14
Statsutskottets utlåtande nr 119.
Nr 119.
Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1944 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående
penningbidrag och premier åt värnpliktiga
m. m.
(l:a avd.)
I propositionen nr 149 laar Kungl. Majit, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 18 februari 1944,
föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll anförts
meddela bestämmelser rörande penningbidrag till värnpliktiga samt
premier och värnpliktslån till värnpliktiga befälselever m. fl.
Departementschefen har inledningsvis lämnat en redogörelse för nu gällande
bestämmelser i ämnet.
Penningbidrag till de värnpliktiga och premier till värnpliktiga, som uttagits
till officers- eller underofficersutbildning, utgå enligt av 1942 års
riksdag fastställda provisoriska grunder. Bestämmelserna i fråga äro intagna
i kungörelsen den 30 juni 1942 (nr 527).
Penningbidrag utgår med en krona om dagen under de första 390 tjänstgöringsdagarna
samt för tid därefter med i regel en krona 50 öre örn dagen.
För värnpliktiga med befäls grad utgår dock förhöjt penningbidrag efter en
i kungörelsen intagen löneskala, innebärande avlöning med två kronor för
korpral, två kronor 50 öre för furir, tre kronor för sergeant, fyra kronor för
fänrik, fem kronor för löjtnant och sex kronor för kapten, allt för dag räknat.
Dessa bestämmelser ha emellertid icke ansetts böra träda i kraft med
mindre krigsavlöningsreglementet bringas ur tillämpning, vilket hittills icke
skett.
Premier utgå enligt följande. Värnpliktig, vilken jämlikt 27 § 1 mom. B
värnpliktslagen ålagts fortsatt tjänstgöring, erhåller jämlikt nämnda kungörelse
250
kronor, därest han med godkända vitsord genomgått plutonchefsskola
och ej skall genomgå jämväl officersaspirantskola; beloppet utbetalas
vid avslutandet av plutonchef sskolan,
likaledes 250 kronor, därest han med godkända vitsord genomgått plutonchefsskola
och erhållit kommendering till officersaspirantskola men underkänts
i eller på grund av sjukdom i förtid avgått från denna; beloppet utbetalas
vid avgången från officersaspirantskolan, samt
Statsutskottets utlåtande nr 119.
15
1 250 kronor, därest han med godkända vitsord genomgått officersaspirantskola
men icke erhållit kommendering till krigsskola; beloppet utbetalas vid
avslutandet av officersaspirantskolan.
I fråga om såväl natura- som kontanta förmåner stadgar kungörelsen
principiell likställighet mellan värnpliktiga befälselever, å ena sidan, samt
stat- och reservofficersaspiranter, å den andra, dock med det undantaget,
att premie icke utgår till aspirant, som kommenderats till krigsskolan.
Vidkommande värnpliktig, som jämlikt 27 § 1 mom. C värnpliktslagen
ålagts fullgöra två repetitionsövningar, d. v. s. värnpliktig tilldelad marinen,
vilken tillhör gruppen »sjökaptener och likställda», stadgas i kungörelsen,
att han efter fullgörandet av varje sådan övning äger erhålla premie med
75 kronor.
Slutligen innehåller kungörelsen föreskrifter örn premier till vissa värnpliktiga,
tilldelade flygvapnet, vilka efter ansökan uttagits för särskild utbildning.
Till sådan värnpliktig utgår premie med
250 kronor, därest han med godkända vitsord dels genomgått utbildning
till flygskytt (grundläggande flygslagsutbildning), dels ock fullgjort minst
sex månaders fortsatt flygslagsutbildning, samt
1 250 kronor, därest han med godkända vitsord genomgått utbildning till
flygförare (grundläggande flygutbildning jämte fullständig flygslagsutbildning)
eller till bombfällare och navigatör (förberedande militärutbildning
jämte fullständig flygslagsutbildning).
De i kungörelsen angivna beloppen för olika premiekategorier lia bestämts
med hänsyn till de av det nuvarande krisläget betingade förhållandena.
Normalt skulle premiebeloppen utgöra för plutoncliefselever 500 kronor, för
elever i officersaspirantskolan 1 500 kronor samt för värnpliktiga sjökaptener
m. fl. 300 kronor, vilka belopp emellertid med hänsyn till den samtliga
värnpliktiga jämlikt 27 § 2 mom. värnpliktslagen åliggande beredskapsövning
nedsatts till förut angivna 250 och 1 250 kronor ävensom för sjökaptener
m. fl. till 75 kronor för vardera av två perioder örn två månader.
Kungörelsens bestämmelser örn premier avse värnpliktiga, vilka jämlikt
1941 års värnpliktslag kommenderats till fortsatt utbildning i plutonchefsoch
aspirantskolor (motsvarande utbildning). Kungl. Majit har emellertid
genom beslut den 31 december 1942 utfärdat bestämmelser rörande vissa
äldre värnpliktigas rätt till premie. Enligt dessa bestämmelser skola äldre
värnpliktiga, som kommenderats till ifrågavarande utbildning jämsides med
de yngre värnpliktiga, i fråga örn rätt till premie jämställas med de yngre
värnpliktiga.
Under den förstärkta försvarsberedskapen har möjlighet funnits att bevilja
värnpliktslån åt värnpliktiga, som till följd av värnpliktstjänstgöring
råkat i ekonomiska svårigheter. Bestämmelserna härom återfinnas i förordningen
den 31 augusti 1940 (nr 824), ändrad genom förordning 1942:522.
I detta sammanhang har departementschefen även erinrat örn de familjebidrag,
som värnpliktig med avlöning enligt för fredstid gällande bestämmelser
kan erhålla jämlikt fredsfamiljebidragsförordningen den 30 juni 1942
16
Statsutskottets utlåtande nr 119.
(ur 524) eller —• om tjänstgöringen fullgöres det år, varunder 26 års ålder
uppnås, eller senare — jämlikt krigsfamiljebidragsförordningen samma dag
(nr 521).
Departementschefen Ilar därefter övergått till att lämna en redogörelse
för av särskilda sakkunniga — vilka tillkallats för utredning av frågan örn
tillgodoräkning av viss värnpliktstjänstgöring för civil verksamhet i meritoeh
lönehänseende m. m. och som för övrigt framlagt förslag till ovan återgivna
provisoriska bestämmelser örn penningbidrag och premier — i betänkande
den 20 december 1943 framlagda förslag rörande penningbidrag och
premier ävensom vidgad tillämpning av bestämmelserna rörande värnpliktslån
och familjebidrag.
I fråga örn penningbidrag hava de sakkunniga icke föreslagit annan ändring
än att ett särskilt bidragsbelopp av tre kronor skall tillkomma för överfurir,
vilken grad inrättats sedan de provisoriska penningbidragsbestämmelserna
meddelades.
Yad angår premiernas belopp hava utredningsmännen ej heller förordat
någon ändring utan föreslagit, att dessa i princip skola bestämmas till 1 500
kronor och 500 kronor med minskning under nuvarande förhållanden till
1 250 kronor och 250 kronor. Med hänsyn till att den nuvarande rätten
att få premien betald i förtid medfört åtskilliga olägenheter vid tillämpningen,
hava utredningsmännen ansett nämnda rätt böra borttagas. Frågan
örn rätt till premier för värnpliktiga i specialtjänst, d. v. s. för värnpliktiga
läkare, tandläkare, apotekare, veterinärer och ingenjörer m. fl., har varit föremål
för övervägande av utredningsmännen, men dessa hava icke funnit tillräckliga
skäl vara för handen att tillerkänna dessa värnpliktiga premier,
d. v. s. någon ändring i de provisoriskt gällande bestämmelserna härutinnan
har icke föreslagits. Däremot lia utredningsmännen förordat sådan ändring
i de provisoriskt gällande premiebestämmelserna, att premie av 500 kronor
skall tillkomma medlem av sjövärnskåren, som genomgår kårens fänrikskurs.
Under nuvarande förhållanden skall denna premie liksom motsvarande premie
för underofficersutbildade värnpliktiga nedsättas till 250 kronor.
Vidare lia utredningsmännen föreslagit, att befälsutbildade värnpliktiga
även i fredstid skola kunna erhålla värnpliktslån. Låneverksamheten har ansetts
i fredstid kunna handhavas av länsstyrelserna med biträde av familjebidragsnämnderna.
De särskilda värnpliktslånenämnderna hava alltså ansetts
kunna i fredstid avskaffas. I anslutning härtill hava utredningsmännen
framlagt förslag till förordning om värnpliktslån i fredstid.
Slutligen hava utredningsmännen i fråga örn familjebidrag framlagt förslag
till sådan ändring av fredsfamiljebidragsförordningen, att näringsbidrag
skall kunna utgå enligt i huvudsak samma grunder som enligt nu gällande
krigsfamiljebidragsförordning till värnpliktiga, vilka ålagts förlängd tjänstgöringstid.
I över utredningsmännens förslag avgivna utlåtanden har i huvudsak anförts
följande.
Statsutskottets utlåtande nr 119.
17
Överbefälhavaren har ifrågasatt, att även värnpliktiga i special tjänst, som
lia längre utbildningstid än värnpliktiga i allmänhet, skulle erhålla premier.
Tillförordnade chefen för försvarsstaben har upptagit frågan örn premier
åt värnpliktiga, som efter kommendering till officersaspirantskola eller till
''utbildning till flygförare (bombfällare, navigatör) av annan anledning än sjukdom
icke erhållit godkända vitsord från skolan eller utbildningen, och förordat
att premien för deras del måtte få utgå med 750 kronor.
Chefen för armén har på anförda skäl ansett, att frågan örn premie jämväl
till officersaspirant eller motsvarande ersättning, exempelvis höjt ekiperingsbidrag,
i detta sammanhang borde upptagas till behandling.
Chefen för marinen har ansett viss ytterligare kompensation böra beredas
studerande, förslagsvis i form av penningbidrag eller lättnader med avseende
å termins- eller kursavgifter, enär dylika värnpliktiga genom förlängd tjänstgöring
kunna få sin examen förskjuten med följd att studieskulder förfalla
till betalning redan innan studierna avslutats.
Försvarets civilförvaltning har på andragna skäl funnit det tveksamt, örn
de av utredningsmännen föreslagna bestämmelserna rörande näringsbidrag
under tiden för den förlängda tjänstgöringen kunde komma att bliva av
nämnvärd betydelse.
Överståthållarämbetet har tillstyrkt förslaget, att de befälsutbildade värnpliktiga
skulle beredas möjlighet att erhålla värnpliktslån även under normala
förhållanden. Bestyret med lånen borde ankomma på länsstyrelserna.
Denna uppfattning har delats av länsstyrelserna i Stockholms och Örebro län.
Statens arbetsmarknadskommission har även ansett, att värnpliktiga, som
fullgöra fortsatt tjänstgöring, böra beredas möjlighet att erhålla värnpliktslån.
På vissa anförda skäl har kommissionen emellertid förordat, att värnpliktslånebestyret
bör åläggas kommissionen eller den myndighet, som sedermera
i kommissionens ställe kan bliva förordnad att vara tillsynsmyndighet
å familjebidragsförordningarna. Vidkommande frågan örn näringsbidrag har
arbetsmarknadskommissionen såsom sin uppfattning uttalat, att skäl syntes
föreligga för att göra krigsfamiljebidragsförordningen tillämplig å värnpliktiga
under den förlängda tjänstgöringstiden, enär de därigenom skulle komma
i bättre ställning, även när det gäller bidrag till bostad och på grund av
familjemedlems sjukdom.
Landsorganisationen har, bland annat, uttalat, att möjlighet till förskottsbetalning
icke bör borttagas, och att tillräckliga skäl att undantaga värnpliktiga
i special tjänst från rätt till premie icke syntes hava förebragts, och
har därjämte ifrågasatt, om icke premierna borde fixeras till högre belopp
under vissa förutsättningar.
Svenska veterinärläkar för eningen har föreslagit vissa premier till värnpliktiga,
som uttagits i specialtjänst såsom veterinärer.
Sveriges förenade studentkårers värnfliktskommitté har varmt förordat, att
värnpliktslånen göras tillgängliga även för fredstjänstgörande värnpliktiga.
I förevarande proposition har departementschefen också lämnat redogörelse
för uppkommen fråga om utsträckt tillämpning av värnpliktslåne
Bihang
till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 118—120. ioss u 2
18
Statsutskottets utlåtande nr 119.
förordningen med anledning av en av Svenska reservunderofficersförbundet
i skrivelse den 14 september 1943 gjord framställning om att gällande värnpliktslåneförordning
måtte göras tillämplig jämväl å underofficerare och
flaggkorpraler i reserven, över vilken framställning yttrande avgivits av statens
arbetsmarknadskommission och av tjänsteförrättande chefen för försvarsstaben.
I yttrandena har den gjorda framställningen tillstyrkts och
därjämte har ifrågasatts viss ytterligare utvidgning av förordningens tillämpning,
nämligen å viss annan icke ständigt tjänstgörande personal, som varit
inkallad under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
De såsom befäl lämpligaste värnpliktiga och de värnpliktiga, som på
grund av sin yrkesinriktning äro skickade att fullgöra specialtjänstgöring,
tågås jämlikt 1941 års värnpliktslag i långt högre grad än övriga värnpliktiga
i anspråk i försvarets tjänst. Såsom i propositionen 1942:297 närmare
utvecklats är det ur olika synpunkter angeläget att såvitt möjligt är avlägsna
de. olägenheter, som härigenom för dessa värnpliktiga uppkomma i deras
civila gärning. I sådant syfte ha vissa av ifrågavarande värnpliktiga genom
beslut av 1942 års riksdag tillerkänts särskild ersättning i form av förhöjda
penningbidrag under värnpliktstjänstgöringen och i form av särskilda premier,
varvid, dock förutsatts, att bestämmelserna örn penningbidrag icke skola
träda, i kraft med mindre krigsavlöningsreglementet bringas ur tillämpning.
Samtidigt förutsattes, att utredning skulle verkställas rörande möjligheterna
att eliminera eller lindra olägenheterna i utbildnings- och merithänseende
för det värnpliktiga befälet och de värnpliktiga specialisterna.
Den utredning, sorn.enligt det föregående i sistnämnda hänseende verkställts.
, har. utmynnat i förslag till bestämmelser rörande rätt för statliga
och vissa, likställda befattningshavare att i olika hänseenden tillgodoräkna
befälsutbildningen i merithänseende och för löneklassplacering samt såsom
tjänstår för pension,
arbetare i statstjänst, varförutom riktlinjer skisserats för en motsvarande
reglering såvitt angår andra arbetare ävensom tjänstemän hos kommuner
och enskilda arbetsgivare. Ävenledes lia förslag framlagts rörande tillgodoräknande
av befälsutbildningen såsom merit för inträde i vissa högre
och lägre skolor m. m.
Vid de överväganden, som ägt rum i denna fråga, har befunnits att berörda
spörsmål böra bedömas i sitt samband med de önskemål, som i likartade
hänseenden framställts beträffande inom försvarsväsendet fast anställt manskap.
1942 års civilanställningssakkunniga, som hittills icke funnit sig
kunna upptaga denna fråga till slutlig omprövning, lia därför av mig under
hand anmodats att skyndsamt slutföra sin utredning i denna del. Därefter
torde chefen för finansdepartementet komma att anmäla förevarande
frågor, vilka till huvudsaklig del synas vara av natur att kunna av Kungl.
Maj .t avgöras utan riksdagens hörande. Utan hinder härav torde cheferna
för vederbörande statsdepartement komma att inom den närmaste tiden anmäla
den del av föreliggande utredning, som avser tillgodoräknande av befälsutbildning
såsom merit för inträde i vissa skolor m. m. I detta sammanhang.
anser jag mig därför icke böra närmare ingå i3å den i nu berörda delar
föreliggande utredningen.
Av. den lämnade redogörelsen framgår, att 1942 års bestämmelser rörande
penningbidrag och premier åt ifrågavarande värnpliktiga förlänats provisorisk
giltighet i avvaktan på resultatet av nyssberörda utredning rörande meritberäkning
m.m. för de värnpliktiga, vilka uttagas till längre fredstjänstgöring än
Statsutskottets utlåtande nr 119.
19
övriga värnpliktiga. Dessa provisoriska bestämmelser, vilka avse värnpliktiga
inom samtliga försvarsgrenar, lia blivit föremål för förnyad prövning i anslutning
till nämnda utredning. Vederbörande utredningsmän ha härvid
kommit till den uppfattningen, att ett genomförande av de av dem förordade
åtgärderna för tillgodoräknande av kvalificerad värnpliktstjänstgöring i meritoch
lönehänseende icke påverkar avvägningen av de ekonomiska förmåner
för nämnda värnpliktiga, som 1942 års provisoriska bestämmelser innefatta.
För egen del är jag av samma uppfattning och förordar alltså, att nämnda
bestämmelser med de ändringar, som i det följande förordas, göras definitiva.
Härvid böra premierna fixeras till de belopp, som i fredstid ansetts erforderliga
— enligt det föregående för olika kategorier värnpliktigt befäl 500
kronor, 1,500 kronor respektive 300 kronor — men samtidigt föreskrift meddelas
om den nedsättning av premierna till 250 kronor, 1,250 kronor respektive
150 kronor, som även fortsättningsvis bör äga rum så länge nuvarande
förhållanden föreligga. Bestämmelserna om penningbidrag böra icke träda, i
kraft så länge krigsavlöningsreglementet är i tillämpning.
Jag övergår härefter till de frågor örn jämkningar i förevarande bestämmelser,
som av utredningsmännen övervägts.
Beträffande penningbidragen lia utredningsmännen icke ifrågasatt annan
ändring än införande av föreskrift rörande storleken av penningbidrag till
överfurir. Med hänsyn till de för sådan beställningshavare gällande kvalifikationerna
har bidraget föreslagits skola utgöra tre kronor för dag. Då
emellertid överfurir är att hänföra till underbefäl, kan jag i likhet med försvarsväsendets
lönenämnd icke förorda samma penningbidrag till överfurir
som till underofficer utan föreslår, att bidraget bestämmes till två kronor
75 öre. Nämnvärd praktisk olägenhet av att bidraget fastställes till brutet
krontal torde icke uppkomma.
I de provisoriska bestämmelserna örn premier ha utredningsmännen
övervägt vissa ändringar, avseende dels ökning av premiernas storlek, dels
ock sådan utvidgning av bestämmelserna, att dessa skulle komma att omfatta
även värnpliktiga i specialtjänst samt medlemmar av sjö värn skåren.
Beträffande premiernas storlek lia utredningsmännen framhållit, att i
nuvarande statsfinansiella läge ökade förmåner icke kunde förordas utan
mycket starka skäl, samt för sin del föreslagit, att ändring av premiebeloppen
icke skulle vidtagas. I avbidan på de åtgärder, som vidtagas för
att i andra hänseenden kompensera ifrågavarande värnpliktiga för den förlängda
värnpliktstjänstgöringen, biträder jag denna uppfattning.
Onekligen kunna vissa skill anföras till förmån för de från skilda håll framställda
förslagen örn medgivande av premier jämväl åt värnpliktiga i specialtjänst.
Emellertid måste vid bedömandet av denna fråga beaktas, att premierna
principiellt äro avsedda att utgöra ett stöd åt de värnpliktiga för underlättande
av övergången till civilt arbete. Då fredstjänstgöringen för ifrågavarande
för specialtjänst avsedda värnpliktiga delvis infaller efter avslutandet
av den civila utbildningen och denna tjänstgöring i viss utsträckning
måste betraktas som utbildning för det civila yrket, finner jag i likhet
med utredningsmännen övervägande skäl tala för att värnpliktiga i specialtjänst
icke böra tillerkännas premier. Jag förutsätter emellertid, att frågan
må kunna framdeles ånyo upptagas med ledning av då föreliggande erfarenheter.
De olägenheter, som genom den förlängda värnpliktstjänstgöringen kunna
uppkomma för ifrågavarande värnpliktiga — särskilt sådana sora ägna sig
åt fri näringsverksamhet — torde förminskas vid bifall till efterföljande förslag
om införande av rätt för bland annat dessa värnpliktiga till värnpliktslån
och eventuellt också utvidgad kitt till familjebidrag jämväl i fredstid.
20
Statsutskottets utlåtande nr 119.
Härigenom skulle jämväl i viss utsträckning tillgodoses de av cliefen för
marinen anförda synpunkterna.
Sjövärnskårens medlemmar äga enligt nu giillande provisoriska bestämmelser
icke rätt att utfå premier. I denna fråga yttrade jag vid anmälan av propositionen
1942: 297 (sid. 19), att det med hänsyn till den tjänstgöring, som
utöver den vanliga värnpliktsutbildningen skulle krävas av kårens medlemmar,
enligt min mening kunde ifrågasättas, om icke premier i viss utsträckning
borde utgå till medlemmarna. Jag förutsatte därför, att denna
fråga skulle av utredningsmännen ytterligare övervägas.
Bärande skäl synas mig föreligga att i överensstämmelse med utredningsmännens
nu föreliggande förslag medgiva premie för genomgången fänrikskurs
vid sjövärnskåren med samma belopp som till elev i plutonchefsskola
(motsvarande utbildning), eller alltså under normala förhållanden 500 kronor
och under nuvarande förhållanden 250 kronor. Jag vill i anslutning härtill
erinra, att kårens medlemmar under tjänstgöring vid flottan utöver 450 dagar
jämlikt beslut av 1942 års riksdag avlönas på samma sätt som gäller för
värnpliktiga av motsvarande grader.
Yad de sakkunniga anfört rörande borttagande av möjligheten att i förtid
utbekomma premie ger mig icke anledning till erinran.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, med beaktande av det nu
anförda, meddela bestämmelser rörande penningbidrag och premier åt värnpliktiga.
I samband härmed kan, såsom utredningsmännen antytt, det visa
sig behövligt att med ledning av vunna erfarenheter vidtaga vissa andra
jämkningar i de provisoriska föreskrifterna. I anslutning till vad tillförordnade
chefen för försvarsstaben anfört torde vidgad möjlighet böra beredas
Kungl. Majit att kompensera värnpliktig, som efter erhållen kommendering
till officersaspirantskola (motsvarande utbildning) eller till utbildning till
flygförare eller till bombfällare och navigatör av annan anledning än sjukdom
icke erhållit godkända vitsord från skolan eller utbildningen. Liksom
vid avbrott på grund av sjukdom bör det emellertid ankomma på Kungl.
Majits prövning i det särskilda fallet, örn och i vad mån premie skall utgå.
Såsom av det föregående framgår har under den förstärkta försvarsberedskapen
sedan september 1940 möjlighet funnits att bevilja värnpliktslån
åt värnpliktiga, som till följd av värnpliktstjänstgöring råkat i ekonomiska
svårigheter. Utredningsmännen lia nu föreslagit, att denna förmån skall
komma jämväl dem till godo, som under fredstid lia att fullgöra fortsatt
tjänstgöring jämlikt 27 § 1 mom. B—D värnpliktslagen samt fortsatt tjänstgöring
vid flygvapnet för utbildning till flygförare, bombfällare och navigatör
eller flygskytt ävensom utbildning till reservofficer i vad denna överstiger
tjänstgöringen enligt 27 § 1 morn. A värnpliktslagen. Förslaget har i huvudsak
tillstyrkts av de i ärendet hörda myndigheterna. För egen del finner
jag det sålunda framlagda förslaget utgöra en ändamålsenlig komplettering
av de förmåner, som nu tillkomma ifrågavarande värnpliktiga, och har alltså
i princip icke något att erinra mot de sakkunnigas förslag i denna del.
Bestämmelser rörande de nuvarande för beredskapsförhållanden avsedda
värnpliktslånen lia, såsom av det föregående framgår, meddelats i en med
riksdagen utfärdad förordning. Enligt denna förordning handhaves värnpliktslånens
förvaltning under statskontorets överinseende av länsstyrelserna
och låneverksaroheten i övrigt av statens arbetsmarknadskommission och av
särskilda värnpliktslånenämnder — en i varje län (Stockholms stad) — med
biträde av de i krigsfamiljebidragsförordningen avsedda familjebidragsnämnderna.
Att för verksamheten avsetts en så relativt omfattande organisation
sammanhänger givetvis därmed, att låneverksamheten under beredskapstiden
måste bedrivas i förhållandevis stor omfattning. Då verksamheten i
Statsutskottets utlåtande nr 119.
21
fredstid torde komma att få en väsentligt mindre omfattning, kan det icke
vara behövligt att vid bifall till förutnämnda förslag för fredsförliållanden
bibehålla ifrågavarande organisation. För egen del finner jag det möjligt,
att lånen i fredstid beviljas centralt av lämplig myndighet, och utgår från
att även i övrigt förenklingar i de nuvarande bestämmelserna, med bibehållande
i princip av reglerna rörande lånens ändamål och storlek, skola
vara möjliga att genomföra. Då denna verksamhet bör även i fredstid bedrivas
i kontakt med familjebidragsverksamheten, torde ifrågavarande värnpliktslån
lämpligen böra beviljas av den myndighet, som jämlikt fredsfamiljebidragsförordningen
av Kungl. Majit skall utses att öva tillsyn över
förordningens tillämpning.
De nuvarande värnpliktslånen finansieras från fonden för låneunderstöd.
För ändamålet har riksdagen under nämnda fond anvisat å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett reservationsanslag av 5 000 000 kronor
och å riksstaten förbudgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 4000 000 kronor.
Av det belopp om tillhopa 9 000 000 kronor, som sålunda hittills anvisats
för ändamålet, stå enligt från arbetsmarknadskommissionen lämnad uppgift
för närvarande i runt tal 2 750 000 kronor till förfogande för beviljande
av nya lån. De lån, som i fredstid må komma att utgå, torde böra tills vidare
finansieras med ianspråktagande av de medel, som vid den förstärkta
försvarsberedskapens upphörande må komma att återstå av de hittills anvisade
anslagen under fonden för låneunderstöd. Då det emellertid av praktiska
skäl synes på längre sikt lämpligt, att beredskapslånen särskiljas från
de i fredstid utgående, förutsätter jag, att en särskild lånefond i sinom tid
skall uppläggas för sistnämnda lån. Förslag härutinnan torde få framdeles
underställas riksdagen.
Det synes tillräckligt, att för fredstid ifrågavarande föreskrifter i likhet
med exempelvis motsvarande bestämmelser rörande studielån meddelas i av
Kungl. Majit utfärdad kungörelse. Jag förutsätter, att det skall ankomma
på Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med de i förutnämnda
förordning meddelade föreskrifterna med de förenklingar, som enligt det
föregående kunna befinnas erforderliga, utfärda bestämmelser i ämnet. Härtill
bör riksdagens bemyndigande utverkas.
I detta sammanhang bör även beröras Svenska reservunderofficersförbundets
förutnämnda framställning örn utsträckt tillämpning av värnpliktslåneförordningen.
Den av förbundet upptagna frågan synes mig lämpligen
böra göras till föremål för övervägande i samband med de åtgärder i olika
avseenden, som måste vidtagas vid ett avvecklande av den förstärkta försvarsberedskapen.
Det är min avsikt att i nämnda sammanhang taga ställning
till det väckta spörsmålet och framlägga de förslag i ämnet, vartill må
finnas anledning. Därest förhållandena så skulle påkalla, torde det få ankomma
på Kungl. Majit att meddela bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse
med arbetsmarknadskommissionens förslag. Jag vill erinra, att
jämlikt 1 § förordningen om värnpliktslån Kungl. Majit, när särskilda skäl
därtill äro, äger förordna, att bestämmelserna i förordningen skola äga tillliimpning
jämväl å annan personal lin värnpliktiga.
Såsom av det föregående inhämtas lia de sakkunniga framlagt förslag
av innebörd att värnpliktiga, vilka enligt 27 § värnpliktslagen åläggas längre
tjänstgöring än värnpliktiga i allmänhet, skola berättigas att under de i
krigsfamiljebidragsförordningen angivna villkoren komma i åtnjutande av
näringsbidrag. Utredningsmännen lia framhållit att, enär krigsfamiljebidragsförordningen
nu är tillämplig å alla inkallade värnpliktiga, ifrågavarande
förslag för närvarande ej har omedelbar betydelse. Det har emellertid synts
de sakkunniga angeläget, att principbeslut i frågan utan dröjsmål fattas.
22
Statsutskottets utlåtande nr 119.
Utskottet.
För egen del finner jag det följdriktigt, att ifrågavarande värnpliktiga
komma i åtnjutande av en dylik utvidgning av rätten till familjebidrag. På
denna väg synes det möjligt att i någon mån bereda lättnad för dem av
ifrågavarande värnpliktiga, vilka såsom fria näringsidkare icke få fördel av de
bestämmelser, som kunna komma att meddelas rörande tillgodoräknande av
värnpliktstjänstgöring i merit- oell lönehänseende oell som av naturliga skäl få
sin största betydelse för anställda. I princip är jag därför beredd att förorda
en utvidgning av familjebidragsförmånerna, anslutande sig till det av mig
förordade förslaget örn införande jämväl av rätt till värnpliktslån för sådana
värnpliktiga. Emellertid finner jag i likhet med arbetsmarknadskommissionen
det kunna övervägas, örn icke en lämpligare lösning vore, att krigsfamiljebidragsförordningen
i den omfattning, som angives i förordningens 1 §
4 morn., göres tillämplig under den fortsatta tjänstgöring, som bär är i
fråga. Härigenom ernås en bättre anpassning av förmånerna efter förhållandena
i de individuella fallen. Några större kostnader torde en sådan
utvidgning av krigsfamiljebidragsförordningens tillämpningsområde icke medföra.
För egen del finner jag sistnämnda spörsmål — som icke blir aktuellt
förrän i samband med övergång till fredsförhållanden — böra upptagas till
ytterligare övervägande. Jag anser mig således icke böra i detta sammanhang
framlägga slutligt förslag i ämnet. Ehuru Kungl. Maj:t jämlikt 1 § krigsfamiljebidragsförordningen
torde äga rätt meddela bestämmelser i ämnet,
synes det mig lämpligt att frågan underställes riksdagen. Jag utgår från
att förslag i ämnet skall kunna föreläggas 1945 års riksdag.
r
I detta sammanhang må slutligen beröras en fråga, som äger visst samband
med förevarande spörsmål. Värnpliktiga officerare och underofficerare
äga åtnjuta fri förplägnad. Sin förplägnad böra de erhålla gemensamt med
fast anställda officerare respektive underofficerare. Då dessa på de flesta
förband erlägga mässavgift, vilken användes till bland annat tidningar, telefon,
servis och utgifter för serveringspersonal, och det icke är möjligt att
från sådan avgift befria vissa av dem, som erhålla tillträde till mässlokalerna,
synes det ofrånkomligt, att mässavgift erlägges jämväl av värnpliktiga
officerare och underofficerare. I betraktande av det värnpliktiga
befälets jämförelsevis små löneförmåner har Kungl. Majit på framställning
av chefen för armén, vilken framställning tillstyrkts av arméförvaltningens
intendentur- och civila departement samt försvarsväsendets lönenämnd,
genom beslut den 12 november 1943 medgivit, att till mässkassa
vid arméns truppförband må utgå ersättning, beräknad högst efter femton
öre för dag för envar värnpliktig officer och tio öre för dag för envar värnpliktig
underofficer. Kostnaderna härför bestridas från vederbörligt anslag
till kasern- och förplägnadsutredning och från lägerkassemedel. Motsvarande
beslut har meddelats beträffande kustartilleriet.
Ett bifall till förslagen om ändrade grunder för penningbidrag och premier
torde icke påverka beräkningen av anslagen till de värnpliktigas avlöningar
för nästkommande budgetår. Till frågan örn äskande av anslag
härför för nämnda budgetår torde jag framdeles få återkomma.
De av Kungl. Majit framlagda förslagen örn penningbidrag till värnpliktiga
innebära icke annan ändring i de år 1942 enligt riksdagens beslut
meddelade provisoriska bestämmelserna i ämnet än att ett nytt bidragsbelopp,
2 kronor 75 öre, bestämmes att gälla för överfurir (likställd). För
-
Statsutskottets utlåtande nr 119.
23
slagen liava icke givit utskottet anledning till erinran. I likhet med departementschefen
förutsätter utskottet, att de nya bestämmelserna örn penningbidrag
till värnpliktiga icke skola träda i kraft, så länge krigsavlöningsreglementet
är i tillämpning.
Vidkommande premier till värnpliktiga, vilka åläggas förlängd värnpliktstjänstgöring,
innebär Kungl. Majis förslag, att premierna nu skola fixeras
till de belopp, som vid 1942 års riksdag vid antagande av de provisoriska
bestämmelserna i ämnet ansågos erforderliga i fredstid. Vidare innebär
förslaget, att rätt till premie örn 500 kronor skall utsträckas att gälla även
medlem av sjövärnskåren, som genomgått fänrikkurs. Kungl. Majis förslag
innebär jämväl, att Kungl. Maji skall äga att i särskilda fall pröva, om och
i vad mån premie bör utgå. Premierna skola liksom hittills utgå med lägre
belopp, så länge nuvarande beredskapstillstånd varar.
Till Kungl. Majis sålunda framlagda förslag ifråga örn penningpremier
kan utskottet giva sin anslutning. Utskottet finner sig emellertid böra
uttala, att frågan örn premiernas storlek möjligen bör komma under förnyat
övervägande i samband med slutligt ställningstagande till frågan örn den
förlängda värnpliktstjänstgöringens tillgodoräknande i merit- m. fl. avseenden.
I likhet med departementschefen har utskottet funnit lämpligt, att åt nu
ifrågavarande värnpliktiga beredes möjligheter att vid behov komma i åtnjutande
av lån tills vidare enligt värnpliktslåneförordningens bestämmelser
och sedermera, då denna förordning icke längre kommer att vara i tillämpning,
enligt bestämmelser, som i huvudsak böra överensstämma med gällande
regler rörande studielån. Det bör få ankomma på Kungl. Majit att meddela
härför erforderliga föreskrifter. Utskottet förutsätter, att frågan örn uppläggande
av en särskild fond för ifrågavarande lån till värnpliktiga i sinom
tid kommer att underställas riksdagen.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att den nuvarande
värnpliktslåneförordningen enligt i förordningen givet bemyndigande av
Kungl. Majit göres tillämplig jämväl å av departementschefen angiven personal,
som inkallats till tjänstgöring i anledning av försvarsberedskapen.
Prågan örn att under tiden för den förlängda värnpliktstjänstgöringen
göra värnpliktiga berättigade till familjebidrag i vidare mån än som enligt
nu gällande fredsfamiljebidragsförordning är möjligt, synes, på sätt departementschefen
framhållit, böra bliva föremål för närmare övervägande. Förslag
i ämnet bör därefter föreläggas riksdagen. För egen del vill utskottet såsom
sin uppfattning uttala, att skäl för rätt till familjebidrag utöver fredsfamiljebidragsförordningens
nuvarande ram synas förefinnas under den nu ifrågavarande
tjänstgöringstiden.
Yad departementschefen i övrigt föreslagit och anfört har icke givit utskottet
anledning till något särskilt uttalande.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad av departementschefen i statsråds
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 119.
protokollet över försvarsärenden för den 18 februari 1944 anförts
meddela bestämmelser rörande penningbidrag till värnpliktiga
samt premier och värnpliktslån till värnpliktiga befälselever
m. fl.
Stockholm den 5 maj 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 118.