Jordbruksutskottets utlåtande nr 13.
1
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1944 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare
statsunderstöd till ett företag, avseende reglering
av vattenståndet i sjön Lången för torrläggning
av vattenskadade marker inom Skee, Näsinge och
Lommelands socknar av Göteborgs och Bohus län.
(2:a avd.)
I en lill riksdagen den 4 februari 1944 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad
proposition, nr 57, bar Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva att för avbetalning i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
anförts å vissa andelar å eif till reglering av vattenståndet i sjön
Lången för torrläggning av vattenskadade marker inom Skee m. fl. socknar
av Göteborgs och Bohus län den 26 juli 1923 beviljat lån från odlingslånefonden
ina från statens avdikningsanslag utgå el t belopp av 1 650 kronor.
Beträffande utredning i ärendet får utskottet, i den mån ej därför redogöres
närmare i det följande, hänvisa till statsrådsprotokollet.
Den 26 juli 1923 beviljade Kungl. Majit lån från odlingslånefonden med
41 200 kronor till ett företag, avseende reglering av vattenståndet i sjön
Lången för torrläggning av vattenskadade marker tillhörande fastigheter i
Skee, Näsinge och Lommelands socknar av Göteborgs och Bohus län, varjämte
Kungl. Majit fastställde för företaget upprättad arbetsplan.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län fastställde genom utslag den 14
april 1931 fördelningen å vederbörande fastigheter av förenämnda lån och
ålade därvid följande personer att årligen för vart och ett av åren 1931—
1955 ävensom ar 1956 erlägga, Axel Teodor Karlsson Källvik såsom ägare av
fastigheten Massleberg 24 147 kronor 46 öre och 133 kronor 99 öre samt
såsom ägare av fastigheten Massleberg 2“ 27 kronor 54 öre och 25 kronor 2
öre, Axel Teodor Axelsson såsom ägare av fastigheten 7„4 mantal Budalen 1°
85 kronor 19 öre och 77 kronor 55 öre samt Johan Gottfrid Forsström såsom
ägare av fastigheten /<;4 mantal Budalen 1'' 49 kronor 58 öre och 45 kronor
12 öre.
Kungl. Majit medgav sedermera dels den 27 juli 1934 Källvik, Axelsson
och Forsström uppskov under ett år nied erläggande av en var av de från
Bihang till riksdagens protokoll 1!)''i ''i. 10 sami. Xr 13 — 71.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13.
och med år 1934 förfallande annuiteterna å nämnda lån ävensom räntefrihet
under uppskovstiden å fastigheternas andelar i oguldna kapitalskulden å lånet,
dels den 7 februari 1936 Källvik och Axelsson anstånd till den 1 augusti
1936 med erläggande av de å 1935 års kronodebetsedlar debiterade, å deras
fastigheter belöpande annuiteterna å ifrågavarande lån, dels den 12 februari
1937 Källvik, Axelsson och Forsström uppskov under två år med erläggande
av en var av de från och med år 1934 å deras ifrågavarande fastigheter belöpande
annuiteterna å lånet ävensom räntefrihet under uppskovstiden å
oguldna kapitalåterstoderna å lånet, dels ock den 10 mars 1939 Källvik, Axelsson
och Forsström ytterligare uppskov under likaledes två år med erläggande
av de från och med år 1934 å deras fastigheter belöpande annuiteterna å
lånet ävensom räntefrihet under uppskovstiden. Genom sistberörda beslut
anbefallde Kungl. Maj:t tillika lantbruksstyrelsen att verkställa och till Kungl.
Majit inkomma med utredning huruvida ifrågavarande regleringsföretag
medfört beräknad nytta för Källviks, Axelssons och Forsströms fastigheter.
1 en den 7 november 1941 dagtecknad skrift ha Källvik, Axelsson och Forsström
anhållit om ytterligare befrielse från erläggande av de å deras fastigheter
belöpande annuiteterna å ifrågavarande odlingslån. Till stöd för sin
framställning ha sökandena anfört, att ifrågavarande torrläggningsföretag
icke kunde betecknas såsom fullt tillfredsställande, enär det vid högt vattenstånd
fortfarande inträffade, att vissa lägre liggande markpartier översvämmades.
Efter redogörelse för innehållet i handlingarna i ärendet har ]öredraganden,
statsrådet Domö, anfört följande:
»Av utredningen synes framgå, att sökandenas fastigheter icke haft den båtnad
av ifrågavarande torrläggningsföretag, som skäligen kunnat påräknas.
Härtill ha flera samverkande omständigheter bidragit. Sålunda torde båtnaden
för fastigheterna vid syneförrättningen ha blivit för högt uppskattad. I
än större grad synes emellertid till nyssberörda förhållande ha bidragit, att
sökandena icke kunnat utföra de synbarligen betungande diknings- och odlingsarbeten,
som varit nödvändiga för ett riktigt utnyttjande av företaget. Då
härtill kommer, såsom av torrläggningskommittén framhållits, att de sökandena
tillhöriga fastigheternas andelar i kostnaderna för deltagandet i företaget
torde få anses höga i förhållande till de för torrläggning av fastigheternas
marker nödiga arbetena, synas de fastigheterna åvilande skuldbördorna lia
kommit att stå i icke rimlig proportion till den för fastigheterna av företaget
åvägabragta nyttan. På grund av det anförda samt med hänsyn till vad i ärendet
upplysts om sökandenas ekonomiska ställning finner jag billighetsskäl
tala för att ytterligare statsunderstöd beviljas för åstadkommande av en avbetalning
av ifrågavarande odlingslån. I fråga örn statsunderstödets storlek ansluter
jag mig till lanibruksstyrelsens förslag. Jag förordar alltså, att för
ändamålet må från statens avdikningsanslag utgå ett belopp av 1 650 kronor.
Härtill synes riksdagens medgivande böra inhämtas. Bidragsbeloppet bör
av lantbruksstyrelsen ställas till statskontorets förfogande för att såsom avbetalning
å de på sökandenas fastigheter belöpande andelarna av lånet tillgodo
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 13.
3
förås avdikningslånefonden samt fördelas i enlighet med vad lantbruksstyrelsen
föreslagit. Beloppet torde icke böra inräknas i det belopp, som enbgt
riksdagens medgivande för visst år må beviljas jämlikt gällande bestämmelser
för avdikningsanslagets användning.»
Såsom framhålles av föredraganden har den i arbetsplanen för ifrågavarande
torrläggningsföretag beräknade båtnaden icke uppnåtts i vad gäller de
av sökandena ägda fastigheterna. I den mån detta förhållande kan tillskrivas
bristande planläggning anser sig utskottet — liksom vid flera tidigare tillfällen
— böra framhålla vikten av att undersökningar och beräkningar, som
läggas till grund för företag av ifrågavarande art, utföras på ett i möjligaste
mån tillförlitligt och betryggande sätt. Enligt vad som framgår av handlingarna
i ärendet synes emellertid i föreliggande fall svårigheter ha uppstått
för sökandena att kunna utföra så omfattande diknings- och odlingsarbeten,
som varit nödvändiga för ett riktigt utnyttjande av företaget, vilket bidragit
till att båtnaden icke uppnåtts. Med hänsyn härtill synes någon erinran
mot bifall till Kungl. Maj:ts framställning icke böra göras.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att förevarande proposition må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 7 mars 1944.
På jordbruksutskottets vägnar:
L. TJÄLLGREN.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit
från första kammaren: herrar Tjällgren, Carl Edmund Eriksson, Gabrielsson, Jacob
Hansson, Näslund, Anderberg, Svedberg och Hagman; samt
från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Ericsson i Sörsjön, Carlström, Lundbom,
Andersson i Hyssna, Jonsson i Fjäle, Larsson i Karlstad och Andersson i Hedensbyn.
U Iskotta.