Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1944 kl. 4 em.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1944j45, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp förbudgetåret 1944/45
vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1944 (bilaga till
1944 års statsverksproposition: inkomster å riksstaten) har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å riksstaten för budgetåret 1944/45 jämte därmed
sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält riksräkenskapsverkets
skrivelse den 9 december 1943 med inkomstberäkning för
nämnda budgetår.

I en den 12 maj 1944 dagtecknad proposition nr 276, vilken hänvisats till
statsutskottet, har Kungl. Majit bland annat framlagt nytt förslag till beräkning
av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1944/45 m. m.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å riksstaten under budgetåret 1944/45 äro bevillningarna i överensstämmelse
med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:

Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt............ 635 000 000

Värnskatt ............................... 500 000 000

Krigskonjunkturskatt ..................... 50 000 000

Särskild skatt å förmögenhet............... 31 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt....... 1 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter ............................ 100 000

Stämpelmedel ............................ 70 000 000

Kronor

1 287 100 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............................. 27 000 000

Bensinskatt .............................. 4 000 000 31 q00 000

1

Bihang till riksdagens protokoll 19AA. 7 sami. Nr 47.

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

Tullar och acciser:

Tullmedel ...............................

Allmän omsättningsskatt ..................

Varuskatt................................

Trafikskatl ..............................

Tilläggsskatter å bensin ..................

Accis å silke ............................

Accis å margarin och vissa andra fettvaror . .

Skatt å kaffe ............................

Tobaksskatt .............................

Brännvinstillverkningsskatt ................

Kronor

110 000 000
300 000 000
55 000 000
27 000 000
8 000 000
3 500 000
12 000 000
8 000 000
260 000 000
18 000 000

Kronor

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ...................... 30 000 000

Detaljhandelsbolag .................... 28 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
..................... 280 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin . . 15 000 000

Maltdrycksskatt .......................... 38 000 000

Skatt å läskedrycker ...................... 10 000 000

Statlig nöjesskatt.......................... 17 000 000

Postverket (överskott)

1 219 500 000
43 000 000

Kungl. Majit har vidare i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen besluta,
att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
skall — med iakttagande av vad i 20 § andra stycket samma
förordning stadgas — för år 1944 utgå med 150 procent av grundbeloppet
för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt
med 200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma moment
b).

Beträffande de allmänna förutsättningarna för beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen lämnat följande
redogörelse:

»Riksräkenskapsverket redogör i sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning
för budgetåret 1944/45 inledningsvis för vissa sidor av den statsfinansiella
utvecklingen under krigsåren samt preciserar i anslutning därtill de
antaganden på vilka beräkningen grundats. Ämbetsverket framhåller, att inkomstutfallet
hänför sig till c:a 40 procent till de ekonomiska förhållandena
under kalenderåret 1943 men i övrigt till den nu mycket svårbedömbara utvecklingen
därefter fram till slutet av budgetåret 1944/45.

I stort sett har verket, på samma sätt som under de. senast förflutna åren,
fått stanna vid att räkna upp de inkomsttitlar som bestämmas av utvecklingen
under år 1943 med hänsyn till vad som är känt rörande denna samt

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

3

att låta inkomstberäkningen för övriga titlar bestämmas av det sannolika utfallet
under innevarande budgetår. Detta beräkningssätt framstår för närvarande
som det mest naturliga. Teoretiskt berättigat är det dock givetvis endast
under vissa bestämda förutsättningar, vilkas innebörd närmare utvecklats
av riksräkenskapsverket.

Ämbetsverket erinrar om att förändringarna i fråga om varuförsörjningen
under kriget framtvungit allt flera statsingripanden på skilda områden. Den
militära och ekonomiska beredskapen har nödvändiggjort betydande omläggningar
av produktion och konsumtion. Sedan handelsvägarna i stor utsträckning
blivit spärrade, ha genomgripande omläggningar skett även i
fråga om utrikeshandeln. Vid en inkomstberäkning efter nyss karakteriserade
metod tages uppenbarligen ingen hänsyn till de förändringar av nu berörda
förhållanden och därmed i den ekonomiska utvecklingen, som skulle inträffa,
om kriget upphörde före utgången av den period beräkningen avser. Efter
en erinran örn de ökade statsbeställningarnas och den militära beredskapens
återverkan på arbetsmarknaden och om den fortsatta varuknapphetens inflytande
på produktionsinriktning och priser understryker ämbetsverket vidare
inkomstutvecklingens beroende av en fortsatt stabilisering av den inhemska
pris- och lönenivån.

Sammanfattningsvis angiver riksräkenskapsverket såsom sin arbetshypotes
vid inkomstberäkningen, att den ekonomiska utvecklingen i Sverige i stort
sett icke skall i ogynnsam riktning påverka statens inkomstförhållanden under
den period beräkningen avser samt att pris- och lönenivån under samma
tid icke skall undergå någon mera betydande förändring. Beträffande de enskilda
inkomsttitlarna räknar ämbetsverket med att utvecklingen även under
nästkommande budgetår skall komma att utvisa stora avvikelser från de linjer
som tidigare betraktats som normala.

Under rådande förhållanden finner riksräkenskapsverket det naturligt, att
inkomstberäkningen göres till föremål för en allmän översyn vid tiden för
fastställandet av riksstaten för nästa budgetår.

Enligt nu verkställda beräkningar kommer inkomstutfallet under innevarande
budgetår att bli väsentligt gynnsammare än som antogs så sent som i
maj 1943. Detta förhållande förklaras i huvudsak av en starkare ökning av
de taxerade inkomsterna, än då tillgängligt material gav riksräkenskapsverket
anledning att räkna med. Utvecklingen är ägnad att understryka den osäkerhet
som för närvarande måste vidlåda inkomstberäkningarna. Dessa få
på förut antytt sätt ske efter metoder vilka ur praktiska synpunkter framstå
såsom välmotiverade men förutsätta en viss gestaltning av den ekonomiska
och politiska utvecklingen om vars sannolikhet man saknar varje möjlighet
alt döma.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning tager icke hänsyn till möjligheten,
att statsinkomsternas nuvarande, högt uppdrivna nivå kan komma att
bli utsatt för allvarliga rubbningar, men förutsätter å andra sidan, att prisoch
lönenivån även fortsättningsvis skall kunna hållas relativt stabil. Såsom

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

framgår av vad jag redan anfört finner jag det av ämbetsverket tillämpade
beräkningssättet erbjuda en naturlig lösning på svårigheterna. Jag vill dock
ånyo understryka dess svagheter och förutsätter i likhet med verket, att inkomstberäkningen
senare under riksdagen skall göras till föremål för en
allmän översyn. De resultat till vilka ämbetsverket kommit ha underkastats
sedvanlig granskning inom finansdepartementet, för vilken det emellertid i
rådande läge saknas anledning att närmare redogöra. Jag torde därför få begränsa
mig till ett fåtal punkter som av olika skäl förtjäna att särskilt uppmärksammas.
»

Angående inkomstberäkningen har departementschefen i statsverkspropositionen
anfört bland annat följande:

»Vissa skatter på inkomst, förmögenhet och rörelse. För inkomst- och
förmögenhetsskatten redovisades för budgetåret 1942/43 en nettoinkomst
av 491 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 460 miljoner
kronor. I riksstaten för budgetåret 1943/44 är denna inkomsttitel uppförd
med 545 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar nu, att därunder
skall inflyta 580 miljoner kronor. Merinkomsten beror enligt riksräkenskapsverket
i huvudsak på en underskattning av utvecklingen av inkomsterna
för fysiska personer och svenska aktiebolag.

Efter avdrag från det taxerade beloppet av utnyttjade ortsavdrag å tillhopa
4,700 miljoner kronor beräknas det beskattningsbara beloppet vid 1944 års
taxering för fysiska personer m. fl. (A-längden) till 5,100 miljoner kronor.
För övriga skattskyldiga äro de beskattningsbara beloppen lika med de taxerade;
de beräknas sålunda för svenska aktiebolag till 900 miljoner kronor,
för övriga juridiska personer i B-längden till 75 miljoner kronor och för
i C-längden redovisade skattskyldiga till 30 miljoner kronor. För samtliga
skattskyldiga erhålles alltså ett beskattningsbart belopp å 6,105 miljoner
kronor.

De debiterade skattebeloppen lia beräknats under antagande, att bottenskatten
skall utgå för de i A- och C-längderna upptagna skattskyldiga efter
150 procent och för de i B-längden upptagna efter 200 procent av grundbeloppet,
dock att för svensk försäkringsanstalt bottenskatten skall i viss omfattning
utgå med 150 procent av grundbeloppet.

Medelskatteprocenten vid bottenskatten för de i A-längden upptagna skattskyldiga
har antagits ligga på ungefär samma nivå som vid 1943 års taxering,
eller vid 7.56 procent. På grund av att den under senare år inträdda
inkomstökningen avsett främst de lägre beskattningsbara beloppen, har den
uträknade tilläggsskatten vid de två senaste taxeringarna stigit långsammare
än taxeringsunderlaget. Medelskatteprocenten för tilläggsskatten har därför
sjunkit. Riksräkenskapsverket, som antager att denna utveckling skall ha
fortsatt även under år 1943, ehuru i mindre utpräglad grad, beräknar medelskatteprocenten
för tilläggsskatten vid 1944 års taxering till 1.30 mot 1.36 för
år 1943. Beträffande i B- och C-längderna upptagna skattskyldiga har botten -

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

5

skatten beräknats till 20 respektive 7.5 procent med de jämkningar, som föranledas
av bestämmelserna i dubbelbeskattningsavtalet med Amerikas Förenta
Stater och örn uttagningsprocenten för svenska livförsäkringsanstalter.

På grundval av dessa förutsättningar har riksräkenskapsverket beräknat
den år 1944 debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten till 648 miljoner
kronor, varav för fysiska personer m. fl. 452 miljoner kronor, för svenska
aktiebolag 180 miljoner kronor och för övriga skattskyldiga 16 miljoner kronor.
Med en antagen inflytandeprocent av 98 och efter avdrag för restitutioner,
uppskattade till 5 miljoner kronor, samt med tillägg av 4 miljoner kronor
i kupongskatt, har riksräkenskapsverket kommit fram till en behållen inkomst
av inkomst- och förmögenhetsskatt för budgetåret 1944/45 å 634 miljoner
kronor, vilket belopp avrundats till 635 miljoner kronor.

Inkomsten av värnskatten uppgick för budgetåret 1942/43 till 375
miljoner kronor. Värnskatten för budgetåret 1943/44 utgår efter samma grunder
som för budgetåret 1942/43 och har i riksstaten upptagits med 425 miljoner
kronor. Enligt riksräkenskapsverkets preliminära uppskattning skulle
för detta budgetår kunna beräknas inflyta i runt tal 450 miljoner kronor.

För budgetåret 1944/45 har riksräkenskapsverket med utgångspunkt från
förut angivna förändringar av skatteunderlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten
beräknat, att en värnskatt, uttagen efter samma grunder som
värnskatten för budgetåret 1943/44, skulle giva en intäkt av omkring 500 miljoner
kronor.

Krigskonjunkturskatten för år 1942 gav enligt budgetredovisningen
1942/43 en nettoinkomst av 34 miljoner kronor efter avdrag för den
minskning av inkomsten av övriga direkta statsskatter, som debiteringen av
krigskonjunkturskatt medfört. Bestämmelserna i förordningen om krigskonjunkturskatt
för år 1943 ansluta sig i allt väsentligt till förordningen örn
krigskonjunkturskatt för år 1942 och inkomsttiteln har i riksstaten för budgetåret
1943/44 uppförts med 35 miljoner kronor. Med ledning av vissa preliminära
uppgifter beräknar riksräkenskapsverket skatteintäkten till ungefär
50 miljoner kronor.

För budgetåret 1944/45 har riksräkenskapsverket under antagande att
krigskonjunkturskatt uttages efter oförändrade grunder och med hänsyn till
svårigheterna att göra några närmare beräkningar uppfört inkomsttiteln med
samma belopp som beräknas inflyta under löpande budgetår eller 50 miljoner
kronor.

Trots det pris- och lönestopp som gällt under år 1943 torde den totala inkomstsumman
detta år visa en icke oväsentlig stegring över 1942 års nivå.
Olika faktorer få antagas lia samverkat till detta resultat, som är förenligt
med principerna för den ekonomiska politiken i den mån det betingats av
ökad produktion och sysselsättning men i övrigt lett till en icke önskvärd
skärpning av spänningen mellan köpkraft och försörjningsmöjligheter.

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

Ur skattesynpunkt medför utvecklingen, att man har att räkna med en
ytterligare ökning av intäkterna av olika direkta skatter. Inkomststegringens
återverkan på skatterna minskas dock därigenom, att den torde ha koncentrerats
till vissa lägre inkomstskikt. För bolagsbeskattningens del kommer
den sannolikt icke att motvägas genom ökade avskrivningar i samma utsträckning
som under tidigare år.

Ett väsentligt bättre underlag för beräkningen av de direkta skatternas avkastning
kan väntas föreligga mot slutet av våren. Frågan örn de belopp med
vilka inkomsttitlarna i fråga kunna uppföras i statsbudgeten bör därför då
upptagas till omprövning. Ehuru förutsättningarna för en bedömning av beskattningens
utformning nu blott ofullständigt kunna angivas, finner jag
mig av tidigare angivna skäl kunna tillstyrka, att förslag redan i detta sammanhang
framlägges om uttagande av inkomst- och förmögenhetsskatt efter
oförändrade grunder. Förslag till värnskatt och krigskonjunkturskatt komma
senare att framläggas. Ej heller skalorna för dessa skatter torde böra
förändras. Preliminärt torde ifrågavarande inkomsttitlar under dessa omständigheter
kunna i budgetförslaget uppföras i enlighet med riksräkenskapsverkets
förslag.

Automobilskattemedel. I gällande riksstat ha intäkterna av fordonsskatten
och bensinskatten upptagits till 25 respektive 3.5 miljoner kronor. För fordonsskattens
del har riksräkenskapsverket ansett avkastningen under innevarande
budgetår kunna beräknas till 28 miljoner kronor. Inkomsttiteln har
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår föreslagits upplagen
med 24 miljoner kronor, men riksräkenskapsverket har -—- under framhållande
av beräkningarnas osäkerhet främst till följd av ovissheten i fråga om
försörjningen med gummiringar —- ansett skattens avkastning böra upptagas
till 27 miljoner kronor. Intäkten av bensinskatten har med stöd av från vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen erhållna
uppgifter av riksräkenskapsverket uppskattats till 4 miljoner kronor
för såväl innevarande som nästa budgetår.

Mot ämbetsverkets beräkning av intäkterna under ifrågavarande inkomsttitlar
har jag intet att erinra. Lika litet som under de närmast föregående
åren kommer det, såvitt nu kan bedömas, att bli möjligt att under nästa budgetår
åstadkomma balans mellan automobilskattebudgetens inkomster och
utgifter. Den beräknade avkastningen av automobilskattemedlen täcker för
närvarande icke mer än en bråkdel av de kostnader för vägväsendet, som
måste anvisas och som skola avräknas mot bilskattemedlen.

Vissa skatter å omsättningen. Vid beräkningen av intäkten av den allmänna
omsättningsskatten förbudgetåret 1943/44 förutsatte riksräkenskapsverket,
att skatten till följd av stabiliseringen av pris- och lönenivån
för senare delen av budgetåret skulle komma att ge i stort sett samma
avkastning som under motsvarande månader under budgetåret 1942/43. Äm -

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

7

betsverket framhåller, att den faktiska utvecklingen hittills under budgetåret
mycket nära anslutit sig till den antagna. Skatteintäkterna per månad ha sålunda
utvisat en allt mindre stegring i jämförelse med motsvarande siffror
föregående år. Under november månad 1943 har inlevererats nästan exakt
samma belopp som under samma tid 1942. Det synes ämbetsverket ovisst om
det i riksstaten för innevarande budgetår uppförda inkomstbeloppet, 310 miljoner
kronor, kan uppnås, och verket har i anledning härav ansett sig tills
vidare böra förutsätta, att endast 300 miljoner kronor komma att inflyta
under budgetåret. Till sistnämnda belopp har riksräkenskapsverket ansett inkomsttiteln
böra upptagas även för nästa budgetår.

I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt —
härunder redovisas även den från och med den 1 juli 1943 utgående skatten
å vissa pälsvaror — uppförd med 40 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen beräknar
nu intäkten av skatten, i vad den avser inom riket tillverkade varor,
till 55 miljoner kronor för nämnda budgetår, medan styrelsen ansett skatteinkomsten
under budgetåret 1944/45 icke böra uppskattas till högre belopp
än 50 miljoner kronor. Intäkten av skatten för till riket införda varor har
av generaltullstyrelsen beräknats till 750,000 kronor för innevarande budgetår
och 600,000 kronor för budgetåret 1944/45. Riksräkenskapsverket, som
understrukit, att skattens avkastning i hög grad beror av omfattningen av
råvarutilldelningen till choklad- och sötvaruindustrien, har beräknat intäkten
av skatten under budgetåret 1944/45 till 55 miljoner kronor.

I gällande riksstat har inkomsttiteln tobaksskatt upptagis till 200
miljoner kronor. Detta belopp hade beräknats med beaktande av en på försommaren
1943 företagen nedskärning av tobaksransonerna. Emellertid kunde
till följd av lejdtrafikens återupptagande en återgång till de tidigare ransonerna
snart åter vidtagas och under hösten 1943 kunde vissa ytterligare
lättnader i regleringen genomföras. Under förutsättning att råvaruförsörjningen
icke ytterligare försämras, har tobaksmonopolet ansett avkastningen
av skatten kunna beräknas till 255 miljoner kronor för innevarande budgetår
och 260 miljoner kronor för budgetåret 1944/45. Riksräkenskapsverket, som
betonat svårigheterna att bedöma den sannolika tillgången på råvaror, har
tillstyrkt att inkomsttiteln för budgetåret 1944/45 upptages till 260 miljoner
kronor.

Brännvinstillverkningsskatten är i årets riksstat upptagen
till 18 miljoner kronor. Till följd av den under senare tid starkt minskade tillverkningen
av potatisbrännvin ävensom de genom den skärpta handelsspärren
avsevärt försämrade möjligheterna för export av sulfitmassa, som medfört en
betydande minskning av tillverkningen av sulfitsprit, har kontrollstyrelsen
numera beräknat intäkterna av skatten till endast 14 miljoner kronor för
innevarande budgetår. Vad beträffar skattens avkastning under budgetåret
1944/45 bär styrelsen, på grund av de stora svårigheterna alt beräkna sprit -

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

tillverkningens omfattning, ansett lämpligt att i likhet med föregående år angiva
skatteinkomsten på grundval av den brännvinskvantitet, som anses svara
mot ett ungefärligt årsbehov. Med utgångspunkt härifrån har kontrollstyrelsen
beräknat skatten till 18 miljoner kronor för budgetåret 1944/45. Mot
denna uppskattning har riksräkenskapsverket icke haft något att erinra.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. I
riksstaten för löpande budgetår är förevarande inkomsttitel uppförd med 265
miljoner kronor. Den totala inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker har i november 1943 av kontrollstyrelsen beräknats komma
att under budgetåret uppgå till 278 miljoner kronor. För nästa budgetår
har styrelsen, under antagande av någon minskning i spritkonsumtionen, ansett
inkomsttiteln kunna beräknas till 275 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,
som funnit de av kontrollstyrelsen gjorda beräkningarna av inkomsterna
väl låga, har ansett skatteintäkterna kunna beräknas till 285 miljoner
kronor för innevarande budgetår samt till 280 miljoner kronor för budgetåret
1944/45.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å vin är i årets
riksstat upptagen till 11 miljoner kronor men torde, enligt av kontrollstyrelsen
gjorda beräkningar, komma att uppgå till 20 miljoner kronor. Ett belopp
av 4.5 miljoner kronor faller på den av 1943 års riksdag beslutade utskänkningsskatten;
härav utgöra dock 1.5 miljoner kronor skatt å de vinlager, som
vid skattens införande funnos å utskänkningsställena. Merinkomsten förklaras
av en fortsatt stark stegring av vinförsäljningen, vilken emellertid under
de senaste månaderna visat en avtagande tendens. Med hänsyn framför allt
till de ovissa importmöjligheterna har kontrollstyrelsen ansett inkomsterna
för nästkommande budgetår tillsvidare böra beräknas till 10 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har med hänsyn till lagerförhållandena och förefintliga
importmöjligheter ansett denna beräkning alltför låg och förordat, att
inkomsttiteln upptages med 15 miljoner kronor.

Statlig nöjesskatt. Enligt från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna
inhämtade upplysningar skulle intäkten av den statliga nöjesskatten
kunna uppskattas till drygt 16 miljoner kronor under såväl innevarande som
nästkommande budgetår. Inkomsttiteln är i årets riksstat uppförd med 16
miljoner kronor. Med hänsyn till bland annat den merinkomst, som kan motses
genom den av 1943 års riksdag beslutade skatten å restaurangdans, har
riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna av skatten till 17 miljoner kronor
under vartdera av budgetåren.

Rusdrycksförsäljningsmedel. Inkomsttiteln för parti handelsbolag
har för innevarande budgetår upptagits till 23 miljoner kronor, varav 21 miljoner
kronor beräknats utgöra vinstmedel å aktiebolaget Vin- & spritcentra -

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

9

lens rörelse och 2 miljoner kronor beräknats inflyta i räntor och amorteringar
på de under fonden för förlag till statsverket beviljade lånemedlen till
anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker. Främst till följd av ökad total
omsättning har bolaget nu beräknat nettovinsten å rörelsen för år 1943
till omkring 33 miljoner kronor, vari dock även ingår ett belopp av 2,33 miljoner
kronor, utgörande vid försäljning av fastigheten Centralpalatset i Stockholm
uppkommen vinst. Efter föreskriven utdelning skulle återstå något mer
än 32 miljoner kronor att jämte räntor och amorteringar från sulfitspritfabrikerna
inlevereras till statsverket under innevarande budgetår. Nämnda ränte-
och amorteringsbelopp har till följd av sulfitspritproduktionens nedgång
av bolaget beräknats stanna vid omkring 1,5 miljoner kronor.

För år 1944 har bolaget ansett försiktigheten bjuda att icke beräkna nettovinsten
till högre belopp än 28 miljoner kronor. De särskilda vinststegrande
faktorer, som påverkat utfallet för år 1943, kunde enligt bolagets mening
icke förväntas bliva lika verksamma år 1944, vartill komme vanskligheten
att nu bedöma importmöjligheterna. Bolaget beräknar att under budgetåret
1944/45 efter föreskriven utdelning kunna av vinstmedel till statsverket
inleverera något mer än 27 miljoner kronor. Till detta belopp vore att
lägga beräknade räntor och amorteringar från sulfitspritfabrikerna, vilka
bolaget icke ansett sig kunna beräkna till mera än 0,5 miljon kronor. Kontrollstyrelsen
har anslutit sig till bolagets beräkningar, medan riksräkenskapsverket
ansett inkomsterna för budgetåret 1944/45 böra upptagas till 30 miljoner
kronor.

Inkomsttiteln för detaljhandelsbolag är i riksstaten för innevarande
budgetår upptagen till 27 miljoner kronor, vilket belopp kontrollstyrelsen
även beräknar komma att inlevereras. Då under hösten 1943 förekommit
endast en mindre ökning av utminuteringen i jämförelse med 1942
medan utskänkningen under samma tid till och med något minskat, har
kontrollstyrelsen, med hänsyn även till de osäkra importmöjligheterna, ansett
ifrågavarande inkomster för nästa budgetår tills vidare icke böra upptagas
till högre belopp än 25 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att de allmänna restaurangbolagens
nettovinster under de senaste åren avsevärt överstigit de i vanlig ordning
utdelade vinsterna, vilket medfört en stark ökning av de balanserade vinstmedlen.
Under år 1943 har dock av dessa medel verkställts en extra inleverans
till statsverket om 6 miljoner kronor. Enligt ämbetsverkets mening böra
vinstmedel från restaurangbolagens rörelse, utöver vanlig aktieutdelning till
detaljhandelsbolagen, mera regelbundet tillföras statsverket. Uppbörden å
ifrågavarande inkomsttitel har i anledning härav icke ansetts böra beräknas
till lägre belopp än 28 miljoner kronor för såväl innevarande som nästkommande
budgetår.

Såsom av det anförda framgår, har spritcentralen år 1943 erhållit en vinst
å 2,33 miljoner kronor vid försäljningen av Centralpalatset. Med hänsyn till
vikten av att bolaget förfogar över tillräckligt belopp i egna medel för en

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

förbättring av lagerställningen, när tillfälle därtill erbjuder sig, har Kungl.
Maj:t medgivit, att nämnda belopp får disponeras för avskrivning å fastighetskontot.
Skulle riksdagen finna lämpligt att motsvarande belopp inlevereras
till statsverket, finnas emellertid möjligheter därtill.

I likhet med riksräkenskapsverket finner jag, att inkomsterna av rusdrycksmedel:
partihandelsbolag böra upptagas något högre än som från bolagets
sida föreslagits. Jag räknar därvid med möjligheten av att ränte- och
amorteringsbetalningarna från sulfitspritfabrikerna bliva större än bolaget
antagit.

Vad riksräkenskapsverket anfört angående inleveransen av vinstmedel från
restaurangbolagen kan jag i princip biträda. En slutlig prövning av frågan
synes dock böra anstå, till dess ståndpunkt fattats till det vilande förslaget
till omorganisation av system- och restaurangbolagen.»

Postverkets överskott för budgetåret 1944/45 har av riksräkenskapsverket
beräknats till 45 miljoner kronor. Departementschefen har emellertid
i statsverkspropositionen ansett postverkets överskott böra beräknas till
43 miljoner kronor.

I det vid propositionen nr 276 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen
framlagt förslag till ny beräkning av vissa inkomsttitlar. Departementschefen
har därvid erinrat örn att han i statsverkspropositionen i likhet
med riksräkenskapsverket förutsatt, att de i statsverkspropositionen gjorda
beräkningarna senare under riksdagen skulle göras till föremål för en allmän
översyn. Sedan departementschefen meddelat, att Kungl. Majit den 14 april
1944 uppdragit åt riksräkenskapsverket att verkställa en ny beräkning av
statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1944/45,
har departementschefen anfört bland annat följande:

»Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter
ävensom folkpensionsavgifterna, vilka grunda sig på årets taxering, har riksräkenskapsverket
gått i författning örn att från taxeringsmyndigheterna införskaffa
erforderligt material för bedömande av taxeringsutfallet för att på
grundval av detta material verkställa en preliminär beräkning rörande årets
taxeringsresultat för inkomst- och förmögenhetsskatten. Resultaten av denna
beräkning, i vad avser de olika av ifrågavarande taxering beroende inkomsttitlarna,
torde, så snart de blivit tillgängliga, få meddelas vederbörande riksdagsutskott.

De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen
av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som riksräkenskapsverket ifrågasatt,
framgå av det följande.

Tullmedel beräknas för löpande budgetår inflyta med 110 miljoner
kronor. Till samma belopp har inkomsttiteln upptagits i statsverkspropositionen,
och generaltullstyrelsen har ansett detta belopp böra upptagas i riksstaten
för nästa budgetår. Riksräkenskapsverket har icke funnit det möjligt
att förutse, huru de förhållanden, som inverka på tullmedelsuppbördens stor -

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

11

lek, komma att utveckla sig under budgetåret 1944/45 och i anledning härav
ansett inkomsttiteln böra upptagas med ett till 100 miljoner kronor avrundat
belopp.

I allmän omsättningsskatt, vilken inkomsttitel i statsverkspropositionen
uppskattas till 300 miljoner kronor, ha av riksräkenskapsverket
beräknats under löpande budgetår inflyta 305 miljoner kronor. I brist på
säkra hållpunkter för beräkning av det framtida utfallet har ämbetsverket
med hänsyn även till inkomsttitelns storleksordning icke ansett sig böra föreslå
någon jämkning av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet.

Trafikskatten, som i statsverkspropositionen beräknades till 27 miljoner
kronor, har riksräkenskapsverket i anslutning till en av järnvägsstyrelsen
verkställd beräkning ansett böra upptagas till samma belopp, som beräknas
inflyta under löpande budgetår, eller 28 miljoner kronor.

Inkomsttiteln tobaksskatt, som i statsverkspropositionen upptogs
med 260 miljoner kronor, beräknas under löpande budgetår ge 263 miljoner
kronor, varav 3 miljoner kronor betingas av en omläggning av den föreskrivna
förskottsinbetalningen. Riksräkenskapsverket har icke funnit anledning
föreslå ändring av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet.

I rusdrycksförsäljningsmedel: detalj handelsbolag beräknades
i statsverkspropositionen skola under nästa budgetår inflyta 28 miljoner
kronor. Bortsett från den vinst, som möjligen kan tillföras statsverket
från de allmänna restaurangbolagen, beträffande vilka förslag till omorganisation
från och med den 1 januari 1945 förelagts riksdagen (prop. nr 241), har
riksräkenskapsverket beräknat denna inkomsttitel för nästa budgetår till 26
miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
beräknades i statsverkspropositionen ge 280 miljoner kronor under nästa budgetår.
Utfallet för löpande budgetår uppskattas till 300 miljoner kronor. För
nästa budgetår ha intäkterna av kontrollstyrelsen beräknats till 290 miljoner
kronor. Riskräkenskapsverket har med hänsyn till utfallssiffran för löpande
budgetår och till titelns storleksordning föreslagit, att inkomsttiteln för nästa
budgetår uppföres med 300 miljoner kronor.»

Postverkets överskott för budgetåret 1944/45 har vid den av riksräkenskapsverket
gjorda nya beräkningen upptagits till 44 miljoner kronor.

Departementschefen har i sistnämnda statsrådsprotokoll förordat, att de
olika inkomsttitlarna i riksstaten i huvudsak upplagas i enlighet med riksräkenskapsverkets
senast framlagda beräkningar. Anledning har dock icke
synts departementschefen föreligga att vidtaga ändring av de belopp, till
vilka tullmedel och rusdrycksförsäljningsmedel: detaljhandelsbolag upptagits
i statsverkspropositionen eller att höja omsättnings- och utskänkningsskatten
å spritdrycker utöver det av kontrollstyrelsen beräknade beloppet, 290 miljoner
kronor. Departementschefen har vidare tillstyrkt, alt det av riksräkenskapsverket
beräknade överskottet för postverket höjes med 2 miljoner kronor
till 46 miljoner kronor.

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

Utskottet.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Majit
i omförmälda proposition nr 276, i vad nu är i fråga — med ändring av i
statsverkspropositionen framlagda förslag, såvitt avser upptagande i riksstaten
för budgetåret 1944/45 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslagit riksdagen
att upptaga följande inkomsttitlar sålunda:

Trafikskatt ...................................... kronor 28 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker .... » 290 000 000

Postverket ...................................... » 46 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 276 föreslagna
beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens
motsvarande beräkningar innebära höjningar av följande inkomsttitlar,
nämligen trafikskatt med 1 miljon kronor, omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker med 10 miljoner kronor samt postverkets överskott med 3
miljoner kronor, eller således med tillhopa 14 miljoner kronor.

Under utskottets behandling av förevarande ärende har till utskottet överlämnats
en inom finansdepartementet upprättad, den 8 juni 1944 dagtecknad
promemoria, innehållande de förnyade beräkningar rörande intäkterna under
budgetåret 1944/45 å vissa inkomsttitlar, som av riksräkenskapsverket utförts
på grundval av från taxeringsmyndigheterna införskaffat material. Enligt denna
promemoria kunde nettoinkomsten för budgetåret 1944/45 av den statliga
inkomst- och förmögenhetsskatten beräknas till 670 miljoner kronor mot i
statsverkspropositionen upptagna 635 miljoner kronor, värnskatten till 515
miljoner kronor mot i statsverkspropositionen upptagna 500 miljoner kronor,
krigskonjunkturskatten till 60 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen
upptagna 50 miljoner kronor samt den särskilda skatten å förmögenhet till 32
miljoner kronor mot i statsverkspropositionen upptagna 31 miljoner kronor.
Beräkningarna utvisa sålunda, att de i statsverkspropositionen upptagna beloppen
för ovannämnda inkomsttitlar skulle kunna höjas med sammanlagt 61
miljoner kronor.

I propositionen nr 82 har Kungl. Majit framlagt förslag till förordning örn
värnskatt för budgetåret 1944/45. Vidare har Kungl. Majit i proposition nr 242
framlagt förslag till förordning örn krigskonjunkturskatt för år 1944, m. m.
På hemställan av utskottet i betänkandena nr 34 och 39 har riksdagen i väsentliga
delar bifallit dessa förslag.

Genom proposition nr 241 har Kungl. Majit framlagt förslag angående bland
annat omorganisation av de allmänna restaurangbolagen från och med den 1
januari 1945. Denna fråga har på grund av kamrarnas skiljaktiga beslut för
innevarande riksdag förfallit (utskottets betänkande nr 36 och memorial nr
41).

Utskottet finner med stöd av de enligt ovannämnda inom finansdepartementet
upprättade promemoria av riksräkenskapsverket gjorda beräkning -

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

13

arna av intäkterna under budgetåret 1944/45 följande inkomsttitlar böra för
samma budgetår upptagas till nedannämnda belopp, nämligen inkomst- och
förmögenhetsskatten 670 miljoner kronor, värnskatten 515 miljoner kronor,
krigskonjunkturskatten 60 miljoner kronor samt den särskilda skatten å förmögenhet
32 miljoner kronor.

Mot de av departementschefen i övrigt verkställda beräkningarna av bevillningarna
har utskottet intet att erinra.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag angående skatteprocenten
besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt skall — med iakttagande av
vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas -— för år
1944 utgå med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga,
som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning,
samt med 200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga,
som avses i samma moment b); samt

2) att bevillningarna för budgetåret 1944/45 måtte beräk nas

sålunda:

Kronor Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt

Värnskatt ..................

Krigskonjunkturskatt ........

Särskild skatt å förmögenhet . .
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
................

Bevillningsavgifter för särskilda
förmåner och rättigheter . .
Stämpelmedel ...............

670 000 000
515 000 000
60 000 000
32 000 000

1 000 000

100 000

70 000 000 i 348 ioo 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt................ 27 000 000

Bensinskatt ................. 4 000 000 31 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .................. 110 000 000

Allmän omsättningsskatt ..... 300 000 000

Varuskatt .................. 55 000 000

Trafikskatt ................. 28 000 000

Tilläggsskatter å bensin...... 8 000 000

Accis å silke................ 3 500 000

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

Accis å margarin och vissa

Kronor

Kronor

andra fettvaror............

12 000 000

Skatt å kaffe................

8 000 000

Tobaksskatt ................

260 000 000

Brännvinstillverkningsskatt . . .
Rusdrycksförsäljningsmedel:

18 000 000

Partihandelsbolag..........

30 000 000

Detaljhandelsbolag ........

Omsättnings- och utskänknings-

28 000 000

skatt å spritdrycker........

Omsättnings- och utskänknings-

290 000 000

skatt å vin ..............

15 000 000

Maltdrycksskatt ............

38 000 000

Skatt å läskedrycker ........

10 000 000

Statlig nöjesskatt ............

17 000 000

1 230 500 000

Postverket (överskott) .........

46 000 000.

Stockholm den 15 juni 1944.

På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Axel Ivar
Anderson, Sjödahl, friherre De Geer, Ekman, Velander, Björkman och Robert Berg; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Hammarlund, Olsson i Gävle,
Orgard, Sandberg, Falk, Lundell, Olofsson i Höganäs och Ohlsson i Kastlösa.

448123. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.