Bankoutskottets utlåtande nr 7.
1
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1944 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen
den 5 juni 19A2 (nr 325) om jordbrukets
kreditkassor.
I en till riksdagen avlåten, den 14 januari 1944 dagtecknad proposition nr
22, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogat förslag till förordning angående ändrad lydelse av
11 § förordningen den 5 juni 1942 (nr 325) om jordbrukets kreditkassor.
Berörda förslag är av följande lydelse:
Förslag
till
Förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 5
juni 1942 (nr 325) om jordbrukets kreditkassor.
Härigenom förordnas, att 11 § förordningen den 5 juni 1942 om jordbrukets
kreditkassor skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
11 §■
Jordbrukskreditkassan må---av centralkassa.
Utan hinder---fastställda taxeringsvärde.
Tillika må jordbrukskreditkassan för placering av medel, som icke omedelbart
kunna användas för jordbrukskreditkassans syfte, förvärva statsobligationer
och andra statsskuldförbindelser med en återstående löptid av
högst tio år ävensom skaltkammarväxlar.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
-12.
Hihang till riksdagens protokoll 1944, 8 sand. Nr
1
•2
Bankoutskottets utlåtande nr 7.
I 11 § förordningen den 5 juni 1942 (nr 325) om jordbrukets kreditkassor
stadgas, att jordbrukskreditkassan må bereda kredit allenast åt ansluten
centralkassa samt åt jordbruksekonomisk förening, som är medlem av
centralkassa. Utan hinder av denna bestämmelse må jordbrukskreditkassan
intill ett belopp, som motsvarar beloppet av kassans reservfond, placera medel
i statens och Sveriges allmänna hypoteksbanks obligationer eller ock
mot säkerhet av inteckning inom sex tiondelar av jordbruksfastighets senast
fastställda taxeringsvärde. I 36 § stadgas, bland annat, att även centralkassa
må förvärva obligationer.
I skrivelse den 20 februari 1943 har styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan
hemställt, att till 11 § förordningen om jordbrukets kreditkassor
måtte göras ett tillägg av innehåll att jordbrukskreditkassan, för placering av
överskottsmedel, som icke omedelbart funne användning inom kasserörelsen,
finge förvärva statsobligationer med en återstående löptid av högst 10 år,
andra statsskuldförbindelser med högst samma återstående löptid samt skattkammarväxlar.
Såsom motivering för sin framställning har styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan
anfört bland annat följande.
Den jämförelsevis rikliga penningtillgång, som utmärkt de senaste åren,
har gjort sig gällande även inom jordbrukskasserörelsen. Dess inlåning av
medel har sålunda under åren 1940—1942 stigit från 65.S till 108.2 miljoner
kronor, medan samtidigt utlåningen hållit sig praktiskt taget oförändrad eller
vid 120 miljoner kronor. Under januari innevarande år har inlåningen fortsatt
att stiga med 4.7 miljoner kronor, varemot svarat en utlåningsökning av
blott 0.5 miljoner kronor.
Detta förhållande har medfört, att rörelsens behov av upplånade medel
alltmer reducerats. Upplåningen, som vid 1939 års utgång utgjorde 48.2 miljoner
kronor i lån och 5.9 miljoner kronor i rediskonterade växlar, hade sålunda
per den 31 december 1942 nedgått till 8.6 miljoner kronor i lån och 0.4
miljoner kronor i rediskontering. Genom den fortsatta kraftiga inlåningsökningen
under innevarande år har behovet av upplåning praktiskt taget upphört,
och då inlåningen även under den närmaste framtiden sannolikt kommer
att överstiga utlåningen, står rörelsen inför uppgiften att på lämpligaste
sätt placera överskottsmedel av berörda slag.
I förevarande avseende må först framhållas, att det är av vikt för rörelsen
att finna sådana utvägar, att inlåningen icke behöver bringas att avstanna,”
enär det kan beräknas bliva av stor betydelse att kunna disponera över ifrågavarande
medel, när krigstidens förhållanden inom jordbruket i sinom tid
skola avvecklas. I samband med då inträdande, under krigstiden eftersatta
behov av nyanskaffning särskilt av levande och döda inventarier samt eventuellt
minskad lönsamhet för jord- och skogsbruket torde nämligen ökade
krediter bliva behövliga av den storleksordning, att en betydande likvid medelstillgång
erfordras för deras tillgodoseende.
Bland de utvägar, som styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan funnit
böra komma i fråga för placering av ifrågavarande inlåningsöverskott, har
inköp av kortfristiga statsobligationer, andra kortfristiga slatsskuldförbindelser
och skattkammarväxlar synts i främsta rummet böra komma till användning.
Härigenom kan en mera tillfredsställande förräntning av medlen erhållas
än vid insättning i penninginrättningar, samtidigt som medlen bliva
Bankoutskottets utlåtande nr 7.
3
jämf irelsevis likvida genom att obligationerna etc. förfalla till inlösen inom
kort tid eller också vid behov snabbt kunna avyttras eller belånas.
Enligt 36 § i förordningen örn jordbrukets kreditkassor må centralkassa
förvärva bland annat obligationer. Liknande rätt tillkommer jämlikt 11 g
även jordbrukskreditkassan, dock med den begränsningen, att placering i
obligationer endast må uppgå till ett belopp, motsvarande beloppet av kassans
reservfond. Kassan är därför för närvarande förhindrad att inköpa obligationer
till högre belopp än cirka 303,000 kronor, vartill reservfonden nu
uppgår. Denna begränsning finner styrelsen utgöra ett hinder för en tillfredsställande
lösning av förevarande fråga om medelsplacering i kortfristiga
statsobligationer m. m. Visserligen äga centralkassorna, som nyss nämnts,
rätt att inköpa obligationer, men särskilt i nuvarande läge synes det utgöra
ett viktigt önskemål, att liknande rätt mera obegränsat tillerkännes även jordbrukskreditkassan
Genom sin ställning som centralorgan för kasserörelsen
bör sagda kassa nämligen äga god överblick över rörelsens allmänna läge i
kapitalförsörjningshänseende, behovet av särskilda åtgärder på detta område
och de utvägar, som kunna stå till huds för placering av tillgängliga medel
på ur hela rörelsens synpunkt lämpligaste sätt.
I avgivna yttranden har framställningen tillstyrkts eller lämnats utan erinran
av Överståthållarämbetet, statskontoret, fullmäktige i riksbanken och
fullmäktige i riksgäldskontoret men avstyrkts av bank- och fondinspektionen.
Föredragande departementschefen har anfört:
De nuvarande bestämmelserna i 11 § förordningen om jordbrukets kreditkassor
försvåra otvivelaktigt för jordbrukskreditkassan att placera överskottsmedel
som uppkommit i anledning av den ökade inlåningen under senare
år. I den mån dessa medel icke böra hållas tillgängliga å bankräkning,
kan en placering i kortfristiga statsobligationer och skattkammarväxlar
framstå såsom lämplig. De betänkligheter, som av bank- och fondinspektionen
framförts mot den av jordbrukskreditkassan gjorda framställningen,
synas mig icke vara av den art att desamma böra hindra, att den av de
övriga hörda instanserna förordade författningsändringen genomföres. Inom
jordbruksdepartementet har upprättats förslag till förordning angående ändrad
lydelse av 11 § förordningen den 5 juni 1942 (nr 325) om jordbrukets
kreditkassor. Jag tillstyrker, att detta förslag nu förelägges riksdagen till antagande.
Att i detta sammanhang upptaga till förnyat övervägande frågan örn
den tidpunkt, då de statsobligationer som ställts till jordbrukskreditkassans
förfogande skola återställas, synes icke påkallat.
Av uppgifter rörande jordbrukskasserörelsens nuvarande likviditetsställning,
som utskottet inhämtat från svenska jordhrukskreditkassan, framgår,
att rörelsens likvida tillgångar numera på grund av fortsatt ökning av inlåningen
äro större än då kassans styrelse för ett år sedan avlät sin framställning
örn vidgad befogenhet för kassan ali placera inom rörelsen uppkommande
kassaöverskott.
Gällande föreskrifter för placering av medel, sorn kassan ej erfordrar forsin
utlåning, innebära, att dylik placering endast är medgiven i statens och
U t.skott et.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 7.
allmänna hypoteksbanken obligationer samt intill ett belopp, motsvarande
kassans reservfond. Anledning att bibehålla sistnämnda begränsning synes ej
föreligga. Med hänsyn härtill och då utskottet i likhet med departementschefen
finner lämpligt, att kassans möjlighet att placera överskottsmedel bör
avse statsobligationer och andra statsskuldförbindelser med en återstående
löptid av högst tio år ävensom skattkammarväxlar, får utskottet tillstyrka
bifall till det föreliggande förslaget.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposi/
tion.
Stockholm den 22 februari 1944.
På bankoutskottets vägnar:
GUST. SVEDMAN.
Vid förestående ärendes sluibeliandling inom utskottet hava närvarit
från första (kammaren: herrar Åkerberg*, Sandén, Nordenson*, Friggeråker, Myrdal,
Sylwan och Leander; samt
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Falkenberg, Mattsson,
Andersson i Mantal jungby, Eriksson i Sandby*, Barnekow och Sundberg.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.