Statsutskottets utlåtande nr 10.
1
Nr 10.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1944 kl. 5 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1944/45 under tionde huvudtiteln,
avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde,
jämte i ämnet väckta motioner.
(lia avd.)
Handelsdepartementet.
l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Majit under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen
att
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;
dels ock till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 211 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 209 000 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har ansetts böra
dels höjas med 9 100 kronor för beredande av vikariatslön åt en förste kanslisekreterare
i A 26, dels ock minskas med 3 000 kronor med hänsyn till förväntad
avgång av två befattningshavare. Anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie personal har föreslagits dels sänkt med 5 600 kronor med
hänsyn till motsedd belastning, dels ock höjd med 1 000 kronor för nyrekrytering
av amanuenspersonal. Anslagsposten till rörligt tillägg har ansetts böra
höjas med 500 kronor.
Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:
Bihang till riksdaqens protokoll 1944. 6 samt. Nr 10.
Utskottet.
1
2 Statsutskottets utlåtande nr 10.
Avlönlngsstat.
1. Avlöning till departementschefen ...... kronor 24 000
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... » 126 900
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 38 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 21 500
Summa förslagsanslag kronor 211 000;
b) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 211 000 kronor.
2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 3) och under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats
för löpande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 25 000
kronor.
3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltill
verkningen.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 3 och 4),
vilket i förhållande till det för löpande budgetår anvisade anslaget innebär
oförändrat anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av
statskontroll d krigsmaterieltillverkningen för budgetåret
1944/45 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.
Kommerskollegium med underlydande myndigheter
och kårer.
4:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 4, s. 4—16) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
kommerskollegium;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;
dels ock till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 862 200 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
3
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 849 600
kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak, att en extra ordinarie förste
byråingenjörsbefattning i lönegraden Eo 24 å kommerskollegii elektriska byrå
ombildas till en sekreterartjänst (förste byråsekreterare) samt att denna tjänst
uppföres å ordinarie stat. Vidare föreslås inrättandet av ytterligare två extra
ordinarie notariebefattningar (byråsekreterarbefattningar) i lönegraden Eo 21
samt förhöjning till 9 000 kronor av det till en ingenjör å elektriska byrån
nu utgående arvodet å 8 000 kronor.
De förordade ändringarna i personalförteckningen finner sig utskottet
böra tillstyrka. Då Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt icke givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för kommerskollegium: -
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör .............................. C 12
7 byråchefer ................................ A 30
1 navigationsskoleinspektör .................... A 29
1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör . . A 29
1 byrådirektör ................................ A 28
1 byrådirektör ................................ A 26
1 sjöteknisk konsulent .......................... A 26
3 förste aktuarier .............................. A 24
3 förste byråingenjörer.......................... A 24
1 förste byråinspektör .......................... A 24
6 förste byråsekreterare ........................ A 24
1 redaktör .................................... A 24
1 byråinspektör .............................. A 22
2 aktuarier .................................... A 21
2 byråsekreterare............................... A 21
1 revisor och bokhållare ........................ A 21
1 registrator .................................. A 14
3 kansliskrivare .............................. A 11
1 kontorist .................................... A 9
1 förste expeditionsvakt ........................ A 7
8 kanslibiträden ................................ A 7
5 expeditionsvakter ............................ A 5
18 kontorsbiträden .............................. A 4
2 skrivbiträden ................................ A 2
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å övergångsstat.
1 kamrerare .................................. A 24
1 teknisk konsulent ............................ A 24
1 kansliskrivare .............................. A 11
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20: e.
1 förste byråsekreterare ........................ Eo 24
2 aktuarier ................................... E° 21
2 byråsekreterare .............................. Eo 21;
Anm. 1. Den å ordinarie stat upptagna befattningen såsom revisor och
bokhållare skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde kamreraren
kvarstår i tjänst.
Anm. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kontorsbiträdesbefattningarna
skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren
kvarstår i tjänst.
b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis .......................... kronor 478 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Majit ............ » 14 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................. 269 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 100 000
Summa förslagsanslag kronor 862 200;
c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1944/
45 anvisa ett förslagsanslag av 862 200 kronor.
5:o) Kommerskollegium: Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 5, s. 16—18), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 11 000 kronor, varav
4 000 kronor avse reseersättningar och 7 000 kronor expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 161 000 kro
-
nor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
5
6:o) Kommerskollegium: Särskilda kostnader för handläggning av vissa
låneärenden. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 18 och
19), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebär
en av belastningen å anslaget föranledd sänkning med 15 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kommerskollegium: Särskilda kostnader
för handläggning av vissa låneärenden för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kronor.
7:o) Bergsstaten: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt
7, s. 20—23) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
bergsstaten;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för bergsstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;
dels ock till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 89 900 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 86 600 kronor.
I syfte att bereda gruvingenjörerna en mot deras kompetens och arbetsuppgifter
mera svarande iöneställning samt att därigenom skapa bättre förutsättningar
för den nyrekrytering av arbetskrafter, som erfordras för ett tillfredsställande
utövande av bergsstaten åvilande uppgifter, har departementschefen
förordat, att ifrågavarande befattningshavare i enlighet med kommerskollegii
— av allmänna lönenämnden biträdda — förslag uppflyttas från den för
dem nu fastställda lönegraden A 22 till lönegraden A 24. Vid bifall härtill bör
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän höjas med 2 900 kronor.
Vidare föreslås en böjning av anslagsposten till rörligt tillägg med 400
kronor.
Utskottet har funnit bärande skäl tala till förmån för förslaget örn uppflyttning
av gruvingenjörerna från lönegraden A 22 till lönegraden A 24 och tillstyrker
alltså förslaget i fråga. Då beräkningen av anslaget i övrigt icke heller
givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för bergsstaten:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
4 bergmästare .................................. A 29
3 gruvingenjörer ................................ A 24
4 kontorsbiträden .............................. A 4;
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande nr 10.
b) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1944/45:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
............................ kronor 77 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ........................ » 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 11600
Summa förslagsanslag kronor 89 900;
c) lill Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 89 900 kronor.
8:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 8, s. 23 och 24), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår
anvisade anslaget innebär en höjning med 2 200 kronor, varav 1 500 kronor
falla å reseersättningar och 700 kronor å expenser, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 18 200 kronor.
9:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I överensstämmelse med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 24—27), vilket i förhållande till det för löpande
budgetår anvisade anslaget innebär en minskning med 500 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................ kronor 32 400
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t........ » 900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
.............................. » 17 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 7 300
Summa förslagsanslag kronor 57 900;
b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 57 900 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
7
10:o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 27 och 28), vilket i förhållande till det för
löpande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 4 100 kronor,
varav 1 600 kronor avse reseersättningar och 2 500 kronor avse expenser,
hemställer utskottet,
alt riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 13 400
kronor.
liro) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 11, s. 28—30), att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
elektriska inspektion, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45;
dels ock till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av lil 600 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 108 500 kronor.
Vid 1943 års riksdag inrättades en assistentbefattning vid inspektionen med
ett arvode av 6 000 kronor. Kommerskollegium har nu framhållit, att befattningen
trots att densamma två gånger ledigförklarats icke ännu kunnat i brist
på kvalificerade sökande besättas. Orsaken vore enligt kollegii mening den,
att arvodet tillmätts för lågt. Departementschefen har därför föreslagit, att arvodet
höjes till 8 000 kronor.
Anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal föreslås med hänsyn till löneklassuppflyttningar
m. m. höjda med 900 kronor respektive 200 kronor.
Utskottet har funnit skäl tala för att arvodet till den år 1943 inrättade assistentbefattningen
höjes från 6 000 kronor till 8 000 kronor. Då Kungl. Maj:ts
förslag i övrigt icke heller givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska
inspektion, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... kronor 81300
2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ...... » 8 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal
............................... » 9 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 13 000
Utskottet.
Summa förslagsanslag kronor lil 600;
8
Statsutskottets utlåtande nr 10.
b) lili Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av lil 600 kronor.
12 :o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 12, s. 30—32), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär dels en höjning med 500 kronor av
anslagsposten till expenser, dels ock upptagande av en ny anslagspost, nämligen
för publikationslryck och en motsvarande inkomsttitel för försäljningsmedel,
härrörande av publikationsverksamheten, därvid berörda anslagspost
beräknats till 500 kronor och uppbördsmedlen till enahanda belopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
16 300 kronor.
13:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. I överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 13, s. 32 och 33), vilket i förhållande till motsvarande
anslag för löpande budgetår innebär en av belastningen å anslagsposten till
avlöningar till ordinarie tjänstemän föranledd minskning med 1 200 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................ kronor 193 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 32 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 34 000
Summa förslagsanslag kronor 260 000;
b) tili Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 260 000 kronor.
14:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 14, s. 33—36), vilket i förhållande till det för löpande
budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 10 000 kronor, avseende
reseersättningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 62 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
9
15:o) Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar. Skcppsmätningsväsendet: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 15 och 16, s. 36
och 37) vilka i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebära
beträffande förstnämnda anslag oförändrat belopp och beträffande
sistnämnda anslag en höjning med 700 kronor, varav 500 kronor avse reseersättningar
och 200 kronor expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa
a) till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 24 900 kronor;
b) till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 6 000 kronor.
16:o) Torvingenjörer m. fl.: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 17, s. 37 och 38) att
dels till Torvingenjörer m. fl.: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 8 000 kronor;
dels ock bemyndiga Kungl. Majit att enligt vad föredragande statsrådet i
statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari 1944 anfört vid
beviljande under år 1945 av torvlån från industrilånefonden i särskilda fall
medgiva undantag från gällande lånebestämmelser.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 10 200 kronor.
Anslaget har för nästa budgetår ansetts kunna minskas med 2 200 kronor.
Föredragande statsrådet har erinrat, alt 1943 års riksdag (skr. nr 11 p. 21)
bemyndigat Kungl. Majit att vid beviljande under år 1944 av torvlån från
industrilånefonden i särskilda fall medgiva utlämnande av torvlån med belopp
av intill 80 procent av anläggningskostnaderna. Detta medgivande har
synts statsrådet böra utsträckas att gälla även för år 1945.
Utskottet har icke haft något att erinra mot den äskade medelsanvisningen.
Vidare tillstyrker utskottet, att riksdagen lämnar Kungl. Majit det begärda
bemyndigandet att medgiva undantag från gällande lånebestämmelser vid beviljande
jämväl under år 1945 av torvlån från industrilånefonden.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) till Torvingenjörer lii. jl.: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Majit att enligt vad i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 4 januari 1944 anförts
vid beviljande under år 1945 av torvlån från industrilånefonden
i särskilda fall medgiva undantag från gällande lånebestämmelser.
Utskottet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Utskottd.
17:o) Torvingenjörer m. fl.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 18, s. 38), vilket i förhållande till det för löpande budgetår
anvisade anslaget innebär en minskning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Torvingenjörer m. fl.: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 6 300 kronor.
18 :o) Instruktör i hemslöjd: Avlöning. Instruktör i hemslöjd: Omkostnader.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 19 och 20, s.
38 och 39), vilka i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår
innebära beträffande förstnämnda anslag oförändrat belopp och beträffande
sistnämnda anslag en ökning med 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa
a) till Instruktör i hemslöjd: Avlöning ett anslag av 6 700
kronor;
b) till Instruktör i hemslöjd: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 300 kronor.
19:o) Navigationsskolorna: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 21, s. 39—41) att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för navigationsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;
dels ock till Navigationsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 436 100 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 439 000 kronor.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän föreslås dels sänkt
med 13 000 kronor på grund av att fyra lärarplatser beräknas icke Miva
besatta med ordinarie innehavare, dels ock uppräknad med 4 300 kronor,
enär två vaktmästartjänster förväntas bliva besatta med ordinarie innehavare.
Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal föreslås höjd
med 6 000 kronor, beroende dels på att medel ansetts böra beräknas för ytterligare
en extra lärare under hela läsåret och en under halva läsåret dels ock
på att avlöningar till vaktmästare under denna anslagspost bortfalla. De särskilda
uppbördsmedlen ha ansetts böra upptagas med ett förhöjt belopp av
200 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den verkställda beräkningen
av förevarande anslag, som innebär en sänkning av anslaget i förhållande
till löpande budgetår med 2 900 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
11
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för navigationsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/
45:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
...........................kronor 291 000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ...... » 2 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal
............................... » lil 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 46 000
Summa kronor 450 000
Särskilda uppbördsmedel:
Hyror och hyresersättningar............. kronor 13 900
Nettoutgift kronor 436 100;
b) till Navigationsskolorna: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 436 100 kronor.
20:o) Navigationsskolorna: Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 22, s. 41—43), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär en ökning med 1 900 kronor, huvudsakligen
avseende expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Navigationsskolorna: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 29 000
kronor.
21 :o) Navigationsskolorna: Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23, s. 43 och 44), vilket innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Navigationsskolorna: Kompletteringskurs
vid tekniskt läroverk för budgetåret 1944/45 anvisa ett
anslag av 2 400 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Utskottet.
Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
22:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Kungl. Majit Ilar föreslagit
riksdagen (punkt 24, s. 44—47) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
Sveriges geologiska undersökning;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsslat för Sveriges
geologiska undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45;
dels ock till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa el t förslagsanslag av 340 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 294 500 kronor.
Från anslagen till undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom
Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans
räkning inmutade, m. m. samt till undersöknings- och förberedande
gruvarbeten bestridas avlöningskostnaderna för en avdelningschef för gruvarbetena
i lönegrad Eo 28 samt till ytterligare ett antal vid ämbetsverket anställda
icke-ordinarie befattningshavare, däribland en assistent i lönegrad
Eo 21, löneklass 20, en assistent i lönegrad Eo 19, löneklass 19, en expeditionsvakt
i lönegrad Eo 5, löneklass 5, en gruvfogde samt en kassör och räkenskapsförare,
vilka sistnämnda båda befattningshavare åtnjuta envar årligt arvode
av 6 900 kronor jämte kristillägg därå enligt det s. k. ramavtalet, för
närvarande utgående med ett belopp av 993 kronor.
Departementschefen föreslår, att avlöningarna till samtliga dessa befattningshavare
utbrytas ur förenämnda anslag samt inräknas i den å nu ifrågavarande
avlöningsslat uppförda anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal. För att bereda gruvfogden och kassören-räkenskapsföraren
pensionsrätt föreslås vidare, att dessa befattningshavare göras till extra ordinarie
med placering i 16:e respektive 14:e lönegraden, varjämte de böra komma
i åtnjutande av ett särskilt lönetillägg. Slutligen föreslås att den för närvarande
i lönegrad Eo 19 placerade assistentbefattningen uppflyttas i lönegrad
Eo 21.
Kungl. Maj:ts förslag om överflyttning till förevarande anslag av avlöningskostnaderna
för vissa icke-ordinarie befattningshavare, vilka kostnader
nu bestridas från andra anslag, har icke givit utskottet anledning till erinran.
Ej heller har utskottet baft något att invända mot förslaget, i vad del avser
ändrad löneställning för vissa av dessa befattningshavare. Den av departementschefen
förordade personalförteckningen tillstyrkes av utskottet. Den
Statsutskottets utlåtande nr 10.
13
verkställda beräkningen av avlöningsstaten har lämnats utan erinran av utskottet,
som alltså tillstyrker det äskade anslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för Sveriges geologiska
undersökning:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 överdirektör .................................. B 1
8 statsgeologer ........................... A 27
1 museiföreslåndare .............................A 27
1 kemist........................................ A 27
1 sekreterare .................................. A 26
1 kansliskrivare .................................A 11
1 ritare ........................................ A 11
1 preparator .................................... A 10
1 förste expeditionsvakt.......................... A 7
2 expeditionsvakter.............................. A 5
1 kontorsbiträde.................................A 4
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20:e.
1 avdelningschef ...............................Eo 28
2 assistenter .................................. Eo 21
7 geologer .....................................Eo 21
1 laborator ....................................Eo 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis .......................... kronor 164 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 133 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 42 700
Summa förslagsanslag kronor 340 000;
c) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 340 000 kro
-
nor.
14
Statsutskottets utlåtande nr 10.
23:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 47—49), vilket i förhållande
till det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med
3 200 kronor, varav 2 000 kronor avse reseersättningar och 1 200 kronor expenser,
hemställer utskottet, ,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
108 200 kronor.
24:o) Sveriges geologiska undersökning: Instrumentutrustning. I enlighet
med Kungl. Majlis förslag (punkt 26, s. 49 och 50), vilket innebär medelsanvisning
för komplettering av geokemiska laboratoriets apparatutrustning,
får utskottet under erinran, att 1939 års lagtima riksdag för laboratoriets utrustning
m. m. anvisat 84 600 kronor, hemställa,
att i-iksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Instrumentutrustning för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 21 800 kronor.
25 :o) Sveriges geologiska undersökning: Undersökningsarbeten å områden,
som äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m. Sveriges
geologiska undersökning: Undersöknings- och förberedande gruvarbeten.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkterna 27 och 28, s. 50—56)
att för budgetåret 1944/45 anvisa
dels till Sveriges geologiska undersökning: Undersökningsarbeten å områden,
som äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m. ett reservationsanslag
av 115 000 kronor;
dels ock till Sveriges geologiska undersökning: Undersöknings- och förberedande
gruvarbeten ett reservationsanslag av 486 000 kronor.
För undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som äro eller kunna
varda för kronans räkning inmutade, m. m. har riksdagen under en följd av
år anvisat anslag. Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 132 000
kronor.
Utöver detta anslag har riksdagen, likaledes under en följd av år, till undersöknings-
och förberedande gruvarbeten anvisat reservationsanslag till
belopp varierande mellan 310 000 kronor och 595 000 kronor, vilket sistnämnda
belopp motsvarar anslaget för innevarande budgetår.
Sveriges geologiska undersökning har för nästa budgetår beräknat förstnämnda
anslag till 132 000 kronor och sistnämnda anslag till 513 200 kronor.
Mot de av ämbetsverket framlagda planerna och kostnadsberäkningarna för
det fortsatta arbetet har departementschefen intet annat haft att erinra än
att, i enlighet med vad som föreslagits vid behandlingen av ämbetsverkets
Statsutskottets utlåtande nr 10.
15
avlöningsanslag, medelsanvisningen under nu ifrågavarande båda anslag bör
nedsättas med de för avlöningar till två assistenter, en expeditionsvakt, en
avdelningschef för gruvarbetena, en kassör och räkenskapsförare samt en
gruvfogde upptagna beloppen.
Anslaget till undersöknings- och försvarsarbeten m. m. har ansetts böra
erhålla den ändrade benämning, som föran ledes av att efter genomförandet
av 1938 års gruvlagstiftning försvarsarbeten icke längre förekomma.
Mot den verkställda beräkningen av förenämnda båda anslag har utskottet
icke funnit anledning till erinran. I fråga om desamma torde efter beslut av
Kungl. Maj:t — i den mån så kan befinnas påkallat under arbetenas gång —
förskjutningar i arbetsprogrammen få ske och i samband härmed jämkningar
vidtagas i kostnadsfördelningen mellan de olika anslagsposterna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa
a) till Sveriges geologiska undersökning: Undersökningsarbeten
å områden, som åro eller kunna varda för kronans
räkning inmutade, m. m. ett reservationsanslag av 115 000
kronor;
b) till Sveriges geologiska undersökning: Undersökningsoch
förberedande gruvarbeten ett reservationsanslag av
486 000 kronor.
26:o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 29, s. 56 och 57), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
100 000 kronor.
27:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 30, s. 57—62) att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
provningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;
dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 480 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 466 200 kronor.
Departementschefen har funnit skäligt, att några — och då särskilt de i
tjänsten äldsta — av de tillfälliga biträden, som visats fylla ett fortlöpande
behov av arbetskraft, erhålla den tryggare ställning som ett överförande till
Utskottet.
16
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Utskottet.
extra ordinarie tjänst för deni skulle innebära. Vidare har departementschefen
ansett berättigat, att vissa redan befintliga extra ordinarie befattningar
uppflyttas i högre lönegrader. I enlighet härmed föreslås inrättande
av följande befattningar, nämligen en ingenjör i Eo 17, två assistenter i Eo 15,
fyra provberedare i Eo 7 och två diskerskor i Eo 1. Vidare föreslås, att fyra
ingenjörsbefattningar i Eo 12 uppflyttas till assistentbefattningar i Eo 15.
I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag i huvudsak allenast viss av emotsedda
avlöningsförhöjningar föranledd höjning av anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän.
Utskottet finner goda skäl tala till förmån för en förbättring av tjänsteförhållandena
inom statens provningsanstalt genom att viss tillfällig personal
överföres till extra ordinarie anställning och möjlighet beredes till
högre lönegradsplacering i vissa fall. Mot Kungl. Maj:ts i sådant hänseende
framlagda förslag har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Då Kungl. Maj :ts förslag jämväl i övrigt tillstyrkes, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ...........................kronor 209 600
2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ...... » 1200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................. » 121900
4. Avlöningar till tillfälliga biträden, för
slagsvis
.......................... » 100 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 47 300
Summa förslagsanslag kronor 480 000;
b) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 480 000 kronor.
28:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 31, s. 62—64), vilket i förhållande till det för löpande
budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 3 000 kronor, avseende
övriga utgifter, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 123 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
17
29:o) Statens provningsanstalt: Nyanskaffning av tekniska apparater
in. ni. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 64 och 65), vilket
innebär anvisande av återstoden av det för ändamålet ursprungligen beräknade
beloppet, 64 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Nyanskaffning
av tekniska apparater m. m. för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av 14 000 kronor.
30:o) Statens provningsanstalt: Utrustning av byggnad för ett laboratorium
för betongtekniska provningar. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 33, s. 65) och under erinran, att för ändamålet beräknats
80 000 kronor, av vilket belopp 1943 års riksdag anvisat 45 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning
av byggnad för ett laboratorium för betongtekniska provningar
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kronor.
31 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 34, s. 65—70) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
flygtekniska försöksanstalten;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygtekniska
försöksanstalten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45,
dels ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 358 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 351 000
kronor.
För skötseln av den höghastighetstunnel vid flygtekniska försöksanstalten,
vartill byggnads- och utrustningsanslag av 1943 års riksdag beviljats å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43 och som nu är under utbyggnad.
föreslås böra beräknas 1 avdelningsingenjör i lönegrad Eo 24, 1
ritare och mättekniker i lönegrad Eo 15 och 1 laboratoriebiträde i lönegrad
Eo 7.
Genom ovannämnda förslag skulle anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal komma att ökas med 16 000 kronor. Härtill komma
2 000 kronor för att möjliggöra löneklassuppflyttningar. Å andra sidan
kan anslagsposten minskas med 13 000 kronor, vilket belopp avsetts för avlönande
av två extra ingenjörer i avbidan på att en å ordinarie stat uppförd
förste avdelningsingenjörsbefattning besattes. Sistnämnda befattning
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 6 samt. Nr 10.
2
U Iskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
har nu tillsatts. Anslagsposten till rörligt tillägg har ansetts böra höjas med
2 000 kronor.
Mot den för skötseln av höghastighetstunneln vid flygtekniska försöksanstalten
beräknade personaluppsättningen har utskottet icke något att erinra
liksom ej heller mot den för ifrågavarande personal föreslagna löneställningen.
Då Kungl. Majlis förslag jämväl i övrigt tillstyrkes, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för flygtekniska
försöksanstalten:
Personalförteckning.
Befattning . Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat
1 överdirektör .................................. C 10
2 avdelningschefer .............................. C 5
1 förste avdelningsingenjör ...................... C 3
Extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än den 20: e.
1 förste avdelningsingenjör ...................... Eo 27
3 avdelningsingenjörer .......................... Eo 24
2 avdelningsingenjörer .......................... Eo 22;
b) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis .......................... kronor 53 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 177 000
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, för
slagsvis
.......................... » 100 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 27 500
Summa förslagsanslag kronor 358 000;
c) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 358 000 kronor.
32 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, s. 70—72) och under erinran, att
motsvarande anslag för innevarande budgetår är uppfört med 198 700 kronor,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 10.
19
att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kronor.
33 :o) Statens hantvcrksinstitut: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 36, s. 72—82) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
statens hantverksinstitut,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
hantverksinstitut, att tillämpas tills vidare från och nied budgetåret 1944/45,
dels ock till Statens hantverksinstitut: Avlöningar för budgetåret 1944/45
anvisa ett förslagsanslag av 194 500 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 182 500
kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär dels överförande till extra ordinarie anställning
av en elektroingenjör och en snickeritekniker med placering i lönegraderna
Eo 21 respektive Eo 18, vilka båda befattningshavare för närvarande
åtnjuta arvode envar med 7 200 kronor för år, dels ock inrättande
av tre nya arvodesbefattningar med enahanda löneförmåner samt avsedda
för en bokföringskonsulent, en bagerikonsulent och en målerikonsulent. I
anslutning härtill bör anslagsposten till arvoden m. m. höjas med 7 200 kronor.
Vidare kommer anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal att ökas med 3 300 kronor. Hänsyn har därvid tagits till att ett
bifall till förslaget om inrättandet av tre nya arvodestjänster medför en
reducering med 10 000 kronor i det till ersättning åt speciallärare avsedda
beloppet. Anslagsposten till rörligt tillägg har ansetts böra höjas med 1 500
kronor.
Statens hantverksinstitut har hos Kungl. Maj:t hemställt örn löneanslag
med 7 200 kronor per år för anställande av en bagerikonsulent vid institutets
bageri och laboratorium. Konsulenten skulle utföra viss vetenskaplig
forskning i samband med konsultativ verksamhet för bagerinäringens
utövare i landet samt vara ledare för och lärare vid de mästarkurser inom
bageriyrket, som institutet årligen anordnar i samband med bagerinäringens
riksorganisation, Sveriges bageriidkareförening. Departementschefen har
funnit lämpligt, att den nu ifrågasatta forskningen på förevarande område
förlägges till hantverksinstitiutet samt att bageriidkareföreningen lämnar bidrag
till kostnaderna härför, vilket bidrag må användas jämväl till förstärkning
av bagerikonsulentens löneförmåner i syfte att till befattningen
måtte kunna förvärvas en person med framstående vetenskapliga kvalifikationer.
Det har synts departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att,
sedan överenskommelse träffats med föreningen, meddela närmare bestämmelser
angående bidragets användning.
20
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Utskottet. Mot den verkställda beräkningen av förevarande anslag har utskottet icke
haft något att erinra. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, i likhet med
vad som gäller för innevarande budgetår, efter särskild framställning medgiva
överskridande av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, under villkor att inkomsten av kursavgifter kan förväntas komma
att stiga i minst motsvarande omfattning. Vad departementschefen föreslagit
i fråga om åtgärder för främjande av den bageritekniska forskningen har
utskottet lämnat utan erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för statens hant -
verksinstitut:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 föreståndare .................................. C 6
1 verkstadschef ................................ G 3
1 verkmästare .................................. A 14
1 kontorist ..................................... A 9
1 portvakt, tillika eldare......................... A 5
1 kontorsbiträde ................................ A 4
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 2 0: e.
1 laboratorieföreståndare ........................ Eo 26
1 elektroingenjör............................... Eo 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverks -
institut, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
........................... kronor 38 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Majit ............ » 41 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal
.........:..................... » 86 200
4. Avlöningar till tillfälliga biträden, för
slagsvis
........................... » 18 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 10 500
Summa förslagsanslag kronor 194 500;
c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 194 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
21
34 :o) Statens hantverksinstitut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 37, s. 82—86), vilket i förhållande till det för löpande
budgetår anvisade anslaget innebär dels en ökning av utgifterna (expenser)
med 11 000 kronor, dels ock en ökning av de särskilda uppbördsmedlen (inkomster
å informationsverksamheten) med 13 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 12 500
kronor.
35:o) Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 86—88), som innebär
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien:
Akademien för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av
80 000 kronor.
36: o) Bidrag till ingen jörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 39, s. 88—93) att till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien:
Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraftoch
bränsleområdet för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 170 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 160 000 kronor.
Föredragande statsrådet föreslår, att jämväl för nästa budgetår beräknas
dels ett belopp av 120 000 kronor för bestridande av den genom ingen jörsvetenskapsakademien
bedrivna forskningen å kraft- och bränsleområdet, dels
ock ett belopp av 40 000 kronor såsom bidrag till driftkostnaderna vid den
under akademiens ledning stående bränsletekniska försöksstationen, att ställas
till akademiens förfogande på i huvudsak enahanda sätt som gäller eller
är avsett att gälla beträffande motsvarande för innevarande budgetår beräknade
belopp.
Föredragande statsrådets förslag innebär vidare, att i förevarande anslag
inräknas ett belopp av 10 000 kronor för kompletterings- och ändringsarbeten
inom försöksstationen.
Med erinran örn att riksdagen tidigare anvisat sammanlagt 800 000 kronor
lill uppförande av byggnader för den bränsletekniska försöksstationen och
tillhopa 207 000 kronor till utrustning av byggnaderna vill utskottet icke motsätta
sig, att riksdagen anvisar ytterligare ett belopp av 10 000 kronor för
Utekotlet.
22
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Utskottet.
vissa ändrings- och kompletteringsarbeten inom stationen. Enligt utredningen
i ärendet skulle stationens inredning och utrustning härmed bliva komplett
och fullt ändamålsenligt anordnad. Mot beräkningen av anslaget i övrigt eller
mot vad föredragande statsrådet i samband därmed anfört har utskottet icke
heller något att invända.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till ingenjörsvetenskapsakademien:
Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom
kraft- och bränsleområdet för budgetåret 1944/45 anvisa ett
anslag av 170 000 kronor.
37 :o) Statens tekniska forskningsråd. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 40, s. 93 och 94), som innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kronor.
38:o) Tekniskt-vetenskaplig forskning ni. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 41, s. 94 och 95) att till Tekniskt-vetenskaplig forskning
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.
Anslaget till tekniskt-vetenskaplig forskning är för innevarande budgetår
uppfört med 700 000 kronor.
Då anslaget till tekniskt-vetenskaplig forskning är avsett att användas även
för sådana arbeten av mer eller mindre forskningsbetonad karaktär, till
vilka bidrag tidigare kunde utgå ur anslaget till undersökningar avseende utnyttjandet
av vissa inhemska råvarutillgångar m. m., har det synts departementschefen
lämpligt, att förstnämnda anslag erhåller en något ändrad beteckning.
För ändamålet har för nästa budgetår äskats ett anslag av 700 000 kronor.
Utskottet har icke haft något att erinra mot den föreslagna ändrade anslagsbeteckningen
liksom ej heller mot att för ifrågavarande ändamål anvisas
för nästa budgetår ett anslag av 700 000 kronor eller således samma
belopp som för innevarande budgetår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m.
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
700 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
23
39:o) Statens kommitté för byggnadsforskning. Byggnadsforskning. I enlighet
med Kungl. Majlis förslag (punkterna 42 och 43, s. 95 och 96) och
under erinran, att för innevarande budgetår anvisats för ifrågavarande ändamål
samma anslagsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa
a) till Statens kommitté för byggnadsforskning ett förslagsanslag
av 40 000 kronor;
b) till Byggnadsforskning ett reservationsanslag av 200 000
kronor.
40:o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 44, s. 96 och 97) och under erinran, dels att de driftkostnader,
som skola finansieras med statsmedel, vid full drift uppskattats
till 420 000—440 000 kronor för år, dels ock att driften vid institutet beräknas
icke kunna komma i full gång redan från början av budgetåret 1944/45,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
220 000 kronor.
41 :o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. I propositionen nr 160
bär Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över liandelsärenden för den 3 mars 1944, föreslagit riksdagen att till Bidrag
till svenska textilforskningsinstitutet för budgetåret 1944/45 under tionde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 34 200 kronor.
Enligt riksdagens skrivelse den 22 juni 1943, nr 327, har riksdagen med
bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen den 9 april 1943, nr 201, därom gjorda
förslag dels godkänt vid statsrådsprotokollet över liandelsärenden för sistnämnda
dag fogat avtal nied stiftelsen Svensk textilforskning angående ordnande
av central forskningsverksamhet rörande textila produkter samt deras
framställning och användning, dels bemyndigat Kungl. Majit att, i den mån
så befunnes påkallat och lämpligt, överenskomma med stiftelsen om jämkning
i avtalet, dels ock till uppförande av byggnad för textilforskning för budgetåret
1943/44 å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond anvisat ett
investeringsanslag av 300 000 kronor.
Jämlikt förenämndä, den 18 februari 1943 preliminärt upprättade avtal
mellan kronan och stiftelsen Svensk textilforskning, vilket sedermera av Kungl.
Maj:t godkänts genom beslut den 8 juli 1943, skall staten, såvitt nu är i fråga,
bidraga till gäldande av hela kostnaden för dels ersättningar till ordföranden
och av Kungl. Majit förordnade ledamöter i styrelsen för Svenska textilforskningsinstitutet,
dels ock grundlöner jämte vissa tillägg därå åt samt pensions
-
24
Statsutskottets utlåtande nr 10.
avgifter för en del av institutets personal. Innan beslut om och tillstånd till
uppförande av byggnad för institutet meddelats har något särskilt anslag för
uppfyllande av denna statens bidragsskyldighet icke ansetts erforderligt.
Visserligen har i och med förordnandet av statens representanter i styrelsen
för institutet behov av medel till arvoden och reseersättningar åt dessa representanter
uppkommit, men kostnaderna i fråga lia synts tillsvidare lämpligen
kunna bestridas av tionde huvudtitelns kommittéanslag.
Sedan numera beslut och tillstånd av nyss angiven innebörd meddelats, har
emellertid frågan om särskild medelsanvisning för att sätta staten i stånd
att avtalsenligt bidraga till institutets personalkostnader aktualiserats. Sålunda
har institutsstyrelsen beräknat, att byggnaden för institutet skall vara
iullt färdig i mars 1945 samt att institutet då omedelbart skall kunna börja
sin vetenskapliga verksamhet. Viss del av personalen vid institutet anser
styrelsen emellertid behöva anställas betydligt tidigare. I anslutning härtill
Ilar styrelsen beräknat ett behov av statsmedel till ett sammanlagt belopp av
24 600 kronor komma att föreligga under budgetåret 1944/45 för bestridande
av statens andel av grundlöner och bidrag till pensionsavgifter.
Mot denna beräkning skulle visserligen, framhåller departementschefen, i
ett par hänseenden erinringar kunna framställas. Sålunda är det meddelade
byggnadstillståndet förbundet med det förbehållet, att byggnadsföretaget icke
må under tiden den 16 april—den 15 oktober bedrivas utan särskilt medgivande
därtill, vilket kan föranleda att färdigställandet av byggnaden fördröjes.
Vidare torde, även örn byggnadsarbetet kommer att bedrivas enligt styrelsens
beräkning, staten icke enligt avtalet vara skyldig att börja bidraga till föreståndarens
avlönande redan åtta månader innan någon verksamhet i den planerade
institutsbyggnaden kan antagas komma i gång. Vad den förstnämnda
erinringen beträffar synes det departementschefen dock säkrast att vid anslagsberäkningen
förutsätta, att byggnadsföretaget kommer att även under
sommarhalvåret få bedrivas i sådan omfattning att byggnaden blir fullt färdig
före utgången av nästkommande budgetår. Beträffande den andra erinringen
bär departementschefen framhållit, att de skäl, som redan föranlett staten
att åtaga sig ganska vittgående förpliktelser till fromma för den teknisktvetenskapliga
forskningen på nu förevarande tillverkningsområde, enligt departementschefens
mening även tala för anställandet snarast möjligt av en
föreståndare för det blivande textilforskningsinstitutet. Härigenom skulle nämligen
otvivelaktigt beredas ökade möjligheter att omedelbart efter färdigställandet
av institutet effektivt utnyttja forskningsresurserna därstädes, varjämte
under tiden dessförinnan föreståndaren skulle kunna lämna värdefullt biträde
vid planeringen av institutets inredning och utrustning. Mot styrelsens
uppskattning av statens bidrag till personalkostnaderna under nästkommande
budgetår har departementschefen därför ingen erinran att göra.
Till det av styrelsen beräknade beloppet, 24 600 kronor, bör emellertid
enligt departementschefen till en början läggas ett belopp av 2 700 kronor till
bestridande av arvoden och reseersättningar till statens representanter i institutets
styrelse. Enär staten enligt avtalet jämväl har att gälda kostnaderna
Statsutskottets utlåtande nr 10.
25
för rörligt tillägg och kristillägg å grundlönerna till den del av personalen,
vars avlöning bekostas av statsmedel, synes departementschefen kostnaden
för sådana tillägg, i runt tal 6 900 kronor, ytterligare böra tagas i beräkning.
Sammanlagda statsbidraget skulle alltså sluta å (24 600 + 2 700 + 6 900
=) 34 200 kronor. Anslaget har ansetts lämpligen böra givas förslagsanslags
natur.
Utskottet vill erinra, att innevarande års riksdag anvisat för budgetåret
1944/45 ett investeringsanslag av 400 000 kronor till uppförande av byggnad
för textilforskning.
Vad beträffar frågan örn statens bidrag till institutets personalkostnader
m. m. kan utskottet helt ansluta sig till vad departementschefen härutinnan
anfört och föreslagit. Utskottet tillstyrker alltså, att statsbidraget för nästa
budgetår bestämmes till 34 200 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
34 200 kronor.
42 :o) Aktiebolaget Ceaverken: Upprätthållande av bolagets drift. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 45, s. 97—100) att till Aktiebolaget
Ceaverken: Upprätthållande av bolagets drift för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
Av behandlingen vid 1943 års riksdag av frågorna rörande statsbidrag till
upprätthållande av Aktiebolaget Ceaverkens drift och till utförande av forskning
med syfte att för bolaget möjliggöra en på inhemska råvaror grundad
tillverkning framgår, att man kunde räkna med behov av fortsatt medelsanvisning
för dessa ändamål. Det förutsattes sålunda, att så länge bolagets tillverkning
av röntgenfilm på grund av begränsad tilldelning av importerat
filmunderlag endast uppginge till hälften av bolagets kapacitet och bolaget
icke erhölle nämnvärd vinst av sin röntgenpapperstillverkning, bolaget skulle
behöva ett årligt drifttillskott örn 30 000 kronor. Vidare räknade man med att
åtminstone för den närmaste framtiden ett årligt belopp örn 50 000 kronor
borde för forskningsändamål ställas till bolagets förfogande.
I en den 11 november 1943 dagtecknad skrift har styrelsen för Aktiebolaget
Ceaverken hemställt, att för budgetåret 1944/45 måtte anvisas till upprätthållande
av bolagets drift ett anslag å 30 000 kronor och lill vissa forskningsarbeten
ett anslag å 50 000 kronor.
Departementschefen har med anledning härav anfört följande.
Vad nu till en början angår bolagets framställning i vad den avser fortsatt
statligt driftunderstöd med 30 000 kronor, är härutinnan upplyst, all
den bolaget medgivna tilldelningen av filmunderlag från statens reservförrådsnämnd
nyligen ökats, så alt den numera motsvarar omkring två tredje
-
Ulskottet.
26
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Utskottet.
delai av behovet vid fullt utnyttjande av bolagets förmåga att tillverka röntgenfilm,
samt alt denna tilldelning sannolikt kan bibehållas oförändrad till
utgången av budgetaret 1944/45. Enär vid en sålunda ökad tillverkning driftunderskottet
torde minskas ungefär proportionellt med produktionsökningen,
då det vidare vid nu upplysta förhållande måste antagas, att driftunderskottet
under nu löpande budgetår blir något mindre än tidigare beräknats
och att följaktligen det för underskottets täckande avsedda reservationsanslaget
delvis kommer att sta till förfogande för ändamålet även under nästkommande
budgetår, och då man slutligen synes kunna räkna med åtminstone
något ökad vinst på bolagets tillverkning av röntgenpapper och annat
fotografiskt papper, anser jag mig allenast i så måtto böra förorda bolagets
framställning i denna del, att för upprätthållande av bolagets drift under
budgetåret 1944/45 avses ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
Beträffande bolagets hemställan om understöd med 50 000 kronor för fortsatt
forskning vill jag framhålla, att det, även om utsikterna att genom dylik
forskning få till stånd en uteslutande på inhemska råvaror grundad tillverkning
av röntgenfilm och flygfilm alltjämt äro ovissa, icke synes vara anledning
att nu avbryta denna verksamhet. Med hänsyn härtill förordar jag, i
likhet med samtliga i ärendet hörda myndigheter, att ytterligare medel ställas
till förfogande för ändamålet. Enligt vad jag inhämtat torde dock ett till
40 000 kronor reducerat belopp vara tillräckligt härför.
På av departementschefen anförda skäl finner sig utskottet kunna tillstyrka,
att statligt driftunderstöd beviljas aktiebolaget Ceaverken även för nästa
budgetår och att bidraget bestämmes till 20 000 kronor.
Vad angår den i samband med tillverkningen av röntgenfilm m. m. pågående
forskningsverksamheten är utskottet ense med departementschefen
om att denna verksamhet icke nu bör avbrytas, även örn, såsom departementschefen
framhållit, utsikterna att genom dylik forskning få till stånd en
uteslutande på inhemska råvaror grundad tillverkning av film alltjämt äro
ovissa. Utskottet tillstyrker alltså, att forskningsmedel ställas till förfogande
jämväl för nästa budgetår, och bär icke något att erinra mot det för ändamålet
äskade anslaget av 40 000 kronor.
Beträffande anslaget till forskningsverksamheten kommer utskottet att göra
hemställan under närmast följande punkt.
Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må till Aktiebolaget Ceaverken: Upprätthållande
av bolagets drift för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.
43 :o) Aktiebolaget Ceaverken: Vissa forskningsarbeten. Under hänvisning
till vad utskottet anfört under närmast föregående punkt får utskottet i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, s. 100) hemställa,
att riksdagen må till Aktiebolaget Ceaverken: Vissa forskningsarbeten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
27
44 :o) Upplysnings- och organisationsverksamliet i fråga om hantverk och
småindustri. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 47, s. 100 och
101) att till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk
och småindustri för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
85 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren avlierr
I. Persson m. fl. (1:60) och den andra inom andra kammaren av herr
Hj. R. Nilson i Spånstad m. fl. (II: 113), vari hemställts,
att riksdagen måtte för budgetåret 1944/45 anvisa dels ett reservationsanslag
å 3 miljoner kronor till hantverkslånefonden, dels medel att användas
till statsbidrag för vidgad konsulentverksamhet inom småindustrien och
hantverket;
samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte begära dels att villkor
och bestämmelser för lån ur hantverkslånefonden ändras i överensstämmelse
med vad i motionerna angivits, dels att yrkesundervisningen för den hantverksbetonade
företagsamheten på allt sätt befrämjas;
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr B. Ohlin m. fl. (1:244) och den andra inom andra kammaren av herr
O. E. Sandberg m. fl. (II: 354), vari hemställts, att riksdagen måtte
dels höja anslaget till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om
hantverk och småindustri till 105 000 kronor,
dels i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att Kungl. Maj :t matte uppdraga at
det organ, som får till uppgift att förbereda den ekonomiska och sociala
efterkrigspolitiken, att utreda hantverkets och småindustriens omställningsoch
anpassningsproblem;
dels ock en inom andra kammaren av herrar E. Severin i Gävle och F.
Persson i Växjö väckt motion (11:243), vari hemställts, att riksdagen matte
besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla om en utredning med uppdrag
att undersöka möjligheterna att ytterligare främja tillkomsten av småindustri
på landsbygden samt utarbeta förslag till åtgärder i detta syfte.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna II: 113, I: 244 och II: 243.
Förevarande anslag är för innevarande budgetar uppfört med 82 000 kronor.
Av ifrågavarande anslag jämte från föregående budgetår kvarstående reservation
å 3 000 kronor har Kungl. Maj :t genom beslut den 20 augusti 1943
utdelat följande bidrag till:
Norrbottens småindustriförening u. p. a........
Västerbottens företagareförening u. p. a........
Jämtlands läns företagareförening u. p. a......
Västernorrlands läns företagareförening u. p. a. .
Gävleborgs läns företagareförening u. p. a......
Värmlands läns företagareförening u. p. a......
Bohusläns företagareförening u. p. a. .........
Sveriges hantverks- och småindustriorganisation
....... kronor 9 500
..... » 9 000
..... » 8 000
....... » 9 000
....... » 8 000
....... » 8 000
....... » 8 500
....... » 25 000
Summa kronor 85 000.
28
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Utskottet.
Med skrivelse den 24 augusti 1943 Ilar kommerskollegium överlämnat till
kollegium inkomna ansökningar från förenämnda föreningar och organisation
om statsunderstöd för budgetåret 1944/45 å respektive 9 500 kronor,
9 000 kronor, 9 000 kronor, 9 000 kronor, 9 000 kronor, 10 000 kronor, 14 950
kronor och 25 000 kronor.
Kommerskollegium framhåller för egen del, att kollegium — trots föreliggande
ökade medelsbehov — ansåge sig böra begränsa sitt anslagsäskande
för nästa budgetår till 85 000 kronor eller samma belopp som inräknat reservationen
å 3 000 kronor stått till förfogande för innevarande budgetår.
Departementschefen har tillstyrkt, att jämväl under nästkommande budgetår
statsbidrag må beviljas för den av företagarföreningarna och Sveriges
hantverks- och småindustriorganisation bedrivna upplysnings- och organisationsverksamlieten
samt att för möjliggörande härav å riksstaten upptages ett
anslag motsvarande sammanlagda beloppet av de under innevarande budgetår
utdelade bidragen eller 85 000 kronor. Fördelningen av beloppet har
synts departementschefen få bero på prövning framdeles av Kungl. Maj:t.
Utskottet vill erinra, att frågan örn statligt stöd för hantverks- och småindustriverksamheten
sedan länge valdt föremål för statsmakternas särskilda
uppmärksamhet. De statliga bidragen till upplysnings- och organisationsverksamhet
på ifrågavarande område hava också undergått en betydande
ökning. De statliga åtgärderna hava närmast syftat till att genom länsvis
uppbyggd organisation genom föreningar, som kunna taga initiativ till och
leda verksamheten, underlätta för vissa befolkningsgrupper att genom idkande
av hantverk och småindustri erhålla förbättrade utkomstmöjligheter.
Visst belopp har jämväl utgått till den upplysnings- och organisationsverksamhet,
som bedrives av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation.
Hantverks- och småindustrien har emellertid alltjämt betydande problem
att brottas med. Sålunda må framhållas, att den tekniska och ekonomiska
utvecklingen fortgått i sådant tempo, att vissa svårigheter uppkommit för
småföretagsamheten att följa densamma. Möjligheterna för denna företagsamhet
att lösa sina rationaliseringsproblem äro begränsade. Ett annat problem
är kredit- och finansieringssvårigheterna. Den förestående omställningen
av näringslivet till fredsproduktion kommer vidare även för hantverkets
och småindustriens vidkommande att medföra svårigheter. I detta
sammanhang må framhållas, att efterkrigsproblemen redan nu äro föremål
för utredningar med avseende å industrien i allmänhet och jordbruket. Det
ligger vikt uppå att småföretagens speciella omställnings- och anpassningsproblem
ägnas uppmärksamhet.
Enligt utskottets mening är det sålunda angeläget, att åtgärder vidtagas
från statens sida i syfte att i skilda avseenden stödja småindustriens och
hantverkets produktions- och avsättningsmöjligheter. Såsom ett led bland
åtgärder för lösandet av landsbygdens befolkningsproblem synes vidare påkallat,
att undersökning sker av möjligheterna för staten att medverka till
Statsutskottets utlåtande nr 10.
29
främjandet av tillkomsten av nya småindustrier särskilt på de orter på landsbygden,
där tendenser till befolkningsminskning göra sig gällande.
I förenämnda till utskottet remitterade motioner hava framförts förslag,
vilka syfta till en förbättring av utsikterna för hantverkets och småindustriens
framtida bestånd, därvid ytterligare statligt stöd påkallats närmast
i av utskottet ovan angivna hänseenden. Till vad i motionerna anförts kan
utskottet i allt väsenligt ansluta sig. Utskottet vill emellertid förulskicka,
att, innan resultatet föreligger av den utredning, som utskottet nedan föreslår
böra komma till stånd, och överblick därmed vunnits rörande hithörande förhållanden,
utskottet icke är berett tillstyrka, att statens bidragsverksamhet
på ifrågavarande område nu utökas. Med hänsyn härtill finner utskottet sig
nödsakat avstyrka det i motionerna I: 60 och II: 113 väckta lörslaget om anvisande
av 3 000 000 kronor till hantverkslånefonden samt det begärda bidraget
till konsulentverksamheten ävensom det i motionerna 1:244 och 11:
354 väckta förslaget örn höjning av förevarande anslag med 20 000 kronor.
Såsom i motionen II: 243 framhållits upptog 1940 års hantverks- och
småindustriutredning frågan om främjandet av småindustrien speciellt på
landsbygden endast i den mån hantverkets och småindustriens intressen sammanföllo
med landsbygdens. En ytterligare utredning, som toge sikte på
landsbygdens speciella intressen i berörda avseende, finner utskottet i likhet
med motionären vara av behovet påkallad. Därvid böra, såsom motionären
närmast avsett, utredas hantverkets och småindustriens lånemöjligheter.
En undersökning bör ske i vad mån och i vilken utsträckning statligt
stöd bör givas åt nuvarande företagsföreningar i syfte att för dem möjliggöra
en mera omfattande verksamhet. Vidare böra undersökas förutsättningarna
för tillskapandet av nya företagsföreningar. Den av utskottet ovan berörda
frågan rörande statens medverkan till främjandet av nya småindustrier
på landsbygden bör därjämte bliva föremål för övervägande ävensom
det i motionerna 1:60 och II: 113 behandlade icke betydelselösa spörsmålet
rörande planläggningen av yrkesundervisningen för den hantverksbetonade
företagsamheten.
I motionerna 1:60 och II: 113 har därjämte föreslagits en direkt för hantverket
och småindustrien avpassad låneverksamhet. Motionärerna hava därvid
tänkt sig en organisation av hantverksstödet efter samma eller liknande
linjer som inom egnahemsverksamheten. Enligt motionärernas mening bör
stödet lämnas i den formen, att de redan existerande statliga lånefonderna
förstärkas. Vad städerna beträffar skulle fonderna därvid efter ändring av
för dem gällande reglementen under betryggande former få disponeras för
utlåning genom sparbanker och kreditföreningar. För landsbygdens del
hava motionärerna framhållit lämpligheten av alt jordbrukskassornas redan
uppbyggda och på landsbygdens förhållanden inriktade organisation tages i
anspråk. Utskottet anser dessa uppslag vara förtjänta av uppmärksamhet,
då ett realiserande av desamma skulle åvägabringa en effektiv kontakt mellan
låntagare och långivare men vill samtidigt förorda, att även frågan örn
lämpligheten av sparbankernas medverkan blir föremål för prövning. Utskot
-
30
Statsutskottets utlåtande nr 10.
tet vill därför föreslå, att förevarande spörsmål göras till föremål för särskilt
övervägande i samband med den av utskottet föreslagna utredningen.
Såsom utskottet ovan framhållit, är det angeläget, att uppmärksamhet
ägnas hantverkets och småindustriens intressen vid planeringen av efterkrigsproblemen,
alldenstund även småföretagarna komma att ställas inför
svårigheter, när omställningen till fredsförhållanden skall äga rum. Särskilt
torde detta gälla exportmöjligheterna. I motionerna 1:244 och 11:354
har denna fråga upptagits till närmare behandling. Utskottet finner i likhet
med motionärerna lämpligt, att spörsmålet örn hantverkets och småindustriens
omställnings- och anpassningsproblem blir föremål för utredning, vilken
utredning lämpligen bör ske i samband med planeringen av den ekonomiska
och sociala efterkrigspolitiken.
Mot Kungl. Maj:ts förslag under den nu behandlade punkten har utskottet
icke funnit anledning till erinran. Vid sådant förhållande och under åberopande
av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må
I. i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 60 och II: 113 ävensom I: 244 och II: 354, i
vad dessa motioner avse förhöjt statsbidrag, till Upplgsningsoch
organisationsverksamhet i fråga om hantverk och småindustri
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 85 000 kronor;
II. avslå motionerna 1:60 och II: 113 i vad de avse anslag
till statens hantverkslånefond;
III. med bifall till motionerna 1:60 och 11:113 samt
II: 243, förstnämnda båda motioner i vad de icke behandlats
under I. och II. ovan, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att
Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning med uppgift att
i enlighet med vad i motionerna och av utskottet anförts undersöka
möjligheterna för främjande av hantverkets och småindustriens
utveckling;
IV. med bifall till motionerna I: 244 och II: 354, i vad motionerna
icke behandlats under I. ovan, i skrivelse till Kungl.
Majit anhålla, att Kungl. Majit måtte i samband med planeringen
av den ekonomiska och sociala efterkrigspolitiken
låta verkställa utredning av hantverkets och småindustriens
omställnings- och anpassningsproblem.
45 :o) Resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade tekniker. Kungl.
Majit har föreslagit riksdagen (punkt 48, s. 101 och 102) att till Resestipendier
till teoretiskt och praktiskt bildade tekniker för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av 5 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
31
I riksstaten för innevarande budgetår är till resestipendier för yrkesutbildning
upptaget ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
Enligt vad som förutsatts under behandlingen vid 1943 års riksdag av frågan
om inrättandet av en överstyrelse för yrkesutbildning (prop. nr 232; r.
skr. nr 414) skall till nämnda överstyrelse överflyttas handläggningen av frågor
rörande resestipendier för yrkesutbildning med undantag för ärenden avseende
resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka senare
ärenden alltjämt skola handläggas av kommerskollegium. Enligt kungörelsen
den 3 oktober 1936 (nr 523) må resestipendium till sådan tekniker lämnas
endast för studieresa utomlands, och bör dylik resa i allmänhet avse tagande
av anställning inom yrket.
I skrivelse den 31 augusti 1943 har kommerskollegium hemställt, att för
budgetåret 1944/45 måtte till resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker anvisas ett reservationsanslag av 5 000 kronor.
Departementschefen har framhållit, att, ehuru det för närvarande är vanskligt
att bedöma möjligheterna att under nästa budgetår företaga utländska studieresor
av nu ifrågavarande slag, det dock enligt hans mening är välbetänkt,
att medel finnas tillgängliga för ändamålet, därest förhållandena då medgiva
ett återupptagande av studieresorna i mera normal omfattning än som under
de senaste budgetåren varit fallet. Departementschefen har därför tillstyrkt
kommerskollegii förslag om upptagande å riksstaten för nästa budgetår av ett
anslag å 5 000 kronor för resestipendier till teoretiskt och praktiskt bildade
tekniker. Anslaget har ansetts böra anvisas såsom reservationsanslag.
I likhet med departementschefen anser utskottet sig kunna tillstyrka, att medel
till resestipendier, varom här är fråga, anvisas och att för ändamålet uppföres
ett reservationsanslag av 5 000 kronor å riksstaten för nästa budgetår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Resestipendier till teoretiskt och praktiskt
bildade tekniker för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 kronor.
46:o) Befrämjande av hemslöjden, I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 49, s. 103—105), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
47:o) Bidrag till svenska slöjdföreningen. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 50, s. 105) att såsom Bidrag till svenska slöjdföreningen för budgetåret
1944/45 anvisa ett anslag av 5 000 kronor.
Utskottet.
32
Statsutskottets utlåtande nr 10.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr H. Nordenson m. fl.
(I: 243) och den andra inom andra kammaren av herr H. Hallén m. fl. (II:
146), vari hemställts, att riksdagen måtte öka det i statsverkspropositionen
upptagna anslaget för budgetåret 1944/45 med 5 000 kronor till 10 000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen II: 146.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört nied 5 000 kronor.
Svenska slöjdföreningen har för nästa budgetår begärt ett anslag av 25 000
kronor. Kommerskollegium har ansett sig icke för närvarande kunna tillstyrka
högre statsbidrag än 10 000 kronor.
Departementschefen har förordat, att statsbidraget utginge med oförändrat
belopp 5 000 kronor.
Utskottet. Den stora betydelse, som svenska slöjdföreningen utövar på konstslöjdens
olika områden, har tidigare vitsordats av riksdagen, som alltsedan år 1873 beviljat
föreningen statsbidrag. Här må erinras, att under åren 1921—1931 utgick
bidraget varierande mellan 24 000 kronor och 14 000 kronor. Anslaget nedsattes
år 1931 på grund av den då rådande ekonomiska krisen till 10 000 kronor,
varmed det sedan dess utgått till och med budgetåret 1940/41. För budgetåren
1941/42—4943/44 utgjorde anslaget 5 000 kronor.
I syfte att ernå en fastare grund för samarbete med landets folkrörelser har
år 1943 genomförts en omorganisation av föreningen. För att på ett fruktbringande
sätt kunna fullfölja det i samband med omorganisationen uppgjorda
arbetsprogrammet och för att möjliggöra nya insatser från föreningens sida
äro emellertid de ekonomiska förutsättningarna icke tillräckliga. Förlusten
från och med år 1943 av ett hittills från enskilt håll inflytande årligt bidrag
samt sänkningen av statsanslaget ha verkat hämmande på föreningens verksamhet.
För att föreningen skall vara i stånd att fylla sina alltmer betydelsefulla och
samhällsgagnande uppgifter synes utskottet angeläget, att staten tilldelar föreningen
något högre bidrag än det av Kungl. Maj:t nu äskade. Enligt utskottet
synes bidraget skäligen böra bestämmas till 10 000 kronor eller samma belopp
som föreslagits av kommerskollegium och förordats i de båda föreliggande
motionerna.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 243 och II: 146, såsom Bidrag till
svenska slöjdföreningen för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag
av 10 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
33
48:o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 51, s. 106—109) att såsom Bidrag till standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 154 500 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 150 000 kronor.
Sveriges standardiseringskommission har för nästa budgetår begärt ett
anslag av 159 500 kronor. Ökningen i förhållande till innevarande budgetår
beror huvudsakligen på att standardisering avses komma till stånd inom helt
nya områden, nämligen för standardisering av emballage, av järn- och metallmanufakturindustriens
produkter samt inom textilindustriens område.
Efter att hava utvecklat sin uppfattning rörande standardiseringsverksamhetens
stora betydelse har kommerskollegium anfört följande.
Även med denna uppfattning nödgas kollegium i betraktande av den
stränga återhållsamhet i fråga örn statsutgifterna och ej minst all bidragsverksamhet,
som påkallas av budgetläget, föreslå en viss nedsättning i det av
kommissionen begärda anslagsbeloppet av 159 500 kronor. Kollegium förutsätter
därvid, att det skall bli kommissionen möjligt att erhålla åtminstone
något utökade bidrag från enskilt håll och närmast från de producenter, som
hava intresse av standardiseringsverksamheten. Beträffande den nya framställningen
örn bidrag till textilstandardisering vill det synas, som om den tilltänkta
verksamheten mera skulle komma att omfatta vissa forskningsuppgifter
än vad som hittills avsetts med standardisering i detta ords alltmera hävdvunna
mening. Kollegium ställer sig därför för närvarande tveksamt till här begärda
nya statsbidrag, i all synnerhet som hithörande svenska industriföretag torde
hava organisation och resurser att utan statens medverkan påbörja ifrågavarande
verksamhet.
Från här anförda utgångspunkter anser sig kollegium böra föreslå en begränsning
av den av kommissionen begärda anslagssumman å 159 500 kronor
till 150 000 kronor.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.
De skäl, som föranlett statsmakterna att lämna ekonomiskt stöd åt standardiseringsverksamheten,
torde alltjämt gälla. Denna verksamhet synes bliva
mer och mer betydelsefull, och området för densamma utvidgas i snabb takt.
Särskilt har knappheten på material av olika slag under den nu rådande krisen
nödvändiggjort en utvidgning och intensifiering av verksamheten. Sålunda
har under senare år exempelvis standardisering av emballage blivit aktuell,
och Kungl. Majit har den 19 februari 1943 med anlitande av elfte huvudtitelns
reservationsanslag till extra utgifter beviljat Sveriges standardiseringskommission
statsbidrag med 2 250 kronor för detta ändamål. Frågans aktualitet
belyses vidare i 1943 års riksdags skrivelse nr 440 med anhållan om
översyn av reglerna i gällande järnvägstrafikstadga örn järnvägs ansvar för
skada å gods. I de i skrivelsen åberopade utskottsutlåtandena framhålles nämligen
bland annat emballagefrågans synnerligen stora praktiska betydelse
samt behovet av enhetliga normer för järnvägsemballage. Med hänsyn härtill
biträder jag standardiseringskonnnissionens nu framförda förslag att under
nästa budgetår för standardisering av emballage må avses ett belopp av 10 000
kronor. Ett lika stort belopp torde, jämväl i enlighet med kommissionens förslag,
böra beräknas för standardisering av järn- och metallmanufakturindustriens
mångahanda produkter, vilken verksamhet upptagits av den år 1941
Bihang till riksdagens protokoll 19H. Gunnil. Nr 10. I!
34
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Utskottet.
bildade Sveriges järn- och metallmanufakturförening. Jag tillstyrker även
kommissionens övriga förslag, i vad de avse —- delvis utökade — bidrag till
redan bedriven standardiseringsverksamhet med tillhopa 134 500 kronor. Däremot
anser jag, i likhet med kommerskollegium, att medel icke för närvarande
böra beräknas för bidrag till den av textilrådet nyligen planerade standardiseringen
inom textilindustriens område.
För åtnjutande av statsanslaget för nästa budgetår, vilket anslag alltså
synes böra upptagas till 154 500 kronor, torde liknande villkor böra tillämpas
som de, vilka gälla för innevarande budgetår.
Sveriges standardiseringskommission har anhållit, att såsom bidrag till standardiseringsverksamheten
för nästa budgetår måtte anvisas ett anslag av
159 500 kronor. Kungl. Majit har för ändamålet äskat 154 500 kronor, vilket
belopp i jämförelse med statsanslaget för löpande budgetår innebär en ökning
med 4 500 kronor. Denna höjning beror huvudsakligen på att standardisering
avses komma till stånd inom helt nya områden.
Standardiseringsverksamheten är enligt utskottets mening av den betydelse,
att densamma alltjämt är förtjänt av statsbidrag, särskilt som kraven på
ökad planmässighet inom produktion och handel alltmera skärpas. Utskottet
vill emellertid framhålla, att statsbidraget endast bör betraktas som ett tillskott
för att understödja standardiseringsarbetet, som i första hand är ett producentintresse.
Utskottet förmenar liksom kommerskollegium, att det skall bliva
kommissionen möjligt att erhålla åtminstone något utökade bidrag från enskilt
håll. Med denna utgångspunkt anser utskottet sig icke kunna tillstyrka
högre statsbidrag än som utgått för innevarande budgetår eller 150 000 kronor,
vilket belopp jämväl förordats av kommerskollegium.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må såsom Bidrag till standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 150 000
kronor.
49 :o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. Med tillstyrkande
av Kungl. Majlis förslag (punkt 52, s. 110), som innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk
ström för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
35
Sjöfart och handel.
50:o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53, s. lil—115) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
lotsstyrelsen;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lotsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;
dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 284 800 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 283 500 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att en extra ordinarie kansliskrivarbefattning
i Eo 11, som sedan år 1936 innehaves av ett ordinarie kontorsbiträde i
A 4, överföres å ordinarie stat. Detta medför en ökning av anslagsposten till
ordinarie tjänstemän med 4 587 kronor. En ökning av anslagsposten har jämväl
föreslagits dels med 200 kronor vid beräknat återbesättande med ordinarie
innehavare från och med den 1 januari 1945 av en fyringenjörsbefattning,
vilken för närvarande uppehälles på förordnande, dels ock med 2 955
kronor för avlöning å den av ovannämnda extra ordinarie kansliskrivaren
innehavda kontorsbiträdesbefattningen i A 4, vilken avses skola återbesättas.
Det ökade medelsbehovet under ifrågavarande anslagspost skulle alltså utgöra
i runt tal 7 700 kronor. Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal föreslås minskad med 6 400 kronor.
Den av Kungl. Maj :t föreslagna ändringen i personalförteckningen för lotsstyrelsen
tillstyrkes av utskottet, som även lämnat den verkställda anslagsberäkningen
utan erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för lotsstyrelsen:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generallotsdirektör ............................ B 3
2 byråchefer ............... A 30
1 Överfyringenjör .............................. A 30
2 fyringenjörer.................................. A 27
1 förste byråsekreterare.......................... A 26
2 byråingenjörer ................................ A 24
1 kamrerare .................................... A 22
Utskottet.
36
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Befattning Lönegrad
1 aktuarie ...................................... A 21
1 byråsekreterare .............................. A 21
1 materialförvaltare ............................ A 20
2 verkmästare .................................. A 20
1 assistent ...................................... A 14
1 kansliskrivare ................................ A 11
1 registrator .................................... A 11
1 förste expeditionsvakt ...........................A 7
2 kanslibiträden ................................ A 7
2 expeditionsvakter .............................. A 5
1 kontorsbiträde ................................ A 4
Tjänstemän å övergångsstat.
1 kassör och bokhållare.......................... A 21
1 verkmästare .................................. A 21.
Anm. 1. En av de å ordinarie stat upptagna verkmästartjänstema skall
hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde verkmästaren kvarstår
i tjänst.
Anm. S. En av de å ordinarie stat upptagna kanslibiträdesbefattningarna
skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde kassören och bokhållaren
kvarstår i tjänst;
b) godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis......................... kronor 188 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 59 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 37 000
Summa förslagsanslag kronor 284 800;
c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos
lotsstyrelsen för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 284 800 kronor.
51 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54, s. 115—132) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
lots- och fyrstaten;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lots- och
fyrstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;
dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 5 949 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10. ål
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 5 894 000
kronor.
Förslaget innebär, att ur personalförteckningen avföras tre fyrmästarbefattningar
å 2:a klass fyr, lönegrad A 10, fyra fyrvaktarbefattningar å 2:a
och 3:e klass fyr, lönegrad A 6, tre fyrbiträdesbefattningar, lönegrad A 5, en
överlotsbefattning å övergångsstat, lönegrad A 12, två lotsförmansbefattningar
å övergångsstat, lönegrad A 11, en lotsförmansbefattning å övergångsstat,
lönegrad A 9, och 14 fyrbiträdesbefattningar å övergångsstat, lönegrad A 5,
samt att å förteckningen uppföras två fyrmästarbefattningar å 3:e klass fyr,
lönegrad A 8. Vidare föreslås härav föranledda ändringar av de till förteckningen
fogade anmärkningarna. Anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän kommer härigenom att sänkas med 25 000 kronor.
Vad beträffar anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie personal
samt till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie personal föreslår
departementschefen en höjning med 50 000 kronor respektive 30 000
kronor. Sammanlagda anslagsökningen skulle alltså utgöra 55 000 kronor.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka av departementschefen föreslagna
ändringar i personalförteckningen för befattningshavarna a lots- och fyrstaten.
Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Till utskottet har under hand inkommit framställning om ändrad tjänstebenämning
för lotskapten och lotslöjtnant, vilken framställning utskottet ansett
vara förtjänt av uppmärksamhet. Enligt utskottets mening äro nuvarande
benämningar å distriktsbefälet icke tillfredsställande. Sålunda måste det anses
olämpligt att använda militära benämningar på befattningshavare med helt
civila tjänsteåligganden. Härtill kommer, att lotskapten och lotslöjtnant,
vilka tillhöra lönegraderna A 27 respektive A 21, äro placerade i högre löneställning
än de militära befattningarna av kaptens respektive löjtnants grad.
Särskilt vad beträffar lotslöjtnantsbefattningen med den däri ingående rent
militära beteckningen »löjtnant» är benämningen missvisande, i all synnerhet
som innehavaren av denna befattning, som ofta ej når befordran till lotskapten
förrän vid femtioårsåldern, kan hava nått kaptensgraden i flottan eller
i dess reserv.
Utskottet vill erinra, att omhandlade fråga sedan ett tjugotal år tillbaka varit
föremål för uppmärksamhet. Lösningen av densamma har dock undan
för undan skjutits på framtiden. Framhållas må, att 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga
i sitt den 21 november 1942 framlagda betänkande
uttalat, att de liksom lotsstyrelsen och vederbörande personal funnit distriktsbefälets
nuvarande tjänstebenämningar mindre lämpliga, men förklarat sig
dock böra avstå från alt göra framställning i ämnet, emedan de förslag, som
de sakkunniga haft under bedömande, icke kunde anses innefatta en godtagbar
lösning. I sina yttranden över de sakkunnigas betänkande hava lotsstyrelsen
och allmänna lönenämnden tillstyrkt ett från personalhåll framlagt
förslag till frågans lösning nämligen, all benämningarna lotskapten oell lots
-
Utskottet.
38
Statsutskottets utlåtande nr 10.
löjtnant lämpligen kunde utbytas mot respektive lotsdirektör och lotsinspektör.
Dessa benämningar synas jämväl enligt utskottets mening kunna komma
i fråga.
Med det ovan anförda vill utskottet hava framhållit, att utskottet finner
angeläget, att nuvarande benämningar å distriktsbefälet ändras i överensstämmelse
med vederbörandes verksamhet och tjänsteställning och att denna fråga
bringas till snar lösning. Utskottet finner sig därför böra föreslå, att omhandlade
spörsmål göres till föremål för utredning i så god tid, att förslag i ämnet
kan föreläggas nästa års riksdag.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för lots- och
fyrstaten:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
Distriktsbefäl och personal å distriktsexpeditlonerna.
ö lotskaptener ................................ A 27
6 lotslöjtnanter ................................ A 21
1 distriktsfyrmästare .......................... A 12
6 kontorister .................................. A 9
6 kontor sbiträden ........... A 4
Lotspersonal.
15 överlotsar .................................. A 12
22 lotsförmän .................................. A 11
18 » A 9
28 » A 8
286 lotsar ...................................... A 8
76 » A 7
Fyrpersonal.
12 fyrmästare å l:a klass fyrskepp................... A 12
26 » » lia » fyr........................ A 12
1 » » gasstation.......................... A 12
6 » » 2:a klass fyrskepp................... A 10
23 » » ?:a klass fyr........................ A 10
1 » » 3:e > fyrskepp................... A 8
16 » » 3:e » fyr........................ A 8
24 fyrvaktare » l:a » fyrskepp................... A 8
9 » > lia > fyr med radiofyr........... A 8
18 » » l:a » fyr........................ A 7
1 » » gasstation .......................... A 7
Statsutskottets utlåtande nr 10.
39
Befattning
7 fyrvaktare å 2:a och 3:e klass fyrskepp
23 » » 2:a » 3:e » fyr.....
49 fyrbiträden...........................
49 » ...........................
Personal å tjänstefartyg.
1 befälhavare...........................
3 maskinister å motorfartyg.............
4 » » ångfartyg...............
Lönegrad
.. A 6
.. A 6
.. A 6
.. A 5
A 20
A 11
A 10
Tjänstemän å övergångsstat.
1 expeditionsbiträde............................A 8
3 lotsar ...................................... A 8
17 fyrbiträden ................................ A 5
Anm. 1. 1 kontoristtjänst i lönegrad A 9 å ordinarie stat må icke tillsättas
förrän expeditionsbiträdet i lönegrad A 8 å övergångsstat avgår från sin be
-
fattning.
Anm. 2. 3 lotstjänster i lönegrad A 7 å ordinarie stat må tillsättas endast
i den mån 3 lotsar i lönegrad A 8 å övergångsstat avgå från sina befattningar.
Anm. 3. 17 fyrbiträdestjänster i lönegrad A 6 å ordinarie stat må tillsät
tas
endast i den mån 17 fyrbiträden i lönegrad A 5 å övergångsstat antingen
avlägga styrmansexamen eller förskaffa sig av lotsstyrelsen föreskriven kompetens
för anställning vid l:a klass fyr med radiofyr eller ock avgå från sina
befattningar;
b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 2 509 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis ...................... * 1000 000
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie personal:
a. Lotspersonalens
andel i lotspenningar
m. m., förslagsvis.
........ kronor 1 750 000
b. Kost eller kostpenningar
till personalen
å fyrskepp
m. m., förslagsvis » 135 000
c. Ersättningar för
mistsignalering,
förslagsvis...... » 15 000
40
Statsutskottets utlåtande nr 10.
d. Fyrskeppstillägg,
förslagsvis...... kronor 30 000
e. Krigsriskersättning)
förslagsvis » 25 000 kronor 1 955 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 485 000
Summa förslagsanslag kronor 5 949 000;
c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lotsoch
fyrstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 5 949 000 kronor.
II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Majit anhålla,
att Kungl. Majit ville låta föranstalta örn utredning rörande
frågan om ändrade tjänstebenämningar för lotskapten och
lotslöjtnant samt för 1945 års riksdag framlägga förslag i
ämnet.
52:o) Lotsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 55, s. 132 140), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår
anvisade anslaget innebär en höjning med 192 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 225 500 kronor.
53:o) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Beträffande Kungl.
Majits framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 56) har
riksdagen (skrivelse nr 151) redan fattat beslut, varom utskottet velat här
erinra.
54:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 57, s. 159 och 160) att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för handelsflottans
pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45;
dels ock till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 19 700 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 12 800 kronor.
1943 års riksdag har godtagit av Kungl. Majit i proposition nr 239 framlagt
förslag till lag om avgifter för sjöfolks pensionering jämte riktlinjer för
en förbättrad pensionering genom handelsflottans pensionsanstalt för sjöfolk
i manskapsklass. Den efter förhållandena mycket betydande utvidgning av
Statsutskottets utlåtande nr 10.
41
pensionsanstaltens verksamhet, som på grund av detta beslut kommer att
genomföras från och med den 1 juli 1944, har föranlett den nu föreslagna
höjningen av anstaltens förvaltningskostnader.
Mot det framlagda förslaget till avlöningsstat för handelsflottans pensionsanstalt
har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för handelsflottans pensionsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
............................ kronor 13 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj :t.............. » 3 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
.............................. » 9 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. > 2 990
Summa kronor 28 700
Särskilda uppbördsmedel:
Räntor å förvaltningskostnadsfonden samt
bötesandelar ...................... kronor 9 000
Nettoutgift kronor 19 700;
b) till Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 19 700 kronor.
55:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s. 161), vilket i förhållande till det
för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 2 500
kronor, beroende på den av 1943 års riksdag beslutade omläggningen av
sjöfolkets pensionering, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Om
kostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
5 500 kronor.
Utskottet.
42
Statsutskottets utlåtande nr 10.
56:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 59, s. 161—168) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
statens skeppsprovningsanstalt;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
skeppsprovningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45;
dels ock till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1944/
45 anvisa ett förslagsanslag av 109 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 101 000
kronor.
Departementschefen har framhållit, att under skeppsprovningsanstaltens
verksamhet, vilken nu pågått något mer än tre år, har anstaltens betydelse
för skeppstekniken och sjöfarten allt tydligare framträtt. Anstaltens provningsverksamhet
har sålunda oavlåtligt ökats. Anstaltsstyrelsen räknar ock
med en ytterligare avsevärt utökad verksamhet sedan de nuvarande krigsförhållandena
upphört. Den stabilisering i verksamheten, som sålunda ägt
rum och även karakteriseras bland annat därav, att inkomsterna fullt täcka
anstaltens personal- och andra kostnader, samt den fortsatta utvidgning av
verksamheten, som torde vara att förvänta, motivera enligt departementschefens
mening att avlöningsförhållandena vid anstalten nu ordnas på ett
för den hittills arvodesavlönade delen av personalen mera betryggande sätt.
Trots de krav på återhållsamhet med omregleringar av ifrågavarande art,
som i rådande läge måste iakttagas, har departementschefen därför ansett
sig böra tillstyrka ett genomförande i viss utsträckning av ett av styrelsen
framfört förslag rörande anstaltens organisation.
Departementschefen har sålunda förordat, att anstaltens chef, vilken nu
åtnjuter arvode med 17 000 kronor för år, under benämning överdirektör tillsättes
genom förordnande på viss tid med avlöning enligt lönegrad C 10, innebärande
en nettoavlöning av 16 968 kronor. Likaledes förordas, att driftsingenjören,
som nu uppbär arvode med 10 500 kronor för år, erhåller placering
i lönegrad C 3 med nettoavlöning av 10 307 kronor. Även denne tjänsteman
bör tillsättas genom förordnande på viss tid. Till avlöningar till ordinarie
tjänstemän beräknas alltså ett sammanlagt belopp av i runt tal 27 300
kronor.
Vidare föreslås uppförande å extra ordinarie stat av en ingenjörsbefattning
i Eo 20, två ritare- och mätteknikerbefattningar i Eo 20, en verkmästarbefattning
i Eo 14 och en kanslibiträdesbefattning i Eo 7. Till avlöningar
till icke-ordinarie personal bör följaktligen avses ett belopp av i runt tal
20 500 kronor.
Anslagsposten till tillfällig personal föreslås med den ändrade benämningen
»Avlöningar till tillfälliga biträden» höjd med 5 000 kronor till 55 000
kronor. Till rörligt tillägg beräknas ett belopp av 6 200 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
43
Utskottet finner bärande skäl tala för att viss del av skeppsprovningsanstaltens
personal nu inordnas i förefintliga löneplaner. Sålunda tillstyrker
utskottet, att anstaltens chef, under benämning överdirektör, samt driftsingenjören
uppföras på ordinarie stat med placering i lönegraden C 10 respektive
C 3. Ej heller har utskottet något att erinra mot uppförandet å extra
ordinarie stat av de av departementschefen föreslagna befattningarna. De
för dessa befattningar förordade lönegradsplaceringarna synas kunna godtagas.
Då jämväl den verkställda beräkningen av anslaget lämnats av utskottet
utan erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för statens
skeppsprovningsanstalt:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 överdirektör .................................. C 10
1 driftsingenjör ................................ C 3;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens skeppsprovningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1944/45:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
.......................... kronor 27 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 20 500
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, för
slagsvis
.......................... » ,55 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 6 200
Summa förslagsanslag kronor 109 000;
c) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 109 000 kronor.
57 :o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 169 och 170), vilket i förhållande till det
för löpande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 1 200 kronor,
avseende dels expenser, dels ock tillkomsten av en nyuppförd post till
.sjukvård m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Om
kostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 42 000 kronor.
Utskottet.
44
Statsutskottets utlåtande nr 10.
58 :o) Statens isbrytarverksamhet: Avlöningar. Statens isbrytarverksamhet:
Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 61 och
62, s. 170 och 171), vilka i förhållande till motsvarande anslag för löpande
budgetår innebära oförändrade anslagsbelopp, får utskottet med förmälan,
att beräkningen av dessa anslag icke påverkas av de beslut, riksdagen kommer
att fatta i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till årets riksdag angående
anskaffande av ytterligare en statsisbrytare m. m., hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa
a) till Statens isbrytarverksamhet: Avlöningar ett förslagsanslag
av 130 000 kronor;
b) till Statens isbrytarverksamhet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 150 000 kronor.
59:o) Sjöhistoriska museet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 63, s. 171—174) att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöhistoriska
museet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;
dels ock till Sjöhistoriska museet: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa
ett förslagsanslag av 56 800 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar E. Ericsson och
R. Lindström (I: 195) och den andra inom andra kammaren av herr C. Lindberg
m. fl. (II: 280), vari hemställts,
dels att riksdagen måtte besluta, att den av avdelningsföreståndarna, som
tillika är sekreterare, förordnas att även vara Överintendent eller styresman
för sjöhistoriska museet med placering i lönegrad A 27 samt att tvenne amanuenstjänster
inrättas på extra ordinarie stat i 18:e lönegraden;
dels ock att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning
rörande sjöhistoriska museets personalorganisation i övrigt.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionen I: 195.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 55 300
kronor.
I en den 30 augusti 1943 dagtecknad skrivelse har sjöhistoriska museets
nämnd på anförda skäl hemställt, att Kungl. Maj:t måtte snarast möjligt
föranstalta om utredning angående museets organisation samt personalens
anställnings- och löneförhållanden m. m. I sitt över denna framställning avgivna
utlåtande har statskontoret framhållit, att det vore givet, att med det
förhållandevis vittomfattande arbetsfält, som museet omspände, det för den
speciella sakkunskapen på området måste framstå både som önskvärt och
angeläget, att museet — främst genom personalförstärkning — gjordes bättre
Statsutskottets utlåtande nr 10.
45
skickat att fylla föreliggande arbetsuppgifter. Enligt statskontorets förmenande
måste emellertid i nuvarande statsfinansiella läge största återhållsamhet
iakttagas, då fråga uppkomme att ikläda staten vidgade förpliktelser.
Departementschefen har för sin del framhållit, att det icke lärer kunna
förnekas, att med hänsyn till omfattningen av museets arbetsuppgifter vissa
svårigheter föreligga att tillfredsställande fullgöra dessa med den nu tillgängliga
personalen. Det syntes departementschefen därför lämpligt att, i enlighet
med museinämndens hemställan, en utredning kommer till stånd rörande
museets organisation m. m. I nuvarande statsfinansiella läge har departementschefen
emellertid icke ansett sig beredd att omedelbart föreslå igångsättande
av en sådan utredning.
I fråga örn anslagsberäkningen för nästa budgetår har departementschefen
tillstyrkt ett av nämnden framlagt förslag av innehåll, att den av Kungl.
Maj:t föreskrivna begränsningen i fråga om dispositionen av medel från anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för beredande av
extra arbetshjälp åt föreståndarna och av extra skrivhjälp skulle upphöra
och nämnden därigenom få vidgad möjlighet att anställa extra tjänstemän.
Med avseende å förevarande anslagspost föreslås en höjning med 600 kronor
för möjliggörande av avlöningsförhöjningar enligt bestämmelserna i civila
icke-ordinariereglementet. Vidare förordas att anslagsposten till rörligt tilllägg
höjes på grund av belastningen å anslaget med 900 kronor. Sammanlagda
anslagsökningen skulle alltså utgöra 1 500 kronor.
Vad i motionerna 1:195 och 11:280 anförts i fråga örn sjöhistoriska utskottet.
museets organisation samt personalens anställnings- och löneförhållanden
m. m. synes giva vid handen, att museet arbetar under synnerligen svåra förhållanden.
Även statskontoret har funnit det uppenbart, att med det jämförelsevis
vittomfattande arbetsfält, som museet omspänner, det för den speciella
sakkunskapen på området måst framstå både som önskvärt och angeläget,
att museet göres bättre skickat att fylla sina arbetsuppgifter. Likaså
har departementschefen funnit svårigheter föreligga för museet att tillfredsställande
fullgöra sina arbetsuppgifter med den nu tillgängliga personalen.
Det har därför synts departementschefen lämpligt, att en utredning kommer
till stånd rörande museets organisation. Då förhållandena vid museet sålunda
torde vara i hög grad otillfredsställande, är det enligt utskottets mening
av vikt, att denna fråga bringas till sin snara lösning. Utskottet vill därför
föreslå, att den av departementschefen förordade utredningen nu kommer
till stånd och slutföres i så god tid, att förslag i ämnet kan framläggas för
nästa års riksdag.
1 motionerna har jämväl upptagits frågan örn inrättandet liksom vid övriga
museala organisationer av en chef för museet. 1 sådant avseende har föreslagits,
att den av de båda avdelningsföreståndarna, som tillika är sekreterare,
bör förordnas att vara Överintendent eller styresman för museet. Innehavaren
av denna befattning, som nu är uppförd i lönegrad Eo 24, skulle därvid placeras
i lönegrad A 27, till vilken lönegrad föreståndaren för livrustkammaren
46
Statsutskottets utlåtande nr 10.
och styresmannen för armémuseum äro hänförda. Framhållas må att någon
chef i ansvarig ställning icke finnes vid museet, utan ifrågavarande avdelningsföreståndare
har, såsom departementschefen uttalade i statsrådsprotokollet
till 1943 års statsverksproposition, hittills varit att anse såsom museets
styresman.
Även om enligt utskottets mening goda skäl tala till förmån för motionärernas
yrkande i denna del, anser utskottet sig dock icke böra på grundval
av i enskilda motioner väckt förslag nu tillstyrka detsamma. Utskottet vill i
stället förorda, att denna fråga liksom motionärernas förslag om inrättandet
vid museet av två amanuensbefattningar blir föremål för närmare övervägande
i samband med den ovan av utskottet förordade utredningen.
Mot den av departementschefen verkställda beräkningen av förevarande
anslag har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 195 och II: 280, i vad de avse inrättandet av
nya befattningar vid sjöhistoriska museet från och med den
1 juli 1944,
a) godkänna följande avlöningsstat för sjöhistoriska museet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be -
stämda av Kungl. Maj:t.............. kronor 11 200
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................. » 40 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 5 100
Summa förslagsanslag kronor 56 800;
b) till Sjöhistoriska museet: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 56 800 kronor;
II. i anledning av motionerna I: 195 och II: 280 i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa
utredning rörande sjöhistoriska museets personalorganisation
och för 1945 års riksdag framlägga förslag i ämnet.
60:o) Sjöhistoriska museet: Omkostnader. Sjöhistoriska museet: Underhåll
av samlingarna. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
64 och 65, s. 175 och 176), vilka i förhållande till motsvarande anslag
för löpande budgetår innebära oförändrade anslagsbelopp, hemställer utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
47
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa
a) till Sjöhistoriska museet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 14 000 kronor;
b) till Sjöhistoriska museet: Underhåll av samlingarna ett
reservationsanslag av 3 000 kronor.
Clio) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 66, s. 176—180) att såsom Bidrag till sjömanshusens
förvaltningskostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av
206 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 356 000
kronor.
Med den av 1943 års riksdag beslutade omläggningen av sjöfolkets pensionering
kommer hela inkomsten av tonavgifterna med undantag av visst
mindre belopp att tillgodoföras sjömanshusen. Då sjömanshusen därmed
skulle få sina årsinkomster av tonavgifter ökade med belopp, som beräknats
till i medeltal 200 000 kronor, har av nämnda års riksdag förutsatts, att statens
årliga bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader samtidigt skulle
nedsättas med likaledes 200 000 kronor eller från nu utgående belopp 356 000
kronor till 156 000 kronor. Statens årliga bidrag till handelsflottans pensionsanstalt
avses i stället skola i första hand höjas med motsvarande belopp,
200 000 kronor.
Så länge nu rådande svårigheter att uppehålla sjöfarten på utlandet bestå,
kommer uppenbarligen, framhåller departementschefen, den beslutade ändrade
dispositionen av tonavgifterna icke att innebära full gottgörelse åt sjömanshusen
för den förutsatta nedsättningen med 200 000 kronor av statsbidraget.
Med hänsyn härtill, och då statsbidraget är avsett att utgöra ersättning
till sjömanshusen för att dessa ombesörja vissa förvaltningsuppgifter
för statens räkning, bör enligt departementschefens mening nedsättningen
icke för närvarande få den nyss angivna omfattningen. I likhet med kommerskollegium
har departementschefen förordat, att för nästkommande budgetår
statsbidraget nedsättes med allenast 150 000 kronor och således bestämmes
till 206 000 kronor.
Utskottet har vid övervägande av frågan om statsbidrag till sjömanshusens
förvaltningskostnader för nästa budgetår funnit goda skäl tala för att anslaget
icke nu nedsättes i den av 1943 års riksdag avsedda omfattningen. I likhet
med departementschefen och kommerskollegium anser utskottet, att bidraget
för nämnda budgetår bör bestämmas till 206 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må såsom Bidrag till sjömanshusens förvalt
ningskostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av
206 000 kronor.
*
XJtskoitet.
48
Statsutskottets utlåtande nr 10.
62 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 67, s. 181), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 35 000 kronor.
63: o) Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk vid resor till och
från hemorten i vissa fall. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68,
s. 181 och 182) får utskottet under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats
för innevarande budgetår, hemställa,
att riksdagen må till Beredande av billigare biljettkostnader
för sjöfolk vid resor till och från hemorten i vissa fall
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 50 009
kronor.
64:o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. Kungl. Majit
har föreslagit riksdagen (punkt 69, s. 182—187) att till Driftkostnader för
mät- och avmagnetiseringsstationer för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 320 000 kronor.
Efter erinran om att medel tidigare anvisats för anordnande av mät- och
avmagnetiseringsstationer i Stockholm och Göteborg samt s. k. stötslingor i
Hälsingborg, Malmö och Trelleborg, har departementschefen med anledning
av framställningar i ärendet från marinförvaltningen till behandling upptagit
frågan, huruvida skyldighet bör åvila ägare till handelsfartyg att ersätta
kostnaderna för mät- och avmagnetiseringsbehandlingen utöver dem, som
debiteras fartygsägarna för bogsering, lotsning och dylikt. I likhet med samtliga
i ärendet hörda myndigheter bär departementschefen funnit övervägande
skäl tala för att de åsyftade kostnaderna helt böra stanna å det allmänna
och med hänsyn till att mät- och avmagnetiseringsstationerna äro avsedda
att till väsentlig del betjäna handelsflottans fartyg förordat, att erforderliga
driftanslag uppföras under tionde huvudtiteln.
För budgetåren 1942/43 och 1943/44 hava driftkostnaderna beräknats uppgå
till ett belopp av sammanlagt 178 045 kronor 89 öre, varav 14 045 kronor
89 öre belöpa å kostnader för reparationsarbeten å avmagnetiseringsstationen
i Stockholm, vilka nödvändiggjorts av haverier, samt 44 000 kronor å
driftkostnader under tiden 1 mars—30 juni 1943, under det att återstoden
eller 120 000 kronor utgör beräknade driftkostnader för budgetåret 1943/44.
Medel för bestridande av ifrågavarande driftkostnader, i avrundat tal 178 000
kronor, har synts departementschefen böra äskas av riksdagen å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1943/44.
Vad angår medelsbehovet för nästa budgetår har detta av marinförvaltningen
beräknats till oförändrat belopp, 120 000 kronor, för driften vid sta
-
Statsutskottets utlåtande nr 10.
49
tionen i Stockholm och till 200 000 kronor för driften vid stationen i Göteborg,
vilken station beräknas bliva färdigställd vid ingången av samma
budgetår. Det sammanlagda medelsbehovet för ifrågavarande ändamål under
nästkommande budgetår skulle alltså utgöra 320 000 kronor. Mot dessa
beräkningar har departementschefen icke haft någon erinran att göra. Då
emellertid beräkningarna ingalunda kunna anses säkra, synes departementschefen
medelsanvisningen böra ske i form av förslagsanslag.
I sitt den 4 februari 1944 av riksdagen godkända utlåtande nr 24 förordade
utskottet, att kostnaderna för mät- och avmagnetiseringsbehandlingen
utöver dem, som debiteras fartygsägarna för bogsering, lotsning och dylikt,
helt borde stanna å det allmänna. Utskottet tillstyrkte vidare att för bestridande
av driftkostnaderna för budgetåren 1942/43 och 1943/44 måtte å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisas ett förslagsanslag av
178 000 kronor.
Mot den verkställda beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår,
320 000 kronor, av vilket belopp 120 000 kronor avses för driften vid stationen
i Stockholm och 200 000 kronor för driften vid stationen i Göteborg,
har utskottet icke något att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må lill Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationcr
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 320 000 kronor.
65:o) Främjande av handelsfartygs förseende nied skyddsanordningar mot
minsprängning. I propositionen nr 158 har Kungl. Maj:t, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 3 mars
1944, föreslagit riksdagen att till Främjande av handelsfartygs förseende med
skyddsanordningar mot minsprängning för budgetåret 1944/45 under tionde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 950 000 kronor.
Med bifall till Kungl. Majlis i propositionen nr 25 till 1939 års urtima riksdag
därom gjorda framställning anvisade riksdagen (r. skr. nr 35) till främjande
av handelsfartygs förseende med skyddsanordningar mot minsprängning
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1939/40 under tionde huvudtiteln
ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.
I statsrådsprotokollet till nämnda proposition framhöll dåvarande chefen
för handelsdepartementet, att paravanskyddssvep vore ägnade att i avsevärd
grad minska risken för dc fartyg, som vore försedda därmed, mot sprängning
av förankrade minor. Det vore en samhällelig angelägenhet av största betydelse
att sjöfarten på säkrast möjliga sätt i erforderlig utsträckning upprätthölles.
Ehuru det uppenbarligen läge i redarnas eget intresse, att åtgärder
lill skydd mot minfaran i görligaste mån vidloges, delade departementschefen
Bihang till riksdanens protokoll G sami. Nr 10. 4
Utskottet.
50
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Utskottet.
de i ärendet hörda myndigheternas uppfattning, att statens medverkan till dylika
åtgärder i dåvarande läge, särskilt med hänsyn lill den statliga krigsförsäkringsverksamheten,
vöre motiverad. Det då föreliggande — och av riksdagen
sedermera biträdda — förslaget, enligt vilket denna medverkan skulle
lämnas på sådant sätt, att slaten bidroge med halva kostnaden för skyddssvepens
anskaffande och anbringande å fartygen, förefölle departementschefen
rimligt.
Med anlitande av det av riksdagen för ändamålet anvisade anslaget å
1 000 000 kronor har paravanutrustning anskaffats för 75 handelsfartyg samt
hittills anbringats å 19 sådana fartyg. För ytterligare 28 fartyg, utöver de sist
nämnda, har kommerskollegium medgivit, att bidrag från anslaget får utgå.
Kommerskollegium har numera inhämtat yttranden från vissa föreningar å
sjöfartens område samt redare och fartygsbefälhavare angående de erfarenheter,
som av dem gjorts rörande paravanskyddsanordningarnas behövlighet
och användbarhet. I åtskilliga av dessa yttranden lia anordningarna rönt hög
uppskattning, särskilt med hänsyn till den känsla av säkerhet de skänkte
de ombordvarande. Det har emellertid därvid tillika framhållits, att man givetvis
icke kunde bestämt uttala sig om, huruvida användandet av paravansvep
under en viss resa räddat fartyget från en annars oundviklig minsprängning.
Med avseende å frågan örn paravanernas användbarhet har från några
håll gjorts gällande, att vissa olägenheter vore förknippade med deras användning
men att dessa olägenheter torde kunna minskas efter närmare kännedom
om anordningarnas rätta skötsel. I några av yttrandena har anförts,
att de erinringar, som från en del håll gjorts mot paravanernas ändamålsenlighet,
huvudsakligen med hänsyftning till att de vore ohanterliga, saknade
tog och att, även om den trygghet paravanerna erbjöde ej vore fullständig, de
dock säkerligen innebure ett gott skydd.
I skrivelse den 14 februari 1944 har kommerskollegium hemställt örn ett
anslag för här ifrågavarande ändamål av 950 000 kronor.
Av kommerskollegii nu föreliggande skrivelse framgår, att det av 1939 års
urtima riksdag för ändamålet anvisade anslaget kan beräknas inom en nära
framtid bliva helt förbrukat. Med hänsyn härtill och då de av dåvarande departementschefen
vid samma riksdag framhållna skälen för statens medverkan
till skyddsanordningarnas anskaffande alltjämt torde vara gällande,
har departementschefen tillstyrkt, att nya medel för ändamålet äskas av
riksdagen. Mot kommerskollegii beräkning av medelsbehovet, vilken beräkning
avser 75 fartyg, har departementschefen icke funnit anledning till erinran.
Anslaget synes departementschefen böra anvisas såsom reservationsanslag
och disponeras på i huvudsak samma villkor som det tidigare anslaget.
Återstående medel å sistnämnda anslag synas böra tillgodoföras det nya anslaget.
Med hänsyn till de erfarenheter, som hittills gjorts rörande paravanskyddsanordningarnas
behövlighet och användbarhet, anser utskottet statens fortsatta
medverkan till åtgärder till skydd mot minfaran vara motiverad. Utskot
-
Statsutskottets utlåtande nr 10
51
tet tillstyrker alltså, att anslag för nästa budgetår anvisas för ändamålet och
har icke något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Främjande av handelsfartygs förseende
med skyd d sanor d ni nyår mot minsprängning för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 950 000 kronor.
66:o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Bidrag till handelshögskolan
i Göteborg. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
70 och 71, s. 188 och 189), vilka i förhållande till de för innevarande budgetår
anvisade anslagen innebära oförändrade anslagsbelopp och villkor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa
a) såsom Bidrag till handelshögskolan i Stockholm ett anslag
av 45 000 kronor;
b) såsom Bidrag till handelshögskolan i Göteborg ett anslag
av 30 000 kronor.
67:o) Orienterande marknadsundersökningar m. m. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 72, s. 189—193) att till Orienterande marknadsundersökningar
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av
80 000 kronor.
För orienterande marknadsundersökningar beviljade 1939 och 1940 års
riksdagar sammanlagt 160 000 kronor, vilka belopp på grund av krigsförhållandena
endast i ringa omfattning tagits i anspråk. 1943 års riksdag anvisade
till förstärkning av utrikesrepresentationen och effektivisering av upplysningsverksamheten
i Amerika m. m. för budgetåret 1943/44 under tredje huvudtiteln
ett anslag av 920 000 kronor. Av anslaget var ett belopp av 75 000 kronor
avsett för tekniska och kommersiella specialstudier eller, närmare bestämt,
för studier av teknisk och industriorganisatorisk utveckling i Amerika, enkannerligen
Förenta Staterna, ävensom av den industriella och kommersiella
efterkrigsplaneringen.
Departementschefen har funnit särskilt angeläget, att medel ställas till förfogande
för utförande av marknadsundersökningar av tidigare planerat slag,
så snart förhållandena det medgiva. Anslag för ändamålet synes departementschefen
böra upptagas å riksstaten för nästa budgetår.
Såsom ett led i arbetet för att främja svensk export på mera avlägsna och
mindre bearbetade avsättningsområden har Sveriges allmänna exportförening
framlagt förslag till bildande av en organisation av arvodesavlönade handelsattachéer,
i första hand utsedda bland föreningens egen personal, med
Utskoliet.
52 Statsutskottets utlåtande nr 10.
uppgift att — vid sidan av den egentliga utrikesförvaltningen — bistå exportföretagen
i frågor av mera praktiskt kommersiell natur. Amerikautredningen
har anslutit sig till de av föreningen framlagda synpunkterna i fråga
örn behovet av dylika särskilda representanter för exportörerna på vissa
marknader men ansett att de sålunda utsända personerna icke borde — annat
än i särskilda fall — erhålla ställning av handelsattachéer utan i regel
borde framträda såsom föreningens egna representanter. För ändamålet bör
enligt utredningens mening statsanslag stå till förfogande redan under nästkommande
budgetår.
Departementschefen har anslutit sig till vad Amerikautredningen sålunda
uttalat. De personer, som skola utsändas under samarbete mellan staten och
exportföreningen — eventuellt andra näringsorganisationer — komma, framhåller
departementschefen, att få till uppgift att inom avsättningsområden,
där behov av dylikt särskilt bistånd åt svenska exportföretag gjort sig gällande,
biträda vid ordnande av förbindelse med lämpliga affärshus, bedrivande
av marknadsundersökningar och dylikt. Deras arbetsuppgifter skulle följaktligen
komma att i viss mån falla inom ramen för den verksamhet, som avsågs
med de tidigare beviljade anslagen till orienterande marknadsundersökningar.
Under sådana förhållanden har det synts departementschefen lämpligt, att
medel jämväl för detta ändamål beviljas under nu ifrågavarande anslag, vilket
departementschefen ansett böra bestämmas till 80 000 kronor.
Såsom ovan anförts har under tredje huvudtiteln för innevarande budgetår
anvisats ett belopp av 75 000 kronor för tekniska och kommersiella specialstudier
i Amerika, ävensom av den industriella och kommersiella efterkrigsplaneringen.
Därest under nästkommande budgetår behov därav skulle uppkomma,
synes departementschefen det nu förordade anslaget böra få, i mån
av tillgång, disponeras jämväl för ifrågavarande ändamål.
Utskottet vill erinra, att 1939 och 1940 års riksdagar anvisat anslag för
bestridande av kostnaderna för marknadsundersökningar på mindre bearbetade
avsättningsområden utomlands. På grund av krigshändelserna hava
dessa anslag endast i ringa omfattning kunnat utnyttjas. Utskottet är ense
med departementschefen om angelägenheten av att medel ånyo ställas till förfogande
för utförande av marknadsundersökningar av tidigare planerat slag,
så snart förhållandena det medgiva.
I syfte att i mera praktiskt kommersiella frågor lämna bistånd åt svenska
exportföretag på mera avlägsna och mindre bearbetade marknader har förslag
väckts om utsändande under samarbete mellan staten och Sveriges allmänna
exportförening av särskilda exportrepresentanter, vilka i första hand
skulle företräda föreningen och tillhöra dess egen personal. Då de arbetsuppgifter,
som skulle åvila dessa representanter, i viss mån falla inom ramen
för den verksamhet, som avsågs med de tidigare beviljade anslagen till orienterande
marknadsundersökningar, har departementschefen förordat, alt medel
jämväl för detta ändamål beviljas under nu ifrågavarande anslag. Då dessa
exportrepresentanter otvivelaktigt skulle få en viss betydelsefull uppgift att
Statsutskottets utlåtande nr 10.
53
fylla, kan utskottet ansluta sig till departementschefens förslag om att statsanslag
anvisas härför.
Vad beträffar medelsbehovet för nu ifrågavarande ändamål torde givetvis
svårigheter föreligga att i avsaknad av närmare erfarenhet bedöma detsamma.
Det av departementschefen föreslagna anslagsbeloppet synes dock kunna
godtagas.
Mot departementschefens förslag om att förevarande anslag må, i mån av
tillgång, disponeras, därest så skulle befinnas erforderligt, jämväl för bestridande
av tekniska och kommersiella specialstudier i Amerika, ävensom
av den industriella efterkrigsplaneringen, är icke något att erinra från utskottets
sida.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Orienterande marknadsundersökningar
m. m. för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 80 000 kronor.
•
68:o) Exportstipendier och handelsstudiestipendier. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 73, s. 193 och 194) att till Exportstipendier och
handelsstudiestipendier för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 6 000 kronor.
För närvarande äro fyra exportstipendiater verksamma. Sedan krigsutbrottet
hava fem nya exportstipendier utdelats. Några handelsstudiestipendier
hava däremot icke utdelats, sedan medel till dylika stipendier anvisats från
och med budgetåret 1939/40.
Då såväl exportstipendier som handelsstudiestipendier utgöra ett betydelsefullt
led bland åtgärder för främjande av våra handelsförbindelser med mera
avlägset belägna länder, har kommerskollegium funnit angeläget — icke
minst såsom beredskapsåtgärd — att medel ställas till förfogande för ändamålet
och har härför beräknat för nästa budgetår ett anslag av 20 000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt kommerskollegii förslag.
Utskottet, som tillstyrker att medel för här ifrågavarande ändamål anvisas
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till Exportstipendier och liandelsstudiestipendier
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.
69:o) Bidrag till svenska handclskamrar i utlandet. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 194—197), vilket i förhållande till
det för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en ökning med
Utskottet.
54
Statsutskottets utlåtande nr 10.
U (sköttel.
8 000 kronor, med vilket belopp bidraget till handelskammaren i New York
anseus böra höjas, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till svenska handelskamrar
i utlandet för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 102 000
kronor.
Patent- och registreringsväsendet m. m.
70:o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 75, s. 197—206) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
patent- och registreringsverket;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för paientoch
registreringsverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45;
dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 416 500
kronor.
Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän föreslås med hänsyn
till belastningen höjd med 6 800 kronor.
I fråga örn anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal föreslås,
att en med utgången av budgetåret 1940/41 indragen extra ordinarie
sekreterarebefattning i lönegraden Eo 24 åter inrättas. Förslaget härom är
föranlett av inträdd ökning av arbetsuppgifterna å verkets varumärkes- och
administrativa avdelning. Med avseende å den tekniska personalen räknas
för nästa budgetår med oförändrat antal befattningar. För den tekniska biträdespersonalen
föreslås en något förbättrad befordringsgång. I enlighet
härmed räknas med 15 biträdande ingenjörer i lönegrad Eo 20, en teknisk
tjänsteman i lönegrad Ex 20 med halvtidstjänstgöring och 3 tekniska tjänstemän
i lönegrad Ex 18. Därest nuvarande befordringsgång bibehölles, skulle
sistnämnda 3 tjänstemän bliva placerade i Ex 17, och 14 av de biträdande
ingenjörerna bliva placerade i Eo 18. Ifrågavarande anslagspost föreslås till
följd härav ökad med 24 200 kronor. Anslagsposten till rörligt tillägg har
ansetts böra höjas med 2 500 kronor. Sammanlagda anslagsökningen skulle
alltså utgöra 33 500 kronor.
Utskottet finner sig böra tillstyrka, alt å personalförteckningen uppföres
en befattning såsom förste byråsekreterare i lönegraden Eo 24. Mot den förordade
personalförteckningen har utskottet icke något att erinra liksom ej heller
mot den verkställda beräkningen av ämbetsverkets avlöningsstat.
Utskottet hemställer,
Statsutskottets utlåtande nr 10.
55
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för patent- och
registreringsverket:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör ...............................C 12
3 byråchefer och ledamöter av besvärsavdelningen . . A 30
5 byråchefer ...................................A 30
17 byrådirektörer................................ A 28
13 förste byråingenjörer.......................... A 26
12 förste byråingenjörer..........................A 24
1 bibliotekarie .................................A 24
1 förste byråsekreterare ........................ A 24
1 kamrerare ...................................A 22
3 byråsekreterare ...............................A 21
1 föreståndare för varumärkesgranskningen ...... A 14
2 kansliskrivare ................................ A 11
2 kontorister .................................. A 9
1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av 1 :a klass A 8
1 förrådsförman................................ A 7
1 förste expeditionsvakt ........................ A 7
6 kanslibiträden ...............................A 7
5 expeditionsvakter .............................A 5
18 kontorsbiträden .............................. A 4
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 2 0:e.
1 byråchef och ledamot av besvärsavdelningen . . Eo 30
1 förste byråsekreterare ........................ Eo 24
28 tekniska ledamöter .......................... Eo 22
1 byråsekreterare.............................. Eo 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1944/45:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 744 000
2. Avlöningar lill icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................ » 518 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 187 500
Summa förslagsanslag kronor 1 450 000;
c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret
1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor.
56
Statsutskottets utlåtande nr 10.
71 :o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 76, s. 206—208), vilket i förhållande till det för löpande
budgetår anvisade anslaget innebär en ökning av posterna till sjukvård
m. m., reseersättningar och publikationstryck med respektive 1 500 kronor,
1 000 kronor och 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
275 000 kronor.
72:o) Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt
77, och proposition nr 202) kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
73:o) Statens uppfinnarnämnd: Administrationskostnader. Utskottet, som
icke funnit anledning till erinran mot att arvodena till kanslichefen och ingenjören
höjas med 300 kronor respektive 200 kronor till 13 500 kronor
respektive 8 000 kronor, får i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78,
s. 209—211) hemställa,
att riksdagen må till Statens uppfinnarnämnd: Administrationskostnader
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 49 400 kronor.
74:o) Statens uppfinnarnämnd: Undersöknings- och försökskostnader.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 211 och 212), vilket
i förhållande till det för löpande budgetår anvisade anslaget innebär en
minskning med 100 000 kronor, beroende dels på förefintlig reservation, dels
ock på sannolikheten av att vissa inkomster å anslaget torde vara att förvänta,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens uppfinnarnämnd: Undersöknings-
och försökskostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 kronor.
75:o) Bidrag till uppfinnarekontoret. I överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 80, s. 212 och 213), vilket i förhållande till det för
löpande budgetår anvisade anslaget innebär oförändrade villkor och anslagsbelopp,
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till uppfinnarekontoret för
budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 20 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
57
76:o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 213), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda kostnader för förenings- m.
fl. register för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 150 000 kronor.
77 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 82, s. 213 och 214) och under erinran, att i riksstatens
utgiftssida uppföres årligen för avsättning till ifrågavarande fond ett förslagsanslag
av enahanda storlek som det belopp, vilket samma år redovisas
under inkomstiteln »Bidrag till försäkringsinspektionen», får utskottet hemställa,
att riksdagen må såsom Avsättning till för säkring sinspektionens
fond för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av 250 000 kronor.
Diverse.
78:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond.
På därom av Kungl. Majit gjorda framställningar (punkterna 83 och
84, s. 214) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens del fond ett förslagsanslag av 707 000 kronor;
b)
till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens
del fond ett förslagsanslag av 277 000 kronor.
79:o) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Bidrag
till patentunionens internationella byrå i Bern. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna 85 och 86, s. 214 och 215), vilka innebära oförändrade
medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa
a) såsom Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra
Atlanten ett förslagsanslag av 5 000 kronor;
b) såsom Bidrag till patent unionens internationella byrå
i Bern ett förslagsanslag av 3 000 kronor.
58
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Utskoltet.
80 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 87, s. 215 och 216) att till Avsättning till fonden
för idrottens främjande för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 1 800 000
kronor.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 300 000
kronor.
I förslaget till riksstat för nästa budgetår är inkomstposten Tipsmedel beräknad
till 7 000 000 kronor. Enligt de av 1939 års riksdag godkända principerna
för fördelning av dessa inkomster — innebärande att av den tillgängliga
behållningen av Aktiebolaget tipstjänsts verksamhet skulle 50 procent
tillföras fonden för idrottens främjande, 20 procent reserveras för främjande
av friluftslivet samt återstoden eller 30 procent användas för allmänt
budgetära ändamål — skulle alltså 3 500 000 kronor tillföras fonden för
idrottens främjande. Alltjämt torde emellertid, framhåller departementschefen,
med hänsyn till det statsfinansiella läget tilldelningen av medel för
nämnda ändamål böra begränsas. Såvitt departementschefen av inhämtade
upplysningar kunnat bedöma skulle dock, därest medelsanvisningen för nästkommande
budgetår allenast bleve densamma som för det nu löpande eller
1 300 000 kronor, detta kunna få menliga verkningar för idrottsorganisationerna
och idrottslivet överhuvud taget. Departementschefen har framhållit,
att under de senaste åren organisationerna kunnat anlita vissa reserverade
medel men att sådana icke längre stå till förfogande, att idrottsrörelsen alltjämt
är stadd i en kraftig utveckling, vilket bland annat framgår därav att
antalet till riksidrottsförbundet anslutna föreningar uppgår till 7 190 med
sammanlagt över 490 000 medlemmar, innebärande en ökning sedan den 1
januari 1939 med omkring 30 procent, samt att behovet av höjda bidrag till
avlönande av idrottsinstruktörer är stort. För att idrottsrörelsens medelsbehov
i olika hänseenden skola kunna bliva tillgodosedda i rimlig omfattning
bör enligt departementschefens mening det statsanslag, som för nästa budgetår
anvisas för ändamålet, icke understiga 1 800 000 kronor.
I likhet med departementschefen anser utskottet en begränsning av medelsanvisningen
för idrottens främjande böra i förhandenvarande läge ske.
Mot storleken av det äskade avsättningsanslaget har utskottet icke något att
erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Avsättning till fonden för idrottens
främjande för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av
1 800 000 kronor.
81 :o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. Kungl Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 88, s. 216—218) att till Avsättning till fonden för
friluftslivets främjande för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 750 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
59
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 750 000
kronor.
Departementschefen har framhållit, att enligt vad han inhämtat chefen
för socialdepartementet icke lärer vara beredd att förorda framläggande vid
innevarande riksdag av ett på fritidsutredningens den 26 februari 1942 avgivna
betänkande (statens off. utr. 1942: 19) grundat förslag angående inrättande
av en särskild fond för husmoderssemestems främjande. Vid sådant
förhållande synes departementschefen fonden för friluftslivets främjande böra
beräknas även under nästkommande budgetår bliva belastad med utgifter
jämväl för beredande av semestervistelse åt husmödrar. Vid uppskattningen
av medelsbehovet för verksamheten i dess helhet är att märka, att med tilllämpning
av de vid 1939 års lagtima riksdag godkända principerna fonden
skulle för nästa budgetår tillföras 20 procent av 7 000 000 kronor, till vilket
belopp inkomstposten Tipsmedel beräknats i förslaget till riksstat för samma
budgetår, eller således 1 400 000 kronor. I nuvarande statsfinansiella läge lärer,
framhåller departementschefen, i likhet med vad som skett senast beträffande
anslaget för löpande budgetår, en reduktion av detta belopp böra
vidtagas. Därest verksamheten skall kunna upprätthållas i någorlunda tillfredsställande
omfattning, synes departementschefen dock medelsanvisningen
ej böra bestämmas lägre än statens fritidsnämnd föreslagit eller till
750 000 kronor.
Utskottet finner i likhet med departementschefen, att, örn här ifrågavarande
verksamhet skall kunna uppehållas i någorlunda tillfredsställande omfattning,
anslaget icke bör bestämmas lägre än till 750 000 kronor, vilket belopp
alltså tillstyrkes av utskottet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets
främjande för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av
750 000 kronor.
82:o) Avsättning till lotterimedclsfondcn. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 89, s. 218 och 219) att till Avsättning till lotterimedelsfonden
för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 4 500 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr G. Elofsson i Vä m. fl. (I: 28) och den andra inom andra kammaren av
herr A. Jonsson i Skedsbygd m. fl. (II: 54), varj hemställts, att riksdagen må
besluta, att ur lotterimedelsfonden måtte utgå ett anslag av 2 225 000 kronor
för nästkommande budgetår att tilldelas landsbygdens ungdomsorganisationer
för åstadkommande och underhåll av samlingslokaler, till understöd åt
landsbygdsungdomens frivilliga bildnings- och tävlingsverksamhet samt för
Utskottet.
60
Statsutskottets utlåtande nr 10
Utskottet.
annan därmed jämförlig verksamhet efter de grunder, som av Kungl. Maj:l
bestämmas;
dels ock en inom andra kammaren av herr Th. Gardell väckt motion (II:
281), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att av lotterimedel tillerkänna
Riksföreningen Sveriges bamaskydd för dess upplysningsverksamhet
ett anslag av 30 000 kronor.
I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna II: 54 och II: 281.
Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 500 000
kronor.
I förslaget till riksstat för nästa budgetår har inkomsten av lotterimedel
beräknats till 32 000 000 kronor. Enligt de av 1938 års riksdag godkända
grunderna för medlens fördelning skulle av detta belopp hälften eller
16 000 000 kronor tillfalla lotterimedelsfonden och andra hälften den allmänna
budgeten. Det statsfinansiella läget motiverar enligt departementschefens
mening dock även nu, liksom tidigare under krisen, en jämkning i
denna fördelningsgrund till förmån för den allmänna budgeten. De ändamål,
vilka tillgodoses av medel ur lotterimedelsfonden, äro dels sådana, som betinga
en årligen återkommande bidragstilldelning, dels ock ändamål av mera
tillfällig art. För den förra kategorien kan medelsbehovet under såväl innevarande
som nästkommande budgetår uppskattas till omkring 4 000 000 kronor.
Då i fonden vid utgången av budgetåret 1942/43 förefanns en reservation
av i runt tal 450 000 kronor, står alltså, sedan fonden tillförts det för
innevarande budgetår anvisade avsättningsanslaget å 4 500 000 kronor, ett
belopp av omkring 950 000 till förfogande för tillfälliga ändamål. Med hänsyn
till bidragsbehovet och vid en jämförelse med bidragsverksamheten under
åren närmast före krisen måste, framhåller departementschefen, detta belopp
anses mycket knappt tilltaget. Då emellertid en höjning av avsättningsanslaget
under nuvarande förhållanden såvitt möjligt bör undvikas, har departementschefen
föreslagit, att anslaget för nästkommande budgetår bestämmes
till enahanda belopp som för löpande budgetår eller således till
4 500 000 kronor.
Utskottet vill erinra, att såväl 1942 som 1943 års riksdagar vid behandlingen
av motsvarande anslagsfråga uttalat, att det av redovisningen över
anslagets disposition syntes framgå, att de mindre städernas och landsbygdens
berättigade anspråk på stöd för kulturell verksamhet icke kunnat på
grund av anslagets begränsning i tillräcklig grad tillgodoses. Det framstode
emellertid för riksdagen som en angelägenhet av vikt, att detta i fortsättningen
bleve möjligt. Därest så icke kunde ske inom ramen för det då äskade anslaget,
förutsatte riksdagen, att Kungl. Maj:t skulle förelägga riksdagen förslag,
ägnat att i möjligaste mån tillgodose det av riksdagen uttalade önskemålet.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
61
Utskottet har bemärkt, att Kungl. Majit icke vidtagit någon ändring av
grunderna för fördelningen av ifrågavarande medel. Huvudparten av dessa
bär fortfarande tilldelats storstäderna. Utskottet vill emellertid framhålla, att
de skäl, som föranledde riksdagens ovannämnda uttalande, alltjämt föreligga
i sak. Svårigheter synas alltså fortfarande vara för handen för Kungl. Majit
att inom ramen för hittills utgående avsättningsanslag tillgodose landsbygdens
och de mindre samhällenas bidragsbehov i ökad utsträckning. Utskottet anser
sig därför i sådant syfte böra föreslå en ökning av anslaget och förordar, att
detsamma för nästa budgetår bestämmes till 5 500 000 kronor, vilket belopp
även torde kunna bereda möjlighet att i högre grad än hittills kunnat ske
tillgodose ändamål, som avse att främja den allmänna kulturella verksamheten
på landsbygden. Motionerna 1:28 och 11:54 torde härigenom få
anses besvarade.
Vidkommande det i motionen 11:281 gjorda yrkandet om bidrag till riksföreningen
Sveriges barnaskydd finner utskottet visserligen den av föreningen
bedrivna upplysningsverksamheten behjärtansvärd. Utskottet anser sig dock
icke böra till detaljprövning upptaga spörsmål om anvisande av medel för
speciella ändamål, då denna prövning enligt riksdagens beslut ankommer å
Kungl. Majit. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen i fråga.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Avsättning till lotterimedelsfonden för budgetåret 1944/45
anvisa ett anslag av 5 500 000 kronor;
b) att motionerna I: 28 och II: 54 må anses besvarade genom
vad utskottet ovan anfört och föreslagit;
c) att motionen 11:281 icke må av riksdagen bifallas.
83:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Extra utgifter. I
överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 90 och 91, s. 219),
vilka innebära oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa
a) till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga ett
reservationsanslag av 125 000 kronor;
b) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
84 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Barntillägg åt
vissa befattningshavare i statens tjänst. På därom av Kungl. Majit gjorda
framställningar (punkterna 92 och 93, s. 219 och 220) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1944/45 anvisa
a) till Dyrtidstillägg ät befattningshavare i statens tjänst eli
förslagsanslag av 2 200 kronor;
b) till Barntillägg ät vissa befattningshavare i statens tjänst
ett förslagsanslag av 82 000 kronor.
62
Statsutskottets utlåtande nr 10.
85 :o) Kristillägg. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag till
ifrågavarande ändamål (punkt 94) har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet velat här
erinra.
Stockholm den 16 maj 1944.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,
Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Lindström, Sven Larsson, Bernhard Nilsson, Bäcklund,
Holmström, Emil Petersson och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Svensson i Grönvik.
Bergström, Danielsson, Ward, Mårtensson, Olsson i Kullenbergstorp, Wallentheim, Viklund,
Staxäng och Hoppe.
Reservation
vid punkten 82:o) (Avsättning till lotterimedelsfonden) av herr Bergström,
som ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:
»Utskottet har bemärkt,---tilldelats storstäderna. Det synes emeller
tid
utskottet alltjämt som örn det borde vara möjligt för Kungl. Maj:t att
inom ramen för det utgående avsättningsanslaget tillgodose landsbygdens och
de mindre samhällenas bidragsbehov i större utsträckning, vilket utskottet
också förutsätter kommer att ske. Det ligger stor vikt uppå att en rimligare
fördelning av dessa anslagsmedel kommer till stånd.
Vidkommande det---motionen i fråga.
Utskottet hemställer,
a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
till Avsättning till lotterimedelsfonden för budgetåret 1944/45
anvisa ett anslag av 4 500 000 kronor;
b) att motionerna I: 28 och II: 54 icke må av riksdagen
bifallas;
c) att motionen---riksdagen bifallas.»
447857. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.