Bankoutskottets utlåtande nr 26.
1
Nr 26.
Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1944 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om pension åt två vid
polisväsendet anställda personer.
I nedannämnda till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade
motioner ha förslag framställts dels i fråga om fyllnadspension av statsmedel
åt kriminalöverkonstapeln David Natanael Skog, dels ock angående bidrag
av statsmedel till pensionering av förre fjärdingsmannen Johan Andersson.
I fråga om motiveringen för de väckta förslagen får utskottet, i den mån
ej redogörelse härför lämnas i det följande, hänvisa till motionerna.
l:o.
Kriminalöverkonstapeln David Natanael Skog. I tva likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren under nr 17 av herrar Petersson,
Emil, och Berg, Robert, samt den andra inom andra kammaren under nr 42
av herr Törnkvist jämte tre av kammarens övriga ledamöter, har hemställts,
»att riksdagen måtte besluta, att kriminalöverkonstapeln David Natanael
Skog i Karlskrona må från och med månaden näst efter den, varunder han
avgår från sin anställning som kriminalöverkonstapel, under sin återstående
livstid från allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 445 kronor
jämte därå utgående tillägg enligt de grunder, som äro eller kunna varda
fastställda för f. d. befattningshavare i statens tjänst».
Av handlingarna inhämtas,
att Skog är född den 9 maj 1883 och således nära 61 år gammal;
att han under tiden 1 december 1904—30 april 1908 varit anställd såsom
reservkonstapel i Karlskrona;
att han tjänstgjort såsom polisuppsyningsman i Lyckeby under tiden
1 maj 1908—31 december 1925, vid vilken sistnämnda tidpunkt han på
grund av förestående omorganisation av polisväsendet utan egen ansökan
överfördes till kriminalpolisen i Karlskrona i och för fullgörande av kriminalpolistjänst
huvudsakligen utom staden;
att han därefter tjänstgjort vid kriminalpolisen i Karlskrona;
att han den 1 januari 1933, med bibehållande av anställningen vid Karlskrona
stads poliskår, överförts till den nyinrättade statspolisen;
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 8 sami. Nr 26.
2
Bankoutskottets utlåtande nr 26.
Utskottet.
att lian på grund av sin tjänstgöring vid Karlskrona stads poliskår är belättigad
till en avkortad pension av 2 338 kronor 56 öre per år, motsvarande
21/25 av hel pension, 2 784 kronor;
samt att hans sammanlagda pensionsförmåner från staden, inberäknat
rörligt tillägg och kristillägg, vid nuvarande index komma att uppgå till
3 590 kronor 70 öre eller 658 kronor 85 öre mindre än örn hel pension utgått.
I en den 25 februari 1943 dagtecknad skrift anhöll Skog hos länsstyrelsen
i Blekinge län att vid avgång från sin tjänst få sig tillerkänd pension av
statsmedel på grund av förenämnda tjänstgöring såsom polisuppsyningsman
i Lyckeby med sådant belopp, att hans sammanlagda pensionsförmåner komme
att uppgå till minst vad som utginge i pension vid fullt antal tjänstår.
I häröver avgivet utlåtande till Kungl. Maj:t förordade länsstyrelsen bifall
till ansökningen. Länsstyrelsen framhöll emellertid, att statsverket bidragit
allenast med hälften av Skogs avlöning såsom polisuppsyningsman och att
det fördenskull kunde ifrågasättas, huruvida icke statsbidrag borde utgå med
endast hälften av den ifrågasatta fyllnadspensionen.
Statskontoret anförde i avgivet utlåtande följande:
Enligt statskontorets mening kan den omständigheten, att kriminalöverkonstapeln
Skog före sin anställning vid Karlskrona stads poliskår under en
följd av år innehaft polisuppsyningsmannabefattning i Lyckeby och därvid
uppburit avlöning, vilken bestritts delvis av statsmedel, icke anses utgöra
tillräckligt skäl för statsverket att bevilja honom särskild pension såsom
kompensation för att han i sin anställning hos Karlskrona stad icke kan
erhålla för hel pension erforderligt antal tjänstår. Ämbetsverket får alltså
avstyrka bifall till framställningen.
Genom beslut den 10 december 1943 fann Kungl. Maj:t den gjorda ansökningen
icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Såsom stöd för det i de nu föreliggande motionerna väckta yrkandet andres,
att Skogs polisuppsyningsmannatjänst varit synnerligen krävande och
tagit hela hans tid i anspråk. Härjämte åberopas, att riksdagen tidigare beviljat
statsbidrag till pensionering av två polismän i Blekinge län, nämligen
polisuppsyningsmannen Anders Prawitz och poliskonstapeln Karl Gustaf
Thorssell.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att Skog i egenskap av kriminalöverkonstapel
i Karlskrona stad är tillförsäkrad rätt att vid avgång från sin
tjänst uppbära en avkortad pension av i runt tal 3 600 kronor per år, inklusive
tilläggsförmåner. Det i motionerna väckta förslaget avser, att Skog
skulle på grund av tidigare tjänstgöring såsom polisuppsyningsman tillerkännas
pension av statsmedel till sådant belopp, att hans totala pensionsförmåner
komme att motsvara hel tjänstepension. Utskottet vill i anledning
härav erinra, att den av Skog innehavda befattningen såsom polisuppsynings
-
Bankoutskottets utlåtande nr 26.
3
man, vilken allenast till hälften avlönats av statsmedel, icke varit förenad
med pensionsrätt. Såsom förutsättning för beviljande av riksdagspension i
sådana fall, då pensionsrätt ej förelegat, har i allmänhet gällt, att vederbörande
varit i behov av understöd och att rätt till pension på grund av
annan anställning saknats. Vid sådant förhållande anser sig utskottet icke
kunna tillstyrka, att i förevarande fall fyllnadspension skulle beviljas av
staten. Frågan härom har för övrigt redan prövats av Kungl. Maj:t utan att
föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Vad angår de i motionerna åberopade fallen Prawitz och Thorssell, vill
utskottet upplysningsvis meddela, att dessa, på framställning av Kungl.
Maj:t, enligt beslut av 1926 års riksdag (bankoutsk. uti. nr 24, p. 46 och 47)
efter en tjänstetid av respektive 36 och 30 tjänstår erhöllo en årlig statspension,
exklusive dyrtidstillägg, av 1 032 kronor vardera under villkor, att pension
till lika stort belopp utginge från landsting, kommuner eller enskilda.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att förevarande motioner I: 17 och II: 42 ej må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
2:o.
Förre extra fjärdingsmannen Johan Ludvig Andersson. I motion II: 212
hemställa herrar Ericsson i Kinna och Andersson i Hyssna, »att riksdagen
måtte bevilja förre fjärdingsmannen Johan Andersson en årlig pension å 200
kronor räknat från och med den 1 januari 1942, under villkor att pension
till minst samma belopp för år utgår från Horreds kommun».
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Andersson är född den 24 december 1887 och således 56 år gammal;
att han under tiden 1 januari 1921—31 december 1931 bestritt tjänstgöring
såsom extra fjärdingsman inom Horreds socken;
att han efter den nya polisorganisationens ikraftträdande från och med
den 1 januari 1932 erhöll anställning såsom extra fjärdingsman i Horreds
sockens polisdistrikt, vilken anställning han innehaft till och med den 28
februari 1941, då Horreds, Istorps och Öxnevalla kommuner sammanslogos
till ett polisdistrikt;
att hans inkomst av tjänsten, som under de fem sista åren före polisorganisationens
genomförande, åren 1927—1931, utgjort i medeltal 410 kronor
per år, under ett vart av åren 1937—1940 uppgått till 800 kronor;
att han är ägare till cn mindre till 3 000 kronor taxerad jordbruksfastighet,
vilken besväras av inteckningar för 1 500 kronor;
samt att han i övrigt är i avsaknad av medel för sitt uppehälle.
4
Bankoutskottets utlåtande nr 26.
Utskottet.
Enligt beslut av 1938 års riksdag (bankoutskottets utlåtande nr 33) utgår
statsbidrag till pensionering av fjärdingsman, vilkas entledigande skett i anledning
av den nya polisorganisationens införande i kommunen (1925 års
polislag), under följande huvudsakliga villkor. Vederbörande skall vid tidpunkten
för polisorganisationens genomförande ha uppnått en levnadsålder
av 50 år samt under sammanlagt minst 15 år ha innehaft anställning såsom
fjärdingsman. Fjärdingsmannaanställningen skall hava utgjort vederbörandes
huvudsakliga sysselsättning och förvärvskälla. Behov av understöd skall
föreligga, så att fjärdingsmannen icke utan sådan pension, som här avses,
äger skälig bärgning. Statsbidraget utgår med två tredjedelar av medellönen
under de fem sista åren före polisorganisationens genomförande i
kommunen, om anställningstiden uppgått till 25 år eller därutöver, med
hälften av medellönen, örn anställningstiden uppgått till 20 men icke 25 år,
samt med två femtedelar av medellönen, om anställningstiden uppgått till
15 men ej 20 år.
I skrivelse till länsstyrelsen i Älvsborgs län den 27 december 1941 meddelade
kommunalfullmäktige i Horred, att fullmäktige beslutat att från och
med år 1942 anslå ett belopp av 400 kronor per år till Anderssons pensionering
under förutsättning, att staten bidroge med halva beloppet. I anslutning
härtill hemställde fullmäktige örn statsbidrag till pensioneringen med
200 kronor per år.
Med överlämnande av handlingarna i ärendet tillstyrkte länsstyrelsen i
skrivelse till Kungl. Majit den 28 januari 1942 bifall till kommunens framställning.
I avgivet utlåtande i ärendet den 14 februari 1942 anförde statskontoret,
att då Anderssons entledigande icke skett i anledning av den nya polisorganisationens
införande i Horreds kommun, vore de av 1938 års riksdag
godkända grunderna för beviljande av statsbidrag till pensionering av vissa
fjärdingsman i förevarande fall icke tillämpliga. Vid sådant förhållande
och då förutsättningar för bidrag från statens sida till pensionering av
Andersson i enlighet med stadgandet i 15 § 3 punkten i lagen den 6 juni
1925 örn polisväsendet i riket ej heller förelåge, avstyrkte statskontoret bifall
till framställningen.
Genom beslut den 24 april 1942 fann Kungl. Maj.t ifrågavarande framställning
icke föranleda någon Kungl. Majits åtgärd.
Såsom statskontoret framhållit, har Anderssons entledigande icke skett i
anledning av den nya polisorganisationens genomförande från och med år
1932 inom Horreds kommun. Enär de av 1938 års riksdag godkända grunderna
för beviljande av statsbidrag till pensionering av vissa fjärdingsman
således icke äro tillämpliga i förevarande fall, har en hos Kungl. Majit gjord
framställning om dylikt statsbidrag lämnats utan bifall. Vid sådant förhållande
och då utskottet icke är berett att förorda ett utsträckande av de
Bankoutskottets utlåtande nr 26.
5
förutsättningar, under vilka statsbidrag må utgå till pensionering av förutvarande
fjärdingsman, får utskottet avstyrka bifall till motionen.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att förevarande motion II: 212 ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 17 mars 1944.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandén, Sundvik, Sylwan, Leander,
Johansson i Fårekulla och Ljungdahl;
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Falkenberg,
Andersson i Munkaljungby, Sundberg, Persson i Norrby, fru Humla och herr
Skagerlund.