G
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5.
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1944 kl. 12 in.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om
införande i gällande lagstiftning av skyldighet att lämna
suppleant meddelande örn tid för sammanträde
med kommunala nämnder och styrelser.
Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskoltet hänvisad
motion, nr 178, av herrar Ekdahl och Andersson i Malmö hemställes, »att
riksdagen måtte besluta sådana ändringar i gällande lagstiftning, att skyldighet
att lämna suppleant meddelanden om när sammanträdena med kommunala
nämnder och styrelser äger rum införes, samt att konstitutionsutskottet
måtte utarbeta härför erforderlig lagtext».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
I kommunala nämnder och styrelser skola i allmänhet finnas suppleanter,
som ersätta ordinarie ledamöter, bland annat då dessa äro förhindrade
att infinna sig vid sammanträde. I vissa fall finnas uttryckliga föreskrifter i
kommunallagarna örn att suppleanterna äga rätt att närvara vid sammanträdena.
Så är fallet beträffande suppleanter i kommunalnämnd, kyrkoråd,
skolråd och folkskolestyrelse (fortsättningsskolestyrelse, biblioteksstyrelse).
Enligt en hänvisning i polislagen gäller motsvarande beträffande suppleanter
i polisnämnd. Däremot saknas vanligen bestämmelser om att suppleanterna
skola underrättas om sammanträdena. I samband med 1930 års kommunallagsrevision
(utlåtande nr 30 s. 36) uttalade utskottet som sin mening,
att särskild kallelse till suppleanter icke behövde utfärdas. Utskottet saknar
anledning frångå denna uppfattning. Något verkligt behov av att nu införa
bestämmelser härom har nämligen icke påvisats av motionärerna och torde
ej heller föreligga. Enligt utskottets mening synes frågan som hittills lämpligen
böra lösas icke genom regler i kommunallagarna eller andra lagar utan
genom lokala föreskrifter, i den mån behov visar sig uppstå. Utskottet vill
också framhålla, att om, på sätt motionärerna avsett, generella regler om
underrättande av suppleanter i nämnder och styrelser skulle införas, detta
förutsätter införandet av bestämmelser om rätt för dessa att närvara vid
alla nämnders och styrelsers sammanträden på samma sätt som för närvarande
gäller beträffande suppleanter i kommunalnämnd, kyrkoråd o. s. v.
Detta spörsmål, som på åtskilliga punkter kan giva anledning till tvivelsmål,
har emellertid icke berörts i motionen. Utskottet hemställer alltså,
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5-
7
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 3 mars 1944.
På konstitutionsutskottets vägnar:
JONES ERIK ANDERSSON
Närvarande: herrar Jones Erik Andersson, Herlitz, Källman*, Karl August Johanson, Sandström,
John Gustavson*, Anders Andersson, Sven Hansson*, Oskar Mattsson,
Albertsson*, Thorell, Fast, Mosesson, Nolin*, Hällgren, Norén*, Pettersson
i Norregård*, Spångberg och Ekdahl.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
av herrar Källman, Karl August Johanson, Sven Hansson, Mosesson, Hällgren,
Spångberg och Ekdahl, vilka anfört:
Restämmelserna örn att suppleanter i nämnder och styrelser i vissa fall
äga uttrycklig rätt att närvara vid sammanträden ha tillkommit för att bereda
ifrågavarande suppleanter tillfälle att förvärva kännedom om och erfarenhet
i de angelägenheter, som nu nämnda förvaltningsmyndigheter handhava.
Betydelsen härav framhäves av bl. a. det förhållandet, att suppleant
dels bör vara beredd att när som helst rycka in till tjänstgöring i stället för
ordinarie ledamot, dels ock vanligen kommer att stå i viss tur när det gäller
fyllande av ledighet efter avgången ledamot. Det är med andra ord fråga
om en för både vederbörande själv och för de kommunala angelägenheternas
handläggning betydelsefull skolning uti de uppgifter, som det ifrågavarande
förtroendeuppdraget omfattar.
Det förefaller under sådana förhållanden självklart, alt .suppleant, som
har uttrycklig rätt att närvara vid visst sammanträde, även erhåller underrättelse
örn tidpunkten för sammanträdet. Därom säger emellertid lagtexten
ingenting. En ordförande, som icke vill underrätta suppleanten om plats och
tid för vederbörande nämnds eller styrelses sammanträde, kan också underlåta
delta och därigenom göra suppleants rätt att närvara illusorisk.
Den förevarande frågan kan kanske synas vara av ringa betydelse. Enligt
vår mening är den emellertid både betydelsefull och aktuell, och vi hävda,
att ett verkligt behov föreligger av ändring i motionens syfte. Bland annai
må framhållas, att den omfattande .sociala lagstiftning, som tillkommit
8
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 5.
och utbyggts under de senaste decennierna, ställer stora krav på sådana
kommunala förvaltningsmyndigheter som kommunalnämnd, barnavårdsnämnd,
hälsovårdsnämnd, pensionsnämnd och fattigvårdsstyrelse m. fl., och
det måste anses vara av betydelse inte minst ur rekryteringssynpunkt att
suppleanterna i dessa myndigheter både äga rätt att närvara vid sammanträden
samt att bli underrättade om när dessa hållas.
Av praktiska skäl böra de meddelanden till suppleanterna örn utsatt sammanträde,
som här avses, få sådant innehåll, att det klart framgår, att suppleant
icke har att inträda i ordinarie ledamots ställe. Detta är motiverat icke
minst med hänsyn till att suppleanten bör veta, om han riskerar att få erlägga
böter för förfallolös utevaro, ifall han icke hörsammar kallelsen.
Vi förutsätta, att vid en blivande utredning bestämmelser införas örn rätt
för suppleanter i alla nämnder och styrelser att närvara vid sammanträdena
på samma sätt som för närvarande gäller beträffande suppleanter i kommunalnämnd,
kyrkoråd o. s. v.
På grund av det anförda ha vi ansett, att utskottet i anledning av motionen
bort hemställa,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville anhålla örn
utredning och förslag till sådana ändringar eller tillägg i gällande
lagar och författningar, att suppleanterna skola underrättas
örn när sammanträden med kommunala nämnder och
styrelser äga rum.
Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
441131