Jordbruksutskottets utlåtande nr 65.
1
Nr 65.
Ankom till riksdagens kansli den 9 juni 1944 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om anläggande av ett
större jordbruk å de s. k. Ragundabottnarna.
(2:a avd.)
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen I: 159 av herr Olsson, Nils, och 11:223 av herr Hedlund
i Östersund m. fl., har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majit måtte anhålla om utredning örn statsmakternas medverkan att realisera
ett i motionerna framfört förslag om anläggande av ett jordbruk å Ragun
da bottnar.
Beträffande de skäl som anförts till stöd för detta yrkande hänvisas till
motionerna.
Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtanden i ärendet av
länsstyrelsen, lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen. Länsstyrelsen har
vid sitt utlåtande fogat yttrande av hushållningssällskapets förvaltningsutskott.
Egnahemsstyrelsen har överlämnat yttrande av egnahemsnämnden i
Jämtlands län.
Det område, varom är fråga i motionerna, ligger omedelbart söder om
Näsets by i den vinkel, som bildas vid Singsåns utflöde i Indalsälven. Området
har en areal av cirka 350 hektar. Med undantag för ett mindre område
söder örn Singsån utgör området ett sammanhängande komplex. Området är
delvis odlat. Genom dålig skötsel ha vissa arealer vuxit igen med al. Jorden
utgöres av svämjord. Väg över området saknas.
Av de hörda myndigheterna lia de lokala organen ställt sig välvilliga till
motionerna. Länsstyrelsen har sålunda tillstyrkt statens medverkan till en
utredning i ämnet enligt något i utlåtandet angivet alternativ. Jämväl hushållningssällskapets
förvaltningsutskott och egnahemsnämnden lia tillstyrkt
utredning. Lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen lia däremot avstyrkt
bifall till motionerna. I övrigt lia de hörda myndigheterna anfört i huvudsak
följande.
Länsstyrelsen: Sorn av utredningen framgår består det område örn ungefär
350 hektar, som avses i motionerna, av en stor mängd små lotter, i flertalet
fall belägna på ett betydande avstånd från stamhemmanen. Nu berörda
förhållande har medfört, att området icke blivit rationellt brukat. Ur såväl
ortsbefolkningens som det allmännas synpunkt är det en angelägenhet av
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 10 sami. Nr 05. 1
o
J ordbruksutskottets utlåtande nr Gö -
star betydelse att jordens goda naturliga förutsättningar på bättre sätt tillvaratagas
och att området blir föremål för effektiv jordbruksdrift. Olika möjligheter
synas härvid kunna komma i fråga. Emellertid är det uppenbart
att, så länge den nuvarande splittringen av brukningsenheterna består, någon
mera väsentlig förbättring i berörda hänseende ej kan ernås. Ej heller torde
det vara möjligt att vinna en tillfredsställande lösning av föreliggande fråga
utan statens medverkan i en eller annan form. Under sådana förhållanden
synes det väl motiverat att staten jämväl medverkar vid en utredning av frågan,
därvid olika alternativ för dess lösning allsidigt belysas. Utredningen,
vartill medel inom länet saknas, synes lämpligen kunna ske genom ett statligt
organ, förslagsvis lantbruksstyrelsen eller egnahemsstyrelsen, som med
sig adjungerar den lokala sakkunskapen inom länet, eller också genom en
statlig kommitté, representerande såväl den centrala som den lokala sakkunskapen
på området. Skulle ej något av dessa alternativ kunna godtagas,
vill länsstyrelsen föreslå, att medel ställas till länsstyrelsens förfogande för
verkställande av erforderlig utredning med biträde av tillkallad sakkunskap.
Hushållningssällskapets förvaltningsutskott: Förvaltningsutskottet delar
motionärernas mening därom, att möjligheterna att på ett bättre sätt än
som nu sker utnyttja ifrågavarande område böra tillvaratagas. Frågan om
på vilket sätt detta lämpligast skall ske, synes emellertid böra närmare prövas,
och utskottet förutsätter, att den av motionärerna föreslagna utredningen,
därest densamma kommer tili stånd, kommer att omfatta jämväl detta
spörsmål. Det är önskvärt att vid en eventuell utredning även den lokala sakkunskapen
inom länet blir representerad.
Egnahemsnämnden: Med hänsyn till jordens beskaffenhet utgöra ifrågavarande
bottnar en värdefull produktionsreserv, och önskvärt vore, att denna
bleve till fullo utnyttjad.
Egnahemsnämnden har således intet att erinra mot att frågan om bottnarnas
utnyttjande blir föremål för allsidig prövning, varvid icke enbart möjligheterna
att här tillskapa ett större jordbruk bör undersökas utan även andra
vägar för ett rationellt och ekonomiskt utnyttjande av odlingstillgångarna.
Första förutsättningen för alt å bottnarna bilda ett större jordbruk efter
de riktlinjer, som i motionerna uppdragits, är emellertid att hela arealen eller
största delen av densamma kan arrenderas i ett sammanhängande skifte.
Enskilda brukningsdelar, insprängda i komplexet, kunna icke tolereras, då
en dylik splittring kan medföra försvårad brukning och dessutom vålla oenighet.
Då produktionen kan förväntas bliva ensidig — såvitt kan bedömas i huvudsak
endast mjölk — och någon skog i detta fall icke finnes att falla tillbaka
på, måste de grundläggande kalkylerna göras med högsta omsorg. Anläggningskostnaderna
komma att ställa sig höga icke enbart beroende på byggnadskostnaderna
för ekonomibyggnaden. Man torde få räkna med betydande
belopp för uppförande av förvaltare- och arbetarbostäder. Kostnaderna för
iordningställandet av åkerjorden genom dikning, planering och andra erforderliga
kutiveringsåtgärder komma att representera betydande belopp. Härtill
kommer, att markvägar måste anläggas, för att transportförhållandena
skola bliva så gynnsamma som möjligt. Driftskostnaderna måste bliva föremål
för en noggrann analys. Då driftsresultatet är till övervägande del beroende
del beroende på mjölkproduktionen och det mjölkpris, som i en framtid
kan erhållas, är det skäl i att icke kalkylera med toppriser på mjölken.
Försäljningen av slaktdjur torde icke få samma betydelse för det ekonomiska
utbytet.
;$
Jordbruksutskottets utlåtande nr 65
förutom den av motionärerna föreslagna utredningen lior jämsides nied
denna aven göras undersökningar om andra vägar att på rationellt sätt utnyttja
bottnarna. Då Ragundabottnarna utgöra fristående fastigheter med
egen registerbeteckning är en omskiftning av de byalag, vilka såsom fyllnadsjord
hava skiften pa bottnarna, icke genomförbar och därför är denna väg
till nybildning av fastigheter genom utflyttning lili bottnarna stängd.
Emellertid skulle man kunna tänka sig, att egnahemsorganisationen förvarvade
området ifråga, örn nu detta låter sig göras lill rimliga jordpriser.
Men aven da mäste första förutsättningen vara, att det område, som förvärvas,
kommer att ligga i ett sammanhängande skifte. Vad som talar emot en sådan
lösning är, att bottnarna icke äro tilldelade någon skog. Skola familjejordbruk
nybildas, kan detta icke ske med mindre stödskog tilldelas de nytillkomna
fastigheterna. Då emellertid domänverket innehar åtminstone en kronopark,
som med hänsyn till läge skulle kunna sambrukas med fastigheter å
bottnarna, böra möjligheterna till överlåtelse av sådan skogsmark till egnahemsorganet
undersökas. Denna skogsareal borde då lämpligen förvaltas såsom
gemensamhetsskog dels för undvikande av onödig uppdelning av jorden
dels för vinnande av mera rationell skogsdrift.
Med stöd av vad ovan anförts vill egnahemsnämnden tillstyrka föreliggande
motioner om utredning rörande möjligheterna att på Ragundabottnarna
tillskapa ett större jordbruk men önskar som sin mening också framhålla
önskvärdheten av att jämsides med denna utredning även undersökning göres
örn förutsättningarna att genom egnahemsorganisationen lösa frågan örn tillvaratagandet
av den produktionsreserv, som ifrågavarande bottnar represen
torö
1
Lantbruksstyrelsen: Såsom framgår av förevarande motioner lämnar jordbruksdriften
inom ifrågavarande område åtskilligt övrigt att önska. Enligt
Iantbruksstyrelsens förmenande får det därför anses vara synnerligen angeläget,
att jordbruket där snarast bringas till en ståndpunkt, som mera motsvarar
de för området gällande goda naturliga förutsättningarna. Det torde
emellertid böra ankomma på vederbörande lokala myndigheter att närmare
utreda frågan angående de åtgärder, som i detta syfte böra vidtagas. Först
därest en dylik utredning skulle utvisa, att statsmakternas medverkan skulle
vara motiverad och erforderlig för frågans lösning, torde det ankomma på
Kungl. Maj:t och riksdagen att taga ställning till eventuella förslag om
vidtagande av särskilda statliga åtgärder.
Vidare får lantbruksstyrelsen uttala, att styrelsen för sin del finnér det
i motionerna framförda förslaget att utarrendera ifrågavarande område till
en på angivet sätt bildad förening och därigenom möjliggöra skapandet av
ett storjordbruk mindre lämpligt. De stora anläggningskostnader, som ett
dylikt jordbruk skulle draga, synas nämligen förutsätta ett mera stadigvarande
jordinnehav än vad arrende av ett flertal jordlotter erbjuder Enligt
Iantbruksstyrelsens förmenande torde det för den skull vara mera ändamålsenligt
att genom sammanläggning av lill olika brukningsdelar börande
skiften bär söka åstadkomma bärkraftiga så kallade familjejordbruk
Det uppgives emellertid, alt ägarna (ill dessa skiften icke skulle ''
att genom försäljning medverka lil! sådan nybildnin
I så fall bör utrönas huruvida icke deli
utredningen om expropriation och
ofullständiga jordbruk kan komma ali
vara villiga
av familjejordbruk,
inora egnahemsstyrelsen pågående
örköpsrätt av jord tor komplettering av
skapa förutsätlniin
, ..................igar för bildande
av dylika Jordbruk, innan tanken på familjejordbruksbildning å här ifrågavarande
område övergives. Lantbruksstyrelsen får slutligen erinra, att,
4
.1 ordbriiksutskottets utlåtande m 65.
Utskottet.
därest jorden inom området skulle vara eller senare visa sig bliva så vanskött,
att dess avkastningsförmåga äventyras, möjlighet torde finnas att
vidtaga sådana åtgärder, varom stadgas i lagen den 30 juni 1942 (nr 515)
om åtgärder mot vanhävd av jordbruk.
Egnahemsstyrelsen: Styrelsen ställer sig mycket tveksam till projektet om
inrättande av ett större jordbruk på ifrågavarande markområde. Enligt styrelsens
erfarenhet vill det synas som örn större jordbruk icke riktigt lämpade
sig för Norrland och den norrländska befolkningen. I vart fall ha
dylika jordbruk mycket svårt att finna köpare, och av det tåtal större jordbruk,
som där finnas, ha en del förvärvats av egnahemsorganisationen för
att användas bl. a. för bildande av familjejordbruk. Ett större jordbruk utbjudes
f. n. till egnahemsstyrelsen att användas för samma ändamål. Det i
motionerna föreslagna storjordbruket synes därför icke böra komma till
stånd genom statens medverkan.
Emellertid synas Ragunda bottnar böra bättre än nu är fallet utnyttjas
för jordbruksdrift. Egnahemsstyrelsen har också för avsikt att — därest
förevarande motioner ej skulle föranleda åtgärd — efter verkställande av
undersökningar rörande möjligheterna att å området anlägga familjejordbruk
och att förvärva skogsmark till dessa, undersöka huruvida det må låta
sig göra att till rimligt pris inköpa området ifråga för att utnyttja det såsom
jordanskaffningsföretag liknande dem som finnas i Norrbotten och Västerbotten.
Örn ett sådant utnyttjande visar sig möjligt och ändamålsenligt,
skulle å området anläggas huvudsakligen familjejordbruk. Möjlighet skulle
därvid beredas Ragundabor, som så önskade, att få förvärva sådana jordbruk,
varvid för skapande av bärkraftiga jordbruk sammanläggning med
äldre brukningsdelar kunde komma till stånd.
Enligt vad som framgår av utredningen i ärendet är jordmånen inom ifrågavarande
område merendels god, vilket utskottet även haft tillfälle att förvissa
sig örn vid besök på platsen. Naturliga förutsättningar förefinnas därför
enligt utskottets uppfattning för en lönande jordbruksdrift på området.
Ett effektivt utnyttjande av marken hindras dock av den nu rådande ägosplittringen
i cirka 110 skiften, vilka i åtskilliga fall ägas av personer bosatta
på avsevärt avstånd från lotterna. I likhet med motionärerna anser utskottet
därför ''lämpligt, att frågan örn vilka möjligheter som kunna tänkas för att
området bättre än hittills må kunna utnyttjas för jordbruksändamål blir
föremål för en allsidig och förutsättningslös utredning, därvid även det i motionerna
framlagda förslaget att områdets brukande skulle överlåtas på en
av lottägarna bildad förening bör prövas.
Den av utskottet förordade utredningen synes lämpligen kunna anförtros
åt de sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december
1943 tillkallats av chefen för jordbruksdepartementet för att verkställa utredning
och avgiva förslag rörande åtgärder för det norrländska näringslivets
förkovran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
1:159 och 11:223 må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
J ordbruksutsk.ottets utlåtande nr 65-
5
att Kungl. Maj:t ville överlämna motionerna till ovan angivna
norrlandsutredning för att tagas under övervägande vid
fullgörandet av utredningens uppdrag.
Stockholm den 9 juni 1944.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Gabrielsson, Alfred
Andersson, Jacob Hansson, friherre Beck-Friis, Näslund och Anderberg samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Gustafson i Vimmerby, Ericsson i
Sörsjön, Mäler, Lundbom, Andersson i Surahammar, Svensson i Ljungskile och Larsson
i Karlstad.