Bankoutskottets utlåtande nr 16.
1
Nr 16.
Ankom till riksdagens kansli den 7 mars 1944 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
tiri lag om fortsatt giltighet av lagen den 22 december
1939 (nr 895) angående rätt för Konungen att
meddela särskilda bestämmelser örn riksbankens sedelutgivning
och bankrörelse m. m.
I en den 18 februari 1944 dagtecknad proposition nr 97, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen
fogat förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 22 december 1939 (nr
895) angående rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser örn
riksbankens sedelutgivning och bankrörelse m. m.
Berörda lagförslag är av följande lydelse:
Förslag
till
Lag
om fortsatt giltighet av lagen den 22 december 1939 (nr 895) angående
rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser
örn riksbankens sedelutgivning och bankrörelse m. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 22 december 1939 angående rätt för
Konungen att meddela särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning
och bankrörelse m. m., vilken jämlikt lag den 9 april 1943 (nr 142)
gäller till och med den 30 juni 1944, skall äga fortsatt giltighet till och med
den 30 juni 1945.
Jämlikt lag den 22 december 1939 (nr 895) äger Konungen under vissa utomordentliga
förhållanden, på framställning av fullmäktige i riksbanken och
efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret, i fråga örn riksbankens sedelutgivning
och bankrörelse samt offentliggörande av riksbankens räkenskaper
meddela av förhållandena påkallade bestämmelser att gälla i stället
för vad därutinnan finnes stadgat i 9—14, 16, 17, 21, 24 och 27 §§ lagen den
30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank. Syftet med berörda fullmaktslag
Bihang till riksdagens protokoll 19ii. S samt. Nr 16—21.
1
2
Bankoutskottets utlåtande nr 16.
är att möjliggöra en smidig anpassning av vissa av de bestämmelser, som
reglera riksbankens verksamhet, efter sådana tidigare icke förutsedda förhållanden,
med vilka man i nuvarande läge måste räkna.
Enligt 11 § första stycket lagen för Sveriges riksbank må guld utom landet
inräknas i riksbankens metalliska kassa endast till ett belopp motsvarande
15 procent av hela metalliska kassan. Då denna bestämmelse med hänsyn
till sedelutgivningsrättens beroende av den metalliska kassan skulle kunna
lägga hinder i vägen för en sådan placering av riksbankens guldbehållning,
som anses mest betryggande, har Kungl. Majit med stöd av omförmälda fullmaktslag
genom kungörelse den 31 januari 1940* (nr 54) förordnat, att i
stället för berörda stadgande i riksbankslagen skall gälla, att såsom riksbankens
metalliska kassa skall räknas allt riksbanken tillhörigt guldmynt
och omyntat guld.
Ifrågavarande fullmaktslag gällde ursprungligen till och med den 31 mars
1940 men bar därefter förlänats fortsatt giltighet, sista gången genom lag den
9 april 1943 (nr 142), enligt vilken giltighetstiden utsträckts till och med den
30 juni 1944.
I framställning till Kungl. Majit den 20 januari 1944 ha fullmäktige i riksbanken
— enär nämnda kungörelse enligt fullmäktiges mening under nuvarande
förhållanden borde äga fortsatt tillämpning även efter utgången av
juni 1944 och då det i fullmaktslagen lämnade bemyndigandet för Konungen
att jämväl i övrigt utfärda särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning
och bankrörelse m. m. borde bibehållas även i fortsättningen — hemställt,
att lagen måtte erhålla förlängd giltighet, förslagsvis till och med den
30 juni 1945.
Fullmäktige i riksgäldskontoret ha, efter remiss, den 10 februari 1944 yttrat
sig i ärendet och därvid förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall
till bankofullmäktiges framställning.
utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits ifrågavarande
förslag, får hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Majits förevarande proposition.
Stockholm den 7 mars 1944.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utsikottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Åkerberg, Sundvik, Friggeråker, Leander, Johansson
i Fårekulla, Löfgren, Mannerskantz och Sundelin; samt
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Falkenberg, Mattsson,
Eriksson i Sandby, Barnekow, Sundberg och fru Humla.