Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

1

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1944 kl. 3 em.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om revision av tryckfrihetslagstiftningen m. m.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft följande
inom riksdagen väckta motioner, nämligen dels de likalydande motionerna
nr 110 i första kammaren av herr Gärde m. fl. och nr 176 i andra
kammaren av herr Bergvall m. fl., dels ock motionen nr 347 i andra kammaren
av herr Hagberg i Luleå.

I motionerna 1:110 och II: 176 hemställes, att riksdagen måtte 1) såsom
vilande för vidare grundlagsenlig behandling antaga sådana ändringar i
grundlagarna, som betingas av vissa i motionerna närmare berörda önskemål
• och som främst åsyfta en revision av de år 1941 beslutade ändringarna i
tryckfrihetslagstiftningen, vilka voro föranledda av de under det ännu pågående
kriget rådande förhållandena; 2) uppdraga åt konstitutionsutskottet
att utarbeta den härför erforderliga grundlags texten; 3) besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla örn en utredning av den konstitutionella beredskapen
och därmed sammanhängande spörsmål.

I motionen II: 347 hemställes, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit
hemställer, att proposition måtte framläggas vid årets riksdag örn sådan förändring
av tryckfrihetsförordningen, att kvarstadsinstitutet samt möjligheten
att konfiskera tryckt skrift utan rättegång bortfaller samt att andra stycket
i 3: 10 upphäves».

Beträffande motiveringen för de framställda förslagen får utskottet hänvisa
till vederbörande motioner.

Vår tryckfrihetsrätt har de senaste åren undergått en genomgripande omdaning.
Sålunda reviderades år 1937 reglerna örn allmänna handlingars
offentlighet och örn tryckfrihetsprocessen. År 1941 antogos nya regler örn
ansvarighet för innehållet i tryckt skrift. Samma år genomfördes också vissa
grundlagsändringar med avseende å tryckfriheten, vilka voro föranledda
av de under det ännu pågående kriget rådande förhållandena; de avsågo dels
införande av möjlighet att enligt särskild lag meddela föreskrift om förhandsgranskning
av tryckta skrifter samt örn förbud mot införande i riket av
sådana skrifter och mot utgivande av periodisk skrift, dels viss komplettering
av tryckfrihetsförordningens bestämmelser örn konfiskation utan rättegång,
dels ock ändring av bestämmelserna örn förbud mot kungörande i tryck
av vissa underrättelser. (§ 6 resp. § 3 mom. 9 och § 3 morn. 10 tryckfrihetsförordningen.
)

Bihang till riksdagens protokoll 19U. 5 senni. 2 avd. Nr 22.

1

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

I ett interpellationssvar i andra kammaren den 9 februari innevarande år
har chefen för justitiedepartementet förklarat, att med hänsyn till de allvarliga
brister, som otvivelaktigt vidlådde vår tryckfrihetsrätt, en allsidig utredning
angående revision av tryckfrihetsförordningen komme att igångsättas.
Härvid skulle, särskild uppmärksamhet ägnas såväl åt reglerna om publiceringsförbud
och behovet av censur och utgivningsförbud under utomordentliga
förhållanden som också åt föreskrifterna om tryckfrihetsprocessen och
örn konfiskation utan rättegång. I propositionen nr 246 till årets riksdag med
förslag till ändrad lydelse av vissa paragrafer i regeringsformen m. m. bar
föredragande departementschefen vidare framhållit, att vissa av processlagberedningen
föreslagna ändringar i fråga örn tryckfrihetsprocessen lämpligen
borde göras till föremål för förnyade överväganden i sammanhang
med den nyss berörda allsidiga utredningen angående revision av tryckfrihetsförordningen.

Enligt vad erfarenheten utvisar är vår tryckfrihetsrätt alltjämt behäftad
med allvarliga brister. Utskottet ansluter sig därför till uppfattningen att en
allmän översyn av tryckfrihetsförordningen är av förhållandena påkallad. I
trots av att en utredning i ämnet redan bebådats av chefen för justitiedepartementet,
anser utskottet, med hänsyn till tryckfrihetens utomordentliga betydelse
för vårt svenska samhällsskick, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit
bör uttala som sin uppfattning det angelägna i att utredningen med det
snaraste kommer till stånd. Proposition i ämnet bör kunna föreläggas riksdagen
i god tid före slutet av nästa valperiod lill andra kammaren.

Enligt utskottets mening bör emellertid riksdagen redan nu, sista året under
löpande valperiod till andra kammaren, utan att avvakta resultatet av en sådan
utredning, såsom ett led i den allmänna planeringen för förhållandena
efter kriget, åt vilken statsmakterna börjat ägna allt större uppmärksamhet,
taga det steg, som möjliggör avveckling under nästa valperiod av de år 1941
beslutade, av krigsförhållandena föranledda ändringarna i tryckfrihetsförordningen.
Dessa ändringar voro ett uttryck för nationens vilja att även på
tryckfrihetens område stå i full beredskap. De ha i det farofyllda läge, i vilket
vårt land befunnit sig, utan tvivel fyllt en betydelsefull uppgift. Ehuru
Sverige alltjämt befinner sig i ett lika farofyllt läge som tidigare, kan under
loppet av nästa valperiod till andra kammaren en sådan förändring av förhållandena
tänkas inträda, som möjliggör ett slutligt genomförande av en
grundlagsreform på hela det förevarande området. Spörsmålet, örn och när
så lämpligen kan ske, är en fråga, som måste avgöras med hänsyn till det
allmänna läge, som är för handen för vårt lands vidkommande, då riksdagen
har att taga definitiv ställning till ett i år såsom vilande antaget förslag till
grundlagsändringar. Detta behöver icke ske redan vid 1945 års lagtima riksdag;
Konung och riksdag kunna nämligen enligt § 64 riksdagsordningen
samfällt besluta att uppskjuta beslutet över ett vilande grundlagsförslag till
annan riksdag än den första i perioden.

Utskottet förordar sålunda, att riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig
behandling antager förslag om ändring i rikets grundlagar, som in -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22. 3

nebär ett återförande av tryckfrihetsrättens regler på nu ifrågavarande område
i huvudsak till vad som gällde före 1941 års grundlagsändringar. Förslaget
åsyftar först och främst upphävande av § 6 tryckfrihetsförordningen och
därmed sammanhängande bestämmelser i regeringsformen, riksdagsordningen
och tryckfrihetsförordningen, vilka syfta till att möjliggöra förhandsgranskning
av tryckta skrifter samt förbud mot införande i riket av sådana
skrifter och mot utgivande av periodisk skrift. Förslaget innebär vidare dels
avskaffande av den befogenhet, som chefen för justitiedepartementet enligt
§ 3 mom. 9 tryckfrihetsförordningen för närvarande äger att i avbidan på
beslut av Konungen om konfiskation i vissa fall av skrift utan rättegång besluta
örn skriftens beläggande med kvarstad, dels ock begränsning av området
för Konungens behörighet jämlikt § 3 mom. 10 stycket två samma lag att
meddela publiceringsförbud; enligt förslaget, som beträffande sistnämnda
stadgande utformats i viss anslutning till den lydelse 8 kap. strafflagen numera
äger, skall dylikt förbud kunna avse vissa underrättelser rörande försvaret
(civilförsvaret och krigsindustrien häri inbegripna) samt folkförsörjningen.

Frågan örn ändrad lydelse av § 3 mom. 9 och 10 tryckfrihetsförordningen
synes utskottet nu liksom åren 1940 och 1941 lämpligen kunna upptagas
till prövning och avgörande fristående från förslaget i övriga delar.

Med hänsyn till att utskottet alltså föreslår dels en generell översyn av
tryckfrihetsförordningen, dels ock de i föregående stycke berörda speciella
ändringarna i densamma finner utskottet sig sakna anledning ingå i ett närmare
bedömande av särskilda delar av de i förevarande motioner framställda
förslagen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig
behandling ville antaga följande

a) Förslag
till

ändrad lydelse av § 3 mom. 9 och 10 tryckfrihetsförordningen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 3.

9:o. Smädliga, förgripliga eller till
osämja med främmande makter syftande
omdömen och yttranden om
samtida nationer eller stater, med
vilka riket är i fredligt förhållande,
örn deras varande överhet, regering
och regeringssätt, höge ämbetsmän

9:o. Smädliga, förgripliga eller till
osämja med främmande makter syftande
omdömen och yttranden om
samtida nationer eller stater, med
vilka riket är i fredligt förhållande,
örn deras varande överhet, regering
och regeringssätt, höge ämbetsmän

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

(Nuvarande lydelse:)

och sändebud, inre eller yttre förhållanden,
företag eller underhandlingar;
förbrytelsen skall anses enligt
8 kap. 4 § strafflagen, och skriftten
konfiskeras. Är skriften ej smädlig
eller förgriplig men genom densamma
missförstånd med utländsk
makt sig yppat, må den, utan rättegång,
genom beslut av Konungen i
statsrådet konfiskeras. I avbidan på
sådant beslut må chefen för justitiedepartementet
förordna örn skriftens
beläggande med kvarstad. Sådan
kvarstad skall gälla högst åtta dagar.

Falska rykten-------

10 :o. Kungörande i —-----

Kungörande i tryck under krigstid
eller vid krigsfara av underrättelser,
vilkas spridande är ägnat att skada
rikets säkerhet och vilkas offentliggörande
Konungen i statsrådet genom
kungörelse förbjudit; den häremot
bryter straffes efter allmän lag, om
gärningen är i den med straff belagd,
men eljest med fängelse eller
dagsböter, och skriften konfiskeras.

(Föreslagen lydelse:)

och sändebud, inre eller yttre förhållanden,
företag eller underhandlingar;
förbrytelsen skall anses enligt
8 kap. 4 § strafflagen, och skriften
konfiskeras. Är skriften ej smädlig
eller förgriplig men genom densamma
missförstånd med utländsk makt
sig yppat, må den, utan rättegång,,
kunna konfiskeras.

— skriften konfiskeras.

---skriften konfiskeras.

Kungörande i tryck under krigstid
eller vid krigsfara av underrättelser
rörande försvaret eller folkförsörjningen,
vilkas spridande är ägnat att
skada rikets säkerhet och vilkas offentliggörande
Konungen i statsrådet
genom kungörelse förbjudit; den häremot
bryter straffes efter allmän lag,
om gärningen är i den med straff belagd,
men eljest med fängelse eller
dagsböter, och skriften konfiskeras.

b) Förslag
till

ändrad lydelse av § 86 regeringsformen, § 38 moni. 1 riksdagsordningen
och § 1 mom. 3 tryckfrihetsförordningen samt upphävande av § 6
tryckfrihetsförordningen.

Regeringsformen.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

§ 86.

Med tryckfrihet förstås varje Med tryckfrihet förstås varje
svensk mans rättighet att, utan någ- svensk mans rättighet att, utan några
ra av den offentliga makten i förväg av den offentliga makten i förväg
lagda, av tryckfrihetsförordningen ej lagda hinder, utgiva skrifter, att se -

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

5

(Nuvarande lydelse.)

förutsedda hinder, utgiva skrifter, att
sedermera endast inför laglig domstol
kunna tilltalas för deras innehåll,
och att icke i annat fall kunna
därför straffas, än örn detta innehåll
strider mot tydlig lag, given att bevara
allmänt lugn, utan att återhålla
allmän upplysning. Alla allmänna
handlingar må ovillkorligen genom
trycket kunna utgivas, där ej i tryckfrihetsförordningen
annorlunda stadgas.

(Föreslagen lydelse:)

dermera endast inför laglig domstol
kunna tilltalas för deras innehåll,
och att icke i annat fall kunna därför
straffas, än om detta innehåll strider
mot tydlig lag, given att bevara
allmänt lugn, utan att återhålla allmän
upplysning. Alla allmänna handlingar
må ovillkorligen genom trycket
kunna utgivas, där ej i tryckfrihetsförordningen
annorlunda stadgas.

Riksdagsordningen.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar,
lagen med vissa bestämmelser örn
tryckta skrifter vid krig eller krigsfara,
lagen om inskränkningar i rätten
att utbekomma allmänna handlingar,
vallagen, stadgan om ersättning
för riksdagsmannauppdragets
fullgörande, stadgan om val av talmän
och vice talmän i riksdagens
kamrar, stadgan om val till riksdagens
utskott ävensom de reglemeutariska
föreskrifter, vilka riksdagen
jämlikt § 78 äger fastställa, samt att
hos riksdagen föreslå de ändringar
däruti, dem utskottet anser högst
nödiga eller nyttiga och möjliga att
verkställa, så ock att meddela utlåtande
över de från kamrarna till utskottet
hänvisade frågor rörande
grundlagarna samt ovan omförmälda
lagar, stadgar och föreskrifter.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar,
lagen om inskränkningar i rätten att
utbekomma allmänna handlingar, vallagen,
stadgan om ersättning för
riksdagsmannauppdragets fullgörande,
stadgan örn val av talmän och vice
talmän i riksdagens kamrar, stadgan
örn val till riksdagens utskott ävensom
de reglementariska föreskrifter,
vilka riksdagen jämlikt § 78 äger fastställa,
samt att hos riksdagen föreslå
de ändringar däruti, dem utskottet
anser högst nödiga eller nyttiga och
möjliga att verkställa, så ock att meddela
utlåtande över de från kamrarna
till utskottet hänvisade frågor rörande
grundlagarna samt ovan omförmälda
lagar, stadgar och föreskrifter.

6

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Tryckfrihetsförordningen.

§ I -

3;o. Någon tryckningen--------- vara tillåtet.

Vad nu är stadgat skall dock icke
gälla i den mån annat följer av vad
i 6 § sägs.

§ 6.

Enligt stadganden i särskild av Ko- (Denna paragraf utgår.)
nungen och riksdagen samfällt stiftad
lag må, då riket befinner sig i
krig eller krigsfara, meddelas föreskrift
örn förhandsgranskning av
tryckta skrifter och förbud mot införande
i riket av sådana skrifter
samt, då riket befinner sig i krig,
jämväl meddelas förbud mot utgivande
av periodisk skrift.

I lag, varom i första stycket sägs,
meddelade stadganden må, när riksdagen
ej är samlad, träda i tillämpning
då Konungen så förordnar; dock
må sådant förordnande ej meddelas
med mindre Konungen låtit riksdagskallelse
utgå eller riksdagen ändock
skall sammanträda inom trettio dagar.
Varder ej meddelat förordnande
av nästföljande riksdag inom trettio
dagar från riksdagens början gillat,
skall detsamma efter utgången av
nämnda tid upphöra att lända till efterrättelse.
Under tid, då riksdagen är
samlad, äger Konungen med riksdagens
samtycke meddela förordnande,
som nu sagts. För beslut av riksdagen,
som i detta stycke avses, erfordras,
att minst tre fjärdedelar av de
röstande i vardera kammaren vid votering
instämt i beslutet.

I lag, varom i denna paragraf är
fråga, må ock straff stadgas för överträdelse
av vad i lagen föreskrivits.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22. •

2) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville anhålla, att
Kungl. Maj:t med det snaraste måtte föranstalta om allsidig
utredning angående revision av tryckfrihetslagstiftningen;

3) a) att motionen II: 347 måtte anses besvarad genom vad
utskottet ovan under 1) och 2) hemställt; samt

b) att de likalydande motionerna I: 110 och II: 176, i den
mån de icke kunna anses besvarade genom vad utskottet ovan
under 1) och 2) hemställt, icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 maj 1944.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

Närvarande: herrar Hallén, Jones Erik Andersson, Gottfrid Karlsson, Sandegård, Herlitz,
Ström*, Sandström, Sven Hansson, Oskar Mattsson, Holmbäck, Andersson i
Igelboda, Fast, Nordström, Nolin*, Hällgren, Norén, Pettersson i Norregård,
Sefve och von Friesen*.

* Ej närvarande vid justeringen.