Statsutskottets utlåtande nr 11.

1

Nr 11.

Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln, avseende
anslagen inom folkhushållning sdepartementets
verksamhetsområde.

(2:a avd.)

Inledning.

I det vid propositionen nr 1 fogade utdraget av statsrådsprotokollet över
folkhushållningsärenden för den 4 januari 1944 har chefen för folkhushållningsdepartementet
såsom inledning lill elfte huvudtiteln lämnat en redogörelse
för de förändringar inom krisförvaltningen, som ägt rum sedan närmast
föregående redogörelse lämnats riksdagen, och därvid anfört följande.

Några mera väsentliga förändringar av den centrala krisförvaltningens
organisation ha ej skett under det gångna året. Inom vissa områden
ha dock utbyggnader och förändringar kommit till stånd. Sålunda
må nämnas, att statens bränslekommission under år 1943 genomfört vissa
förändringar i organisationen av kommissionens planläggnings-, ved- och
oljeavdelningar. Förändringarna med avseende på avdelningarnas arbetsuppgifter
innebära i huvudsak, att handläggningen av vissa ärenden rörandf
produktion av tjära överflyttats från oljeavdelningen till planläggningsavdelningen
samt att i övrigt vissa uppgifter, som ålegat andra avdelningar
och byråer, centraliserats till planläggningsavdelningen. Inom sistnämnda
avdelning har nyinrättats en planeringsbyrå, på vilken bl. a. ankommer att
handhava den centrala ledningen för planläggningen av all bränsleförsörjning
samt att upprätta försörjningsplaner för fasta bränslen och medverka
vid fullföljandet av dessa planer. Den hittillsvarande byrån för industribränsle
har ersatts av en byrå för licensärenden, vilken bl. a. har till uppgift
att handlägga ärenden rörande förbrukning för industri- och Iralikändamål
av fasta bränslen utom gengasbränsle samt att handhava vissa
delar av kommissionens licensgivning beträffande fasta bränslen. — Inom
statens trafikkommission har den förutvarande sektionen för ärenden för
motorfordonsbeståndets utnyttjande i kristiden (biltrafiksektionen) uppdelats
i två sektioner, nämligen en för personbiltrafiken och en för godsbiltrafiken.
— Statens priskontrollnämnd har övertagit den tidigare inom statens
informationsstyrelse organiserade propagandaverksamheten för konsumtionsanpassning.
För att inom nämnden omhänderhava denna verksamhet
har från och med den 1 oktober 1943 inrättats en särskild sektion

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 sami. Nr 11.

1

2

Statsutskottets utlåtande nr 11.

för aktiv hushållning. — En icke obetydlig ökning av personalen inom flertalet
av de olika krisorganen har vidare icke kunnat undvikas. Stegringen
under de olika åren från och med slutet av år 1940 av antalet befattningshavare
hos de centrala krisorgan, inom vilka avlöningarna utgå enligt av
Kungl. Majit fastställd löneplan, framgår av följande tablåer.

K

i

S 0

r g

a n 1

Industri-

Bränsle-

Livsmedels

-

kommissionen

kommissionen

kommissionen

15/

/12

15/

/12

15/

lii

15/

lil

15/

lii

15/

lii

15/

/12

15/

/12

15/

/12

15/

lii

15/

lii

15/

111

1940

1941

1942

1943

1940

1941

1942

1943

1940

1941

1942

1943

Lönegrupp i av Kungl.

Majit fastställd löneplan
I (175—325 kr./mån.)

48

129

164

204

13

33

55

61

83

131

148

158

II (225—375 kr./mån.)

29

35

58

78

41

44

47

23

32

31

36

61

lil (275—425 kr./mån.)

6

17

28

49

20

26

35

40

11

25

31

36

IV (325—575 kr./mån.)

7

34

66

80

3

13

29

52

12

11

19

27

V (400—750 kr./mån.)

36

38

53

78

26

35

56

49

17

40

45

60

VI (550—900 kr./mån.)

12

16

18

23

14

17

22

17

10

13

19

24

VII (700—1100 kr./mån.)
Befattningshavare med av

10

13

14

15

3

5

7

9

9

15

20

21

Kungl. Majit fastställda
arvoden..............

12

17

19

18

14

29

31

30

12

16

16

19

Summa befattningshavare2

160

299

420

545

134

202

282

281

186

282

334

406

K

r i

S 0

r g

a n 1

Han dels-kommissionen

Trafik-

kommissionen

Priskontroll-

nämnden

15/

lii

15/u

15/

lil

15/

lii

15/

lii

15/

/12

15/

lii

15/

lil

15/

lil

15/

lil

15/

lil

15/

lil

1940

1941

1942

1943

1940

1941

1942

1943

1940

1941

1942

1943

Lönegrupp i av Kungl.
Majit fastställd löneplan

I (175—325 kr./mån.)

48

59

56

46

7

9

18

17

2

10

9

12

II (225—375 kr./mån.)

11

15

14

18

4

7

5

6

1

13

31

35

III (275—425 kr./mån.)

8

8

11

14

—

—

2

1

2

4

9

15

IV (325—575 kr./mån.)

3

5

5

8

2

1

3

4

1

4

5

2

V (400—750 kr./mån.)

10

17

18

16

5

5

12

18

7

16

38

58

VI (550—900 kr./mån.)

4

4

5

5

1

2

—

2

1

2

3

6

VII (700—1100 kr./mån.)

6

6

7

7

—

—

1

1

1

2

7

10

Befattningshavare med av
Kungl. Majit fastställda

arvoden..............

3

4

5

4

6

7

7

10

1

6

17

18

Summa befattningshavare2

93

118

121

118

25

31

48

59

16

57

119

156

1 För rikskoramissionen för ekonomisk försvarsberedskap gäller civila avlöningsreglementet.
För reservförrådsnämnden och krigsförsäkringsnämnden har särskild löneplan ej fastställts.

2 Tillfälliga befattningshavare icke inräknade.

Statsutskottets utlåtande nr II.

3

Ej heller beträffande den lokala kris förvalt ningen lia under
år 1943 några mera väsentliga förändringar av organisatorisk art genomförts.
På grund av en avsevärt ökad arbetsbelastning har emellertid en icke
obetydlig utbyggnad av flertalet av kristidsstyrelsemas olika avdelningar
blivit nödvändig. Till den ökade arbetsbelastningen har särskilt bidragit en
successivt genomförd strängare kontroll av granskningen av kristidsnämndernas
kortredovisningar ävensom den skärpta prisövervakningen. Antalet
anställda inom styrelserna bar under det gångna året visat en betydande
stegring. Denna framgår av följande uppgifter örn den hos kristidsstyrelserna
fast anställda och av styrelserna direkt avlönade personalen under
åren 1940—1943.

15/12 1940 ............................ 235

15/12 1941 ............................ 367

15/12 1942 ............................. 842

15/12 1943 ............................ 1 0251

Departementschefen har därefter ingått på frågan om medelsbehovet för
nästa budgetår och därvid anfört bland annat följande.

Såvitt nu kan förutses torde även under budgetåret 1944/45 de under folkhushållningsdepartementet
lydande myndigheterna böra fortbestå för handläggning
av i samband med krisen uppkomna frågor. I anledning härav hemställes
i det följande, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att anvisa
anslag till ifrågavarande organs verksamhet. Jag förutsätter nu liksom föregående
år, att, därest förändringar av en eller annan art i krisorganisationen
bliva genomförda, de anslag för olika ändamål rörande vilka förslag nu
framläggas få tagas i anspråk för nära liggande ändamål.

Under de tre senaste åren har man vid beräkningarna av anslagen till
krisförvaltningen följt den principen att anslagen i regel upptagits till de
belopp som vid bedömningstillfället faktiskt utgått. Detta förfaringssätt har,
såsom också var förutsett, lett till att anslagen väsentligen överskridits. I
syfte att hålla utgifterna så låga som möjligt ha anslagen icke ställts till
förfogande för hela året på en gång, utan endast för ett halvt år i sänder,
i samband varmed medel sbehovet — efter krisrevisionens hörande — underkastats
granskning.

Att döma av de föreliggande medelsäskandena från de olika krisorganen
torde kostnaderna för flera av dem under nästkommande budgetår komma
att avsevärt överstiga de för innevarande budgetår beräknade. Att med något
större mått av säkerhet beräkna ifrågavarande kostnader för budgetåret
1944/45 är dock icke möjligt på grund av ovissheten örn det allmänna lägets
utveckling. De förut tillämpade grunderna för beräkningen av anslagen torde
alltjämt böra gälla. Man måste därför räkna med möjligheten att även under
nästkommande budgetår anslagsöverskridanden kunna komma att uppstå.

I inledningen till utgifterna under elfte huvudtiteln för innevarande budgetår
uttalade jag, att jag hade för avsikt alt låta verkställa en allmän översyn
över krisförvaltningens organisation i syfte att hålla kostnaderna för förvaltningen
i möjligaste mån nere. En dylik översyn har också påbörjats genom
statens krisrevision. Denna har sålunda genom särskilda sakkunniga

1 Utöver här angiven personal tjänstgör inom lcristidsstyrelserna ett stort antal befattningshavare,
vilka i första hand avlönas av vederbörande systembolag. Därtill komma
tillfälliga befattningshavare.

4

■Statsutskottets utlåtande nr 11.

och i nara samarbete med vederbörande krisorgans egna tjänstemän låtit
igångsätta brett upplagda undersökningar av krisorganens verksamhet, omfattande
såväl organisatoriska spörsmål som sältet för fullgörandet av arbetsuppgifterna
i allmänhet. Dessa undersökningar äro vad angår bränslekommissionen
avslutade niell pågå för närvarande i fråga om livsmedelskommissionen,
handel skommissionen och trafikkommissionen. Granskningen av
bränslekommissionen bär givit vid handen, att kommissionens organisation i
stort sett mäste anses planmässig och tillfredsställande, och att, sedan mindre
justeringar företagits, någon överorganisation icke torde föreligga. Utredningsmännen
lia ock konstaterat, att kommissionens närmast verkställande
organ, bränslekontoren, på ett tillfredsställande sätt synas lia fyllt sina uppgå
tor och att samarbetet nied kristidsstyrelserna, skogsvårdsstyrelsema och
länsarbetsnämnderna på det hela taget förefaller lia varit gott/

1 fråga om krisorganens personal- och avlöningsförhållanden må nämnas,
att påpekanden rörande lönesättningen i vissa fall gjorts av krisrevisionen.
köi att erna en enhetlig lönesättning hos de olika krisorganen —
särskilt i fråga örn rutinpersonal — äger visst samarbete rum mellan de
större kommissionernas personalchefer. Lönesättningen torde enligt vad revisionen
meddelat också i stort sett ske efter enhetliga principer. Såvitt framgår
av krisrevisionens undersökningar synas skäl icke föreligga att befara,
att personalökningen vid kommissionerna varit större än som varit betingat
av de ökade arbetsuppgifterna. Krisorganens expens- och tryckningskostnader
ha också undersökts av krisrevisionen. Undersökningarna ha bland annat
lett till en centralisering av upphandlingen av möbler och kontorsmateriel
för krisorganen och rationalisering av annonseringen. De undersökningar
som hittills skett i fråga örn den kontorstekniska organisationen lia i åtskilliga
fall lett till ett nedbringande av kostnaderna.

Jag anser det angeläget, att ifrågavarande utredningar slutföras enligt de
uppgjorda planerna. 1 detta sammanhang vill jag vidare nämna, att jag i
anslutning till Kungl. Maj:ts proposition, nr 366, angående inrättande av en
statens organisationsnämnd, m. m. och riksdagens i anledning därav gjorda
uttalanden har för avsikt att i det följande föreslå, att under elfte huvudtiteln
anslag för nästa budgetår anvisas till bestridande av kostnaderna för
överrevisionen för krisförvaltningen, vilken jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den
31 december 1943 inrättats från oell med den 1 januari 1944. Denna överrevision
bär till uppgift, bland annat, att beträffande de organ, vilka inrättats
för tillgodoseende av behov sammanhängande med krisläget framlägga
de förslag till organisatoriska eller andra åtgärder, vilka kunna befinnas
påkallade för att personal, medel eller materiel skola bliva utnyttjade på ett
ekonomiskt lämpligt sätt.

Slutligen bör bär erinras, att på föredragning av chefen för finansdepartementet
Kungl. Maj:t den 24 september 1943 förordnat, att verksamheten
inom konjunkturinstitutet skulle återupptagas från och med den 1 oktober
1943. Anslag för institutets verksamhet under nästa budgetår ha tidigare i
dag anmälts av chefen för finansdepartementet i samband med behandlingen
av utgifterna under sjunde huvudtiteln.

Även beräkningen av andra utgifter under elfte liuvdtiteln än krisförvaltningens
avlöningar och omkostnader är i åtskilliga fall vansklig. Till denna
grupp av utgifter räknas sådana, vilkas storlek på grund av olika faktorer
kan bliva mycket växlande. Bland dessa kunna nämnas vissa förluster å
varor, som under rådande förhållanden inköpts av staten eller under dess
medverkan. I likhet med vad nu är fallet synas dessa kostnader icke böra

Statsutskottets utlåtande nr 11.

5

beräknas å riksstaten utan medel lill deras bestridande torde liksom innevarande
budgetår få utgå från förskottsstat.

I anslutning härtill må nämnas att vid sidan av de statliga utgifterna för
krisförvaltningen och därmed sammanhängande åtgärder kommunerna
åsamkats betydande utgifter för fullgörande av de uppgifter som på grund
av krisförhållandena ålagts dem. Dessa kostnader uppgå, enligt beräkningar
som utförts inom statens livsmedelskommission, till följande belopp, nämligen för

1940 ...................... kronor 7 071 000

» 1941 ...................... » 9 415 000

» 1942 ...................... » 13 500 000

» 1943 ...................... » 15 000 000.

För att erhålla en riktig uppfattning örn kommunernas totalkostnader
bör man emellertid i samband härmed beakta, att här angivna kostnader
från och med 1941 böra minskas med de statsbidrag som enligt gällande
föreskrifter utgått eller komma att utgå till kommunerna för kristidsnämndernas
verksamhet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen inledningsvis
bland annat framhållit, att det icke vore möjligt att med något
större mått av säkerhet beräkna kostnaderna för krisförvaltningen för
budgetåret 1944/45 på grund av ovissheten örn det allmänna lägets utveckling.
De förut tillämpade grunderna för beräkningen av anslagen till de
olika krisorganen syntes departementschefen alltjämt böra gälla och man
måste enligt departementschefens uppfattning räkna med möjligheten av att
även under nästa budgetår anslagsöverskridanden kunde komma att uppstå.
Departementschefen har emellertid upplyst, att en allmän översyn över krisförvaltningens
organisation i syfte att hålla kostnaderna i möjligaste mån
nere påbörjats genom statens krisrevision. Undersökningarna vore vad anginge
bränslekommissionen avslutade men påginge för närvarande i fråga
örn livsmedelskommissionen, handelskommissionen och trafikkommissionen.
Departementschefen, som funnit det angeläget, att ifrågavarande utredningar
slutfördes enligt de uppgjorda planerna, har i detta sammanhang och med
hänvisning till vad departementschefen under punkten 22 i elfte huvudtiteln
anfört erinrat, att krisrevisionen den 31 december 1943 jämlikt därom av
Kungl. Maj:t meddelat beslut upphört med sin verksamhet och att i stället
från och med den 1 januari 1944 inrättats en överrevision för krisförvaltningen.
Denna överrevision hade till uppgift, bland annat, att beträffande
krisorganen framlägga de förslag till organisatoriska och andra åtgärder,
vilka kunde befinnas påkallade för att personal, medel och materiel .skulle
bliva utnyttjade på ett ekonomiskt lämpligt sätt.

Kostnaderna för krisadministrationen uppgå för närvarande till förhållandevis
mycket höga belopp och de för nästa budgetår äskade anslagen för
ifrågavarande ändamål överstiga i allmänhet väsentligt de å innevarande
budgetårs riksstat uppförda. Utskottet, som ansett sig böra framhålla, att

Utskottet.

6

Statsutskottets utlåtande nr 11.

krisorganen enligt utskottets mening i allt väsentligt på ett tillfredsställande
sätt fullgjort de dem anförtrodda uppgifterna, vill likväl understryka angelägenheten
av att de igångsatta undersökningarna beträffande krisadministrationen
fullföljas och att överrevisionens verksamhet inriktas på att alla
möjligheter till de besparingar, som kunna äga rum utan ett eftersättande
av krisorganens effektivitet, tillvaratagas. En av överrevisionens viktigaste
uppgifter synes utskottet böra vara att i god tid planlägga krisorganens successiva
avveckling, så att åtgärder i nämnda avseende kunna vidtagas så
skyndsamt förhållandena det medgiva. Det samarbete, som enligt vad
departementschefen upplyst nu äger rum mellan de större kommissionernas
personalchefer, i syfte att ernå en enhetlig lönesättning hos de olika krisorganen
— särskilt i fråga om rutinpersonal — anser utskottet alltjämt böra
upprätthållas.

Enligt vad utskottet har sig bekant lära ordförandena för ett par av de
största och mest arbetstyngda kristidskommissionerna i fortsättningen icke
helt komma att ägna sig åt dessa uppdrag utan torde avsikten vara, att de
skola fullgöra desamma jämsides med sina maktpåliggande statliga befattningar.
Utskottet vill förutsätta, att berörda förhållande icke kommer att
medföra några olägenheter för de ifrågavarande kommissionernas ledning
och verksamhet.

Departementschefens inledningsvis gjorda uttalanden föranleda i övrigt
icke någon erinran eller något yttrande från utskottets sida.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Majit
giva tillkänna vad utskottet här ovan anfört.

F olkhushållningsdepartementet.

l:o) Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 1, s. 8 och 9), vilket innebär en anslagsökning med
6 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkhushållningsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budget -

året 1944/45:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen ............ 24 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 70 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ........................... 27 200

Statsutskottets utlåtande nr 11.

7

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 55 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 19 800

Summa kronor 196 600;

b) till Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar för

budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 196 600
kronor.

2:o) Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 9 och 10), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhushållningsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 17 600 kronor.

Krisförvaltningen.

3:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar.
Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 3 och 4, s. 10 och 11), vilket
innebär anvisande av formella anslag till ifrågavarande ändamål, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar ett förslagsanslag av 100 kronor;

b) till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader ett förslagsanslag av 100 kronor.

4:o) Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar. Statens reservförrådsniimml:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 5
och 6, s. 11—13), vilket innebär höjningar av ifrågavarande anslag med
respektive 30 000 kronor och 20 000 kronor, föranledda av de ökade arbetsuppgifterna
för statens reservförrådsnämnd främst på grund av det omfattande
beslaget å bil gummi, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar ett förslagsanslag
av 360 000 kronor;

b) till Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 85 000 kronor.

8

Statsutskottets utlåtande nr 11.

5:o) Statens industrikommission: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
7, s. 13—21) föreslagit riksdagen att till Statens industrikommission: Avlöningar
för budgetåret 194-1/45 anvisa ett förslagsanslag av 3 525 000 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagsökning med 1 025 000 kronor.

Departementschefen har i fråga om beräkningen av ifrågavarande anslags
storlek för nästa budgetår anfört huvudsakligen följande.

Inom åtskilliga grenar av industrikommissionens verksamhetsområde bar
utvecklingen under år 1943 medfört ökade försörjningssvårigheter. Detta
bär haft till oundviklig följd, att kommissionens organisation måst utvidgas
icke obetydligt. Årskostnaderna för kommissionens avlöningskostnader, beräknade
med hänsynstagande till rådande förhållanden hösten 1943, hade
med över 1 000 000 kronor överstigit de i 1943 års statsverksproposition beräknade.
Till de största utgiftsökningarna lia bidragit byggnads- och läderavdelningarna
samt gummi- och smörjoljebyråerna. Den förstnämnda avdelningens
arbetsuppgifter lia ökat i huvudsak till följd av införandet av beslag
och handelsreglering i fråga örn sprängämnen samt handelsreglering
med avseende å radiatorer och värmeelement. Läderavdelningens kraftiga
expansion — i kostnader innebärande en ökning från 46 000 kronor till
omkring 300 000 kronor — sammanhänger givetvis med den våren 1943
införda sko- och läderregleringen. Det kan här nämnas, att avdelningen
hösten 1943, då den i stort sett var färdigorganiserad, omfattade en personal
av 74 personer. Gummi- och smörjoljebyråerna, som tidigare ingått i den
kemiska avdelningen, uthrötos hösten 1942 ur avdelningen och bildade självständiga
byråer. Att gummibyrån numera svällt ut till den största av kommissionens
avdelningar och byråer — personalkostnaderna äro beräknade
till 510 000 kronor — beror på den ytterligt skärpta situationen på gummiförsörjningens
område, vilken medfört, att synnerligen ingående och personalkrävande
regleringsåtgärder befunnits nödvändiga. Till belysning av
organisationens omfattning kan erinras, att personalen å byrån vid ingången
av september månad 1943 uppgick till ej mindre än 152 personer. Det bör
emellertid här nämnas, att personalkostnaderna för den kemiska avdelningen
nedgått med omkring 160 000 kronor sedan gummi- och smörjoljebyråerna
utbrutits ur avdelningen.

Vid bedömandet av kostnadsstegringen bör även hänsyn tagas till att utgifterna
för sakkunniga visat sig uppgå till omkring 200 000 kronor för år
i stället för i 1943 års statsverksproposition beräknade 100 000 kronor, ökningen
sammanhänger bland annat med att ett antal resande kontrollanter
behövt anställas mot sakkunnigarvoden. Slutligen bör erinras, att i anslaget
för innevarande budgetår icke inräknats något belopp för övertidsersättningar.
För sistnämnda ändamål ha nu äskats 84 000 kronor, motsvarande
7 000 kronor i månaden eller det belopp, vartill dessa ersättningar genomsnittligt
uppgått under månaderna januari—augusti 1943.

Kommissionens anslagsäskanden — uppgående till ett belopp av 3 648 000
kronor — grunda sig i stort sett på de vid tiden för äskandenas framställande
rådande förhållandena inom kommissionen. Kommissionen bär emellertid
därjämte med hänsyn till att inom vissa avdelningar en framtida personalökning
torde bliva erforderlig räknat med härav föranledda ökningar
i avlöningsbeloppen. För egen del har jag funnit de av kommissionen beräknade
beloppen i stort sett böra godtagas. På några punkter har jag emellertid
ansett en justering nedåt böra ske. I fråga örn byggnadsavdelningen

Statsutskottets utlåtande nr 11.

9

har kommissionen räknat med att vissa förutsebara regleringsåtgärder inom
avdelningens område skulle preliminärt draga en årskostnad av omkring
60 000 kronor utöver avdelningens faktiska årskostnader hösten 1943. Då
enligt vad jag inhämtat den förutsedda ökningen av personalen ännu icke
kommit till stånd, anser jag hänsyn i förevarande sammanhang ej böra tagas
till den eventuella utökningen, ökningen från våren 1943 till hösten samma
år av personalkostnaderna för den kemiska avdelningen är delvis av säsongbetonad
natur. Kostnaderna vid sistnämnda tidpunkt synas därför vid beräkningen
av avdelningens kostnader under nästa budgetår kunna jämkas
nedåt med 23 700 kronor. Även beträffande gummibyrån, vars höga kostnader
hösten 1943 i viss mån kunna tillskrivas en säsongmässig ökning av
personalbehovet, torde en minskning av det för byrån uppgivna medelsbehovet
kunna ske. Jag förutsätter nämligen att genom vissa organisatoriska
ändringar särskilt i vad avser avdelningen för cykelgummiransoneringen en
viss personalbesparing skall kunna ske. Kostnaderna böra i enlighet härmed
nedräknas med förslagsvis 40 000 kronor.

Med hänsynstagande till de av mig sålunda förordade justeringarna skulle
alltså industrikommissionens avlöningsanslag för nästa budgetår kunna
beräknas till (3 648 000 — 60 000 — 23 700 — 40 000 =) avrundat 3 525 000
kronor.

Utskottet har funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens industrikommission: Avlöningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
3 525 000 kronor.

6:o) Statens industrikommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 8, s. 21—24), vilket innebär en anslagsökning med
125 000 kronor, föranledd huvudsakligen av sko- och läderransoneringen
samt av ökat behov av kontroll över ransoneringsbestämmelserna, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Statens industrikommission: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.

7:o) Statens bränslekommission: Avlöningar. Statens bränslekommission:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 9
och 10, s. 24—31), vilket innebär minskningar av ifrågavarande anslag med
respektive 150 000 kronor och 130 000 kronor, föranledda bland annat av
att gengasbyråns avlöningar och omkostnader icke beräknas under dessa
anslag utan upptagas under anslaget till Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat,
hemställer utskottet,

Utskottet.

10

Statsutskottets utlåtande nr 11.

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Statens bränslekommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 750 000 kronor;

b) till Statens bränslekommission: Omkostnader ett förslagsanslag
av 710 000 kronor.

8:o) Statens livsmedelskommission: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt
11, s. 31—35) föreslagit riksdagen att till Statens livsmedelskommission:
Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 3 377 000
kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 492 000 kronor.

Departementschefen har i fråga om beräkningen av detta anslags storlek
för nästa budgetår anfört bland annat följande.

Ehuru någon skärpning i försörjningsläget i vad avser livsmedelskommissionens
verksamhetsområde icke inträffat under år 1943 ha utgifterna för
kommissionen blivit avsevärt större än som beräknats. För första hälften
av innevarande budgetår lia sålunda till kommissionens förfogande för bestridande
av avlöningskostnaderna måst ställas ett belopp av 1 690 000
kronor av det för budgetåret anvisade anslaget å 2 885 000 kronor. Med
utgående från nu rådande förhållanden beräknar kommissionen medelsbehovet
för avlöningar för nästa budgetår till 3 377 000 kronor, innebärande i
jämförelse med anslaget för innevarande budgetår en ökning nied närmare
500 000 kronor. Det ökade medelsbehovet sammanhänger emellertid i viss
mån med åtgärder, som befunnits nödvändiga att vidtaga redan under budgetåret
1942/43. Kommissionens avlöningskostnader för sistnämnda budgetår
uppgingo nämligen lill i runt tal 3 000 000 kronor. Vidare må framhållas,
att erfarenheten visat, att nya regleringsåtgärder ofta återverka på personalbehovet
först någon tid efter regleringarnas genomförande.

I syfte att i möjligaste mån begränsa antalet nya anställningar har kommissionen
enligt vad jag inhämtat sedan länge tillämpat den regeln, att nyanställning
å viss avdelning icke får ske, förrän personalchefen konstaterat
att det nya personalbehovet icke kan fyllas genom överflyttning från annan
avdelning, där personalen finnes kunna minskas.

ökningen av avlöningsanslaget har i huvudsak föranletts av att kommissionens
kanslipersonal måst utökas, att kommissionen på grund av den alltmer
markanta bristen på kvalificerad biträdespersonal varit nödsakad att
i vissa fall böja förut utgående löneförmåner såväl för att få behålla redan
anställd personal som för att möjliggöra nyanställning samt att kommissionen
i ökad utsträckning varit nödsakad att anlita reseombud och kontrollanter
för att upprätthålla en tillfredsställande kontroll över efterlevnaden
av gällande regleringsföreskrifter.

Det av kommissionen för nästa budgetår beräknade medelsbehovet grundar
sig i allt väsentligt på kommissionens nuvarande kostnader. Endast i
vad avser kostnaderna för avlöningar till kommissionens reseombud och
kontrollanter har kommissionen räknat med en mindre utökning av befattningshavarnas
antal.

Såvitt nu kan bedömas påfordra rådande förhållanden i vad avser försörjningen
med livsmedel samt med textil- och tobaksvaror, att nuvarande

Statsutskottets utlåtande nr 11.

11

regleringar i huvudsak upprätthållas. Vid dylikt förhållande synes någon
beskärning av det av kommissionen äskade medelsbeloppet icke tillrådlig.

Jag anser mig därför icke böra resa någon invändning mot att anslaget till
kommissionens avlöningskostnader beräknas till det av kommissionen föreslagna
beloppet av 3 377 000 kronor.

Utskottet, som hyser den förhoppningen, att utvecklingen beträffande utskottet.
försörjningsläget skall kunna under nästa budgetår medföra en viss reduktion
av kommissionens personal, vill understryka angelägenheten av att den
nu tillämpade regeln med avseende å nyanställning å viss avdelning inom
kommissionen alltjämt upprätthålles.

Kungl. Maj:ts här föreliggande förslag har utskottet ansett sig böra biträda,
varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens livsmedelskommission: Avlöningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
3 377 000 kronor.

9:o) Statens livsmedelskommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 12, s. 35—38), vilket innebär en höjning av förevarande
anslag nied 1 010 000 kronor, föranledd av ökade arbetsuppgifter
för kommissionen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens livsmedelskommission: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 5 050 000 kronor.

10:o) Kristidsstyrclserna m. m.: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 13,
s. 38—44) föreslagit riksdagen att till Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 6 120 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökning av förevarande anslag med
1 640 000 kronor.

Departementschefen har —• under erinran om att livsmedelskommissionen
beräknat medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår till 6 163 000
kronor — anfört bland annat följande.

Avlöningskostnaderna för kristidsstyrelsernas personal under budgetåret
1942/43 uppgingo till i runt tal 5 460 000 kronor. Detta belopp översteg
med omkring 980 000 kronor de kostnader, med vilka räknades i 1943 års
statsverksproposition. Större delen av den nu äskade anslagshöjningen är
således att hänföra lill förhållanden, som inträffat redan under budgetåret
1942/43.

Av de särskilda utgiftsposterna ha framför allt de för arvoden till övrig
personal å styrelsernas kanslier och för arvoden till övrig personal å bränslekontoren
undergått de största ökningarna. Anledningen härtill är i huvudsak
alt söka i den utökning av antalet befattningshavare inom dessa personalgrupper,
som ägt rum sedan hösten 1942, men i viss mån även i höjningar
av utgående avlöningar. Vad angår kanslipersonalen har densamma måst

12

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Utskottet.

okas på grund av den under ifrågavarande tidsperiod alltjämt fortgående
ökningen av kansliernas arbetsuppgifter, vartill bidragit bland annat en
strängare kontroll av granskningen av kristidsnämndernas kortredovisningar
och därmed sammanhängande arbetsuppgifter. Ökningen av personalen
å bränslekontoren är i huvudsak att tillskriva det från och med
hösten 1942 alltmer intensifierade arbetet beträffande bränsleanskaffningen
och därmed sammanhängande kontrolluppgifter, vilket bland
annat föranlett, att den tidigare säsongmässiga inskränkningen av personalen
å bränslekontoren icke blivit av samma storleksordning som tidigare.
Beträffande avlöningshöjningarna bero dessa främst på den
alltmer framträdande bristen på kvalificerade skrivbiträden. Denna brist
har medfört, att kristidsstyrelserna för att erhålla ny personal eller
kunna behålla sin tidigare personal i vissa fall varit nödsakade att medgiva
något högre löneförmåner än de förut tillämpade. Det är ej blott
de inom andra arbetsområden, såväl statliga som privata, erbjudna högre
löneförmånerna, som medfört svårigheter för kristidsstyrelserna att lösa
sina personalfrågor, utan härtill har även bidragit det förhållandet, att befattningshavare
i åtskilliga fall önskat utbyta sina anställningar hos kristidsstyrelserna
mot befattningar av mera varaktig karaktär, även om dessa
senare icke varit förenade med bättre löneförmåner.

Ehuru kostnaderna för kristidsstyrelsernas verksamhet måste anses höga,
har jag funnit mig nödsakad att i stort sett godtaga livsmedelskommissionens
beräkningar rörande medelsbehovet för kristidsstyrelsema under nästa budgetår.
I fråga örn några poster torde emellertid en mindre jämkning nedåt
böra ske. Sålunda synes posten för arvoden till sekreterare och kansliföreståndare
böra nedsättas med i runt tal 10 000 kronor. Jag förutsätter nämligen,
att såväl i fråga om ersättningarna till dessa befattningshavare som
beträffande avlöningar överhuvud till kristidsstyrelsernas högre personal
några avlöningsförbättringar icke komma att medgivas annat än i enstaka
undantagsfall, därest särskilda skäl kunna åberopas härför. Jag räknar
vidare med, att en viss minskning i fråga om bränslekontorens utgifter
så småningom skall kunna ske och förordar därför här en anslagsminskning
med 25 000 kronor. På grund av en felräkning i livsmedelskommissionens
beräkning rörande kostnaderna för priskontorens föreståndare kan
en kostnadsminskning äga rum med 10 000 kronor.

I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle anslaget för nästa budgetår
till kristidsstyrelsernas avlöningar beräknas till (6 163 000—■ 10 000 — 25 000
— 10 0000=) avrundat 6 120 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

I likhet med departementschefen förutsätter utskottet, att såväl i fråga
örn arvoden till sekreterare och kansliföreståndare som beträffande avlöningar
överhuvud taget till kristidsstyrelsernas högre personal några avlöningsförbättringar
icke komma att medgivas annat än i enstaka undantagsfall,
därest särskilda skäl kunna åberopas därför.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kristidsstyrelserna m. m.: Avlöningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 6 120 000
kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 11.

13

ll:o) Kristidsstyrclserna m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 14, s. 44—46), vilket innebär en anslagshöjning med
410 000 kronor, betingad av ökade arbetsuppgifter, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kristidsstyrelserna: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000
kronor.

12:o) Bidrag till kristidsnämndernas verksamhet. Beträffande vad Kungl.
Maj:t (punkt 15) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande
ändamål kommer utskottet senare under riksdagen att avgiva utlåtande,
vilket härmed

anmäles.

13:o) Statens handelskommission: Avlöningar. Statens handclskommission:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 16
och 17, s. 48—50), vilket innebär höjning av förstnämnda anslag med
45 000 kronor och minskning av sistnämnda anslag med 5 000 kronor, hemställer
utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45

a) till Statens handelskommission: Avlöningar anvisa ett
förslagsanslag av 700 000 kronor;

b) till Statens handelskommission: Omkostnader anvisa
ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

14:o) Statens traf ^kommission: Avlöningar. Statens trafikkommission:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 18 och 19,
s. 50—53), vilket innebär höjningar av förevarande anslag med respektive
90 000 kronor och 45 000 kronor, föranledda av att långt gående regleringsåtgärder
måst vidtagas på grund av att å motorfordonstrafikens område under
det gångna året försörjningssvårigheterna särskilt i fråga om automobilgummi
ytterligare ökats, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Statens trafikkommission: Avlöningar ett förslagsanslag
av 450 000 kronor;

b) till Statens trafikkommission: Omkostnader ett förslagsanslag
av 125 000 kronor.

15:o) Statenspriskontrollnämnd: Avlöningar. Statenspriskontrollnämnd:
Omkostnader. I enlighet nied Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 20 och 21,
s. 53—55) — vilket beträffande förstnämnda anslag innebär en ökning med
140 000 kronor, föranledd dels av att nämndens verksamhet under år 1943

14

Statsutskottets utlåtande nr 11.

fortsatt att öka till följd av att prisreglerande åtgärder befunnits erforderliga
inom allt flera områden av näringslivet, dels ock av att nämnden från och
med den 1 juli 1943 övertagit den tidigare inom statens informationsstyrelse
organiserade propagandaverksamheten för konsumtionsanpassning, för
vilket ändamål från och med den 1 oktober 1943 inom nämnden inrättats
en särskild sektion för aktiv hushållning, samt i fråga om sistnämnda anslag
en minskning med 50 000 kronor, beroende i huvudsak på minskat
behov av medel för anskaffning av möbler samt skriv- och räknemaskiner
— hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till Statens pri skönt roll nämnd: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 040 000 kronor;

b) till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 610 000 kronor.

16:o) Överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar. Överrevisionen
för krisförvaltningen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkterna 22 och
23, s. 55—57) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1944/45 dels till överrevisionen
för krisförvaltningen: Avlöningar anvisa ett förslagsanslag av
70 000 kronor, dels ock till överrevisionen för krisförvaltningen: Omkostnader
anvisa ett förslagsanslag av 16 000 kronor.

Departementschefen har i fråga om dessa anslag anfört följande.

I skrivelse den 8 december 1943, nr 514, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 366, angående inrättande av en statens organisationsnämnd,
m. m. har riksdagen uttalat, bland annat, att de två olika huvuduppgifter,
som ankomme på statens krisrevision, nämligen å ena sidan den allmänt
ekonomiska granskningen av försvarsmyndigheternas förvaltning och å
andra sidan revisionen av krisorganen, ägde mycket ringa samband med
varandra. Inom krisrevisionen hade också en särskild avdelning inrättats
för den rent kamerala revisionen av krisorganen, vartill motsvarighet saknades
för försvarsväsendets del. Experter och sakkunniga, som krisrevisionen
i stor utsträckning anlitat, hade varit olika för de båda grenarna av
revisionens verksamhet. Med hänsyn härtill och då inrättandet av den i
nämnda proposition föreslagna organisationsnämnden jämväl för sakrevisionens
del torde föranleda en avlastning av vissa detaljuppgifter, hade en
sammanslagning av krisrevisionen med sakrevisionen redan nu tett sig möjlig
att genomföra. En förutsättning för sammanslagningen torde dock vara,
att revisionen av krisinstitutionerna förlädes till ett annat organ. Denna
revision torde numera kunna begränsas och — i samband med en viss förskjutning
av verksamheten även mot mera generella organisationsuppgifter
— närmare anslutas till den till folkhushållningsdepartementet koncentrerade
ledningen av krisförvaltningen.

I anslutning härtill uttalade riksdagen, att det torde få ankomma på
Kungl. Maj:t att överväga frågan om en avveckling av krisrevisionen såsom
särskilt organ redan vid början av sakrevisionens verksamhet.

Genom särskilda beslut den 10 december 1943 har Kungl. Maj:t på före -

Statsutskottets utlåtande nr 11.

15

dragning av chefen för finansdepartementet förordnat, alt från och med den
1 januari 194-1 skulle inrättas dels statens sakrevision och dels statens organisationsnämnd.
Vidare har Kungl. Majit den 31 december 1943 förklarat,
att statens krisrevision skulle från och med sistnämnda dag upphöra med sin
verksamhet.

På min föredragning bär sedermera Kungl. Majit den 31 december 1943
förordnat, att en överrevision för krisförvaltningen skulle inrättas från och
med den 1 januari 1944 samt i samband därmed utfärdat instruktion för
överrevisionen och utsett ordförande och ledamöter i densamma.

överrevisionen har till uppgift, bland annat, att utöva revision och kontroll
över statsutgifter, föranledda av den statliga verksamhet som utövas av
eller i samarbete med de organ, vilka inrättats för tillgodoseende av behov
sammanhängande med krisläget. Vidare skall revisionen öva tillsyn över
att de arbetsuppgifter, vilka ankomma å de särskilda krisorganen eller med
dem samarbetande organ, fullgöras på ett ändamålsenligt, planmässigt och
sparsamt sätt. Härvid bör beaktas, att där myndighet bedriver upphandling,
tillverkning, försäljning eller ekonomisk verksamhet i övrigt, affärsmässiga
grunder bliva tillämpade. Revisionen bör tillse, att möjliga besparingar
genomföras så skyndsamt förhållandena det medgiva. Därest överrevisionen
finner, att för ett ekonomiskt utnyttjande av personal, medel eller materiel
organisatoriska eller andra åtgärder äro påkallade, har revisionen vidare att
fästa vederbörande myndighets uppmärksamhet härpå eller, där så erfordras,
för Kungl. Majit framlägga de förslag, som revisionen anser lämpliga.
Anser revisionen påkallat att, för ernående av väsentlig besparing, de å visst
organ ankommande arbetsuppgifterna ändras eller fördelningen av arbetsuppgifterna
organen emellan jämkas, har revisionen att göra framställning
till Kungl. Majit i ämnet.

För nästa budgetår böra anslag för överrevisionens avlöningar och omkostnader
uppföras under elfte huvudtiteln.

Den avdelning inom den förutvarande krisrevisionen, som sysslade med
granskningen av krisförvaltningen, omfattade sju befattningshavare, nämligen
1 förste revisor, 3 revisorsassistenter, 1 kameralbiträde och 2 kontorsbiträdet
Att på nuvarande stadium närmare uppskatta personalbehovet för
överrevisionen är vanskligt. Kostnaderna synas emellertid lämpligen kunna
beräknas med utgående från avlöningskostnaderna för krisrevisionens motsvarande
personal. Arvodena till denna uppgingo för helt budgetår räknat
till omkring 51 000 kronor. Till detta belopp böra emellertid läggas förslagsvis
2 000 kronor för tillfällig personal i anledning av sjukdom, värnpliktsinkallelser
och dylikt. Vidare bör i anslaget inräknas ett lämpligt avvägt
belopp för att bestrida ersättningar till överrevisionens ordförande och ledamöter
samt till särskilda sakkunniga, som kunna behöva tillkallas för att
verkställa undersökningar och utredningar av mera omfattande slag. Beloppet
torde böra uppskattas till 17 000 kronor.

1 enlighet med det anförda skulle till avlöningar under nästa budgetår behöva
anvisas ett belopp av (51 000+2 000+17 000=) 70 000 kronor.

Utgifterna för resor, telefon, skrivmaterialier, elektriskt ljus och städning
m. m. torde kunna uppskattas till omkring 6 000 kronor lör helt budgetår
eller samma belopp, vartill krisrevisionens motsvarande kostnader beräknades
under år 1943.

Då den nyinrättade sakrevisionen avses skola övertaga såväl krisrevisionens
lokaler som dennas inventarier erfordras ett belopp tor inventariean -

16

Statsutskottets utlåtande nr 11.

Utskottet.

skaffning för överrevisionen för krisförvaltningen. Härför bör beräknas ett
belopp av 10 000 kronor.

Omkostnadsanslaget skulle alltså behöva anvisas med 16 000 kronor.

På grund av osäkerheten i vad avser omfattningen av revisionens blivande
verksamhet böra här ifrågavarande två anslag anvisas såsom förslagsanslag.

Under erinran örn vad utskottet inledningsvis anfört angående överrevisionen
för krisförvaltningen får utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag, hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa

a) till överrevisionen för krisförvaltningen: Avlöningar ett
förslagsanslag av 70 000 kronor;

b) till överrevisionen för krisförvaltningen: Omkostnader
ett förslagsanslag av 16 000 kronor.

Statlig lagerhållning m. m.

17:o) Omkostnader för statlig lagerhållning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 24, s. 57), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
3 500 000 kronor.

18:o) Omkostnader för statlig inköps- oeh försäljningsverksamhet. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 58), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig inköps- och
försäljningsverksamhet för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 6 000 000 kronor.

19:o) Omkostnader i samband med inköp oeh inlösen av ved, m. m.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 26) föreslagit riksdagen i fråga om
anslag till förevarande ändamål kommer utskottet att senare under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Statsutskottets utlåtande nr 11.

17

Diverse.

20 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 59 och 60) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 1 051 000 kronor.

21 :o) Bearbetning av uppgifter om fartygs positioner m. m. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 28, s. 60), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

•

att riksdagen må till Bearbetning au uppgifter om fartygs
positioner m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 12 000 kronor.

22 :o) Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 60—62), vilket innebär anvisande
för nästa budgetår av ett belopp av 110 000 kronor för ifrågavarande ändamål,
innefattande jämväl samtliga kostnader för bränslekommissionens verksamhet
på gengasområdet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 110 000 kronor.

23:o) Prisrabattering å vissa livsmedel. Förmalningscrsättningar. Beträffande
vad Kungl. Majit (punkterna 31 och 32) föreslagit riksdagen i fråga
örn anslag till förevarande ändamål kommer utskottet att senare under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

24 :o) Kontroll å standardisering av mjölk. 1 enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 33, s. 65), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kontroll å standardisering av mjölk
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 13 000
kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 194i. G sami. Nr 11.

2

18

Statsutskottets utlåtande nr 11.

25 :o) Vissa utredningar och undersökningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 34, s. 65), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa utredningar och undersökningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
75 000 kronor.

26:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35,
s. 65 och 66), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för
innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

27 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet rfled

Kungl. Maj ds förslag (punkt 36, s. 66) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i
statens tjänst för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 2 200 kronor.

28:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 66), vilket innebär anvisande av
samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 800 kronor.

29 :o) Kristillägg. Beträffande anslag till ifrågavarande ändamål (punkt
38) har riksdagen i annat sammanhang fattat beslut, varom utskottet härmed
velat

erinra.

Stockholm den 25 april 1944.

På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.

Statsutskottets utlåtande nr 11.

19

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Jallansson, Joh. Nilsson i
Malmö, Oscar Olsson, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäcklund, Holmström,
Heiding, Gustaf Karlsson, Gustav Emil Andersson, Rosenberg och Emil Petersson;
samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i
Stockholm, Svensson i Grönvik, Bergström, Andersson i Prästbol, Ward, Persson i
Falla, Olsson i Kullenbergstorp, Wallentheim, Nilsson i Steneberg och Viklund.