Bankoutskottets utlåtande nr 46.

3

Nr 46.

Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1944 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av styrelsens för riksdagsbiblioteket framställning
i fråga om utarbetande av förteckning över
kommittébetänkanden.

I skrivelse till bankoutskottet den 29 mars 1944 har styrelsen för riksdagsbiblioteket
hemställt, att utskottet ville föreslå riksdagen att till arvode
tor utarbetande och redigering m. m. av en förteckning över kommittébetänkanden
avgivna under åren 1904—1944 anvisa ett anslag av 6 000 kronor.

Till stöd för framställningen anför bibliot.eksstyrelsen följande:

År 1896 publicerades »Förteckning öfver kommittébetänkanden afgifna
åren 1809—94». Arbetet hade på offentligt uppdrag med anledning av en
riksdagens skrivelse, 1891 nr 36, utarbetats av Erik Thyselius. En år 1904
tryckt fortsättning likaledes utarbetad av Thyselius omfattade jämte ett
mindre tillägg till nyssnämnda förteckning under åren 1895—1903 avgivna betänkanden.
Detta förtjänstfulla bibliografiska arbete visade sig snart bli för
svensk statsvetenskaplig forskning och svensk administrativ verksamhet av
utomordentlig betydelse. Det råder ingen tvekan, att detta verk blivit ett för
svensk forskning och förvaltning oumbärligt bibliografiskt hjälpmedel.

Någon motsvarighet till denna bibliografi, vad gäller tiden efter 1903, gives
tyvärr icke. Denna uppenbara brist har länge gjort sig allvarligt kännbar
och efter hand blivit allt mera besvärande. Från skilda håll ha gång efter
annan uttalats önskemål om en fortsättning på nämnda förteckning. Även
utländska institutioner ha efterfrågat en sådan. Statens tryckerisakkunnige
har .enligt uppgift för ett par år sedan på eget initiativ påbörjat en dylik förteckning
men måst avbryta arbetet till följd av bristande tid och då han
dessutom snart fann, att uppgiften lämpligast borde anförtros en skolad
biblioteksman.

Styrelsen för riksdagsbiblioteket, som beaktat dessa förhållanden, har med
hänsyn till bibliotekets ställning som ett centralt förvaltningsbibliotek, på
vilket torde ankomma bl. a. att planera och utgiva för förvaltningen och den
statsvetenskapliga forskningen angelägna bibliografiska hjälpmedel, funnit
sig icke längre böra eftersätta kravet på en publicering av ifrågavarande
kommittéförteckning. Som av bifogade promemoria framgår skulle verket
komma att omfatta icke mindre än cirka 2 500 betänkanden. Denna siffra
visar måhända bäst, hur angelägen en översikt av denna omfattande, ofta
svåruppspårade samt framför allt synnerligen betydelsefulla litteratur i själva
verket är. En närmare plan för verkets omfattning, utförande och kostnad
lämnas i bifogade promemoria1 utarbetad inom biblioteket.

Då arbetet är av allt för stor omfattning att utföras inom biblioteket med
blott den nuvarande arbetsstyrkan och då en tillfällig ökning av denna för
ett tidsbegränsat uppdrag som detta icke är lämpligt, har styrelsen funnit,
att uppdraget att utarbeta bibliografien bör lämnas en av bibliotekets tjäns -

1 Se Bilaga vid della utlåtande.

4

Bankoutskottets utlåtande nr 46.

Utskottet.

lemån alt utföras på icke-tjänstetid och mot särskilt arvode. Såsom skäligt
arvode föreslår styrelsen en summa av 5 000 kronor fördelade på två år
jämte 1 000 kronor till kontroll- och korrekturarbeten samt till biträde för
motläsning m. m. Tryckningskostnaderna beräknas till 20 000 kronor.

Redan nu torde medel böra anvisas för utbetalande av redaktörsarvodc
jämte gottgörelse för korrekturläsning m. m. i samband med arbetets tryckning.
Medel för återstående utgifter för verket torde däremot på framställning
av styrelsen framdeles anvisas.

I likhet med styrelsen för riksdagsbiblioteket hyser utskottet den uppfattningen,
att publicerandet av en förteckning över kommittébetänkanden,
avgivna från och med år 1904, skulle såväl för forskningsändamål som för
den administrativa verksamheten bliva av stor betydelse. Utskottet vill därför
tillstyrka förslaget örn utgivandet av ett dylikt arbete. Med hänsyn
till att redaktionsarbetet beräknas draga en tid av två år och tryckningen ett
halvt år, vadan verket kan föreligga färdigt i tryck tidigast omkring årsskiftet
1946/47, torde det vara önskvärt, att i förteckningen redovisas kommittébetänkanden
avgivna till och med utgången av år 1945. Det synes utskottet
böra tagas under övervägande, huruvida icke för tiden därefter ifrågavarande
registreringsarbete skulle kunna utföras fortlöpande inom ramen för
bibliotekets ordinarie verksamhet samt utgivas av trycket exempelvis vart
femte eller tionde år.

Mot de beräknade kostnaderna för arbetets redigering m. m. har utskottet
icke funnit anledning till erinran. Vad tryckningskostnaderna beträffar,
torde det vara lämpligt att, när verkets tryckning blir aktuell, undersöka huruvida
icke desamma kunna nedbringas genom anlitande av tryckeri i landsorten.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av styrelsens för riksdagsbiblioteket
förevarande framställning, må bemyndiga styrelsen att
till arvode för utarbetande och redigering m. m. av en förteckning
över kommittébetänkanden, avgivna under åren
1904—1945, av förslagsanslaget till riksdagsbiblioteket: omkostnader
taga i anspråk ett belopp av 6 000 kronor.

Stockholm den 27 april 1944.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÄKERRERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

. från första kammaren: herrar Åkerberg, Sanden, Friggeråker, Sylivap*, Leander,
Edin*, Mannerskantz* och Sundelin;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Falkenberg*, Mattsson,
Andersson i Munkaljungby*, Eriksson i Sandby*, Barnekow och Sundberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bankoutskoltets utlåtande nr 46.

5

Bilaga.

P. M.

rörande utarbetande av en förteckning över kommittébetänkanden.

En ny förteckning över kommittébetänkanden kan förslagsvis omfatta 40-årsperioden 1904—i943, eller möjligen även 1944, örn man vill undvika ett
alltför stort tidsavstånd mellan förteckningens slutår och utgivningsår.

Thyselius fixerade sitt uppdrag att gälla »betänkanden, avgivna av en av
Kungl. Maj:t eller av en departementschef med Kungl. Maj:ts bemyndigande
tillsatt kommitté, vare sig betänkandet genom tryck gjorts tillgängligt för
allmänheten eller endast är skriftligen avfattat». Det så fixerade materialet
skulle givetvis uppta det ojämförligt största utrymmet i en ny förteckning.

1 följande fall synes det lämpligt att gå utöver Thyselius’ program:

a) Kommittéer förtecknas även om de icke avgivit något betänkande.

b) Av riksdagens utskott eller något av riksdagens verk avgivet tryckt
betänkande medtages.

c) Inom departement eller inom centralförvaltningen på statsråds uppdrag
utarbetade promemorior och betänkanden medtagas i den mån de äro
tryckta. (Ex. Justitiedepartementets promemorior.)

Endast de under c) angivna torde komma att medföra någon nämnvärd
kvantitativ utvidgning av materialet.

Materialets omfattning. I den i början av år 1922 tillskapade serien Statens
offentliga utredningar har t. o. m. 1943 utgivits cirka 1 100 betänkanden.
Åren 1904—1922 avgavs ungefär lika många enligt <^t ovan skisserade utvidgade
programmet. Härtill kominer ett eller annat hundratal avgivna etter
1922 utan att ingå i SOU. Sammanlagt skulle man alltså få räkna med cirka

2 500 betänkanden för tiden 1904—1943. Thyselius använde i genomsnitt en
halv sida för varje betänkande. Räknar man med lika stort utrymme för
den nya delen skulle enbart förteckningen upptaga 1 250 sidor eller 78 ark.
Härtill kommer ett personregister på 8 ark beräknat i proportion till Thyselius’
register samt ett sakregister som jämte titelblad, förord m. m. kan beräknas
uppgå till 9 ark. Då Thyselius’ sakregister är synnerligen otillfredsställande
har här kalkylerats med ett betydligt större utrymme. Arbetet skulle
alltså sammanlagt omfatta 95 ark. Räknar man med en kostnad av 300 kr.
per ark erhåller man en sammanlagd tryckningskostnad av 28 500 eller med
hänsyn till korrigeringskostnaderna 30 000 kr.

En betydande besparing kan emellertid åstadkommas genom rationalisering
och förenkling av stoffet. Med bättre utnyttjande av sidutrymmet, genom
lämpligare uppställning av betänkandena i tidsföljd, genom diverse förkortningar
samt framför allt genom åtskilliga typografiska arrangemang
torde man med sannolikhet kunna få in 3 å 4 betänkanden på varje sida,
varvid verket i sin helhet skulle uppgå till cirka 00 ark, vilket, med ett beräknat
pris av 300 kr. per ark och med 10 % tillägg tor korrigeringskostnader,
skulle göra 20 000 kr. Ytterligare inskränkningar torde ej kunna göras
utan att förteckningens värde avsevärt minskas.

6

Bankoutskottets utlåtande nr 46.

Utredigeringen av arbetet skulle i huvudsak kunna ske med material tillgängligt
inom riksdagsbiblioteket. En förteckning på kommittéerna, deras
sammansättning och mandat gives i Berättelse om vad i rikets styrelse sedan
sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit (Riksdagsberättelsen). Åtminstone
för periodens första år synas dessa uppgifter behöva kollationeras
nied de mer utförliga i Posttidningen. Från början av 1920-talet förtecknas i
Riksdagsberättelsen titlarna på de tryckta bbtänkandena. Från 1931 återfinnes
i Arsbibliografi över Sveriges offentliga publikationer alla tryckta betänkanden.
I riksdagsbiblioteket finnes en praktiskt taget fullständig samling
av tryckta betänkanden och för de sista åren även av icke tryckta. En
kollationering torde dock lämpligen göras med Kungl, bibliotekets samlingar.
För att nå det otryckta materialet torde en genomgång av departementens
diarier och serier av inkomna handlingar bli nödvändig. Kommittéarkiven
kunna icke användas för detta ändamål, då de icke regelbundet innehålla
betänkandena. Tyvärr måste man räkna med att detta arbete kommer att
försvåras, då riksarkivet har evakuerat ifrågavarande serier. Då riksarkivet
endast har öppet mellan 10—5 förutsättes att ovannämnda serier kunna lånas
till riksdagsbiblioteket för bearbetning på kvällarna.

Ovan har endast räknats med de statliga kommittéerna och betänkandena.
Härutöver skulle man även kunna länka en förteckning över motsvarande
material för landstingen och städerna. Hur mycket arbetet därigenom skulle
svälla är omöjligt att säga utan en noggrann genomgång av materialet. Riksdagsbiblioteket
har samtliga landstingshandlingar samt stadsfullmäktigetryck
för Stockholm och Göteborg. För övriga städer torde lämpligen Svenska
^ stadsförbundets rikhaltiga och välordnade samlingar kunna utnyttjas.
Ifrågavarande material torde emellertid vara så omfattande att det bör förtecknas
i en särskild volym.

För redaktionsarbetet torde behöva påräknas en tid av två år och för
tryckningen ett halvt år. Arbetet skulle sålunda kunna föreligga i tryck omkring
årsskiftet 1946/47.