8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.
Jfr 69.
Ankom till riksdagens kansli den 20 juni 1944 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunder
för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten
på jordbrukets och skogsbrukets områden
vid arbetslöshet jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I en lill riksdagen den 12 maj 1944 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 264, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med i propositionen angivna riktlinjer för budgetåret 1944/45 fastställa
grunder för utlämnande av statsunderstöd vid arbetslöshet till vissa förbättringsarbeten
på jordbrukets och skogsbrukets områden.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen:
1) 1:347 av herrar Nilsson, Bror, och Hagman, vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att fastställa sådana grunder för utlämnande av ifrågavarande
statsunderstöd, att bidraget til! ladugårdsförbättringar skall handhavas
av egnahemsorganen; samt
2) lii 542 av herr Staxäng m. fl., vari hemställts, alt riksdagen vid behandling
av förevarande proposition måtte besluta att till utförande av skogsodlingsföretag
må utöver statsbidrag även kunna utlämnas lån.
Angående de skäl som anförts till stöd för motionerna hänvisas till dessa.
I särskilda skrivelser den 27 maj 1943 har chefen för finansdepartementet
med stöd av Kungl. Majits beslut den 19 maj 1943 angående utredningar av
de ekonomiska problem, som möta vid omställningen efter ett vapenstillestånd,
uppdragit åt 1942 års jordbrukskommitté och skogsstyrelsen att verkställa
inventering av sådana för sysselsättning av arbetslösa lämpade anläggningsarbeten
inom jordbruket respektive skogsbruket, som vore ägnade att
öka jordbrukets och skogsbrukets produktivitet eller landets förmåga av
självförsörjning och som kunde beräknas bliva under viss kortare tid utförda,
dels under förutsättning att nuvarande regler för bidrag av allmänna
medel då skulle gälla, och dels med ersättning därutöver för merkostnaden
på grund av de särskilda omständigheter, varunder arbetet utförts.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.
9
I anledning härav har 1942 års jordbrukskommitté med skrivelse den 22
september 1943 överlämnat promemoria angående beredande av sysselsättning
inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut.
över promemorian ha yttranden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,
egnahemsstyrelsen, statens arbetsmarknadskommission, samtliga hushållningssällskaps
förvaltningsutskott — med undantag för förvaltningsutskottet
i Skaraborgs län — ävensom av hushållningssällskapets täckdikningsnämnd
i sistnämnda län.
Skogsstyrelsen har med skrivelse den 17 januari 1944 överlämnat promemoria
angående beredande av sysselsättning inom skogsbruket vid omfattande
arbetslöshet efter krigets slut. över sistnämnda promemoria ha yttranden
avgivits av statskontoret, statens arbetsmarknadskommission, investeringsutredningen
ävensom samtliga skogsvårdsstyrelser.
I promemoriorna lia bland annat lämnats redogörelser för inom jordbruket
och skogsbruket befintliga arbetsobjekt och deras omfattning samt förslag
rörande planläggning av desamma och statsunderstöd för arbetenas utförande.
I skrivelse den 24 januari 1944 ha skogsstyrelsen och statens arbetsmarknadskommission
hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för att statsbidrag till
skogliga beredskapsarbeten finge anvisas av skogsstyrelsen.
Jordbrukskommitténs promemoria.
Inledning.
Jordbrukskommittén har i sin promemoria framhållit, att sysselsättning
i större utsträckning för arbetslösa inom den egentliga jordbruksdriften —
skogen ej inräknad — icke torde kunna påräknas annat än tillfälligtvis under
särskilt arbetskrävande perioder. Under sådana förhållanden återstode
enligt kommitténs uppfattning att undersöka möjligheterna att för sysselsättning
åt arbetslösa igångsätta speciella anläggningsarbeten inom jordbruket
utanför den egentliga jordbruksdriften.
Som lämpliga arbetsobjekt inom jordbrukets område utanför den egentliga
jordbruksdriften har jordbrukskommittén angivit förbättring av bostäder
och ekonomibyggnader, anläggningar av brunnar och vattenledningar,
elektrifieringsanläggningar, gödselvårdsanlaggningar, avdikningsföretag, täckdikningsföretag,
betesförbättring, nyodling, stenröjning, avloppsförbättring
och jordkörning samt jordanskaffningsföretag i Norrland. Kommittén har
emellertid icke till närmare behandling upptagit frågorna örn anslag till avdikningsföretag
under lantbruksingenjör ledning samt till åtgärder till vattenförsörjningens
ordnande på landsbygden oell till elektrifieringsarbelen.
Utredning rörande de med avdikningsföretagen sammanhängande spörsmålen
påginge nämligen inom arbetsmarknadskommissionen. Frågan om statsunderstödda
åtgärder för vattenförsörjningens ordnande hade nyligen behandlats
av egnahemsstyrelsen i en till Kungl. Majit överlämnad utredning. Vad an
-
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.
ginge elektrifieringsarbeten å landsbygden hade kommittén icke för närvarande
ansett sig kunna framlägga förslag till dylika arbeten för arbetslöshetens
bekämpande.
Vid ett bedömande av frågan, huruvida arbetsobjekt kunde vara lämpliga
för motverkande av en arbetslöshet av större omfattning, har jordbrukskommittén
ansett tre spörsmål i första hand vara av betydelse, nämligen
arbetets omfattning under olika årstider, arbetsobjektets storlek å de enskilda
arbetsplatserna samt slutligen det arbetslösa klientelets beskaffenhet.
Hänsyn borde därjämte tagas till materialbehovet.
Gällande grunder för statsunderstöd till vissa anläggningsarbeten
å jordbrukets område.
Redogörelse för de i ämnet gällande bestämmelserna återfinnes på s. 5—8
i propositionen.
Jordbrukskommitténs förslag.
Jordbrukskommittén har föreslagit att de av hushållningssällskapen förmedlade
understöden skulle bliva av den storlek, som framgår av följande
tabell, i vilken som jämförelse angivits även nu gällande och av hushållningssällskapsutredningen
i dess betänkande (SOU 32/1942) föreslagna bestämmelser.
Jordbrukskommittén har i övrigt föréslagit att följande bestämmelser skola
tillämpas.
Jordbrukskommitténs förslag |
|||||
Arbetsobjekt |
Nu gällande |
Hushållnings-sällskapsutred-ningens förslag |
Maximibelopp för företag vid |
Maximibelopp |
|
till maximi-belopp |
örn företaget |
om företaget |
jordbruk örn |
||
Nyodling...... |
60 %, 400 kr/ha |
60 %, 400 kr/ha |
80 %, 530 kr/ha |
_ |
|
Stenröjning____ |
60 %, 350 kr/ha |
60 %, 350 kr/ha |
80 %, 470 kr/ha |
50 X, 350 kr/ha |
|
Jordkörning ... |
60 %, 2c |
0 kr/ha * |
60 %, 250 kr/ha |
80 %, 330 kr/ha |
— |
(med rör) .... |
25 * |
25 %, 200 kr/ha |
40 %, 350 kr/ha |
40 %, 350 kr/ha |
40 %, 350 kr/ha |
ring.......... |
60 %, |
250 kr/ Tåg |
60 X |
80 % |
40 % |
Betesförbättring Gödselvårdsan- |
60 %, 350 kr/ha |
60 %, 250 kr/ha |
60 %, 350 kr ha |
80 %, 470 kr/ha |
30 %, 175 kr/ha |
läggning...... Ladugårdsdr- |
25 %, 200 kr/ |
25 X, 250 kr/ |
40 % |
50 % |
40 % |
bättring...... |
200 kr. per nöt-kreatursenhet |
25 %, 1 500 kr |
40 * |
50 % |
40 % |
Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.
11
1. Lån utöver bidrag bör kunna utgå till samtliga ifrågavarande arbetsobjekt
intill 80 procent av anläggningskostnaden. Vidare böra följande högsta
lånebelopp gälla, för nyodling 500 kronor för hektar, för stenröjning 400
kronor för hektar, för jordkörning 300 kronor för hektar, för täckdikning
med rör 600 kronor för hektar, för täckdikning med annat material 350 kronor
för hektar, för betesförbättring 300 kronor för hektar och 2 000 kronor
för företag samt för ladugårdsförbättring 600 kronor för nötkreatursenhet.
2. Lån och bidrag böra utgå utan tillämpning av behovsprincipen.
3. Tiden för företagets fullbordande fastställes i fråga om jordbruk örn
högst 20 hektar åker, då högre bidrag tilldelas vederbörande, samt i fråga
om jordbruk med över 20 hektar åker till högst ett år. Uppskov medgives
icke.
Tiden för företagets fullbordande fastställes i fråga om jordbruk under
20 hektar, då lägre bidrag tilldelas vederbörande, till högst två år med möjlighet
till högst ett års uppskov, där särskilda förhållanden därtill föranleda.
4. Jordbrukare som önskar begagna sig av lejd arbetskraft bör få välja
mellan att själv skaffa sig denna arbetskraft eller vända sig till arbetsmarknadsorgan
för anvisning å dylik.
Bidrag böra utgå ur ett anslag och lån ur en fond. Till förmedlarens förfogande
ställda understödsbelopp böra icke uppdelas på skilda ändamål utan
förmedlaren bör givas fria händer att disponera desamma för avsedda ändamål
på sätt som befinnes erforderligt för att få i gång så många företag
som möjligt med hjälp av arbetslösa.
Beträffande av egnahemsnämnderna förmedlade understöd har jordbrukskommittén
angivit sin ståndpunkt sålunda, att någon ändring av nu gällande
bestämmelser för egnahemslån och premielån knappast syntes vara påkallad
i nu förevarande sammanhang. Ej heller erfordrades enligt kommitténs mening
någon ändring av bestämmelserna för statsunderstöd till jordanskaffningsföretag.
Enligt jordbrukskommitténs mening vore den nuvarande splittringen av
den lokala ledningen för den statsunderstödda verksamheten till främjande
av jordbrukets rationalisering till nackdel och framstode såsom mindre ändamålsenlig,
därest de statsunderstödda åtgärderna i denna riktning utvidgades
och forcerades. Kommittén har med hänsyn härtill icke velat underlåta att
påpeka vikten av att denna organisationsfråga snarast upptoges till behandling
i syfte att samordna den lokala ledningen av ifrågavarande åtgärder. Då
emellertid kommittén icke ansett sig kunna i detta sammanhang framlägga
något förslag härutinnan, har kommittén såsom ett provisorium utgått ifrån
den hittillsvarande arbetsfördelningen mellan hushållningssällskapen och
egnahemsnämnderna, samt i vad gällde planläggningen av byggnadsåtgärder
även lantbruksförbundets byggnadsförening (L. B. F.).
I fråga om förmedling av statsunderstöd till upprustning av ekonomibyggnader
ha sex av jordbrukskommitténs ledamöter anmält avvikande
mening samt förordat att, därest förslaget i denna del konnne att genomföras,
förmedlingen skulle uppdragas åt egnahemsorganisationen.
Beträffande jordbrukskommitténs motivering i övrigt lill förslagen samt
kommitténs anslagsberäkningar hänvisas till s. 10—16 i propositionen.
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.
Yttrandena.
Jordbrukskommitténs förslag har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan
erinran i de avgivna yttrandena. Erinringar och ändringsförslag ha emellertid
framförts i vissa yttranden. Beträffande de föreslagna bidragsgrunderna
har lantbruksstyrelsen anfört i huvudsak följande.
Styrelsen, som ansett de av jordbrukskommittén föreslagna bidragsgrunderna
alltför invecklade och därigenom tyngande vid den praktiska tillämpningen,
har i stället förordat, att statsbidragens storlek skulle bestämmas i
enlighet nied vad som framgår av följande sammanställning, i vilken till jämförelse
även angivits nu gällande bestämmelser.
Lantbruksstyrelsens förslag, |
|||
utföres inom |
högst ett år |
||
Arbetsobjekt |
Nu gällande maximibelopp |
Maximibelopp för företag |
|
vid jordbruk |
|||
om högst 20 |
om över 20 |
||
ha åker |
ha åker |
||
Nyodling................. |
60 «, 400 kr./ha |
80% |
40% |
Stenröjning............... |
60 %, 350 kr./ha |
80% |
40% |
Jordkörning.............. |
60 %, 250 kr./ha |
80% |
40% |
Betestörbättring .......... |
60%, 350 kr./ha |
80% |
40% |
Avloppsförbättring........ |
60 %, 250 kr./företag |
80% |
40% |
Täckdikning ............. |
25 %, 125 kr./ha |
50 % |
25 % |
Gödselvårdsanläggning .... |
25 %, 200 kr./företag |
50 % |
25% |
Ladugårdsförbättring ..... |
200 kr. per nötkreatursenhet |
50% |
25% |
Lantbruksstyrelsen har i övrigt föreslagit att följande bestämmelser böra
gälla.
1. Någon arealbegränsning för erhållande av bidrag till föreslagna högre
bidragsbelopp bör icke föreskrivas men väl tidsbegränsning.
2. Hushållningssällskapen eller andra bidragsförmedlare skola vid fördelningen
av bidrag tillse, att mindre jordbruk vid brist på anslag givas företräde
framför större jordbruk. Vidare skola vederbörande förmedlingsorgan
pröva arbetsobjektens skälighet ur ekonomisk synpunkt och endast bevilja
bidrag till ekonomiskt välbetänkta företag. Vid fördelning av ladugårdsförbättringsbidrag
må sådant beviljas endast å brukningsdel, som har berättigande
som självständig brukningsdel i framtiden.
3. Amorteringslån utöver bidrag till samtliga ifrågavarande arbetsobjekt
böra kunna utgå i enlighet med jordbrukskommitténs förslag.
4. Lån och bidrag böra utgå utan tillämpning av behovsprincipen; dock
att mindre jordbruk böra äga företräde framför större.
5. Tiden för företags fullbordande, då förut angivna högre bidrag tilldelas
vederbörande, fastställes till högst ett år. Uppskov medgives icke. Fullbordas
företaget icke inom sålunda fastställd tid må i vanlig ordning prövas, huruvida
bidrag kan åtnjutas enligt gällande äldre bestämmelser.
6. Jordbrukare, som önskar begagna sig av lejd arbetskraft för visst företags
utförande, må själv skaffa sig denna på sätt vederbörande finner lämpligast.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.
13
I fråga om bidragsprocentens storlek torde det, enligt vad lantbruksstyrelsen
uttalat, endast vara synpunkten i vilken grad man genom procentuellt högre
bidrag ville påskynda företagens igångsättande och slutförande, som borde
vara vägledande. Angeläget syntes vara, att arbeten avsedda att minska arbetslösheten
igångsattes snarast möjligt. Lantbruksstyrelsen har härom anfört
följande.
Föreslagna högsta procentsatser synas, med undantag för bidraget vid täckdikning,
vara lämpligt avvägda för att verksamheten må komma raskt i gång.
Bidrag vid täckdikning böra höjas till 50 procent, så att de mindre jordbrukarna
skola kunna upptaga dessa arbeten. För de större jordbruken synes
däremot en sänkning kunna ifrågakomma. Vid storjordbruken har täckdikningen
redan visat sig så betydelsefull, att även ett lägre bidrag torde stimulera
till åtgärd, blott medel finnas tillgängliga jämväl för denna kategori.
Kommittén har också föreslagit en lägre bidragsprocent för företag vid jordbruk
om över 20 hektars åkerareal. De mindre jordbruken böra äga företräde
vid fördelningen av de disponibla medlen. En sålunda mera godtyckligt
vald gräns synes därför kunna godtagas. Lantbruksstyrelsen vill föreslå,
att bidragsprocenten vid de större jordbruken principiellt bestämmes till hälften
av den för de mindre jordbruken utgående bidragsprocenten. Någon variation
i detta hänseende för olika arbetsobjekt förefaller obehövlig, då det
ur allmän synpunkt knappast finns anledning att mera ingående pröva angelägenhetsgraden
för de större jordbruken utöver vad som redan skett beträffande
de mindre.
Beträffande innehållet i övrigt i de över jordbrukskommitténs förslag avgivna
yttrandena får utskottet hänvisa till s. 18—23 i propositionen.
Skogsstyrelsens promemoria.
Inledning.
Skogsstyrelsen har låtit verkställa en inventering av dels redan planlagda
arbetsföretag inom skogsbruket och dels företag som snabbt kunde igångsättas.
Då denna inventering utvisat, att befintlig reserv av redan planlagda
arbetsobjekt icke motsvarade en tillräcklig beredskapsställning, har styrelsen
dessutom utarbetat förslag till åtgärder för åstadkommande av ytterligare
planläggning av arbeten inom skogarna. Förslag har även utarbetats
till åtgärder för tryggande av erforderlig arbetskraft till planering o. d. samt
till åtgärder för anskaffning av skogsodlingsmateriel. Därjämte har upprättats
förslag till grunder för ett statligt stöd ål skogsvårds- och andra företag,
som igångsattes för motverkande av arbetslöshet. Enligt vad skogsstyrelsen
framhållit funnos inom skogsbruket rika möjligheter att skapa arbetstillfällen
för arbetslösa vid produktiva och samhällsgagnande företag.
De olika arbeten, som — bortsett från avverkningsarbeten — i första
hand kunde ifrågakomma för sysselsättning av arbetslösa, vore följande.
1. Skogsvägbyggnader.
2. Skogsdikning och bäckrensning.
3. Återväxtåtgärder av grundförbättrande natur.
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.
4. Röjning i stavaskog och vissa slag av ungskog.
5. Betesvallsanläggningar för skogens fredande mot bete.
6. Flottledsbyggnader.
Skogsstyrelsen har beräknat sysselsättningsmöjligheterna beträffande dessa
arbeten inom enskilda och domänfondens skogar till omkring 49 000 000
dagsverken.
Beträffande skogsstyrelsens uppfattning rörande de olika arbetenas lämplighet
för sysselsättning av arbetslösa hänvisas till s. 24 och 25 i propositionen.
Skogsstyrelsen har beräknat, att den nu tillgängliga arbetsreserven
beträffande ifrågavarande slag av arbeten hade följande omfattning.
Dagsverksåtgång
Enskilda skogar.......................................... 1 800 000
Domänfondens skogar .................................... 3 100 000
Ecklesiastika skogar ...................................... 300 000
Häradsallmänningar och besparingsskogar .................. 100 000
Summa 5 300 000.
Denna reserv vore enligt skogsstyrelsens uppfattning uppenbarligen otillräcklig.
Det gällde därför att inom så kort tid som möjligt planlägga nya
företag, till dess arbetsreserven nått erforderlig storlek. Planläggningen måste
ske beträffande såväl enskilda som det allmänna tillhöriga skogar. En ytterligare
planläggning av arbetsföretag å enskilda skogar kunde emellertid
icke åvägabringas utan att skogsvårdsstyrelsema erhöllo hjälp med anskaffande
av personal och deras avlöning. Skogsstyrelsen funne det ändamålsenligt,
att avlöningar för personalökningen utginge direkt från medel, som
ställdes till skogsstyrelsens förfogande. För underlättande av kontrollen över
dessa tjänstemäns arbete funne skogsstyrelsen vidare lämpligt, att styrelsen
direkt finge anställa ett antal förrättningsmän, vilka efter samråd med arbetsmarknadskommissionen
beordrades att tjänstgöra hos olika skogsvårdsstyrelser.
Gällande grunder för statsunderstöd till utförande av skogsvårdsåtgärder
å enskilda skogar.
Beträffande de närmare villkoren för erhållande av statsbidrag för ifrågavarande
ändamål hänvisas till den å s. 16—17 i detta utlåtande intagna
tabellen. I övrigt hänvisas till s. 28—29 i propositionen.
Skogsstyrelsens förslag.
För understödjande av arbeten inom skogsbruket vid en kommande arbetslöshetskris
har skogsstyrelsen föreslagit, att statsmedel anvisades från
ett enda anslag, benämnt beredskapsanslaget. Statsbidrag från detta anslag
borde utgå under tider då arbetslöshet rådde från och med den tidpunkt och
i den omfattning som Kungl. Majit bestämde. Från beredskapsanslaget borde
understöd utgå för utförande av samma slags åtgärder, till vilka statsbidrag
utgått från anslaget till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder och som för närvarande
understöddes från anslaget till väg- och flottledsbyggnader, eller dels
Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.
15
skogsodling och annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig skogsproduktion
å vissa marker med otillfredsställande skogstillstånd samt, beträffande
Norrland och Kopparbergs län, röjningsgallring i tätväxande, till s. k. stavaskog
ej hänförlig skog, som äger dålig skiktningsförmåga, dels torrläggningsföretag,
dels ock väg- och flottledsbyggnader. Enligt skogsstyrelsens förslag
skulle röjningsgallringen vara bidragsberättigad inom hela landet. Bidrag
från beredskapsanslaget borde kunna utgå till åtgärder å samtliga skogar —
alltså även bolagsskogar — med undantag dels för kronan tillhöriga skogar
som tillförts domänfonden, dels ock ecklesiastika skogar. — Såsom villkor
för erhållande av bidrag från beredskapsanslaget borde gälla att bidragstagaren
skulle vara skyldig
att, sedan statsbidrag till företaget beviljats, vid äventyr att bidragsrätten
må kunna förklaras förverkad, igångsätta företaget å tid, som genom skogsvårdsstyrelsen
meddelas,
att lämna de uppgifter rörande företagets utförande, som i särskild ordning
må föreskrivas,
att inom bestämd tid fullborda i företaget ingående arbete i överenstämmelse
med den upprättade planen, samt
att, därest arbetet ej kan fullbordas inom sålunda bestämd tid, för arbetets
slutförande anlita av vederbörande länsarbetsnämnd anvisad arbetskraft.
I fråga örn bidragsprocenten har skogsstyrelsen utarbetat två alternativa
förslag.
Enligt alternativ I skulle bidragen från beredskapsanslaget erhålla
följande storlek.
Bidrag i
procent av
godkänd
kostnad
För torrläggningsåtgärd, skogsodling och röjning, byggande av annan
skogsväg än stamväg och flottledsbyggnader .................. 50
För byggande av stamväg .................................... 60
Tilläggsbelopp................................................ 15
Tilläggsbelopp må, utöver grundbeloppet, beviljas enskild person, vilken
för sin och sitt husfolks bärgning är beroende av arbetsinkomster
vid sidan av sitt jordbruk, och under förutsättning, att
han kan antagas icke vara i stånd att utan tilläggsbelopp utföra i
företaget ingående arbete.
Jämlikt alternativ II skulle bidrag av följande storlek utgå från beredskapsanslaget.
Bidrag i
procent av
godkänd
kostnad
För torrläggningsåtgärd, skogsodling och röjning, byggande av annan
skogsväg än stamväg och flottledsbyggnader .................. 60
För byggande av stamväg .................................... 70
Tilläggsbelopp till vissa skogsägare under i alternativ I angivna förutsättningar
................................................ 15
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.
Tabell angivande villkoren m. m. lör nu utgående anslag och för
Tillämpningsområde |
|||||
Anslag |
Bidraget utgår tili |
Skogar |
Skogar |
Skogar un-der lagen |
Skogar |
Statens skogsutdik-ningsanslag |
Torrläggningsföretag, vilka |
1 dock ej ak-tiebolags-skogar |
1 dock ej ak-tiebolags-skogar |
1 |
|
Statens skogsodlings-anslag |
Skogsodling eller annan |
> |
> |
1 |
|
Norrländska skogspro-duktionsanslaget |
Främjande av skogsåter-växten, beståndsvård, |
1 endast å |
1 |
1 |
|
Anslaget till väg- och |
Nybyggnad av skogsväg |
1 |
1 |
1 |
1 |
Anslaget till under-stödjande av vissa |
= statens skogsutdiknings-och skogsodlingsanslag |
1 |
1 |
1 |
1 |
Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.
17
anslaget till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder & enskilda skogar.
Procent av |
||
Statsbidragets storlek |
godkänd kostnad |
Särskilda villkor |
Inom de 4 nordligaste länen |
högst 50 |
Nyttan av torrläggningen skall minst mot- |
I landet i övrigt Då läget å arbetsmarknaden därtill |
» 40 |
svara kostnaden därför |
giver anledning, må i Norrland och |
» 60 |
|
» 50 |
Nyttan av företaget skall minst motsvara |
|
kostnaden därför. Statsbidrag må ej ut-gå till åtgärd, som någon är skyldig ut-föra enligt gällande eller äldre skogslag. |
||
Vissa undantag härför finnas beträffande |
||
Grundbelopp |
60 |
Nyttan av åtgärderna skall stå i skäligt |
Tilläggsbelopp |
20 |
förhållande till kostnaderna därför |
Dessutom fri |
||
Till vägföretag: |
materiei |
|
Grundbelopp |
40 |
|
Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp utgår i vissa fall till |
30 |
|
enskild person, som själv brukar |
||
Stamväg |
50 |
Nyttan av företagen måste minst motsvara |
Annan skogsväg Då synnerliga skäl därtill äro, må |
högst 40 |
kostnaderna därför |
efter Kungl. Maj:ts prövning i varje |
> 75 |
Nyttan av åtgärderna skola minst motsvara § 2 p 4. Att statsbidrag allenast må utgå |
under förutsättning att vid företaget hu-vudsakligen användes annan arbetskraft |
||
= statens skogsutdiknings- och skogs- |
möjliga utsträckning beredes arbetslösa |
|
odlingsanslag. Bidrag till röjning |
personer eller personer, som hotas av ar- |
|
= statens skogsodlingsanslag |
betslöshet |
|
Bidrag till torrläggningsarbeten å |
§ 2 p 5. Att företag, som i högre grad än |
|
orter, där stor arbetslöshet råder, |
annat är ägnat att lindra eller motverka |
|
må i särskilt fall efter Kungl. Maj:ts |
» CO |
arbetslöshet inom orten, äger företräde |
dig att, sedan statsbidrag till vissa före-tag beviljas, vid äventyr att bidragsrätten |
Bihang till riksdagens protokoll 19M. 10 sami. Nr 67—6i).
2
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.
Vidare har skogsstyrelsen föreslagit, att statsbidrag i vissa fall skulle kunna
utgå till skogsodlingsåtgärder å marker, där reproduktionsskyldighet ej ansetts
kunna utkrävas med hänsyn till den nuvarande ägarens ekonomiska
ställning. Sådant bidrag borde sålunda utgå å enskilda skogar med undantag
för bolagsskogar inom de fyra nordligaste länen, där 1932 års lappmarkslag
icke ägde tillämpning. Härigenom skulle nämnda enskilda skogar i förevarande
hänseende jämställas med lappmarksskogarna, där möjlighet till
begränsning av reproduktionsplikten redan förelåge. Frågan om bidrag borde
avgöras efter noggrann behovsprövning i varje särskilt fall och enligt de
närmare direktiv, som komme att utfärdas av skogsstyrelsen. Statsbidrag
skulle utgå med högst de belopp, som komme att fastställas för understödjande
av skogsodlingsåtgärder å icke reproduktionsskyldiga marker.
Enligt skogsstyrelsens förslag skulle medel upptagas för anordnande genom
skogsvårdsstyrelserna av kurser för utbildning av skogsarbetare samt
i skogsvård för ägare av mindre skogsfastigheter och deras söner.
Bestämmelserna avseende skogsväglånefonden borde ändras därhän att
statsbidrag till skogsvägföretag jämte lån från denna fond i vissa undantagsfall
sammanlagt finge uppgå till hela kostnaden för företaget.
Vad angår statsbidragets storlek enligt alternativ II har
skogsstyrelsen framhållit följande.
För att stimulera den planläggning i förväg av beredskapsarbeten, som är
önskvärd för att en tillräcklig sysselsättningsreserv skall kunna skapas, bär
det ansetts skäligt, att villkoren för statsbidrag från beredskapsanslaget borde
vara något gynnsammare än de villkor, som gälla för de ordinarie anslagen.
Skogsägarna lia eljest ej samma intresse av att låta planlägga beredskapsarbeten.
De enligt alternativ I föreslagna villkoren äro i vissa fall gynnsammare än
vad som gäller, då motsvarande åtgärder utföras med bidrag från de ordinarie
anslagen. Beträffande torrläggnings- och skogsvägföretag,__ vilka utföras av
sådana enskilda skogsägare, som ej äro berättigade att erhålla tilläggsbelopp,
äro emellertid de föreslagna bidragen till och med lägre än vad som under
vissa omständigheter normalt kan utgå enligt nu gällande bestämmelser. Enligt
alternativ I skulle nämligen bidraget för torrläggningsatgärd utgå till dessa
skogsägare med 50 procent. Bidraget från statens skogsutdikningsanslag kan
emellertid, då läget å arbetsmarknaden därtill giver anledning, efter Kungl.
Maj:ts medgivande beviljas till högst 60 procent av den godkända kostnaden.
Förutsättning för detta högre bidrag är dessutom, att torrläggningsföretagen
äro belägna i Norrland eller i vissa socknar inom Kopparbergs och Värmlands
län. Från anslaget till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder kan vidare bidraget
till torrläggningsåtgärd utgå med 60 procent å orter, där stor arbetslöshet
räder. Här förekommer ej någon geografisk begränsning till de nordligare
delarna av landet. Likaså kan, då synnerliga skäl därtill äro, bidrag
till skogsvägbyggnad utgå med högst 75 procent av den godkända kostnaden.
För att tillgodose sysselsättningsmöjligheterna för de arbetslösa böra vissa
villkor föreskrivas angående anställande av sadan arbetskraft m. m. Med de
bidrag, som föreslagits enligt alternativ I, torde några sådana speciella villkor
knappast kunna uppställas utan hämmande verkan på företagens omfattning.
Med en förhöjning av bidragen skulle däremot kunna förknippas
skyldighet för markägarna att anlita anvisad arbetskraft ävensom skyldighet
för bidragstagarna att slutföra företagen inom viss bestämd tid.
Förut relaterade förhållanden böra kunna motivera en höjning av löre -
Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.
19
slagna bidragsprocenter för beredskapsanslaget. Även andra skäl härför
kunna åberopas, nämligen den omständigheten, att en höjning även kan vara
erforderlig för att planläggningen i förväg över huvud taget skall komma till
stånd i önskvärd omfattning. I detta sammanhang må omnämnas, att skogsägarna
under lågkonjunktur oftast ha svag ekonomi och därför kunna vara
i behov av högre statsbidrag än vad som föreslagits enligt alternativ I.
Beträffande motiveringen i övrigt till skogsstyrelsens förslag hänvisas till
s, 31—36 i propositionen.
Yttrandena.
Redogörelse för innehållet i de över skogsstyrelsens förslag avgivna yttrandena
återfinnes på s. 37—39 i propositionen, vartill hänvisas. Förslagen ha i
allmänhet i princip tillstyrkts. Endast investeringsutredningen och skogsvårdsstyrelsen
i Kopparbergs län ha framfört erinringar av mera principiell
betydelse.
Departementschefen.
Av de utredningar som verkställts av 1942 års jordhrukskommitté och
skogsstyrelsen framgår, att inom såväl jordbruket som skogsbruket i betydande
omfattning finnas arbetsobjekt, som äro lämpade för sysselsättning av
arbetslösa. Såsom dylika arbetsobjekt inom jordbrukets område har jordbrukskommittén
angivit bland annat arbeten avseende förbättring av bostäder
och ekonomibyggnader, gödselvårdsanläggningar, avdikningar, täckdikningar,
betesförbättringar, nyodlingar, stenröjningar, avloppsförbättringar
och jordkörningar samt jordanskaffningsföretag i Norrland. Skogsstyrelsen
har som lämpliga arbetsobjekt inom skogsbrukets område framhållit torrläggningsåtgärder,
skogsodlingar och röjningar ävensom skogsväg- och flottledsbyggnader.
Samtliga nu nämnda arbeten äro av sådan karaktär, att ett
utförande av desamma medför en ökning av jordbrukets eller skogsbrukets
produktivitet.
Vid medelstora och större brukningsdelar torde i icke obetydlig utsträckning
förefinnas arbetsmöjligheter i form av förbättringsarbeten, som kunna
sysselsätta ett avsevärt antal arbetslösa. Vid sidan härav finnes emellertid ett
flertal brukningsdelar av den ringa storlek, att de förbättringsarbeten som
där kunna komma i fråga huvudsakligen endast erbjuda arbetstillfällen åt
brukaren och medlemmar av dennes hushåll. I den mån innehavare av dessa
mindre jordbruk förlora de arbetstillfällen utanför den egna gården som
äro nödvändiga för deras försörjning, bereda ifrågavarande förbättringsarbeten
sysselsättning i hemorten.
De förut berörda förbättringsarbetena på jordbrukets och skogsbrukets områden
synas alltså erbjuda en betydande arbetsreserv, vilken lämpligen kan
komma till användning för arbetslöshetens bekämpande. Med hänsyn härtill
har jag för avsikt att förorda att å den allmänna beredskapsstat, som är av
-
20
Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.
sedd att framläggas för innevarande års riksdag, upptagas anslag dels till
förbättringsarbeten på jordbrukets område och dels till förbättringsarbeten
på skogsbrukets område. För förstnämnda ändamål ämnar jag förorda ett
belopp av 24 000 000 kronor och för sistnämnda ändamål ett belopp av
7 000 000 kronor. Därjämte har jag för avsikt att föreslå att ett belopp av
1 000 000 kronor upptages å beredskapsstaten för bidrag till byggande av
cykelstigar. Från anslaget till förbättringsarbeten på jordbrukets område
synas böra bland annat utgå bidrag till förbättring av ekonomibyggnader,
gödselvårdsanläggningar, avdikningsföretag, täckdikningsföretag, betesförbättringar,
nyodlingar, stenröjningar, jordkörningar och avloppsförbättringar.
Från skogsanslaget torde böra beviljas bidrag till torrläggningsåtgärder,
skogsodlingar och röjningar ävensom skogsväg- och flottledsbyggnader.
Härvid synes även lämpligt, att den av skogsstyrelsen ifrågasatta utsträckningen
av bidragsverksamheten för åstadkommande av snabbare reproduktion
i Norrland kan genomföras. Hinder torde icke heller böra möta
att anordna den av skogsstyrelsen angivna kursverksamheten. Emellertid
bör härvid beaktas vad arbetsmarknadskommissionen i sitt yttrande uttalat.
Såsom framgår av det förut anförda stöder staten för närvarande i viss
utsträckning utförandet av förbättringsarbeten av nyssberört slag dels genom
lån på förmånliga villkor och dels genom bidrag utan återbetalningsskyldighet.
Den i det föregående lämnade redogörelsen för nu tillämpade bidragsgrunder
ger vid handen att beträffande åtgärder å jordbrukets område, bidrag
i allmänhet endast utgår till det mindre jordbruket och att tillgängliga
anslagsmedel i första hand fördelas efter behovsprincipen. I fråga örn
vissa åtgärder å skogsbrukets område har föreskrivits, att bidrag icke må
utgå till aktiebolag. Givet är att bidragsgrunderna icke utformats med särskild
tanke på att arbetena skola användas för arbetslöshetens bekämpande.
Vid ett utnyttjande av dessa arbeten för arbetslöshetens bekämpande kan
det tänkas komma att visa sig lämpligt att vissa ändringar vidtagas med avseende
å bidragstilldelningen. En viss-fördyring liksom ock andra olägenheter
torde nämligen understundom kunna komma att uppstå för fastighetsinnehavaren,
om arbetena skola igångsättas i större skala inom kortare tidrymd.
För att vid behov snabbt få i gång arbetena böra bidragsvillkoren vara sådana
att vederbörande fastighetsinnehavare finner det ändamålsenligt alt just vid
den önskade tidpunkten utföra arbetena. Vid övervägandet av bidragstilldelningen
kan det jämväl visa sig påkallat att taga hänsyn till det förhållandet,
att bidragen till innehavarna av de mindre brukningsdelarna, vilka vid
en arbetslöshetskris bliva partiellt arbetslösa, måste i viss utsträckning ersätta
den arbetsförtjänst, som de tidigare erhållit genom arbetet utom det egna jordbruket.
De av skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län uttalade farhågorna att
en förbättring av bidragsgrunderna kunde medföra att den nu pågående verksamheten
med stöd av de nuvarande bidragen skulle hämmas finner jag
överdrivna. Såsom jag förut framhållit avses med de förmånligare bidragen
att i huvudsak täcka merkostnaderna för arbetenas utförande. Därest en
viss återhållsamhet i verksamheten skulle uppkomma, torde detta i varje läll
Jordbruksutskottets utlåtande nr 69-
21
i nuvarande läge icke medföra någon egentlig olägenhet. Jag vill här framhålla
att, därest en höjning av bidragen skulle visa sig nödvändig, denna är
av extraordinär natur och betingad av en krissituation. I ett gynnsamt sysselsättningsläge
bör åter en sänkning av bidragen ske. Investeringsutredningen
har i sitt yttrande ifrågasatt, huruvida icke den höjning av bidragsbeloppen
som kunde finnas erforderlig borde utgå från ett särskilt anslag och således
någon ändring icke skulle vidtagas i gällande bidragsgrunder. Ehuru vissa
skäl tala för en dylik anordning, torde densamma emellertid ur administrativa
synpunkter komma att föranleda så stora olägenheter och sådan omgång
vid ifrågavarande ärendes behandling, att jag icke är böjd för att i första
hand beträda denna väg. Med hänsyn till det anförda anser jag möjlighet
böra finnas att i vissa lägen företaga jämkningar i bidragsgrunderna. Därest
det skulle visa sig nödvändigt att ändra bidragsgrunderna, torde i princip
kunna godtagas den lösning av bidragsfrågan, som 1942 års jordbrukskommitté
och skogsstyrelsen framlagt.
Beträffande storleken av bidragen och den närmare utformningen av bidragsbestämmelserna
i övrigt torde stora svårigheter föreligga att nu annat
än i huvuddrag taga slutlig ståndpunkt till dessa spörsmål. Ett flertal olika
faktorer, vilka för närvarande icke kunna överblickas, inverka på ett dylikt
ståndpunktstagande. Det är sålunda icke möjligt att med någon större säkerhet
bedöma den befarade arbetslöshetskrisens storlek eller den tidpunkt, vid
vilken densamma kommer att sätta in. Omfattningen av åtgärderna måste
uppenbarligen bliva olika allt efter krisens styrka. I betraktande härav anser
jag mest ändamålsenligt att i nuvarande läge endast uppdraga de allmänna
riktlinjerna för dessa frågors lösning samt därvid angiva den ram, inom vilken
bidragstilldelningen bör ske.
I fråga örn bidragens storlek torde en differentiering av bidragen på sätt
1942 års jordbrukskommitté föreslagit måhända giva möjligheter till en smidigare
anpassning efter förhållandena i de särskilda fallen, men å andra sidan
torde tillämpningen av dessa mera invecklade bidragsgrunder komma
att verka tyngande för de bidragsbeviljande organen samt föranleda en icke
obetydlig omgång vid ärendenas behandling. En förenkling av bidragsgrunderna
i anslutning till vad lantbruksstyrelsen ifrågasatt synes därför önskvärd.
Att redan nu bestämma efter vilken procentsats bidragen böra utgå
synes såsom jag förut antytt knappast ändamålsenligt. Emellertid torde de
av lantbruksstyrelsen och av skogsstyrelsen i dess alternativ II angivna procentsatserna
kunna angivas såsom den ram, inom vilken bidragen böra beviljas.
Det torde i övrigt böra få ankomma på Kungl. Majit att, under beaktande
av de särskilda förhållanden som föreligga vid det tillfälle då arbetslöshet
uppträder, bestämma grunderna för bidragstilldelningen. Frågan om
vid bidragsbeviljandet behovsprövning bör förekomma eller icke torde få avgöras
under hänsynstagande till krisens omfattning och övriga omständigheter.
Såsom lantbruksstyrelsen framhållit torde emellertid, i den mån så är
möjligt, vid beviljandet av bidrag de innehavare av jordbruk, som äro mest
i behov av bidrag, i första hand komma i fråga till erhållande därav. Den
22
Jordbruksutskottets utlåtande nr 69-
Utskottet.
skillnad, som för närvarande i bidragshänseende npprätthålles mellan bolag
och enskilda skogsägare, torde vid arbetslöshet kunna bortfalla. Med hänsyn
till ändamålen med ifrågavarande bidrag torde såsom regel böra gälla
att de arbeten, till vilkas utförande bidragen lämnas, verkställas inom viss
icke alltför lång tid; i allmänhet synas de böra vara slutförda inom ett år från
bidragets beviljande. Möjlighet att meddela dispens bör emellertid förefinnas
för vederbörande bidragsbeviljande myndighet.
Beträffande bidragsverksamhetens handhavande synes enligt min mening
en viss decentralisation böra eftersträvas. Att förlägga beslutanderätten i förevarande
fråga till arbetsmarknadskommissionen, vilket ur principiella synpunkter
måhända skulle te sig naturligt, låter sig av praktiska skäl icke göra.
Samråd bör emellertid äga rum med arbetsmarknadskommissionen och de
lokala arbetsmarknadsorganen. Såvitt angår verksamheten på jordbrukets
område synes hushållningssällskapens medverkan nödvändig. I likhet med
jordbrukskommitténs majoritet och lantbruksstyrelsen anser jag med hänsyn
till de stora arbetsuppgifter som för närvarande åvila egnahemsorganen i
fråga om inventeringar och kompletteringar av ofullständiga jordbruk lämpligast
att även understödsverksamheten med avseende å förbättring av ekonomibyggnader
tills vidare alltjämt handhaves av hushållningssällskapen. I
den mån så finnes påkallat bör även samarbete komma till stånd med egnahemsorganen.
Att ett dylikt samarbete upprätthålles är av stor betydelse för
att undvika att sådana förbättringsåtgärder vidtagas, som framdeles vid en
rationalisering av det mindre jordbruket kunna finnas mindre lämpliga. Det
torde kunna övervägas, att beträffande skogsvårdsåtgärder överlämna beslutanderätten,
vilken för närvarande åvilar Kungl. Maj:t, till skogsstyrelsen.
Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga föreskrifter
i nu berörda hänseenden.
Som jordbrukskommittén föreslagit bör till ifrågavarande arbeten på jordbrukets
område kumla beviljas jämväl lån. Därvid synas böra gälla i huvudsak
de av jordbrukskommittén föreslagna villkoren. Det torde även härutinnan
få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med fastställandet av
bidragsgrunderna meddela närmare föreskrifter i ämnet. För ändamålet synes
emellertid icke böra inrättas en särskild lånefond, utan lånen torde
böra utgå från redan förefintliga lånefonder, därvid lån för förbättring av
ekonomibyggnader lämpligen kunna beviljas från gödselvårdslånefonden.
Liksom skogsstyrelsen anser jag, att statsbidrag till skogsvägsföretag och
lån från skogsväglånefonden under en arbetslöshetskris i vissa fall böra tillsammans
kunna uppgå till hela kostnaden för företaget.
I enlighet nied vad jag sålunda förordat torde bemyndigande böra inhämtas
för Kungl. Majit att fastställa grunder rörande statsunderstöd för utförande
av förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden, att
vid arbetslöshet gälla under nästa budgetår.
I propositionen hemställes om bemyndigande för Kungl. Maj :t att i huvudsaklig
överensstämmelse med vissa av departementschefen uppdragna riktlinjer
för nästkommande budgetår fastställa grunder för utlämnande av stats
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.
23
understöd i händelse av mera omfattande arbetslöshet till åtskilliga förbättringsarbeten
på jordbrukets och skogsbrukets områden. De ifrågasatta grunderna
skulle göra det möjligt för Kungl. Majit att utlämna bidrag till dylika
arbeten på förmånligare villkor och efter högre procentsatser än vad som nu
i allmänhet är fallet.
Vad först angår de allmänna riktlinjerna för de understödjande åtgärderna
på jordbrukets område kan utskottet i allt väsentligt giva sin anslutning till
de synpunkter i ämnet som anförts av departementschefen. Beträffande den
lokala administrationen av nämnda verksamhet har i motionen I: 347 hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att de ifrågasatta bidragen till ladugårdsförbättringar
skulle handhavas av egnahemsorganen. I detta sammanhang
vill utskottet erinra om att utskottet i ett tidigare vid innevarande års riksdag
avgivet utlåtande, nr 60, i anledning av Kungl. Majits proposition med förslag
till hushållningssällskapens organisation och verksamhet jämte i ämnet
väckta motioner uttalat sig för alt förmedlingen av statsunderstöd till förbättring
av brukningsdels byggnader borde — i den mån nya organ icke skapades
för ändamålet — handhavas av egnahemsnämnderna. Då utskottet
utgår från att en i anslutning till utskottets sålunda uttalade uppfattning
företagen förändring i fråga om det lokala handhavandet av bidragstilldelningen
för förbättring av jordbrukets byggnader, däribland givetvis även
ladugårdar, kommer att tillämpas jämväl i avseende å den i förevarande
proposition ifrågasatta bidragsverksamheten, synes något uttalande i anslutning
till motionen icke erforderligt.
Vidkommande härefter den föreslagna verksamheten till stöd för skogsbruket
ansluta sig de av departementschefen uppdragna riktlinjerna för omfattningen
av nämnda verksamhet i allt väsentligt till ett av skogsstyrelsen i
ämnet under benämningen alternativ II framlagt förslag. Detta förslag synes
väl avvägt och ägnat att motverka följderna av en eventuell kris på arbetsmarknaden,
varför utskottet kan tillstyrka detsamma.
I fråga om statsbidrag till skogsodlingsföretag hemställes i motionen II: 542
att riksdagen måtte besluta, att utöver dylikt statsbidrag jämväl skulle kunna
utgå lån från skogsväglånefonden så att bidraget och lånet tillsammans
skulle täcka hela odlingskostnaden. Vid övervägande av de synpunkter som
framlagts i motionen har utskottet stannat för att även i detta avseende tillstyrka
Kungl. Majits förslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A. att riksdagen må bifalla Kungl. Majits ifrågavarande
proposition;
B. att motionerna I: 347 och lii 542, i den mån de ej kunna
anses besvarade genom vad utskottet anfört, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 20 juni 1044.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
24
Jordbruksutskottets utlåtande nr 69.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit
från första kammaren: herrar Tjällgren, Granath, Gabrielsson, Alfred Andersson,
Jaeob Hansson, friherre Beck-Friis, Svedberg och Emil Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Gustafson i Vimmerby, Mäler, Carlström, Lundbom,
Gustafson i Dädesjö, Johansson i Öckerö, Hansson i Vännäsby och Jonsson i Fjäle.
448069. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.