Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
1
Nr 50.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1944 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar
örn anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet
väckta motioner.
(lia avd.)
Till jordbruksutskottet ha hänvisats i statsverkspropositionen gjorda framställningar
om anslag till kapitalinvesteringar, såvitt de avse jordbruksärenden.
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av ifrågavarande
framställningar.
Beträffande utredningen i hithörande ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande
punkter i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 4
januari 1944 (Kapitalbudgeten: bilaga 7).
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft i ämnet väckta
motioner.
Statens affärsverksfonder.
Statens järnvägar.
l:o) Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor vid statens
järnvägar. Under punkt 1 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 415 000 kronor för anskaffande
och uppförande av föreslagna lastningsanordningar vid de fem stationerna
Beddinge, Håslöv, Södra Åby, Äspö och Tofthög.
I syfte att underlätta järnvägstransporter av sockerbetor lia sedan år 1940
vid olika järnvägsstationer inom betdistrikten vidtagits arbetsbesparande anordningar
för lastning och lossning av betor. Till Anordningar för lastning
och lossnng av sockerbetor vid statens järnvägar ha sålunda för budgetåren
1940/41—1943/44 anvisats anslag å sammanlagt 4 100 000 kronor.
Å driftbudgeten har Kungl. Majit föreslagit, att till avskrivning å förevarande
kapitalinvestering måtte anvisas 207 500 kronor.
De nu föreslagna anordningarna för lastning och lossning av sockerbetor
vid vissa stationer finner utskottet böra komma till utförande, varför utskottet
tillstyrker bifall till Kungl. Majits förevarande framställning. Emellertid
Bihang till riksdagens protokoll 19H. 10 sami. Nr 50. 1
Utskottet.
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
Utskottet.
vill utskottet i detta sammanhang giva uttryck åt den meningen, att — därest
lastnings- och lossningsanordningar, vilka på grund av för liten kapacitet utbytts
mot andra, sedermera skulle kunna komma till användning för att på
annat håll förbättra arbetsförhållandena — så bör ske i möjligaste mån. Utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Anordningar för lastning och lossning
av sockerbetor vid statens järnvägar för budgetåret 1944/
45 anvisa ett investeringsanslag av 415 000 kronor.
Statens utlåningsfonder.
2:o) Lånefonden för inköp av ädla avelsston. Kungl. Majit har under
punkt 2 föreslagit riksdagen att till Lånefonden för inköp av ädla avelsston
för nästa budgetår anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kronor.
Bestämmelser angående villkoren för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen
den 4 juli 1913 (nr 226) med däri genom kungörelserna nr 366/1917,
116/1920 och 630/1937 gjorda ändringar. För innevarande budgetår har till
ifrågavarande fond anvisats ett investeringsanslag av 150 000 kronor.
Departementschefen, som i enlighet med lantbruk sstyrelsens förslag tillstyrkt
ett anslag av 150 000 kronor såsom kapitalökning till fonden, har
förutsatt att från fonden under budgetåret 1944/45 skulle få beviljas lån intill
ett sammanlagt belopp av 250 000 kronor.
Å driftbudgeten föreslås anvisning av 150 000 kronor till avskrivning å
förevarande kapitalinvestering.
Utskottet biträder vad departementschefen anfört och hemställer i överensstämmelse
härmed,
att riksdagen må till Lånefonden för inköp av ädla avelsston
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av
150 000 kronor.
3:o) Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras. Kungl. Maj :ts
framställning under punkt 3 innebär anvisning av 175 000 kronor såsom
kapitaltillskott till ifrågavarande fond för nästkommande budgetår.
Gällande bestämmelser för lån från ifrågavarande fond återfirmas i kungörelsen
den 12 juni 1931 (nr 217), ändrad genom kungörelsen nr 631/1937.
Såsom kapitalökning till fonden ha för budgetåren 1934/35, 1935/36,
1937/38, 1938/39 och 1939/40 anvisats reservationsanslag av respektive 85 000,
65 000, 16 000, 100 000 och 75 000 kronor. I enlighet med den av 1939 års
urtima riksdag behandlade besparingspropositionen, nr 79, har av det för
budgetåret 1939/40 anvisade anslaget ett belopp av 50 000 kronor icke tagits
i anspråk utan redovisats såsom besparing å riksgäldsfonden. 1943 års riks
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
3
dag har medgivit (prop. nr 78; r. skr. nr 144), att Kungl. Maj:t från och med
budgetåret 1942/43 skall äga bevilja lån från lånefonden, i den mån de sammanlagda
lånebelopppen icke överstiga av riksdagen för fondens verksamhet
anslagna kapitalmedel.
Departementschefen har i likhet med lantbruksstyrelsen med hänsyn till
lånebehovet och fondens ställning tillstyrkt anvisning av 175 000 kronor såsom
kapitalökning till fonden.
Till avskrivning av förevarande kapitalinvestering föreslås anvisning av
175 000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lånefonden för inköp av avelshingstar
av ardennerras för budgetåret 1944/45 anvisa ett
investeringsanslag av 175 000 kronor.
4:o) Statens kaninavelslånefond. Vid 1938 års riksdag (kapitalbudgeten:
bil. 8, punkt 7; r. skr. nr 236) beslöts inrättande av statens kaninavelslånefond,
som skulle förvaltas av statskontoret. Den 30 juni 1938 meddelade
Kungl. Maj:t närmare bestämmelser angående ifrågavarande lånerörelse (se
kapitalbudgeten 1939: bil. 7, s. 12). Såsom kapitaltillskott till fonden ha
för budgetåren 1938/39, 1940/41 och 1941/42 anvisats reservationsanslag av
respektive 10 000, 5 000 och 5 000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen hemställt om anvisande
för nästa budgetår av ett investeringsanslag till statens kaninavelslånefond
av 5 000 kronor.
I nuvarande läge har departementschefen icke kunnat förorda att ytterligare
medel anvisades till ifrågavarande lånefond, men velat anmäla ärendet
för att riksdagen skulle kunna taga del av anslagsfrågans läge.
Vad sålunda förekommit i ärendet får utskottet härigenom för riksdagen
omförmäla.
5:o) Statens fjäderfälånefond. Vid 1931 års riksdag (prop. nr 204; r. skr.
nr 281) beslöts inrättande av slatens fjäderfälånefond, varifrån lån må beviljas
ekonomisk förening med ändamål att främja avsättningen av ägg eller
att idka gödning och slakt av fjäderfä. I kungörelsen den 17 juni 1932 (nr
235), ändrad genom kungörelsen nr 608/1937, ha meddelats närmare villkor
och bestämmelser för lån från ifrågavarande fond. Såsom kapital för fonden
ha anvisats reservationsanslag av, för budgetåret 1931/32 200 000 kronor,
för budgetåret 1935/36 150 000 kronor och för budgetåret 1939/40 100000
kronor. I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag godkända besparingspropositionen,
nr 79, bar av sistnämnda anslag ett belopp av 50 000 kronor
Utskottet.
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
icke tagits i anspråk utan redovisats såsom besparing å riksgäldsfonden.
Enligt medgivande av 1943 års riksdag (r. skr. nr 105) har återstående del
av sistnämnda anslag överförts till lånefonden.
Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1943 anfört, att det icke
syntes erforderligt att för budgetåret 1944/45 anvisa något kapitaltillskott
till ifrågavarande fond.
Ehuru såsom lantbruksstyrelsen anfört något nytt anslag för ifrågavarande
ändamål icke torde böra äskas för nästa budgetår, har emellertid departementschefen
för att bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans
•läge velat anmäla ärendet i statsverkspropositionen, vilket utskottet härigenom
får för riksdagen
omförmäla.
6:o) Gödselvårdslånefonden. Vid 1918 års riksdag beslöts inrättande av
gödselvårdslånefonden. Gällande bestämmelser för lånerörelsen äro intagna
i kungörelsen den 11 juli 1918 (nr 576) med däri genom kungörelserna nr
186/1925, 241/1927, 132/1931 och 632/1937 gjorda ändringar. Vidare ha i
kungörelsen den 13 december 1918 (nr 972) meddelats bestämmelser angående
tiden för ingivande av ansökningar från hushållningssällskapen om
statslån ur förevarande fond. Såsom kapital till fonden har riksdagen anvisat
reservationsanslag dels för vartdera av åren 1919 och 1920 till belopp av
1 000 000 kronor, dels för vartdera av budgetåren 1931/32 och 1932/33 till
belopp av 100 000 kronor, dels ock för budgetåren 1935/36—1939/40 till belopp
av respektive 300 000, 350 000, 1 000 000, 500 000 och 150 000 kronor,
eller sålunda tillhopa 4 500 000 kronor. Härjämte har 1933 års riksdag
(särsk. utsk. uti. nr 17, s. 80; r. skr. nr 356) för budgetåret 1933/34 under
utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, såsom särskilt
reservationsanslag anvisat 500 000 kronor (1933/34 Ufk. IV 37), att, i den
mån gödselvårdslånefondens medel icke därtill försloge, disponeras för beviljande
av lån för ifrågavarande ändamål och under de villkor, som stadgas
för lån ur nämnda fond. I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag godkända
besparingspropositionen, nr 79, har av de för budgetåret 1939/40
disponibla anslagsmedlen ett belopp av 500 000 kronor icke tagits i anspråk
utan redovisats såsom besparing å riksgäldsfonden.
Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1943 anfört, att det icke
syntes erforderligt att för budgetåret 1944/45 anvisa något kapitaltillskott
till ifrågavarande fond.
Ehuru med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört något kapitalinvesteringsanslag
till fonden icke nu torde böra äskas av riksdagen, har emellertid
departementschefen för att bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans
läge velat anmäla ärendet i statsverkspropositionen.
Förestående får utskottet härigenom för riksdagen
omförmäla.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
5
7:o) Statens kalkbrukslånefond. Under punkt 7 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att såsom kapitaltillskott till fonden anvisa 100 000 kronor.
Vid 1932 års riksdag beslöts inrättande av ifrågavarande fond (prop. nr
201; r. skr. nr 381). Bestämmelser för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen
den 14 oktober 1932 (nr 461), däri ändringar vidtagits genom kungörelserna
nr 410/1934 och 609/1937. Såsom kapital till fonden ha anvisats
reservationsanslag av för budgetåret 1932/33 400 000 kronor, för budgetåret
1936/37 200 000 kronor och för budgetåret 1940/41 likaledes 200 000 kronor.
Den 30 juni 1943 medgav Kungl. Maj:t, att sistnämnda anslag finge även
under budgetåret 1943/44 användas för med anslaget avsett ändamål.
I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen gjort framställning
örn ett kapitaltillskott till fonden för budgetåret 1944/45 av 200 000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Den behållning som den 30 juni 1944 kan förefinnas å det för budgetåret
1940/41 anvisade anslaget torde böra tillföras lånefonden. Under sådan förutsättning
synes anslagsanvisningen för ifrågavarande ändamål för nästa
budgetår kunna begränsas till 100 000 kronor.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts anslagsberäkning,
hemställer förty,
att riksdagen må till Statens kalkbrukslånefond för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.
8:o) Frukt- och potatislagerhusfonden. Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 8 innebär anvisning såsom kapitalökning lill fonden av 500 000
kronor.
Vid 1941 års riksdag (prop. nr 2, bil. 20, punkt 3; r. skr. nr 94) beslöts
inrättande av ifrågavarande utlåningsfond. Bestämmelser för lån ur fonden
äro meddelade i kungörelsen den 26 november 1943 (nr 811). Såsom kapital
till frukt- och potatislagerhusfonden anvisade 1941 års riksdag å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett anslag av 375 000 kronor. Härefter
ha för budgetåret 1942/43 till fonden anvisats två anslag, vartdera å
500 000 kronor, samt för budgetåret 1943/44 ett anslag å 1 000 000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen hemställt om anvisande
för nästa budgetår av ett kapitalökningsanslag till fonden av 1 300 000
kronor.
Departementschefen har anfört följande i ärendet:
»Av vad lantbruksstyrelsen anfört framgår, att ansökningar om lån till betydande
belopp för uppförande av lagerhus inom olika delar av landet torde
vara att förvänta från Sveriges frukt- och trädgårdsodlares riksförbund samt
svenska lantmännens riksförbund. Med hänsyn härtill kan antagas, att de å
ifrågavarande.fond tillgängliga medlen skola visa sig otillräckliga för att tillgodose
lånebehovet under innevarande och nästa budgetår. Jag anser mig
därför böra förorda, alt för budgetåret 1944/45 anvisas anslag för kapital
-
TJtskoitet.
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
Utskottet.
investering i fonden. Jag kan emellertid, då det är ovisst i vilken utsträckning
marknadsläget kan tillåta uppförandet av lagerhus av förevarande slag,
icke för närvarande förorda, att å riksstaten för sagda budgetår avses större
belopp för ändamålet än 500 000 kronor. Frågan huruvida medel för ifrågavarande
låneverksamhet böra anvisas även på beredskapsstat för att stå till
förfogande vid ett eventuellt omslag i läget på arbetsmarknaden torde senare
få upptagas till övervägande.»
A driftbudgeten föreslås att till avskrivning av förevarande kapitalinvestering
måtte anvisas 90 000 kronor.
Utskottet ansluter sig till vad departementschefen anfört i ärendet samt
hemställer sålunda,
att riksdagen må till Frukt- och potatislagerhusfonden för
budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 500 000
kronor.
9:o) Statens mejerilånefond. Vid 1930 års riksdag (prop. nr 266; r. skr.
nr 377) inrättades statens mejerilånefond, i vilken den dåvarande norrländska
andelsmejerifonden skulle uppgå, samt anvisades såsom kapital för fonden
för budgetåret 1930/31 2 000 000 kronor. Norrländska andelsmejerifonden
uppgick vid sagda tid till omkring 400 000 kronor. Utlåningen från mejerilånefonden
är reglerad genom kungörelsen den 12 september 1930 (nr 339)
med däri genom kungörelserna nr 125/1931, 266/1933 och 610/1937 gjorda
ändringar. Såsom kapitalökning för mejerilånefonden lia sedermera för budgetåren
1931/32, 1933/34, 1934/35, 1938/39 och 1941/42 anvisats reservationsanslag
å respektive 2 000 000, 2 000 000, 1 000 000, 370 000 och 2 000 000 kronor.
I enlighet med den av 1939 års urtima riksdag behandlade besparingspropositionen,
nr 79, har beslut meddelats om återleverering till riksgäldskontoret
av 630 000 kronor av fondens kapitaltillgångar, varjämte föreskrivits,
att 370 000 kronor av anslagsmedlen icke finge tagas i anspråk utan
skulle såsom besparing redovisas å riksgäldsfonden.
I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen anfört att det icke
syntes erforderligt att anvisa kapitaltillskott tili fonden för nästa budgetår.
Departementschefen har förutsatt, att Kungl. Majit i sinom tid medgiver,
att det för budgetåret 1941/42 anvisade anslaget till statens mejerilånefond får
tagas i anspråk jämväl under budgetåret 1944/45. Vid sådant förhållande syntes
någon kapitalinvestering i fonden icke vara erforderlig för nästa budgetår.
Ilan har emellertid i statsverkspropositionen velat anmäla ärendet för
att riksdagen skulle kunna taga del av anslagsfrågans läge.
Detta får utskottet härigenom för riksdagen
omförmäla.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
7
10:o) Jordbrukets maskinlånefond. Under punkt 10 har departementschefen
— med förmälan att någon kapitalinvestering i fonden icke torde vara
erforderlig för nästa budgetår — föreslagit viss ändring i de för fonden gällande
lånevillkoren.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 152 av herr Mannerskantz m. fl., likalydande med 11:225 av herrar
Janson i Frändesta och Hansson i Vännäsby, vari hemställts, utom annat,
att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t vidtaga sådan ändring i bestämmelserna
för statens maskinlånefond att hushållningssällskap därur kan
erhålla lån för anskaffning av maskiner för stenröjning och nyodling.
2) I: 253 av herrar Mannerskantz och Bondeson, likalydande med II: 417
av herr Staxäng m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta om erforderlig
ändring av gällande författning för jordbrukets maskinlånefond i
enlighet med de synpunkter som anförts i motionerna.
3) II: 33 av herrar Hansson i Skediga och Carlsson i Bakeröd, vari hemställts,
att riksdagen till jordbrukets maskinlånefond måtte anvisa ett reservationsanslag
på fem miljoner kronor för budgetåret 1944/45,
samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära att vad i
kungl. kung. 401/1938 och 421/1941 stadgas angående låntagarnas arealinnehav
som villkor för erhållande av lån ur jordbrukets maskinlånefond må
bortfalla.
I fråga örn skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet hänvisa
till dessa.
Vid 1938 års riksdag (prop. nr 217; r. skr. nr 275) beslöts inrättande av
jordbrukets maskinlånefond, varifrån statslån må tilldelas hushållningssällskap
för utlämnande till enskild person eller sammanslutning av lån för anskaffande
av jordbruksmaskin, som avses skola användas gemensamt av
flera jordbrukare. Närmare bestämmelser för ifrågavarande låneverksamhet
återfinnas i kungörelsen den 17 juni 1938 (nr 401) angående lån från jordbrukets
maskinlånefond, ändrad genom kungörelsen nr 270/1943. Kungl.
Maj:! har i brev den 26 april 1940 erinrat, att jordbruksutskottet i sitt av 1940
års lagtima riksdag godkända utlåtande nr 15 framhållit önskvärdheten av
att tvättmaskiner för gemensamt bruk i lånehänseende likställdes med jordbruksmaskiner.
Såsom kapital för fonden lia för budgetåren 1938/39—1941/
42 anvisats reservationsanslag av respektive 1 000 000, 1 200 000, 2 000 000
och 1 700 000 kronor. För löpande budgetår har icke anvisats något anslag.
I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen gjort framställning
om vidtagande av viss ändring i de för fonden gällande lånebestämmelserna.
Någol ytterligare kapitaltillskott lill fonden för nästa budgetår har styrelsen
icke ansett vara av behovet påkallat. Styrelsen har anfört i huvudsak följande.
8
J ordbruksutskottets utlåtande nr 50.
Enligt gällande bestämmelser må lån från fonden utlämnas allenast under
villkor att enbart jordbrukare avses skola deltaga i användningen av vederbörande
maskin. Detta villkor synes i regel bidraga lill förverkligandet av
fondens syfte. Då fråga är örn utlämnande av lån till tvättmaskiner, plägar
villkoret emellertid enligt lantbruk sstyrelsens erfarenhet ofta motverka fondens
syfte. En förutsättning för att ett antal mindre jordbrukare skola kunna
få deltaga i gemensam användning av en tvättmaskin är nämligen ofta,
att, förutom jordbrukarna själva, jämväl andra personer i orten äro villiga
att vara deltagare. En lämplig uppmjukning av vad nu stadgas skulle säkerligen
verksamt främja gemensam användning av tvättmaskiner bland
mindre jordbrukare. Styrelsen föreslår därför sådan ändring av lånebestämmelserna,
att lån för anskaffande av tvättmaskin må få utlämnas jämväl i
fall, då icke enbart jordbrukare avses skola deltaga i maskinens användning,
under villkor dock att minst 65 procent av antalet anmälda deltagare äro
jordbrukare.
Lantbruksstyrelsen har under budgetåren 1941/42 och 1942/43 beviljat lån
ur jordbrukets maskinlånefond med 895 000 respektive 1 336 000 kronor. Under
den hittills tilländalupna delen av budgetåret 1943/44 ha lån beviljats
från fonden med sammanlagt 507 000 kronor. Enligt uppgift från statskontoret
uppgick den till utlåning disponibla kapitaltillgången den 1 juli 1943
till 2 507 500 kronor, varav 2 498 000 kronor utgjorde reservation å anvisade
anslag. Under budgetåren 1943/44 och 1944/45 beräknas inflyta amorteringar
med omkring 500 000 respektive 550 000 kronor. För ifrågavarande verksamhet
torde sålunda — under förutsättning att Kungl. Majit medgiver, att
nyssnämnda reservation må under budgetåret 1944/45, i den mån den ej
dessförinnan disponerats, användas för ifrågavarande ändamål — under
återstoden av innevarande budgetår ävensom under nästkommande budgetår
ett belopp av sammanlagt omkring 3 050 000 kronor kunna beräknas stå till
förfogande. Sagda belopp torde vara tillfyllest för att tillgodose ansökningar
om lån från fonden under budgetåren i fråga. I anledning härav anser sig
styrelsen icke böra föreslå anvisande av kapitaltillskott tili fonden för budgetåret
1944/45.
Statskontoret har i remissutlåtande den 17 september 1943 framhållit bland
annat, att ett utsträckande av ifrågavarande låneverksamhet till att omfatta
även icke jordbrukare syntes innebära ett betänkligt avsteg från fondens syftemål
och konstruktion.
Departementschefen har i ärendet anfört och föreslagit följande:
»Vad beträffar det av lantbruksstyrelsen framförda förslaget örn viss ändring
i gällande lånevillkor torde, därest riksdagen icke har något att erinra
däremot, en sådan jämkning i lånevillkoren böra genomföras, att lån för
anskaffande av tvättmaskin må beviljas jämväl då icke enbart jordbrukare
avses skola deltaga i maskinens användning, under förutsättning dock att
minst 80 procent av antalet anmälda deltagare äro jordbrukare. Jag förutsätter,
att Kungl. Majit i sinom tid medgiver, att det för budgetåret 1941/42
anvisade anslaget till maskinlånefonden får tagas i anspråk jämväl under
budgetåret 1944/45. Någon kapitalinvestering i fonden torde med hänsyn till
storleken av de för låneverksamheten disponibla medlen icke vara erforderlig
för nästa budgetår.
I detta sammanhang torde jag få anmäla, att Värmlands läns hushållningssällskap
i egenskap av låneförmedlare ansett sig böra bevilja mellersta Sve
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
9
riges linodlareförening u. p. a. ett lån å 132 000 kronor av medel från ifrågavarande
fond för gäldande av kostnaderna för 30 linryckningsmaskiner. Därest
framdeles förlust i anledning av detta lån skulle drabba hushållningssällskapet,
torde ärendet ånyo få anmälas för Kungl. Majri.»
Den i de likalydande motionerna 1: 253 och II: 417 ifrågasatta författningsändringen
avser att möjliggöra lån till inköp av mjölkmaskinsanläggningar,
hö- och sädeshissanordningar samt arbetsbesparande hushållsmaskiner för
den enskilde jordbrukarens eget bruk samt för inköp av även andra egna
maskiner, då lånesökandens jordbruk är så beläget att stor svårighet föreligger
för gemensamhetsanvändning.
Med motionen II: 33 avses ett upphävande av bestämmelsen om att av den
åkerareal, som innehaves av lånesökande jordbrukare, minst sextiofem
hundradedelar skola tillhöra brukningsdelar med högst tjugu hektar åker;
dock att lån må beviljas utan hinder därav, att nämnda förutsättning ej uppfylles,
därest lantbruksstyrelsen för särskilt fall, på ansökning av hushållningssällskapet,
efter prövning av omständigheterna därtill lämnar medgivande.
I såväl Kungl. Maj ris proposition som de föreliggande motionerna föreslås
åtskilliga ändringar av gällande bestämmelser rörande jordbrukets maskinlånefond
i syfte att möjliggöra ökat utnyttjande av ifrågavarande lånemedel.
Det i propositionen framförda förslaget om sådan jämkning i lånevillkoren
för fonden att lån för anskaffande av tvättmaskin må beviljas jämväl då icke
enbart jordbrukare avses skola deltaga i maskinens användning, under förutsättning
dock att minst 80 procent av antalet anmälda deltagare äro jordbrukare,
kan utskottet biträda, ehuru detta innebär ett visst avsteg från
grundtanken att fonden skall tjäna uteslutande jordbrukare, och i första
hand det mindre jordbrukets utövare. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit
inträffa nämligen ofta fall, då ett antal småbrukare icke kunna förena sig
om gemensamt inköp av tvättmaskin med mindre även andra personer i
orten kunna deltaga i företaget. För att icke maskininköpet i dylikt fall skall
omintetgöras, synes det utskottet vara ett jordbruksintresse att den här ifrågasatta
författningsändringen kommer till stånd.
I motionen II: 33 föreslås upphävande av stadgandet örn viss högsta arealgräns
med avseende på möjligheten för jordbrukare att erhålla lån ur maskinlånefonden,
eftersom detta stadgande anses hindra den gemensamma
maskinanvändningens önskvärda utbredning bland jordbrukarna. Enligt ifrågavarande
bestämmelse skola av den åkerareal, som innehaves av lånesökande
jordbrukare, minst 65 procent tillhöra brukningsdelar med högst 20 hektar
åker; dock att lån må beviljas ulan hinder därav att nämnda förutsättning ej
uppfylles, därest lantbruksstyrelsen för särskilt fall, på ansökning av hushållningssällskapet,
efter prövning av omständigheterna därtill lämnar medgivande.
Uppmärksammas bör emellertid alt bestämmelsen från början hade
en betydligt snävare innebörd och all den fåll sin nuvarande formulering efter
beslut vid 1941 oell 1943 års riksdagar, då dels lantbruksstyrelsen bered
-
Utskottet.
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
des sagda möjlighet att medgiva undantag från regeln om högsta arealgräns
och dels denna gräns höjdes från 15 till 20 hektar. Då genomförandet av
nämnda uppmjukningar synes vara ägnat att tillgodose praktikens krav i
förevarande avseende, anser sig utskottet icke böra tillstyrka omförmälda
motioner, vilkas bifallande för övrigt skulle innebära ett eftergivande av
låneverksamhetens huvudsyfte, nämligen att inom det mindre jordbruket
främja gemensam maskinanvändning.
Med anledning av i motionerna I: 152 och 11: 225 ifrågasatta åtgärder för
att underlätta anskaffning och användning av stenborrnings- och nyodlingsmaskiner
anförde utskottet i samband med frågan om statsbidrag till hushållningssällskapen
(utlåtande nr 1 p. 76), att dessa spörsmål vore föremål
för utredning inom lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen gemensamt och
att resultatet av denna utredning syntes böra avvaktas, innan riksdagen toge
ställning till frågan örn anvisning av statsbidrag för ändamålet. Då det emellertid
syntes utskottet angeläget att hushållningssällskapen snarast sattes i tillfälle
att begagna sig av ifrågavarande maskiner, anslöt sig utskottet till motionärernas
alternativa förslag att sällskapen såsom en begynnelseform måtte
beredas tillgång till lånemedel för finansiering av maskininköpen. Utskottet
förklarade sig därför ha för avsikt att vid behandlingen av kapitalbudgeten i
årets statsverksproposition närmare pröva yrkandet örn bemyndigande för
Kungl. Majit att vidtaga sådan ändring i bestämmelserna för jordbrukets
maskinlånefond att hushållningssällskap kunde erhålla lån ur fonden för anskaffning
av maskiner för stenborrning och nyodling. När nu utskottet återupptagit
detta ärende till behandling, har utskottet inhämtat att berörda utredningsarbete
inom lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen beräknas bliva
slutfört inom den allra närmaste tiden samt torde komma att medföra
bland annat förslag örn tillhandahållande av lånemedel från maskinlånefonden
till hushållningssällskapen för det ändamål, varom här är fråga. Vid sådant
förhållande synes det utskottet icke lämpligt att i detta sammanhang
föreslå åtgärd i ämnet, vilket skulle innebära ett föregripande av de sakkunnigas
utredningsarbete.
Slutligen har i motionerna I: 253 och II: 417 föreslagits vidtagande av
ändringar i lånevillkoren för att möjliggöra utlämnande till mindre jordbrukare
av lån för mköp av mjölkningsmaskinanläggningar, hö- och sädeshissanordningar
samt arbetsbesparande hushållsmaskiner för den enskilde
jordbrukarens eget bruk samt för inköp av även andra egna maskiner,
då lånesökandens jordbruk är så beläget att stor svårighet föreligger för
gemensamhetsanvändning. Jämväl dylika förslag örn utvidgning av lånerörelsen
ha tidigare varit föremål för riksdagens prövning. På grund av
motioner behandlades sålunda vid 1940, 1941 och 1942 års riksdagar frågan
örn lån till inköp av mjölkningsmaskiner för låntagarens eget behov. Vid
behandlingen av motionerna i fråga fann utskottet icke tillräckliga skäl anförda
för en utvidgning av låneverksamheten till att gälla även maskinella
anordningar, vilka icke vore avsedda att komma till gemensam användning
för flera jordbrukare, varför riksdagen på utskottets hemställan förklarade
sig icke kunna biträda därom framställda yrkanden. Denna sin ståndpunkt
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
11
har utskottet icke ansett sig böra frångå vid behandlingen av de nu föreliggande
mera långtgående motionerna, vilka utskottet följaktligen icke kan
biträda.
I anslutning till vad utskottet här anfört med anledning av skilda och
upprepade förslag om förändringar i lånerörelsen med maskinlånefondens
medel vill utskottet tillägga, att åtskilligt i dessa förslag i och för sig synes
lia visst fog för sig såsom ägnat att främja jordbrukarnas intressen samt
vara av den art och vikt att förslagen böra underkastas ytterligare prövning
även utan sammankoppling med frågan örn maskinlånefondens användning.
Denna omprövning synes i så fall utskottet böra ske efter föranstaltande av
Kungl. Maj:t.
Vad härefter angår frågan om anvisande av kapitalinvesteringsanslag till
maskinlånefonden för nästa budgetår delar utskottet departementschefens
uppfattning, att dylikt anslag med hänsyn till storleken av de för låneverksamheten
disponibla medlen icke torde vara erforderligt. Det härutinnan
motionsvis framställda yrkandet avstyrkes sålunda av utskottet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att motionerna I: 152 och II: 225, såvitt de här behandlats,
1:253 och 11:417 samt 11:33 icke för närvarande må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Illo) Spannmålslagcrhusfonden. Under punkt 11 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att såsom kapitaltillskott till fonden anvisa ett belopp av
500 000 kronor.
Vid 1930 års riksdag (prop. nr 108; r. skr. nr 376) beslöts inrättande av
spannmålslagerhusfonden. Gällande allmänna villkor och bestämmelser för
lån från fonden äro meddelade i kungörelsen den 12 september 1930 (nr 342)
med däri genom kungörelserna nr 364/1932, 263/1933, 612/ 1937 och 252/1943
gjorda ändringar. Såsom kapitaltillskott till fonden ha förbudgetåren 1930/31
—1943/44 anvisats tillhopa 8 900 000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen gjort framställning
örn anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 1 000 000 kronor såsom kapitalökning
till spannmålslagerhusfonden.
Departementschefen har anfört och föreslagit följande i ärendet:
»För tillgodoseende av det behov av lån för anordnande av lagerutrymmen,
som kan förväntas uppkomma under budgetåret 1944/45, torde ytterligare
kapitalinvestering i spannmålslagerhusfonden vara erforderlig. Då det är
ovisst i vilken utsträckning marknadsläget kan tillåta uppförandet av lagerhus,
kan jag emellertid icke för närvarande förorda, att å riksstaten för sagda
budgetår avses större belopp för ändamålet än 500 000 kronor. Frågan huruvida
medel för ifrågavarande låneverksamhet böra anvisas även på beredskapsstat
för att stå till förfogande vid ett eventuellt omslag i läget på arbetsmarknaden
torde senare få upptagas till övervägande.»
Å driftbudgeten föreslås anvisning av 72 500 kronor till avskrivning av
förevarande kapitalinvestering.
12
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
Utskottet.
Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen anfört och föreslagit
i ärendet, hemställer sålunda i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning,
att riksdagen må till Spannmålslagerhusfonden för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
12:o) Spannmålskreditfondcn. Vid 1930 års riksdag (prop. nr 108; r. skr.
nr 376) beslöts inrättande av spannmålskreditfonden. Allmänna bestämmelser
för lån från fonden ha meddelats i kungörelsen den 12 september 1930
(nr 343), däri ändringar vidtagits genom kungörelserna nr 365/1932, 284/1935
och 633/1937. Enligt dessa bestämmelser må för underlättande av inköp av
vete eller råg, som för förvaring i avvaktan å lämpligt försäljningstillfälle
upplägges i lagerhus eller annan lagerlokal, lån under vissa villkor av riksbanken
beviljas ekonomisk förening. Såsom kapital till fonden ha anvisats för
budgetåren 1930/31—1934/35 tillhopa 4 500 000 kronor samt för budgetåret
1940/41 2 000 000 kronor. Genom beslut den 30 juni 1943 medgav Kungl.
Maj:t, att det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget finge användas även
under budgetåret 1943/44.
I skrivelse den 30 september 1943 ha fullmäktige i riksbanken föreslagit,
att till ifrågavarande fond för budgetåret 1944/45 måtte anvisas ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Lika med fullmäktige i riksbanken anser jag, att ifrågavarande låneverksamhet
bör fullföljas även under budgetåret 1944/45. Vad beträffar det för
budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget torde detsamma före utgången
av innevarande budgetår få tillföras lånefonden. Under sådan förutsättning
synes anvisande av nytt anslag för ändamålet ej vara behövligt.»
Vad sålunda förekommit i ärendet får utskottet härigenom för riksdagen
omförmäla.
13:o) Statens sekundärlånefond för jordbrukare. Vid 1935 års riksdag
(prop. nr 187; r. skr. nr 244) beslöts inrättande av ifrågavarande fond. Bestämmelser
rörande utlåningen från fonden återfinnas i kungörelsen den 7
juni 1935 (nr 276) med däri genom kungörelserna nr 391/1938 och 354/1940
gjorda ändringar. Såsom kapital för fonden lia för budgetåren 1935/36, 1936/
37, 1940/41 och 1941/42 anvisats reservationsanslag av respektive 20 000 000,
20 000 000, 5 000 000 och 5 000 000 kronor.
I skrivelse den 11 augusti 1943 har lånenåmnden för sekundär jordbrukskredit
anfört, att särskilt kapitalökningsanslag till fonden icke torde vara
erforderligt för nästa budgetår.
Departementschefen har anfört följande:
»I likhet med lånenåmnden anser jag, att ifrågavarande låneverksamhet bör
upprätthållas även under nästkommande budgetår. Jag förutsätter, att Kungl.
Maj:t i sinom tid medgiver, att det för budgetåret 1941/42 anvisade anslaget
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
13
till ifrågavarande fond får tagas i anspråk jämväl under budgetåret 1944/45.
Vid sådant förhållande torde anvisade av nytt kapital till fonden icke vara
behövligt. Jag har dock här velat anmäla ärendet för att bereda riksdagen
tillfälle att taga del av anslagsfrågans läge.»
Förestående får utskottet härigenom för riksdagen
omförmäla.
14:o) Statens slakterilånefond. Vid 1933 års riksdag (prop. nr 262; r. skr.
nr 314) beslöts inrättande av statens slakterilånefond. Gällande bestämmelser
för lånerörelsen äro meddelade i kungörelsen den 26 juni 1933 (nr 386),
ändrad genom kungörelserna nr 614/1937 och 428/1940. Såsom kapital till
fonden ha anvisats reservationsanslag av för budgetåret 1933/34 1 000 000
kronor, för budgetåret 1937/38 500 000 kronor, för budgetåret 1940/41
1000 000 kronor och för budgetåret 1942/43 500 000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen anfört, att tillgängliga
fondmedel torde bliva tillfyllest för att tillgodose lånebehovet under nästkommande
budgetår.
Ehuru med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen anfört något kapitalökningsanslag
till fonden icke torde böra äskas för budgetåret 1944/45, har departementschefen
emellertid i statsverkspropositionen velat anmäla ärendet för att
bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans läge, vilket utskottet
härigenom får för riksdagen
omförmäla.
15:o) Kraftledningslånefonden. Vid 1918 års riksdag beslöts inrättande
av kraftledningslånefonden. Bestämmelserna angående fonden finnas upptagna
i kungörelsen den 13 september 1918 (nr 718), vilken kungörelse ändrats
genom kungörelserna nr 480/1919, 194/1923, 366/1925, 406/1934, 615/
1937 samt 414/1941. Genom beslut av 1941 års riksdag (prop. nr 2; r. skr.
nr 94) anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 ett kapitalökningsanslag
till fonden av 3 000 000 kronor.
Kommerskollegium har i skrivelse den 14 september 1943 anfört, att någon
anslagsanvisning till fonden icke vöre erforderlig för nästa budgetår.
Ehuru såsom kommerskollegium anfört något nytt anslag för ifrågavarande
ändamål icke nu torde böra äskas av riksdagen, har emellertid departementschefen
för att bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans
läge velat anmäla ärendet i statsverkspropositionen.
Detta får utskottet härigenom för riksdagen
omförmäla.
16:o) Elektrificringslåncfondcn. Vid 1941 års riksdag (prop. nr 2; r. skr.
nr 94) beslöts inrättande av elektrifieringslånefonden. Bestämmelserna angående
fonden finnas upptagna i kungörelsen den 2 maj 1941 (nr 297). Sam
-
14
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
tidigt anvisades till fonden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/
41 ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor. Den 30 juni 1943 har Kungl.
Majit medgivit, att detta anslag får användas även under budgetåret 1943/44.
I skrivelse den 14 september 1943 har kommerskollegium hemställt om
medgivande att till ifrågavarande låneverksamhet under nästa budgetår få
använda högst 200 000 kronor av förenämnda anslag.
Departementschef en har anfört följande i ärendet:
»I anslutning till vad kommerskollegium anfört torde för fortsättande intill
utgången av nästa budgetår av låneverksamheten vara erforderligt, att ett
belopp av 250 000 kronor står till förfogande. Jag vill därför förorda, att av
det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget ett belopp av 250 000 kronor
före utgången av innevarande budgetår tillföres lånefonden.»
Vad sålunda förekommit i ärendet får utskottet härigenom för riksdagen
omförmäla.
17:o) Egnahemslånefonden. Under punkt 17 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen
1) medgiva, att för budgetåret 1944/45 må beviljas lån från egnahemslånefonden
intill ett belopp av 25 000 000 kronor, därav 15 000 000 kronor
för jordbruksfastigheter och 10 000 000 kronor för bostadsfastigheter, med
rätt dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle giva anledning
därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks- och bostadsfastigheter
;
2) till Egnahemslånefonden för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
Vid 1904 års riksdag beslöts inrättande av egnahemslånefonden. Enligt gällande
bestämmelser för lånerörelsen, vilka äro intagna i kungörelsen den 7
juni 1940 (nr 589) angående den statliga egnahemsverksamheten, ändrad
genom kungörelsen nr 578/1942, skola från fonden utlämnas jordbrukslån,
skogslån, bostadslån, lån till förstärkning av ofullständiga jordbruk ävensom
egnahemsstatslån till låneförmedlare. Beträffande egnahemslån, som beviljats
efter ingången av år 1920 men före den 1 juli 1940, stadgas i kungörelsen nr
124/1934, att räntan å den stående delen av lån, för vilka amorf eringsskyldighet
inträtt, skall utgöra 4 procent för jordbrukslån och 4,5 procent för bostadslån.
Emellertid har genom kungörelsen nr 579/1942 räntan å berörda lån för
åren 1943 och 1944 nedsatts till 3,6 procent för såväl jordbrukslån som bostadslån.
1943 års riksdag har medgivit, att för budgetåret 1943/44 må beviljas
lån från egnahemslånefonden intill ett belopp av 20 000 000 kronor, därav
12 000 000 kronor för jordbruksfastigheter och 8 000 000 kronor för bostadsfastigheter,
med rätt dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle
giva anledning därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks-
och bostadsfastigheter. Såsom kapitalökning till egnahemslånefonden
har för budgetåret 1943/44 anvisats ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
15
Egnahemsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1943 gjort framställning
rörande utlåningens storlek under budgetåret 1944/45 samt rörande behovet
av kapitalökning till fonden för nämnda budgetår ävensom beträffande nedsättning
för tiden efter år 1944 av räntan å de i kungörelsen nr 579/1942 avsedda
lånen.
Statskontoret har i remissutlåtande den 27 september 1943 icke framställt
någon erinran mot vad egnahemsstyrelsen i ärendet föreslagit.
I utlåtande den 16 september 1943 ha fullmäktige i riksbanken förklarat,
att fullmäktige icke ville motsätta sig den av egnahemsstyrelsen föreslagna
räntesänkningen, dock under förutsättning att denna även i forsättningen
erhölle endast provisorisk karaktär, förslagsvis för åren 1945 och 1946.
Fullmäktige i riksgäldskontoret ha i remissutlåtande den 23 september 1943
tillstyrkt egnahemsstyrelsens förslag om räntesänkning.
Departementschefen har anfört och föreslagit följande i ärendet:
»Egnahemsstyrelsens förslag rörande högsta belopp för utlåningen under
budgetåret 1944/45 från egnahemslånefonden samt angående anvisande för
nästa budgetår av kapitalinvesteringsanslag till fonden finner jag mig kunna
biträda. Jag har för avsikt att i annat sammanhang denna dag förorda, att
utlåning från fonden under innevarande budgetår må äga rum i samma omfattning,
som nu föreslagits för budgetåret 1944/45. Vidkommande förslaget
om nedsättning av räntan å den stående delen av lån från egnahemslånefonden,
som beviljats efter ingången av år 1920 men före den 1 juli 1940, kan
jag tillstyrka, att räntan nedsättes till 3,6 procent under åren 1945 och 1946.
Därest riksdagen ej har något att erinra häremot, torde det få ankomma på
Kungl. Maj:t att i sinom tid meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.»
Å driftbudgeten föreslås att 200 000 kronor anvisas till avskrivning å förevarande
kapitalinvestering.
Utskottet biträder vad departementschefen anfört och föreslagit i ärendet,
samt hemställer i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning,
att riksdagen må
1) medgiva, att för budgetåret 1944/45 må beviljas lån från
egnahemslånefonden intill ett belopp av 25 000 000 kronor,
därav 15 000 000 kronor för jordbruksfastigheter och
10 000 000 kronor för bostadsfastigheter, med rätt dock för
Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle giva anledning
därtill, medgiva .jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks-
och bostadsfastigheter;
2) till Egnahemslånefonden för budgetåret 1944/45 anvisa
ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
18:o) Jordförnicdlingsfondcn. Ifrågavarande fond inrättades vid 1907 års
riksdag. Enligt 62 § kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående den
statliga egnahemsverksamhelen kunna från jordförmedlingsfonden utlämnas
Utskottet.
16
Jordbruksutskottets utlåtande m 50.
förlagslån till kommuner, aktiebolag och föreningar för användning såsom
rörelsekapital vid inköp och exploatering av fastighet, lämplig att helt eller
huvudsakligen användas för bildande av bostadsegnahem. Vidare kunna enligt
21 § kungörelsen nyssnämnda dag (nr 590) angående statsunderstödd
arbetarsmåbruksverksamhet förlagslån från jordförmedlingsfonden tilldelas
kommuner för anskaffande och tillhandahållande av jord till arbetarsmåbruk.
I skrivelse den 30 augusti 1943 har egnahemsstyrelsen anfört, att styrelsen
i nuvarande läge icke funne sig böra hemställa om något nytt kapitaltillskott
till jordförmedlingsfonden.
I anslutning till egnahemsstyrelsens förslag har departementschefen ansett
att något anslag för ifrågavarande ändamål icke behövde äskas för budgetåret
1944/45. För att emellertid bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans
läge har ärendet anmälts i statsverkspropositionen.
Detta får utskottet härigenom för riksdagen
omförmäla.
19:o) Arrendelånefonden. Ifrågavarande fond inrättades vid 1934 års
riksdag (prop. nr 268; r. skr. nr 349). Enligt 44 och 49 §§ kungörelsen den
7 juni 1940 (nr 589) angående den statliga egnahemsverksamheten kan i
samband med upplåtelse av arrendeegnahem lån från arrendelånefonden
(arrendelån) utlämnas till arrendatorn för anskaffande av nödiga jordbruksinventarier,
utsäde, gödningsämnen, foder o. d. samt till andra nödvändiga
utgifter för igångssättande av driften å fastigheter. Såsom kapitalökning till
arrendelånefonden ha för budgetåren 1934/35—1938/39 och 1940/41 anvisats
reservationsanslag av respektive 300 000, 300 000, 175 000, 300 000, 200 000
och 150 000 kronor. Genom beslut den 30 juni 1943 medgav Kungl. Majit,
att det för budgetåret 1940/41 anvisade anslaget finge under budgetåret
1943/44 användas för med anslaget avsett ändamål.
I skrivelse den 30 augusti 1943 har egnahemsstyrelsen förklarat, att något
nytt kapitalökningsanslag icke erfordrades för nästa budgetår.
Ehuru i anslutning till vad egnahemsstyrelsen anfört anvisande av kapitaltillskott
till arrendelånefonden icke torde vara erforderligt för budgetåret
1944/45, har departementschefen dock för att anslagsfrågans läge måtte
bringas till riksdagens kännedom velat redogöra för ärendet i statsverkspropositionen,
vilket utskottet härigenom får för riksdagen
omförmäla.
20:o) Arbetarsmåbrukslånefonden. Vid 1933 års riksdag (prop. nr 181;
r. skr. nr 280) beslöts inrättande av arbetarsmåbrukslånefonden. Enligt för
användningen av denna fond numera gällande bestämmelser, meddelade i
kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 590) angående statsunderstödd arbetarsmå
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
17
bruksverksamhet, må från fonden utlämnas arbetarsmåbrukslån till landskommuner,
vilka med anlitande härav bevilja arbetarsmåbrukslån till skogsarbetare
och därmed likställda arbetare för att giva dem tillfälle att förvärva
mindre lägenheter, ägnade att bereda innehavaren utkomst genom jordbruk,
drivet vid sidan av annan verksamhet. I kungörelsen den 20 juni 1941 (nr
485) ha meddelats föreskrifter angående förhöjning av beviljade arbetarsmåbrukslån
i vissa fall. Såsom kapitaltillskott till arbetarsmåbrukslånefonden
ha för budgetåren 1933/34—1942/43 anvisats reservationsanslag av
respektive 7 500 000 (därav 5 000 000 kronor å tilläggsstat), 5 000 000,
5 000 000, 4 400 000, 10 000 000, 3 000 000, 4 000 000, 1 950 000, 2 000 000
och 1 000 000 kronor.
I skrivelse den 30 augusti 1943 har egnahemsstyrelsen anfört, att något
kapitalökningsanslag till arbetarsmåbrukslånefonden icke behövde anvisas
för budgetåret 1944/45.
Ehuru med hänsyn till vad egnahemsstyrelsen anfört anvisande av nytt
kapital till arbetarsmåbrukslånefonden icke torde vara behövligt för budgetåret
1944/45, har departementschefen dock i statsverkspropositionen velat
redogöra för ärendet på det att anslagsfrågans läge måtte bringas till riksdagens
kännedom, vilket utskottet härigenom får för riksdagen
omförmäla.
21:o) Statens avdikningslånefond. Kungl. Maj:t har under punkt 21 föreslagit
riksdagen medgiva,
1) att under budgetåret 1944/45 må beviljas lån från statens avdikningslånefond
å tillhopa högst 3 000 000 kronor;
2) att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt rådrum åt i trångmål
varande intressenter i torrläggningsföretag, efter prövning av föreliggande
särskilda omständigheter, under tiden 1 juli 1944—30 juni 1945 medgiva
anstånd med erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och
statens avdikningslånefond.
Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond äro meddelade
i kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 432). Jämlikt riksdagens beslut har det
högsta belopp, vartill lån ur fonden årligen fått beviljas, för vart och ett
av budgetåren 1938/39—1941/42 uppgått till 2 800 000 kronor. För vartdera
av budgetåren 1942/43 och 1943/44 har utlåningens storlek bestämts
till högst 3 000 000 kronor.
Utskottet tillstyrker förevarande framställning samt hemställer i enlighet
härmed,
att riksdagen må medgiva,
1) afl under budgetåret 1944/45 må beviljas lån från statens
avdikningslånefond å tillhopa högst 3 000 000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1954. 10 sami. Nr 50.
Utskottet.
2
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
2) att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt rådrum
åt i trångmål varande intressenter i torrläggningsföretag,
efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter,
under tiden 1 juli 1944—30 juni 1945 medgiva anstånd med
erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och
statens avdikningslånefond.
22:o) Täckdikningslånefonden. Under punkt 22 har föredragande statsrådet
— ehuru anvisande av nytt kapital till fonden icke torde vara behövligt
för budgetåret 1944/45 — dock velat redogöra för ärendet på det att
anslagsfrågans läge måtte bringas till riksdagens kännedom.
I samband härmed har utskottet till behandling, såvitt angår ifrågavarande
fond, förehaft två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen I: 218 av herr Ekströmer m. fl. samt II: 327 av
herr Persson i Falla m. fl., vari bland annat hemställts, att riksdagen måtte
vid behandlingen av täckdikningslånefonden besluta höja maximigränsen
för den årliga utlåningen från 2 000 000 till 3 000 000 kronor samt såsom
kapitalökning tillföra fonden ett belopp av 1 000 000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionerna, får utskottet
hänvisa till dessa.
Vid 1913 års riksdag beslöts inrättande av täckdikningslånefonden. Gällande
villkor för lån ur fonden äro meddelade i kungörelsen den 22 juni
1920 (nr 332) med däri genom kungörelserna nr 358/1921, 239/1922, 84/
1930, 306/1933, 636/1937 och 434/1939 gjorda ändringar. Genom kungörelsen
den 28 juli 1932 (nr 375) ha meddelats bestämmelser om viss amorteringsfrihet
beträffande lån från fonden.
Jämlikt beslut av 1920 års riksdag (skr. nr 346) få ur täckdikningslånefonden
beviljas lån intill ett belopp av 2 000 000 kronor årligen. Riksdagen
har senast för budgetåret 1939/40 anvisat ett reservationsanslag av 500 000
kronor såsom kapitalökning för fonden.
Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1943 anfört, att det icke
syntes erforderligt att anvisa något kapitaltillskott till fonden för budgetåret
1944/45. Styrelsen har härvid meddelat följande uppgifter rörande låneverksamhetens
omfattning.
Under åren 1933—1942 ha lån från fonden förmedlats av hushållningssällskapen
i den omfattning, som framgår av följande tabell:
År Kronor
1933 .............................. 1 267 848
1934 .............................. 1 825 421
1935 .............................. 1 934 946
1936 .............................. 1 964 253
1937 .............................. 1 880 176
1938 ............................. 1 416 543
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
19
År Kronor
1939 .............................. 1 306 058
1940 .............................. 505 417
1941 .............................. 628 344
1942 .............................. 608 466.
I detta sammanhang får utskottet erinra om att utskottet (i utlåtande nr 1
p. 150) vid behandlingen av frågan örn statsbidrag till täckdikningar och i
anledning av motionerna I: 218 och II: 327 i dithörande del förklarade sig
på grund av täckdikningens avgörande betydelse för åstadkommande av ett
produktionskraftigt jordbruk — dela motionärernas uppfattning att jämväl i
fortsättningen verksamt stöd borde lämnas täckdikningsverksamheten. Med
hänsyn bland annat till rådande knapphet på arbetskraft till täckdikningsföretag
ansåg sig dock utskottet böra avstå från alt tillstyrka eljest önskvärd höjning
av anslaget till ändamålet för nästkommande budgetår. Såsom föredragande
statsrådet ifrågasatt borde emellertid enligt utskottets mening övervägas
att å beredskapsstat anvisa ytterligare medel för ifrågavarande verksamhet.
I enlighet med det sålunda anförda anser sig utskottet icke heller böra
tillstyrka någon åtgärd på grund av ifrågavarande motioner i vad de avse
täckdikningslånefonden. Det synes nämligen idskottet tillsvidare tillfyllest
med oförändrat medgivande till utlåning från fonden intill ett belopp av
2 000 000 kronor per år. Såsom föredragande statsrådet i likhet med lantbruksstyrelsen
anfört torde vidare anvisande av nytt kapital till fonden icke
vara behövligt för nästa budgetår.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att motionerna 1:218 och 11:327, såvitt de angå täckdikningslånefonden,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
23:o) Bevattningslånefonden. Vid 1942 års riksdag (prop. nr 141; r. skr.
nr 220) beslöts inrättande av en statlig lånefond, benämnd bevattningslånefonden,
från vilken lån skulle kunna beviljas till utförande av anläggningar
för konstgjord bevattning inom jordbruket och trädgårdsskötseln. Närmare
bestämmelser för ifrågavarande låneverksamhet återfinnas i kungörelsen den
5 juni 1942 (nr 543) angående lån från bevattningslånefonden. Såsom kapital
för fonden har å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisats
ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen hemställt om anvisande
för budgetåret 1944/45 av ett invesleringsanslag av 200 000 kronor
såsom kapitalökning till ifrågavarande fond.
Föredragande statsrådet har i ärendet anfört och föreslagit följande:
»Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t i sinom tid medgiver, att det å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisade anslaget till bevattningslånefonden
får tagas i anspråk jämväl under budgetåret 1944/45. Vid sådant
förhållande synes någon kapitalinvestering i fonden icke vara erforderlig för
Utskottet.
20
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
nästa budgetår. Såsom lantbruksstyrelsen framhållit torde svårigheter ha
uppstått att ställa den säkerhet för lån, som enligt gällande bestämmelser
kräves. Detta förhållande torde ha medfört, att bevattningsanläggningar icke
kommit till stånd i den omfattning som varit önskvärd. Det synes därför
angeläget, att ifrågavarande bestämmelser, i anslutning till vad som tidigare
skett i fråga om föreskrifterna rörande lån från frukt- och potatislagerhusfonden
(prop. nr 344/1943; r. skr. nr 494/1943), ändras sålunda, att det skall
ankomma på Kungl. Majit att bestämma huruvida erbjuden säkerhet kan
godtagas eller ej. För närvarande är jag däremot icke beredd att tillstyrka
ändring i gällande räntebestämmelser. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t
att, därest riksdagen icke har något att erinra mot vad sålunda förordats, utfärda
erforderliga bestämmelser i ämnet.»
Utskottet. Utskottet biträder vad föredragande statsrådet anfört och föreslagit, vilket
utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
24:o) Statens fiskredskapslånefond. Vid 1938 års riksdag beslöts inrättande
av statens fiskredskapslånefond. Från fonden kunna i huvudsak enligt
de grunder, vilka tidigare tillämpats vid långivning från statens fiskredskapsfond,
utlämnas lån till fiskare som genom förlust av eller skada å fiskredskap
råkat i nödställd belägenhet. Redogörelse för sagda grunder har lämnats i IX
H. T. 1937 s. 322. Såsom kapitaltillskott till statens fiskredskapslånefond ha
för budgetåren 1939/40 och 1940/41 anvisats reservationsanslag av 8 000
respektive 13 000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen anfört, alt något kapitaltillskott
till fonden icke syntes erforderligt för budgetåret 1944/45.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Ifrågavarande låneverksamhet synes böra fullföljas även under budgetåret
1944/45. Vad beträffar det för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget
torde återstående anslagsbelopp före utgången av innevarande budgetår
få tillföras lånefonden. Under sådan förutsättning synes anvisande av
nytt anslag för ändamålet ej vara behövligt.»
Vad som enligt förestående förelupit i ärendet har utskottet härigenom velat
för riksdagen
omförmäla.
25:o) Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiskebåtar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts framställning under punkt 25 hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att det å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget
till Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiskebåtar
må under budgetåret 1944/45 användas för med anslaget avsett
ändamål.
Jordbruksutskottets utlåtande m 50.
21
»
26:o) Skogsväglånefonden. Vid 1941 års riksdag (prop. nr 186; r. skr. nr
268) beslöts inrättande av skogsväglånefonden, varifrån lån må beviljas för
utförande av vägbyggnader å skogar i enskild ägo. För ändamålet upptogs för
budgetåret 1941/42 i samband med fondens inrättande ett reservationsanslag
av 900 000 kronor. Sedermera anvisades å tiliäggsstat I till riksstaten för
sagda budgetår ytterligare 300 000 kronor. För budgetåren 1942/43 och 1943/
44 ha däremot icke anvisats några medel till fonden. Bestämmelser angående
lån från fonden äro meddelade i kungörelsen den 6 juni 1941 (nr 492)
med däri genom kungörelsen nr 531/1943 vidtagna ändringar.
I skrivelse den 28 augusti 1943 har skogsstyrelsen anmält, att någon medelsanvisning
för nästa budgetår icke syntes behövlig.
Ehuru med hänsyn till vad skogsstyrelsen upplyst något anslag för ifrågavarande
ändamål icke torde behöva äskas för nästa budgetår, har departementschefen
emellertid för att bereda riksdagen tillfälle att taga del av anslagsfrågans
läge velat anmäla ärendet i statsverkspropositionen, vilket utskottet
härigenom får för riksdagen
omförmäla.
Fonden för låneunderstöd.
27:o) Ackordslån och lijälplån till jordbrukare. Kungl. Maj:ts framställning
under punkt 27 innebär anvisning till ändamalet för nästa budgetår
med 50 000 kronor.
För ett vart av budgetåren 1940/41—1942/43 har för detta ändamål anvisats
ett anslag av 100 000 kronor. För innevarande budgetår är för ändamålet
uppfört ett anslag av 50 000 kronor. Bestämmelser rörande anslagets
användning äro meddelade i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 592) om ackordslån
och hjälplån till jordbrukare. Ifrågavarande utlåningsverksamhet, som
handhas av egnahemsstyrelsen, har till ändamål att hjälpa sådana jordbrukare,
som oförvållat kommit i ekonomiska svårigheter och stå under hotet
att nödgas övergiva sina jordbruk.
Kungl. Maj:ts framställning biträdes av utskottet, som hemställer,
att riksdagen må till Ackordslån och hjälplån till jordbrukare
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av
50 000 kronor.
28:o) Lån för anskaffande av grästorkar ni. m. 1939 års urtima riksdag
har (prop. nr 65; r. skr. nr 91) å tiliäggsstat I till riksstaten för budgetåret
1939/40 å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd anvisat ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor under anslagstiteln Lån för anskaffande
Utskottet.
22
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50-
av grästorkar. Allmänna villkor och bestämmelser för dylika lån ha meddelats
i kungörelsen den 22 december 1939 (nr 922) om lån för anskaffande
av grästorksanläggningar med däri genom kungörelsen nr 228/1941 gjord
ändring. Enligt medgivande av 1940 års urtima riksdag (prop. nr 1, bil. 7,
p. 2; r. skr. nr 15) må av de under nämnda fond till ifrågavarande ändamål
anvisade medlen utlämnas lån jämväl för uppförande av siloanläggningar
för beredande av ensilagefoder. För erhållande och tillgodonjutande av lån
för sistnämnda ändamål gälla i kungörelsen den 31 augusti 1940 (nr 815)
med däri genom kungörelserna nr 827/1941 och 222/1943 gjorda ändringar
meddelade allmänna villkor och bestämmelser. Under rubriken Lån för anskaffande
av grästorkar m. m. har för budgetåret 1941/42 uppförts ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen anfört, att något
kapitaltillskott för ifrågavarande låneverksamhet icke syntes erforderligt för
nästa budgetår. Sedan ifrågavarande låneverksamhet igångsatts har lån till
grästorkningsanläggningar och statslån för utlämnande av lån till siloanläggningar
för beredande av ensilagefoder beviljats med följande belopp,
nämligen
Budgetår |
Grästorkningsan- läggningar |
Siloanläggningar |
kronor |
kronor |
|
1939/40 ...... |
......... 19 500 |
— |
1940/41 ...... |
......... 218 150 |
712 910 |
1941/42 ...... |
......... 266 550 |
148 410 |
1942/43 ...... |
......... 470 000 |
477 365. |
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t i sinom tid medgiver, att det för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1941/42 anvisade anslaget får tagas i anspråk
jämväl under budgetåret 1944/45. Vid sådant förhållande torde anvisande
för sistnämnda budgetår av särskilt anslag för låneverksamheten ej
vara behövligt. För att emellertid bereda riksdagen tillfälle att taga del av
anslagsfrågans läge har jag här velat anmäla ärendet.»
Detta får utskottet härigenom för riksdagen
omförmäla.
29:o) Lån till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. För
budgetåret 1943/44 har för detta ändamål anvisats ett investeringsanslag av
125 000 kronor. Bestämmelser rörande anslagets användning äro meddelade
i kungörelsen den 11 maj 1934 (nr 138) angående lån av statsmedel för främjande
av beredning, förvaring och avsättning av fisk.
I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för
ifrågavarande ändamål måtte för budgetåret 1944/45 anvisas ett investeringsanslag
av 25 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört bland annat att sam
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
23
manlagda beloppen av de lån, som under vart och ett av budgetåren 1938/39—
1942/43 utlämnats från detta anslag, framginge av följande sammanställning.
Budgetår
Utlämnade lån
kronor
1938/39
1939/40
1940/41
1941/42
1942/43
72 500
173 000
145 000
177 000
49 000.
Härav syntes, att anspråken på lån från anslaget varit osedvanligt små under
budgetåret 1942/43, vilket till väsentlig del torde ha berott därpå, att det
under sista tiden varit ovanligt lätt att avsätta all slags fisk för färskkonsumtion,
varigenom nya företag för beredning av fiskfångsterna blivit mindre nödvändiga.
Lantbruksstyrelsen ansåge det sannolikt, att medelsbehovet i en
nära framtid åter komme att högst betydligt stegras.
Ehuru med hänsyn till storleken av de för ifrågavarande ändamål disponibla
medlen någon anslagsanvisning icke torde vara behövlig för nästa budgetår,
har emellertid departementschefen för att bereda riksdagen tillfälle att
taga del av anslagsfrågans läge velat anmäla ärendet i statsverkspropositionen,
vilket utskottet härigenom får för riksdagen
omförmäla.
30:o) Lån till anordnande av värmeanläggningar för vedeldning. Under
punkt 30 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till ändamålet anvisa ett
belopp av 100 000 kronor.
För detta ändamål anvisades för budgetåret 1938/39 å kapitalbudgeten under
fonden för låneunderstöd ett reservationsanslag av 150 000 kronor. Bestämmelser
rörande.dylika lån ha meddelats i kungörelsen den 30 juni 1934
(nr 433) angående allmänna villkor och bestämmelser för lån från vedeldningslånefonden.
Genom särskilda beslut den 13 juni 1941 och den 22 maj 1942
medgav Kungl. Maj :t, att omförmälda anslag finge användas även under budgetåren
1941/42 och 1942/43. Den 28 maj 1943 hemställde Kungl. Majit till
fullmäktige i riksgäldskontoret att till statskontoret per den 30 juni 1943 utbetala
återstående del av anslaget att av statskontoret under särskild rubrik å
fonden för låneunderstöd användas för därmed avsett ändamål i enlighet med
gällande bestämmelser samt föreskrifter Kungl. Majit för varje särskilt fall
meddelade.
f skrivelse den 15 september 1943 har byggnadsstyrelsen hemställt, att till
ifrågavarande låneverksamhet måtte för nästa budgetår anvisas ett anslag
av 100 000 kronor.
Tillstyrkande bifall lill Kungl. Majits förevarande framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lån till anordnande av värmcanläggningar
för vedeldning för budgetåret 1944/45 anvisa eli investeringsanslag
av 100 000 kronor.
Utskottet.
24
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
Diverse kapitalfonder.
31 :o) Jordfonden. Vid 1940 års lagtima riksdag (prop. nr 130; r. skr. nr
273) beslöts inrättande av jordfonden, vilken skulle anlitas för det omedelbara
bestridandet av den statliga egnahemsorganisationens kostnader för anskaffande
och iordningställande av arrendeegnahem och andra egnahemsfastigheter.
Riksdagen har för budgetåren 1940/41—1943/44 till jordfonden anvisat
anslag av respektive 3 000 000, 2 000 000, 1 000 000 och 500 000 kronor.
I skrivelse den 30 augusti 1943 har egnahemsstyrelsen meddelat, att styrelsen
icke ansett sig böra föreslå något kapitaltillskott till fonden för nästa
budgetår.
Ehuru i likhet med vad egnahemsstyrelsen anfört anvisande av kapitaltillskott
till jordfonden icke torde vara erforderligt för budgetåret 1944/45, har
departementschefen emellertid i statsverkspropositionen velat redogöra för
ärendet för att anslagsfrågans läge måtte bringas till riksdagens kännedom,
vilket utskottet härigenom får för riksdagen
omförmäla.
32:o) Arrendeegnahemsfonden. Vid 1934 års riksdag (prop. nr 268; r. skr.
nr 349) beslöts inrättande av arrendeegnahemsfonden. I fonden ingå staten
tillhöriga fastigheter, som upplåtas till personer, vilkas ekonomiska ställning
är sådan, att bistånd i form av egnahemslån icke är tillfyllest för att sätta
dem i stånd att förvärva egna jordbruk. Fastighet upplåtes på arrende med
rätt för arrendatorn att i sinom tid inlösa fastigheten. Egnahemsorganisationens
inköp och försäljning av ifrågavarande fastigheter sker enligt 1940 års
lagtima riksdags beslut (prop. nr 130; r. skr. nr 273) över jordfonden. Såsom
kapitaltillskott till arrendeegnahemsfonden ha för budgetåren 1934/35—
1943/44 anvisats anslag av respektive 1 200 000, 1 800 000, 2 700 000,
1 800 000, 1 100 000, 500 000, 1 000 000, 1 500 000, 500 000 och 100 000 kronor.
Egnahemsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1943 meddelat, att styrelsen
icke ansett något kapitaltillskott till fonden vara erforderligt för budgetåret
1944/45.
Ehuru med hänsyn till vad egnahemsstyrelsen anfört anvisande av nytt
kapital till fonden icke torde vara behövligt för budgetåret 1944/45, har departementschefen
dock i statsverkspropositionen velat redogöra för ärendet,
på det att anslagsfrågans läge måtte bringas till riksdagens kännedom, vilket
utskottet härigenom får för riksdagen
omförmäla.
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
25
33:o) Fonden för statens reproduktionsanstalt: Utökad maskinell utrustning.
Fonden för statens reproduktionsanstalt: Ersättningsanskaffningar och
förnyelsearbeten. Under punkt 33 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
dels till Fonden för statens reproduktionsanstalt: Utökad maskinell utrustning
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag av 51 000 kronor;
dels ock, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fonden för statens
reproduktionsanstalt: Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för budgetåret
1944/45 beräkna ett investeringsanslag av 5 000 kronor.
I skrivelse den 30 augusti 1943, varöver statskontoret den 17 september
1943 avgivit infordrat utlåtande, har lantmäteristyrelsen, under åberopande
av en framställning i ämnet från direktören för statens reproduktionsanstalt,
hemställt, att för utökande av den maskinella utrustningen vid reproduktionsanstalten
med en automattryckpress, en cylinderautomat, en parallellfalsmaskin
och en bokföringsmaskin måtte för budgetåret 1944/45 anvisas ett investeringsanslag
av 51 000 kronor.
Föredragande statsrådet har anfört och föreslagit följande i ärendet:
»Av den från reproduktionsanstaltens sida förebragta utredningen torde
framgå, att genom anskaffandet av ifrågavarande automattryckpress, parallellfalsmaskin
och bokföringsmaskin en icke oväsentlig rationalisering av
driften vid anstalten skulle vinnas. Det synes även vara till fördel för anstalten,
örn densamma finge behålla den tidigare till utbyte föreslagna äldre
cylinderautomaten. Även om automattryckpressen såsom statskontoret ifrågasatt
icke omedelbart kan erhållas, är det likväl av betydelse, att medel nu
ställas till förfogande så att densamma kan beställas för leverans så snart som
möjligt. Mot de av anstalten gjorda kostnadsberäkningarna finnes från min
sida icke anledning till erinran. Jag anser mig alltså kunna förorda, att för
nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 51 000 kronor till utökad
maskinell utrustning vid anstalten.
I anslutning till vad chefen för finansdepartementet i annat sammanhang
förordat beträffande kapitalbudgetens omläggning bör för vart och ett av
statens affärsdrivande verk upptagas ett särskilt investeringsanslag till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten. Det är för närvarande icke
möjligt att bestämma det belopp som under nästa budgetår erfordras för detta
ändamål såvitt angår statens reproduktionsanstalt, utan frågan härom torde
få upptagas i särskild proposition sedan utredning verkställts. I avvaktan
härpå synes anslaget till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten vid
statens reproduktionsanstalt böra i statsbudgetsförslaget upptagas med allenast
preliminärt beräknat belopp, vilket med ledning av under hand inhämtade
uppgifter synes böra bestämmas till 5 000 kronor.»
Då det äskade beloppet för utökning av den maskinella utrustningen vid
statens reproduktionsanstalt tydligen är behövligt, får utskottet — med förmälan
att utskottet beträffande frågan örn investeringsanslag till ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten vid anstalten kommer att avgiva särskilt
utlåtande — hemställa,
lii Juina till riksdagens protokoll 19H. 10 sami. Nr 50. IS
Utskottet.
26
Jordbruksutskottets utlåtande nr 50.
att riksdagen må till Fonden för statens reproduktionsanstalt:
Utökad maskinell utrustning för budgetåret 1944/45
anvisa ett investeringsanslag av 51 000 kronor.
Stockholm den 12 maj 1944.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Närvarande: se utlåtande nr 45.
447843. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.