunna hållas vakant tills
vidare. Emellertid bör befattningen icke för närvarande uppföras på verkets
personalförteckning i avvaktan ä närmare utredning rörande löneställningen
för befattningen, varom viss tvekan kan råda.

Vad angår personalen å tekniska byrån har krigsmaterielverket i skrivelsen
den 25 september 1943 föreslagit bland annat ett utbyte av befattningen såsom
chef för konstruktionskontoret i lönegrad Eo 30 mot en befattning såsom
byråingenjör i lönegrad Eo 24 samt av befattningen såsom chef för standardiseringssektionen
i lönegrad Eo 28 mot en tjänst såsom byråingenjör i lönegrad
Eo 26. I den senare ingivna promemorian har förutsatts, att frågan örn löneställningen
för chefen för konstruktionssektionen (motsvarande konstruktionskontoret)
tills vidare skulle lämnas öppen. Departementschefen har för sin
del föreslagit, att såsom chef för standardiseringssektionen avses en befattningshavare
i lönegrad Eo 26 samt att befattningen såsom chef för konstruktionskontoret
(konstruktionssektionen) i lönegrad Eo 30 bibehålies, lämpligen
med titeln förste byrådirektör, med rätt dock för Kungl. Majit att, örn så
skulle visa sig erforderligt eller lämpligt, förordna örn sistnämnda befattnings
uppehållande tills vidare antingen genom kommendering av lämplig militär
beställningshavare eller ock genom arvodesanställning av civil tekniker med
anlitande av de besparade lönemedlen.

Det av krigsmaterielverket föreslagna utbytet av benämningarna kontrollchef
och förrådschef mot tjänstetiteln byråchef har departementschefen icke
velat motsätta sig. Ifrågavarande befattningar böra, oavsett om de besättas
med civila eller militära innehavare, vara uppförda i lönegrad Eo 30. Tillfälligt
böra befattningarna kunna uppehållas genom kommendering eller placering
av militära beställningshavare, därest så visar sig lämpligt. Särskilt
tilläggsarvode syntes dock icke därvid böra utgå. Även beträffande vissa andra
chefsbefattningar syntes det vara lämpligt, att möjligheter för en dylik anord
ning hållas öppna.

36

Statsutskottets utlåtande nr 138.

Till krigsmaterielverkets förslag, att såsom chef för kontrollsektionen inom
kontrollbyrån bör avses en byråingenjör i lönegrad Eo 26, bär departementschefen
anslutit sig. Huruvida en särskild extra ordinarie befattning för chef
för mätverktygssektionen skall inrättas syntes få bliva beroende på en framtida
prövning av förslag i ämnet från krigsmaterielverket, sedan hållpunkter
vunnits för bedömande av befattningens löneställning. Någon ändring i den
nu tillämpade ordningen för bestridande av kostnaderna för avlöning åt verkets
kontrollanter har åtminstone i nuvarande läge synts departementschefen
icke böra ifrågakomma.

I enlighet med krigsmaterielverkets förslag bör befattningen såsom biträdande
förrådschef i lönegrad Eo 28 utgå och befattningen såsom chef för förråds-
och leveranssektionen utbytas mot en befattning för sektionschef i lönegrad
Eo 27 med alternativ benämning förste byråingenjör eller byråintendent,
avsedd för chefskapet över endera av förrådsbyråns båda sektioner. Frågan örn
inrättande av ytterligare en sektionschefsbefattning å denna byrå har synts
departementschefen få bliva beroende av ytterligare någon tids erfarenhet. På
sätt förut antytts syntes även beträffande förrådsbyrån böra förutskickas, att
militär befattningshavare skall kunna ifrågakomma för bestridande av sektionschefsbefattning,
vilken i sådant fall bör hållas vakant.

Det av krigsmaterielverket framlagda förslaget i vad avser den lokala förrådsorganisationen
har departementschefen i huvudsak biträtt. De pensionerade
officerarna syntes dock böra benämnas förrådschefer och den ifrågavarande
extra ordinarie personalen har tills vidare ansetts kunna begränsas till
3 förrådsförvaltare (1 i Eo 18 och 2 i Eo 15), 4 förmän (Eo 11), 3 kontorister,
vilka icke torde böra placeras i högre lönegrad än Eo 8, 3 portvakter (Eo 5)
samt 4 skrivbiträden (Eo2). Den vid förråden tjänstgörande, tygstaten tillhörande
civilmilitära ordinarie personalen har på de av krigsmaterielverket
anförda skälen i mån av avgång eller omplacering till befattningar utom
verket synts böra avvecklas. Härtill återkommer departementschefen i det
följande vid behandlingen av tygstaten.

För de till förråden anslutna sammansättningsverkstäderna har departementschefen
beräknat 2 verkmästare i lönegraden Eo 17 och 3 verksstadsförmän
i lönegraden Eo 12.

För det fall, att det skulle befinnas önskvärt att bringa den personalförteckning,
som förelägges riksdagen, i tillämpning redan före ingången av
nästa budgetår, har det synts departementschefen böra få ankomma på Kungl.
Majit att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet.

Med stöd av riksdagens bemyndigande har Kungl. Majit fastställt personalförteckning
avseende extra ordinarie befattningar i 20 eller lägre lönegrader
vid krigsmaterielverket, att gälla tills vidare intill den 1 juli 1944. I enlighet
med riksdagens önskemål har därvid en stark återhållsamhet iakttagits i avvaktan
på att fullt säkra hållpunkter för bedömandet av ämbetsverkets fredsmässiga
personalbehov skola erhållas. Antalet extra ordinarie befattningshavare
i berörda lönegrader har sålunda ansetts kunna tills vidare begränsas
till 72. För nästa budgetår räknar departementschefen i första hand med bibe -

Statsutskottets utlåtande nr 133.

37

hållande av nämnda antal extra ordinarie befattningshavare men förutsätter att,
i den mån som ytterligare uppgifter planenligt tillföras krigsmaterielverket,
jämväl antalet extra ordinarie befattningshavare må kunna undergå en ökning,
som svarar mot den i fredstid på dessa nya uppgifter belöpande arbetskvantiteten.
Att nu på förhand uppskatta det sålunda stegrade personalbehovet har
icke synts låta sig göra. Det syntes därför böra få ankomma på Kungl. Majit
att successivt pröva och avgöra sådana personalfrågor samt att, därest så
skulle visa sig oundgängligen erforderligt, besluta om överskridande av ifrågavarande
anslagspost.

Kostnaderna för bestridande av avlöning åt kopister och kontorsbud syntes
i fredstid kunna avsevärt begränsas.

Departementschefen har intet att erinra mot att avlöningar till vissa i det
föregående angivna innehavare av befattningar på någon av löneplanerna MEo
och MEx bestridas från krigsmaterielverkets avlöningsmedel.

Yad angår krigsmaterielverkets framställning, att 3 militär assistenter,
avsedda att ställas till ämbetsverkets förfogande, skola uppföras å försvarsstabens
stat, har departementschefen ansett sig icke kunna tillstyrka, att försvarsstabens
personalförteckning för nämnda ändamål utökas med dessa nva
beställningar. Tills vidare har ifrågavarande personalbehov synts departementschefen
kunna tillgodoses genom kommenderingar.

Den tid, som förflutit efter krigsmaterielverkets inrättande den 1 juli 1943,
hade så långt det varit möjligt tillvaratagits i syfte att giva verket ökad stadga.
Det läge emellertid i sakens natur, att det icke varit möjligt att på denna
korta tid vinna sådana erfarenheter, som kunna bilda underlag för en i alla
detaljer slutgiltigt utformad organisation. Den Kungl. Majit genom 1943 års
riksdagsbeslut tillagda befogenheten att under verkets uppsättningstid vidtaga
sådana organisatoriska förändringar och omflyttningar av personal som kunna
genomföras inom den givna kostnadsramen har därför synts departementschefen
böra även i fortsättningen få bibehållas.

Departementschefen har beräknat avlöningskostnaderna för den ordinarie
personalen till 61 000 kronor. För arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, har beräknats ett belopp av 60 000 kronor, medan posten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppskattats till 600 000 kronor.
Till rörligt tillägg har departementschefen beräknat 104 000 kronor. Sammanlagt
skulle sålunda erfordras ett belopp av 825 000 kronor, varifrån avgå pensionsmedel
örn uppskattningsvis 50 000 kronor. Nettoutgiften blir således
775 000 kronor.

Kungl. Majlis förevarande förslag innebära vissa jämkningar i den av 1943
års riksdag beslutade organisationen av krigsmaterielverket och i samband
därmed också åtskilliga ändringar i fråga örn verkets personaluppsättning i
fred.

Utskottet vill med anledning härav erinra, att 1943 års riksdag i likhet med
departementschefen förutsatte, att jämkningar i krigsmaterielverkets organisa -

Utskottet

38

Statsutskottets utlåtande nr 133.

tion skulle visa sig erforderliga, allteftersom praktiska erfarenheter vunnes
och verksamheten stabiliserades.

Med hänsyn härtill och då de av departementschefen föreslagna ändringarna
i ämbetsverkets byrå- och sektionsindelning synas vara ägnade att öka verkets
effektivitet, har utskottet funnit sig böra tillstyrka desamma. Utskottet har
även funnit sig böra tillstyrka förslagen örn inrättande av tekniska delegationer
och av en standardiseringsdelegation inom verket och har icke något
att erinra mot de av departementschefen förordade grunderna för beredande
av ersättning till ledamöterna av dessa delegationer.

I likhet med departementschefen finner utskottet lämpligt, att verkets lönekostnader
uppdelas i sådana, som hänföra sig till verkets fredsmässiga personalorganisation,
samt sådana, som avse ökning i personalbehovet under beredskap
och krig. De förstnämnda lönekostnaderna böra alltså utgå av de å
avlöningsstaten för ämbetsverket upptagna posterna, medan kostnaderna för
i anledning av beredskap och krig anställd personal böra belasta förskottsanslag.
Kungl. Maj:t bör emellertid, såsom departementschefen förutsatt, bestämma
omfattningen av den tillfälligt anställda personalen. Liknande uppdelning
bör jämväl komma till stånd beträffande övriga kostnader för verket.

De av departementschefen föreslagna ändringarna i verkets personaluppsättning
i fredstid, innebärande bland annat att chefen för industribyrån skall
erhålla tjänstetiteln överdirektör, och att vissa nya befattningar skola tillkomma
medan andra skola indragas, har utskottet funnit sig kunna tillstyrka
liksom de för de olika befattningshavarna, som skola upptagas å personalförteckningen,
föreslagna lönegradsplaceringarna. Det bör få ankomma på Kungl.
Majit att bestämma tidpunkten för den ändrade personalorganisationens
genomförande.

Antalet extra ordinarie befattningshavare i 20 och lägre lönegrader vid
krigsmaterielverket bör även under nästa budgetår bestämmas av Kungl.
Majit, och i samband därmed bör Kungl. Majit äga att, därest så befinnes
erforderligt, besluta om överskridande av anslagsposten till avlöningar
åt dylik personal.

När det gäller personaluppsättningen för verket, förutsätter utskottet, att
i personalförteckningen upptagna befattningar icke tillsättas och att andra
extra ordinarie befattningar icke inrättas, förrän det på grund av vunna erfarenheter
är ådagalagt, att stadigvarande behov av befattningarna ifråga förefinnes
i fredstid. Utskottet förutsätter givetvis, att återhållsamhet också skall
iakttagas, då det gäller att bestämma det antal befattningshavare, som tillfälligt
må anställas vid verket under olika förhållanden.

Utskottet tillstyrker departementschefens hemställan om fortsatt bemyndigande
för Kungl. Majit att under verkets uppsättningstid vidtaga sådana
organisatoriska förändringar och omflyttningar av personal, som befinnas påkallade
och kunna genomföras inom den givna kostnadsramen för ämbetsverket.

Mot departementschefens beräkningar av krigsmaterielverkets avlöningsanslag
för nästa budgetår har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Statsutskottets utlåtande nr 133.

39

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för krigsmaterielverket,
att tillämpas tills vidare från och med tidpunkt, som
må av Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .......................................... C 16

1 överdirektör.............................................. C 10

1 överingenjör.............................................. C 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

3 byråchefer................................................ Eo 30

1 förste byrådirektör...................................... Eo 30

1 byrådirektör.............................................. Eo 28

1 förste byråingenjör...................................... Eo 27

1 förste byråingenjör eller byråintendent .............. Eo 27

3 byråingenjörer ......................................... Eo 26

1 förste byråsekreterare .................................. Eo 26

1 kamrerare ................................................ Eo 26

1 byråingenjör ............................................ Eo 24

b) godkänna följande avlöningsstat för krigsmaterielverket,
att tillämpas under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 61 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis........ » 60 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis1............................ » 600 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_104 000

Summa kronor 825 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 50 000

Nettoutgift kronor 775 000

1 Anslagsposten må icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas.

c) till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 775 000 kronor.

40

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

9:o) Krigsmaterielverket: Omkostnader. I statsverkspropositionen till årets
riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 3), har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 89 och 90) föreslagit
riksdagen att till Krigsmaterielverket: Omkostnader för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
650 000 kronor.

I enlighet med förslag av krigsmaterielverket har departementschefen förordat
att från och med nästa budgetår från förevarande anslag skola bestridas
allenast de verkets omkostnader, vilka hänföra sig till verksamheten under
normala förhållanden. De ytterligare omkostnader, som föranledas av beredskapsförhållanden,
hava synts departementschefen böra avföras å anslag
under förskottsstaten för försvarsväsendet. I anslutning härtill har departementschefen
för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under anslaget till
300 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker, att förevarande anslag beräknas med utgångspunkt
från medelsbehovet för omkostnader, vilka äro hänförliga till normala
förhållanden, har icke funnit anledning till erinran mot det för ändamålet beräknade
beloppet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

10:o) Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m. I statsverkspropositionen
till årets riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 4), har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket:
Förrådsorganisationen m. m. för budgetåret 1944/45 beräkna ett
reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

I propositionen nr 185 (s. 91 och 92) har Kungl. Majit sedermera föreslagit
riksdagen att till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m. för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kronor.

Å riksstaten för innevarande budgetår finnes under rubriken D. Vissa till
försvaret hörande institutioner uppfört ett anslag av 3 170 000 kronor till
Driftkostnader vid vissa förråd m. m. Anslaget avses för bestridande av kostnader,
som sammanhänga med driften vid vissa provisoriska och permanenta
förråd m. m. Det har förutsatts, att kostnaderna för de permanenta förråden^
i den mån verksamheten är att hänföra till normal fredsdrift, skola inräknas
i försvarsbeslutets kostnadsram.

Statsutskottets utlåtande nr 133.

41

Krigsmaterielverket har anmält, att lönekostnaderna vid verkets förråd
under fred beräknas till 651 749 kronor och att driftkostnaderna under nästa
budgetår för de centrala ammunitionsförråden under fred beräknas till 276 000
kronor, och har i samband därmed närmare angivit huru kostnaderna uppskattats.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot dessa beräkningar
men ansett summan böra avrundas till 930 000 kronor. Anslaget har
ansetts böra betecknas såsom förslagsanslag. Stat för detsamma har synts
böra få fastställas av Kungl. Majit.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majits förslag örn medelsanvisning för
ändamålet och icke haft något att erinra mot vad departementschefen i samband
härmed anfört, hemställer,

att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
930 000 kronor.

Illo) Krigsmaterielverket: Vissa beredskapskostnader, Kungl. Majit har i
propositionen nr 185 (s. 92—94) föreslagit riksdagen att till Krigsmaterielverket:
Vissa beredskapskostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 500 000 kronor.

Departementschefen har rörande förevarande medelsbehov anfört, bland
annat, följande.

De medel, örn vilka här är fråga, äro avsedda att täcka utgifter för underhåll,
uppvärmning, bevakning, lokalhyror, arrenden m. m. för vissa statliga, till
enskilda företag anslutna produktionsmedel. Dylika kostnader inräknas i första
hand i priset på de produkter, som genom krigsmaterielverkets försorg framställas
med anlitande av dessa produktionsmedel. I den mån produktionen inskränkes,
minskas möjligheterna att i sådan ordning täcka berörda utgifter,
vilka till stor del äro fasta. Med hänsyn härtill har det, såsom jag i propositionen
1944: 2 framhållit, visat sig erforderligt att anvisa särskilda medel för
bestridande av utgifter av angiven art, vilka icke kunna belasta produktionen.
Vid totalt nedläggande av ifrågavarande drift ha nämnda utgifter av krigsmaterielverket
uppskattats till i runt tal 1,15 miljoner kronor årligen. För innevarande
budgetår ha utgifterna för ändamålet i nyssnämnda proposition beräknats
till 275 000 kronor. Krigsmaterielverket har för nästa budgetår räknat
med en något större begränsning av ifrågavarande produktion och i följd därav
med en till 625 000 kronor ökad medelsanvisning. Självfallet är det, på grund
av den mångfald osäkra faktorer, som här göra sig gällande, vanskligt att någorlunda
tillförlitligt bedöma medelsbehovet. Med detta förbehåll har jag ansett
mig böra uppskatta utgifterna för ändamålet till 500 000 kronor. Ovissheten
bör emellertid föranleda till att det särskilda anslag, som för nästa budgetår
bör anvisas, uppföres såsom förslagsanslag. Jag förutsätter emellertid, att
anslaget skall disponeras enligt Kungl. Majits närmare bestämmande.

1944 års riksdag har i anledning av i propositionen 1944: 2 framlagt förslag
medgivit, att det å riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisade anslaget
till driftkostnader vid vissa förråd m. m. må tagas i anspråk för täckande av

Utskottet.

Utskottet.

42

Statsutskottets utlåtande nr 133.

krigsmaterielverkets löpande kostnader för statliga produktionsmedel, i den
mån dessa kostnader icke kunna täckas genom tillägg å priserna å framställda
produkter, varvid förutsatts att särskilda anslagsmedel för framtiden skola
anvisas för ändamålet ifråga. Under erinran härom får utskottet, som icke
haft något att invända mot Kungl. Maj :ts nu förevarande förslag eller mot vad
departementschefen i samband därmed anfört, hemställa,

att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Vissa beredskapskostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
500 000 kronor.

ARMÉNS FORTI Fl KATI 0NSFÖRVALTN ING.

12:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar. I statsverkspropositionen
till årets riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 5), har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméns
fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag
av 300 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 (s. 94—100)
föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
arméns fortifikationsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméns
fortifikationsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45,

dels ock till Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 297 000 kronor.

Förevarande avlöningsanslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med ett belopp av 80 800 kronor, avseende avlöningskostnaderna under
andra hälften av budgetåret.

I skrivelse den 14 januari 1944 angående medelsbehovet för nästa budgetår
har arméns fortifikationsförvaltning hemställt örn vissa utökningar av den
för rent administrativa sysslor och kontorsgöromål avsedda icke-ordinarie
personalen. Vidare har ämbetsverket föreslagit ändrad löneställning för chefen
för ämbetsverkets värmeingenjörskontor.

I detta sammanhang har departementschefen även anmält, att fråga uppkommit
örn att till fortifikationsförvaltningens personalförteckning överföra
vissa å försvarsstabens stat upptagna befattningshavare, vilkas arbetsuppgifter
hänföra sig till förvaltningen av militärstabsbyggnaden i Stockholm.

Slutligen har departementschefen i samband med beräkningen av detta anslag
erinrat örn tidigare uppkommen fråga om överflyttning av vissa avlöningskostnader
från omkostnads-, underhålls- eller anskaffningsanslag till avid -

Statsutskottets utlåtande nr 133.

43

liingsanslag, vilken fråga även berörts av riksdagens revisorer i deras berättelse
över den år 1943 av dem verkställda granskningen.

Departementschefen har för egen del anfört följande rörande arméns fortifikationsförvaltnings
avlöningsanslag för nästa budgetår.

I samband med förra årets förvaltningsreform gjordes vissa om än begränsade
personalökningar i fråga örn flertalet centrala ämbetsverk inom
för svar sförvaltningen. Fortifikationsstyrelsen utbröts emellertid ur arméförvaltningen
och omvandlades till ett fristående ämbetsverk utan att några
ordinarie eller högre extra ordinarie befattningar inrättades. Med hänsyn till
att vissa nya arbetsuppgifter vid övergången måst påläggas ämbetsverkets
civilbyrå och då, enligt vad verket framhållit, den förskjutning i proportionen
mellan högre och lägre befattningshavare, som de senaste åren inträtt,
vållat betydande olägenheter med avseende å rekryteringen av amanuenstjänsterna,
synes det mig ofrånkomligt, att fortifikationsförvaltningen berndes
möjlighet till någon förstärkning av den administrativa personalen. Härtill
kommer, att det knappast är lämpligt, att ekonomiskt så betydelsefulla uppgifter
som ledningen av ämbetsverkets sektion för markförvärv och av dess
fastighetsarkiv omhänderhavas av en amanuens. Jag tillstyrker därför, att
en befattning såsom byråsekreterare i lönegrad Eo 21 inrättas i stället för
nämnda amanuens samt att med hänsyn till de nytillkomna arbetsuppgifterna
medel beräknas för anställande av ytterligare en amanuens i lönegrad Eo 15.

I förevarande sammanhang böra i anslutning till vad som anförts vid
anmälan i årets statsverksproposition av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor tjänstetitlarna sekreterare och kamrerare respektive notarie i personalförteckningen
utbytas mot förste byråsekreterare respektive byråsekreterare.
I enlighet med förslag av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga och försvar
sförvaltningens organisationsnämnd torde vidare tjänstetiteln bokhållare
böra utbytas mot revisor.

Till det av lönenämnden tillstyrkta förslaget att ombilda den sedan 1937
förefintliga, med arvode förenade tjänsten såsom chef för värmeingenjörskontoret
till en befattning i lönegrad Eo 30 kan jag ansluta mig. Till frågan
örn innehavarens löneklassplacering torde Kungl. Maj:t framdeles på särskild
framställning få taga ståndpunkt.

Otvivelaktigt är den ordinarie och den från avlöningsanslag avlönade
extra ordinarie kvinnliga kontorspersonalen hos verket även med tanke på
fredsförhållanden alltför knappt tilltagen. Jag vill i betraktande härav och
för att icke äventyra verkets rekrytering förorda någon utökning även av
sistnämnda personalkategori. Medelsanvisningen bör för sådant ändamål
ökas med 8 400 kronor, motsvarande vad ämbetsverket i sådant hänseende
begärt.

Beträffande frågan örn överförande av viss för närvarande från sakanslag
avlönad personal till redovisning under avlöningsanslag får jag hänvisa till
mina i det föregående återgivna uttalanden i förra årets förvaltningsproposition,
mot vilka riksdagen icke gjorde erinran. Riksdagens revisorer lia
för sin del ansett att, i den män personal för framtiden icke längre erfordras
i samma utsträckning som Hittills, avlönandet av icke-ordinarie

försona! från sakanslag kunde medföra risk för att sådan för mera tillfälligt
ehov avsedd personal bibehölles alltför länge vid sin anställning. Lämpligheten
av att utan vidare överflytta avlöningskostnaderna för ifrågavarande
personal till avlöningsanslag synes mig emellertid kunna ifrågasättas. En
sådan överflyttning torde böra föregås av en närmare undersökning rörande
personalbehovets varaktighet i olika fall och övriga på spörsmålets bedömande
inverkande omständigheter. 1 anslutning till vad jag i samband

44

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

med förra årets behandling av förvaltningsreformen anförde ämnar jag föranstalta
örn utredning av hithörande frågor. I avbidan på resultatet härav
synes mig med avgörandet av den utav fortifikationsförvaltningen väckta
frågan örn överförande av viss kontorspersonal från sakanslag till avlöningsanslag
böra anstå.

Framhållas må vidare, att de sammanlagda årliga avlöningskostnaderna
för byggnads- och reparationsberedskapens fredsorganisation i årets statsverksproposition
(fjärde huvudtiteln, punkt 6) beräknats till 120 000 kronor
under uppbyggnadstiden, motsvarande budgetåret 1944/45. Beträffande dispositionen
av detta belopp torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Med nämnda belopp torde anslagsposten för avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal böra uppräknas.

Jag förutsätter, att kostnaderna för fortifikationsförvaltningens byggnadskontor
liksom hittills jämväl under nästa budgetår skola bestridas från
vederbörliga för byggnadsföretag beviljade anslag.

Det torde böra ankomma på fortifikationsförvaltningen att till närmare
övervägande upptaga frågan örn överflyttning av viss personal från försvarsstabens
stat till ämbetsverkets samt att i sina anslagsäskanden för budgetåret
1945/46 framlägga de förslag, som kunna därav föranledas.

Från nu angivna utgångspunkter skulle för fortifikationsförvaltningen
erfordras, för avlöningar till ordinarie tjänstemän förslagsvis 50 800 kronor,
för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis
81850 kronor, för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal (65 500 +
120 000=) 185 500 kronor samt för rörligt tillägg förslagsvis 29 650 kronor
eller tillhopa 347 800 kronor. Inkomsterna av inflytande pensionsmedel uppskattas
till förslagsvis 50 800 kronor. Medelsbehovet under förevarande anslag
skulle således kunna uppskattas till 297 000 kronor.

På av departementschefen anförda skäl finner sig utskottet kunna tillstyrka
de föreslagna ökningarna av personalen vid arméns fortifikationsförvaltning
ävensom att chefen för värmeingenjörskontoret, som hittills varit anställd mot
åtnjutande av arvode, beredes extra ordinarie anställning och inplaceras i
lönegraden Eo 30.

Utskottet har icke något att erinra mot att det tills vidare, i avvaktan på
resultatet av bebådad utredning, får anstå med att överföra kostnaderna för
avlöning till viss icke-ordinarie personal från sakanslag till avlöningsanslag,
men vill såsom sin uppfattning uttala, att denna utredning snarast
bör verkställas.

I likhet med departementschefen finner utskottet lämpligt, att avlöningskostnaderna
för byggnads- och reparationsberedskapens fredsorganisation, beräknade
till 120 000 kronor under uppsättningsperioden, d. v. s. under budgetåret
1944/45, beräknas under anslagsposten för avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal.

Kostnaderna för fortifikationsförvaltningens byggnadskontor torde, såsom
departementschefen förutsatt, jämväl under nästa budgetår liksom hittills böra
bestridas från vederbörliga för byggnadsföretag beviljade anslag.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit och anfört under nu förevarande
punkt har icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

Statsutskottets utlåtande nr 133.

45

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för arméns fortifikationsförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1944/45:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 krigsråd.................................................. A 30

1 förste byråsekreterare.................................. A 24

1 byråsekreterare.......................................... A 21

1 revisor .................................................. A21

1 expeditionsvakt...... A 5

1 kontorsbiträde .......................................... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kansliskrivare............................................ A 11

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 värmeingenjör.......................................... Eo 30

1 byråsekreterare........................................ Eo 21

b) godkänna följande avlöningsstat för arméns fortifika -

tionsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................................. kronor 50 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .................. » 81 850

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 185 500

4. Eörligt tillägg, förslagsvis .................... » 29 650

Summa kronor 347 800

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 50 800

Nettoutgift kronor 297 000

c) till Arméns for tifikationsförvältning: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 297 000 kronor.

13:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 185 (s. 100 och 101) framlagda förslag, vilket
överensstämmer med det i årets statsverksproposition, fjärde huvudtiteln
(punkt 5), för ändamålet beräknade beloppet, och med förmälan att av det

46

Statsutskottets utlåtande nr 133.

äskade anslagsbeloppet 45 000 kronor äro avsedda till omkostnader för byggnads-
och reparationsberedskapen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arméns fortifikations!orvaltning: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
100 000 kronor.

ARMÉFÖRVALTNINGEN.

14:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. I statsverkspropositionen till innevarande
års riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 7), har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av
330 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 (s. 101—lil)
föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
arméförvaltningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45,

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

För arméförvaltningens verksamhet i dess nya organisation under andra
hälften av budgetåret 1943/44 har avsetts ett belopp av 165 000 kronor, motsvarande
för helt år 330 000 kronor.

I skrivelse den 13 januari 1944 angående anslagsäskanden för budgetåret
1944/45 har arméförvaltningen till behandling upptagit frågor om —- förutom
överflyttning av vissa avlöningskostnader från sakanslag till avlöningsanslag
— dels inrättande av nya befattningar för ordinarie och icke-ordinarie personal
samt för pensionerad personal i arvodesbefattning, dels ock viss jämkning
i löneställningen för vissa nu inrättade befattningar.

Departementschefen har föreslagit följande ändringar i personaluppsättningen
för ämbetsverket.

En extra ordinarie befattning såsom byråsekreterare i lönegraden Eo 21 nyinrättas
och i utbyte mot en expeditionsvaktstjänst i lönegraden A 5 inrättas
en befattning såsom förste expeditionsvakt i lönegraden A 7, vilken sistnämnda
befattning dock icke bör få tillsättas med mindre ledighet uppkommer
å en av de nuvarande expeditionsvaktsbefattningarna i lönegrad A 5,
vilken i sådant fall skall indragas.

Tjänstetitlarna notarie och sekreterare föreslås utbytta mot byråsekreterare
respektive förste byråsekreterare och tjänstetiteln bokhållare mot revisor.

Vidare har departementschefen föreslagit, att avlöningskostnaderna för det
i personalförteckningen för icke-ordinarie personal m. fl. vid armén uppförda
skrivbiträdet i lönegrad MEo 2 vid remonteringsnämnden från och med nasta
budgetår skall bestridas från arméförvaltningens avlöningsanslag, enär arvo -

Statsutskottets utlåtande nr 133. 47

ciena till pensionerad personal i arvodesbefattning vid remonteringsnämnden
tidigare överförts till arméförvaltningens avlöningsanslag.

För att tillgodose behovet av en utökning av antalet lägre icke-ordinarie
befattningshavare har departementschefen ansett erforderligt, att anslagsposten
till övrig icke-ordinarie personal ökas med 16 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under arméförvaltningens avlöningsanslag
för budgetåret 1944/45 har av departementschefen beräknats till 370 000
kronor.

Departementschefens förslag rörande personalförteckning och avlöningsstat
för arméförvaltningen för budgetåret 1944/45 har icke givit utskottet anledning
till någon erinran.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Personalförteckning.

Beställning (Befattning). Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Militär personal.

1 souschef ............................................................ Ob 5

Civil personal.

1 överingenjör ...................................................... C 8

1 krigsråd ............................................................ A 30

1 förste byråsekreterare ....................................... A 26

1 förste byråsekreterare ....................................... A 24

1 revisor ............................................................ A 21

1 kontorist ......................................................... A 9

1 förste expeditionsvakt ....................................... A 71

3 expeditionsvakter ............................................. A 51

4 kontorsbiträden ................................................ A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 ombudsman ...................................................... A 26

1 bokhållare ......................................................... A 21

1 kansliskrivare ................................................... All

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

2 byråsekreterare ................................................ Eo 21

1 Befattningen såsom förste expeditionsvakt må icke tillsättas med mindre
ledighet uppkommer å en av befattningarna såsom expeditionsvakt, vilken i
sådant fall skall indragas.

Utskottet.

48

Statsutskottets utlåtande nr 133.

b) godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................................ kronor 128 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. » 273 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 80 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 69 600

Summa kronor 552 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 182 000

Nettoutgift kronor 370 000

c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

15-.o) Arméförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj.ts i
propositionen nr 185 (s. lil och 112) framlagda förslag och under erinran,
att Kungl. Majit i statsverkspropositionen till årets riksdag, fjärde huvudtiteln
(punkt 7), föreslagit riksdagen att för ändamålet beräkna samma belopp som
det nu äskade samt att anslaget för andra hälften av innevarande budgetår
beräknats till 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arméförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

MARINFÖRVALTNINGEN.

16:o) Marinförvaltningen: Avlöningar, I statsverkspropositionen till innevarande
års riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 7), har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av
368 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 (s. 112—116)
föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45,

dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

Under innevarande budgetår har för andra hälften av året för marinförvaltningens
avlöningar avsetts ett belopp av 184 000 kronor, motsvarande för
helt år 368 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 13S.

49

Departementschefen har anmält, att Kungl. Majit den 22 oktober på framställning
medgivit, att en namngiven person finge med visst förbehåll anställas
såsom chef för den inom marinförvaltningen förefintliga nybyggnadsoch
kontrollsektionen för tiden högst intill den 1 juli 1944 mot ett för heltidsanställning
beräknat arvode av, i ett för allt, högst 16 000 kronor för år, att
bestridas av fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Marinförvaltningen har för nästa budgetår anhållit om viss ökning av antalet
extra-ordinarie befattningshavare hos ämbetsverket, nämligen med en
tjänsteman i lönegrad Eo 21, avsedd för fullgörande av notariegöromål å fortifikationsavdelningen,
och med två befattningshavare i lönegrad Eo 18, avsedda
för tjänstgöring å ingenjör- och vapenavdelningarna.

Departementschefen har icke ansett sig kunna tillstyrka inrättande av den
av marinförvaltningen föreslagna nya extra ordinarie befattningen i lönegraden
Eo21. Då emellertid anslagsposten för avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal för närvarande vore väl knappt beräknad, har departementschefen
ansett sig böra föreslå, att posten höjes med 10 000 kronor för nästa budgetår.

Då jämväl under nästa budgetår behov kommer att föreligga av en chef för
nybyggnads- och kontrollsektionen inom marinförvaltningens fortifikationsavdelning,
har departementschefen förutsatt, att arvode även då må utgå till
innehavaren av denna befattning och att detta i fortsättningen bör bestridas
av sakanslag.

Det sammanlagda anslagsbehovet för avlöningar vid marinförvaltningen
för nästa budgetår har av departementschefen beräknats till 370 000 kronor.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag till beräkning av medelsbehovet
under marinförvaltningens avlöningsanslag för nästa budgetår.

Mot bibehållande under nästa budgetår av befattningen såsom chef för nybyggnads-
och kontrollsektionen inom marinförvaltningens fortifikationsavdelning
har utskottet icke något att erinra. Löneförmånerna torde liksom hittills
böra utgå i form av arvode och kostnaderna för befattningshavarens
löneförmåner böra, såsom departementschefen uttalat, i fortsättningen bestridas
av sakanslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis.......................................... kronor 166 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .................. » 134000

Bihang till riksdagens protokoll 1944. (i sami. Nr 133. loss u 4

Utskottet.

50

Statsutskottets utlåtande nr 133.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal kronor 92 500

4. Eörligt tillägg, förslagsvis ........... » 57 000

Summa kronor 450 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 80 000

Nettoutgift kronor 370 000

b) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 370 000 kronor.

17:o) Marinförvaltningen: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
i propositionen nr 185 (s. 116—120) framlagda förslag och under erinran, att
anslaget i riksstaten för innevarande budgetår är uppfört med ett belopp av
325 000 kronor samt att Kungl. Majit i statsverkspropositionen till årets riksdag,
fjärde huvudtiteln (punkt 7), föreslagit riksdagen att för ändamålet beräkna
ett förslagsanslag av 450 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

FLYGFÖRVALTNINGEN.

18:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. I statsverkspropositionen till årets
riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 9), har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen: Avlöningar
för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av 382 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 121—134) föreslagit
riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för flygförvaltningen,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygförvaltningen,
att tillämpas tills vidare under budgetåret 1944/45,

dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av 412 000 kronor.

Under andra hälften av innevarande budgetår har för nu ifrågavarande
ändamål avsetts ett belopp av 187 000 kronor, motsvarande för helt år 374 000
kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1943 angående flygvapnets medelsbehov för
budgetåret 1944/45 har flygförvaltningen till en början till behandling upptagit
frågan örn lämpligheten av att å ämbetsverkets personalförteckning

Statsutskottets utlåtande nr 133.

51

redovisa löner för militära och civilmilitära beställningshavare och på anförda
skäl föreslagit, att vissa beställningar från och med nästa budgetår skulle
överföras från flygförvaltningens personalförteckning till flygvapnets personalförteckning
för ordinarie tjänstemän.

Flygförvaltningen har vidare framlagt förslag örn vissa personalförstärkningar
å ämbetsverkets intendenturavdelning. Sedermera har ämbetsverket
föreslagit inrättande av en befattning såsom revisionsassistent i lönegrad
Eo 18 för förrådskontrollen.

Även i fråga om civilbyråns personaluppsättning har flygförvaltningen
föreslagit åtskilliga utökningar.

Vid beräkningen av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, har flygförvaltningen förutsatt, att — därest tillläggsarvoden
om vardera 600 kronor alltjämt skulle utgå till visst antal
kompaniofficerare vid armé- och marinförvaltningarna — dylika arvoden jämväl
skulle utgå till 19 kompaniofficerare vid flygförvaltningens materielavdelning.

En närmare redogörelse för flygförvaltningens sålunda framlagda förslag
och för över desamma avgivna remissutlåtanden finnes intagen i propositionen
nr 185.

För egen del har departementschefen anfört i huvudsak följande.

Gällande personalförteckning för flygförvaltningen upptoge icke blott
civila befattningar utan även vissa militära och civilmilitära tjänster.

Flygförvaltningen hade nu —- med hänvisning till vissa svårigheter, som
yppat sig och enligt ämbetsverkets mening även framdeles och särskilt under
flygvapnets utbyggnadsperiod komme att yppa sig — väckt förslag örn överflyttning
av vissa tjänster från flygförvaltningens personalförteckning till
flygvapnets personalförteckning för ordinarie tjänstemän. Då ifrågavarande
system varit i tillämpning för flygförvaltningens del endast sedan den 1 juli
1943, syntes det lämpligast att avbida ytterligare någon tids erfarenhet därav.
I varje fall för närvarande kunde flygförvaltningens förslag örn ändring i angivna
hänseende icke tillstyrkas.

Yad härefter angår frågan örn vissa personalförstärkningar å flygförvaltningens
intendenturavdelning kunde förslaget om inrättande av en arvodesbefattning
för underofficer, avsedd för handhavandet av flygvapnets centrala
fotografimaterielförråd, tillstyrkas. I avbidan på prövning av frågan om centralisering
av vissa bok- och blankettförråd inom försvarsväsendet kunde förslaget
örn inrättande av en arvodesbefattning för skötseln av flygvapnets till
intendenturavdelningen förlagda blankettförråd icke nu förordas. Någon förändring
i personaluppsättningen för förrådskontrollen borde tills vidare icke
vidtagas.

Vidkommande de föreslagna utökningarna av den för ämbetsverket beräknade
civiladministrativa personalen har departementschefen framhållit, att
väsentliga delar av den flygförvaltningens civilbyrå tidigare åvilande verksamheten
i samband med förvaltningsreformens genomförande överflyttats
till försvarets civilförvaltning, och att detta förhållande gåve anledning till
att vid bedömandet av spörsmålet om förstärkning av nu ifrågavarande personal
iakttaga stor försiktighet, särskilt i nuvarande läge, innan den nya organisationen
vunnit stadga.

52

Statsutskottets utlåtande nr IBS.

En centralisering av flygförvaltningens personalärenden på sätt ämbetsverket
avsett Ilar synts departementschefen ägnad att åvägabringa önskvärd
större enhetlighet i hithörande hänseenden. Då emellertid — såsom flygförvaltningen
framhållit — de dispositioner, som träffats i fråga om personalfrågornas
handläggning, tills vidare äro att betrakta såsom en provisorisk anordning
på försök och med hänsyn till ovissheten om verksamhetens omfattning
i fredstid syntes dock med inrättande av de för ändamålet föreslagna befattningarna
i lönegraderna Eo 21 och Eo 11 böra anstå i avbidan på närmare erfarenheter.
Jämväl i övrigt syntes behovet av biträden vid personalfrågornas
handläggning tills vidare få tillgodoses genom tillfälligt anställande av
personal.

Elygförvaltningen hade vidare liksom för innevarande budgetår föreslagit
inrättande av en extra ordinarie sekreterarbefattning i lönegrad Eo 24, avsedd
för administrativa göromål å ämbetsverkets materielavdelning. Vid
framläggandet av propositionen 1943: 235 räknade departementschefen med
att, sedan ombudsmannaärendena överflyttats till det till civilförvaltningen
knutna advokatfiskalskontoret, den inom civilbyrån placerade civila personalen
skulle kunna bestrida å materielavdelningen förekommande sekreterargöromål.
Flygförvaltningen hade nu framhållit, att den ansvällning av arbetsuppgifter,
ej minst av administrativ art, som ägt rum å materielavdelningen
och som tenderade att än mer öka, gjorde det otänkbart, att dessa uppgifter
skulle kunna handhavas av personal, avsedd att ingå i civilbyrån. Det hade
jämväl erinrats, att den på övergångsstat överförde sekreteraren och ombudsmannen
i huvudsak tagits i anspråk för göromål å byggnadsavdelningen. Med
hänsyn härtill och då på marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning placerats
en sekreterare i lönegrad Eo 24, har departementschefen icke velat motsätta
sig, att en kvalificerad administrativ arbetskraft i denna lönegrad ställes
jämväl till materielavdelningens förfogande.

I enlighet med vad som anförts vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor borde den i personalförteckningen under rubriken Ordinarie
tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 förekommande
tjänstetiteln sekreterare ersättas med förste byråsekreterare.

Elygförvaltningen har med hänsyn bland annat till den avsedda centraliseringen
av dispositionsbokföringen föreslagit inrättande av en befattning såsom
revisor och bokhållare i lönegrad A 21. I likhet med lönenämnderna har departementschefen
ansett, att för ändamålet bör avses allenast en befattning
i 18 lönegraden. Tills vidare har departementschefen funnit befattningen böra
upptagas såsom extra ordinarie.

Då nu gällande personalförteckning för flygförvaltningen upptager en
förste expeditionsvakt men icke någon ordinarie expeditionsvakt, har det synts
departementschefen befogat att i enlighet med ämbetsverkets förslag 2 befattningar
för expeditionsvakt i lönegrad A 5 inrättas.

Flygförvaltningens förslag örn ändring av förste expeditionsvaktbefattningen
hos ämbetsverket till en tjänst såsom materialförvaltare i lönegrad
A 15 har departementschefen icke kunnat biträda och ej heller förslaget örn
uppflyttning av den befattningshavare, på vilken ansvaret för souschefens
expedition vilar, i lönegrad Eo 11.

Departementschefen har icke haft något att erinra mot flygförvaltningens
förslag att till avlöningsanslag överföra kostnaderna för två tidigare från sakanslag
avlönade icke-ordinarie befattningshavare, en kontorsskrivare och ett
kontorsbiträde, vilka i samband med centraliseringen av dispositionsbokföringen
överflyttats från materielavdelningen till civilbvrån. Departements -

Statsutskottets utlåtande nr 133.

53

chefen har ej heller funnit anledning till erinran mot förslaget om överflyttning
av en telefonvakt från flygförvaltningen till flygstaben. Till sistnämnda
fråga återkommer departementschefen vid behandlingen av flygvapnets avlöningsanslag.

Det behov av arbetsbiträden, som kan föreligga utöver vad i det föregående
förutsatts, har ansetts böra tillgodoses genom tillfälligt anställande
av personal.

Med hänsyn till det ovissa läge, vari frågan örn reglering av de militära
arvodena befinner sig, har departementschefen icke kunnat tillstyrka flygförvaltningens
förslag om inrättande av vissa tilläggsarvoden till kompaniofficerare
vid flygförvaltningens materielavdelning.

Då den å övergångsstat uppförda kassören numera lämnat flygförvaltningens
tjänst, har ifrågavarande befattning jämte den till befattningen såsom kansliskrivare
fogade noten ansetts böra utgå ur personalförteckningen.

Kostnaderna för den å personalförteckningen redovisade ordinarie personalen
har av departementschefen uppskattats till 218 000 kronor. För arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, har beräknats 123 700
kronor. Utgifterna för den icke-ordinarie personalen ha beräknats till 95 000
kronor. Posten för rörligt tillägg har uppskattats till 62 300 kronor. Inflytande
pensionsmedel slutligen ha beräknats till 87 000 kronor. Efter avdrag av
sistnämnda post skulle medelsbehovet under flygförvaltningens avlöningsanslag
komma att uppgå till 412 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
förordade ändringarna i personalförteckningen för flygförvaltningen.
Då utskottet ej heller funnit skäl till erinringar mot de av departementschefen
framlagda beräkningarna rörande medelsbehovet under flygförvaltningens avlöningsanslag,
får utskottet hemställa, att riksdagen, med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag, må

a) å personalförteckningen för flygförvaltningen under rubriken
Ordinarie tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i
högre lönegrad än 20 uppföra 2 expeditionsvakter i lönegrad A 5
och en förste byråsekreterare i lönegrad Eo 24 samt ur personalförteckningen
utesluta en under rubriken Tjänstemän å övergångsstat
— som i samband därmed ändras till Tjänsteman å
övergångsstat — uppförd kassör i lönegrad All jämte den till
en befattning såsom kansliskrivare fogade not 3 ävensom bemyndiga
Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 3 mars 1944 angiven
ändring beträffande viss i personalförteckningen intagen tjänstebenämning,

b) godkänna följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att
tillämpas tills vidare under budgetåret 1944/45:

Utskottet.

54

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Avlöningsstat.

Ut gifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ................................................... kronor 218 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ » 123 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... » 95 000

Anm. Därest befattningen såsom chef för materielavdelningens
normaliebyrå besattes med innehavare i
lönegrad Ca 28, skall av denna post innehållas ett belopp,
beräknat efter 11 600 kronor för helt budgetår.

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................... » 62 300

Summa kronor 499 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. kronor 87 000

Nettoutgift kronor 412 000

c) till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 412 000 kronor.

19:o) Flygförvaltningen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
i propositionen nr 185 (s. 134), vilket innebär en ökning med 25 000
kronor i förhållande till det för innevarande budgetår för ändamålet anvisade
anslagsbeloppet, och under erinran att anslaget i årets statsverksproposition,
fjärde huvudtiteln (punkt 9), upptagits med ett beräknat belopp av 275 000
kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 133.

55

Försvarskrafterna.

FÖRSVARSSTABEN.

20:o) Försvarsstaben: Avlöningar. I statsverkspropositionen till årets riksdag,
fjärde huvudtiteln (punkt 10), har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben: Avlöningar för
budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av 2 715 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 135—142) föreslagit
riksdagen att

dels å personalförteckningen för försvarsstaben uppföra vissa av departementschefen
angivna nya befattningar,

dels besluta, att i avlöningsstaten för försvarsstaben skola med tillämpning
tills vidare från och med budgetåret 1944/45 vidtagas av departementschefen
förordade ändringar,

dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av 2 845 000 kronor.

Försvarsstabens avlöningsanslag är i riksstaten för innevarande budgetår
upptaget med ett belopp av 2 715 000 kronor, vari jämväl inräknats avlöningskostnaderna
vid försvarsväsendets radioanstalt.

Departementschefen har i samband med beräkningarna av försvarsstabens
avlöningsanslag för nästa budgetår anmält, att verkställda undersökningar
rörande möjligheterna att rationalisera expeditionstjänsten inom staben givit
vid handen, att tre arvodesbefattningar för pensionerade officerare med arvoden
motsvarande löneklass Oa 10 kunde indragas och att antalet värnpliktiga
expeditionsbiträden och ordonnanser kunde minskas med omkring 25,
men att en ny befattning såsom extra ordinarie vaktmästare i lönegrad MEo 5
borde tillkomma. Mot dessa förslag har departementschefen icke haft något
att erinra, då de medföra kostnadsbesparing.

En för militärassistent vid telegrafstyrelsen avsedd majorsbeställning i
lönegraden Oa 4, som finnes uppförd på signaltruppernas stat, har av departementschefen
föreslagits överförd till personalförteckningen för försvarsstaben,
å vilken förteckning övriga militärassistentbefattningar för aktiva officerare
finnas uppförda. Vidare har departementschefen föreslagit, att en ny
arvodesbefattning för pensionerad officer i löneklass Oa 10 skall beräknas å
försvarsstaben och avses för militärassistent vid vattenfallsstyrelsen. Denna
befattning uppehälles nu av en pensionsavgången kapten, vilken av vattenfallsstyrelsen
åtnjuter tilläggsarvode med 4 380 kronor för år. I samband
med att arvode motsvarande löneklassen Oa 10 för denne militärassistent beräknas
å försvarsstabens avlöningsstat har departementschefen förutsatt, att
det nu från vattenfallsstyrelsen utgående arvodet skall indragas.

I anslutning till en verkställd utredning rörande personal för bestridande
av kassagöromålen vid försvarsstaben och arméstaben har departements -

56

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

chefen föreslagit, att en regementskassörstjänst av 1. klassen i lönegrad UO 3
och en arvodesbefattning såsom materielredogörare i löneklass UO 7 uppföras
för försvarsstaben, medan i stället en kontorsskrivare av 1. klass i lönegrad
MEo 13 och ett skrivbiträde i lönegrad MEo 2 indragas.

Vissa av chefen för försvarsstaben framlagda förslag örn ändringar i försvarsstabens
organisation m. m. har departementschefen ansett sig icke för
närvarande kunna tillstyrka.

Departementschefen har i anslutning till ovanstående förslag angivit de ändringar
i fråga örn olika anslagsposters belopp, som böra vidtagas, och därjämte
föreslagit vissa ändrade belopp för särskilda löneförmåner till försvarsattachéer
och biträdande försvarsattachéer. I avlöningsstaten har departementschefen
också ansett böra upptagas en särskild anslagspost till flygtillägg
m. m. med hänsyn till gällande bestämmelser rörande ersättning i anledning
av olycksfall vid flygning till extra ordinarie och extra tjänstemän vid försvarsstabens
fotoanstalt. Posten har ansetts böra uppföras med ett förslagsvis
beräknat belopp av 200 kronor. För försvarsstabens del har departementschefen
räknat med, att avlöningskostnaderna i förhållande till innevarande
budgetår komma att ökas med 5 000 kronor.

Beträffande beräkningarna av lönekostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt
utmynna dessa i förslag till anslagshöjning med 125 000 kronor. Av
detta belopp belöpa omkring 30 000 kronor på överflyttning av kostnader
från arméns mathållningsanslag och 65 000 kronor på merkostnader för anställande
av 17 telegrafister, vilka i enlighet med i propositionen nr 143 angående
införande av långtjänstunderbefälsbeställningar m. m. vid armén
framlagt förslag böra tillföras radioanstalten för nedbringande av manskapskadern
vid signaltrupperna.

Departementschefen har sålunda beräknat det sammanlagda medelsbehovet
under försvarsstabens avlöningsanslag för nästa budgetår till (2 715 000
+ 5 000 + 125 000 =) 2 845 000 kronor.

Mot det av departementschefen framlagda förslaget att för militärassistenten
i vattenfallsstyrelsen skall beräknas en arvodesbefattning i löneklass
Oa 10 å försvarsstabens stat i stället för att denne militärassistent
skall erhålla fyllnad i sin pension av medel från vattenfallsstyrelsen har utskottet
icke funnit skäl till erinran, men anser likväl, att ifrågavarande militärassistent,
så länge befattningen uppehälles av dess nuvarande innehavare,
bör bibehålla det särskilda arvode av 1 200 kronor för år, som av vattenfallsstyrelsens
medel utgår till honom jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 24 november
1939 (kommunikationsdepartementet), enär han eljest skulle komma
att lida inkomstminskning. Huruvida arvodet ifråga bör utgå, örn befattningen
kommer att tillsättas med annan innehavare, torde böra bliva föremål
för ny prövning.

Yad departementschefen i övrigt föreslagit och anfört i samband med beräkningen
av försvarsstabens avlöningsanslag har icke givit utskottet anledning
till någon erinran.

Statsutskottets utlåtande nr 133.

57

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för försvarsstaben under rubrikerna
Tjänstemän å ordinarie stat, Militär personal uppföra
ytterligare 1 major, militärassistent, i lönegraden Oa 4 samt
1 regementskassör av 1. klassen i lönegraden UO 3,

b) besluta, att i avlöningsstaten för försvarsstaben skola med
tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1944/45 vidtagas
de ändringar, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden den 3 mars 1944 angivits,

c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 2 845 000 kronor.

21:o) Försvarsstaben: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Majits
förslag i propositionen nr 185 (s. 142 och 143), vilket i förhållande till det för
innevarande budgetår för ändamålet anvisade anslaget innebär en minskning
med 30 000 kronor, och under erinran att Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen
till årets riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 10), upptagit anslaget med
ett beräknat belopp av 680 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

ARMÉN.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

22:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I årets statsverksproposition,
fjärde huvudtiteln (punkt 12), har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till
aktiv personal m. fl. för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av
70 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 143—186) föreslagit
riksdagen att

dels för budgetåret 1944/45 fastställa de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid
armén ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersättningar utöver lön
till ordinarie tjänstemän vid armén, vilka i särskild ordning överlämnats till
riksdagen;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela ej mindre särskilda föreskrifter av
i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Majits beslut den 30 juni 1942 och den 30 juni 1943
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar
budgetåren 1942/43 och 1943/44, än även de särskilda före -

58

Statsutskottets utlåtande nr 133.

skrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet av
den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation
av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47;

dels bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 3 mars 1944 angivna grunder
utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och beräknande av tid för
uppflyttning till högre löneklass för personal, som i anslutning till Kungl.
Maj :ts förslag örn befälskadrernas utökning må komma att överflyttas från
övergångsstat, reservstat och reserv till officers- och underofficersbeställningar
på aktiv stat vid försvarsväsendet;

dels medgiva, att anställning å civilanställningsstat enligt av Kungl. Majit
meddelade närmare bestämmelser må under budgetåret 1944/45 medgivas dels
manskap, som avgått från beställning på aktiv stat med utgången av anställningsåret
1938/39 eller senare anställningsår och därvid erhållit anställning
å civilanställningsstat (motsvarande) men som på grund av rådande förhållanden
måst i särskild ordning tagas i anspråk för militärtjänstgöring och
till följd därav icke kunnat beredas tjänstledighet i civilanställningssyfte,
dels ock manskap, som i omedelbar anslutning till anställning på aktiv stat
innehaft anställning över stat och som i övrigt uppfyller fordringarna för anställning
på civilanställningsstat;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 46 400 000

2. Avlöningar till personal å avgångsstat, förslagsvis ...... » 50 000

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat, förslagsvis » 100

4. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis ............................................................ » 5 725 000

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ........................ » 1 290 000

6. Avlöningar till volontärer över stat, förslagsvis ......... » 740 000

7. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal, förslagsvis » 3 280 000

8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis:

a) extra ordinarie och extra tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 4 670 000

b) bataljonsläkare vid fältläkarkåren,

förslagsvis .............................. » 120 000

c) bataljonsveterinärer vid fältveteri närkåren,

förslagsvis .................. » 20 000

d) betjäningspersonal m. fl., förslagsvis
.......................................... » 46 000

e) musikelever .............................. » 57 000

f) extra sjuksköterskor m. m., förslagsvis
.................................... »

32 000

Statsutskottets utlåtande nr 133. 59

g) tillfälligt anställande av tjänstemän
m. m., förslagsvis ............... kronor 150 000 kronor 5 095 000

9. Avlöning till civil handräckningspersonal .................. » 2 750 000

10. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie
tjänstemän ................................................... » 214 481

11. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .................................................................. » 836 855

12. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen

i Boden, förslagsvis ................................................ » 24 000

13. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap,
förslagsvis ................................................... » 90 000

14. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat,

förslagsvis ................................................. » 75 000

15. Rörligt tillägg, förslagsvis ....................................... » 9 009 564

Summa kronor 75 580 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ......................................■ ■ ■ ■ kronor 3 880 000

Nettoutgift kronor 71 700 000

dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 71 700 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr G. Andrén m. fl. (I: 294) och den andra inom andra kammaren av herr
C. Lindberg m. fl. (11:486), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att beställningen såsom chef för hemvärnet från och med budgetåret 1944/45
skall vara hänförd till lönegraden Ob 2 eller Ob3;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr N. Holmström m. fl. (I: 296) och den andra inom andra kammaren av
herr K. Magnusson i Skövde m. fl. (II: 485), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att chefen för arméinspektionens trängavdelning från och med
budgetåret 1944/45 skall hänföras till lönegraden Ob 1 i militära avlöningsreglementet; dels

två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr N. Holmström (I: 297) och den andra inom andra kammaren av herr
F. Ryling (II: 483), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att beställningen
som fälttygmästare från och med budgetåret 1944/45 skall vara uppförd
i lönegraden Ob 1;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr N. Holmström (I: 289) och den andra inom andra kammaren av herr
Å. Wiberg (11:468), i vilka hemställts, att riksdagen ville, i enlighet med
chefens för armén budgetäskande den 30 juli 1943, besluta att för befattningen
såsom chef för arméhundskolan upptages en beställning för alternativt
major eller kapten (ryttmästare);

60

Statsutskottets utlåtande nr 133.

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr N. Holmström m. fl. (I: 52) och den andra inom andra kammaren av
herr G. Nilsson i Göingegården m. fl. (II: 112), i vilka hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit ville föreslå, att hemvärnsområdesbefälhavarnas
årliga arvode fastställes till 200 kronor i hemvärnsområde med högst
100 hemvärnsmän, till 300 kronor i område med över 100 och högst 300 hemvärnsmän
och till 400 kronor i område med över 300 hemvärnsmän samt att
dessa arvoden måtte utgå med oförändrade belopp även i fred.

I fråga örn de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna 1:294, I: 296, 1:297, 1:289
och II: 112.

Arméns avlöningsanslag är i riksstaden uppfört med ett belopp av
63 730 000 kronor.

I arméns avlöningsstat för nästa budgetår har departementschefen föreslagit
en ny anslagspost för avlöningar till vård- och ekonomipersonal. Förslag
till personalförteckningar för budgetåret 1944/45, upptagande flertalet
av de beställningar och befattningar, som böra avses för olika staber, truppförband
m. m., lia i vanlig ordning överlämnats till statsutskottet.

Den utökning av den från förevarande anslag avlönade personalen, som
departementschefen föreslagit för nästa budgetår, är i huvudsak en direkt
följd av det successiva genomförandet av den av 1942 års riksdag beslutade
fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter. Utan
omedelbart samband härmed är det förslag till överflyttning till förevarande
anslag av avlöningskostnaderna för köks- och servisbiträden vid arméns matinrättningar
från arméns mathållningsanslag, som föranlett departementschefen
att föreslå upptagande i avlöningsstaten av en särskild anslagspost för
avlöningar till vård- och ekonomipersonal.

I fråga om de viktigaste organisatoriska förändringar, som avses skola
genomföras under nästa budgetår och äro av natur att påverka personalbehovet.
har departementschefen framhållit den fortsatta utbyggnaden av
Göta pansarlivgarde, Bergslagens artilleriregemente, Stockholms luftvärnsregementes
kompani på Gotland, Signalregementets kompanier i Kristianstad
och Skövde samt Andra och Tredje tygkompanierna.

I likhet med vad som skett för innevarande budgetår ha i vederbörliga
personalförteckningar för budgetåret 1944/45 synts departementschefen böra
upptagas alla de beställningar och befattningar, vilka beräknas skola tillsättas
under budgetåret, även örn viss beställning eller befattning planenligt icke
skall tillsättas redan från och med budgetårets ingång. Det har synts departementschefen
böra få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med personalförteckningarnas
fastställande eller annorledes meddela beslut örn tidpunkten
för nya beställningars eller befattningars tillsättande. Riksdagens bemyndigande
härtill har ansetts böra inhämtas.

Under de senaste åren ha förelegat vissa svårigheter beträffande möjligheterna
att besätta samtliga de å personalförteckningen uppförda kaptensbeställningarna.
Med hänsyn härtill har inhämtats riksdagens medgivande att,

Statsutskottets utlåtande nr 133.

61

därest ledig kaptensbeställning icke kunnat besättas med därtill kompetent
beställningshavare, ett mot uppkommande vakanser svarande antal löjtnanter
i stället får tillsättas. Samma anordning bar synts erfordras jämväl för nästa
budgetår. Medgivande av denna innebörd bar av departementschefen ansetts
böra intagas i form av anmärkningar i vederbörlig personalförteckning.

I fråga örn antalet beställningar för långtjänstunderbefäl vid armén och
antalet övriga beställningar för manskap under nästa budgetår bar departementschefen
hänvisat dels till propositionen 1944: 143 angående inrättande av
beställningar för långtjänstunderbefäl vid armén och kustartilleriet m. m. dels
ock till de upprättade förslagen till personalförteckningar.

I fråga örn de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten för armén inhämtas
av propositionen nr 185 i huvudsak följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Under denna anslagspost har departementschefen beräknat medelsbehovet
för arméns ordinarie personal, vilken sammanförts i en särskild personalförteckning,
som underställts riksdagen för godkännande.

I fråga örn generalstabskåren har departementschefen framhållit, att antalet
kaptensbeställningar vid kåren med hänsyn till befordringsläget vid
generalstabskåren m. m. för tiden intill den 1 oktober 1944 bör få bibehållas
vid 48 i stället för att nedbringas till 47, såsom avsett varit i samband med
att en beställning för överstelöjtnant eller major, avsedd för sjukvårdsförvaltningen,
tillkommit.

Under rubriken arméstaben ha uppförts ytterligare 1 beställning för kapten
och 1 för löjtnant i flygtjänst, båda såsom innehavare av arvodesbeställningar.
Härigenom uppbringas antalet dylika beställningar till det i 1942
års försvarsbeslut beräknade antalet.

I vad gäller militärområdena m. m. har någon ändring icke föreslagits för
nästa budgetår.

För truppförbandens del innebär det nu framlagda förslaget till personalförteckning
i huvudsak följande.

Vid infanteriet tillkomma 21 kaptener, 2 löjtnanter och 1 fanjunkare,
varigenom antalet officerare och underofficerare, utom i vad angår kaptener,
uppbringas till de i försvarsbeslutet för genomförd organisation beräknade.

Kavalleriet får en ökning med 2 fanjunkare och 3 sergeanter. Antalet
officerare och underofficerare vid kavalleriet har därefter uppnått det i försvarsbeslutet
beräknade antalet.

För pansartrupperna beräknas planenligt nya beställningar för 3
majorer, 8 kaptener, 2 löjtnanter, 6 fanjunkare och 10 sergeanter.

ökningen för artilleriet har ansetts böra omfatta beställningar för 2
majorer, 10 kaptener, 14 styckjunkare, 7 sergeanter och 1 förrådsvaktmästare.
För den beslutade musikkåren vid Bergslagens artilleriregemente upptagas
nya beställningar för 1 musikdirektör, 2 musikstyckjunkare och 3 musiksergeanter
jämte vissa manskapsbeställningar.

ljuf t värnets personal föreslås planenligt utökad med beställningar för

62

Statsutskottets utlåtande nr lito.

1 major, 10 kaptener ock 19 löjtnanter. Antalet löjtnantsbeställningar uppbringas
härigenom till det i försvarsbeslutet beräknade.

Ingenjörstruppernas personalstater föreslås jämkade på det sätt att
en löjtnantsbeställning utbytes mot en kaptensbeställning.

För signaltruppernas del upptages planenligt nya beställningar för

2 kaptener, 1 löjtnant, 1 fanjunkare och 3 sergeanter. Majorsbeställningen,
som avsetts för telegrafverkets militärbyrå, har å andra sidan överförts till
försvarsstabens personalförteckning.

Trängtrupperna ha föreslagits skola planenligt tillföras nya beställningar
för 2 kaptener, 11 löjtnanter, 6 fanjunkare och 6 sergeanter. Därjämte
minskas antalet major sbeställningar med 1 i utbyte mot en beställning för
överstelöjtnant eller major, avsedd för försvarets sjukvårdsförvaltning.

I detta sammanhang har departementschefen till behandling upptagit frågan
örn löneställningen för avdelningschefen vid arméinspektionens trängavdelning,
vilken fråga upprepade gånger varit föremål för statsmakternas prövning.
Denna beställning är hänförd till lönegraden Oa 6 men har av arméförvaltningen
föreslagits uppflyttad till högre lönegrad. Departementschefen
har emellertid funnit sig fortfarande förhindrad tillstyrka, att nämnda befattning
uppflyttas i högre lönegrad, bland annat, med hänsyn till att frågan om
arméledningens organisation inom en nära framtid synts böra på grundval av
vunna erfarenheter bliva föremål för ytterligare överväganden.

I fråga örn fälttygkåren har departementschefen uttalat, att i avvaktan
på resultatet av försvarsväsendets ingenjörutredning allenast sådana nya beställningar
böra beräknas, vilka nödvändigt betingas av organisatoriska förändringar,
som fastställts i försvarsbeslutet. Den personalökning, som erfordras
för tygtruppernas uppsättande, har beräknats till 1 fanjunkare och 4
sergeanter. För tygförvaltningsskolan har departementschefen i avvaktan på
ingenjörsutredmingens slutförande icke heller ansett lämpligt att beräkna
nya ordinarie beställningar. Skolans personal bör dock ökas med en ingenjör
— lärare —i lönegraden MEo 24 och en vaktmästare i lönegraden MEo 5. Ett
förslag om uppflyttning av fälttygmästaren till lönegraden Ob 1, vilken fråga
tidigare varit föremål för riksdagens prövning i anledning av vid 1943 års
riksdag väckt motion och då förutsatts skola bliva föremål för Kungl. Majlis
övervägande, har departementschefen ansett sig icke kunna tillstyrka, bland
annat, med hänsyn till riktlinjerna för årets budgetarbete. I detta sammanhang
har departementschefen erinrat örn tidigare beslut, varigenom antalet
beställningar vid fälttygkåren i lönegraden Oa 6 — bortsett från fälttygmästare^
beställning — under de senaste åren minskats från tre till två, och
att därjämte på grund av meddelad föreskrift gäller, att endast en av beställningarna
för närvarande må vara besatt, då innehavare av sådan beredes
tjänstledighet i samband med förordnande å överingenjörsbefattning vid försvarets
fabriksverk. Då antalet beställningar i de lägre lönegraderna samtidigt
ökats, har detta förhållande emellertid medfört, att befordringsläget
inom fälttygkåren blivit mycket ogynnsamt. På grund härav har departementschefen
nu föreslagit den jämkningen i de nyssberörda bestämmelserna,.

Statsutskottets utlåtande nr 133.

63

att hinder ej må möta för vikariatsförordnande på den överstebeställning,
som innehas av överingenjören vid gevärsfaktoriet. För att någon utökning
av fälttygkårens personal icke skall äga rum har departementschefen ansett
föreskrift böra meddelas därom, att en beställning i lägre lönegrad vid inträffande
ledighet på grund av förordnande i högre lönegrad icke må uppehållas
på förordnande.

Yad angår tygstaten har departementschefen dels anmält, att i enlighet
med 1943 års riksdags bemyndigande för Kungl. Majit de två departementsskrivarbeställningarna
i lönegraden Ca 17 från och med den 1 januari 1944
utbytts mot 2 beställningar för tygförvaltare av 1. klassen, dels föreslagit
planenlig utökning med beställningar för 1 tygverkmästare av 1. klassen, 2
tygförvaltare av 2. klassen, 7 tygverkmästare av 2. klassen, 5 tyghantverkare
av 1. klassen och 13 tyghantverkare av 2. klassen.

Av de å personalförteckningen för innevarande budgetår under rubriken
Vid försvarets fabriksverk uppförda beställningarna har en tygförvaltarebeställning
av 1. klassen avförts på grund av att dess innehavare avgått och att
beställningarna i samband därmed skola indragas. Den vid krigsmaterielverkets
förråd, tygstaten tillhörande personalen, som i mån av avgång eller
omplacering till befattningar utom krigsmaterielverket förutsättes skola avvecklas,
har i den nya personalförteckningen upptagits under särskild rubrik
och vid uppkommande ledighet å ifrågavarande befattningar förutsättes frågan
örn deras återbesättande skola underställas Kungl. Maj :ts prövning.

För fortifikationskårens del har någon ändring icke nu föreslagits
av departementschefen.

För tillgodoseende av behovet av förbättrade befordringsmöjligheter inom
intendenturkåren och med hänsyn till de arbetsuppgifter och ansvar,
som åvila vissa befattningshavare vid kåren, har departementschefen föreslagit
en utökning av kåren med beställningar för 1 överstelöjtnant, 1 major
och 1 fanjunkare men å andra sidan en minskning med 2 kaptensbeställningar
och 1 sergeantsbeställning.

Av fältläkarkårens nuvarande beställningar utgå beställningarna för
generalfältläkaren och överfältläkaren samt för 1 regementsläkare, vilka minskningar
äro föranledda av att försvarets sjukvårdsförvaltning numera organiserats.

I fråga örn fältveterinärkåren har departementschefen icke föreslagit
någon ändring.

Vad angår personalen vid vissa utbildningsanstalter har departementschefen
föreslagit, att befattningen såsom studierektor vid arméns underofficersskola
skall utgå ur personalförteckningen, enär denna numera ersatts
av befattningen såsom rektor för försvarets läroverk. Den för artilleriskjutskolan
avsedda personalen minskas med 4 styckjunkare, enär beställningarna
för dessa i stället upptagits å vissa artilleriets truppförband.

Ett av arméchefen framlagt och av arméförvaltningen biträtt förslag örn
att den under rubriken arméhundväsendet upptagna befattningen såsom

64

Statsutskottets utlåtande nr 133.

chef för arméhundskolan, för vilken nu avses en beställning såsom kapten
eller ryttmästare, måtte beräknas en beställning för alternativt major eller
kapten (ryttmästare) har departementschefen, ehuru vissa skäl talade för detsamma,
icke ansett sig kunna tillstyrka, enär det skulle innebära ett frångående
av den i försvarsbeslutet beräknade löneställningen för ifrågavarande
befattningshavare.

Medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
skulle, enligt departementschefen, därest samtliga å förteckningen uppförda
beställningar komme att vara besatta under hela budgetåret 1944/45, med
tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder uppgå till ett belopp av
46 300 000 kronor. Med hänsyn till vakanser å beställningar och lägre löneklassplacering
än normalt för vissa beställningshavare har departementschefen
dock uppskattat de verkliga lönekostnaderna till ett belopp av 45 500 000
kronor. Härtill komma kostnaderna för vissa i lönereglementena omförmälda
fasta lönetillägg, vilka kunna beräknas draga en kostnad av omkring 900 000
kronor. Departementschefen har alltså räknat med ett sammanlagt medelsbehov
under förevarande anslagspost av 46 400 000 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen framhållit, att Kungl. Majit
synes böra äga befogenhet att medgiva underofficerare och underbefäl på
aktiv stat vid armén, marinen och flygvapnet, som kommenderas till officersutbildning,
att helt, delvis eller för viss begränsad tid bibehålla med beställningen
på aktiv stat förenade löneförmåner. Enligt gällande bestämmelser
skola dessa under kommenderingen — med avstående av de med beställningen
förenade löneförmånerna -— uppbära värnpliktigs löneförmåner, så framt ej
Kungl. Majit med hänsyn till föreliggande försörjningsplikt annorlunda förordnar.
Departementschefen har nu framhållit, att hänsyn i förevarande avseende
jämväl bör kunna tagas till andra ekonomiska förhållanden, främst
skattebörda.

För personal, som i samband med personalstaternas utökning vid armén,
marinen och flygvapnet under budgetåret 1944/45 överflyttas till aktiv stat
från övergångsstat, reservstat och reserv bör, har departementschefen slutligen
framhållit, Kungl. Majit — liksom fallet varit i samband med kaderökningarna
under budgetåren 1940/44 — äga meddela bestämmelser örn löneklassplacering
av samma innehåll som de under innevarande budgetår
gällande.

2. Avlöningar till personal å avgångsstat.

Departementschefen har föreslagit, att anslagsposten till avlöningar till
personal å avgångsstat för budgetåret 1944/45 upptages med ett belopp av
förslagsvis 50 000 kronor mot 175 000 kronor under innevarande budgetår.
Det minskade medelsbehovet sammanhänger delvis med att vissa beställningshavare
av nu förevarande kategori förordnats å för pensionerad personal
avsedda arvodesbefattningar.

Statsutskottets utlåtande nr 133.

65

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat.

Anslagsposten föreslås för nästa budgetår upptagen med allenast ett formellt
belopp av 100 kronor. I samband härmed har departementschefen anmält,
att hittills icke någon beställningshavare överförts till disponibilitetsstat.

4. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Departementschefen har anmält, att det visat sig vara förenat med svårigheter
att alltid tillsätta arvodesbefattningarna för pensionerad personal med
från aktiv stat pensionerad personal, och att andra personalkategorier måst
tagas i anspråk för förordnande å dylika befattningar. Härav uppkomma
merkostnader och dessa beräknas av departementschefen till 500 000 kronor
för år. Det kan emellertid finnas anledning antaga, att ökad tillgång till pensionerad
personal för förordnande å dessa befattningar kan visa sig förefinnas
efter en återgång till fredsförhållanden, och med hänsyn härtill har
det icke synts lämpligt att nu verkställa någon utredning örn möjligheten att
ersätta vissa av dessa befattningar med befattningar för civila tjänstemän.

Följande förändringar i personalförteckningen för pensionerad personal i
arvodesbefattning föreslås av departementschefen för nästa budgetår.

För pansartruppförbandens skjutfält å Utö samt vid Ravlunda och Kråk
upptagas befattningar för skjutfältsunderofficerare med arvoden enligt löneklass
UO 7, och för Wendes artilleriregemente beräknas planenligt ytterligare
en befattning såsom tygunderofficer med arvode enligt samma löneklass. De
nuvarande befattningarna vid regementet för biträde åt mobiliseringsofficeren
och furageuppbördsman avföras från personalförteckningen.

Den för remonteringsnämnden i nu gällande personalförteckning upptagna
personalen har överförts till arméförvaltningens avlöningsanslag, enär ledningen
av remonteringsväsendet numera enligt 1943 års riksdags beslut infogats
i nämnda ämbetsverk.

Avlöningskostnaderna för nästa budgetår under nu ifrågavarande anslagspost
hava av departementschefen beräknats till i runt tal 5 725 000 kronor
mot 5 650 000 kronor under innevarande budgetår. Pensionsmedlen, som
arvodesinnehavarna hava att avstå och som skola upptagas såsom särskilda
uppbördsmedel å avlöningsstaten, skulle örn samtliga arvodesbefattningar
vore besatta med från aktiv stat pensionsavgången personal uppgå till cirka
4 380 000 kronor. Med hänsyn till att vissa befattningar på grund av rekryteringsvårigheterna
måste uppehållas av annan än pensionsavgången personal
har departementschefen uppskattat minskningen i pensionsmedlen, som uppkommer
i nuvarande läge, till för helt budgetår i runt tal 500 000 kronor.
Departementschefen har alltså ansett de pensionsmedel, vilka skola upptagas
såsom särskilda uppbördsmedel i avlöningsstaten, böra beräknas till ett belopp
av 3 880 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 133.

1085 44 5

66

Statsutskottets utlåtande nr 133.

5. Avlöningar till fänrikar.

Medelsbehovet under denna anslagspost har för nästa budgetår beräknats
till 1 290 000 kronor, innebärande en minskning i förhållande till innevarande
budgetår med 60 000 kronor.

6. Avlöningar till volontärer över stat.

Under denna anslagspost beräknar departementschefen ett medelsbehov
för nästa budgetår av 740 000 kronor mot 820 000 kronor för innevarande
budgetår. Minskningen sammanhänger med att nyrekryteringsbehovet beräknas
komma att nedgå till följd av föreslagen ändring i manskapskaderns
sammansättning.

7. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal.

Denna anslagspost är ny och med anlitande av densamma skola bestridas
avlöningskostnaderna för köks- och servisbiträden och för sjukvårdsbiträden.
Departementschefen har räknat med att under nästa budgetår extra ordinarie
köks- och servisbiträden skola finnas till ett antal av 1 078 och att avlöningskostnaderna
för dessa kunna uppskattas till 1 970 000 kronor. För tillfälligt
anställda biträden har departementschefen räknat med medelsbehov av
1 100 000 kronor. Avlöningskostnaderna för dessa extra ordinarie och extra
biträden hava hittills belastat mathållningsanslaget.

Vidare har departementschefen i enlighet med förslag av arméförvaltningen
under denna avlöningspost beräknat medel för avlöning till sjukvårdsbiträden,
vilka avses skola nyanställas vid truppförbandssjukhusen. Antalet
har av departementschefen beräknats till 115, och de avses skola inplaceras
i lönegraden MV d. Medelsbehovet för dessa har beräknats till 210 000 kronor.

Under förevarande anslagspost har departementschefen sålunda beräknat
ett sammanlagt medelsbehov för nästa budgetår av 3 280 000 kronor.

8. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal,

a) Extra ordinarie och extra tjänstemän.

Ifrågavarande delpost har i avlöningsstaten för innevarande budgetår uppförts
med ett belopp av förslagsvis 4 050 000 kronor. För nästa budgetår har
departementschefen beräknat motsvarande kostnader till förslagsvis 4 670 000;
kronor.

För budgetåret 1944/45 har departementschefen föreslagit i huvudsak
följande ändringar i förhållande till innevarande budgetår.

Under arméstaben upptagas för centrala värnpliktsbyråns räkning följandenya
befattningar, vilka inrättats enligt av Kungl. Maj:t den 24 september 1943
lämnat medgivande, nämligen 1 maskinoperatör i lönegraden MEo 7, 2 kontorsbiträden
i MEo 4 och 10 skrivbiträden i MEo 2, och vidare för den prövningsdetalj,
som skall inrättas inom byrån, 1 militärpsykolog i lönegraden MEo 27
och 1 amanuens i MEo 15. Den i arméinspektionen anställda studierektorn,
som för närvarande åtnjuter arvode av 12 153 kronor, motsvarande avlöning
enligt lönegraden Eo 30, löneklass 32, har ansetts böra beredas extra ordinarie -

Statsutskottets utlåtande nr 133. 67

anställning, och befattningen har därför uppförts i personalförteckningen och
inplacerats i lönegraden MEo 30.

För II. och Y. militärområdena beräknas två nya vaktmästarbefattningar i
lönegraden MEo 5.

Yid tredje tygkompaniet tillkomma planenligt nya befattningar för 2 förrådsman
i lönegraden MEo 5 och 1 skrivbiträde i MEo 2, medan 2 för första
tygkompaniet avsedda förrådsmannabefattningar föreslås skola utgå.

För vissa utbildningsanstalter, nämligen arméns underofficersskola och
tygförvaltningsskolan, har departementschefen föreslagit ändrat antal extraordinarie
befattningar, vilka ändringar dels genomförts under budgetåret
1943/44 enligt av Kungl. Majit meddelade beslut dels avses att komma till
stånd under nästa budgetår.

Under rubriken sjukvårdsväsendet tillkomma 27 nya befattningar för sjuksköterskor
i lönegraden MEo 7, varav behov visat sig förefinnas vid truppförbandssjukhus.

Eemontdepåernas personaluppsättning i vad gäller extra ordinarie befattningshavare
har enligt av Kungl. Majit den 21 januari 1944 meddelat beslut
undergått viss jämkning, och antalet befattningshavare har nu upptagits i
den nya personalförteckningen i enlighet med detta beslut.

I fråga örn ingenjörspersonalen föreslås nya befattningar för 2 motoringenjörer,
den ena vid Göta pansarlivgarde och den andra vid Bergslagens artilleriregemente,
samt 2 signalingenjörer för Signalregementets kompanier i
Kristianstad och Skövde. En av dessa befattningar anses böra hänföras till
lönegraden MEo 24 och övriga tre till lönegraden MEo 21. Yid tygförvaltningsskolan
beräknas, såsom i samband med behandlingen av fälttygkåren
anmälts, skola tillkomma en ingenjörsbefattning i lönegraden MEo 24.

Kostnaderna för avlöningar m. m. till den extra ordinarie personal, som
sålunda beräknats skola finnas uppförd å personalförteckning för nästa
budgetår, hava beräknats till omkring 4 600 000 kronor. Härtill böra emellertid,
har departementschefen framhållit, läggas kostnaderna för avlönande av
extra telefonister i lönegraden MEx 2, som äro erforderliga för betjänande
av vissa växelbordsanläggningar vid truppförbanden, och dessa kostnader
uppskattas till i runt tal 20 000 kronor. Vidare har departementschefen ansett
sig böra beräkna ett belopp av 50 000 kronor för avlöning till extra tjänstemän,
som anställas såsom vikarier för extra ordinarie personal.

I samband härmed har departementschefen anmält vissa av Kungl. Majit
meddelade beslut örn anställande av extra vaktmästare vid krigsskolan och
av ett antal civila eldare, vilkas löneförmåner bestämts i form av arvode.

Delposten till extra ordinarie och extra tjänstemän har i enlighet med det
föregående i avlöningsstaten för nästa budgetår ansetts böra upptagas till
4 670 000 kronor.

b) Bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren föreslås för nästa budgetår ökat
med en till 39. Delposten upptages dock med oförändrat belopp, 12 000
kronor.

68

Statsutskottets utlåtande nr 133.

c) Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

Antalet bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren föreslås ökat nied 2
till 8, och anslagsposten höjd med 5 000 kronor till 20 000 kronor.

d) Betjäningspersonal m. fl.

Ifrågavarande delpost, som under innevarande år är upptagen med 27 000
kronor, föreslås för nästa budgetår höjd till 46 000 kronor.

e) Musikelever.

Antalet musikelever har beräknats skola ökas med 5 till 157, och medelsbehovet
har beräknats till 57 000 kronor eller 2 000 kronor högre belopp än
under innevarande budgetår.

f) Extra sjuksköterskor m. m.

Förevarande delpost har av departementschefen upptagits till förslagsvis
32 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande år innebär en minskning
med 34 000 kronor, föranledd av förslaget om tillkomsten av nya extra ordinarie
sjuksköterskebefattningar.

g) Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Medelsbehovet under denna delpost har för nästa budgetår beräknats till
150 000 kronor, innebärande en ökning med 97 000 kronor i förhållande till
innevarande budgetår. Ökningen är delvis föranledd av att kostnaderna för
sådan extra personal, som erfordras på grund av periodiskt återkommande
anhopning av arbetsuppgifter, avses skola bestridas av denna delpost i
stället för av delposten till extra ordinarie och extra tjänstemän.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal har sålunda av departementschefen beräknats
till 5 095 000 kronor.

9. Avlöningar till civil handräckningspersonal.

Med hänsyn till tillkomsten under nästa budgetår av 25 civila remontskötare
beräknas medelsbehovet under denna anslagspost behöva höjas med
100 000 kronor till 2 750 000 kronor..

10. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Enligt den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen
utgå arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän med
tillhopa 200 160 kronor.

Departementschefen har anmält, att fortsatt utredning pågår rörande
frågan örn reglering av vissa militära arvoden. För nästa budgetår har departementschefen
räknat med ett medelsbehov för ändamålet av 214 481 kronor,
och därvid föreslagit ökat belopp för arvoden vid vissa utbildningsanstalter,
medan vissa andra arvodesbelopp föreslagits skola indragas eller minskas.
En närmare redogörelse i ämnet finnes intagen å s. 177—179 i propositionen
nr 185.

Statsutskottets utlåtande nr 133.

69

11. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

För innevarande budgetår fastställd förteckning å arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, slutar å ett belopp av 827 308 kronor.

För nästa budgetår har departementschefen beräknat medelsbehovet under
förevarande anslagspost till 836 855 kronor. Beträffande de föreslagna ändringarna
i förhållande till innevarande budgetår har departementschefen hänvisat
till särskild förteckning, och därjämte i propositionen nr 185 lämnat
redogörelse för vissa ändringar (s. 179—181). Här må allenast framhållas, att
någon ändring icke föreslagits i fråga örn arvodena till hemvärnsområdesbefälhavarna.

12. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

Denna anslagspost, för innevarande budgetår 40 000 kronor, har för nästa
budgetår ansetts kunna nedsättas till 24 000 kronor.

13. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap.

Anslagsposten föreslås för nästa budgetår minskad med 10 000 kronor till
90 000 kronor.

14. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

Medelsbehovet under denna anslagspost har för nästa budgetår beräknats
till 75 000 kronor mot 100 000 kronor för innevarande budgetår. Liksom under
innevarande budgetår har det synts departementschefen, att anställning å
civilanställningsstat även under budgetåret 1944/45 bör enligt av Kungl. Majit
meddelade bestämmelser få, med hänsyn till de av beredskapsförhållandena
föranledda svårigheterna vid samtliga försvarsgrenar att bevilja manskap
tjänstledighet i civilanställningssyfte och till omläggningen av anställningstiden,
medgivas även i annan ordning än enligt i gällande avlöningsförfattningar
givna föreskrifter. Yad som på förevarande område gällt under budgetåret
1943/44 bör sålunda få äga giltighet jämväl under nästa budgetår.

15. Rörligt tillägg.

För detta ändamål har departementschefen med tillämpning av sedvanliga
beräkningsgrunder funnit ett belopp av i ruht tal 9 000 000 kronor (nu
8 301 532 kronor) erforderligt för nästa budgetår. Anslagsposten har emellertid
för avj ämnande av avlöningsstatens slutsumma beräknats till 9 009 564
kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl. för budgetåret 1944/45 har av departementschefen sålunda
beräknats till 71 700 000 kronor.

Mot departementschefens förslag att i avlöningsstaten skall upptagas en
ny anslagspost för avlöningar till vård- och ekonomipersonal har utskottet
icke funnit anledning till erinran.

Utskottet.

70

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Yad härefter angår det av departementschefen framlagda förslaget till personalförteckning
för ordinarie tjänstemän ha motionsvis yrkats vissa ändringar.

Vidkommande först de likalydande motionerna I: 294 och II: 486 har i
dessa yrkats, att beställningen för hemvämschefen, vilken för närvarande är
uppförd i lönegraden Ob 1, måtte från och med budgetåret 1944/45 uppflyttas
till lönegraden Ob 3 eller Ob 2. Även enligt utskottets mening förefinnas
numera skäl för att åt hemvämschefen beredes högre löneställning. Hemvämsorganisationen
har nämligen blivit icke oväsentligt större än som beräknades
vid dess tillkomst. Enligt vid innevarande års riksdag fattat beslut
skall därjämte det särskilda driftvärn, som skall inrättas, ingå i hemvärnsorganisationen.
Hedan dessa förhållanden motivera enligt utskottets uppfattning,
att hemvämschefen uppflyttas i beställning över regementschefs. Härtill
kommer, att särskilda krav måste ställas på hemvämschefen med hänsyn
till mångsidigheten i hans arbetsuppgifter. Beredandet åt hemvämschefen
av en högre ställning än den nuvarande är vidare ägnat att för hemvärnets
män giva uttryck åt hemvärnets betydelse för landets försvar. Utskottet har
på grund härav funnit sig böra i så måtto tillstyrka motionerna i ämnet, att
utskottet föreslår uppflyttning av beställningen för hemvämschefen från lönegraden
Ob 1 till lönegraden Ob 2, d. v. s. till samma lönegrad som den för
truppslagsinspektörer vid armén och för ställföreträdande militärbefälhavare
m. fl. gällande.

Vad därefter angår det i de likalydande motionerna I: 296 och II: 485
gjorda yrkandet, att den för avdelningschefen vid arméinspektionens trängavdelning
avsedda överstebeställningen måtte uppflyttas från lönegraden Oa 6
till lönegraden Ob 1, vill utskottet erinra, att denna fråga var föremål för
riksdagens prövning senast år 1943 i anledning av då väckta motioner och att
riksdagen därvid fann frågan böra bliva föremål för ny prövning av Kungl.
Maj:t. Då departementschefen därefter haft frågan under omprövning men
funnit sig fortfarande förhindrad tillstyrka befattningens uppflyttning till
högre lönegrad med hänsyn till, bland annat, att frågan örn arméledningens
organisation inom en nära framtid avses bliva föremål för ytterligare överväganden
på grundval av vunna erfarenheter, kan utskottet icke nu tillstyrka
motionerna i fråga.

I motionerna I: 297 och II: 483 har på anförda skäl yrkats, att fälttygmästaren
måtte uppflyttas från lönegraden Oa 6 till lönegraden Ob 1. Jämväl
denna fråga har varit föremål för 1943 års riksdags prövning i anledning
av då väckt motion utan att föranleda någon riksdagens åtgärd. Med hänsyn
härtill och till de skäl, som förestavat departementschefens ståndpunktstagande
till det av arméförvaltningen därefter framlagda förslaget örn lönereglering
för denne befattningshavare, har utskottet funnit sig icke kunna nu
tillstyrka motionerna, oaktat utskottet finner vissa skäl tala för den av motionärerna
föreslagna lönegradsuppflyttningen.

Det i motionerna I: 289 och II: 468 framlagda förslaget örn att för chefen

Statsutskottets utlåtande nr 133.

71

för armehundskolan skall upptagas en beställning för alternativt major eller
kapten (ryttmästare) i stället för den nuvarande beställningen för kapten
(ryttmästare) har även varit föremål för departementschefens övervägande
med anledning av ett av vederbörlig myndighet framlagt förslag av samma
innebörd som det nu motionsvis framställda. Enligt utskottets mening tala
goda skäl till förmån för motionärernas förslag, särskilt det förhållandet att
hundskolan fått en väsentligt större omfattning och betydelse än vad som
förutsågs, då löneställningen för skolans chef bestämdes vid 1942 års riksdag.
Utskottet är emellertid det oaktat icke berett att nu föreslå riksdagen frångå
1942 års försvarsbeslut i denna del men förutsätter, att frågan örn skolchefens
löneställning blir föremål för förnyat övervägande i samband med medelsäskandena
för nästa budgetår. Utskottet finner sig därför böra för närvarande avstyrka
motionärernas förslag.

Utskottet har sålunda funnit sig icke böra i anledning av de väckta motionerna
föreslå riksdagen vidtaga annan ändring i den av departementschefen
föreslagna personalförteckningen för ordinarie tjänstemän, än att beställningen
för hemvämschef upptages i lönegraden Ob 2. Då departementschefens
förslag till ändringar i personalförteckningen ifråga i förhållande till
den för innevarande budgetår gällande i huvudsak äro en följd av det successiva
genomförandet av 1942 års försvarsbeslut och 1943 års beslut i fråga örn
organisationen av försvarets förvaltningsmyndigheter, har utskottet fuhnit sig
böra tillstyrka desamma.

Utskottet har icke haft något att erinra mot vad departementschefen anfört
i fråga örn avlöningsförmåner för underofficerare och underbefäl på
aktiv stat vid samtliga försvarsgrenar, vilka kommenderas till officersutbildning,
eller mot fortsatt bemyndigande för Kungl. Majit att meddela bestämmelser
ifråga örn dels löneklassplacering för personal, som kan komma att
överflyttas till aktiv stat i samband med tillsättandet av de vid de olika försvarsgrenarna
under budgetåret 1944/45 nytillkommande officers- och underofficersbeställningarna,
dels ock beredande av anställning på civilanställningsstat
för visst fast anställt manskap.

Vidkommande därefter det i motionerna I: 52 och II: 112 gjorda yrkandet
rörande förhöjda årsarvoden till hemvärnsområdesbefälhavarna, finner utskottet,
att dessa arvoden, som enligt beslut av 1942 års riksdag under nuvarande
förhållanden utgå med 100 kronor i områden med högst 100 hemvärnsmän,
med 150 kronor i områden med över 100 och högst 300 hemvärnsmän
samt med 200 kronor i områden med över 300 hemvärnsmän, äro väl låga.
Det har nämligen visat sig vara förenat med svårigheter att numera få de
lämpligaste hemvärnsmännen att emottaga förordnande såsom hemvärnsområdesbefälhavare.
På grund härav får utskottet i anledning av motionerna
föreslå riksdagen, att arvodena under nästa budgetår höjas med 50 procent
och alltså under nuvarande förhållanden utgå med respektive 150, 225 och
300 kronor. Härav föranledda merkostnader böra, liksom de merkostnader
som följa av att de nu utgående arvodena överstiga de för freds -

72

Statsutskottets utlåtande nr 133.

tid bestämda, bestridas i samma ordning som övriga beredskapsutgifter.
Någon höjning av det av departementschefen under anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, beräknade beloppet
är sålunda icke erforderlig. I vad motionerna avse en höjning av jämväl
de för fredstid fastställda arvodesbeloppen anser sig utskottet icke böra tillstyrka
motionärernas yrkande. Utskottet har nämligen anledning förutsätta,
att denna fråga efter återgång till fredsförhållanden kommer att bliva föremål
för övervägande av Kungl. Maj:t.

Yad Kungl. Maj:t i övrigt i skilda avseenden under arméns avlöningsanslag
föreslagit har utskottet funnit sig böra tillstyrka.

Under åberopande av det anförda, får utskottet, som ansett, att bemyndigande
bör lämnas Kungl. Maj:t att, liksom för innevarande budgetår skett,
i staterna vidtaga de smärre ändringar, som må visa sig erforderliga, hemställa,

I. att riksdagen må

a) med avslag å motionerna 1:296 och II: 485, 1:297 och
II: 483 ävensom I: 289 och II: 468 samt i anledning av Kungl.
Maj :ts förslag och motionerna 1:294 och 11:486, med den ändringen
att beställningen för hemvärnschefen skall hänföras till

0 lönegraden Ob 2, för budgetåret 1944/45 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal
i arvodesbefattning vid armén ävensom den förteckning å
arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän
vid armén, vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen,
dock att Kungl. Maj:t må i nämnda förteckningar vidtaga
de smärre ändringar, som må visa sig erforderliga;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å de av riksdagen
fastställda personalförteckningarna meddela ej mindre
särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som
innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj:ts
beslut den 30 juni 1942 och den 30 juni 1943 fastställts att lända
till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar
budgetåren 1942/43 och 1943/44, än även de särskilda föreskrifter,
som kunna visa sig erforderliga i samband med genomförandet
av den av 1942 års riksdag godkända planen för fortsatt
utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter under
budgetåren 1942/47;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den
3 mars 1944 angivna grunder utfärda bestämmelser om placering
i löneklass och beräknande av tid för uppflyttning till högre
löneklass för personal, som i anslutning till föreliggande förslag
örn befälskadremas utökning må komma att överflyttas från

Statsutskottets utlåtande nr 133. 73

övergångsstat, reservstat och reserv till officers- och underöfficersbeställningar
på aktiv stat vid försvarsväsendet;

d) medgiva, att anställning å civilanställningsstat enligt av
Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser må under budgetåret
1944/45 medgivas dels manskap, som avgått från beställning
på aktiv stat med utgången av anställningsåret 1938/39 eller
senare anställningsår och därvid erhållit anställning å civilanställningsstat
(motsvarande) men som på grund av rådande förhållanden
måst i särskild ordning tagas i anspråk för militärtjänstgöring
och till följd därav icke kunnat beredas tjänstledighet
i civilanställningssyfte, dels ock manskap, som i omedelbar
anslutning till anställning på aktiv stat innehaft anställning
över stat och som i övrigt uppfyller fordringarna för anställning
på civilanställningsstat;

e) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 46 400 000

2. Avlöningar till personal å avgångsstat, förslagsvis
........................................ » 50 000

3. Avlöningar till personal å disponibilitets stat,

förslagsvis .............................. » 100

4. Arvoden till pensionerad personal i arvo desbefattning,

förslagsvis.................... » 5 725 000

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ........ » 1 290 000

6. Avlöningar till volontärer över stat, förslagsvis
........................................ » 740 000

7. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

förslagsvis .................................... » 3 280 000

8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis:

a) extra ordinarie och
extra tjänstemän, för

slagsvis.................. kronor 4 670 000

b) bataljonsläkare vid fältläkarkåren,
förslagsvis.. » 120 000

c) batalj onsveterinärer vid

fältveterinärkåren, förslagsvis
.................. » 20 000

74

Statsutskottets utlåtande nr 133.

d) betjäningspersonal

m. fl., förslagsvis ...... kronor

46 000

e) musikelever ............ »

57 000

f) extra sjuksköterskor

m. m., förslagsvis...... »

32 000

g) tillfälligt anställande av

tjänstemän m. m., för-

slagsvis.................. »

150 000 kronor

9. Avlöningar till civil kandräckningspersonal »

10. Arvoden ock övriga ersättningar utöver lön

till ordinarie tjänstemän .................... »

11. Arvoden ock särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t .................... »

12. Stipendier för underlättande av officers -

rekryteringen i Boden, förslagsvis.......... »

13. Dagavlöning ock dagavlöningstillägg åt indelt
manskap, förslagsvis.................... »

14. Avgånget manskaps anställning å civil anställningsstat,

förslagsvis.................. »

15. Börligt tillägg, förslagsvis .................. »

5 095 000
2 750 000

214 481

836 855

24 000

90 000

75 000
9 009 564

Summa kronor 75 580000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 3 880 000

Nettoutgift kronor 71700 000

f) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 71700 000 kronor.

II. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 52 och II: 112
besluta, att under rådande beredskapsförhållanden årsarvodena
till hemvärnsområdesbefälhavarna från och med budgetåret
1944/45 skola förhöjas till 150 kronor i områden med högst 100
hemvärnsmän, till 225 kronor i områden med över 100 ock högst
300 hemvärnsmän samt till 300 kronor i områden med över 300
hemvärnsmän.

23:o) Armén: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. I årets statsverksproposition,
fjärde huvudtiteln (punkt 16), har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Bekryteringskostnader
och avskedspremier m. m. för budgetåret 1944/45 beräkna ett
förslagsanslag av 520 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 187) föreslagit riksdagen
att till Armén: Bekryteringskostnader och avskedspremier m. m. för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 420 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 133.

75

I riksstaten för innevarande år är förevarande anslag uppfört med ett belopp
av 500 000 kronor, och i 1942 års försvarsbeslut har anslaget beräknats
till 528 000 kronor under uppsättningsperioden och till 550 000 kronor vid
genomförd organisation.

För nästa budgetår har departementschefen räknat med minskat medelsbehov
under detta anslag dels på grund av den minskning av manskapskadern,
som blir en följd av införande av långtjänstunderbefälsbeställningar och av
att vissa civila befattningar skola inrättas i stället för manskapsbeställningar,
dels ock på grund av omläggning av manskapsrekryteringen. I sistnämnda
hänseende har departementschefen hänvisat till en i propositionen nr 185 (s.
39—42) lämnad redogörelse för ett av 1942 års civilanställningssakkunniga
avgivet betänkande med förslag rörande manskapsrekryteringen och civilanställningsorganen
m. m. Av denna redogörelse inhämtas i huvudsak följande.

Enligt de sakkunnigas förslag i fråga om manskapsrekryteringen skola förbandens
egna rekryteringsorgan, rekryteringsofficerarna, bibehållas med i
huvudsak samma uppgifter som hittills. Dessa organ skola dock endast i begränsad
utsträckning bedriva rekryteringspropaganda. Denna skall i stället i
huvudsak omhänderhavas av den centrala civilanställningsbyrån, varigenom
konkurrens mellan olika förband förhindras. Hebryteringsombuden skola avskaffas,
och i stället skall arbetsförmedlingen i högre grad än tidigare tagas i
anspråk. Anställningssökande skall erhålla ersättning med en krona för varje
dag, varunder antagningsprövning pågår. Särskilda anordningar skola vidtagas
för att få till stånd utjämning av antalet sökande mellan olika förband. Denna
utjämning skall omhänderhavas av civilanställningsbyrån. Till följd av att
civilanställningsbyrån avses skola omhänderhava de väsentliga uppgifterna
i fråga örn rekryteringspropagandan fordras, att medel ställas till byråns
förfogande för bestridande av de därmed förenade kostnaderna. Vidare måste
till följd av de tillkomna arbetsuppgifterna personalen vid byrån ökas.
Samtidigt som sålunda kostnaderna för byråns verksamhet ökas, minskas
emellertid försvarsgrenarnas kostnader för rekryteringen. De sakkunniga beräknade
den erforderliga höjningen av anslagen under civilanställningsbyrån
till 66 000 kronor, därav 9 000 kronor för personalkostnader, 3 000 kronor för
rekrvteringsbroschyr, 2 000 kronor för rekryteringsblanketter, 1 000 kronor
för resekostnader, 1 000 kronor för övriga kostnader, 40 000 kronor för annonser
samt 10 000 kronor för annan propaganda. Minskningen av de tre försvarsgrenarnas
anslag till rekryteringskostnader kunde uppskattas till samma belopp,
66 000 kronor, därav 36 000 kronor på arméns, 20 000 kronor på marinens
och 10 000 kronor på flygvapnets rekryteringsanslag.

Med hänsyn till sambandet mellan de föreslagna formerna för rekryteringsarbetet
å ena sidan och civilanställningsorganen å den andra och jämväl till
angelägenheten av att dessa organ vore färdigorganiserade och i verksamhet,
då den förstärkta försvarsberedskapen bomme att upphöra, hade de sakkunniga
även framlagt förslag rörande civilanställningsorganens organisation.

I de över de sakkunnigas utredning och förslag avgivna utlåtandena hade
de sakkunnigas förslag så gott som enhälligt tillstyrkts. Avvikande mening
hade endast anförts av chefen för flygvapnet.

76

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

Departementschefen har för egen del uttalat, att det vore hans avsikt att
så snart sig göra låter för Kungl. Majit framlägga förslag till omorganisation
av manskapsrekryteringen i huvudsaklig anslutning till vad de sakkunniga
förordat och att detta i och för sig vore en fråga av beskaffenhet att kunna
prövas och genomföras av Kungl. Majit utan riksdagens medverkan. I tekniskt
avseende inverkade förslagets genomförande emellertid på de anslag, varifrån
kostnaderna för rekryteringsverksamheten bestridas.

Frågan om den lämpligaste formen för civilanställningsverksamheten syntes
departementschefen böra prövas först sedan 1942 års civilanställningssakkunniga
avgivit sitt slutliga betänkande rörande civilanställningens ordnande. I
avvaktan därpå borde civilanställningsbyrån bestå i nuvarande form och erfor
derlig personalförstärkning för civilanställningsverksamheten lämpligen tillhandahållas
av statens arbetsmarknadskommission, inom vilken civilanställningsbyrån
sedan år 1940 är inordnad.

Mot vad de sakkunniga anfört rörande kostnaderna vid genomförandet av
berörda omorganisation av manskapsrekryteringen hade departementschefen
intet att erinra. De tre försvarsgrenarnas anslag till rekryteringskostnader
syntes sålunda böra minskas, arméns med 36 000 kronor, marinens med 20 000
kronor och flygvapnets med 10 000 kronor. Vidare borde anslagen till centrala
civilanställningsbyrån ökas med samma belopp, 66 000 kronor, därav 9 000 kronor
för bestridande av kostnader för personalförstärkning borde tillföras avlöningsanslaget
och återstående 57 000 kronor omkostnadsanslaget.

Under anslaget till rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. vid
armén har departementschefen med erinran örn den sålunda lämnade redogörelsen
för den avsedda omläggningen av bestyret med manskapsrekryteringen
ansett det av arméförvaltningen för nästa budgetår beräknade anslagsbeloppet,
520 000 kronor, kunna minskas med 36 000 kronor. På grund av förenämnda
ändring i fråga örn manskapskaderns sammansättning har departementschefen
funnit en minskning möjlig med 62 000 kronor. Departementschefen har sålunda
funnit medelsbehovet kunna beräknas till, i avrundat tal, 420 000 kronor.

Då departementschefen anmält sin avsikt att föreslå Kungl. Majit att med
dela bestämmelser örn manskapsrekryteringens ordnande i huvudsaklig överensstämmelse
med det förslag, som avgivits av 1942 års civilanställningssakkunniga,
har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att för civilanställningsbyrån
beräknas ökade anslag i syfte att byrån skall kunna åläggas i nämnda förslag
angivna ökade uppgifter i fråga örn manskapsrekryteringen. Härom gör utskottet
hemställan under vederbörliga punkter i det följande. Vad departementschefen
i övrigt anfört och föreslagit under rubriken Manskapsrekryteringen
m. m. har icke givit utskottet anledning till någon erinran.

Medelsbehovet för nästa budgetår under nu förevarande anslag har av
departementschefen beräknats under hänsynstagande till dels förenämnda avsedda
omläggning av manskapsrekyteringen, dels ock den minskning av manskapskadern,
som blir en följd av inrättandet av långtjänstunderbefälsbeställ -

Statsutskottets utlåtande nr 133. 77

ningar och vissa nya civila befattningar vid armén. Mot den sålunda verkställda
beräkningen av anslaget har utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må till Armén: Eekryteringskostnader och avskedspremier
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 420 000 kronor.

Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga.

24:o) Armén: De värnpliktigas avlöning. I statsverkspropositionen till innevarande
års riksdag har Kungl. Maj:t, fjärde huvudtiteln (punkt 18), föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: De värnpliktigas
avlöning för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av
18 400 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 föreslagit
riksdagen (s. 187—190) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 18 350 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 19 500 000
kronor.

Med utgångspunkt från 14 344 370 tjänstgöringsdagar för värnpliktiga har
anslaget, i vad avser penningbidrag, uppskattats till, i runt tal, 16 550 000
kronor.

I detta belopp ingå emellertid icke penningbidrag till vapenfria värnpliktiga,
för vilka antalet tjänstgöringsdagar beräknats till 70 000. De på
dessa värnpliktiga belöpande penningbidragen hava beräknats till 80 000
kronor. För ifrågavarande värnpliktiga komma framdeles att uppstå vissa
kostnader i samband med prövning av ansökningar örn tillstånd till vapenfri
tjänst. Jämlikt 1943 års riksdags beslut (proposition nr 18 och riksdagens
skrivelse nr 91) skola nämligen tillsättas särskilda utredningsmän för att
biträda vid sådan prövning. Genom beslut den 17 december 1943 har Kungl.
Majit förordnat utredningsmän samt därvid föreskrivit, bland annat, att
ersättning skall utgå dels med sex kronor för varje prövad värnpliktig,
dels ock för havda resekostnader och erforderliga andra eventuella utgifter
i samband med prövningsförrättning. Härav föranledda kostnader ha föreskrivits
skola, i den mån de belöpa på tiden intill den 1 juli 1944, bestridas
från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Det torde, framhåller departementschefen,
ligga i sakens natur, att nämnda anslag icke bör fortsättningsvis
anlitas för detta ändamål. Då särskilt anslag för ändamålet knappast synes
böra äskas och förevarande anslag till de värnpliktigas avlöning icke torde
böra för ändamålet anlitas, lärer det, fortsätter departementschefen, ligga
närmast till hands, att berörda kostnader för ersättning åt angivna utredningsmän
bestridas från förslagsanslaget till inskrivnings- och färdkostnader vid
armén. Det framhålles, att vapenfria värnpliktiga endast i enstaka fall full -

78

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

Utskottet.

göra tjänstgöring vid marinen och flygvapnet. Därest riksdagen icke har
något att erinra häremot, synes departementschefen föreskrifter få meddelas
örn dylik medelsdisposition. Beslut i överensstämmelse härmed lärer icke påverka
beräkningen för nästa budgetår av sistnämnda anslag.

Kostnaderna för premier till värnpliktiga hava beräknats till 1 730 000
kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle i enlighet med det ovan anförda
uppgå till, i avrundat tal, 18 350 000 kronor.

Med erinran att riksdagen godkänt Kungl. Maj:ts proposition nr 149 angående
penningbidrag och premier åt värnpliktiga m. m., som i huvudsak innebär,
att för närvarande gällande provisoriska bestämmelser skola definitivt
fastställas, tillstyrker utskottet den verkställda beräkningen av de värnpliktigas
avlöningsanslag. Såsom departementschefen framhållit komma vissa
kostnader att uppstå i samband med prövning av ansökningar örn tillstånd
till vapenfri tjänst. I enlighet med 1943 års riksdags beslut har Kungl. Maj:t
nämligen tillsatt särskilda utredningsmän för att biträda vid sådan prövning.
De i samband med prövningsförrättningarna uppkommande kostnaderna hava
hittills bestritts från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Mot departementschefens
förslag att ifrågavarande kostnader i stället böra gäldas från
anslaget till inskrivnings- och färdkostnader vid armén har utskottet icke något
att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: De värnpliktigas avlöning för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 18 350 000 kronor.

Tygmateriel m. m.

25:o) Armén: Uppförande av vissa baracker i Visby. Kungl. Majit har i
förenämnda proposition nr 185 föreslagit riksdagen (s. 190) att till Armén:
Uppförande av vissa baracker i Visby för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 132 000 kronor.

I utlåtande denna dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 175
angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret tillstyrker utskottet
medelsanvisning för iordningställande av expeditionsbyggnad för VII. militärbefälsstaben.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts nu förevarande
förslag, som avser anvisande av medel för uppförande av vissa
baracker, i vilka den centraldispensär, som nu finnes inrymd i den för nämnda
expeditionsbyggnad avsedda fastigheten, skall komma att beredas utrymme.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Uppförande av vissa baracker i
Visby för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
132 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 133.

79

Bidrag och understöd.

26:o) Armén: Bidrag till badinrättning i Boden. Kungl. Maj:t har i förenämnda
proposition nr 185 föreslagit riksdagen (s. 190—194) att till Armén:
Bidrag till badinrättning i Boden för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.

För ordnande av den i Boden för den militära personalen och för stadens
befolkning aktuella badhusfrågan har 1942 års militära reparations^ änstutredning,
som utrett frågan, anvisat två utvägar. Enligt det ena alternativet skulle
staden erhålla bidrag med 250 000 kronor för uppförande av ett eget badhus
jämte simhall, vilket vissa tider skulle få disponeras av militär personal. Anläggningen
skulle inrymma en simhall av storleken 25 X 10 meter, 2 basturum, 2
omklädnadsrum med sammanlagt 150 omklädnadsplatser samt två tvagningsrum.
Anläggningskostnaderna ha av utredningen beräknats till 650 000 kronor
och av staden till 750 000 kronor. Enligt det andra alternativet skulle ett uteslutande
för militärt bruk avsett badhus uppföras för en av utredningen till
425 000 kronor beräknad engångskostnad. Bägge alternativen förutsätta, att
badanläggningen förlägges intill den beslutade statliga tvättanstalten med utnyttjande
av dess värmecentral, vilket funnits medföra ekonomiska fördelar.
Bodens stadsfullmäktige ha alternativt föreslagit uppförande av en militär
badinrättning, som vissa tider skulle få disponeras av civilbefolkningen.

Departementschefen, som ansett behov ur både civil och militär synpunkt
föreligga av ett varmbadhus med simhall i Boden, har funnit rimligt att statsverket
i sin mån medverkar för att tillgodose detta behov. Departementschefen
har funnit det ur allmän synpunkt vara att föredraga att en gemensam
badinrättning, så anordnad att den tillgodoser både militära och civila behov,
kommer till stånd. Departementschefen har i princip biträtt reparationstjänstutredningens
förslag att statens medverkan begränsas till medgivande av ett
engångsbidrag för uppförande av ett civilt badhus, avsett jämväl för militär
personal och drivet i kommunal regi, och till utgivande av ersättning för de
bad, som tillhandahållas den militära personalen.

Statens bidrag till engångskostnaderna synes departementschefen kunna
bestämmas till 300 000 kronor, vilket belopp anses böra uppföras å fjärde
huvudtiteln. Vid närmare förhandlingar med staden har framkommit, att staden
är beredd att utan särskild ersättning utöver nyssnämnda bidrag tillhandahålla
tomtmark.

Yad beträffar bestridandet av de årliga driftskostnaderna har utredningen
framlagt vissa beräkningsgrunder, vilka skulle leda till att kostnaden för bad
komme att för statsverket -— liksom för kommunen — bliva lägre vid en gemensam
än vid separata sådana anläggningar. Då departementschefen ansett, att
statsverket — i likhet med kommunen — bör erhålla de ekonomiska fördelar,
som samdriften möjliggör, har departementschefen funnit de av reparationst
jänstutredningen förordade beräkningsgrunderna vara att föredraga. Vid
fortsatta förhandlingar med staden har enighet uppnåtts rörande sådan beräk -

80

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

ning av priset för militära bad, att detta vid tillämpning av 1939 års prisnivå
bomme att uppgå till omkring 21 öre per bad. Med hänsyn till att kostnaderna
för de militära baden härigenom skulle något understiga självkostnaderna vid
en enbart för militära behov byggd badinrättning har departementschefen icke
haft något att erinra mot den använda beräkningsgrunden.

Departementschefen förutsätter, att anläggningen skall förläggas i anslutning
till den blivande statliga tvättanstalten i Boden. Det synes departementschefen
av ekonomiska skäl lämpligt, att badanläggningen utföres samtidigt
med tvättanstalten.

Utskottet vill erinra, att frågan örn varmbadhus i Boden tidigare varit föremål
för riksdagens prövning. Med anledning av motioner vid föregående års
riksdag framhöll utskottet, som icke fann tillfredsställande, att en garnison
av Bodens storlek vore i avsaknad av varmbadhus, önskvärdheten av att denna
fråga bragtes till sin lösning.

Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över att förslag i ärendet nu förelagts
riksdagen. Enligt förslaget skulle statens medverkan begränsas till medgivande
av ett engångsbidrag för uppförande av ett civilt badhus, avsett jämväl
för militär personal och drivet i kommunal regi, och till utgivande av ersättning
för de bad, som tillhandahållas den militära personalen. Utskottet
kan i princip ansluta sig till detta förslag. Mot det föreslagna engångsbidraget,
300 000 kronor, har utskottet icke något att erinra och tillstyrker, att ett anslag
av motsvarande storlek anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Ej heller synes
något vara att invända mot de av departementschefen förordade grunderna
för beräkningen av de årliga driftskostnaderna. Utskottet förutsätter i likhet
med departementschefen, att anläggningen förlägges i anslutning till den blivande
statliga tvättanstalten i Boden. Vad departementschefen i övrigt i ärendet
anfört har utskottet lämnat utan erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Bidrag till badinrättning i Boden
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 300 000
kronor.

MARINEN.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

27:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I årets statsverksproposition,
fjärde huvudtiteln (punkt 62), har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till
aktiv personal m. fl. för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av
31 700 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 195—230) föreslagit
riksdagen att

Statsutskottets utlåtande nr 133.

81

dels för budgetåret 1944/45 fastställa de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid marinen
ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersättningar utöver lön
till ordinarie tjänstemän vid marinen, vilka i särskild ordning överlämnats till
riksdagen;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna
visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag
godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .........

2. Avlöningar till personal å avgångsstat, förslagsvis ......

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat, förslagsvis

4. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning,

förslagsvis ............................................................

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ........................

6. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal, förslagsvis

7. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis:

a) extra ordinarie och extra tjänstemän,

förslagsvis ................................. kronor 870 000

b) viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren,
förslagsvis ............ » 165 000

c) betjäningspersonal m. fl., förslagsvis » 20 000

d) musikelever ................................. » 13 320

e) tillfälligt anställande av tjänstemän

m. m., förslagsvis ........................ » 47 000

8. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie
tjänstemän ...................................................

9. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ..................................................................

10. Sjötillägg m. m., förslagsvis ....................................

11. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat,

förslagsvis ............................................................

12. Körligt tillägg, förslagsvis .......................................

kronor 23 300 000
» 11300

» 100

» 845 000

» 470 000

» 580 000

1 115 320

169 427

724 219
825 000

80 000
3 854 634

Summa kronor 31 975 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ......................................... » 575 000

Nettoutgift kronor 31 400 000

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 6 sami. Nr 133.

1085 44 6

82

Statsutskottets utlåtande nr 133.

dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 31 400 000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är marinens avlöningsanslag uppfört
med ett belopp av 29 000 000 kronor.

För nästa budgetår har departementschefen beräknat medelsbehovet under
anslaget under samma anslags- och delposter som för innevarande budgetår
med tillägg av en anslagspost för avlöningar till vård- och ekonomipersonal.

Vid sina anslagsberäkningar för budgetåret 1944/45 har marinförvaltningen
utgått från planenlig utökning av organisationen för såväl flottans som kustartilleriets
del. Utan att taga ställning till de särskilda enheternas utbyggnad
under nästa budgetår har departementschefen vid avvägningen av marinens
anslagsbehov ansett sig kunna i huvudsak lägga de av marinförvaltningen
framlagda beräkningarna rörande organisationens omfattning till
grund.

I fråga örn de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten för marinen inhämtas
av propositionen i huvudsak följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

För nästa budgetår ifrågasättes i fråga örn amiralitetet ingen annan ändring
i förhållande till innevarande budgetår än att den för chefen för marinförvaltningen
avsedda beställningen i anledning av ämbetsverkets omorganisation
bör avföras från personalförteckningen, enär dess innehavare överförts
å övergångsstat. Kostnaderna för avlöning till ifrågavarande beställningshavare
ha synts böra utgå från marinens anslag till avlöningar till personal
å övergångsstat.

För marindistriktens del har departementschefen icke föreslagit någon
ändring.

Yad angår flottans personalstater har departementschefen inledningsvis
berört 1942 års försvarsbesluts beräkningar rörande personalbehovet vid
genomförd organisation.

De i 1942 års beslut gjorda personalberäkningarna förutsattes endast vara
vägledande vid planläggningen rörande rekrytering m. m., enär tillkomsten
av nya fartyg kunde medföra rubbningar i beräkningarna. Kadrernas omfattning
skulle därför fastställas för varje budgetår. Med hänsyn till de förändringar
i de ursprungliga beräkningarna rörande fartygsbeståndets omfattning,
som inträtt i olika avseenden, har departementschefen ansett erforderligt med
en översyn av de i försvarsbeslutet framlagda personalberäkningama för
flottan. Nya preliminära personalbehovsberäkningar hava också verkställts.

Enligt en inom marinstaben upprättad, den 28 januari 1944 dagtecknad
promemoria kunna personalsstaterna för budgetåret 1946/47 beräknas understiga
de i försvarsbeslutet beräknade med — förutom 3 fänrikar — 1 kommendörkapten
av 2. graden, 5 kaptener, 6 löjtnanter, 26 flaggunderofficerare,
62 underofficerare av 2. graden, 3 högbåtsmän, 32 furirer och 145 meniga.
Beräkningarna, vilka närmast varit avsedda att klargöra behovet av stat -

Statsutskottets utlåtande nr 133.

83

ökningar för nästa budgetår, måste, framhåller departementschefen, betraktas
såsom i flera avseenden preliminära. Utredningarna rörande personalbehovsberäkningarna
anses därför böra fullföljas av de marina myndigheterna under
beaktande av såväl fredsbehovet som angelägenheten av att en ur befordringssynpunkt
lämplig avvägning av beställningarna inom olika grader
erhålles.

För nästa budgetår har departementschefen föreslagit följande ändringar
i flottans personalstater. För kommendörkaptener av 1. graden beräknas 2
nya beställningar, avsedda för befattningarna såsom chef för Göteborgs
örlogsstation och såsom chef för en av sjömanskårens avdelningar i Karlskrona.
Antalet beställningar för kommendörkaptener av 2. graden föreslås
ökat med 3, av vilka två avses för kompanichefer vid Stockholms och Karlskrona
örlogsstationer, medan den tredje avses för förste flaggadjutanten i
chefens för kustflottan stab. Vidare har departementschefen i personalförteckningen
upptagit nya beställningar för 5 kaptener, 6 löjtnanter, 10 förvaltningsunderofficerare,
24 flaggunderofficerare, 30 underofficerare av 2.
graden, 4 högbåtsmän, 86 furirer och 1 korpral. Äv de befintliga beställningarna
för meniga anses 800 böra avses för korpraler under tre månader av
budgetåret. I fråga örn de nya beställningarna för förvaltningsunderofficerare
förutsätter departementschefen, att desamma icke skola få tillsättas förrän
Kungl. Maj:t därtill lämnat särskilt medgivande. Antalet flaggkorpraler, som
komma att kvarstå under nästa budgetår, beräknas till 15. Så länge flaggkorpralsbeställningar
finnas besatta avses ett motsvarande antal beställningar
för underofficerare av 2. graden skola hållas vakanta.

För den beslutade musikkåren vid Göteborgs örlogsstation inrättas en
musikdirektörsbeställning i lönegraden Oa 2. övrig för kåren erforderlig
personal har i förslaget till personalförteckning upptagits bland flottans
underofficerare och manskap.

För kustartilleriet har departementschefen räknat med nya beställningar
för 2 överstelöjtnanter, 2 majorer, 7 kaptener, 7 löjtnanter, 3 förvaltningsunderofficerare,
13 flaggunderofficerare och 29 underofficerare av 2. graden.
Antalet kvarstående flaggkorpraler har beräknats till 1. De nya förvaltningsunderofficersbeställningarna
avses icke skola få tillsättas utan Kungl. Maj:ts
särskilda medgivande.

Antalet manskapsbeställningar har beräknats på sätt i propositionen nr
143 angående inrättande av långtjänstunderbefäl angivits. Med hänsyn till
att vicekorpralsgraden införts vid kustartilleriet ha beställningshavarna i
lönegraden Ma 1 i förslaget till personalförteckning betecknats såsom vicekorpraler
och meniga.

Vad angår mariningenjörlcåren har departementschefen — i avvaktan på
ingenjörutredningens förslag — icke funnit sig kunna tillstyrka andra förändringar
med avseende å mariningenjörkårens organisation än som med hänsyn
till tjänstens krav måste anses såsom oavvisliga. På grund härav har departementschefen
ansett ökningen böra — ehuru myndigheterna framställt förslag
örn inrättande av flera nya beställningar — begränsas till att avse 4 nya

84

Statsutskottets utlåtande nr 133.

beställningar för specialingenjörer av 3. graden. Vidare förordas ett utbyte av
en beställning för marindirektör av 2. graden mot en beställning för specialingenjör
av 1. graden, vilket utbyte icke medför någon kostnadsökning. De
nya beställningarna för specialingenjörerna avses icke skola tills vidare tillsättas
med ordinarie innehavare.

I fråga örn marintendenturkåren har departementschefen icke ansett sig
böra — trots förslag därom från marinförvaltningen och militära expeditionstjänstkommittén,
vilken haft att verkställa utredning rörande marinintendenturkårens
framtida omfattning och organisation ■—- föreslå några ändringar,
enär ytterligare utredning rörande kåren befunnits erforderlig.

Under marinläkarkåren har departementschefen räknat med dels en ny beställning
för marinläkare av 1. graden, sjukhusläkare, i lönegraden Ca 26,
vilken beställning är avsedd skola tillsättas i samband med omorganisationen
av sjukhusvården i Karlskrona, dels ock en ny beställning för marinläkare av

1. graden i lönegraden Ca 22, avsedd för en biträdande läkare vid Karlskrona
kustartilleriregemente. En beställning för marinläkare av 1. graden i lönegraden
Ca 24, avsedd för marinens sjukhus i Karlskrona och sedan flera år
vakant, har ansetts böra utgå ur personalförteckningen.

För marinens sjukhus i Karlskrona upptagna beställningar för 1 maskinist
i lönegraden Ca 12 och 1 eldare av 1. klassen i lönegraden Ca 7 beräknas vid
sjukhusets nedläggande skola utnyttjas av flottans sjömansskola, som avsetts
skola taga sjukhusbyggnaden i anspråk.

Under rubriken marinens poliskår har departementschefen anmält, att
1939 års polisutredning den 5 februari 1944 avgivit utlåtande rörande frågan
örn en omorganisation av marinens poliskår, och lämnat en redogörelse för
innehållet i utlåtandet, vilket för närvarande är föremål för remissbehandling.
Departementschefen har ansett det böra få ankomma på Kungl. Maj:t att
efter verkställd prövning av utredningens förslag besluta örn återbesättande
av de marinens poliskår tillhörande beställningarna.

Under vissa uthildmngsanstalter har departementschefen beräknat den
personal, som i innevarande budgetårs personalförteckning upptagits under
rubriken Marinens fasta undervisningsverk.

Medelsbehovet för löner samt för i avlöningsreglementena omförmälda
fasta lönetillägg och särskilda ersättningar till de ordinarie tjänstemännen
har av departementschefen ansetts böra i avlöningsstaten upptagas med ett
belopp av, i avrundat tal, 23 300 000 kronor.

2. Avlöningar till personal å avgångsstat.

Medelsbehovet under förevarande anslagspost har av departementschefen
för nästa år beräknats till ll 300 kronor.

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat.

Enär ingen beställningshavare inom marinen ännu överförts till disponibilitetsstat,
har departementschefen beräknat förevarande anslagspost till ett
allenast formellt belopp av 100 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 133.

85

4. Arvoden lill pensionerad personal i arvodesbefattning.

För nästa budgetår bar departementschefen räknat med en ökning av antalet
arvodesbefattningar å marinens personalförteckning ufed 2 befattningar
för officerare i löneklass Oa 10 och 6 befattningar för underofficerare i löneklass
UO 7. Av officersbefattningarna avses en för marinförvaltningens sanitetsavdelning
och marinöverläkarens expedition samt en för Västkustens
marindistrikt. Av underofficersbefattningarna avses en för Norrlandskustens
marindistrikt i samband med inrättande av egen truppregistreringsmyndighet
för Härnösands kustartilleridetachement, två för Ostkustens marindistrikt
och återstående tre för Västkustens marindistrikt. Därjämte har departementschefen
föreslagit flyttning av en arvodesbefattning för underofficer från
Sydkustens marindistrikt till sjömansskolan och en från marinens sjukhus

1 Karlskrona till Sydkustens marindistrikt.

Kostnaderna för löner till pensionerad personal i arvodesbefattning ha för
nästa budgetär beräknats till i runt tal 845 000 kronor. Å avlöningsstatens
inkomsttitel beräknas pensionsmedlen till ett belopp av 575 000 kronor.
Därest samtliga arvodesbefattningar vore besatta med från aktiv stat pensionsavgången
personal, vilket icke låtit sig göra, skulle inkomsterna av pensionsmedel
hava kunnat uppskattas till 650 000 kronor.

5. Avlöningar till fänrikar.

Medelsbehovet under denna anslagspost har för nästa budgetår beräknats
till i runt tal 470 000 kronor, därvid fänrikarnas antal uppskattats till 125.

6. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal.

Departementschefen har för nästa budgetår räknat med, att antalet extra
ordinarie köks- och servisbiträden kommer att uppgå till 235, och kostnaderna
för avlöningar till dessa hava upptagits till ett belopp av 450 000 kronor.

För tillfälligt anställande av köks- och servisbiträden har departementschefen
räknat med ett medelsbehov av 100 000 kronor.

Vidare har departementschefen under denna anslagspost räknat med att
16 sjukvårdsbiträden skola anställas vid marinens sjukvårdsinrättningar.
Kostnaderna för dessa hava uppskattats till 30 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslagspost har alltså
av departementschefen beräknats till 580 000 kronor.

7. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

a) Extra ordinarie och extra tjänstemän.

Ifrågavarande delpost är för innevarande budgetår uppförd med ett belopp
av förslagsvis 800 000 kronor. För nästa budgetår har departementschefen
beräknat motsvarande kostnader till förslagsvis 885 000 kronor. De av departementschefen
föreslagna ändringarna i personalförteckningen innebära i
huvudsak följande.

För marinstaben tillkomma 2 telefonvakter av 1. klass i lönegraden MEo 4,

2 telefonvakter av 2. klass i MEo 2, 1 maskinist av 2. klass i MEo 8 och 2
eldare av 2. klass i MEo 5.

86 Statsutskottets utlåtande nr 133.

Vid marinläkarens expedition upptages ett kontorsbiträde i lönegraden
MEo 4.

Under rubrikeh Norrlandskustens marindistrikt uppföras för Härnösands
kustartilleridetachement, i enlighet med vad i försvarsbeslutet förutsatts,
befattningar för 1 maskinist av 2. klass i lönegraden MEo 8, 1 husmoder av

2. klass i MEo 6, 1 eldare av 2. klass i MEo 5 och 1 kontorsbiträde i MEo 4.

Vid Ostkustens marindistrikt tillkomma följande nya befattningar, nämligen
1 sjuksköterska i lönegraden MEo 7, avsedd för Stockholms örlogsstation,
2 telefonvakter, varav en i MEo 4 och en i MEo 2, vilka skola tjänstgöra
vid Hårsfjärdens depå, samt 1 kontorsbiträde i MEo 4, avsett för Vaxholms
kustartilleriregemente.

För Gotlands marindistrikt beräknas ytterligare 1 befattning för eldare av
2. klass i lönegraden MEo 5.

Vid Sydkustens marindistrikt har en kanslibiträdesbefattning, placerad vid
marindistriktsstaben, uppflyttats till kontoristbefattning, och 2 förmänsbefattningar
av 1. klass i lönegraden MEo 7 anses böra tillkomma för placering
vid Karlskrona örlogsstation. För Blekinge kustartilleriförsvar ha upptagits
vissa nya befattningar.

För Västkustens marindistrikt beräknas viss för Älvsborgs fästning avsedd
maskinistpersonal, och därjämte hava två befattningar ändrats.

Vid vissa utbildningsanstalter, nämligen sjökrigsskolan och sjömansskolan,
beräknas nya befattningar för 1 eldare av 2. klass i lönegraden MEo 5
respektive för 2 vaktmästare i MEo 5, 1 kontorsbiträde i MEo 4 och ett skrivbiträde
i MEo 2.

Departementschefen har beräknat medelsbehovet under denna delpost till
870 000 kronor för nästa budgetår. Kostnader för extra personal, som erfordras
på grund av periodiskt återkommande anhopning av arbetsuppgifter,
hava från och med nästa budgetår ansetts böra beräknas under delposten till
tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

b) Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.

I enlighet med vad som i försvarsbeslutet förutsatts hava för nästa budgetår
upptagits 2 nya beställningar såsom marinläkare av 2 graden vid marinläkarkåren.
Antalet marinläkarstipendiater på stat har för nästa budgetår beräknats
till högst 12 i enlighet med försvarsbeslutet.

Medelsbehovet under delposten har ansetts kunna beräknas till 165 000
kronor.

c) Betjäningspersonal m. fl.

Det för kokerska å Kungsholms fort bestämda arvodet, nu 780 kronor,
har föreslagits höjt till 900 kronor. Delpostens belopp har beräknats till
20 000 kronor.

d) Musikelever.

Denna delpost har för nästa budgetår beräknats till ett belopp av 13 320
kronor. Antalet musikelever har därvid beräknats till 22 vid flottan och 15
vid kustartilleriet.

Statsutskottets utlåtande nr 138.

87

e) Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

För detta ändamål har departementschefen räknat med ett medelsbehov
av 47 000 kronor, varav 35 000 kronor för anställande av extra personal, som
erfordras på grund av periodisk anhopning av arbetsuppgifter.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten för avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal utgör sålunda enligt departementschefens beräkningar
1115 320 kronor.

8. Arvoden och ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Medelsbehovet under denna anslagspost har för nästa budgetår beräknats
till sammanlagt 169 427 kronor i enlighet med särskild förteckning. För innevarande
budgetår slutar förteckningen å ett belopp av 188 897 kronor. Minskningen
av medelsbehovet är föranledd av att tre arvoden vid flottan och
marinläkarkåren skola upphöra att utgå men främst av att arvodesbeloppen
vid sjökrigsskolan och marinens underofficersskolor komma att minska till
följd av den beslutade omorganisationen av utbildningen vid dessa skolor,

9. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

För nästa budgetår har departementschefen beräknat medelsbehovet under
denna anslagspost till 724 219 kronor i enlighet med upprättat förslag till
förteckning över arvoden, bestämda av Kungl. Majit. För innevarande budgetår
slutar den gällande förteckningen å ett belopp av 523 592 kronor.

För beredande av ersättning för fullgörande av uppdrag såsom kronans
ombud i vissa fall har departementschefen beräknat två nya arvoden å tillsammans
2 800 kronor

Nya arvoden för vaktkarlar och tillsynsmän tillkomma. För lärararvoden
vid sjömansskolan beräknas 190 420 kronor mot 83 300 för innevarande budgetår.
För arvoden till lärare vid flottans underbefälsskolor beräknas 94 200
kronor, medan dylika arvoden icke upptagits i den nu gällande förteckningen.

Härutöver hava föreslagits jämkningar i vissa arvoden.

10. Sjötillägg m. m.

För sjötillägg, förekommande flygtillägg, representationspenningar under
sjötjänstgöring samt dykeriersättning för ordinarie personal har för nästa
budgetår beräknats ett belopp av 825 000 kronor, vilket i förhållande till
innevarande år innebär en ökning med 25 000 kronor, föranledd av den
avsedda personalökningen.

II. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

Liksom under innevarande budgetår har denna anslagspost för nästa
budgetår uppförts med ett belopp av 80 000 kronor.

/

88

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

12. Rörligt tillägg.

För nästa budgetår har för tillgodoseendet av medelsbehovet under denna
anslagspost räknats nied ett belopp av 3 875 000 kronor. För avjämnande av
avlöningsstatens slutsumma har dock anslagsposten upptagits med 3 854 634
kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl. har sålunda beräknats uppgå till 31 400 000 kronor, innebärande
en anslagshöjning i förhållande till innevarande budgetårs belopp
med 2 400 000 kronor.

Den av departementschefen för nästa budgetår förordade personalförteckningen
för ordinarie tjänstemän vid marinen upptager i huvudsak de nya beställningar,
som erfordras för den planenliga utökningen av organisationen
för flottan och kustartilleriet. Vissa jämkningar hava dock befunnits påkallade.
Departementschefen har sålunda, bland annat, funnit erforderligt att låta
verkställa en översyn av de till grund för 1942 års beslut liggande personalbehovsberäkningarna
för flottan vid genomförd organisation. För nästa
budgetår har behovet av officerare, underofficerare och manskap vid flottan
beräknats med hänsyn tagen till det preliminära resultatet av denna översyn.
För mariningenjörkårens del har departementschefen ansett personalökningen
böra i avvaktan på ingenjörutredningens resultat begränsas. Nytillkommande
beställningar hava icke ansetts böra tillsättas med ordinarie
innehavare.

Utskottet har icke funnit anledning till erinringar mot de av departementschefen
sålunda tillämpade grunderna för beräkning av ifrågavarande personalbehov
och får därför tillstyrka, att riksdagen fastställer den föreslagna personalförteckningen
för ordinarie tjänstemän vid marinen. Beräkningen av
medelsbehovet under anslagsposten har utskottet lämnat utan erinran.
Vidkommande anställningsformen för nytillkommande mariningenjörer torde
det böra få tillsvidare ankomma på Kungl. Majit att bestämma densamma.
Utskottet finner vidare Kungl. Majit böra äga att efter slutlig prövning av
1939 års polisutrednings förslag rörande omorganisation av marinens poliskår
meddela beslut örn, i vilken utsträckning för nämnda kår beräknade beställningar
skola tillsättas. Vidkommande anställningsformen för nyantaget fast
anställt manskap har utskottet uppmärksammat, att 1942 års civilanställningssakkunniga
i sitt under punkten 23:o) i detta utlåtande omförmälda betänkande
— i enlighet med vad sjöförsvarets utbildningskommission förordat
— föreslagit, att nyantaget manskap vid marinen liksom fallet redan är vid
armén skall under första halvåret av en anställningstid örn fyra och ett halvt
år vara anställt över stat och under detta halvår meddelas huvudsakligen
allmänbildande undervisning. Under erinran örn att i samband med 1942 års
försvarsbeslut (propositionen 1942: 210, s. 512, riksdagens skrivelse nr 374,
s. 35) förutsatts, att likformighet i utbildningshänseende bör, vad angår det
fast anställda manskapet, eftersträvas vid de olika försvarsgrenarna, har ut -

Statsutskottets utlåtande nr 133.

89

skottet intet att erinra mot genomförande av utbildningskommissionens och
civilanställningssakkunnigas förslag i denna del. Detta föranleder enligt uppgift
från marinstaben under nuvarande förhållanden ingen anslagsökning,
enär medel redan beräknats för den allmänbildande undervisningen och besparingar
uppkomma under den i avlöningsstaten för fast anställd personal
vid marinen beräknade anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
därigenom, att ett stort antal manskapsbeställningar icke nu kunna
besättas. Utskottet har icke något att erinra mot att sistnämnda post, tills
vidare intill dess särskild post uppföres för ändamålet, anlitas för bestridande
av avlöningskostnaderna för ifrågavarande över stat anställda personal.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det av departementschefen
framlagda förslaget till personalförteckning för pensionerad personal
i arvodesbefattning eller mot beräkningen av medelsbehovet under ifrågavarande
anslagspost.

Yad angår den av departementschefen beräknade anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal har utskottet funnit den i densamma
ingående delposten för avlöningar till musikelever behöva höjas från
föreslagna 13 320 kronor till 15120 kronor för att möjliggöra att antalet
musikelever vid den nya musikkåren vid Göteborgs örlogsstation redan från
början skall kunna bestämmas till det i försvarsbeslutet beräknade antalet.
Till följd härav bör jämväl anslagspostens slutsumma höjas med ett belopp
av 1 800 kronor i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag.

Under anslagsposten till arvoden och övriga ersättningar utöver lön till
ordinarie tjänstemän har departementschefen föreslagit riksdagen beräkna
ett belopp av 169 427 kronor. Därvid har förutsatts, att ett nu utgående
arvode örn 900 kronor till uppbördsman vid Karlskrona örlogsvarvs skjutbanor
skall upphöra att utgå. Enär nämnda arvode, enligt vad utskottet inhämtat,
alltjämt torde böra kvarstå i förteckningen, finner utskottet anslagsposten
böra för nästa budgetår upptagas med ett belopp av 170 327
kronor.

Departementschefens förslag rörande beräkningen av de anslagsposter,
som icke ovan berörts av utskottet, hava icke föranlett annan erinran än att
anslagsposten till rörligt tillägg torde böra i avlöningsstaten uppföras med
ett belopp av 3 851 934 kronor för avjämnande av avlöningsstatens slutsumma
till samma belopp som det av Kungl. Maj:t äskade.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som ansett bemyndigande
böra lämnas Kungl. Majit att, liksom för innevarande budgetår skett, i personalförteckningarna
vidtaga de smärre ändringar, som visa sig erforderliga,
hemställa,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1944/45 faststiilla de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal
i arvodesbefattning vid marinen ävensom den förteckning å
arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänste -

90

Statsutskottets utlåtande nr 133.

män vid marinen, vilka i särskild ordning överlämnats till
riksdagen, dock att Kungl. Maj:t må i nämnda förteckningar
vidtaga de smärre ändringar, som må visa sig erforderliga;

b) bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen
fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda
föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med
genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen
för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;

c) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................

2. Avlöningar till personal å avgångsstat, förslagsvis
......................................

3. Avlöningar till personal å disponibilitets stat,

förslagsvis..............................

4. Arvoden till pensionerad personal i arvo desbefattning,

förslagsvis....................

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis........

6. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

förslagsvis....................................

7. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis:

a) extra ordinarie och extra

tjänstemän, förslagsvis.. kronor 870 000

b) viss icke-ordinarie per sonal

vid marinläkarkåren,
förslagsvis........ » 165 000

c) betjäningspersonalm.fl.,

förslagsvis .............. » 20 000

d) musikelever ............ » 15120

e) tillfälligt anställande av

tjänstemän m. m., förslagsvis
.................. » 47 000

8. Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän ..............

9. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit....................

10. Sjötillägg m. m., förslagsvis................

kronor 23 300 000

» 11300

» 100

» 845 000

» 470 000

» 580 000

1 117 120

170 327

724 219
825 000

Statsutskottets utlåtande nr 133. 91

11. Avgånget manskaps anställning å civilan ställningsstat,

förslagsvis.................... kronor 80000

12. Eörligt tillägg, förslagsvis.................. » 3 851 934

Summa kronor 31 975 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... »_575 000

Nettoutgift kronor 31 400 000

d) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 31 400 000 kronor.

28:o) Marinen: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. I årets
statsverksproposition, fjärde huvudtiteln (punkt 66), har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Marinen: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. för budgetåret
1944/45 beräkna ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 185 (s. 231) föreslagit
riksdagen att till Marinen: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m.
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 365 000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är förevarande anslag uppfört med
ett belopp av 315 000 kronor och i 1942 års försvarsbeslut har anslaget beräknats
till 330 000 kronor såväl under uppsättningsperioden som vid genomförd
organisation.

Marinförvaltningen har i sina anslagsberäkningar för nästa budgetår upptagit
anslaget till ett belopp av 667 000 kronor, varav 476 000 kronor för avskedspremier,
innebärande en höjning i jämförelse med innevarande budgetår
med mer än 300 000 kronor. Detta medelsbehov för avskedspremier har
beräknats med hänsyn till beräknad avgång i samband med försvarsberedskapens
upphörande av i tjänst kvarhållet fast anställt underbefäl. Departementchefen
har emellertid ansett medelsbehovet för avskedspremier böra
beräknas med mera normala fredsförhållanden såsom utgångspunkt.

Vidkommande det av marinförvaltningen beräknade beloppet för rekryteringskostnader
har departementschefen ansett detsamma kunna minskas
med 15 000 kronor till följd av den i annat sammanhang förordade
minskningen av manskapskadrarna och med ytterligare 20 000 kronor i anledning
av den avsedda omläggningen av manskapsrekryteringen.

Departementschefen har i anslutning härtill beräknat medelsbehovet
under anslaget för nästa budgetår till 365 000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet under punkten 23: o) i detta utlåtande
anfört rörande beräkningen av arméns motsvarande anslag får utskottet, som
icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen verkställda
beräkningen av nu förevarande anslag, hemställa,

Utskottet.

92

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

att riksdagen må till Mannen: Rekryteringskostnader och
avskeds premier m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 365 000 kronor.

Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga.

29:o) Marinen: De värnpliktigas avlöning. I statsverkspropositionen till
innevarande års riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 68), har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
De värnpliktigas avlöning för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag
av 3 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 föreslagit
riksdagen (s. 231 och 232) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 850 000
kronor.

Med utgångspunkt från 2 516 314 tjänstgöringsdagar för värnpliktiga hava
kostnaderna för penningbidrag uppskattats till 2 958 260 kronor. Medelsbehovet
för premier har beräknats till 67 875 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet
under förevarande anslag för nästa budgetår har ansetts kunna reduceras
till 3 000 000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att för årets riksdag framlagts proposition
angående penningbidrag och premier åt de värnpliktiga. Yad i berörda
hänseende föreslagits innebär i huvudsak, att för närvarande gällande provisoriska
bestämmelser skola definitivt fastställas. Den ändringen har emellertid
föreslagits, att sjövärnskårens medlemmar efter avslutande av fänriksutbildning
vid kåren skola erhålla premier med 500 kronor, vilket belopp emellertid
tills vidare avses skola reduceras till 250 kronor. Bifall härtill behöver
icke påverka beräkningen av förevarande anslag.

Med erinran att riksdagen godkänt Kungl. Maj:ts proposition nr 149 angående
penningbidrag och premier åt värnpliktiga m. m. får utskottet, som
icke haft något att invända mot den verkställda beräkningen av förevarande
anslag, hemställa,

att riksdagen må till Mannen: De värnpliktigas avlöning för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

Undervisning och övningar.

30:o) Marinen: Engångskostnader för anskaffning av undervisningsmateriel
m. m. för sjömansskolan. Kungl. Majit bär i förenämnda proposition nr 185
föreslagit riksdagen (s. 232—234) att till Marinen: Engångskostnader för anskaffning
av undervisningsmateriel m. m. för sjömansskolan för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 133.

93

Under avsnittet Vissa frågor rörande utbildningen inom marinen m. m. har
departementschefen framhållit, att han ansett sig böra föreslå verkstadsskolans
förläggande till den s. k. bastionen Aurora i anslutning till sjömansskolan.
De ombyggnadsarbeten, som bliva erforderliga härför, avses skola
utföras under nästa budgetår, och det synes departementschefen vid sådant
förhållande erforderligt, att medel nu anvisas för anskaffande av maskinutrustning
för skolan. Kostnaderna för erforderlig maskinutrustning ha av
marin förvaltningen beräknats till 200 000 kronor, vilket belopp departementschefen
tillstyrkt, oaktat kostnaderna med icke mindre än 140 000 kronor överstiga
det belopp, som i försvarsbeslutet beräknats för motsvarande ändamål.
Av berörda merkostnader kunna omkring 25 000 kronor hänföras till prisstegring
sedan den 1 juli 1941.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka den äskade medelsanvisningen.
Under hänvisning emellertid till vad utskottet ovan under punkt 2:o) föreslagit
rörande verkstadsskolans förläggningsfråga förutsätter utskottet, att
anskaffning av maskinutrustning m. m. för skolan sker under hänsynstagande
till att, därest utskottets ovanberörda förslag godkännes av riksdagen, skolans
lokalfråga icke nu slutligt löses.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Engångskostnader för anskaffning
av undervisningsmateriel rn. m. för sjömansskolan för budgetåret
1944745 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.

3l:o) Marinen: Anskaffning av utrustning för vissa verkstäder. Kungl. Majit
har i förenämnda proposition nr 185 föreslagit riksdagen (s. 235—237) att
till Marinen: Anskaffning av utrustning för vissa verkstäder för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 160 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att medel anvisas för anskaffning av utrustning
för tygverkstäderna vid Stockholms kustartilleriförsvar och vid Västkustens
marindistrikt. Medelsbehovet sammanhänger med den centralisering
och utökning av verkstadsdriften som enligt proposition nr 175 till innevarande
års riksdag är avsedd att genomföras vid verkstäderna. Medelsanvisningen
har beräknats till 160 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1943, att
utgå för budgetåret 1944/45.

Utskottet, som i utlåtande denna dag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 175 angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret, tillstyrker
medelsäskanden avseende centralisering och modernisering av tygverkstäderna
vid Stockholms kustartilleriförsvar samt vid Västkustens marindistrikt,
har icke något att erinra mot det nu begärda anslaget för anskaffning av utrustning
för nämnda verkstäder.

Utskottet hemställer,

Utskottet.

Utskottet.

94

Statsutskottets utlåtande nr 133.

att riksdagen må till Marinen: Anskaffning av utrustning för
vissa verkstäder för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 160 000 kronor.

32:o) Marinen: Anskaffning av viss teknisk materiel. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i förenämnda proposition nr 185 framlagda förslag (s. 237) och under
erinran, att 1943 års riksdag anvisat ett anslag av 1 030 000 kronor för samma
ändamål, får utskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna,
hemställa,

att riksdagen må till Mannen: Anskaffning av viss teknisk
materiel för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
900 000 kronor.

FLYGVAPNET.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

33:o) Flygvapet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. I årets statsverksproposition,
fjärde huvudtiteln (punkt 104), har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag
av 22 200 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 185 (s. 238—260) föreslagit
riksdagen att

dels för budgetåret 1944/45 fastställa de personalförteckningar för ordinarie
tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning vid flygvapnet
ävensom den förteckning å arvoden och övriga ersättningar utöver
lön till ordinarie tjänstemän vid flygvapnet, vilka i särskild ordning överlämnats
till riksdagen;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen fastställda
personalförteckningarna meddela de särskilda föreskrifter, som kunna
visa sig erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års riksdag
godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......... kronor 10 650 000

2. Avlöningar till personal å avgångsstat, förslagsvis ...... » 100

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat, förslagsvis
..................................................................... »

100

Statsutskottets utlåtande nr 133.

95

4. Arvoden till pensionerad personal i avodesbefattning,

förslagsvis ............................................................ kronor

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ........................ »

6. Löner till viss kontraktsanställd civil personal, förslagsvis
............................................................... »

7. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal, förslagsvis »

8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis:

a) extra ordinarie och extra tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 1 850 000

b) viss icke-ordinarie läkarpersonal,

förslagsvis .............................. » 16 000

c) betjäningspersonal, förslagsvis ... » 3 000

d) musikelever .............................. » 14 600

e) tillfälligt anställande av tjänstemän
m. m., förslagsvis ............... » 34 000

800 000
410 000

500 000
660 000

1 917 600

9. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie
tjänstemän ................................................... » 108 280

10. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t .................................................................. » 255160

11. Flygtillägg m. m., förslagsvis ................................. » 4 935 000

12. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat,

förslagsvis ............................................................ » 5 000

13. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... » 2 233 760

Summa kronor 22 475 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .......................................... kronor 575 000

Nettoutgift kronor 21 900 000

dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 21900 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr T. Ekdahl väckt motion (11:484), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att garageförmännen vid flygvapnet, som i Kungl. Maj :ts
proposition nr 185 föreslagits till 7. lönegraden, i stället hänföras till 10.
lönegraden av militära icke-ordinarie avlöningsreglementet (MEo).

Flygvapnets avlöningsanslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med ett belopp av 18 400 000 kronor.

För budgetåret 1944/45 har departementschefen funnit anslaget böra beräknas
under samma anslags- och delposter som under innevarande budgetår
med tillägg, liksom vid de övriga försvarsgrenarna, av en anslagspost för avlöningar
till vård- och ekonomipersonal.

I fråga örn de allmänna förutsättningarna för beräkningarna rörande me -

96

Statsutskottets utlåtande nr 133.

delsbehovet för nästa budgetår har departementschefen framhållit i huvudsak
följande.

Enligt de i försvarsbeslutet angivna riktlinjerna med vissa av 1943 års
riksdag beslutade jämkningar skola under budgetåret 1944/45 Hallands och
Blekinge flygflottiljer organiseras samt musikkårer inrättas vid Bråvalla och
Blekinge flygflottiljer. Vidare skall organisationen av tredje eskaderstaben,
Västra flygbasområdesstaben samt centrala flygverkstaden i Arboga fullt
genomföras. Slutligen har organisationen av fjärde eskaderstaben beräknats
skola påbörjas.

Elygförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår anfört,
att ämbetsverkets förslag rörande personaluppsättningen i stort sett anslöte
sig till den angivna utökningen av flygvapenorganisationen. I enlighet med
chefens för flygvapnet direktiv hade ämbetsverket emellertid ansett sig böra
föreslå, att Norra flygbasområdesstabens organisation genomfördes helt under
nästa budgetår. Däremot borde bland annat av personalskäl med den fullständiga
uppsättningen av Södra flygbasområdesstaben anstå till budgetåret
1945/46. Flygförvaltningen hade vid beräknandet av personalbehovet vid
flygvapnet utgått från det förslag till organiserande av den militära väderlekstjänsten,
som framlagts av 1943 års militära väderleksutredning i dess
den 10 maj 1943 avgivna betänkande.

De anslagsberäkningar, som departementschefen framlagt, liksom de
förslag till personalförteckningar, som i särskild ordning överlämnats till riksdagen,
äro uppgjorda från utgångspunkten, att flygvapnets organisation skall
under budgetåret 1944/45 utbyggas i den av flygförvaltningen angivna omfattningen,
dock med de jämkningar, som föranledas av 1943 års riksdags beslut
rörande den militära väderlekstjänsten.

För att personalbehovet inom flygvapnet under budgetåret 1944/45 skall
kunna tillgodoses räknas, i enlighet med vad som förutsattes vid 1942 års beslut
örn vapnets utbyggnad, med övergång till flygvapnet av officerare och
underofficerare från armén och marinen samt med bibehållande av kontraktsanställd
civil personal såsom ersättare för underofficerare i vissa befattningar
samt för äldre underbefäl i tekniska befattningar. De föreslagna personalökningarna
hava grundats på föreliggande möjligheter att kunna befordra
eller nyanställa personal.

Äv den av departementschefen lämnade redogörelsen för de olika anslagsposternas
beräkning och för personalbehovet inhämtas i huvudsak följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Under rubriken flygstaben har departementschefen uppfört viss ordinarie
personal, som tidigare varit upptagen å personalförteckningen för den militärmeteorologiska
informationstjänsten.

I fråga örn personal vid flygvapnet har för nästa budgetår i storf sett upptagits
den ordinarie personal, som för budgetåret 1944/45 angivits i den preliminära
plan för personalökningen under femårsperioden, som godkändes av
1942 års riksdag, dock med de avvikelser, som betingas av 1943 års riksdags

Statsutskottets utlåtande nr 133. 97

beslut rörande omorganisationen av flygförvaltningen ävensom förskjutningen
beträffande uppsättandet av Norra flygbasområdesstaben. Beträffande
avvikelserna från planen må följande nämnas.

Med hänsyn till befordringsläget har någon ökning av kaptensbeställningarna
icke föreslagits. Antalet fanjunkare och sergeanter har på grund av
befordringsläget upptagits något lägre. För manskapet har med hänsyn till
den planerade uppsättningen av Hälsinge flygflottilj föreslagits något högre
antal såvitt avser korpraler, vicekorpraler och meniga.

I fråga örn ingenjörspersonalen föreslår departementschefen ökning med
1 flygdirektör av 1. graden, 2 flygingenjörer av 2. graden och 4 flygingenjörer
av 3. graden.

Antalet mästare har befunnits kunna ökas något hastigare än som beräknades
i försvarsbeslutet. Från och med nästa budgetår föreslås mästarna
uppdelade på två lönegrader, Ca 14 och Ca 12, och hänföras 30 till den högre
och 100 till den lägre lönegraden.

Yad angår -personal vid flygförbanden har i förslaget till personalförteckning
planenligt upptagits beställningar för maskinister, eldare av 1. klassen
och förrådsvaktmästare för Hallands och Blekinge flygflottiljer samt flygvapnets
centrala skolor i Västerås. Samtidigt har antalet eldare av 1. klassen
vid Västmanlands flygflottilj med hänsyn till flottiljens planerade flyttning
till den nya förläggningen vid Hässiö kunnat minskas från 2 till 1.

Vid centralförrådet för intendenturmateriel har upptagits en beställning
för förrådsvaktmästare i lönegraden Ca 7.

Medelsbehovet under anslagsposten har av departementschefen för nästa
budgetår beräknats till 10 650 000 kronor mot 9 150 000 kronor under innevarande
budgetår.

2. Avlöningar till personal å avgångsstat.

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat.

Dessa anslagsposter hava av departementschefen för nästa budgetår upptagits
med allenast formella belopp, 100 kronor.

4. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Antalet för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar föreslås för
nästa budgetår ökat med 5 för officerare och 7 för underofficerare. Börande
de nya befattningarnas placering hava uppgifter lämnats i propositionen.

Kostnaderna för arvoden motsvarande lön till de i personalförteckningen
uppförda befattningshavarna hava för nästa budgetår beräknats till 800 000
kronor. De pensionsmedel, som arvodesbefattningarnas innehavare skola avstå,
beräknas komma att uppgå till ett belopp av 575 000 kronor.

5. Avlöningar till fänrikar.

Medelsbehovet under denna anslagspost har för budgetåret 1944/45 beräknats
till i runt tal 410 000 kronor med utgångspunkt från att lön skall utgå
till 70 fänrikar under hela budgetåret och till ytterligare 75 under en tid av
omkring två och en halv månader.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 133.

1085 44 7

98

Statsutskottets utlåtande nr 133.

6. Löner till viss kontraktsanställd civil personal.

För innevarande budgetår bär under denna anslagspost beräknats ett belopp
av 720 000 kronor, avsett för högst 130 befattningshavare i expeditionstjänst
och högst 78 befattningshavare i mekanikertjänst.

Departementschefen har för nästa budgetår beräknat behovet av personal
i expeditionstjänst till 148 befattningshavare. Den civilanställda personalen
i mekanikertjänst kan från och med nästa budgetår avvecklas. Med hänsyn
härtill har departementschefen för budgetåret 1944/45 räknat med ett medelsbehov
under anslagsposten av 500 000 kronor.

7. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal.

Under denna anslagspost, som är ny, har departementschefen beräknat
medel för löner till 306 extra ordinarie köks- och servisbiträden med ett belopp
av 560 000 kronor. Vidare har beräknats 100 000 kronor för tillfälligt anställande
av köks- och servisbiträden m. m.

Det sammanlagda medelsbehovet under denna anslagspost har alltså beräknats
till 660 000 kronor.

8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

a) Extra ordinarie och extra tjänstemän.

Ifrågavarande delpost är för innevarande budgetår uppförd med ett belopp
av 1 520 000 kronor.

För nästa budgetår har departementschefen beräknat motsvarande kostnader
till förslagsvis 1 850 000 kronor.

Beträffande personalförteckningen för nästa budgetår inhämtas av propositionen
i huvudsak följande.

För flygstaben beräknas ökning med 1 befattning för 1 telefonist i lönegraden
MEo 4 och med den för den militära väderlekstjänsten erforderliga
extra ordinarie personalen. Vidare har vid flygstaben en befattning för skrivbiträde
i lönegraden MEo 2 utbytts mot en befattning för kontorsbiträde i
lönegraden MEo 4, vilken befattning är placerad vid stabens flygsäkerhetsoch
haveriavdelning.

Vid eskaderstabema tillkomma planenligt 2 skrivbiträdesbefattningar.

För flygförbanden har å personalförteckningen uppförts ytterligare 1 skrivbiträdesbefattning
vid vart och ett av dem med undantag av Västmanlands
flygflottilj. Vidare har planenligt upptagits nya befattningar för Hallands
och Blekinge flygflottiljer ävensom för den personal, som bör beräknas för
nästa budgetår för den lokala väderleksorganisationen vid flygvapnet.

Av flygförvaltningen framlagda förslag örn förbättrad löneställning för
signalister och sjukvårdsförmån samt för garageförmän har departementschefen
på anförda skäl icke funnit sig kunna tillstyrka.

Under rubriken centrala tygverkstäderna har departementschefen framhållit
följande.

Statsutskottets utlåtande nr 133.

99

Avvecklandet av den nuvarande organisationen nied för dessa verkstäder
avsedda förrådsförvaltare synes böra planenligt äga runi vid de nuvarande
beställningshavarnas avgång. Med hänsyn härtill bör i personalförteckningen
för ordinarie tjänstemän intagas anmärkning av innehåll, att 2
av beställningarna som förrådsförvaltare icke må återbesättas med ordinarie
innehavare utan Kungl. Maj:ts tillstånd. För fullgörandet av kassagöromålen
synes böra avses civil personal, vilken åtmintone tills vidare lärer
böra avlönas av sakanslag. I avvaktan på närmare erfarenheter är departementschefen
dock icke beredd att nu taga ställning till personalens löneställning
och kan ej heller för närvarande tillstyrka, att ifrågavarande personal
beredes extra ordinarie anställning. Örn det emellertid av rekryteringsskäl
eller av andra orsaker befinnes erforderligt att inrätta extra ordinarie befattningar
för ändamålet, bör det få ankomma på Kungl. Majit att besluta örn
löneställningen för befattningshavarna.

Vid underofficers-, signal- och tekniska skolorna tillkomma planenligt vissa
befattningar.

För flygkrigshögskolan föreslås utbyte av en skrivbiträdesbefattning i lönegraden
MEo 2 mot en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden MEo 4.

b) Viss icke-ordinarie läkarpersonal.

Under denna delpost beräknas för nästa budgetår medel för bestridande av
avlönings- m. fl. förmåner för 4 icke-ordinarie flygläkare av 2. graden eller
en mera än för innevarande budgetår. Medelsbehovet har upptagits till
16 000 kronor.

c) Betjäningspersonal.

Liksom under innevarande budgetår upptages under denna delpost ett belopp
av förslagsvis 3 000 kronor, avsett för en portvakt vid Hässiö.

d) Musikelever.

För nästkommande budgetår beräknas i flygvapnets musikorganisation
komma att ingå 40 musikelever. Medelsbehovet beräknas till 14 600 kronor.

e) Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Delposten för tillfälligt anställande av tjänstemän m. m. föreslås höjd med
20 000 kronor till 34 000 kronor. Höjningen är föranledd av att kostnader för
extra personal, vilka för innevarande budgetår beräknats under delposten för
extra ordinarie och extra tjänstemän, från och med nästa budgetår anses böra
belasta nu. förevarande delpost.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har i enlighet
med de sålunda verkställda beräkningarna av de olika delposterna upptagits
med tillhopa 1 917 600 kronor.

9. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Arvoden och ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän utgå enligt
den för innevarande budgetår fastställda förteckningen med tillhopa 84 595
kronor.

100

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

För nästa budgetår har departementschefen beräknat medelsbehovet för
ifrågavarande ändamål till 108 280 kronor, ökningen är främst föranledd av
ökat elevantal i vissa skolor.

10. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

För innevarande budgetår har i avlöningsstaten upptagits ett belopp av
231 200 kronor för sådana arvoden och ersättningar, som utgå efter Kungl.
Maj:ts bestämmande. För budgetåret 1944/45 har departementschefen beräknat
ett belopp av 255 160 kronor bliva erforderligt för ifrågavarande ändamål.
ökningen hänför sig främst till arvoden till civila lärare vid manskapsskolorna.

11. Flygtillägg m. m.

För bestridande av kostnader för flygtillägg m. m. har för innevarande
budgetår beräknats ett belopp av 4 225 000 kronor. För budgetåret 1944/45
hava motsvarande kostnader uppskattats till 4 935 000 kronor. I detta belopp
ingå de till 7 200 kronor beräknade kostnaderna för elevtillägg till meteorologaspiranter.

12. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

Under förevarande anslagspost har för budgetåret 1944/45 upptagits ett
belopp av förslagsvis 5 000 kronor eller samma belopp, som beräknats erforderligt
för innevarande budgetår.

13. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg har enligt sedvanliga beräkningsgrunder och med beaktande,
att dylikt tillägg jämväl skall utgå till pensionerade officerare och
underofficerare i arvodesbefattning, för nästkommande budgetår beräknats
ett belopp av i runt tal 2 230 000 kronor, vilket dock, för avlöningsstatens avjämnande,
ansetts böra bestämmas till förslagsvis 2 233 760 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets avlöningsanslag för
budgetåret 1944/45 har i enlighet med angivna beräkningar upptagits till
21 900 000 kronor.

De av departementschefen föreslagna ökningarna i flygvapnets personaluppsättning
äro i huvudsak föranledda av det planenliga genomförandet under
budgetåret 1944/45 av den av 1942 års riksdag beslutade utökningen av flygvapnets
organisation under femårsperioden 1942/47.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
framlagda förslagen rörande beräkningen av antalet beställnings- och
befattningshavare vid flygvapnet för nästa budgetår och av de i avlöningsstaten
ingående anslags- och delposterna.

Vidkommande det i motionen II: 484 gjorda yrkandet, att garageförmännen
vid flygvapnet måtte uppflyttas från lönegraden MEo 7 till MEo 10 har ut -

Statsutskottets utlåtande nr 133.

101

skottet funnit skäl tala för detsamma, främst det förhållandet att dessa
befattningars lämpliga rekrytering kan äventyras genom att enligt kollektivavtal
anställda yrkesmän inom samma arbetsområde komma i åtnjutande
av högre löneinkomster. Enär utskottet emellertid inhämtat, att frågan om en
revision av tjänsteförteckningen till det militära icke-ordmariereglementet är
avsedd att snarast komma till stånd och den motionsvis väckta frågan därvid
kommer under övervägande har utskottet funnit sig icke för närvarande böra
föreslå åtgärd i enlighet med motionärens förslag. Utskottet förutsätter, att
tjänsteförteckningsrevisionen skall kunna verkställas och slutföras i så god
tid, att resultatet av densamma kan föreläggas nästa års riksdag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, som ansett att bemyndigande
bör lämnas Kungl. Majit att, liksom för innevarande budgetår
skett, i personalförteckningarna vidtaga de smärre ändringar, som må visa sig
erforderliga, hemställa,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1944/45 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning
vid flygvapnet ävensom den förteckning å arvoden
och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid
flygvapnet, vilka i särskild ordning överlämnats till riksdagen,
dock att Kungl. Majit må i nämnda förteckningar vidtaga de
smärre ändringar, som må visa sig erforderliga;

b) bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen
fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda
föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med
genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen
för fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;

c) med bifall till Kungl. Majits förslag och med avslag å
motionen lii 484 godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tilllämpas
under budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... kronor 10 650 000

2. Avlöningar till personal å avgångsstat,

förslagsvis.................................. » 100

3. Avlöningar till personal å disponibilitets stat,

förslagsvis .......................... » 100

4. Arvoden till pensionerad personal i ar vodesbefattning,

förslagsvis.............. » 800 000

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis — » 410 000

102

Statsutskottets utlåtande nr 133.

6. Löner till viss kontraktsan ställd civil

personal, förslagsvis...................... kronor 500 000

7. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,
förslagsvis.......................... » 660 000

8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis:

a) extra ordinarie och

extra tjänstemän,

förslagsvis .......... kronor 1 850 000

b) viss icke-ordinarie

läkarpersonal, för-slagsvis .............. »

16 000

c) betjäningspersonal,

förslagsvis .......... »

3 000

d) musikelever ........ »

e) tillfälligt anställande

14 600

av tjänstemän m. m.,
förslagsvis .......... »

34 000

1 917 600

9.

Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän____

........ »

108 280

10.

Arvoden och särskilda ersättningar, be-

stämda av Kungl. Maj:t .........

......... »

255 160

11.

Flygtillägg m. m., för slag siris____

........ »

4 935000

12.

Avgånget manskaps anställning

å civil-

anställningsstat, förslagsvis......

»

5 000

13.

Rörligt tillägg, förslagsvis........

»

2 233 760

Summa kronor 22 475 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.................... kronor 575 000

Nettoutgift kronor 21900000

d) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 21 900 000 kronor.

34:o) Flygvapnet: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. I statsverkspropositionen
till årets riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 107), har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, till Flygvapnet: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m. för
budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 185 (s. 260) föreslagit riksdagen
att till Flygvapnet: Rekryteringskostnader och avskedspremier m. m.
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 183. 103

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med
ett belopp av 90 000 kronor. I 1942 års försvarsbeslut har anslaget beräknats
till 102 000 kronor under uppsättningsperioden och till 110 000 kronor vid
genomförd organisation.

Flygförvaltningen har för nästa budgetår beräknat ett medelsbehov under
anslaget av 97 500 kronor.

Departementschefen har med åberopande av vad som anförts under avsnittet
Manskapsrekryteringen m. m. funnit det av flygförvaltningen beräknade
beloppet böra minskas med 10 000 kronor och förordat, att anslaget för
nästkommande budgetår upptages till i avrundat tal 90 000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet under punkt 23:o) i detta utlåtande
anfört rörande beräkningen av arméns motsvarande anslag, får utskottet tillstyrka
bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Rekryteringskostnader och
avskedsprermer m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 90 000 kronor.

Avlöningar och familjebidrag åt värnpliktiga.

35:o) Flygvapnet: De värnpliktigas avlöning. I statsverkspropositionen till

innevarande års riksdag, fjärde huvudtiteln (punkt 109), har Kungl. Maj.t
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
De värnpliktigas avlöning för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag
av 2 650 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 föreslagit
riksdagen (s. 261 och 262) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 650 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 400 000
kronor.

Med utgångspunkt från 2 261 300 tjänstgöringsdagar för värnpliktiga hava
kostnaderna för penningbidrag uppskattats till 2 493 550 kronor. För premier
har beräknats ett belopp av 159 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet
för nästa budgetår utgör således, i avrundat tal, 2 650 000 kronor.

Kungl. Majit har för årets riksdag framlagt proposition angående penningbidrag
och premier åt de värnpliktiga. Vad därvid föreslagits innebär i
huvudsak, att för närvarande gällande provisoriska bestämmelser skola definitivt
fastställas. Den ändringen har emellertid förordats, att till överfurir skall
utgå penningbidrag med två kronor 75 öre per dag. Propositionens förslag
påverkar emellertid icke nämnvärt beräkningen av förevarande anslag.

Med erinran att riksdagen godkänt Kungl. Majda proposition nr 149 angående
penningbidrag och premier åt värnpliktiga m. m. får utskottet, som

Utskottet.

Utskottet.

104

Statsutskottets utlåtande nr 133.

icke haft något att invända mot den verkställda beräkningen av förevarande
anslag, hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: De värnpliktigas avlöning
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 650 000
kronor.

Vissa till försvaret hörande institutioner.

KEMISKA ANSTALTEN.

36:o) Kemiska anstalten: Avlöningar, Kemiska anstalten: Omkostnader. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts i förenämnda proposition nr 185 framlagda förslag
(s. 263 och 264), vilka i förhållande till motsvarande anslag för innevarande
budgetår innebära oförändrad medelsanvisning, får utskottet under erinran,
att anslagen ifråga i årets statsverksproposition, fjärde huvudtiteln
(punkt 145), beräknats till samma belopp som nu äskats, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Kemiska anstalten: Avlöningar ett förslagsanslag av
129 700 kronor,

b) till Kemiska anstalten: Omkostnader ett förslagsanslag av
35 000 kronor.

37:o) Kemiska anstalten: Forskningsverksamhet. I innevarande års statsverksproposition,
fjärde huvudtiteln (punkt 145), har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Kemiska anstalten:
Forskningsverksamhet för budgetåret 1944/45 beräkna ett reservationsanslag
av 115 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 185 föreslagit
riksdagen (s. 264—272) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 335 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 115 000
kronor.

Den vid kemiska anstalten bedrivna forskningsverksamheten har till en
del — vid sidan av förevarande anslag — finansierats av de myndigheter, för
vilka forskningsarbeten utföras. I 1943 års statsverksproposition ifrågasattes,
örn ej för vinnande av bättre överblick över medelsdispositionen den för anslaget
till forskningsverksamhet fastställda staten borde upptaga även de
från nämnda myndigheter till förfogande ställda medlen.

Utredning har nu verkställts i detta avseende. Riksräkenskapsverket och
fabriksstyrelsen ha förordat, att vissa utgifter för forskning skola bestridas
av medel, som anvisas under förevarande anslag, i stället för av medel, som
av uppdragsgivarna ställas till förfogande. Utredningen innefattar även vissa
förslag till anslagsäskanden, som innebära reella höjningar i jämförelse med''

Statsutskottets utlåtande nr 133. 105

medelsanvisningen å liksstaten för innevarande budgetår. I fråga om avvägningen
av medelsanvisningen under detta anslag föreslås följande.

För kemiska anstaltens forskningsverksamhet har under förevarande anslag
för innevarande budgetår avsetts 85 000 kronor, vilket belopp departementschefen
föreslår höjt med 15 000 kronor.

Till forskningsverksamhet inom sprängämnesområdet har för löpande budgetår
anvisats ett anslag av 120 000 kronor. Departementschefen föreslår, att
för ändamålet anvisas för nästa budgetår under förevarande anslag ett belopp
av 85 000 kronor.

För främjande av maskeringstekniken inom försvarsväsendet har Kungl.
Maj:t tidigare ställt medel till förfogande med anlitande av förskottsstaten
för försvarsväsendet, varförutom från samma stat avsevärda belopp anvisats
för utförande av aktuella maskeringsarbeten. Departementschefen föreslår,
att för bedrivande fortsättningsvis av denna verksamhet medel beräknas
under förevarande anslag och att härför avses ett belopp av 120 000 kronor.

I fråga om den tekniska utformningen av den stat, som bör fastställas för
ifrågavarande anslag, har det synts departementschefen böra eftersträvas, att
kostnaderna för den forskningsverksamhet, som utföres vid kemiska anstalten,
belasta nu förevarande anslag, som, i den mån verksamheten bedrives
på uppdrag av andra myndigheter eller eventuellt av enskilda, bör
tillföras häremot svarande ersättning i form av särskilda uppbördsmedel.
Luftskyddsinspektionen har alltsedan anstaltens tillkomst bidragit till forskningsverksamheten,
vilket bidrag för närvarande utgör 25 000 kronor för år.
Vidare ha arméförvaltningens förutvarande tygdepartement och luftskyddsinspektionen
bestritt vissa kostnader vid anstalten för kontroll av gasskyddsmateriel.
Departementschefen föreslår, att beloppet å 25 000 kronor bör
gäldas av luftskyddsinspektionen — i den mån behov av sådan medelsanvisning
av detta ämbetsverk prövas föreligga — samt att för efterprovning och
efterbesiktning av gasskyddsmateriel till 30 000 kronor beräknat belopp av
luftskyddsinspektionen och av arméförvaltningens tygavdelning. Detta synes
departementschefen kunna ernås därigenom, att på staten för förevarande anslag
upptagas nämnda belopp av tillhopa 55 000 kronor samt att på samma
stat uppföres en särskild inkomstpost för uppbördsmedel, å vilken såsom
ersättning från luftskyddsinspektionen respektive tygavdelningen upptages
nämnda belopp av 55 000 kronor. Under samma inkomstpost bör vidare beräknas
en formell delpost av 100 kronor, i samband varmed bör föreskrivas,
att ersättningar för andra vid anstalten utförda arbeten — exempelvis avgifter,
som sammanhänga med verksamheten vid det under nästa punkt omförmälda
köldlaboratoriet —- skola redovisas såsom uppbördsmedel under
delposten. Utöver å anslaget beräknade utgifter synes departementschefen
böra å anslaget få avföras utgifter för forskningsverksamhet intill det belopp,
varmed uppbördsmedel tillförts anslaget. Departementschefen förutsätter,
att resekostnader vid redovisningen skola särskiljas från andra omkostnader.

106

Statsutskottets utlåtande nr 133.

TJtskottet.

Utskottet.

I enlighet med det ovan anförda beräknas anslaget till, i avrundat tal,
335 000 kronor.

Departementschefen har förutskickat, att vissa avvikelser från den nu angivna
kostnadsfördelningen kunna bliva erforderliga, i vilket hänseende
Kungl. Majit bör äga fatta beslut.

Utskottet har icke något att erinra mot den förordade avvägningen av
medelsanvisningen under förevarande anslag liksom ej heller mot förslaget,
i vad det avser den tekniska utformningen av den stat, som bör fastställas
för anslaget. Till vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit kan
utskottet ansluta sig.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kemiska anstalten: Forskningsverksamhet
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
335 000 kronor.

38:o) Kemiska anstalten: Utrustning av köldlaboratorium. Kungl. Majit har
i förenämnda proposition nr 185 föreslagit riksdagen (s. 272) att till Kemiska
anstalten: Utrustning av köldlaboratorium för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 30 000 kronor.

I propositionen nr 175 till innevarande års riksdag har under kapitalbudgeten
å försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, föreslagits,
att för budgetåret 1944/45 skall beräknas ett belopp av 301 000 kronor,
motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 260 000 kronor, för vissa
byggnadsföretag vid kemiska anstalten. Av förstnämnda belopp belöpa
270 000 kronor på anläggande av ett köldlaboratorium, avsett att anknytas till
den militära forskningsverksamhet, som bedrives vid anstalten.

För utrustning av laboratoriet har ett belopp av 30 000 kronor ansetts erforderligt,
varav för lös inredning och instrumentutrustning 28 000 kronor
samt för diverse oförutsedda utgifter 2 000 kronor. Departementschefen föreslår,
att ett särskilt reservationsanslag å riksstaten uppföres för ändamålet.

Utskottet tillstyrker i utlåtande denna dag i anledning av Kungl. Majlis
proposition nr 175 angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret, att
medel i enlighet med departementschefens förslag beräknas för anläggande av
ett köldlaboratorium. Mot det för laboratoriets utrustning m. m. nu äskade
anslaget har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kemiska anstalten: Utrustning av köldlaboratorium
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.

CENTRALA CIVILANSTÄLLNINGSBYRÅN.

39:o) Centrala civilanställningsbyrån: Avlöningar. I innevarande års statsverksproposition,
fjärde huvudtiteln (punkt 146), har Kungl. Majit föreslagit

107

Statsutskottets utlåtande nr 133.

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Centrala civilans
tällnin gaby rån: Avlöningar för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag
av 45 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 föreslagit
riksdagen (s. 272 och 273) att

dels höja vissa å avlöningsstaten för centrala civilanställningsbyrån uppförda
anslagsposter med av departementschefen angivna belopp,

dels ock till Centrala civilanställningsbyrån: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 34 500 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 25 300
kronor.

Såsom ovan under punkten 23:o) anförts har departementschefen ansett
sig icke kunna förorda en definitiv personalreglering redan nu för civilanställningsverksamhetens
handhavande. Med hänsyn emellertid till de nya uppgifter
i fråga om manskapsrekryteringen, som torde komma att åläggas centrala
civilanställningsbyrån, beräknas för nästa budgetår viss personalförstärkning,
innebärande en höjning av nu förevarande anslag med 9 000 kronor. Vidare
föreslås med hänsyn till erforderlig löneklassuppflyttning en ökning av anslaget
med 200 kronor. Nämnda belopp, 9 200 kronor, synes departementschefen
böra fördelas så, att den i avlöningsstaten för byrån upptagna anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal ökas med 8 000 kronor och
posten till rörligt tillägg med 1 200 kronor. De i staten uppförda posterna
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, och till
sammanträdesarvoden böra ej under nästa budgetår få av byrån disponeras,
därest de funktioner, som åvila byråns styrelse, under nämnda budgetår handhavas
av statens arbetsmarknadskommission. Liksom hittills bör emellertid,
fortsätter departementschefen, Kungl. Majit äga medgiva undantag härifrån.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkt 23:o) i detta utlåtande
tillstyrker utskottet den förordade höjningen av förevarande anslag
och har icke något att erinra mot vad departementschefen i övrigt föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) höja den i avlöningsstaten för centrala civilanställningsbyrån
uppförda anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal med 8 000 kronor till 28 600 kronor och anslagsposten
till rörligt tillägg med 1 200 kronor till 4 200 kronor
samt förty höja avlöningsstatens slutsumma till 34 500 kronor,

b) till Centrala civilanställningsbyrån: Avlöningar för budgetåret
1944745 anvisa ett förslagsanslag av 34 500 kronor.

Utskottet -

40:o) Centrala civilanställningsbyrån: Omkostnader. I årets statsverkspro position,

fjärde huvudtiteln (punkt 147), har Kungl. Majit föreslagit riks -

108

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

Utskottet.

dagen att, i afbidan på särskild proposition i ämnet, till Centrala civilanställningsbyrån:
Omkostnader för budgetåret 1944/45 beräkna ett förslagsanslag av
5 000 kronor.

Sedermera Ilar Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 föreslagit
riksdagen (s. 273) att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 000 kronor.

I enlighet med vad som anförts ovan under punkt 23:o) bör anslaget ökas
med 57 000 kronor, vilket belopp departementschefen ansett böra avrundas
till 60 000 kronor.

I enlighet med Kungl. Majits förslag och under hänvisning till vad utskottet
anfört under punkt 23 :o) i detta utlåtande hemställer utskottet,

att riksdagen må till Centrala civilanställningsbyrån: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 60 000
kronor.

Diverse.

41 :o) Civilanställnings befrämjande, I årets statsverksproposition, fjärde
huvudtiteln (punkt 168), har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Civilanställnings befrämjande för budgetåret
1944/45 beräkna ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i förenämnda proposition nr 185 föreslagit
riksdagen (s. 274) att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

Anslaget har med hänsyn till befintliga reservationer upptagits med allenast
formella belopp för budgetåren 1942/43 och 1943/44.

1942 års civilanställningssakkunniga hava ansett sig förhindrade att framlägga
förslag till åtgärder beträffande civilanställningsverksamheten utom
såvitt angår civilanställningsorganens organisation. Ehuru vissa reservationer
finnas å förevarande anslag, har departementschefen, med hänsyn till omfattningen
av de åtgärder för civilanställnings befrämjande som kunna beräknas
bliva erforderliga under nästa budgetår, ansett försiktigheten bjuda,
att anslaget höjes till 10 000 kronor.

Mot det för ifrågavarande ändamål för nästa budgetår äskade anslaget har
utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Civilanställnings befrämjande för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 133.

109

42:o) Viss militär forskningsverksamhet. I innevarande års statsverksproposition,
fjärde huvudtiteln (punkt 169), har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Militärfysisk verksamhet
för budgetåret 1944/45 beräkna ett reservationsanslag av 310 000
kronor.

I förenämnda proposition nr 185 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
(s. 274—276) att till Viss militär forskningsverksamhet för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 520 000 kronor.

Å riksstaten har från och med budgetåret 1940/41 funnits uppfört ett reservationsanslag
till militärfysisk verksamhet. För nästa budgetår synes för
ifrågavarande ändamål ävensom för bestridande av de på nämnda budgetår
belöpande kostnaderna för teleteknisk forskning böra anvisas ett gemensamt
anslag, benämnt Viss militär forskningsverksamhet, under rubriken Diverse.

Till militärfysisk verksamhet har för budgetåret 1943/44 uppförts ett anslag
av 310 000 kronor, varjämte innevarande års riksdag å tilläggsstat anvisat
ytterligare 100 000 kronor. Till teleteknisk forskning har å tilläggsstat
för nämnda budgetår anvisats 20 000 kronor.

Med avseende å den militärfysiska verksamheten har departementschefen
med hänsyn till de viktiga arbeten, som pågå på området, förordat, att för
ändamålet anvisas för nästa budgetår ett sammanlagt belopp av 450 000 kronor,
varav 150 000 kronor böra utanordnas först efter beslut av Kungl. Majit
i varje särskilt fall efter hörande av försvarets forskningsnämnd.

Vidkommande den teletekniska forskningen har chefen för försvarsstaben
föreslagit, att en för samtliga försvarsgrenar gemensam teleteknisk forskningsanstalt
skulle inrättas. För påbörjandet av här avsedda forskningsuppgifter
vore minimibehovet av personal en forskare och två laboratoriebiträden. Årskostnaden
för anställande av nämnda personal beräknades sålunda: för forskare
12 000 kronor samt för ettvart av två biträden 9 000 kronor inklusive tillägg,
eller sålunda tillhopa omkring 30 000 kronor. För verksamheten i övrigt erfordrades
ett årsanslag av 40 000 kronor. Medelsbehovet kunde alltså uppskattas
till 70 000 kronor, vilket belopp departementschefen tillstyrkt.

Till det reservationsanslag å 520 000 kronor, som sålunda bör för ändamålet
uppföras å riksstaten, synes departementschefen vid utgången av innevarande
budgetår eventuellt förefintliga reservationer å anslaget till militärfysisk
verksamhet få överföras.

Utskottet tillstyrker, att medelsbehovet för militärfysisk verksamhet för
nästa budgetår beräknas till 450 000 kronor. I fråga örn den teletekniska forskningsverksamheten
synes icke något vara att invända mot det härför begärda
beloppet, 70 000 kronor. Det synes utskottet lämpligt, att för bestridande av
kostnaderna för ifrågavarande båda ändamål för budgetåret 1944/45 anvisas ett
gemensamt anslag under benämningen Viss militär forskningsverksamhet.

Då utskottet lämnat utan erinran vad departementschefen i övrigt i ämnet
anfört och föreslagit, får utskottet under åberopande av det anförda hemställa,

Utskottet.

no

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

att riksdagen må till Viss militär forskningsverksamhet för
budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 520 000 kronor.

43:o) Industriens krigsorganisation. I årets statsverksproposition, fjärde
huvudtiteln (punkterna 46, 98 och 134), hava, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1944/45 beräknats dels till Armén: Industriell krigsberedskap
ett reservationsanslag av 100 kronor, dels till Marinen: Industriens
krigsorganisation ett reservationsanslag av 100 kronor, dels ock till Flyg
vapnet: Industriens krigsorganisation ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 185 föreslagit riksdagen
(s. 276—279) att till Industriens krigsorganisation för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Enligt en av krigsmaterielverket verkställd utredning föreligger behov av
medel för här ifrågavarande ändamål icke blott för försvarsgrensförvaltningarnas
utan även för krigsmateriel verkets del. Vid sådant förhållande synes
det departementschefen lämpligast, att anslagsmedlen för ändamålet ställas till
förfogande under ett gemensamt anslag, uppfört såsom reservationsanslag
under fjärde huvudtitelns huvudrubrik E. Diverse.

Medelsbehovet för industriens krigsorganisation har för nästa budgetår beräknats
till sammanlagt 400 000 kronor, vilket belopp ansetts kunna med hänsyn
till förefintliga reservationer, vilka föreslagits böra vid utgången av innevarande
budgetår överföras till förevarande anslag, sänkas till 200 000 kronor.

Utskottet finner i likhet med departementschefen lämpligt, att försvarsgrenarnas
anslag till industriell krigsberedskap och industriens krigsorganisation
sammanföras under ett gemensamt anslag under benämningen Industriens
krigsorganisation och tillstyrker alltså förslaget härom. Mot den verkställda
beräkningen av det sålunda förordade anslaget har utskottet icke något att
erinra liksom ej heller mot vad departementschefen i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Industriens krigsorganisation för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

44:o) Försvarsfilm. I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag,
fjärde huvudtiteln (punkt 174), har Kungl. Maji föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsfilm för budgetåret
1944/45 beräkna ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förenämnda proposition nr 185 föreslagit
riksdagen (s. 279—296) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 145 000 kronor.

Inom försvarsväsendet har framställts och distribuerats film av två slag,
nämligen dels undervisningsf ilm, avsedd att användas såsom åskådnings -

Statsutskottets utlåtande nr 133.

lil

material i den militära utbildningen, och dels upplysnings- och propagandafilm,
avsedd att för stärkande av den civila försvarsberedskapen visas
för allmänheten på de offentliga biograferna. Filmverksamhet av det förra
slaget har bedrivits sedan lång tid tillbaka. Verksamheten har handhafts av
föreningen Armé-, Marin- och Flygfilm och det i anslutning till denna förening
stående aktiebolaget Kinematografiska anstalten. Film verksamhet av
det senare slaget har bedrivits under beredskapstiden, närmast av försvarsstabens
filmdetalj.

Betydande anslag av statsmedel hava under de senaste åren utgått för framställande
av militär undervisnings- samt upplysnings- och propagandafilm.
Benna filmverksamhet har föranlett erinringar vid en granskning, som pä
initiativ från försvarsstaben utförts genom arméförvaltningens civila departements
försorg. Erinringarna hava synts departementschefen vara av den beskaffenhet,
att en närmare undersökning varit påkallad. De sakkunniga, som
på förslag av civila departementet med anledning härav tillkallats och bland
vilka ingått både revisions- och filmteknisk expertis, hava verkställt en ingående
granskning av de framställda erinringarna och av verksamheten i övrigt.

Departementschefen har i korthet redogjort för de sakkunnigas utlåtande, i
vad det innehåller dels resultatet av granskningen, dels ock förslag i fråga örn
verksamhetens bedrivande, ävensom för i ämnet avgivna remissyttranden. För
egen del har departementschefen anfört, bland annat, följande.

Enligt den lämnade redogörelsen har aktiebolaget Kinematografiska anstalten
sedan dess bildande är 1928 för föreningen Armé-, Marin- och Flygfilms
räkning handhaft den produktion av militär undervisningsfilm, till
vilken anslag beviljats av statsmedel. Detta samarbete mellan föreningen och
bolaget synes vid det förhållandet, att bolaget är ett helt privat företag,
ha utgjort den huvudsakliga grunden till de betänkligheter, som yppats mot
den hittillsvarande organisationen av filmverksamheten inom försvarsväsendet.
Dessa betänkligheter ha ökats därigenom, att den under beredskapstiden
inledda verksamheten för framställning av militär upplysnings- och propagandafilm
stått under samma ledning som bolaget och föreningen och även
i övrigt haft ett nära samband med dessa.

Syftet med bolagsbildningen har enligt vad de sakkunnigas utredning givit
vid handen varit att finansiellt stödja föreningen vid en tidpunkt, då dess
fortsatta verksamhet varit hotad av ekonomiska svårigheter. Utvecklingen
av verksamheten efter bolagets tillkomst synes emellertid ha givit stiftarna
tillfälle att väl gottgöra sig för de risker av ekonomisk art de iklätt sig genom
sina kapitalinsatser i bolaget. Att denna gottgörelse skulle lia skett genom
utnyttjande av föreningen och således i sista hand av de statsmedel, som
anslagits till militär filmverksamhet, synes likväl såvitt av de sakkunnigas
utredning framgår icke kunna göras gällande.

Vad angår förhållandet mellan bolaget och föreningen ha de sakkunniga
beträffande den ersättning, som utgått från bolaget till föreningen i form av
s. k. omsättningsrabatter och som varit av väsentlig betydelse för regleringen
av de inbördes ekonomiska mellanhavandena, funnit föreningen icke vara
tillförsäkrad betryggande garantier för framtiden i fråga om tillgodonjutande
av dylik ersättning samt framhållit angelägenheten av att sådana garantier
skapas i händelse av verksamhetens fortsättande i nuvarande organisationsform.
Vidare ha de sakkunniga funnit en av bestämmelserna i ett mellan

112

Statsutskottets utlåtande nr 133.

bolaget och föreningen gällande avtal vara av beskaffenhet att på ett oskäligt
sätt gynna bolaget på föreningens bekostnad samt förklarat sig förutsätta,
att avtalet på denna punkt undergår ändring. Jag finner dessa synpunkter
böra beaktas. Bolagets styrelse har i avgivet yttrande förklarat sig
vilja medverka till rättelse i berörda hänseenden. Lämpligen bör det uppdragas
åt de sakkunniga att i samband med det fortsatta utredningsarbetet
åvägabringa avtal härutinnan.

I fråga om av föreningen verkställd debitering för viss leverans till chefen
för armén lia de sakkunniga ansett rättelse böra ske så att föreningen gottskriver
statsverket ett belopp av 3 866 kronor 40 öre. Enär föreningen på sätt
framgår av vad från dess sida anförts numera är beredd att verkställa denna
återbetalning, anser jag mig icke böra närmare ingå på denna fråga.

Den av de sakkunniga i övrigt verkställda utredningen ger mig icke anledning
till annat uttalande än att ifrågavarande filmverksamhet — såsom de
sakkunniga framhållit och riksräkenskapsverket understrukit — icke varit
orduad på ett ur kontrollsynpunkt tillfredsställande sätt. Det är ofrånkomligt,
att en verksamhet i den hittillsvarande formen med ett privatägt bolag i
samverkan med en förening, som för sin existens är beroende av statliga
anslag, från statens sida måste medföra anspråk på noggrann kontroll över
användningen av anvisade medel. Huruvida man för att i detta hänseende
erhålla betryggande garantier bör sträcka sig så långt att -—• såsom riksräkenskapsverket
antytt -— på rent statliga organ överflytta anskaffningen av film
för försvarets räkning, finner jag tveksamt. Denna fråga torde emellertid
komma under övervägande vid den fortsatta utredningen, vid vilken få mot varandra
vägas fördelarna och nackdelarna vid en lösning av frågan enligt de av
riksräkenskapsverket angivna riktlinjerna i jämförelse med nuvarande ordning.
Däremot finner jag det uppenbart, att särskilda kontrollåtgärder redan nu
böra vidtagas. Bolaget och föreningen ha i sina yttranden förklarat sig icke ha
något att erinra mot att i enlighet med de sakkunnigas förslag inom bolaget
och föreningen av Kungl. Majit utses en gemensam representant i styrelserna
och en revisor, vilkas ersättning skola gäldas av bolaget respektive föreningen,
samt att föreningens stadgar skola underställas Kungl. Majit för godkännande.
I avbidan på den ytterligare utredning, som enligt det föregående
avses skola ske, anser jag, att detta medgivande av staten bör utnyttjas endast
för det fall att utredningen giver vid handen, att sådana anordningar
böra på längre sikt vidtagas. Tills vidare bör kontrollen utövas på
sådant sätt, att bolaget — liksom även föreningen —- skall vara skyldig ställa
sina räkenskaper till förfogande för granskning.

Från dessa förutsättningar är jag beredd att förorda fortsatt medelsanvisning
för förevarande ändamål.

För nästkommande budgetår ha de sakkunniga förordat en ökad produktion
av militär undervisningsfilm. Jag finner det ådagalagt, att filmen, rättutnyttjad,
utgör ett värdefullt hjälpmedel vid den militära undervisningen,
även örn dess betydelse härutinnan icke bör överskattas. Genom filmen kunna
de olika försvarsmedlens uppgifter åskådliggöras på ett sätt som eljest icke
skulle vara möjligt ens genom anordnandet av omfattande övningar. Genom
lämpliga instruktionsfilmer kan bibringas en bättre uppfattning om värdet
av samverkan inom förband och mellan olika förband. Visning av filmer om
spräng- och mintjänst kan i viss mån ersätta riskfyllda praktiska tillämpningsövningar.
Materielens funktionssätt kan åskådliggöras o. s. v.

Det är självfallet, att sådana filmer för att kunna tjäna sitt syfte måste
äga aktualitet. De filmer, som för närvarande stå till förfogande för den
militära undervisningen, fylla i stor omfattning icke detta krav. Detta för -

Statsutskottets utlåtande nr 133.

113

hållande har sin grund dels däri att lilmverksamlieten under beredskapstiden
till stor del varit inriktad på framställning av upplysnings- och propagandafilm,
och dels däri att vapen och stridsmetoder under det pågående kriget
undergått en utveckling, som filmproduktionen icke hunnit följa.

Med beaktande av dessa omständigheter finner jag det från de militära
myndigheternas sida framställda och av de sakkunniga biträdda önskemålet
örn en ökad produktion av militär undervisningsfilm böra tillmötesgås. Det
önskemål, som på sätt framgår av det föregående uttalats i fråga örn framställning
av ett ökat antal kopior av filmerna, är betingat därav, att med
hänsyn till parallelliteten i utbildningen vid de olika förbanden ett relativt
stort antal kopior erfordras, medan för närvarande endast ett fåtal sådana
står till förfogande. För att möjliggöra ett effektivt utnyttjande av filmerna
synes det mig vara av vikt, att sistberörda önskemål tillgodoses. De sakkunniga
ha funnit sig böra av praktiska skäl förorda en begränsning av
produktionen i förhållande till vad som föreslagits från de olika försvarsgrenarna.
I anslutning härtill och med godtagande av de sakkunnigas kostnadsförslag
beräknar jag, att för framställning av militär undervisningsfilm
under budgetåret 1944/45 erfordras ett belopp av 100 000 kronor. Såsom av
de sakkunnigas utredning framgår innebär detta en höjning med något över
10 % i förhållande till de belopp, som under år 1943 från olika anslag disponerats
för hithörande ändamål.

I likhet med de sakkunniga förordar jag, att såsom fallet varit under
innevarande budgetår ett belopp av 5 000 kronor ställes till marinförvaltningens
förfogande, att av chefen för marinen disponeras för upprättande
och underhåll av filmdepåer.

I sitt förslag beträffande produktion av militär upplysnings- och propagandafilm
har chefen för armén räknat med ett minimibehov av 6 kortfilmer
och 8 journalfilmer per budgetår. Det synes mig tveksamt, huruvida efter
ett fredsslut en produktion av denna omfattning kan antagas bliva erforderlig.
Med hänsyn till rådande beredskapsläge finner jag mig emellertid kunna tillstyrka,
att för nästkommande budgetår kostnaderna för ifrågavarande ändamål
beräknas med utgångspunkt från en produktion av den angivna omfattningen.
I anslutning härtill och med tillämpning av de föreslagna kostnadskalkylerna
beräknar jag utgifterna för militär upplysnings- och propagandafilm för
nästa budgetår till 40 000 kronor. Motsvarande utgifter under den hittills förflutna
beredskapstiden ha enligt det föregående uppgått till omkring 106 000
kronor per budgetår.

Yad angår formen för medelsanvisningen finnes från min sida icke anledning
till erinran mot chefens för försvarsstaben förslag, att medel till militär
upplysnings- och propagandafilm uppföras å riksstaten. Jag tillstyrker vidare,
att såsom de sakkunniga föreslagit medel för såväl nyssnämnda ändamål som
övrig filmverksamhet inom försvarsväsendet anvisas under ett gemensamt
anslag. Härvid förutsätter jag, att i fortsättningen medel för ifrågavarande
ändamål icke annat än i undantagsfall tagas i anspråk från andra anslag å
riksstaten. lii k s räk en ska p sverket har föreslagit, att jämväl truppförbandens
årsavgifter till föreningen, vilka för närvarande utgå av förbandens andelar
i undervisnings- och övningsanslagen, skola utgå från nu ifrågavarande anslag.
Denna fråga synes böra övervägas i samband med förutnämnda fortsatta utredning.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att sedermera efter förslag av
försvarets civilförvaltning fastställa närmare plan för anslagets fördelning.

Jag förutsätter, att de medel som inflyta genom den återbetalning, som
enligt det föregående skall verkställas av förutnämnd förening, tillföras förevarande
anslag såsom uppbördsmedel.

Bihang till riksdagens protokoll ti sami. Nr 133.

1085 44 8

114

Statsutskottets utlåtande nr 133.

Utskottet.

Departementschefen har slutligen framhållit, att anslagshöjningen — 95 000
kronor — till väsentlig del belöper på överförande till förevarande anslag av
kostnader, som tidigare bestritts i annan ordning.

Riksdagens revisorer hava i sin år 1943 avgivna berättelse under försvarsdepartementet,
§ 12, framställt vissa erinringar beträffande de ekonomiska
mellanhavandena mellan försvarsstabens filmdetalj, föreningen armé-, marin
och flygfilm samt Aktiebolaget Kinematografiska anstalten (Del I, s. 44—48).

Revisorerna hava sammanfattat sina iakttagelser på förevarande område
i följande allmänna uttalande.

Den av arméförvaltningens civila departement verkställda utredningen
beträffande de ekonomiska mellanhavandena mellan försvarsstabens filmdetalj
och AMF — vilken utredning revisorerna på sakens nuvarande ståndpunkt
ansetts förtjäna vitsord — synes giva vid handen, att dessa mellanhavanden
icke alltid handhafts på ett ur statsverkets synpunkt tillfredsställande
sätt. Den prissättning å film- och kameramateriel, som AMF tillämpat
vid leveranser till försvarets myndigheter, synes därjämte hava medfört, att
statsverket fått vidkännas alltför höga kostnader. Det måste sålunda anses
anmärkningsvärt, att chefen för filmdetaljen, som samtidigt varit verkställande
direktör i AMF och AKA vid vissa leveranser till försvaret låtit nämnda
företag uppträda såsom mellanhänder, vilket fördyrat nyanskaffningen.

Med anledning av ovan relaterade förhållanden beträffande samröret
mellan AMF och AKA har utövandet av erforderlig kontroll från statsverkets
sida försvårats. Revisorerna hava på grund av det anförda kommit till den
uppfattningen, att statsbidrag till AMF:s verksamhet i fortsättningen bör
utgå endast under förutsättning att betryggande kontrollmöjligheter skapas.

Yad sålunda förekommit hava revisorerna ansett sig böra bringa till riksdagens
kännedom.

Såsom statsrevisorerna gjort gällande och numera blivit bestyrkt av de
för utredning rörande filmverksamheten inom försvarsväsendet tillkallade
sakkunniga har ifrågavarande verksamhet icke varit ordnad på ett ur kontrollsynpunkt
tillfredsställande sätt. Fortsatt medelsanvisning synes utskottet
böra ifrågakomma endast under förutsättning, att betryggande kontrollmöjligheter
skapas. Departementschefen har intagit samma ståndpunkt.
Enligt departementschefens mening bör kontrollen emellertid tills vidare och
i avvaktan på den ytterligare utredning i ämnet, som de sakkunniga avse att
förebringa, utövas på så sätt, att Aktiebolaget Kinematografiska anstalten
liksom föreningen Armé-, Marin- och Flygfilm skola vara skyldiga ställa sina
räkenskaper till förfogande för granskning. Då härigenom en förbättring torde
kunna åstadkommas i fråga örn övervakningen av medelsanvändningen, synes
utskottet förslaget kunna godtagas.

Utskottet kan under angivna förutsättning tillstyrka, att medel till militär
upplysnings- och propagandafilm uppföras å riksstaten och har icke något att
invända mot att medel såväl för detta ändamål som för övrig filmverksamhet
inom försvarsväsendet anvisas under ett gemensamt anslag. Ej heller vill utskottet
framställa någon erinran mot den föreslagna medelsanvisningen, som
innebär en anslagshöjning av 95 000 kronor, vilken till väsentlig del belöper

Statsutskottets utlåtande nr 133.

115

på överförande till förevarande anslag av kostnader, som tidigare bestritts i
annan ordning. Utskottet vill uttala sin förväntan, att medel för ifrågavarande
ändamål hädanefter icke tagas i anspråk från andra anslag å riksstaten.

Yad departementschefen anfört i de delar, varom utskottet icke här yttrat
sig, har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till För svar sfilm för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 145 000 kronor.

45:o) Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning örn anslag till
ifrågavarande ändamål (statsverkspropositionen, fjärde huvudtiteln, punkt
176, propositionen nr 185, s. 296 och 297) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

46:o) Försvarets forskningsnämnd. I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 185 framlagda förslag (s. 298), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en minskning med 2 500 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Försvarets forskningsnämnd för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 37 000 kronor.

Stockholm den 16 maj 1944.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava nävarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i
Malmö, Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Lindström, Sven Larsson, Bernhard Nilsson,
Bäcklund, Holmström, Emil Petersson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Svensson
i Grönvik, Bergström, Danielsson, Ward, Mårtensson, Olsson i Kullenbergstorp,
Wallentheim, Viklund, Staxäng och Hoppe.

Reservation

vid punkten 22:o) (Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.) av herrar
Holmström och Emil Petersson, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 296 och II: 485 samt I: 297 och II: 483 och alltså hemställa,

116

Statsutskottets utlåtande nr 133.

I. att riksdagen må

a) med avslag å motionerna I: 289 och II: 468 samt med bifall
till motionerna I: 296, II: 485, I: 297 och II: 483 ävensom i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna I: 294 och
II: 486, med de ändringar, att befattningarna såsom avdelningschef
vid arméinspektionens trängavdelning och såsom fälttygmästare
skola hänföras till lönegraden Ob 1 samt beställningen
såsom hemvärnschef till lönegraden Ob 2, för budgetåret 1944/45
fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän samt
för pensionerad personal i arvodesbefattning vid armén ävensom
den förteckning å arvoden och övriga ersättningar utöver
lön till ordinarie tjänstemän vid armén, vilka i särskild ordning
överlämnats till riksdagen, dock att Kungl. Maj:t må i nämnda
förteckningar vidtaga de smärre ändringar, som må visa sig erforderliga; b)

bemyndiga Kungl.---budgetåren 1942/47;

c) bemyndiga Kungl.---vid försvarsväsendet;

d) medgiva, att---på civilanställningsstat;

e) godkänna följande---kronor 71 700 000;

f) till Armén--- 71 700 000.

II. att riksdagen —-- 300 hemvärnsmän.

Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.