Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1944 kl. 10 fm.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
angående utökning av den i vissa kommunallagar föreskrivna
tid, inom vilken revision skall vara verkställd.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 112
i första kammaren av herrar Bondeson och Dahlström och nr 246 i andra
kammaren av herr Andersson i Igelboda m. fl. hemställes, att riksdagen för
sin del måtte besluta antaga följande

1) Förslag

till

Lag angående ändrad lydelse av 17 § 1 moni. och 65 § lagen den 6 juni
1930 (nr 251) om kommunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas, att 17 § 1 mom. och 65 § lagen den 6 juni 1930 om
kommunalstyrelse på landet skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angi
ves.

17 §.

1 mom. I kommun, där kommunalfullmäktige icke finnas, skola årligen
tre ordinarie kommunalstämmor hållas:

en under tiden från och med den 16 mars till och med den 30 juni för
besluts fattande i anledning av berättelsen om föregående årets räkenskaper
och förvaltning samt för val av ledamöter och suppleanter i valnämnd;

en under tiden från och med den 1 oktober —--kommunens utgifts och

inkomststat; samt

en i december månad---revisorer och revisorssuppleanter.

I kommun inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län må den andra ordinarie stämman, därest skäl därtill föreligger, hållas
högst fjorton dagar före eller högst fjorton dagar efter den ovan stadgade
tiden.

65 §.

Revisionsberättelsen avlämnas till kommunalstämmans eller, där kommunalfullmäktige
finnas, dessas ordförande, som över framställda anmärkningar
infordrar vederbörandes förklaringar så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen
kunna framläggas till granskning och avgörande å ordinarie komBihang
till riksdagens protokoll 19M. 5 sami. 2 avd. Nr 12—13.

1

2

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12.

munalstämma eller kommunalfullmäktigsammanträde, som hålles under tiden
från och med den 16 mars till och med den 30 juni.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1945.

2) Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av 14 § 1 morn. samt 63 § lagen den 6 juni
loit) (ur 259) örn församliugsstyrelse.

Härigenom förordnas, att 14 § 1 mom. och 63 § lagen den 6 juni 1930 om
församlingsstyrelse skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

14 §.

1 mom. I församling, där kyrkofullmäktige icke finnas, skola årligen tre
ordinarie kyrkostämmor hållas:

en före utgången av juni månad för besluts fattande i anledning av berättelsen
om föregående årets räkenskaper och förvaltning;

en under tiden från och med den 1 oktober---samt församlings bibliotek;

samt

en före utgången av december månad---av revisorer och revisors suppleanter.

63 §.

Revisionsberättelsen avlämnas till kyrkostämmans eller, där kyrkofullmäktige
finnas, dessas ordförande, som över framställda anmärkningar infordrar
vederbörandes förklaringar så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen kunna
framläggas till granskning och avgörande å ordinarie kyrkostämma eller kommunalfullmäktigsammanträde,
som hålles före utgången av juni månad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1945.

Beträffande motiveringen hänvisas till motionerna ävensom till en vid
dessa fogad, inom svenska landskommunernas förbunds centralbyrå upprättad
promemoria i de delar dennas innehåll icke här nedan återgives.

Enligt 1930 års kommunallagar skola i kommunerna på stämma eller vid
fullmäktigsammanträde i december månad för det kommande räkenskapsåret
utses minst två revisorer och lika många suppleanter för dem att granska
kommunens räkenskaper. Kommunerna äga frihet att till revisorer utse de

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12.

3

personer, de anse bäst skickade för uppdraget. Revisorerna äga att när som
helst inventera kommunernas kassor och övriga tillgångar samt taga del av
räkenskaper och andra handlingar, som beröra förvaltningen.

Efter budgetårets utgång skall varje kommunalt organ lämna redovisning
för de medel det omhänderhaft. På landet skall denna avges till kommunalnämnden
före den 15 januari, och kommunalnämnden har därefter att före
den 1 februari verkställa bokslut och allmän redovisning för kommunens
räkenskaper. I stad lämna specialorganen sina redovisningar till drätselkammaren
före den 1 mars, varefter denna avger budgetredovisning före den 1
april. I kyrkokommun sker ingen central redovisning, utan varje organ avslutar
sina räkenskaper och skall senast den 1 mars hålla dem tillgängliga
för revisorerna. Dessa skola senast den 1 april avlämna revisionsberättelse
till kyrkostämmans ordförande. I magistratsstad mottagas kommunräkenskaperna
av magistraten och i övriga borgerliga primärkommuner av kommunalrepresentationens
resp. stämmans ordförande. Magistraten eller ordföranden
har att i sin tur omedelbart tillhandahålla räkenskaperna åt revisorerna
med föreläggande att avgiva revisionsberättelse inom viss tid, som
skall vara så tillmätt, att å ena sidan förklaringar hinna infordras från
organ mot vars förvaltning anmärkningar framställts, å andra sidan dechargebehandlingen
kan äga rum å föreskrivet sammanträde.

Dechargebehandlingen skall i landskommun äga rum å ordinarie kommunalstämma
resp. fullmäktigsammanträde, som hålles under tiden från och
med den 16 mars till och med den 30 april. I kommun inom de fyra nordligaste
länen må ifrågavarande stämma resp. sammanträde hållas högst fjorton
dagar före eller högst fjorton dagar efter sagda tid. I kyrkokommun äger
motsvarande behandling rum å ordinarie stämma eller fullmäktigsammanträde
före utgången av maj månad. I stad fattas beslut i anledning av revisionsberättelsen
vid ordinarie fullmäktigsammanträde före utgången av juni
månad. I händelse av bordläggning kan dechargefrågan komma att behandlas
senare än nu nämnts. Vid dechargefrågans behandling äga revisorerna närvara
med rätt att deltaga i överläggning men ej i beslut.

Efter 1930 års kommunallagsrevision har frågan om en reform av det
kommunala kontrollväsendet vid flera tillfällen bragts inför riksdagen.

Sålunda väcktes vid 1934 års riksdag motioner (I: 196 och II: 369) örn utredning
och förslag angående förbättring av landskommunernas räkenskapsväsen.
På tillstyrkan av vederbörande tillfälliga utskott (F.K. 2:a tillf. utsk.
uti. nr 9, A.K. 5:e tillf. utsk. uti. nr 6) beslöt riksdagen i skrivelse (nr 298)
till Kungl. Maj:t anhålla örn utredning och förslag i frågan. År 1935 framställdes
i en motion (I: 64) förslag om att riksdagen måtte anhålla om utredning
av fragan örn vissa kvalifikationer för en eller flera av de kommunvalda
revisorerna. Motionen avstyrktes av konstitutionsutskottet (uti. nr 17)
och avslogs av riksdagen. Utskottet framhöll i sitt utlåtande i ämnet bl. a.,
att det visserligen skulle vara till fördel för den kommunala förvaltningen,
örn fackmässig revision i större utsträckning komme till användning, men att

4

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12.

en utveckling i sådan riktning bäst främjades på frivillighetens väg. Det
kunde därför ock förväntas, att kommunerna själva under medverkan av de
kommunala förbunden sökte finna den lösning, som bäst lämpade sig för deras
särskilda förhållanden.

I anledning av motioner vid 1937 års riksdag (II: 196 och 11:380) beslöt
riksdagen (skrivelse nr 266) på tillstyrkan av konstitutionsutskottet (uti. nr
18) hemställa hos Kungl. Maj:t örn utredning och förslag såväl angående
sådan komplettering av kommunallagarnas bestämmelser om revision att pågående
kommunala strävanden till en mera effektiv kommunal revision underlättades,
som ock angående en förbättrad organisation av den kommunala
medelsförvaltningen. Utskottet framhöll bl. a., att det vore önskvärt, att en
mera fackkunnig kommunal revision komme till stånd, och att resultat härutinnan
i första hand borde försöka ernås på frivillighetens väg genom samarbete
mellan kommunerna och deras sammanslutningar.

Svenska landskommunernas förbund, som lämnats tillfälle avgiva utlåtande
över den i 1937 års riksdagsskrivelse berörda frågan, har i sitt år 1941
avgivna svar anfört, att, såvitt anginge landskommunerna, genom förbundets
försorg och under medverkan av kommunerna vissa åtgärder vidtagits till
främjande av god medelsförvaltning och revision, vilka åtgärder syntes lämna
ett efter hand allt bättre resultat, varför styrelsen, i avvaktan på vidare
erfarenhet av de sålunda vidtagna åtgärderna, ansåge sig böra för närvarande
avböja att avgiva yttrande i ämnet. Svenska stadsförbundet har i remissutlåtande
år 1938 över samma fråga på liknande skäl hemställt, att med den
begärda utredningen måtte få anstå men tillagt, att sådana lagändringar kunde
anses lämpliga, som stödde dessa frivilliga strävanden. Sålunda komme
krav på en reform, som möjhggjorde en viss spridning av tiderna för den
kommunala revisionens avslutande, att aktualiseras, därest den av förbunden
igångsatta revisionshjälpen åt kommunerna vunne starkare anslutning.

I den vid motionerna fogade promemorian framhålles, att nämnda revisionshjälp
åren 1938—1940 lämnades genom förmedling av en av de två förbunden
gemensamt upprättad kommunal revisionsbyrå, som gav anvisning
på ute i landet bosatta revisorer, vars kvalifikationer prövats och godkänts
av delegerade från förbunden. År 1940 organiserade landskommunernas förbund
för sina medlemmar en rådgivningsverksamhet efter liknande linjer under
ledning av förbundets centralbyrå och en till denna knuten bokföringsexpert.
Under år 1942 förordnades denne till byråns föreståndare och anställdes
ännu en konsulent, varefter rådgivningsverksamheten, som omfattar
dels egentlig revisionshjälp, dels ock översyn av medelsförvaltningens organisation
och bokföringen, till största delen övertogs av byråns egen personal.
Förbundet planerade nu en utbyggnad av denna konsulentorganisation,
som hittills tagits i anspråk blott av ett mindre antal kommuner. Det hade
visat sig ofrånkomligt att förlägga flertalet konsulentbesök till tiden för årsrevisionen
i kommuema. Denna lid kunde för närvarande beräknas uppgå
i landskommunerna till två å två och en halv månad och i församlingarna
till en månad. En utvidgning av revisionshjälpen under dessa jämförelsevis

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12.

5

korta perioder skulle nödvändiggöra anställandet av talrika konsulenter,
därest ett icke alltför litet antal kommuner skulle hinna besökas. Kostnaderna
för rådgivningen skulle härigenom ökas, och det skulle även bliva svårt att
uppbringa ett erforderligt antal kvalificerade personer. Dessa betydande olägenheter
kunde undvikas genom en förlängning av den nu gällande revisionstiden.

Utskottet. Utskottet vidhåller sin senast år 1937 uttalade uppfattning
att en mer fackmässig kommunal revision är önskvärd, men att en sådan utveckling
bäst främjas på Mvillig väg av kommunerna själva och deras sammanslutningar.
Det av svenska landskommunernas förbund tagna initiativet
att genom sin centralbyrå bereda kommuner, som så önska, möjlighet att
erhålla sakkunnigt biträde i fråga örn bokföring, medelsförvaltning och revision
finner utskottet därför värt allt erkännande. När förbundet överväger att
utvidga sin konsulentverksamhet att omfatta en vidare krets av kommuner,
bör det, enligt utskottets mening, ligga i statsmakternas intresse att underlätta
dessa strävanden.

Verksamheten synes ha två tämligen skarpt avgränsade uppgifter. Dels skola
konsulenterna i egenskap av revisionsexperter gå de kommunvalda revisorerna
till handa, vilket i regel fordrar besök i kommunerna under själva
revisionstiden, och dels skola de stå förvaltningsorganen till tjänst med råd
och anvisningar i bokförings- och organisatoriska frågor, något som kan ske
vid vilken tid på året som helst. Även örn konsulenternas verksamhet under
nuvarande korta revisionstid begränsas till att avse endast den förra av dessa
håda uppgifter, skulle den personal förbundet anser sig kunna avlöna härunder
icke hinna besöka mer än ett mycket begränsat antal kommuner. Med
hänsyn härtill och för att kostnaderna för revisionshjälpen skola kunna hållas
låga genom ett mera rationellt utnyttjande av de till förbundet knutna krafterna
finner utskottet en förlängning av revisionstiden i landskommunerna
befogad.

Den av motionärerna föreslagna tidpunkten, vid vilken revisionsberättelsen
senast skulle behandlas i landskommunerna, den 30 juni, får likväl anses
vara alltför sen, bl. a. med hänsyn till att det val av ledamöter och suppleanter
i valnämnd, som skall ske vid årets första ordinarie stämma eller motsvarande
fullmäktigsammanträde, bör kunna vinna laga kraft före röstlängdens
justering den 25 juli. En lämpligare slutpunkt erbjuder enligt utskottets
mening utgången av maj månad, den tidsgräns som i förevarande hänseende
redan nu gäller i församling.

Därest den tid, inom vilken årets första ordinarie kommunalstämma resp.
fullmäktigsammanträde skall äga rum, utökas på angivet sätt, bortfaller anledningen
att bibehålla den för de fyra nordligaste länen gällande särregeln
örn rätt att hålla dessa sammanträden högst fjorton dagar före eller efter
den normala tiden.

Den föreslagna utökningen av revisionstiden medför som en konsekvens
ändring även i 33 § lagen örn val till riksdagen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner för sin
del ville antaga följande

1) Förslag
till

Lag angående ändrad lydelse av 17 § 1 morn. och 65 § lagen den 6 juni
1930 (nr 251) örn kommunalstyrelse på landet.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

17 §.

1 mom. I kommun, där kommunalfullmäktige
icke finnas, skola årligen
tre ordinarie kommunalstämmor
hållas:

en under tiden från och med den
16 mars till och med den 30 april för
besluts fattande i anledning av berättelsen
om föregående årets räkenskaper
och förvaltning samt för val av
ledamöter och suppleanter i valnämnd; en

under tiden från och med den
1 oktober till och med den 15 november
för fastställande av kommunens
utgifts- och inkomststat; samt

en i december månad, å sön- eller
helgdag dock ej å juldagen där ej annan
dag beslutits i den ordning i 3
mom. sägs, för anställande av val
till de befattningar inom kommunen,
vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom
av revisorer och revisorssuppleanter.

I kommun inom Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län må de två först nämnda
stämmorna, därest skäl därtill föreligger,
hållas högst fjorton dagar före
eller högst fjorton dagar efter den
ovan stadgade tiden.

1 mom. I kommun, där kommunalfullmäktige
icke finnas, skola årligen
tre ordinarie kommunalstämmor
hållas:

en under tiden från och med den
16 mars till och med den 31 maj för
besluts fattande i anledning av berättelsen
örn föregående årets räkenskaper
och förvaltning samt för val
av ledamöter och suppleanter i valnämnd; en

under tiden från och med den
1 oktober till och med den 15 november
för fastställande av kommunens
utgifts- och inkomststat; samt

en i december månad, å sön- eller
helgdag dock ej å juldagen där ej annan
dag beslutits i den ordning i 3
mom. sägs, för anställande av val
till de befattningar inom kommunen,
vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom
av revisorer och revisorssuppleanter.

I kommun inom Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län må den andra ordinarie
stämman, därest skäl därtill föreligger,
hållas högst fjorton dagar före
eller högst fjorton dagar efter den
ovan stadgade tiden.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12.

7

(Nuvarande lydelse:)

65 §

Revisionsberättelsen avlämnas till
kommunalstämmans eller, där kommunalfullmäktige
finnas, dessas ordförande,
som över framställda anmärkningar
infordrar vederbörandes
förklaringar så tidigt, att de jämte
revisionsberättelsen kunna framläggas
till granskning och avgörande
å ordinarie kommunalstämma eller
kommunalfullmäktigsammanträde,
som hålles i mars eller april månad.

(Föreslagen lydelse:)

Revisionsberättelsen avlämnas till
kommunalstämmans eller, där kommunalfullmäktige
finnas, dessas ordförande,
som över framställda anmärkningar
infordrar vederbörandes
förklaringar så tidigt, att de jämte
revisionsberättelsen kunna framläggas
till granskning och avgörande å
årets första ordinarie kommunalstämma
eller kommunal fullmäktig sammanträde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1945.

2) Förslag
till

lag angående ändrad lydelse av 33 § lagen den 26 november 1920 (nr

796) om val till riksdagen.

33

För varje valdistrikt å landet skall
finnas en valnämnd av fem inom distriktet
boende personer. Ordförande
i denna nämnd jämte suppleant för
honom förordnar Konungens befallningshavande
årligen före februari
månads utgång. De fyra ledamöterna
jämte två suppleanter väljas varje
år å ordinarie kommunalstämma under
tiden från och med den 16 mars
till och med den 30 april eller, i kommun,
där fullmäktige finnas, å fullmäktiges
ordinarie sammanträde under
samma tid. Det åligger i förra
fallet kommunalstämmans och i senare
fallet kommunalfullmäktiges
ordförande att ofördröjligen om valet
underrätta valnämndens ordföran -

§•

För varje valdistrikt å landet skall
finnas en valnämnd av fem inom distriktet
boende personer. Ordförande
i denna nämnd jämte suppleant för
honom förordnar Konungens befallningshavande
årligen före februari
månads utgång. De fyra ledamöterna
jämte två suppleanter väljas varje
år å årets första ordinarie kommunalstämma
eller kommunalfullmäktigsammanträde.
Det åligger kommunalstämmans
eller kommunalfullmäktiges
ordförande att ofördröjligen
om valet underrätta valnämndens
ordförande samt utan lösen låta tillställa
en var av de valda ledamöterna
och suppleanterna i valnämnden ett
utdrag av protokollet, i vad dem rö -

8

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 12.

(Nuvarande lydelse:)

de saint utan lösen låta tillställa en
var av de valda ledamöterna och
suppleanterna i valnämnden ett utdrag
av stämmoprotokollet, i vad dem
rörer. Om de personers namn och bostad,
som blivit till ordförande och
suppleant för honom utsedda, låter
Konungens befallningshavande i länskungörelserna
meddela underrättelse.

(Föreslagen lydelse:)

rer. Örn de personers namn och bostad,
som blivit till ordförande och
suppleant för honom utsedda, låter
Konungens befallningshavande i länskungörelserna
meddela underrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1945.

Stockholm den 21 mars 1944.

På konstitutionsutskottets vägnar:
JONES ERIK ANDERSSON.

Närvarande: herrar Jones Erik Andersson, Sandegård, Källman, Karl August Johanson,
Björck, Anders Andersson, Oskar Mattsson, Albert Andersson*, Arrhén, Thorell*,
Gardell, Hällgren, Fält, Ryling, Norén, Larsson i Julita, Gustafsson i
Bogla och von Friesen*.

Ej närvarande vid justeringen.