8
Statsutskottets utlåtande nr 109.
Nr 109.
Ankom till riksdagens kansli den 25 april 1944 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1944/45 till Krigsrätterna: Avlöningar,
m. m.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under andra huvudtiteln (punkterna
26 och 27) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1944/45 såsom förslagsanslag under rubriken Krigsrätterna
beräkna till Avlöningar 326 500 kronor samt till Omkostnader 30 000
kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 165, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den
25 februari 1944, under punkterna 1 och 2 föreslagit riksdagen att dels fastställa
av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsrätterna, att
tillämpas under budgetåret 1944/45, dels ock under rubriken Krigsrätterna
för samma budgetår såsom förslagsanslag anvisa till Avlöningar 363 600
kronor samt till Omkostnader 30 000 kronor.
Krigsrätterna: Avlöningar. I propositionen nr 269 till 1942 års riksdag
lämnades å s. 2—9 en kortfattad redogörelse för de ifrågavarande krigsrätternas
organisation samt den civila personalens tjänsteåligganden och dåvarande
avlöningsförhållanden. Vid samma riksdag genomfördes en förbättring
av den civila krigsrättspersonalens löneförmåner. En sammanfattande redogörelse
härför återfinnes i propositionen nr 218/1943. För innevarande budgetår
medgav riksdagen vissa ändringar i organisationen och allenast mindre
jämkningar i utgående arvoden (skrivelse nr 253/1943). Det förutsattes, att
.till 1944 års riksdag skulle ske en förnyad omprövning av arvodena med
ledning av de ytterligare erfarenheter som till dess kunde vinnas.
Till komplettering av det rättsstatistiska material, som redovisats i propositionerna
nr 269/1942 och 218/1943, har genom justitiedepartementets försorg
införskaffats viss ytterligare utredning rörande arbetsbördan vid
krigsrätterna. En sammanställning av materialet har såsom bilaga fogats
vid propositionen. Antalet mål och ärenden från ordinarie förband —
till vilka man har att taga hänsyn vid bedömandet av skäligheten av ifrågavarande
arvoden — har, enligt vad av utredningen framgår, ökat från omkring
7 300 år 1942 till omkring 9 200 år 1943, eller således med omkring
26 procent, ökningen har drabbat olika krigsrätter i mycket olika grad. I
Statsutskottets utlåtande nr 109.
9
några fall har icke inträffat någon ökning, utan har antalet mål och ärenden
i stället minskats, dock ej i någon mera avsevärd mån.
I skrivelse den 11 november 1943 har styrelsen för Föreningen Sveriges
krigsdomare och auditörer ånyo framfört ett tidigare vid flera tillfällen väckt
förslag, att de civila befattningshavarna vid krigsrätterna måtte beredas kostnadsfri
semester under en månad årligen.
Departementschefen har beträffande arvodenas belopp och krigsrättsorganisationen
ävensom i semesterfrågan anfört följande.
De uppgifter, som införskaffats rörande arbetsbördan för den civila personalen
vid regements- och stationskrigsrätterna under år 1943, utvisa att den
alltsedan krigsutbrottet 1939 konstaterade stegringen av antalet mål och ärenden
alltjämt fortgår. Huruvida denna stegring kommer att fortsätta även under
kommande budgetår, är givetvis omöjligt att nu bedöma. Uti ett innevarande
dag på min hemställan till lagrådet remitterat förslag till lag angående
behörighet för militär befälhavare att ålägga ersättningsskyldighet ha upptagits
bestämmelser, som torde komma att inverka på krigsdomstolarnas arbetsuppgifter.
Enligt förslaget skola nämligen ärenden angående ersättningsskyldighet
för skadad eller förkommen egendom i viss omfattning överlämnas
till avgörande av vederbörande militäre befälhavare i stället för av
krigsrätt. Den militäre befälhavaren skall därvid i regel samråda med auditören.
Då emellertid ifrågavarande ärenden för närvarande i allmänhet må
handläggas av krigsrätterna under ordförandeskap av auditör och sålunda
utan krigsdomarens medverkan samt auditör jämväl enligt förslaget skall
deltaga i avgörandet av dylika mål och ärenden, torde ett genomförande av
detta förslag icke, så vitt nu kan bedömas, komma att medföra någon väsentlig
minskning av den arbetsbörda som vid de fasta arvodenas bestämmande
förutsatts åvila krigsrätternas civila personal. Med hänsyn till vad
sålunda anförts torde det icke kunna ifrågakomma att minska nämnda
arvoden. Å andra sidan synes den konstaterade ökningen av arbetsbördan
i övrigt ej heller böra medföra en mera allmän förhöjning av arvodesbeloppen.
Med hänsyn till att arvodena så sent som år 1942 väsentligt förbättrats
för samtliga befattningshavare och år 1943 i fråga örn vissa krigsdomare
ytterligare förhöjts (jfr prop. nr 218/1943 s. 15), synes en ökning
av arvode icke nu böra ifrågakomma under annan förutsättning än att arvodesbeloppet
på grund av arbetsbördans fortsatta ökning framstår som uppenbart
för lågt. Enligt min mening kan den ytterligare stegringen av arbetsbördan
knappast anses bava i allmänhet lett till ett sådant resultat. Därvidlag
är att märka bland annat, att även örn de fasta arvodena kunna anses
väl knappt utmätta, befattningshavarna i betydande utsträckning torde
lia kompenserats därigenom att särskild ersättning för mål från underställt
förband utgår jämväl för det fall att vid regements- eller stationskrigsrätt
handlagts mål från såväl det ordinarie som det underställda förbandet och
även för den händelse antalet mål från underställt förband inskränker sig
till ett enda eller ett fåtal.
På grund av den ökning av arbetsbördan som inträtt under år 1943 anser
jag det emellertid ofrånkomligt att taga under omprövning en förhöjning
av arvodena till personalen vid vissa krigsrätter. Vad därvid först
angår krigsdomarna synas följande böra ifrågakomma till arvodesförbättring,
nämligen de som tjänstgöra i krigsrätterna vid 1) Stockholms luftvärnsregemente,
Roslagens flygflottilj och Svea flygflottilj, 2) Södermanlands pansarregemente,
3) Smålands artilleriregemente, 4) Jönköpings-Kalmar rege
-
10
Statsutskottets utlåtande m 109.
melite och Göta ingenjörkår, 5) Karlskrona örlogsstation och Karlskrona kustartilleriregemente,
6) Hallands regemente, 7) Göta artilleriregemente och Göta
flygflottilj, 8) Livregementets grenadjärer, 9) Hälsinge regemente samt 10)
Västerbottens regemente och Norrlands dragonregemente. I fråga om den
under 6) omnämnda krigsrätten kommer jag emellertid att i det följande
föreslå viss ändring i krigsdomarindelningen, vilken sammanhänger med den
utvidgning av krigsrättsorganisationen som föranledes av tillkomsten av nya
truppförband. Till frågan örn vilket arvode som bör utgå till krigsdomaren i
denna krigsrätt skall jag därvid återkomma. För vardera av övriga förenämnda
krigsdomare synes arvodet böra höjas med 300 kronor, vilket innebär en
sammanlagd ökning av arvodessumman åt krigsdomare med 2 700 kronor.
Någon ändring i gällande krigsdomarindelning utan sammanhang med tillkomsten
av nya truppförband anser jag mig icke böra nu föreslå. Väl skulle
arbetsbördan för de krigsdomare, en å vardera orten, som äro anställda
vid de i Linköping, Skövde—Karlsborg och Boden förlagda truppförbanden,
kunna motivera en uppdelning av befattningarna på flera innehavare,
men då vederbörande befattningshavare hittills visat sig kunna medhinna
sina göramål, saknar jag tills vidare anledning ifrågasätta någon ändring
i nuvarande indelning. Jag förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t, därest
uppdelning av någon av dessa tjänster skulle visa sig under kommande budgetår
nödvändig, skall vara oförhindrad att vidtaga erforderliga organisationsändringar.
I detta sammanhang får jag vidare anmäla, att Kungl. Maj:t
den 29 juli 1943 bestämt att Göteborgs örlogsdepås stationssektion skulle
från och med den 1 oktober 1943 utgöra örlogsstation. Då i följd härav jämlikt
5 § lagen om krigsdomstolar och rättegången därstädes stationskrigsrätt
skall finnas vid örlogsstationen, har Kungl. Maj:t genom beslut den 18 september
1943 förordnat, att för sagda krigsrätt samt för krigsrätterna vid Göteborgs
luftvärnskår och Älvsborgs kustartilleriregemente skall finnas gemensam
civil personal, samt fastställt härav betingad ändring i specialstaterna
för krigsdomare, auditörer och krigsfiskal!’. A andra sidan har den i propositionen
nr 218/1943 (s. 17) omnämnda nyuppsättningen av Göta pansarlivgarde
ännu icke kommit till stånd, vilket sammanhänger med statsmakternas
beslut om att regementet skall förläggas till Enköping i stället för till
Stockholm. Någon ändring i krigsdomarindelningen för de till Stockholm
förlagda truppförbanden kommer därför icke, såsom angivits i nyssnämnda
proposition, att behöva vidtagas. Jag återkommer längre fram till frågan örn
arvode åt krigsdomaren i krigsrätten vid pansarlivgardet, vars uppsättning
torde komma att äga rum under instundande budgetår.
I fråga örn auditörs- och krigsfiskalsbefattningarna finner jag nied hänsyn
till arbetsbördans ökning icke anledning föreslå höjning av arvodena
till andra auditörer och krigsfiskal'' än dem vid 1) Södermanlands pansarregementes
samt 2) Jönköpings-Kalmar regementes och Göta ingenjörkårs
krigsrätter. Arvodesökningen torde böra utgöra, i fråga örn förstnämnda
krigsrätt, för auditören 600 kronor och för krigsfiskalen 300 kronor samt, i
fråga om sistnämnda krigsrätt, för såväl auditören som krigsfiskalen 300 kronor,
sålunda sammanlagt 1 500 kronor. I övrigt synas tillräckliga skäl ej föreligga
att föreslå någon arvodesökning för auditörer och krigsfiskaler i vidare
mån än sådan föranledes av den utbyggnad av krigsrättsorganisationen, för
vilken jag i det följande kommer att redogöra. Nu förefintlig möjlighet till
partiell ledighet med bibehållen avlöning, helt eller delvis, bör emellertid
alltjämt hållas öppen. — Någon ändring i auditörs- och krigsfiskalsindelningarna
utan samband nied nyuppsättning av truppförband har jag ej att
föreslå. Väl ifrågasattes vid arvodesregleringen år 1942 ändrad organisation
Statsutskottets utlåtande nr 109.
11
av auditörstjänsten i Boden, innebärande densammas uppdelning å två befattningar,
och i propositionen nr 269/1942 framhölls att denna fråga borde
bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet. Saken berördes även i propositionen
nr 218/1943, därvid .jag framhöll att med en eventuell uppdelning syntes
böra anstå i avvaktan på utvecklingen under ytterligare ett år och de erfarenheter
som därunder kunde vinnas. Auditören i Boden har visserligen under
år 1943, i likhet med under år 1942, åtnjutit ledighet från inemot hälften
av de göromål, som eljest skulle åvilat honom, med särskild vikarie för samma
göromåls förrättande. Men då ledigheten får anses hava varit betingad
av rådande särskilda förhållanden samt arbetsbördan vid dessa krigsrätter,
såsom framgår av de statistiska uppgifterna, under året icke undergått någon
större ökning, synes mig alltjämt böra anstå med definitivt ställningstagande
till ifrågavarande organisationsfråga.
Under budgetåret 1944/45 avses tre nya truppförband skola uppsättas,
nämligen Göta pansarlivgarde i Enköping, Blekinge flygflottilj invid Bonneby
och Hallands flygflottilj invid Halmstad. Vid vart och ett av dessa förband
skall finnas regementskrigsrätt. För regementskrigsrätterna i Enköping och
Ronneby synas böra avses särskilda befattningar såsom krigsdomare, auditör
och krigsfiskal, varemot i fråga örn Hallands flygflottiljs krigsrätt motsvarande
befattningar lämpligen böra förenas med dem vid regementskrigsrätten
vid Hallands regemente. Enligt de grunder, som vid senaste arvodesregleringen
för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler tillämpats, torde till
krigsdomaren, auditören och krigsfiskalen vid Göta pansarlivgardes krigsrätt
böra utgå arvoden med resp. 1 500, 2 700 och 1 200 kronor samt till motsvarande
befattningshavare vid Blekinge flygflottiljs krigsrätt med resp. 720,
1 680 och 660 kronor. Krigsdomaren i Hallands regementes krigsrätt uppbär
för närvarande ett arvode av 1 200 kronor. I det föregående har jag framhållit,
att han oberoende av organisationsändringen borde komma i åtnjutande
av någon förhöjning i arvodet. Denna ökning anser jag hava bort utgöra
300 kronor. Med utgångspunkt häxåfrån föreslår jag att för krigsdomaren
i Hallands regementes och Hallands flygflottiljs krigsrätter beräknas ett
arvode av 2 100 kronor. För auditören och krigsfiskalen vid sistnämnda
krigsrätter synas de nya arvodena böra bestämmas till 3 600 resp. 1 500 kronor,
vilket innebär en förhöjning i nu utgående arvoden av 900 resp. 300
kronor. Vad sålunda föreslagits skulle medföra en ökning av arvodessummorna
åt krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler med resp. 3 120, 5 280
och 2 160 kronor.
Till nästkommande års riksdag bör ske en förnyad omprövning av arvodena
med ledning av de ytterligare erfarenheter som till dess kunna vinnas.
De ifrågasatta arvodesbeloppen äro att betrakta såsom endast förslagsvis
angivna. I enlighet med vad även tidigare ansetts lärer Kungl. Majit vid fastställande
av nya specialstater (jfr statsliggaren s. 33 ff.) för krigsdomare,
auditörer och krigsfiskaler äga att inom ramen för anslaget vidtaga de jämkningar
som av organisatoriska eller andra skäl kunna finnas påkallade.
Det av styrelsen för Föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer nu
ånyo framförda kravet på rätt till semester för krigsrätternas civila personal
anser jag mig alltjämt icke kunna understödja. Rörande skälen till denna
min avvisande ståndpunkt åberopar jag mitt i det föregående (s. 6) återgivna
yttrande i ämnet i propositionen nr 218 till 1943 års riksdag.
A gällande riksstat är krigsrätternas avlöningsanslag uppfört med ett belopp
av 326 500 kronor.
I den för nästa budgetår föreslagna avlöningsslaten lia de särskilda posterna
upptagits med de ändringar i fråga örn beloppen, som påkallas dels av för
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 109.
Utskottet.
slagen om jämkningar i nu utgående arvoden och ändringar i organisationen
och dels av hänsyn till anslagsbelastningen. Den föreslagna anslagsökningen
uppgår till 37 100 kronor.
Krigsrätterna: Omkostnader. Före den 1 juli 1942 gällde, att ersättning för
expenser tillkom endast auditörerna och allenast med visst för var och en av
dem fastställt årligt belopp. Från och med sistnämnda dag äga såväl auditörerna
som krigsfiskalerna erhålla full gottgörelse för sina expenskostnader.
Departementschefen har framhållit, att erfarenheterna under den tid rätten
till full ersättning för expenser gällt — enligt vad som framginge av budgetredovisningen
för budgetåret 1942/43 -— få hittills anses ha varit gynnsamma.
Gällande bestämmelser i ämnet ha därför ansetts böra bibehållas. Anslaget
föreslås utgå med samma belopp som för innevarande budgetår eller 30 000
kronor, varav 10 000 kronor beräknas för resekostnads- och traktamentsersättningar
till den civila personalen vid fredskrigsrätterna och 20 000 kronor
för ersättningar för auditörernas och krigsfiskalernas expenser.
Departementschefen har funnit, att den ytterligare stegringen av arbetsbördan
vid krigsrätterna icke i allmänhet lett till ett sådant resultat, att nu
utgående arvodesbelopp framstå såsom uppenbart för låga. Av denna anledning
föreslås icke någon allmän ökning av nämnda belopp. Däremot föreslås
en ökning av arvodena till personalen vid vissa krigsrätter, varjämte nya
befattningar tillkomma med anledning av uppsättandet av nya truppförband.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
härutinnan och i övrigt anfört beträffande krigsrätternas organisation
och vid dem utgående arvoden.
Då jämväl Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar torde böra godtagas, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må
1) fastställa följande avlöningsstat för krigsrätterna, att
tillämpas under budgetåret 1944/45:
Avlöningsstat.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t:
a) Arvoden åt krigsdomare, förslagsvis. . . . kronor 70 000
b) Arvoden åt auditörer, förslagsvis........ » 148 600
c) Arvoden åt krigsfiskal, förslagsvis..... » 61 800
d) Vikariatsersättningar, förslagsvis ...... » 30 000
e) Tillfälliga ersättningar åt civil personal
vid regements- och stationskrigsrätterna,
förslagsvis ......................... » 3 200
f) Ersättning till personal vid särskilda
krigsrätter m. m., förslagsvis.......... » 50 000
Summa kronor 363 600;
Statsutskottets utlåtande nr 109.
13
2) för budgetåret 1944/45 under andra huvudtiteln såsom
förslagsanslag anvisa
a) till Krigsrätterna: Avlöningar 363 600 kronor,
b) till Krigsrätterna: Omkostnader 30 000 kronor.
Stockholm den 25 april 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 107.