14
Statsutskottets utlåtande nr 131.
Nr 131.
Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1944 kl. 10 fm.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majds proposition angående vissa
byggnadsfrågor berörande staden mellan broarna samt
Riddarholmen i Stockholm m. m. jämte i ämnet väckt
motion.
(4:e avd.)
I propositionen nr 220 Ilar Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 mars 1944,
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1944/45 å kapitalbudgeten under rubrik
Statens allmänna fastighetsfond anvisa dels till Annexbyggnad till kanslihuset
ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor, dels ock till Förberedande åtgärder
beträffande vissa byggnadsföretag i staden mellan broarna och å Riddarholmen
i Stockholm ett investeringsanslag av 350 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 299), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta 1) att avslå Kungl. Majits proposition nr 220 samt 2) alt
begära ny utredning av frågan örn kanslihusannex i syfte att finna lämpliga
platser utanför Gamla staden och med avsikten att härigenom skydda Gamla
staden för en successivt fortgående rivning, varigenom skulle också avses att
skydda Gamla staden för den ökade trafik, som småningom skulle spränga
dess egenartade historiska karaktär; tillika borde en noggrannare ekonomisk
prövning ske. Vidare bär i motionen hemställts, att riksdagen hos Kungl.
Maj :t måtte begära 3) en särskild utredning av frågan om högsta domstolens
lokal i syfte att finna möjlighet för dess kvarblivande inom slottet eller eljest
dess förläggande till annan plats än den föreslagna. Alternativt har hemställts,
därest den i punkterna 1 och 2 nämnda vägen skulle vara omöjlig beträda, om
en ny utredning i syfte att med bibehållande av tomter utmed Myntgatan för
kansliannexet utnyttja dessa mera ekonomiskt och samtidigt med större hänsyn
till de kulturella värdena. Vid förslagets nya bearbetande borde ett av
arkitekten Stark ritat förslag beaktas, vilket, såsom bifogad stadsplaneskiss
visade, i högre grad än byggnadsstyrelsens förslag respekterade och skonade
den medeltida stadsplanen. Av föreningarna Kolmätaregränd, Sveriges författareförenings
styrelse, Konstnärernas riksförbunds styrelse och Konsthistoriska
föreningen framförda synpunkter borde därvid beaktas.
Mellan Kungl. Majit och kronan samt Stockholms stad träffades den 8 november
1940 ett avtal rörande vissa markfrågor i Stockholm m. m. (1940 års
markavtal). Avtalet reglerar — jämte annat, varom nu ej är fråga — vissa
Statsutskottets utlåtande nr 131.
15
fastighetsöverlåtelser mellan kronan och staden dels å västra delen av Riddarholmen,
dels ock i staden mellan broarna och å Kungsholmen.
Avtalet är beträffande staden mellan broarna av i huvudsak följande innebörd
(jfr proposition 1940:234).
I staden mellan broarna har staden med äganderätt till kronan överlåtit
dels eif mellan Myntgatan, Salviigränd, Västerlånggatan, Storkyrkobrinken
och Riddarhustorget beläget område, bestående av följande fastigheter,
nämligen tomterna nr 1, 2, 4 och 5 samt del av tomten nr 6 i kvarteret
Minotaurus, tomterna nr 2, 3, 4, 5.6, 7 och 8 samt del av tomten nr 1.9
i kvarteret Nessus, tomterna nr 4, 5, 6, 7, 8 och 9 samt delar av tomterna nr 3
och 11 i kvarteren Lychaon, tomten nr 4 samt del av tomten nr 2.7 i kvarteret
Cephalus ävensom delar av mellanliggande gränderna Stenbastugränden,
Kolmätargränden och Klockgjutargränden, dels ock tomten nr 1 i kvarteret
Nemesis (Gamla rådhuset).
Till fullgörande av lämnade uppdrag har byggnadsstyrelsen i tre särskilda
skrivelser den 19 februari 1944 framlagt utredning och förslag i vissa här förevarande
byggnadsfrågor.
Anordnande å området mellan Myntgatan, Salviigränd, Yästerlånggatan,
Storkyrkobrinken och Riddarhustorget av en annexbyggnad till
kanslihuset.
Stadsplan och markfrågor lii. m.
Det område inom förevarande kvarter, som kronan genom 1940 års markavtal
förvärvat, har en areal av omkring 2 360 kvadratmeter och har vid av
1939 års markkommission föranstaltad värdering åsatts ett värde av 1 750 000
kronor. I kalkylerna till värderingen togs hänsyn till uppskattade kostnader
för rivning av befintliga byggnader och för uppförande av ny byggnad.
Det tili grund för markavtalet liggande stadsplaneförslaget innebär att
Myntgatans bredd skulle ökas till omkring 33 meter samt att kvarteret Aglaurus
(brandkontorets byggnad) skulle få formen av en långsträckt rektangel,
bildande en trafikdelare i Myntgatan. Byggnadsstyrelsen förklarar sig nu hava
under den verkställda utredningen funnit, att en förändring av denna stadsplan
i syfte att väsentligt utöka kvartersmarkens yta och i stället minska
Myntgatans bredd till 17,5 meter skulle innebära avsevärt förbättrade möjligheter
för områdets utnyttjande, utan att trafikens krav på nödig gatubredd
därför behövde åsidosättas.
Beträffande de inom förevarande område belägna fastigheter, vilka icke äro
i kronans egendom, nämligen fastigheterna nr 3, 6 (Rosengrens källare) och
5 (Hotell Östergötland) i kvarteret Cephalus samt fastigheten nr 3 (ett pxävathus
Storkyrkobrinken 12) i kvarteret Minotaurus, anser byggnadsstyrelsen
att desamma, utom tomten nr 5 i kvarteret Cephalus, äro nödvändiga för nybyggnadens
ändamålsenliga utformning, varför de böra förvärvas av staten.
Då överenskommelse med nuvarande ägarna icke kunnat träffas, förutsätter
styrelsen, att fastigheterna i fråga bliva föremål för expropriation.
16
Statsutskottets utlåtande nr 131.
Principerna för byggnadsförslagets utformning.
Bevarande av äldre bebyggelse.
Det nu framlagda förslaget till bebyggelse av ifrågavarande område innebär
ett försök att i viss utsträckning bevara befintliga byggnader utmed Storkyrkobrinken,
Västerlånggatan och Salviigränd, vilka skulle anslutas till nybyggnader
utefter Riddarhustorget och Myntgatan. Komplexets inre har utformats
i anslutning till en cirkelrund huvudgård och en mindre fyrsidig gård
inom den närmast Riddarhustorget belägna byggnadsdelen.
Byggnadsstyrelsen har inhämtat yttrande över det nu förevarande byggnadsförslaget
av riksantikvarieämbetet, som vid avgivande av sitt yttrande
även haft tillgänglig en av föreningen Kolmätargränd till Kungl. Majit
avlåten skrivelse i ämnet.
Disposition av lokalutrymmena.
Kostnadsberäkning.
Det totala ytinnehållet i den förelagna annexbyggnaden till kanslihuset
utgör enligt vad byggnadsstyrelsen upplyser 6 243 kvadratmeter enligt följande
tablå.
Tjänsterums- |
Bruttoyta exkl. |
Brutloyta inkl. |
|
m2 |
trapphus m2 |
trapphus m2 |
|
Bottenvåningen ...................... |
304 |
444 |
646 |
1 trappa ............................. |
1 400 |
2 050 |
2 480 |
2 trappor ............................ |
1 400 |
2 050 |
2 480 |
3 > ............................ |
1 335 |
1 985 |
2 413 |
4 > ............................ |
525 |
782 |
1 093 |
Butiksytor m. m..................... |
599 |
621 |
838 |
Lunchrestaurang 4 trappor ........ |
210 |
210 |
240 |
Arkivvåning 4 trappor.............. |
470 |
470 |
492 |
Sammanlagt |
6 243 |
8 612 |
10 682 |
Hörnhuset Väster långgatan—Salviigränd med en rumsyta av cirka 620
kvadratmeter har härvid ej medräknats.
Härtill komma i de befintliga husen vissa källarlokaler. Dylika böra enligt
byggnadsstyrelsen anordnas även under de nya byggnaderna. Med hänsyn
till den rådande bristen på parkeringsplatser i trakten anser styrelsen ett
parkeringsgarage eventuellt böra anordnas i form av källare under den
runda gården, därest detta visar sig möjligt att genomföra.
I annexbyggnaden skulle enligt byggnadsstyrelsen inrymmas finans- och
försvarsdepartementen ävensom antingen socialdepartementet eller nedre
justitierevisionen, varjämte en återstående del av lokalutrymmet kunde utnyttjas
för andra trängande statliga behov.
Kostnaderna för byggnadsföretaget hava av byggnadsstyrelsen beräknats
till 4 300 000 kronor. I detta belopp ingår kostnaden för rivning av befintliga
byggnader och för grundpålning med 375 000 kronor. Därest källarvå
-
Statsutskottets utlåtande nr 131.
17
ning anordnas under portiken och gården, tillkommer en kostnad av 400 000
kronor. *
Av ifrågavarande kostnadssumma har styrelsen förklarat sig anse, att för
ritningars utarbetande och byggnadsarbetenas igångsättande ett belopp av
1 000 000 kronor bör vara tillgängligt under budgetåret 1944/45.
Departementschefen har för egen del under erinran att kronans behovav
ytterligai-e ämbetslokaler i kanslihusets närhet vöre omfattande och
trängande yttrat bland annat följande.
Någon möjlighet att inom överskådlig tid på ett ur kronans synpunkt godtagbart
sätt tillgodose detta behov annorledes än genom det ifrågavarande
områdets utnyttjande torde icke föreligga. Att, såsom föreningen Kolmätargränd
föreslagit, begränsa lokaltillskottet genom bebyggande enbart av det
redan frilagda området vid Myntgatan skulle icke innebära någon lösning
av frågan. Det synes för övrigt tvivelaktigt, huruvida det förslag till partiell
nybyggelse i kombination med kvarterssanering, som framlagts av föreningen,
skulle anses tillfredsställande ens med hänsyn till de brav, som av den
kulturhistoriska sakkunskapen ansetts böra uppställas. Jag hänvisar i detta
avseende till vad riksantikvarien i sitt yttrande anfört beträffande förslaget.
På grunder som nu antytts kan jag för min del icke tillstyrka åtgärder,
vilka skulle leda till att kronan icke genom utnyttjande av kvarteren mitt
emot kanslihuset erhölle det omfattande lokaltillskott, som är behövligt och
för vilket kronan i samband med markavtalets ingående iklätt sig betydande
kostnader.
Efter mitt föx-menande utgör det förslag, som byggnadsstyrelsen sålunda
framlagt, en lycklig avvägning mellan de estetiskt och kulturhistoriskt grundade
önskemålen å ena sidan samt kronans intresse av ett tillfredsställande
utnyttjande av markområdet å den andra. Förslagets förtjänster ur stadsbildens
synpunkt hava starkt understrukits av riksantikvarien, vars yttrande
torde få uppfattas såsom ett förord för förslaget, för den händelse ett bibehållande
av den medeltida stadsplanen med dess bebyggelse utefter gränderna
icke kan komma i fråga. Även ur i-ent praktisk synpunkt måste förslaget
anses innebära beaktansvärda fördelar. Bland annat medför infogandet i
byggnadskomplexet av den runda nybyggnaden kring en stor huvudgård
goda belysningsförhållanden, och därigenom skapas också en smidig förbindelse
mellan den inre nybyggnaden och de utanför denna liggande äldre husen
med deras skilda våningsnivåer. Utan denna förbindelse skulle de äldre
husen näppeligen kunna tagas i anspråk såsom tjänstelokaler, ingående i ett
och samma byggadskomplex. Förslagets utformning i denna del möjliggör
också områdets utnyttjande utan att hörnhuset mellan Salviigränd och Västerlånggatan
med dess kända, av Louis Masreliez inredda rumssvit behöver
beröras av några byggnadsåtgärder.
Ett genomförande av byggnadsstyrelsens förslag förutsätter emellertid
ändring i stadsplanen samt överenskommelse med Stockholms stad beträffande
förändring av gatumark till kvartersmark m. m. Åt byggnadsstyrelsen
torde böra uppdragas att å kronans vägnar föra förhandlingar rörande de
uppgörelser, som erfordras för genomförande av byggnadsstyrelsens av mig
här tillstyrkta förslag.
Vad härefter angår frågan örn lokaldispositionen i kanslihusannexet, delar
jag byggnadsstyrelsens mening, att en överflyttning till detta byggnadskomplex
av försvars- oell finansdepartementen i första hand bör äga rum. Styrelsen
har ifrågasatt, att därjämte nedre justitierevisionen skulle placeras i
byggnaden eller, alternativt, att dit skulle överflyttas ännu elt departement,
lliluint) lill riksdagens protokoll lyt t. Ii sami. Nr Vin—131. 2
18
Statsutskottets utlåtande nr 131.
förslagsvis socialdepartementet, i vilket senare fall lokaler för nedre justitierevisionen
ansetts böra beredas i det nuvarande kanslihuset. Dessa frågor
torde böra göras till föremål för ytterligare överväganden, innan avgörande
träffas. Det förefaller icke osannolikt, att för finansdepartementets räkning
måste redan från början reserveras större utrymmen än i byggnadsstyrelsens
förslag avsetts, särskilt som det synes önskvärt att i direkt anslutning till departementet
förlägga vissa till departementet hörande avdelningar och eventuellt
även ett par med departementet intimt sammanhörande institutioner,
vilka nu disponera lokaler i kronans fastigheter Storkyrkobrinken nr 2 och
4. Vid en mera avsevärd ökning av utrymmena inom kanslihusannexet för
finansdepartementet med närstående institutioner lärer plats få beredas nedre
justitierevisionen på annat håll.
Byggnadsstyrelsen har hemställt, att för utarbetande av ritningar till och
igångsättande av arbetena med annexbyggnaden till kanslihuset måtte för
nästkommande budgetår anvisas ett anslag av 1 000 000 kronor. Häremot har
jag intet att erinra. Anslagsbeloppet bör få tagas i anspråk för förberedande
åtgärder överhuvud taget beträffande den avsedda byggnaden. Därest under
nästkommande budgetår skulle erfordras medel för förvärv genom expropriation
eller eljest av fastigheter inom ifrågavarande kvarter, torde sålunda detta
anslag böra komma till användning. I anslutning till vad riksantikvarien
påyrkat bör anslaget jämväl få disponeras för de undersökningar och avbildningar
m. m., som ur kulturhistorisk synpunkt kunna befinnas påkallade.
Med annexbyggnaden sammanhängande
andra lokalfrågor.
Såsom framgår av den föregående redogörelsen, skulle till den föreslagna
nya annexbyggnaden överflyttas bl. a. försvarsdepartementet. Detta departements
hittillsvarande lokalutrymmen inom kvarteret Mercurius vid Storkyrkobrinken
komma därigenom att frigöras för andra ändamål. Lokalerna
hava en nettogolvyta tjänsterum av omkring 2 900 kvadratmeter, däri inräknade
vissa utrymmen, som upptagas av kommandoexpeditionernas bok- och
blankettförråd.
Byggnadsstyrelsen framhåller, att tillkomsten av det föreslagna nya byggnadskomplexet
på grund av de lokalreserver, som därigenom tillskapas, blir
av stor betydelse för lösandet av ett flertal andra statliga lokalfrågor än de
i det föregående berörda. Styrelsen har lämnat en översikt i ett sammanhang
över dessa frågor och det sätt, varpå en lösning av desamma enligt styrelsens
uppfattning bör sökas.
De till fastigheten Birger Jarls torg nr 3—5 förlagda ämbetsverken
äro domänstyrelsen, kommerskollegium, socialstyrelsen samt statistiska
centralbyrån. Samtliga dessa verk disponera emellertid i stor utsträckning
även andra, huvudsakligen tillfälligt förhyrda lokaler.
Byggnadsstyrelsen föreslår beträffande nämnda ämbetsverk ett successivt
genomförande av följande åtgärder.
1. Socialstyrelsens samtliga avdelningar med undantag av utlänningsförläggningsavdelningen,
som är utpräglat krisbetonad, inrymmas inom de av
kronan ägda fastigheterna i kvarteret Mercurius.
2. Domänstyrelsens samtliga avdelningar beredas nya lokaler i en nybyggnad.
Statsutskottets utlåtande nr 131.
19
3. Kommerskollegium med elektriska inspektionen, sprängämnesinspektionen
och fartygsinspektionen i Stockholm erhåller i fastigheten Birger Jarls
torg nr 3—5 lokaler med en nettogolvyta av omkring 3 600 kvadratmeter,
samt
Statistiska centralbyrån (samtliga avdelningar) erhåller likaledes i denna
fastighet lokaler med en nettogolvyta av omkring 3 000 kvadratmeter.
Resterande utrymmen i sistnämnda fastighet med en nettogolvyta av omkring
1 300 kvadratmeter torde böra reserveras för något eller några ämbetsverk,
vilkas lokalisering till denna trakt kan anses särskilt motiverad. Andra
ämbetsverk, som enligt byggnadsstyrelsen lämpligen kunde förläggas hit,
äro statens organisationsnämnd, försvarets centrala organisationskommitté
och statens sakrevision.
I fastigheten nr 1 i kvarteret Nemesis (Gamla rådhuset) föreslår
byggnadsstyrelsen lokaler skola iordningställas för högsta domstolen och
lagrådet.
Fastigheten nr 1 i kvarteret Väster torn å Riddarholmen, det
s. k. Gamla kungshuset, disponeras för närvarande gemensamt av Svea hovrätt
och kammarkollegiet. I särskild skrivelse föreslår byggnadsstyrelsen, att
fastigheten skall i sin helhet upplåtas till hovrätten.
Förslagets genomförande förutsätter, att lokaler beredas kammarkollegiet
på annat håll. Styrelsen föreslår, att kollegiet -— på sätt närmare belyses i
nyssnämnda särskilda skrivelse — får sina lokaler förlagda till fastigheten
kvarteret Gråmunkeholmen nr 1, det s. k. Hessensteinska huset, vilket
skulle bliva disponibelt, sedan socialstyrelsen på sätt förut anförts överflyttats
till kvarteret Mercurius.
Beträffande utnyttjandet av den genom 1940 års markavtal till kronan
överlämnade fastigheten nr 2 i kvarteret Västertorn (stadens förutvarande
auktionsverk och arkiv) har byggnadsstyrelsen förklarat sig i detta
sammanhang icke kunna framlägga förslag.
Byggnadsstyrelsen har slutligen erinrat om att Kungl. Maj:t genom beslut
den 27 februari 1942 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att för en kostnad av
högst 550 000 kronor utföra arbeten för beredande av ökade lokaler för
riksräkenskapsverket genom ombyggnad av de enligt 1940 års markavtal till
kronan avträdda fastigheterna kvarteret Kidskär nr 1 och 2 (de
s. k. östra och västra gymnasiehusen på Riddarholmen). Genom ombyggnaden
skulle även kammarrättens behov av ökat lokalutrymme bliva tillgodosett.
Tillstånd till igångsättande av ifrågavarande byggnadsarbete har emellertid
ännu ej beviljats.
Anordnande av lokaler för socialstyrelsen i kvarteret Mercurius.
De med förslaget till socialstyrelsens förläggning till kvarteret Mercurius
förenade byggnadskostnaderna belöpa sig enligt en inom byggnadsstyrelsen
verkställd kostnadsberäkning till 300 000 kronor. I detta belopp ingår en
beräknad kostnad av 100 000 kronor för reparations- och underhållsarbeten.
Byggnadsstyrelsen anför även att, därest av innevarande års riksdag beslut
komme att fattas örn uppförande av den föreslagna nybyggnaden inom
20
Statsutskottets utlåtande nr 131.
kvarteret Minotaurus m. fl., en överflyttning av försvarsdepartementet till de
nya lokalerna möjligen kunde ske redan den 1 juli 1946. Vid denna tidpunkt
borde ritningar för ombyggnaden av kvarteret Mercurius föreligga. Då för
dessas utarbetande borde beräknas en tid av 8 månader, syntes erforderliga
medel, 150 000 kronor, för fortsatta utredningar och därpå grundade ritningar
böra ställas till förfogande under budgetåret 1944/45.
Departementschefen har i detta sammanhang anfört bland annat följande.
Socialstyrelsen har understrukit angelägenheten av att reservutrymmen beredas
med tanke på väntade nya arbetsuppgifter för styrelsen. Jag vill i anledning
härav framhålla, att socialstyrelsens lokalbehov torde kunna i avsevärd
mån komma att påverkas av aktuella organisatoriska omläggningar. Jag
erinrar i detta avseende örn föreliggande förslag rörande ändrad ordning för
utlänningsärendenas handläggning samt om de av byggnadsstyrelsen berörda
undersökningarna i fråga örn det statliga statistikväsendets organisation.
Vid den tidpunkt, då slutligt förslag beträffande omändrings- och reparationsarbetena
i förevarande fastigheter behöver föreligga, torde möjlighet
finnas att säkrare än nu bedöma omfattningen av socialstyrelsens framtida
lokalbehov.
Anordnande av lokaler för högsta domstolen, Svea hovrätt och
kammarkollegiet m. m.
Högsta domstolen och lagrådet.
Kostnaderna för genomförande av förslaget om högsta domstolens och
lagrådets inrymmande i fastigheten nr 1 i kvarteret Nemesis (Gamla rådhuset)
hava av byggnadsstyrelsen beräknats till 1 750 000 kronor. I denna
summa ingå kostnader för nödvändiga grundförstärkningsarbeten med 525 000
kronor. Övriga byggnadskostnader, vilka i stor utsträckning betingas av
andra för byggnadens framtida bestånd nödvändiga åtgärder samt av ur
kulturhistorisk synpunkt erforderliga arbeten för byggnadens återställande i
möjligaste mån i dess ursprungliga skick, uppgå till 790 000 kronor. För
värmeledning och ventilation, gas-, vatten- och avloppsledningar, elektriska
ledningar och hissar m. m. beräknas en sammanlagd kostnad av 275 000 kronor.
Slutligen hava kostnader för ritningar, kontroll och administration samt
oförutsedda utgifter beräknats till 160 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen framhåller i anslutning till dessa beräkningar, att den
jämförelsevis höga kostnaden bör ses mot bakgrunden av den erlagda köpeskillingen
å 900 000 kronor, vilken just med hänsyn bland annat till de kostnader,
som en erforderlig restaurering skulle betinga, satts till ett belopp,
som kan sägas med omkring 800 000 kronor understiga fastighetens markvärde.
Med utgångspunkt från en beräknad byggnadstid av 1 V2 år och med hänsyn
till den tid utarbetandet av fullständiga ritningar och i samband därmed
erforderliga kulturhistoriska undersökningar kräva, är det enligt byggnadsstyrelsens
mening önskvärt, att frågan om byggnadens iordningställande för
här avsedda ändamål underställes 1944 års riksdag samt att erforderliga
Statsutskottets utlåtande nr 131.
21
medel, 250 000 kronor, för utarbetande av ritningar samt för påbörjande av
grundförstärkningar m. m. anvisas för budgetåret 1944/45.
Departementschefen har för egen del på denna punkt yttrat bland annat
följande.
Tidigare har ifrågasatts, att ämbetslokaler för domstolen skulle anordnas
inom garnisonssjukhusets byggnad å Kungsholmen. Sedan härutinnan verkställd
utredning visat, att garnisonssjukhusets byggnad icke inom bestämbar
tid kan bliva tillgänglig för här avsett ändamål, har byggnadsstyrelsen i samråd
med utsedda sakkunniga föreslagit, att högsta domstolen skulle inrymmas
inom Gamla rådhuset i kvarteret Nemesis. Även enligt min mening är
denna lösning av domstolens lokalfråga att förorda. Gamla rådhusbyggnaden
är med hänsyn till sin allmänna anordning och de krav, som föranledas av
husets karaktär av byggnadsminnesmärke, icke lätt att tillfredsställande utnyttja
för vanliga förvaltningsändamål men skulle uppenbarligen lämpa sig
väl för högsta domstolen med hänsyn till dess behov av stora och representativa
lokaler för de offentliga domstolsförhandlingarna. Beträffande det sätt,
varpå byggnaden för ifrågavarande ändamål bör i detalj utnyttjas, lärer ståndpunkt
icke nu behöva tagas. Enligt min mening torde ett förnyat övervägande
böra ske beträffande möjligheterna att genom en mera ekonomisk disposition
av rumsfördelningen bereda utrymme inom byggnaden även för någon
annan institution, vars förläggning till samma fastighet som domstolen lämpligen
kan komma i fråga.
Jag vill i detta sammanhang framhålla att, på sätt framgår av vad chefen
för ecklesiastikdepartementet denna dag anför i fråga om nybyggnad för
karolinska institutet, möjlighet icke torde föreligga för kronan att till Stockholms
stad avträda fastigheterna i kvarteret Glasbruket förr än den 1 juli
1948, i följd varav kronan — såsom byggnadsstyrelsen förutsatt — torde
böra begagna sig av sin rätt att framflytta den i markavtalet primärt stadgade
dagen för avträdandet av dessa fastigheter. Fastigheten i kvarteret Nemesis
skulle vid sådant förhållande enligt markavtalet kunna disponeras av
kronan först den 1 juli 1949. Då del med hänsyn till processreformens
ikraftträdande synes bliva erforderligt att dessförinnan taga fastigheten i
anspråk för högsta domstolen, torde i enlighet med vad byggnadsstyrelsen
ifrågasatt böra upptagas förhandlingar med staden i syfte att träffa uppgörelse
om tidigare tillträdesdag mot tillhandahållande temporärt av lokaler
för de kommunala organ, vilka nu äro förlagda till byggnaden.
Svea hovrätt.
Kostnaden för genomförande av förslaget örn det s. k. Gamla kungshusets
fullständiga ianspråktagande för beredande av lokaler åt Svea hovrätt
har av byggnadsstyrelsen beräknats till 525 000 kronor.
Kammarkollegiet.
Kostnaden för kammarkollegiets inrymmande inom fastigheten nr 1 i
kvarteret Gråmunkeholmen (det av socialstyrelsen nu disponerade Hessensteinska
huset å Riddarholmen) skulle enligt ett genom byggnadsstyrelsens
försorg upprättat förslag uppgå till 175 000 kronor, varav 50 000 kronor vore
erforderliga för arbeten, som enligt styrelsen vore att betrakta såsom under
alla förhållanden erforderliga reparations- och underhållsarbeten.
22
Statsutskottets utlåtande nr 131.
Utskottet.
Beträffande utnyttjandet av kronans fastigheter på Riddarholmen har departementschefen
anfört följande.
Genom förflyttning av socialstyrelsen till försvarsdepartementets nuvarande
fastigheter i kvarteret Mercurius skulle frigöras de betydande lokalutrymmen
i kronans fastigheter på Riddarholmen, som nu disponeras av socialstyrelsen
dels i Hessensteinska huset och dels i Gamla riksdagshuset vid Birger
Jarls torg. Även beträffande dispositionen av dessa utrymmen har byggnadsstyrelsen
i sina förevarande skrivelser framlagt förslag. Med hänsyn till
den tidpunkt, då de nämnda utrymmena kunna bliva tillgängliga för nya ändamål,
har jag ansett mig icke nu behöva ingå på en granskning av ifrågavarande
förslag till utnyttjande av kronans fastigheter på Riddarholmen i
vidare mån än att jag förutsätter, att Svea hovrätt även efter processreformens
genomförande bör kvarstanna i Gamla kungshuset, för vilket ändamål
denna byggnad torde böra undergå vissa inre omändringar i huvudsaklig
överensstämmelse med den av byggnadsstyrelsen framlagda utredningen.
Slutligen har departementschefen sammanfattningsvis uttalat följande.
Enligt vad jag i del föregående anfört skulle sålunda statsmakterna nu
endast i mera väsentliga huvuddrag behöva taga ståndpunkt till de av byggnadsstyrelsen
framlagda förslagen. Olika med förslagen sammanhängande
detaljfrågor kunna uppskjutas till nästkommande års riksdag, då ytterligare
utredning samt längre framförda förslag torde kunna föreligga. Därvid lärer
ock en närmare granskning av upprättade kostnadsberäkningar kunna äga
rum. Angelägnast är nu, att avgörande träffas örn plan för användning av
området i kvarteren Minotaurus, Nessus, Lychaon och Cephalus, varav samtliga
övriga föreliggande förslag äro direkt eller indirekt beroende, samt att
medel anvisas till påbörjande av de arbeten, som erfordras för ianspråktagande
av detta område.
Till vissa förberedande åtgärder — i främsta rummet utarbetande av ritningar
m. m. — beträffande de planerade övriga byggnadsföretagen böra
emellertid vissa medel beviljas för nästkommande budgetår. Byggnadsstyrelsen
har i sådant avseende äskat följande belopp, nämligen för fastigheterna
i kvarteret Mercurius 15 000 kronor, för Gamla rådhuset 250 000 kronor
och för Gamla kungshuset 100 000 kronor. Enligt min mening kan lämpligen
för erforderliga förberedande åtgärder beträffande samtliga nu avsedda
byggnader upptagas ett gemensamt anslag, förslagsvis bestämt till 350 000
kronor. Såväl detta anslag som det av mig förordade anslagsbeloppet å
1 000 000 kronor för påbörjande av arbeten med annexbyggnaden till kanslihuset
böra uppföras såsom investeringsanslag under statens allmänna fastighetsfond.
Vitterhets-, historie och antikvitetsakademien och akademien för de fria
konsterna liksom ock ett flertal privata sammanslutningar hava till utskottet
överlämnat särskilda av dem gjorda uttalanden rörande önskvärdheten av
att ifrågavarande nya kanslibyggnad förlädes till annan för ny bebyggelse
mindre ömtålig plats.
Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framlagda förslag innefatta byggnadsprojekt
av betydande storleksordning. Sålunda uppskattas byggnadskostnaderna
för det nya kanslihusannexet till 4 300 000 kronor. Gamla rådhusets
omändring till lokal för högsta domstolen beräknas draga en kostnad
av 1 750 000 kronor. Härtill komma kostnader på omkring 1 000 000
Statsutskottets utlåtande nr 131.
23
kronor för övriga i propositionen angivna lokaldispositioner. Att under nuvarande
ovissa tidsförhållanden taga ställning till dessa både byggnadstekniskt
och ekonomiskt vittutseende förslag är självfallet förenat med vissa
vanskligheter.
Av verkställda utredningar framgår, att statens lokalbehov i huvudstaden,
bortsett från de med krisadministrationen sammanhängande förhållandena,
vida överstiger de nu tillgängliga utrymmena. Förutom för högsta domstolen
och Svea hovrätt gör sig lokalbristen särskilt gällande för Kungl. Maj:ts
kansli samt vissa centrala ämbetsverk, vilka på grund av sina arbetsuppgifter
sedan gammalt ansetts böra vara förlagda i närheten av Kungl. Maj:ts
kansli, däribland socialstyrelsen, kammarkollegiet och kommerskollegium.
En omständighet, som gör en snar lösning av här berörda och med varandra
sammanhängande lokalfrågor särskilt angelägen, är det av den beslutade
rättegångsreformen föranledda behovet av betydligt utökade utrymmen för
högsta domstolen. Det av kronan enligt 1940 års markavtal från Stockholms
stad förvärvade men hittills alltjämt av staden disponerade gamla rådhuset
(mellan kanslihuset och riddarhuset) har med sina redan tidigare för domstolsbruk
använda sessionssalar och sin delvis ganska väl bibehållna palatsinredning
ansetts särskilt väl lämpa sig för högsta domstolen. Enligt markavtalet
måste man emellertid räkna med att kronan vid den tidpunkt, då
högsta domstolen behöver inflytta, d. v. s. den 1 .januari 1948, ej kan få disponera
gamla rådhuset, örn lokaler ej dessförinnan kunna på annan plats och
eventuellt inom det nya kanslihusannexet provisoriskt erbjudas för vissa
stadens nu till gamla rådhuset förlagda institutioner.
Samtliga här berörda lokalfrågor skulle erhålla sin lösning, därest genom
en annexbyggnad till kanslihuset vissa av Kungl. Maj:ts kansli nu disponerade
lokaler kunde frigöras för annat ändamål. I propositionen föreslås
fördenskull, att en sådan annexbyggnad uppföres å det till kanslihuset gränsande
området på andra sidan Myntgatan. Detta område förvärvades av staten
genom 1940 års markavtal med Stockholms stad. Avsikten med förvärvet
var att skapa möjligheter för ett tillgodoseende av kronans behov av
ytterligare ämbetslokaler i kanslihusets närhet. Vid avtalet förutsattes, att
vissa kulturhistoriskt värdefulla byggnader skulle bibehållas för framtiden.
Detta förbehåll berör emellertid icke bebyggelsen å det område, till vilket
kanslihuset enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle förläggas.
En ytterligare omständighet, som talar för ett snabbt avgörande, är nödvändigheten
av ett slutgiltigt beslut snarast möjligt rörande dispositionen
av det för kanslihusannexet föreslagna området. De därå befintliga av kronan
enligt 1940 års markavtal år 1942 från Stockholms stad övertagna byggnaderna
befinna sig nämligen i sådant skick, att behovet av en sanering av
bebyggelsen är synnerligen trängande.
Av pietetsskäl har enligt Kungl. Maj:ts förslag till grund för användningen
av ifrågavarande område lagts en mindre radikalt ingripande plan
än den nied Stockholms stad år 1940 överenskomna. Förslaget innebär, att
de inom kvarteret befintliga gränderna med sina välvda portaler skulle bi
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 131.
behållas närmast Västerlånggatan för att inåt mynna ut i en rund gård,
kring vilken det nya kanslihusannexet skulle gruppera sig. Kontrasten mellan
den öppna, om en torgplats påminnande gården och de däri utmynnande
gränderna Ilar ansetts bliva av god verkan. Då gården skulle vara
upplåten för allmänheten, skulle byggnadsföretaget tillföra stadsdelen ett
tillskott av trevnad. Gatufasaderna utmed Västerlånggatan liksom utmed
Storkyrkobrinken skulle bibehållas i sin olikartade utformning. För de nybyggda
delarna mot Myntgatan och Riddarhustorget samt kring den runda
gården har eftersträvats en enhetlig och monumental form.
Enligt den föreliggande planen löper i varje våning utmed den runda
gården en cirkulationskorridor, från vilken i erforderlig utsträckning trappsteg
eller halvtrappor leda till byggnadens övriga delar. Beträffande vissa
av de nu utmed Västerlånggatan och Storkyrkobrinken befintliga byggnaderna
planeras en ganska genomgripande ombyggnad och eventuellt ett
återförande till deras tidigare utseende i den mån ännu bevarade ritningar
göra det möjligt. Självklart är att sådana återställningsåtgärder måste bli
tämligen kostnadskrävande.
Av det anförda framgår, att åt de kulturhistoriska synpunkterna ägnats
betydande uppmärksamhet vid utformningen av förslaget till annexbyggnad
till kanslihuset.
Med anledning av de av motionären uttalade farhågorna för att av Gamla
staden skulle skapas en trafikmaskin och ett clearingkomplex för bilströmmar
må erinras, att genom antagande av propositionens förslag den i 1942
års nya stadsplan förutsatta utvidgningen till 33 meter av Myntgatan (från
Mynttorget utmed nya kanslihuset till Riddarhustorget), vilken gata för
närvarande har en minsta bredd av 10 meter och en största bredd av 16
meter, skulle kunna undvikas. Brandkontorets efter ombyggnad under 1700-talet väl bibehållna hus är ett av Gamla stadens värdefullare byggnadsminnesmärken.
Att den i 1942 års plan förutsatta rivningen av en del av detta
hus icke skulle behöva verkställas och att sålunda den nuvarande stadsbilden
kring Mynttorget skulle kunna bibehållas oförändrad borde vara
värt allt erkännande ur de synpunkter, för vilka motionären vill framträda
som målsman.
Gatufasaderna och stora delar av gatuhusen utmed Västerlånggatan och
Storkyrkobrinken äro, såsom redan antytts, avsedda att bibehållas oförändrade
med undantag för vissa restaurerings- och återställningsåtgärder.
Erinras må att vad som ur yttre stadsbildssynpunkt skulle bevaras ingalunda
bär prägel av någon äldre byggnadsstil utan, med undantag i huvudsak
för hotell Östergötland och någon av de övriga fasaderna, av 1800-talet.
I förhållande till det kulturhistoriska värde dessa byggnader i sitt nuvarande
skick kunna besitta, innebär deras i propositionen föreslagna bevarande
en betydande ekonomisk uppoffring, då självfallet en rationell planlösning
därigenom avsevärt försvåras. Rent arkitektoniskt sett utgör dessutom
bibehållandet av de olikartade och under tidernas lopp mycket hårt
Statsutskottets utlåtande nr 131.
25
omformade gatehusen ett uppoffrande av den dominerande verkan, som
stått att vinna med en enhetlig fasaduppbyggnad.
Vad härefter angår de å områdets inre delar vid gränderna belägna, av
kronan år 1942 från staden övertagna byggnaderna, vilka enligt förslaget
skulle rivas men för vilka motionären begär skydd, är den vanvård, för vilken
de varit utsatta, påfallande. Det av staden eftersatta underhållet förklaras
med all sannolikhet av att byggnaderna ansetts böra rivas. Att märka är, att
Stockholms stads museinämnd trots de sålunda förutsatta rivningsåtgärderna
tämligen oförbehållsamt tillstyrkt propositionens förslag under framhållande,
att detsamma hade stora förtjänster ej endast arkitektoniskt utan även
kulturhistoriskt samt att särskilt den cirkelrunda gård, som inginge i nybyggnaden,
väl anslöte sig till den mera monumentala arkitektur, som alltsedan
1600-talet genom de stora palatsbyggena kommit att prägla denna trakt av
staden. Liknande synpunkter hava framförts av Stockholms stads skönhetsråd,
från vilket ej heller framkommit några starkare invändningar mot förslaget.
Såvitt av riksantikvarieämbetets utlåtande framgår, synes ej heller ur synpunkten
av de intressen, ämbetet har att vårda, det i motionen angivna förslaget
kunna sättas före propositionens.
Tilläggas må att det i motionen angivna modifierade förslaget till kanslihusannex
torde komma att medföra, förutom betydligt försämrade belysningsförhållanden,
en stark minskning av den blivande byggnadens nettoutrymme.
Redan detta torde visa, att förslaget är praktiskt orealiserbart.
I anledning av de av föreningen Kolmätargränd i ärendet framförda synpunkterna
vill utskottet framhålla, att ett bevarande av staden mellan broarna
från pietetslösa ingrepp självfallet framstår som ett vida mer än rent
lokalt intresse. De krafter, som verka härför, förtjäna också enligt utskottets
mening allt stöd. Vid sin behandling av ärendet har utskottet därför tillmätt
föreningens framställning stor uppmärksamhet. Redan enligt propositionens
förslag göras emellertid betydande uppoffringar för att bibehålla de
kulturhistoriska värden, som området rymmer.
I likhet med föreningen skulle utskottet finna beklagligt örn de ingrepp,
som nu måste ske inom kvarteren närmast Myntgatan, skulle på grund av
statens växande lokalbehov följas av andra inom angränsande delar. Enligt
vad utskottet sökt övertyga sig om kunna i detta avseende möjligen förefintliga
farhågor icke anses befogade. Utskottet har likväl velat uttala angelägenheten
av att staten vid framdeles eventuellt uppkommande ökade anspråk
på byggnadsmark inom Gamla staden tager all möjlig hänsyn till befintliga
historiska värden.
Sammanfattningsvis må erinras, att det förvisso varit önskvärt att ifrågavarande
kulturhistoriskt värdefulla del av staden mellan broarna kunnat mera
orörd överlämnas till eftervärlden. Såväl det synnerligen starkt framträdande
behovet av utökade lokaler för vissa viktiga ämbetsverk som den ej mindre
trängande angelägenheten av en snar sanering av ifrågavarande numera av
26
Statsutskottets utlåtande nr lii!.
staten till största delen ägda kvarters- och gatumark påkallar emellertid, att
hithörande byggnadsspörsmål erhålla sitt preliminära avgörande vid denna
riksdag. Under hänvisning härtill och då Kungl. Maj:ts förslag, såsom ovan
framhållits, ur såväl praktiska som kulturhistoriska synpunkter innebär den
under rådande förhållanden med all sannolikhet mest tillfredsställande lösningen
av frågan, anser sig utskottet böra förorda bifall till propositionen.
Med avstyrkande alltså av motionen hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj-.ts förslag och med avslag å
motionen I: 299 till Annexbyggnad till kanslihuset för budgetåret
1944/45 under statens allmänna fastighetsfond anvisa
ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor;
b) med bifall till Kungl Maj:ts förslag och med avslag å
motionen I: 299 till Förberedande åtgärder beträffande vissa
byggnadsföretag i staden mellan broarna och å Riddarholmen
i Stockholm för budgetåret 1944/45 under statens allmänna
fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 350 000 kronor.
Stockholm den 9 maj 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Pauli, Lindström, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Heiding, Karl Andersson,
Ekströmer, Emil Petersson och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Svensson i Grönvik, Bergström, Andersson i
Prästbol, Danielsson, Ward, Pettersson i Dahl, Andersson i Malmö, Wallentheim, Staxäng,
Åkerström och Eriksson i Frägsta.
Reservation
av herrar Oscar Olsson, Lindström, Heiding, Ekströmer, Ivar Persson, Wallentheim
och Eriksson i Frägsta, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan
bort hava följande lydelse:
»Vad först angår den tilltänkta annexbyggnaden till kanslihuset är att
märka det hårda ingrepp, för vilket ett genom sitt centrala läge synnerligen
ömtåligt parti av den gamla staden mellan broarna genom byggnadens förläggning
dit utsättes. Spolieringen av dåvarande grändsystem jämte omkring
-
Statsutskottets utlåtande nr 131.
27
liggande delvis från medeltiden stammande byggnader måste väcka en alldeles
särskilt stark betänksamhet med hänsyn till de stora krav, som främst
böra ställas på staten i fråga om vården av äldre kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse.
1 anslutning till de synpunkter, som av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
lagts på frågan i en till utskottet ställd skrivelse, måste utskottet
finna önskvärt att byggnadsplanen revideras i syfte att områdets gamla planbildning
och byggnadsart i större utsträckning må kunna bibehållas. Utskottet
vill ifrågasätta örn ej ärendet är av den betydelse, att det kunde vara
motiverat att exempelvis genom en arkitekttävlan utröna, huruvida icke
man kunde utfinna en lämpligare planlösning, som bättre tillgodoser såväl
praktiska som kulturhistoriska synpunkter. Undersökas bör också huruvida
icke den planerade annexbyggnaden till kanslihuset kunde begränsas till en
byggnad utmed Myntgatan samt alternativt även huruvida icke ytterligare erforderliga
ämbetslokaler kunde beredas utan nybyggnad och genom förvärv
i stället av andra intilliggande fastigheter.
Utskottet, som alltså anser starkt fog föreligga för en förnyad omprövning
av frågan, har således ej funnit sig kunna biträda Kungl. Maj :ts förslag om
ett anslag på 1 000 000 kronor för igångsättning av ett annexbygge till kanslihuset.
Däremot vill utskottet tillstyrka, att ett anslag å 350 000 kronor anvisas
till förberedande åtgärder beträffande vissa byggnadsföretag i staden mellan
broarna och på Riddarholmen i Stockholm.
Med åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) i anledning av motionen I: 299 avslå Kungl. Maj:ts förslag
örn anslag till annexbyggnad till kanslihuset samt hos
Kungl. Majit anhålla om förnyad utredning av frågan om
lokalbehovet för Kungl. Maj:ts kansli;
b) med bifall — — — 350 000 kronor.»
28
Statsutskottets utlåtande nr 131.
Kanslihusannexet.
Situationsplan.
(Å planen betecknas nuvarande kanslihuset med siffran 1 och den föreslagna annexbyggnaden
med siffran 2.)
Statsutskottets utlåtande nr 131.
29
Kanslihusannexet.
Fasad mot Riddarhustorget.
iiiiilllMl
Hilli» 1
n imi i i i
tint in liim
—- ■ -TT»
anmnuiDDD
Mililia
Kansl ihusannexet.
Perspektiv ar den Inre gården.