Bevillningsutskottets betänkande nr 4.
1
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1944 kl. 4 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om avskaffande av den allmänna omsättningsskatten.
(lia avd.)
Till bevillningsutskottet hava hänvisats följande motioner, avseende förordningen
om allmän omsättningsskatt, nämligen:
1) de likalydande motionerna nr 65 i första kammaren av herr Gustavson
samt nr 114 i andra kammaren av herrar Hammarlund och Pettersson i Dahl,
vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville göra framställning,
avseende
dels att den allmänna omsättningsskatten snarast måtte avvecklas;
dels att i samband härmed dyrortsgraderingen av de bevillningsfria skatteavdragen
avskaffas och skatteavdragen lika för alla utgå med för ortsgrupp
I nu gällande belopp;
dels ock att förutom genom de tillgångar, som genom det sålunda ökade
skatteunderlaget tillföras, erforderliga medel för omsättningsskattens avveckling
beredas genom i motionerna berörda besparingsåtgärder; samt
2) motionen nr 382 i andra kammaren av herrar Hagberg i Luleå och
Persson i Stockholm, vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta att avskaffa
den allmänna omsättningsskatten».
Vad angår den i de likalydande motionerna 1:65 och II: 114 berörda frågan
om avskaffande av dyrortsgraderingen av skatteavdragen kommer densamma
alt av utskottet behandlas i annat sammanhang.
Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda yrkandena, såvitt
nu är i fråga, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det
följande, hänvisa till motionerna.
I de likalydande motionerna I: 65 och II: 114 har till stöd för det däri
framställda yrkandet anförts bland annat följande. Vid urtima riksdagen
1940 hade i samband med införandet av den allmänna omsättningsskatten
från olika håll uttalats starka betänkligheter mot denna skatteform. Sålunda
hade erinrats örn de .sociala skadeverkningar, som uppstode genom en skatt
av detta slag på många nödvändighetsartiklar, vilken kännbarast träffade
de små inkomsttagarna och de barnrika familjerna. Vidare hade framhållits,
att själva formen för skattens uttagande genom det arbete och de kostna
Ilihang
till riksdagens protokoll 19H. 7 sami. Nr 4—6. 1
Bevillningsutskottets betänkande nr 4.
Utskottet.
der, som utan ersättning pålades näringslivet, särskilt för de mindre företagarna
måste innebära en betydande börda och olägenhet, varjämte densamma
ur kontrollsynpunkt medförde åtskilliga vanskligheter. Av årets statsverksproposition
och därtill fogade beräkningar framginge, att omsättningsskatten
för budgetåret 1943/44 torde komma att inbringa omkring 300 miljoner
kronor samt för nästa budgetår eventuellt ett lika stort belopp. Då
omsättningsskatten i den hösten 1940 avgivna propositionen beräknats skola
årligen tillföra statsverket 200 miljoner kronor, hade ifrågavarande beräkning
sålunda väsentligen överskridits. I den man, som den allmänna omsättningsskatten
ur förenämnda synpunkter icke holle måttet, torde de väsentligt
större skattebeloppen kunna anses hava ökat skattens skadeverkningar.
I motionen II: 382 har åberopats bland annat, att de socialpolitiska skäl,
som redan år 1940 starkt talat mot en allmän omsättningsskatt, under krigsåren
kraftigt förstärkts. Vid det förhållandet att enligt riksräkenskapsverkets
inkomstberäkning för nästa budgetar de direkta och indirekta skatterna trots
oförändrade skattesatser ansåges giva en inkomstökning på omkring 300
miljoner kronor, hade emellertid en möjlighet öppnat sig att utan andra
förändringar i skattesystemet slopa den allmänna omsättningsskatten, som
för samma budgetår beräknades inbringa motsvarande belopp. En annan
möjlighet att slopa den allmänna omsättningsskatten skulle vinnas, örn under
nästa budgetar, pa sätt föreslagits i en annan av samma motionärer väckt
motion, uttoges en extra förmögenhetsskatt på genomsnittligt 10 procent.
Frågan om avskaffande av den allmänna omsättningsskatten har under
de senare åren vid flera tillfällen varit under behandling i riksdagen. Sålunda
yttrade 1943 års bevillningsutskott i ett i anledning av väckta motioner
örn avskaffande av omsättningsskatten avgivet, av riksdagen godkänt
betänkande, nr 44, att da de statsfinansiella och andra skäl, som motiverade
skattens införande, alltjämt förelåge, utskottet finge avstyrka bifall till
motionerna.
Under åberopande av vad 1943 års bevillningsutskott sålunda anfört och
då frågan om avskaffande av den allmänna omsättningsskatten icke sedan
föregående år kommit i förändrat läge, får utskottet hemställa,
1) att de likalydande motionerna I: 65 av herr Gustavson
och II: 114 av herrar Hammarlund och Pettersson i Dahl,
i vad de avse yrkande örn skrivelse tili Kungl. Maj:t angående
avveckling av den allmänna omsättningsskatten, icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd; samt
2) att motionen II: 382 av herrar Hagberg i Luleå och
Persson i Stockholm örn avskaffande av allmänna omsättningsskatten
icke matte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 17 februari 1944.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Bevillningsutskottets betänkande nr 4.
3
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl, friherre
De Geer, Ekman, Frans Ericson, Velander, Björkman och Sylwan; samt
från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg d Malmö, Hammarlund, Olsson i
Gävle, Orgdrd, Falk, Henriksson, Sundström i Skövde, Nilsson i Kristinehamn och Boman.
Reservationer:
1) av herr Hammarlund, som ansett att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
»Frågan örn avskaffande av den allmänna omsättningsskatten har under
de senaste åren vid flera tillfällen varit under behandling i riksdagen. Redan
vid dess införande framhölls av första särskilda utskottet vid 1940 års
urtima riksdag, att utskottet otvivelaktigt ur såväl principiell som skatteteknisk
synpunkt under andra förhållanden icke skulle kunna tillråda, att
denna beskattningsform införlivades i vårt gällande skattesystem. Av 1942
års bevillningsutskott anfördes i dess betänkande nr 6, att erfarenheten från
den tid, varunder förordningen om allmän omsättningsskatt varit gällande,
torde ha bekräftat de farhågor man vid skattens införande hyste för att den
skulle komma att särskilt hårt drabba vissa befolkningsgrupper. Vid detta
tillfälle, liksom i bevillningsutskottets betänkande nr 44 vid 1943 års riksdag,
hänvisades emellertid till att statsfinansiella och andra skäl talade för omsättningsskattens
bibehållande.
De likalydande motionerna I: 65 och II: 114 avse icke omsättningsskattens
omedelbara avskaffande utan vidare. Däri förordas en skrivelse till Kungl.
Maj:t angående avveckling av denna skatt, marvid erforderliga medel genom
andra i motionerna angivna utvägar beredas.
Under åberopande av vad som tidigare såväl av första särskilda utskottet vid
1940 års urtima riksdag som av 1942 års bevillningsutskott i dess betänkande nr
6 anförts angående omsättningsskattens konsekvenser samt under hänvisning
till de möjligheter, som i de likalydande motionerna I: 65 och II: 114 ifrågasatts,
att genom verksamma besparingsåtgärder liksom genom tillförande av
nytt skatteunderlag för direkt beskattning bereda motsvarande balans i budgeten,
som med omsättningsskatten avsetts, får utskottet hemställa,
1) alt riksdagen ville i anledning av de likalydande motionerna
I: 65 av herr Gustavson och II: 114 av herrar Hammarlund
och Pettersson i Dahl i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla örn utredning, avseende omsättningsskattens snara
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 4
avveckling utan att därför statsverkets behov av erforderliga
medel äventyras; samt
2) att motionen II: 382 av herrar Hagberg i Luleå och
Persson i Stockholm örn avskaffande av allmänna omsättningsskatten
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.»;
II) av friherre De Geer.