Jordbriiksutskottets utlåtande nr 40.
1
Nr 40.
Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1944 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning av
frågan om markkartering av Sveriges jordbruksjord.
(2:a avd.)
I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande
motioner, nämligen I: 220 av herrar Näslund och Albertsson och II: 336
av herr Svensson i Ljungskile m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att 1942 års jordbruksutredning får i
uppdrag att utreda frågan om en markkartering av all Sveriges jordbruksjord
samt vilka förberedande åtgärder, som behöva företagas för att denna
åtgärd skall kunna genomföras inom en relativt begränsad tidrymd.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda yrkande, hänvisas
till motionerna.
Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtanden över motionerna
från lantbruksstyrelsen och styrelsen för lantbrukshögskolan. Vid sistnämnda
utlåtande har fogats yttrande av professorn i allmän jordbrukslära
vid högskolan Gunnar Torstensson.
Lantbruksstyrelsen har avstyrkt bifall lill motionerna och anfört följande:
Då det gällt att i nuvarande avspärrningssituation finna lämpliga fördelningsgrunder
för den konstgödsel, som stått till förfogande för vårt lands
jordbruk, har statens livsmedelskommission ansett sig böra närmare utreda
frågan om ett genomförande av markkartering i stor omfattning för att om
möjligt lägga jordarnas näringstillstånd tili grund för konstgödseltilldelningen.
Genom beslut den 3 september 1941 uppdrog därför kommissionen
åt professorn vid lantbrukshögskolan G. Torstensson att verkställa utredning
i ämnet och till kommissionen inkomma med förslag till åtgärder för åstadkommande
av en sådan intensifiering av markkarteringen, att dess resultat
inom rimlig lid skulle kunna läggas till grund för såväl den enskilde jordbrukarens
åtgärder beträffande jordens gödsling som det allmännas eventuella
ingripande på området. Sedan ifrågavarande utredning slutförts, överlämnade
livsmedelskommissionen de därvid framlagda förslagen till lantbruksstyrelsen
med förmälan att vid genomförande av desamma lång tid
skulle krävas, innan några mera omfattande praktiska resultat kunde erhållas,
och att markkartering enligt de föreslagna grunderna icke skulle
kunna utföras i sådan omfattning, att resultatet därav i mera allmän utsträckning
skulle kunna läggas till grund för konstgödseltilldelningen under
rådande avspärrning.
I skrivelse den 12 december 1942 till chefen för jordbruksdepartementet
anförde lantbruksstyrelsen, att styrelsen icke ansåge skäl då föreligga för
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 10 sami. Nr 40 -44. 1
2
J ordbruksutskottets utlåtande nr 40.
igångsättande av en all åkerjord omfattande markkarteringsverksamhet, utan
att denna verksamhet liksom tidigare borde bedrivas utan särskilda forcerade
åtgärder från det allmännas sida, helst som en all åkerjord omfattande
markkartering icke kunde få någon praktisk ekonomisk betydelse för den
aktuella livsmedelssituationen. Styrelsen betonade emellertid samtidigt, att
den funne det angeläget, att frågan om det allmännas medverkan till en efter
stora linjer genomförd markkartering ägnades alltmera ökad uppmärksamhet.
Icke minst viktigt vore det därvid, att den av hushållningssällskapen på
ifrågavarande område bedrivna verksamheten anknöles till den lokala fältförsöksverksamheten,
för vilken markkartor vore nödvändiga icke blott för
en riktig tolkning av försöksresultaten utan även för sammanställningar för
försöksresultat, avsedda att tjäna som vägledning för en större allmänhet.
Verksamheten borde i övrigt bedrivas i nära samarbete med befintliga lantbrukskemiska
kontrollstationer, vilka med ökade erfarenheter örn markanalyser
ing och behovet av successiv utveckling av verksamheten borde
tillförsäkras nödiga laboratorieresurser.
Genom beslut den 26 februari 1943 uppdrog Kungl. Majit åt professor
Torstensson att verkställa utredning rörande organiserandet av markkarteringsverksamheten
efter för hela landet ensartade principer, och enligt vad
lantbruksstyrelsen under hand inhämtat torde ifrågavarande utredningsuppdrag
vara slutfört inom den närmaste tiden.
Motionärerna hava framhållit, att ett avhjälpande av bristen på fosforsyra
och kalk i de jordar, där underskottet av dessa näringsämnen vöre
störst, skulle leda till jämnare skördar och därmed jämnare inkomster för
jordbruksbefolkningen samt att en grundgödsling med här ifrågavarande
ämnen vore en beredskapsåtgärd på livsmedelsproduktionens område av det
mest pålitliga slag.
En utökad markkarteringsverksamhet skulle visserligen skapa kännedom
örn de områden, där de största underskotten i näringshänseende föreligga,
men såsom lantbruksstyrelsen ovan anfört skulle det kräva en avsevärd tid,
innan mera omfattande resultat skulle kunna nås på detta område. Det torde
därjämte böra framhållas, att förutsättningarna för genomförandet av en
grundgödsling utav i motionen avsett slag för närvarande icke synas vara
för handell i vad avser fosforsyra.
Styrelsen för lantbrukshögskolan har åberopat professor Torstenssons utlåtande
som eget yttrande. I sistnämnda yttrande har professor Torstensson
avstyrkt bifall till motionerna samt anfört följande:
År 1941 lät statens livsmedelskommission genom Tortensson verkställa en
utredning över frågan vilka åtgärder, som lämpligen borde vidtagas, för att
få till stånd en mera allmän genomförd markkartering av Sveriges jordbruksjord.
Närmaste syftet med denna utredning var, att man under nuvarande
avspärrning genom markkarteringen skulle få möjligast säkert underlag
för en efter jordarnas behov anpassad fördelning av gödselmedel. Av utredningen
framgick emellertid, att det måste taga ganska lång tid innan
markkarteringen kunde tänkas få sådan omfattning, att resultaten av densamma
skulle kunna tjäna angivna syfte.
Då livsmedelskommissionen emellertid ansåg de föreslagna åtgärderna för
markkarteringens intensifiering betydelsefulla, överlämnades förslaget till
lantbruksstyrelsen för vidtagande av de åtgärder styrelsen kunde anse påkallade.
Efter inhämtade yttranden över förslaget från hushållningssällskapens ombud,
hushållningssällskapens förvaltningsutskott, statens lantbrukskemiska
J ordbriiksutsk.ottets utlåtande nr 40.
3
kontrollanstalt samt de lokala lantbrukskemiska kontrollstationerna avgav
lantbruksstyrelsen hösten 1942 en skrivelse i ärendet till jordbruksdepartementet.
I denna vitsordade lantbruksstyrelsen markkarteringens betydelse
och önskvärdheten av en utökning av densamma, men framhöll samtidigt
att »en ytterligare utveckling av verksamheten och större erfarenhet» syntes
»lantbruksstyrelsen vara nödvändiga för att statsmakterna skola kunna bedöma
skäligheten av anslagskrav för ändamålet». Lantbruksstyrelsen ansåg
sig^ därför för tillfället icke böra framställa förslag till medelsanvisning för
ifrågavarande ändamål.
Sedermera har Kungl. Majit uppdragit åt Torstensson att efter chefens för
jordbruksdepartementet närmare bestämmande verkställa utredning rörande
organiserandet av markkarteringsverksamheten efter för hela landet ensartade
principer. Denna utredning kan förväntas föreligga färdig inom den närmaste
tiden och kommer att utmynna i ett förslag till vissa åtgärder från
statsmakternas sida i syfte till en mera allmänt och efter ensartade linjer
genomförd markkartering i landets olika delar.
Någon ytterligare utredning av markkarteringsverksamheten synes inte påkallad,
och skäl synes därför ej föreligga att Kungl. Majit skulle uppdraga
åt 1942 års jordbruksutredning att verkställa en sådan. Däremot torde kommande
förslag till åtgärder för en intensifiering av markkarteringen eventuellt
kunna samordnas med övriga av 1942 års jordbruksutredning föreslagna åtgärder
till vårt jordbruks främjande.
I anslutning till vad som anföres i motionerna vill utskottet framhålla, att
en efter enhetliga linjer över hela landet bedriven markkartering otvivelaktigt
skulle vara av en sådan betydelse för en rationalisering av jordbruket, att
frågan örn det allmännas medverkan till en dylik verksamhet synes vara
förtjänt av uppmärksamhet. Den tekniska sidan av saken är, såsom framgår
av lantbrukshögskolestyrelsens yttrande, föremål för en utredning, vars resultat
kan väntas inom den närmaste tiden. Frågan om en forcerad markkartering,
som även i bästa fall för sitt genomförande måste taga en avsevärd tid
i anspråk, bör dock enligt utskottets mening infogas i det efterkrigsprogram
för jordbrukets rationalisering, som 1942 års jordbrukskommitté fått i uppdrag
att uppdraga riktlinjerna för. Med hänsyn härtill anser utskottet, att sagda
kommitté bör beredas tillfälle att, sedan nyssnämnda tekniska utredning slutförts,
laga upp frågan. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Majit beaktar
de nu anförda synpunkterna, och hemställer därför,
att de likalydande motionerna I: 220 och lii 336 må anses
besvarade med vad utskottet ovan anfört.
Slockholm den 5 maj 1944.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Utskottet.
Närvarande: se utlåtande nr 39.