Bevillningsutskottets betänkande nr 7.
1
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1944 kl. 2 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning om ändring i
förordningen den 19 november 191b (nr 383) angående
stämpelavgiften.
I en den 4 februari 1944 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 58, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade
Förslag
till
förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr
383) angående stämpelavgiften.
Härigenom förordnas, alt 1, 7 och 8 §§ förordningen den 19 november
1914 angående stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
1 §•
I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till följande
avdelningar:
Fjärde avdelningen.
Rikets hovrätter;----medicinalstyrelsen; statens institut för folkhälsan;
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;---skogsstyrelsen.
7 §•
Från stämpelavgift enligt detta kap. är kronan befriad.
Dessutom äro från stämpelavgift enligt detta kap. befriade:
akademier och---överförmyndare.
1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § 1928: 317 (där förordningen i dess helhet är återgiven)
och 1943:423 samt beträffande 7 och 8 §§ 1928:317, 1929:143, 1930:243, 1932:285, 1933:378,
1934:327, 1937:511 och 942, 1938:323, 1941:115 och 419, 1942:462 ävensom 1943:423.
Bihang lill riksdagens protokoll 19H. 7 sami. Nr 7—9.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 7.
Frihet från stämpel enligl detta kap. — dock icke med avseende å avskrift
och bevis, som på begäran utfärdas till annan än part — äger jämväl rum i
ärenden rörande ogiltighelsförklaring---oriktig ursprungsbeteckning;
i sådana på prövning av statens byggnadslånebyrå beroende ärenden, som
avse lån eller bidrag av statsmedel till främjande av bostadsförsörjningen; så
ock---inom yrkesinspektionen.
Konungen äger---utländska hamnar.
8 §■
Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av offentlig
myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.
Köp av fast egendom: avhandling därom--— egendomens värde.
Köpeavhandling, på — — — egendomens värde.
Där köpeavhandling,---sista fånget.
Sökes lagfart på grund av handling, enligt vilken arrendator inlöst fast
egendom med stöd av lagen örn förköpsrätt, åge stämpelbeläggning ej rum,
där den till vilken jordägaren sålt egendomen tidigare erlagt stämpel för sitt
fång.
Fångeshandling, på —---stämpel fri.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.
I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna enligt
1 § stämpelförordningen till fem olika avdelningar. Alla statsmyndigheter,
som icke särskilt angivits under någon av dessa avdelningar, äro att hänföra
till första avdelningen.
Statens institut för folkhälsan ingår icke bland de i förenämnda författningsrum
särskilt uppräknade myndigheterna.
I skrivelse till Kungl. Majit den 12 oktober 1943 har styrelsen för statens
institut för folkhälsan, under åberopande av att centrala myndigheter och
institutioner — bland dem medicinalstyrelsen — i allmänhet tillhörde fjärde
avdelningen i 1 § stämpelförordningen, hemställt att åtgärder måtte vidtagas
för institutets hänförande till nämnda avdelning.
Statskontoret har i ett den 3 november 1943 avgivet utlåtande i ärendet
förklarat sig icke ha något att erinra mot bifall till styrelsens hemställan.
Enligt 1 § gällande instruktion för statens byggnadslånebyrå (SFS
1942: 931) åligger det byrån att handlägga ärenden rörande främjandet av
sadan bostadsförsörjning, som äger åtnjuta stöd enligt vissa i paragrafen
uppräknade författningar.
Bevillningsutskottets betänkande nr 7.
3
Statens byggnadslånebyrå tillhör icke de i 1 § stämpelförordningen uppräknade
myndigheterna.
I en den 22 november 1943 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrivelse
har statens byggnadslånebgrå hemställt, att med hänsyn till den särskilda
arten av byråns verksamhet åtgärder måtte vidtagas för införande av stämpelfrihet
beträffande protokollsutdrag och andra expeditioner från byrån.
över framställningen har statskontoret den 8 december 1943 avgivit yttrande.
Under framhållande av att statens byggnadslånebyrå icke vöre en
s. k. kristidsmyndighet har statskontoret förklarat sig av principiella skäl
icke kunna tillstyrka generell stämpelfrihet för byråns expeditioner. Då emellertid
det syfte, som tillgodosåges genom beviljandet av lån och bidrag enligt
de i 1 § av instruktionen uppräknade författningarna, vore av beskaffenhet
att motivera stämpelfrihet i dylika ärenden, ville statskontoret icke
motsätta sig, att bestämmelse infördes i 7 § stämpelförordningen örn befrielse
från stämpelplikt i ärenden, som avsåges i berörda författningar.
Den reform på arrendelagstiftningens område, som genomfördes vid 1943
års riksdag (prop. nr 346, tredje särskilda utskottets utlåtande nr 2, riksdagens
skrivelse nr 533) innebar bl. a. tillskapandet av viss förköpsrätt för
arrendator till den av honom arrenderade fastigheten. Bestämmelserna härom,
vilka trätt i kraft redan vid årsskiftet, återfinnas i 2 kap. 57 § lagen örn nyttjanderätt
till fast egendom och lagen den 22 december 1943 (nr 884) om förköpsrätt.
Enligt dessa bestämmelser äger arrendator i allmänhet, så framt han
är förvarad vid sin rätt till nytt arrende, att, när den arrenderade fastigheten
säljes, lösa till sig densamma till det pris köparen utfäst. Gör arrendatorn bruk
av sin förköpsrätt, åligger det honom att till köparen eller, i den mån dennes
betalningsskyldighet ej blivit fullgjord, till säljaren utgiva köpeskillingen
med avdrag för viss intecknad gäld. Därjämte åligger det arrendatorn
att ersätta köparen vissa utgifter i samband med fastighetsförvärvet, däribland
utgifterna för lagfart å fånget. — Går fastighet, som är underkastad
förköpsrätt, i byte, äger arrendator inlösa densamma efter dess värde
vid den tid, då bytesavtalet slöts, och skall därvid vad som stadgats beträffande
förköpsrätt vid fastighets försäljning äga motsvarande tillämpning.
Av det anförda framgår, att arrendator, som med begagnande av sin förköpsrätt
inlöst den av honom arrenderade fastigheten, enligt gällande bestämmelser
kan komma att få erlägga lagfartsstämpel för såväl köparens som
sitt eget fång. Denna omständighet har uppmärksammats i det sakkunnigbetänkande,
som legat till grund för ifrågavarande lagstiftning (SOU 1938: 38
sid. 396), och det har därvid framhållits såsom önskvärt, att — i överensstämmelse
med vad sorn gällde vid överlåtelse av köpehandling - stämpelfrihet
medgåves arrendatorn, då denne för sin del sökle lagfart.
Vad angår den av föredragande departementschefen till stöd för de i propositionen
framlagda förslagen lämnade motiveringen i ar utskottet hänvisa
till propositionen.
Utskottet.
4 Bevillningsutskottets betänkande nr 7.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 58, antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning örn ändring i förordningen den 19
november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.
Stockholm den 17 februari 1944.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,
friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Velander, Björkman och Sylwan, samt
från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Hammarlund, Olsson i
Gävle, Orgdrd, Falk, Lundell, Karlsson i Grängesberg, Sundström i Skövde och Boman.