Amira lagutskottets utlåtande nr 43.
1
Nr 43.
Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1944 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsförordningen
den 30 juni 1942 (nr 521).
Genom en den 3 mars 1944 dagtecknad proposition, nr 211, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till
Förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsförordningen
den 30 juni 1942 (nr 521).
Härigenom förordnas dels att i 1 § krigsfamiljebidragsförordningen den
30 juni 1942 närmast efter 4 mom. skall införas ett nytt moment, betecknat
5 morn., med i det följande angiven lydelse, dels ock att 20 § 1 inom.1 samma
förordning skall erhålla nedan angivna ändrade lydelse.
1 §•
5 mom. Vid krig eller eljest under särskilda förhållanden äger Konungen
föreskriva, att visst stadgande i denna förordning tills vidare icke skall äga
tillämpning.
20 §.
1 mom. Till värnpliktig, vilken uppbär avlöning enligt krigsavlöningsreglementet,
utgår, där ej Konungen annorlunda förordnar, efter en tjänstgöringstid
om sammanlagt nittio dagar såsom hemortslön ett belopp av en krona örn
dagen. Sedan tjänstgöringen varat trehundrasextio dagar utgår en krona 50
öre om dagen och efter femhundrafyrtio dagar två kronor om dagen. Vid
beräkning av nämnda tjänstgöringstid må endast komma i betraktande den
tid, under vilken den värnpliktige efter tidpunkt, som Konungen bestämmer,
mot åtnjutande av värnpliktigs avlöningsförmåner fullgjort honom åliggande
tjänstgöring enligt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 i 1936 års värnpliktslag
eller enligt 28 § 1 mom. i 1941 års värnpliktslag eller tjänstgöring
efter eget åtagande, i sistnämnda fall dock endast örn tjänstgöringen fullgjorts
vid förband, organiserat av den myndighet, vid vilken den värnpliktige
är truppregistrerad, eller vad gäller värnpliktig, som är truppregistrerad
vid central myndighet, enligt av Konungen i kommandoväg meddelade före
-
1 Senaste lydelse se 1943:125.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 9 sami. 2 avd. Nr 43.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 43.
skrifter. Med tjänstgöring vid eget förband likställes i nämnda avseende
kommendering till skola eller utbildningskurs, som är gemensam för flera
förband. Har den värnpliktige innehaft anställning över stat, såsom officer,
underofficer eller underbefäl i krigsmaktens reserver, såsom i fredstid konstituerad
landstormsofficer eller såsom i fredstid till officers tjänsteställning
konstituerad (förordnad) medlem av frivilliga automobilkåren, skall vid
beräkning av tjänstgöringtiden hänsyn tagas även till tjänstgöring, som han
under sådan anställning fullgjort efter tidpunkt, som Konungen bestämmer.
Denna förordning, såvitt avser 1 § 5 inom., träder omedelbart i kraft. 1
övrigt länder förordningen till efterrättelse från och med den 1 januari 1944,
dock att vid beräkning av tjänstgöringstiden för den som innehaft anställning
i krigsmaktens reserver, såsom i fredstid konstituerad landstormsofficer
eller såsom i fredstid till officers tjänsteställning konstituerad (förordnad)
medlem av frivilliga automobilkåren hänsyn må tagas jämväl till
tjänstgöring före nämnda dag.
Beträffande de skäl som åberopats till stöd för förslaget får utskottet, i
den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.
De föreslagna ändringarna ha utarbetats på grundval av framställningar
från statens arbetsmarknadskommission, över den framställning, som föranlett
förslaget till ändring av 20 § 1 morn., ha efter remiss utlåtanden avgivits
av arméförvaltningens civila departement, marinförvaltningen, försvarsväsendets
lönenämnd samt cheferna för armén, marinen och flygvapnet.
Beträffande den ifrågasatta ändringen av 1 § har föredragande
departementschefen, statsrådet Sköld, anfört följande:
»Med stöd av särskilda stadganden i krigsfamiljebidragsförordningen
kunna vid mera omfattande inkallelser till krigstjänst åtgärder vidtagas till
förhindrande av dröjsmål med bidragens utbetalande. Enligt vad arbetsmarknadskommissionen
upplyst har denna i egenskap av tillsynsmyndighet
för familjebidragsverksamheten vidtagit eller kommer att vidtaga ytterligare
åtgärder med angivna syftemål. Då det emellertid vid krig eller krigsfara
såväl för den inkallade värnpliktige som för hemmavarande familjemedlemmar
är av största vikt, att bidragen utan dröjsmål komma vederbörande
tillhanda, böra givetvis alla anstalter vidtagas, som syfta till en förenkling
av bidragsverksamheten utan att berättigade krav på hjälp åsidosättas.
Kommissionens förslag innebär i första hand en förenkling av bidrags -
Andru lagutskottets utlåtande nr 13.
3
formerna. Vad angår bostadsbidrag för ungkarlsbostad samt till flyttningsoch
magasineringskostnader torde av skäl som kommissionen anfört bidragsbestämmelserna
därutinnan icke böra äga tillämpning under krig eller krigsfara.
Näringsbidrag jämlikt 14 § krigsfamiljebidragsförordningen utgår,
enligt paragrafens lydelse, där ej Konungen annorlunda förordnar. Kungl.
Maj:t äger sålunda att beträffande detta slag av bidrag förordna om de inskränkningar
som av omständigheterna kunna anses påkallade. Näringsbidrag
jämlikt 15 § — bidrag till nedlagd rörelse — kan väl vara behövligt
jämväl vid krig eller krigsfara. Som kommissionen framhållit kan emellertid
utgivande av dylikt bidrag under de av krig eller krigsfara föranledda särskilda
förhållandena komma att verka orättvist med hänsyn till att bidrag
endast kommer ett begränsat antal till godo av dem som behöva sådant
bidrag för sin nedlagda rörelse. Då beviljandet av detta bidrag dessutom
som regel förutsätter mera ingående utredning av behovet och därtill ofta
skriftväxling mellan tillsynsmyndigheten och vederbörande familjebidragsnämnd,
torde det vara motiverat, att jämväl detta bidrag upphör att utgå
vid krig eller krigsfara.
Vad angår hemortslönen förutsätter denna bidragsform till följd av sin
konstruktion kommunikation mellan familjebidragsnämnden och vederbörande
truppregistreringsmyndighet ej endast vid bidragens beviljande
utan även därefter för bidragets höjande med hänsyn till viss tids tjänstgöring.
För att vid krig eller krigsfara befria truppregistreringsmyndigheten
från att lämna de för hemortslönens bestämmande erforderliga uppgifterna
har kommissionen föreslagit olika alternativ. Antingen kunde sålunda
den inskränkningen i rätten till hemortslön genomföras, att redan
beviljad hemortslön i fortsättningen utginge, medan nya ansökningar icke
beviljades, eller ock kunde den förenklingen vidtagas, att hemortslön alltid
beviljades med ett dagsbelopp av en krona, så snart den värnpliktige enligt
för nämnden tillgängliga handlingar fullgjort 90 dagars militärtjänstgöring
utöver 180 respektive 360 dagars fredstjänstgöring. Slutligen kunde rätten
till hemortslön vid krig eller krigsfara helt borttagas. Då enligt avfattningen
av 20 § krigsfamiljebidragsförordningen hemortslön under i paragrafen angivna
förutsättningar utgår, där ej Konungen annorlunda förordnar, erfordras
ändring av författningen endast för genomförande av det andra av
förutnämnda alternativ. Enär emellertid huvudsyftet med hemortslönens
införande varit att under rådande beredskapstillstånd bereda värnpliktiga,
vilka särskilt lång tid tagits i anspråk för beredskapstjänstgöring, viss ekonomisk
gottgörelse, torde ur principiella synpunkter hinder icke möta att
under krig eller krigsfara låta rätten till hemortslön helt bortfalla. Huruvida
vid återgång till normala förhållanden föreskrifter böra i anslutning
lill arbetsmarknadskommissionens förslag meddelas örn retroaktiv utbetalning
av hemortslön för tid, under vilken densamma ej utgått, måste bliva
beroende av statsfinansiella och andra överväganden.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 43.
Kommissionen föreslår vidare, att vissa organisatoriska förenklingar skola
vid krig eller krigsfara vidtagas. Då det får anses önskvärt, att den i krigsfamiljebidragsförordningen
stadgade möjligheten att med familjemedlemmar
jämställa vissa andra i 3 § andra stycket omförmälda personer bibehålies
jämväl under krig och vid krigsfara, men denna prövning på skäl
som kommissionen anfört under ifrågavarande förhållanden icke bör åvila
kommissionen, torde i enlighet med av kommissionen alternativt framfört
förslag stadgandet i 3 § krigsfamiljebidragsförordningen om inhämtande
av kommissionens medgivande böra för nu angivna fall upphävas.
På grund av vad nu anförts torde i 1 § krigsfamiljebidragsförordningen
höra intagas bestämmelse av innebörd, att Kungl. Majit vid krig eller eljest
under särskilda förhållanden skall äga föreskriva, att visst stadgande i förordningen
tills vidare icke skall äga tillämpning.»
Beträffande den ifrågasatta ändringen av 2 0 § 1 m o m. har
departementschefen anfört:
»Enligt 20 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen skall värnpliktig,
som innehaft anställning över stat, äga tillgodoräkna sådan tjänstgöring för
rätt till hemortslön. Jag delar arbetsmarknadskommissionens uppfattning,
att det måste anses skäligt att jämväl värnpliktig, som innehaft anställning
som underbefäl i reserven, bör få tillgodoräkna sig tjänstgöring i denna egenskap
för rätt till hemortslön. Med hänsyn till de nya reservbefälskungörelsernas
bestämmelse om avgångsskyldighet vid 38 års ålder torde detsamma
böra gälla f. d. officerare och underofficerare i reserv.
Sedan landstormsofficersinstitutionen numera avskaffats torde, i enlighet
med kommissionens hemställan, även värnpliktiga, vilka innehaft anställning
såsom landstormsofficerare eller officerare vid frivilliga automobilkåren,
böra äga tillgodoräkna sig tjänstgöring, som de fullgjort i denna egenskap,
för rätt till hemortslön. I den mån dessa värnpliktiga jämlikt särskilda
bestämmelser åtnjuta samma avlöningsförmåner, som skulle ha tillkommil
dem om de alltjämt innehaft sin tidigare anställning, och sålunda icke föredraga
att erhålla värnpliktigs avlöningsförmåner med åtföljande rätt till
hemortslön, saknar emellertid ifrågavarande spörsmål betydelse för deras
vidkommande, enär de icke äro berättigade till hemortslön. Då någon organisationsförändring
av liknande innebörd som för landstormsinstitutionen
icke ägt ruin beträffande sjövärnskåren eller svenska röda korsets frivilliga
sjukvårdstrupper, är ifrågavarande spörsmål icke aktuellt för sistnämnda
organisationer.
De ifrågavarande bestämmelserna torde böra införas i 20 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen
genom en omformulering av sista punkten i detta
moment. Vid prövning av ansökan örn hemortslön efter förordningens
ikraftträdande skall alltså den avsedda tjänstgöringen tillgodoräknas vederbörande
för fastställande av såväl rätten till hemortslön som dennas belopp.
Andra lagutskottets utlåtande nr 43. o
Då de nya reservbefälskungörelserna samt bestämmelserna örn avskaffande
av landstormsofficersinstitutionen trätt i kraft den 1 januari 1944, torde
även de nu föreslagna bestämmelserna böra gälla från och med nämnda
dag. I enlighet härmed bör i en övergångsbestämmelse stadgas att hemortslön
för ifrågavarande grupper värnpliktiga skall utgå retroaktivt, räknat
från nämnda tidpunkt.»
Utskottet har ej funnit skäl till erinran mot det genom propositionen Utskottet.
framlagda förslaget och får därför hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 23 maj 1944.
På andra lagutskottets vägnar:
KERSTIN HESSELGREN.
Vid ärendets behandling hava närvarit
från första kammaren: herrar Wistrand, Mannerskantz, Hage, Hallagård, Nils
Elowsson, Söderkvist, Holmbäck och Helgesson;
från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Ryberg, Cruse, Holm, Larsson
i Östersund, Hagård, Jansson i Hällefors och Andersson i Eskilstuna.