Statsutskottets utlåtande nr 128.
1
Nr 128.
Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1944 kl. 9 fm.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsverkets
övertagande av vissa ståders förpliktelser beträffande
innehavare av befattningar, vilka vid upphörande
av rådhusrätterna i samma städer komma att
indragas, m. m.
(3:e avd.)
I propositionen nr 161 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den 3 mars 1944,
framlagt förslag rörande statsverkets övertagande av vissa städers förpliktelser
beträffande innehavare av befattningar, vilka vid upphörande av rådhusrätterna
i samma städer komma att indragas m. m.
Enligt 1 § lagen den 17 juni 1932 örn stads och landsbygds förenande i
judiciellt avseende äger Kungl. Maj:t med stadsfullmäktiges samtycke förordna,
att rådhusrätt i stad skall upphöra och staden i judiciellt avseende
förenas med domsaga. Beträffande stad, där länsstyrelsen ej har sitt säte
och i vars rådhusrätt borgmästaren är ensam lagfaren ledamot eller jämte
borgmästaren endast en ledamot finnes som skall vara lagfaren, äger Kungl.
Maj:t, jämlikt 2 § nämnda lag, när borgmästartjänsten är ledig, även utan
stadsfullmäktiges samtycke meddela enahanda förordnande som nyss nämnts,
såframt
1. ändringen med hänsyn till förhållandena i såväl staden som domsagan
finnes vara till gagn för rättsskipningen,
2. statsverket övertager stadens förpliktelser beträffande avlöning och pension
till innehavare av befattning, som genom rådhusrättens upphörande indrages,
samt
3. ändringen icke medför ökad ekonomisk börda eller annan avsevärd
olägenhet för staden.
Filipstad hade den 31 december 1942 ett invånarantal av 5 356 personer.
Staden är belägen inom Färnebo tingslag av Östersysslets domsaga, som
dessutom består av Ölme, Visnums och Väse tingslag. Domsagan hade vid
nyssnämnda tidpunkt 32 077 invånare, varav inom Färnebo tingslag 15 947
personer. Sistnämnda tingslag har tingsställe i Filipstad, varest finnes uppfört
ett äldre tingshus, som föga motsvarar nutida anspråk. Domsagans
kansli är förlagt till Kristinehamn. I Färnebo tingslag hållas årligen tio allmänna
lingssammanlräden och ett sammanträde med tremansnämnd.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 128. t
2
Statsutskottets utlåtande nr 128.
Borgmästartjänsten i Filipstad är vakant sedan senaste innehavaren därav
den 1 januari 1931 avgått med pension. Enligt gällande arbetsordning skall
rådhusrätten och magistraten bestå av, förutom borgmästaren, en lagfaren
förste rådman, en andre rådman samt två extra rådmän. De tre sistnämnda
rådmännen behöva icke vara lagfarna. Tjänsten såsom förste lagfaren rådman
innehaves av Gustaf Simon Carlsson, vilken är född den 22 januari
1890 och erhållit fullmakt å tjänsten år 1923. Andre rådman är förre trafikinspektören
Axel Gyberg, som är född den 12 december 1854 och tillträtt
sin rådmanstjänst år 1917. Skyldighet för dessa två rådmän att avgå vid viss
ålder har icke föreskrivits. Ej heller har i deras fullmakter inryckts stadgande
örn skyldighet att övergå till annan tjänst hos staden. I sådant avseende
är av betydelse att Carlsson, som avlagt juris kandidatexamen, innehar
föreskriven kompetens för att kunna utses till kommunalborgmästare.
Tjänsten såsom lagfaren förste rådman är förenad med en begynnelselön
å 3 030 kronor årligen, vartill komma tre ålderstillägg å vartdera 240 kronor
efter resp. 3, 6 och 9 års tjänstgöring. Därjämte utgår till ifrågavarande rådman
ett årligt belopp av 250 kronor i ersättning för nastad auktionsprovision.
Slutligen äger lagfarne förste rådmannen uppbära vissa sportler, vilka
under åren närmast före år 1937 uppgingo lill i medeltal 480 kronor årligen.
Andre rådmannen åtnjuter årligen ett arvode av 625 kronor jämte ersättning
för mistad auktionsprovision med 250 kronor. Någon utfästelse från
stadens sida om pensionering föreligger icke beträffande de ordinarie rådmännen.
Extra rådmännen, vilka tjänstgöra allenast vid förfall för annan
ledamot av rådhusrätten och magistraten, uppbära ersättning med 10 kronor
för gång.
Befattningarna såsom stadsfiskal, stadsfogde och kronokassör i staden äro
vakanta och uppehållas sedan oktober 1932 på förordnande.
Genom beslut den 19 december 1930 anbefallde Kungl. Maj:t, med föranledande
av cirkuläret till länsstyrelserna den 7 maj 1918 angående anstånd
med åtgärder för återbesättande av vissa borgmästartjänster, länsstyrelsen
i Värmlands län att med ledning av en inom justitiedepartementet upprättad
promemoria föranstalta om utredning, huruvida Filipstad borde i judiciellt
avseende förenas med angränsande domsaga. Till åtlydnad härav förordnade
länsstyrelsen dåvarande landsfogden i länet Erik Ros att verkställa
den påbjudna utredningen. Efter det att den 17 juni 1932 utfärdats förenämnda
lag om stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende, förordnade
Kungl. Maj:t genom brev till länsstyrelsen den 19 augusti 1932, att
bestämmelserna i 3 § nämnda lag skulle äga tillämpning i fråga örn den anbefallda
utredningen. Sedan Ros frånträtt uppdraget, förordnade länsstyrelsen
landskamrerare!! Gustaf Heintz att fortsätta och avsluta utredningen.
Utredningsmannen har den 20 maj 1933 avgivit utlåtande i ärendet.
Över utredningen hava yttranden avgivits av de tingshusbyggnadsskyldige
och häradsrätten i Färnebo tingslag samt domhavanden i Östersysslets
domsaga den 27 juni 1933, av stadsfullmäktige och magistraten i Filipstad
den 29 juni resp. den 7 oktober 1933, av länsstyrelsen i Värmlands län den 12
december 1933 och av Svea hovrätt den 16 april 1934 (prop s. 6—9).
Statsutskottets utlåtande nr 128.
3
Med anledning av hovrättens yttrande förklarade Kungl. Majit i beslut
den 18 maj 1934 bland annat, att förenande i judiciellt avseende av staden
Filipstad med Östersysslets domsaga icke borde ifrågakomma före den 1 januari
1939.
Efter det dåvarande departementschefen i november 1937 vid besök i Filipstad
skaffat sig närmare kännedom örn beskaffenheten av såväl rådhusrättens
som häradsrättens lokaler, anbefallde Kungl. Majit genom remiss den 22
november 1937 länsstyrelsen att i ärendet förebringa den ytterligare utredning
som, med hänsyn till då föreliggande förhållanden, kunde erfordras
för bedömande av frågan om Filipstads förenande i judiciellt avseende med
Östersysslets domsaga och Färnebo tingslag, därvid särskilt borde utredas
kostnaden för anskaffande i Filipstad av nya tingslokaler för det med staden
utvidgade tingslaget, samt att inkomma till Kungl. Majit med nämnda utredning
jämte yttranden över densamma av de tingshusbyggnadsskyldige och
häradsrätten i tingslaget, domhavanden i domsagan samt stadsfullmäktige
och magistraten i staden ävensom eget utlåtande.
Till åtlydnad härav har länsstyrelsen med utlåtande den 2 oktober
1939 överlämnat dels en av länsarkitekten Conny Nyquist verkställd, den 1
mars 1939 dagtecknad utredning rörande kostnaderna för nytt tingshus i
Filipstad, utvisande att sagda kostnader beräknats lill lägst 250 000 kronor,
varav själva byggnadskostnaderna till 180 000 kronor, dels ock de anbefallda
yttrandena över utredningen (prop. s. 10—14).
I sitt förnyade utlåtande hemställde stadsfullmäktige bland annat
att statsverket skulle gottgöra staden dess samtliga kostnader för uppläggning
av nya fastighetsböcker.
Statskontoret har den 12 januari 1940 avgivit utlåtande i ärendet,
såvitt angår däri framställda anspråk på ersättning av statsmedel, i händelse
staden skulle förenas med Östersysslets domsaga. I utlåtandet har statskontoret
uttalat, att under angivna förutsättning statsverket principiellt syntes
skyldigt övertaga stadens förpliktelser beträffande avlöningen åt de båda
ordinarie rådmännen. Beträffande beloppet av den ersättning, som därvid
borde utgå, anslöte sig statskontoret till vad utredningsmannen anfört. .Rådmannen
Carlsson borde sålunda tillerkännas årlig gottgörelse med (3 030 +
720 + 250 =) 4 000 kronor jämte ersättning för mistade sportler, beräknade
lill 300 kronor, samt rådmannen Gyberg med (625 + 250 =) 875 kronor för
år. Nämnda belopp, varå dyrtidstillägg icke skulle utgå, torde böra anvisas
från allmänna indragningsstaten. Vidare borde föreskrivas att ersättningen
till Carlsson icke skulle utgå, därest han utsåges till kommunalborgmästare
i Filipstad eller i annan stad eller till ledamot av annan rådhusrätt och magistrat.
Härutöver har ämbetsverket i sitt utlåtande berört stadens anspråk på ersättning
av kostnader för uppläggande av nya fastighetsböcker ävensom frågan
örn befrielse för staden från skyldighet att inlösa sig i det nuvarande
tingshuset.
Slutligen hava stadsfullmäktige inkommit till Kungl. Majit med
utdrag nr protokoll fört vid dess sammanträde den 2 september 1943.
4 Statsutskottets utlåtande nr 128.
Departementschefen har i detta ärende för egen del anfört följande.
Frågan om Filipstads förenande i judiciellt avseende med domsaga har
varit svävande sedan lång tid tillbaka. Det långa dröjsmålet med ärendets avgörande
har föranletts av olika skäl. Den först verkställda utredningen utvisade,
att landsrättsförläggning icke lagligen kunde mot stadsfullmäktiges
bestridande ske före den 1 januari 1939, då stadens rätt att uppbära bouppteckningsavgifter
upphörde, för så vitt ej statsverket holle staden skadeslös
för förlusten av ifrågavarande avgifter. Då ett dylikt åtagande ej ansågs böra
ske, förklarade, som förut nämnts, Kungl. Hajd den 18 maj 1934 att stadens
förenande med domsaga ej borde ifrågakomma före år 1939. Sedermera har
ärendets avgörande uppehållits därav att en landsrättsförläggning ansågs
komma alt aktualisera frågan örn uppförande av nytt tingshus i Filipstad
för Färnebo tingslag, vari staden avses skola uppgå, i stället för tingslagets
nuvarande i synnerligen otillfredsställande skick varande tingshus. Sistnämnda
förhållande har beaktats vid den av min företrädare i ämbetet i november
1937 anbefallda nya utredningen i ärendet, som förelåg i slutremitterat
skick först i januari 1940.
Såsom av handlingarna i ärendet framgår, föreligga olika meningar huruvida
de i 2 § lagen 17 juni 1932 örn stads och landsbygds förenande
i judiciellt avseende angivna förutsättningarna för meddelande mot stads
bestridande av förordnande örn dess uppgående i domsaga i förevarande
tall löreligga. Stadsfullmäktige hava med stöd av egen utredning i ärendet
gjort gällande att så icke är fallet, enär en förening med Färnebo tingslag
skulle för staden medföra dels ökad ekonomisk börda, dels ock, därest
kansliet för Östersysslets domsaga ej förlädes till staden, avsevärd olägenhet.
Länsstyrelsen och Svea hovrätt hava däremot hävdat den motsätta
ståndpunkten, varvid hovrätten dock uttalat viss tvekan med hänsyn
till svårigheten att för närvarande beräkna kostnaderna för uppförande av
nytt tingshus i det med staden utvidgade tingslaget. Enligt min mening
skulle den avsedda föreningen mellan staden och Östersysslets domsaga
komma att lända rättsskipningen till gagn i såväl staden som domsagan. Vitsord
synes mig även böra tillerkännas länsstyrelsens och hovrättens på en
ingående granskning av utredningen grundade uppfattning att förändringen
jämväl kommer att bliva för staden ekonomiskt fördelaktig. Det förefaller
ock ligga i sakens natur att stadens kostnader för ombesörjande av endast
administrativa och kommunala uppgifter böra kunna ordnas på ett sådant
sätt, att de bliva lägre än kostnaderna för ombesörjande av såväl dessa som
de judiciella uppgifterna. Då en ny utredning i ärendet icke lärer komma
att vederlägga denna slutsats, har jag icke funnit anledning att, på sätt staden
i sin sista inlaga i ärendet hemställt, föranstalta därom.
Åtskilliga skäl hava anförts för förflyttning av Östersysslets domsagas
kansli till Filipstad sedan staden förenats med domsagan. Med slutlig prövning
av denna fråga synes dock böra anstå, till dess ombyte å häradshövdingbefattningen
härnäst inträffar. De av staden påvisade olägenheterna,
därest domsagokansli ej dit förlägges, torde emellertid komma att avsevärt
minska, om särskild inskrivningsdomare förordnas för staden. Sedan sportelsystemet
numera avlösts såsom avlöningsform för häradshövdingarna, anser
jag intet hinder i och för sig föreligga för en sådan anordning, därvid förordnandet
såsom inskrivningsdomare lämpligen hör anförtros kommunalborgmästaren,
såvida han innehar erforderlig kompetens härför. Med hänsyn
till det anförda torde avsevärd olägenhet ej uppkomma för staden genom dess
förenande med Östersysslets domsaga. Jag finner därför förordnande härom
kunna och böra mot stadens bestridande meddelas. Det kan ej anses stå i
Statsutskottets utlåtande nr 128.
5
överensstämmelse med de av statsmakterna antagna grundsatser för rättsskipningens
framtida ordnande i städerna att utan tvingande skäl upprätthålla
egen jurisdiktion för ett samhälle av så ringa storlek som Filipstad.
Från stadens sida har hemställts örn uppskov med landsrättsförläggningen
till dess en sådan omreglering av domsagorna i östra Värmland kunde
komma lill stånd, att staden med säkerhet kunde påräkna att bliva kansliort
för den domsaga vari den skulle ingå. Enligt min uppfattning föreligger
av denna orsak ingen anledning till uppskov med ärendets avgörande. Filipstad
kan nämligen icke lämpligen förenas med annat tingslag än Färnebo.
Och sedan Kristinehamns stad numera nått sådan storlek att den torde
komma att bibehållas vid egen jurisdiktion, lärer icke böra ifrågakomma att
äventyra Östersysslets nu till sin omfattning lämpliga domsagas bestånd genom
utbrytning därur av Färnebo tingslag med Filipstad. Snarare skulle
uppskov med stadens landsrättsförläggning vara motiverat med hänsyn till
tingshusfrågans läge i Färnebo tingslag. För lösandet av denna fråga, som ej
tål något längre uppskov, är emellertid nödvändigt att fastslå tingslagets
blivande omfattning. På grund härav anser jag att beslut i sådant avseende
snarast bör meddelas. Intill dess nytt tingshus blir uppfört för tingslaget, lärer,
såsom de senaste yttrandena i ärendet utvisa, det nuvarande tingshuset
kunna provisoriskt användas jämväl för det utvidgade tingslaget. Att staden
under sådana förhållanden icke bör betungas med kostnad för inlösen i det
nuvarande tingshuset anser jag självfallet. Stadens önskemål örn utökning av
antalet rättegångstillfällen vid häradsrätten torde böra beaktas genom anordnande
av tingssammanträden nied tremansnämnd till samma antal som
det nuvarande antalet allmänna tingssammanträden eller tio örn året. Upphörandet
av stadens egen jurisdiktion lärer i och för sig icke medföra någon
ändring beträffande ägande- och dispositionsrätten till magistratens lönejordar.
Återstår att taga ställning till stadens förbehåll om ersättning av statsmedel
för nedlagda kostnader för uppläggandet av nya fastighetsböcker för
staden. Detta ersättningsanspråk har av billighetsskäl understötts av statskontoret.
Enligt vad jag inhämtat har arbetet med fastighetsböckernas uppläggande
avslutats och böckerna äro upplagda enligt lösbladssystem med låsanordning.
Uppläggandet av de nya böckerna torde hava erfordrats med hänsyn
till det skick, vari stadens äldre fastighetsböcker befunnit sig, varför
övergången till det nya systemet framstår såsom ändamålsenlig, särskilt som
även i domsagan omläggningen av fastighetsböckcrna numera är verkställd
beträffande samtliga fastigheter. Frågan huruvida ersättning av statsmedel
skäligen bör utgå för de kostnader, som staden fått vidkännas för de nya
fastighetsböckernas uppläggande, synes mig böra bedömas i samband med
spörsmålet örn förordnande av särskild inskrivningsdomare för staden. Därest
särskild inskrivningsdomare förordnas och staden således beträffande
inskrivningsväsendet kommer att i viss mån bestå som en självständig enhet,
kunna de billighetsskäl, som eljest kunna åberopas för gottgörelse till staden,
icke tillmätas samina betydelse som för det fall att staden helt införlivas med
domsagan. Skulle särskild inskrivningsdomare ej komma att förordnas, torde
skäligen det av staden i förevarande avseende bekostade arbetet — vilket
eljest måst utföras genom domhavandens försorg — böra ersättas i den
mån särskilda kostnader därav föranletts. Denna ersättning synes, såsom
statskontoret förordat och i likhet med vad som skei! vid staden Arbogas
landsrättsförläggning, böra bestridas från de under andra huvudtiteln för
nästkommande budgetår beviljade anslagen till ''Häradsrätterna: Anskaffande
av nya fastighetsböcker för landet’ och ''Häradsrätterna: Uppläggande
av nya fastighetsböcker för landet’, från det förra anslaget i vad angår kost
-
Statsutskottets utlåtande nr 128.
6
naden för bokband och blanketter samt från det senare anslaget så vitt avser
andra utgifter. Därest särskild inskrivningsdomare ej skulle komma att
förordnas för staden, är det min avsikt att, under förutsättning att riksdagen
icke uttalar någon erinran häremot, hos Kungl. Maj:t förorda till ersättande
de utgifter som staden styrker sig hava haft i förevarande hänseende.
Jag ämnar alltså föreslå Kungl. Majit att utfärda föreskrift örn upphörande
av rådhusrätten och magistraten i Filipstad samt om stadens förenande i
judiciellt avseende med Färnebo tingslag av Östersysslets domsaga. Dessförinnan
måste emellertid riksdagens samtycke utverkas till att rådmännen
Carlssons och Gybergs löneförmåner överföras å statsverket. Mot vad utredningsmannen
och statskontoret härutinnan föreslagit föreligger från min sida
ingen erinran.
I detta sammanhang torde vidare böra omnämnas, att stadens införlivning
med Östersysslets domsaga synes böra, på sätt 1937 års domsagoutredning
förutsatt, medföra att Kungl. Majit, med begagnande av riksdagens i sådant
avseende lämnade bemyndigande, uppflyttar domsagan från lönegrupp II
till lönegrupp III.
Hudiksvall hade den 31 december 1942 ett invånarantal av 7 449 personer.
Staden omgives av Bergsjö och Forssa tingslag av Norra Hälsinglands domsaga,
som dessutom består av Delsbo tingslag. Invånarantalet i domsagan vid
nyssnämnda tidpunkt utgjorde 34 961 personer, därav 24 852 personer inom
Bergsjö och Forssa tingslag. Detta tingslag har tingsställe i eget inom Hudiksvall
beläget tingshus, vilket även inrymmer lokaler för domsagans kansli
samt bostadsvåning för häradshövdingen. I tingslaget hållas årligen tio allmänna
tingssammanträden och ett sammanträde med tremansnämnd.
Borgmästartjänsten i Hudiksvall är vakant sedan den 21 november 1941.
Enligt den 9 mars 1917 av Kungl. Majit fastställd arbetsordning skall rådhusrätten
och magistraten i staden utgöras av, förutom borgmästaren, en förste
rådman, som skall vara lagfaren, och en andre rådman, som icke behöver
vara lagfaren. Därjämte skall finnas en extra rådman. Förste rådmanstjänsten
innehaves av Ernst Georg von Post, vilken är född den 17 april 1875 och erhållit
fullmakt å tjänsten år 1908. Andre rådmanstjänsten uppehälles för närvarande
allenast på förordnande. Extra rådman är Carl August Nils Toll, vilken
är född den 31 mars 1879 och utsetts till innehavare av ifrågavarande
tjänst år 1917. Någon utfästelse från stadens sida örn pensionering av nämnda
rådmän föreligger icke, och skyldighet har icke föreskrivits för någon av
dem att vid viss ålder avgå från tjänsten. Ej heller har för dem stadgats skyldighet
att övergå till annan tjänst hos staden. Med hänsyn till deras ålder
anses sådan övergång för övrigt icke kunna komma i fråga, ehuru båda innehava
föreskriven kompetens för att kunna utses till kommunalborgmästare.
Toll är jämväl kronokassör i staden, från vilken befattning han är skyldig
avgå vid fyllda 67 år mot åtnjutande av pension.
Enligt fastställd avlöningsstat åtnjuter förste rådmannen en årlig lön av
2 000 kronor jämte dyrtidstillägg enligt av stadsfullmäktige fastställda grunder.
Nämnda tillägg utgick i november 1941 — omedelbart innan von Post
tillträdde ännu gällande förordnande å borgmästartjänsten i staden — med
99 kronor 31 öre för månad eller sålunda med 1 191 kronor 72 öre om året.
Såsom förste rådman äger von Post årligen vidare uppbära ett ålderstillägg
Statsutskottets utlåtande nr 128.
7
å 500 kronor ävensom ett personligt lönetillägg å likaledes 500 kronor. Slutligen
är förste rådmannen tillförsäkrad viss sportelinkomst mot skyldighet att
hålla skrivhjälp och skrivmaskin. Därest sportlerna något år icke skulle uppgå
till 5 000 kronor, är staden skyldig att lämna kontant ersättning, motsvarande
skillnaden mellan den verkliga sportelinkomsten och 5 000 kronor. Extra rådmannen
åtnjuter ett årligt arvode av 300 kronor, därå dyrtidstillägg icke utgår.
— I egenskap av kronokassör uppbär Toll en årlig lön av 3 600 kronor
jämte tre ålderstillägg, vartdera å 250 kronor. Dyrtidstillägg utgår å lönen
jämte visst provisionsbelopp med omkring 1 000 kronor för år. Därutöver åtnjuter
kronokassören mot skyldighet att hålla skrivbiträde m. m. sportler,
varav behållningen under åren 1938—1941 i medeltal uppgick till 2 400 kronor
årligen.
På grund av Kungl. Maj:ts beslut den 12 december 1941 har genom länsstyrelsens
i Gävleborgs län försorg utredning ägt rum rörande Hudiksvalls
förenande i judiciellt avseende med domsaga. Utredningen, som verkställts
jämlikt 3 § förenämnda lag den 17 juni 1932 och särskilt behandlat de i
nämnda paragraf angivna frågor, har jämlikt länsstyrelsens uppdrag utförts
av borgmästaren i Söderhamn Axel Bäckman.
Utredningsmannen har i maj 1943 avgivit utlåtande i ämnet.
Över utredningen i dess helhet hava yttranden avgivits av stadsfullmäktige
och magistraten i Hudiksvall, av de tingshusbyggnadsskyldige i domsagans
båda tingslag, häradsrätten i Bergsjö och Forssa tingslag samt häradshövdingen
i domsagan, av länsstyrelsen i Gävleborgs län och av Svea
hovrätt (prop. s. 20—22).
Statskontoret har den 15 februari 1944 avgivit utlåtande i ärendet,
såvitt avser ersättning av statsmedel till befattningshavare vilkas tjänster vid
upphörande av rådhusrätten och magistraten komme att indragas. I utlåtandet
har statskontoret uttalat, att under angivna förutsättning statsverket syntes
skyldigt övertaga allenast stadens avlöningsförpliktelser beträffande von
Posts och Tolls rådmansbefattningar. I likhet med hovrätten och på av hovrätten
anförda skäl funne statskontoret uteslutet att Toll skulle beredas ersättning
av statsmedel även på grund av indragning av den av honom innehavda
kronokassörsbefattningen.
Rörande bestämmandet av den till von Post utgående ersättningen har
statskontoret uttalat att dennes fasta löneinkomster å rådmanstjänsten,
(2 000 + 500 + 500 + 5 000 =) 8 000 kronor, borde minskas med hans egna
omkostnader för skrivhjälp, vilka kunde uppskattas till 1 200 kronor för år.
von Posts behållna inkomster å tjänsten uppginge sålunda till 6 800 kronor
årligen. Dyrtidstillägg utginge till von Post enligt av stadsfullmäktige fastställda
grunder å ett belopp av intill 7 000 kronor. Då emellertid vid bestämmandet
av statens framtida ersättningsskyldighet en tillämpning av de av
staden beslutade beräkningsgrunderna för dyrlidstillägget torde komma att
stöta på vissa praktiska svårigheter, hade statskontoret övervägt möjligheten
att anpassa ersättningen för de rörliga förmånerna enligt grunderna för statliga
tilläggsförmåner. Ämbetsverket hade därvid kommit lill den uppfattningen.
att ett tillägg av 15 procent å von Posts behållna inkomster å rådmanstjänsten,
beräknat efter samma grunder som gällde för rörligt tillägg
8
Statsutskottets utlåtande nr 128.
å avlöning till statliga befattningshavare, måste anses utgöra en skälig gottgörelse
i förevarande hänseende. Inalles skulle von Post sålunda beredas
gottgörelse av statsmedel med ett belopp av 6 800 kronor för år jämte rörligt
tillägg därå enligt för statliga befattningshavare gällande grunder. Ytterligare
dyrtidskompensation i form av kristillägg skulle därvid icke ifrågakomma.
— Den årliga ersättningen till Toll syntes böra bestämmas till 300 kronor,
motsvarande honom tillkommande arvode å rådmansbefattningen. Ifrågavarande
ersättningsbelopp — frånsett det rörliga tillägget — torde böra
anvisas att utgå från allmänna indragningsstaten.
Departementschefen har i nu ifrågavarande ärende för egen del
anfört följande.
Av den i ärendet verkställda utredningen framgår otvetydigt, såsom ock i
de över densamma avgivna yttrandena bekräftats, att de i 2 § förenämnda
lag den 17 juni 1932 angivna förutsättningarna för meddelande av förordnande
om staden Hudiksvalls förenande i judiciellt avseende med Norra
Hälsinglands domsaga föreligga. Det är också min avsikt att föreslå Kungl.
Majit utfärda föreskrift härom. Först i samband därmed lärer ställning böra
tagas till den i ärendet uppkomna frågan om skyldighet för staden att utgiva
viss engångsersättning till Bergsjö och Forssa tingslag. Stadens införlivande
med domsagan föranleder ock, att Kungl. Majit synes böra taga under övervägande
huruvida domsagan bör uppflyttas från lönegrupp III till lönegrupp
IV.
Innan förordnande om stadens förenande med domsagan kan meddelas,
måste riksdagens samtycke utverkas till att statsverket övertager stadens förpliktelser
beträffande avlöningen till befattningshavare, vilkas tjänster vid
rådhusrättens upphörande komma att indragas. I likhet med hovrätten och
statskontoret finner jag skyldighet i sådant avseende föreligga i avseende å
rådmännen von Post och Toll, beträffande den sistnämnde dock allenast i
hans egenskap av extra rådman. Mot de av statskontoret föreslagna ersättningsbeloppen
har jag intet att erinra.
Efter propositionens avlämnande har till statsutskottet överlämnats en
den 25 april 1944 dagtecknad, inom justitiedepartementet upprättad promemoria
angående dgrtidstillägg å gottgörelse från allmänna indragningsstaten
till rådmannen i Filipstad G. S. Carlsson av i huvudsak följande lydelse.
I propositionen till riksdagen den 3 mars 1944, nr 161, har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen medgiva, bland annat, att till rådmannen i Filipstad Simon
Carlsson finge fr. o. m. den dag, då föreskrift örn stadens förenande i
judiciellt avseende med Östersysslets domsaga trädde i kraft, från allmänna
indragningsstaten under återstående livstiden utbetalas årlig gottgörelse med
4 300 kronor, med iakttagande av att å förmånen dgrtidstillägg icke skulle
utgå.
Den föreslagna gottgörelsen innefattar, enligt vid tiden för propositionens
författande föreliggande uppgifter, ersättning för:
lön med ålderstillägg.................................... kronor 3 750
Knistad auktionsprovision ................................ » 250
sportelbehållning ...................................... » 300
. kronor 4 300.
I skrivelse till justitiedepartementet den 15 april 1944 har emellertid Carlsson
upplyst, att han även åtnjöte dyrtidstillägg å sin lön, samt hemställt att
Statsutskottets utlåtande nr 128.
9
gottgörelse måtte beredas honom härför. Carlsson har jämväl förmenat att,
med hänsyn till den 1 juli 1943 inträdd förhöjning i vissa lösenbelopp, sportelersättningen
vore för lågt beräknad.
Med anledning av skrivelsen har från drätselkammaren i Filipstad införskaffats
utredning, utvisande att Carlsson, i likhet med stadens övriga befattningshavare,
sedan 1 januari 1940 uppbär dyrtidstillägg enligt det s. k. ramavtalet
å sin kontanta lön. Tillägget utgår sedan 1 augusti 1942 med 20,7 %
samt beräknas för Carlssons del å ett belopp av 3 750 kronor.
Åren 1940—1943 har Carlsson i dyrtidstillägg uppburit:
år 1940 .............................................. kronor 166: 98
» 1941.............................................. » 400: 50
» 1942 .............................................. » 698: 52
» 1943 .............................................. » 776: 25
eller i medeltal 510: 58 kronor om året. Under förutsättning att dyrtidstilllägget
förblir oförändrat jämväl under år 1944 blir medelbeloppet för år
intill Vi 1945, då rådhusrätten kan väntas indragen, 563: 71 kronor.
Det synes rimligt att Carlsson beredes gottgörelse av statsmedel jämväl för
utgående dyrtidstillägg. Denna gottgörelse synes lämpligen — på sätt föreslagits
i ett motsvarande ärende beträffande en befattningshavare vid rådhusrätten
i Hudiksvall (se prop. nr 161, s. 22 o. 23) — böra avpassas till
grunderna för det statliga rörliga tillägget. Det belopp, varå rörligt tillägg
skulle beräknas, synes skäligen böra bestämmas till 4 000 kronor, varvid
tillägget tills vidare skulle utgå med 600 kronor om året. Alternativt synes
kunna övervägas att låta det rörliga tillägget utgå å hela den föreslagna gottgörelsen,
4 300 kronor, då tilläggsbeloppet komme att utgöra 645 kronor örn
året.
Med hänsyn till innehållet av ovannämnda, till utskottet överlämnade promemoria
torde till rådmannen i Filipstad G. S. Carlsson utöver vad Kungl.
Maj:t föreslagit böra utgå gottgörelse i form av rörligt tillägg å ett årligt
belopp av 4 000 kronor.
Vad departementschefen i övrigt anfört beträffande landsrättsförläggning
av städerna Filipstad och Hudiksvall och därmed sammanhängande ersättningsfrågor
föranleder icke någon erinran från utskottets sida. I samband med
beslut örn förenande av ifrågavarande städer med domsaga torde på sedvanligt
sätt böra tagas under omprövning, huruvida icke de till städerna
från anslag under sjunde huvudtiteln utgående ersättningarna av 139 kronor
62 öre respektive 76 kronor 78 öre för förlorade tullfriheter kunna indragas.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må medgiva
a) att till rådmännen i Filipstad Gustaf Simon Carlsson
och Axel Gyberg må från och med den dag, då föreskrift örn
stadens förenande i judiciellt avseende med östersysslets
domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten under
deras återstående livstid utbetalas årlig gottgörelse, till
Carlsson med 4 300 kronor, skolande rörligt tillägg enligt för
statliga befattningshavare gällande grunder men icke kristill
llihang
lill riksdagens protokoll 19U. 0 sami. Nr t‘IS. •>
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 128.
lägg utgå å högst 4 000 kronor av nämnda belopp, samt till
Gyberg med 875 kronor, därå dyrtidstillägg icke skall utgå,
med iakttagande av att, därest Carlsson skulle övergå till ordinarie
befattning i statens tjänst eller utses till kommunalborgmästare
i Filipstad eller i annan stad eller till ledamot av
annan rådhusrätt och magistrat, han ej vidare skall åtnjuta
berörda gottgörelse,
b) att till rådmännen i Hudiksvall Ernst Georg von Post
och Carl August Nils Toll må från och med den dag, då föreskrift
örn stadens förenande i judiciellt avseende med Norra
Hälsinglands domsaga träder i kraft, från allmänna indragningsstaten
under deras återstående livstid utbetalas årlig
gottgörelse, till von Post med 6 800 kronor, därå rörligt
tillägg enligt för statliga befattningshavare gällande grunder
men icke kristillägg skall utgå, och till Toll med 300 kronor,
därå dyrtidstillägg icke skall utgå.
Stockholm den 9 maj 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Lindström, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Holmström,
Heiding, Karl Andersson och Emil Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik,
Bergström, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Isacsson, Pettersson i Dahl, Andersson
i Malmö, Åkerström och Eriksson i Frägsta.
Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
. 441864