Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

9

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1944 kl. 11 fm.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till jordbrukets yrkesskolor.

(lia avd.)

I en till riksdagen den 28 januari 1944 avlåten proposition, nr 54, har
Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att till Lägre lantbruksundervisning
m. m.i Bidrag till jordbrukets yrkesskolor för budgetåret 1944/
45 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 165 000 kronor.

I skrivelse den 4 november 1942 har Stockholms läns och stads hushållningssällskap
gjort framställning om statsbidrag för budgetåret 1943/44 med
52 597 kronor till Gålö jordbruksskola, över framställningen har lantbruksstyrelsen
den 23 november 1942 avgivit infordrat utlåtande. Sedermera har
lantbruksstyrelsen i skrivelse den 22 oktober 1943 hemställt örn anslag för
budgetåret 1944/45 med 105 200 kronor till bidrag för uppehållande av verksamheten
vid jordbrukets yrkesskolor på Gålön i Stockholms län och vid
Vittjärvsgården i Norrbottens län samt med 300 000 kronor till bidrag till byggnadsarbeten
vid skolor av ifrågavarande slag. Över lantbruksstyrelsens hemställan
ha remissutlåtanden avgivits av statskontoret, allmänna lönenämnden,
statens arbetsmarknadskommission, Stockholms läns och stads hushållningssällskaps
förvaltningsutskott samt Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott.
I arbetmarknadskommissionens utlåtande har föreslagits, att
å riksstaten måtte anvisas medel jämväl till uppehållande av verksamheten vid
jordbruks- och lanthushållsskolan i Pålkem i Norrbottens län samt vid jordbruksgården
i Sorsele i Västerbottens län. I anledning av vad kommissionen
sålunda föreslagit ha yttranden inhämtats från statskontoret, allmänna lönenämnden
och lantbruksstyrelsen. Vid lantbruksstyrelsens yttrande funnos fogade
utlåtanden från Norrbottens och Västerbottens läns hushållningssällskap
samt från stiftelserna Norrbottens läns arbetsstugor och Västerbottens läns
arbetsstugor.

I detta sammanhang torde få erinras om att lantbruksstyrelsen, som den
30 juni 1938 anbefalldes att verkställa av 1938 års riksdag (r. skr. nr 371)
begärd utredning angående lantbrukets lärlingsfråga, den
1 juli 1940 avlämnade betänkande i ämnet samt att yttranden över betänkandet
avgivits av åtskilliga myndigheter och sammanslutningar. De i betänkandet
framförda förslagen ha ännu ej föranlett slutligt beslut från statsmakternas
sida.

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

I omförmälda skrivelse den 22 oktober 1943 har lantbruksstyrelsen — under
erinran om sitt i 1940 års betänkande angående lantbrukets lärlingsfråga
framlagda förslag om inrättande av yrkesskolor på jordbrukets område —
uttalat, att styrelsen kunnat konstatera att intresse förefunnes för upprättande
av yrkesskolor i jordbruk enligt de i betänkandet uppdragna riktlinjerna.
De erfarenheter av ifrågavarande skolform som vunnits vid den år
1941 inrättade yrkesskolan på Gålön vore enligt styrelsens mening enbart
goda, och skolan syntes styrelsen komma att fullt motsvara de krav, som
rimligen kunde uppställas på en yrkesskola av förevarande slag. Efter att
lia erinrat om den planerade omändringen av jordbruksskolan vid Vittjärvsgården
till en tvåårig yrkesskola enligt samma grunder som tillämpades för
skolan på Gålön har styrelsen framhållit, att även på andra håll framkommit
förslag om upprättande av yrkesskolor för utbildande av jordbruksarbetare.
Med hänsyn till att intresset för dylika skolor sålunda syntes vara
stort och då erfarenheterna av skolformen i fråga vore goda, har lantbruksstyrelsen
funnit det i hög grad önskvärt, att statsmakterna på allt sätt understödde
upprättandet av yrkesskolor i jordbruk samt att dessa bereddes
en fastare grund för sin verksamhet genom upptagandet i riksstaten av ett
årligt förslagsanslag till jordbrukets yrkesskolor.

Lantbruksstyrelsen har i nyssberörda skrivelse hemställt, att för budgetåret
1944/45 måtte dels till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till
jordbrukets yrkesskolor anvisas ett förslagsanslag av 105 200 kronor, dels
ock under reservationsanslaget till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag
till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor m. m. upptagas
ett belopp av 300 000 kronor till byggnadsarbeten vid jordbrukets yrkesskolor.

I en vid arbetsmarknadskommissionens förutnämnda utlåtande fogad promemoria
har det årliga statsunderstöd, som skulle erfordras för vardera av
skolorna i Pålkem och Sorsele, beräknats till 29 786 kronor.

Efter närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens förslag samt införskaftade
yttranden i ärendet har departementschefen anfört och föreslagit följande: »Frågan

om inrättande av särskilda yrkesskolor på jordbrukets område har
såsom framgår av vad i det föregående anförts sedan länge stått på dagordningen.
Till följd av den utveckling i skilda hänseenden, som vårt lands
jordbruk under de senaste årtiondena genomgått, ha allt större krav kommit
att ställas på kvalifikationerna hos de inom jordbruksnäringen sysselsatta
yrkesutövarna. Vid den omorganisation av den lägre lantbruksundervisningen,
varom beslut fattades vid 1939 års lagtima riksdag, togs hänsyn till detta
förhållande vid utformningen av undervisningen och skolornas organisation.
Undervisningen vid dessa skolor kan därför anses tillfredsställande. I det
statliga undervisningssystemet på jordbrukets område ingår emellertid icke
någon skolform, som tager sikte på att möjliggöra för ungdom att omedelbart
efter avslutad folkskola förvärva såväl praktisk som teoretisk yrkesutbildning
i jordbruk. Detta förhållande har otvivelaktigt inverkat oförmån -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

11

ligt på rekryteringen av arbetskraften inom jordbruksnäringen. I allt större
utsträckning har sålunda landsbygdens ungdom lockats av de goda möjligheter
till yrkesutbildning inom hantverk och vissa industrier, som för närvarande
stå till buds, och lämnat jordbruksnäringen för att övergå till
andra yrken. Sannolikt skulle praktisk och teoretisk yrkesutbildning i jordbruk,
vilken erhållits vid läroanstalt, för ungdomen — särskilt för den som
icke i hemmet har tillfälle lill utbildning i jordbruk — öppna möjligheter att
tidigare än eljest skulle vara fallet erhålla goda anställningar inom jordbruket.
Det torde vara att förvänta, att jordbruksarbetet härigenom skulle bättre uppskattas
bland ungdomen. Med hänsyn till det anförda framstår det såsom angeläget,
att åtgärder vidtagas i syfte att bereda möjligheter till en god utbildning
i jordbruk så snart som möjligt efter fullbordad folkskoleutbildning.

Såsom förut nämnts har lantbruksstyrelsen i sitt år 1940 avgivna betänkande
rörande lantbrukets lärlingsfråga bland annat framlagt förslag om inrättande
med bidrag av statsmedel av tvååriga yrkesskolor i jordbruk, avsedda
för såväl landsbygdsungdom som ungdom från städer och andra samhällen
vilken direkt efter avslutad folkskola önskar skaffa sig yrkesutbildning
i jordbruk. Undervisningen vid de föreslagna yrkesskolorna har avsetts
skola vara praktisk och åsyfta att bibringa eleverna nödig färdighet och
vana i alla vid ett jordbruk förekommande arbeten men även ett visst mått av
teoretiska insikter i de för jordbrukets utövande grundläggande ämnena skulle
bibringas eleverna. Den i det föregående lämnade framställningen giver vid
handen, att under senare år, i syfte att undanröja den förut berörda bristen
på utbildningsmöjligheter för ungdomen i jordbruket, på flera håll inom landet
inrättats yrkesskolor för utbildning av jordbruksarbetare och att dessa
skolor — såsom jämväl förutsattes i 1940 års betänkande — tillkommit på
initiativ från de lokala organens sida. I vissa fall ha skolorna helt organiserats
efter de riktlinjer som angivits i förenämnda betänkande. Så är förhållandet
beträffande Gålö jordbruksskola samt — efter viss omläggning av
kursverksamheten — även i fråga örn jordbruksskolan vid Vittjärvsgården.
Vad beträffar övriga i ärendet omförmälda skolor, nämligen jordbruks- och
lanthushållsskolan i Pålkem samt jordbruksgården i Sorsele, äro de i vissa
avseenden annorlunda organiserade än skolorna på Gålön och vid Viltjärvsgården.
Skiljaktigheterna bestå emellertid huvudsakligen däri, att föreståndarna
för skolorna i Pålkem och Sorsele icke avlagt agronomexamen, varför
den teoretiska undervisningen måste handhavas av särskilda timlärare, samt
att till sistnämnda skolor äro knutna ettåriga lanthushållsskolor för kvinnliga
elever.

Till uppehållande av verksamheten vid de i det föregående omförmälda
skolorna med undantag av skolan i Sorsele har hittills utgått statsbidrag av
medel som under femle huvudtiteln anvisals för bekämpande av arbetslöshet
eller för arbetsmarknadens reglering. Erfarenheterna hittills av den kursverksamhet,
som bedrivits vid ifrågavarande fyra yrkesskolor ha från alla
håll betecknats såsom mycket gynnsamma. Då denna skolform sålunda visat
sig lämplig i de fall där den redan prövats, torde tillfälle böra beredas för skolorna
att under mera fasta förhållanden än vad hittills varit fallet fortsätta sin

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

verksamhet. Såsom lantbruksstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen anfört
synes det därför vara mest lämpligt att bidragen till skolorna från och
med nästa budgetår bestridas från anslag under nionde huvudtiteln. Enligt
min mening torde denna skolform under kommande år ytterligare böra utbyggas
med flera skolor i andra delar av landet. Det torde vara ett ofrånkomligt
krav att även för jordbruket skapa lika goda förutsättningar till yrkesutbildning
som för andra yrken.

Vad angår de villkor som böra gälla i fråga om statsbidragens användning
vill jag förorda, att beträffande bidragen till skolorna på Gålön och
vid Vittjärvsgården tillämpas i huvudsak de bestämmelser som i detta avseende
föreslagits av lantbruksstyrelsen och vilka — såvitt angår bidragen
till lärarpersonalens löner — ej föranlett någon erinran från lönenämndens
sida. Bidragen till skolorna i Pålkem och Sorsele synas böra utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som föreslagits av arbetsmarks
nadskommissionen och tillstyrkts av såväl lantbruksstyrelsen som lönenämnden.
Med hänsyn till att förevarande yrkesskoleverksamhet fortfarande i viss
mån är en försöksanordning torde såsom lönenämnden anfört frågan om löneslällningen
för befattningshavarna vid de fyra skolorna framdeles böra
underkastas en närmare omprövning.

Vidkommande den form, i vilken medelsanvisningen till bidrag för uppehållande
av verksamheten vid ifrågavarande skolor bör ske, synas mig de
olikheter, som föreligga mellan å ena sidan skolorna på Gålön och vid
Vittjärvsgården samt å andra sidan skolorna i Pålkem och Sorsele -— vilka
olikheter för övrigt i stort sett torde vara betingade av de särskilda förhållanden
som råda inom de norrländska länen — icke behöva utgöra något hinder
för att bidragen till samtliga skolor upptagas under samma riksstatsanslag.
Då lantbruksstyrelsen och arbetsmarknadskommissionens beräkningar av
medelsbehovet för ändamålet icke föranleda någon erinran från min sida,
torde å riksstaten för budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln böra upptagas
ett särskilt anslag å (52 597 + 52 597 + 29 786 + 29 786 —) i runt tal
165 000 kronor till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till jordbrukets
yrkesskolor. Anslaget bör givas karaktär av förslagsanslag i betraktande
av att från detsamma avses skola utgå bland annat bidrag vid rörligt tillägg
och kristillägg åt vissa befattningshavare. Att kristilläggen bestridas från
detta anslag och alltså icke — såsom gäller i fråga om motsvarande tillägg
till lärarpersonal vid lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolor — från
nionde huvudtitelns allmänna anslag till kristillägg torde vara motiverat
med hänsyn till att slutlig ställning ännu ej tagits till frågan om omfattningen
av och grunderna för förevarande bidragsverksamhet. Det torde få ankomma
på Kungl. Majit att i sinom tid meddela närmare bestämmelser rörande
dispositionen av ifrågavarande anslag.

Lantbruksstyrelsen har ävenledes gjort framställning om anvisande å riksstaten
för budgetåret 1944/45 av särskilda medel till bidrag för uppförande
av byggnader m. m. vid jordbrukets yrkesskolor Ehuru starka skäl kunna
åberopas för att medel redan nu anvisas för detta ändamål, anser jag mig
likväl i rådande läge icke kunna tillstyrka lantbruksstyrelsens framställ -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

13

ning i denna del. Frågan om beviljande av anslag till bidrag till byggnadsarbeten
vid hithörande skolor torde emellertid böra upptagas till förnyat
övervägande, så snart en förbättring inträder i avseende å tillgången på
material och förhållandena på arbetsmarknaden icke lägga hinder i vägen
för arbetets igångsättande. Enligt vad jag inhämtat från lantbruksstyrelsen
torde undervisningen vid skolan vid Vittjärvsgården tills vidare kunna bedrivas,
även örn statsbidrag till byggnadsarbetena icke nu erhålles.»

Förevarande proposition avser anslag till särskilda yrkesskolor på jordbrukets
område. Såsom departementschefen framhållit ingår i det statliga undervisningssystemet
för jordbruksnäringen icke någon skolform, som tager
sikte på att möjliggöra för ungdom att omedelbart efter avslutad folkskola
förvärva såväl praktisk som teoretisk yrkesutbildning i jordbruk. Emellertid
ha under senare år, i syfte att undanröja denna brist på utbildningsmöjligheter,
på initiativ från vissa lokala organs sida på flera håll inrättats yrkesskolor
för utbildning av jordbruksarbetare, däribland Gålö jordbruksskola, jordbruksskolan
vid Vittjärvsgården, jordbruks- och lanthushållsskolan i Pålkem samt
jordbruksgården i Sorsele. Eftersom erfarenheterna hittills av kursverksamheten
vid nämnda fyra yrkesskolor ansetts vara gynnsamma, har departementschefen
för att bereda skolorna tillfälle att under mera fasta förhållanden
än för närvarande bedriva sin verksamhet föreslagit anvisande av statsbidrag
till skolorna för nästa budgetår.

Då ifrågavarande skolverksamhet avser att tjäna ett föreliggande behov av
yrkesutbildning för ungdom i jordbruksarbete, ansluter sig utskottet till förslaget
att med statsbidrag stödja förutnämnda skolor. Enligt utskottets mening
bör skolverksamheten tills vidare bedrivas och prövas såsom en försöksanordning.
Särskilt torde en skola som den på Gålö kunna bliva till gagn genom
att taga hand örn ungdom, som önskar söka sin utkomst såsom jordbruksarbetare,
och göra densamma förtrogen med olika sysslor vid ett jordbruk.
Beträffande frågan örn att ytterligare utbygga denna skolform med
flera skolor i andra delar av landet, vill utskottet ifrågasätta om icke en mera
omfattande erfarenhet bör avvaktas för ett säkrare bedömande av förevarande
yrkesskoleverksamhet.

Beräkningarna av medelsbehovet för verksamheten vid ifrågavarande fyra
skolor föranleda icke någon utskottets erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till jordbrukets yrkesskolor för budgetåret 1944/45 under
nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 165 000
kronor.

Stockholm den 21 mars 1944.

På jordbruksutskottets vägnar:

L. TJÄLLGREN.

Utskottet.

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 21.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Granath, Gabrielsson,
Alfred Andersson, Jacob Hansson, Näslund och Bondeson samt

från andra kammaren: herrar Andersson i Tungelsta, Ericsson i Sörsjön, Carlström,
Lundbom, Gustafson i Dädesjö, Pettersson i Rosta, Jacobson och Hansson i Vännäsby.

Reservationer:

Av herr Tjällgren,

» » Carlström,

» » Pettersson i Rosta.