Andra lagutskottets utlåtande nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 23 februari 1944 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni
1943 (nr 453) med vissa bestämmelser örn mätning av
ved och annat virke, m. m., såvitt propositionen hänvisats
till lagutskott.

Genom en den 28 januari 1944 dagtecknad proposition, nr 55, har Kungl,
Majit, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet
förda protokoll, föreslagit riksdagen
dels att antaga följande förslag till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni 1943 (nr 453) nied
vissa bestämmelser örn mätning av ved och annat virke.

Härigenom förordnas, att lagen den 30 juni 1943 med vissa bestämmelser
om mätning av ved och annat virke, vilken gäller till och med den 30 juni
1944, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1945.

dels ock att å riksstaten för budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln
anvisa

1) till Kurser för virkesmätare m. m. ett anslag av 10 000 kronor,

2) till Kostnader för virkesmåtning ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

Propositionen har, såvitt angår lagförslaget, hänvisats till lagutskott och
behandlats av andra lagutskottet samt i övrigt hänvisats till jordbruksutskottet.

I 1 § lagen den 30 juni 1943 (nr 453) med vissa bestämmelser örn mätning
av ved och annat virke, stadgas, att Kungl. Majit äger, då särskilda skäl därtill
äro, förordna, att inom riket eller viss del därav mätning av ved eller
annat virke skall, där mätningen är avsedd att ligga till grund för bestämmande
av vederlag för virket eller för fastställande av annan ersättning såsom
kostnad för transport av virket, utföras i enlighet med föreskrifter som
meddelas av Kungl. Majit eller myndighet Kungl. Majit bestämmer. Örn förBilwng
till riksdagens protokoll 19AA. 9 sami. 2 avd. Nr 10.

1

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 10.

hållandena därtill föranleda må förordnandet jämväl innefatta, att mätningen
skall, där så påfordras av den vars rätt beröres av mätningen, utföras av virkesmätare,
som av Kungl. Maj:t eller myndighet Kungl. Maj:t bestämmer
därtill erhållit tillstånd (auktorisation). Finnes visst slag av virke böra undantagas
från förordnande som här avses eller påkallas eljest av förhållandena
inskränkningar, skola därav föranledda begränsningar i förordnandet
göras. För särskilda fall må undantag från meddelat förordnande medgivas
av myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer. I 1 § har vidare upptagits en definition
av begreppet mätning av virke. Enligt denna förstås med mätning av
virke dels bestämmande genom räkning och mätning av virkets stycketal
och dimensioner eller, där virket mätes i travat mått, av antalet och dimensionerna
av de staplar, travar eller vältor vari virket upplagts, dels ock
bedömande, huruvida och i vad mån virket är behäftat med fel samt vilken
hänsyn därtill skall tagas, ävensom av virkets beskaffenhet i övrigt.

Jämlikt 2 § må auktorisation som virkesmätare meddelas allenast den som
vunnit nödig erfarenhet om virkesmätning. Auktorisation kan begränsas att
avse visst område eller på annat sätt inskränkas och kan när som helst återkallas.
Virkesmätningsförening och annan sammanslutning med liknande
syfte må, om så prövas lämpligt, erhålla auktorisation som virkesmätare. I
så fall skall på sammanslutning ankommande mätningsarbete utföras av mätningspersonal
som är anställd i sammanslutningens tjänst. I 2 § stadgas vidare
örn avgivande av skriftlig försäkran av mätningspersonal att efter bästa
förstånd och samvete med oväld och redlighet utföra anförtrodda uppdrag.

Enligt 3 § skall över vad vid mätningsförrättning förekommit upprättas
skriftlig handling, s. k. mätbesked. Föreskrifter angående gäldande av kostnader,
som uppkomma i anledning av mätningsförrättning, skola meddelas
av Kungl. Maj:t.

Tillsyn över mätningsarbetets fullgörande skall utövas av myndighet som
Kungl. Majit bestämmer (4 §).

I 5 § meddelas föreskrifter om klagan över auktoriserad mätning, och i 6—
8 §§ ha upptagits straffbestämmelser.

Enligt 9 § må närmare föreskrifter angående tillämpningen av ifrågavarande
lag meddelas av Kungl. Majit eller myndighet som Kungl. Majit bestämmer.

Ifrågavarande lagstiftning äger giltighet till och med den 30 juni 1944.

I kungörelser den 15 oktober 1943 (nr 754) och den 31 december 1943
(nr 944) har Kungl. Majit meddelat förordnande som avses i 1 § av lagen
ävensom vissa tillämpningsföreskrifter. Skogsstyrelsen har härigenom förordnats
såsom tillsynsmyndighet.

I skrivelse den 27 november 1943 har skogsstyrelsen hemställt bland annat
att förenämnda lag måtte givas fortsatt giltighet till och med den 30 juni
1945.

över framställningen ha efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret,
kommerskollegium, domänstyrelsen, statens bränslekommission, statens pris -

Andra lagutskottets utlåtande nr 10.

3

kontrollnämnd, Västernorrlands och Jämtlands läns samt Norrbottens och
Västerbottens läns handelskammare, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund,
Sveriges skogsägareförbund, virkesmätningsrådet och Sydsvenska virkesföreningen.

I samtliga utlåtanden har en förlängning av lagstiftningen under ytterligare
ett år tillstyrkts. I vissa utlåtanden har emellertid framhållits, att lagstiftningen
uppenbarligen måste anses vara av tillfällig natur.

Föredragande departementschefen, statsrådet Pehrsson-Brarnstorp, har i
propositionen anfört, att de skäl, som föranledde ifrågavarande lagstiftning,
alltjämt torde äga giltighet. Lagen, vars tillämplighet upphör den 30 juni
1944, syntes därför böra givas fortsatt giltighet, förslagsvis till och med den
30 juni 1945.

Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Utskottet har vid sin granskning av det genom propositionen framlagda
lagförslaget icke funnit anledning till erinran mot detsamma och får därför
hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande lagförslag.

Stockholm den 22 februari 1944.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Wistrand, Forslund, Roos, Flage, Hallagård,
Hagman och Näsström;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Ryberg, Cruse, fru Johansson,
herrar Larsson i Östersund, Hagård, Jansson i Hällefors och Andersson i Eskilstuna.

Utskottet.