Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

1

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1944 kl. 2 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om frihet från omsättningsskatt vid försäljning, som i
viss begränsad omfattning bedrives av biodlare med
honung av egen skörd.

(lia avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 29 i
första kammaren av herr Åkerberg och nr 68 i andra kammaren av herr
Wallén, har hemställts, »att i 2 § 1 mom. c) omsättningsskatteförordningen
stadgas, att omsättningsskatt icke skall utgå vid bland annat försäljning, som
i mindre omfattning än 10 °/o av årets skörd bedrives av biodlare med honung
av egen skörd».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen nr 29 i första kammaren.

Enligt 2 § 1 mom. c) förordningen örn allmän omsättningsskatt skall sådan
skatt ej utgå vid försäljning, som i ringa omfattning bedrives av lantbrukare
eller trädgårdsodlare med egna lantmanna- eller trädgårdsprodukter eller av
fiskare med fisk av egen fångst, dock att skatt skall utgå där försäljningen
sker från butik eller därmed likartat försäljningsställe.

I de föreliggande motionerna har framhållits, att olika uppfattningar rådde
örn i vilken utsträckning biodlare skulle behöva befatta sig med jordens bearbetning
på åker eller i trädgård, för att ifrågavarande undantag från skatteplikt
skulle föreligga vid deras försäljning av honung. Olika länsstyrelser
syntes tolka ovannämnda stadgande på olika sätt, vilket medförde osäkerhet
och irritation. Det skulle därför vara en fördel, örn bestämmelsen såsom i
fråga örn fiskare gällde alla biodlare. Tillika vore önskvärt med en antydan
om innebörden av uttrycket »i ringa omfattning».

Frågan om tolkningen av ifrågavarande undantagsstadgande i 2 § 1 mom.
c) omsättningsskatteförordningen var föremal för uppmärksamhet under förarbetena
till nämnda förordning. I propositionen nr 3 vid 1940 års urtima
riksdag åberopades såsom skäl för stadgandets införande, att beskattningen
i dylika fall aldrig skulle kunna givas nödig effektivitet. Första särskilda ut Bihang

till riksdagens protokoll 19H. 7 sami. Nr 32 33. 1

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

skottet vid samma riksdag uttalade i sitt i anledning av berörda proposition
avgivna utlåtande, nr 10, beträffande denna fråga bland annat föjande: »I
motionen II: 27 har påtalats den oklarhet, som vidlåder sistnämnda bestämmelse,
varjämte närmast med tanke på trädgårdsodlingen framhållits, att bestämmelsen
syntes ägnad att medföra en ojämn och orättvis beskattning av
olika yrkesutövare inom en och samma näringsgren. Dessa anmärkningar
kunna givetvis icke frånkännas ett visst berättigande. Särskilt är begreppet
''ringa omfattning’ svävande till sin innebörd, och det torde därför otvivelaktigt
komma att bereda svårigheter i tillämpningen. Då utskottet likväl icke
är berett att förorda stadgandets borttagande, beror detta på att ett indragande
under skatteplikten av alla de små försäljningar, varom här är fråga,
skulle verka alltför tyngande på hela beskattningsförfarandet och att beskattningen
i de åsyftade fallen sannolikt ändock aldrig skulle kunna erhålla nödig
effektivitet. För att så vitt möjligt förebygga ojämnheter i beskattningen
synes det emellertid vara av vikt, att stadgandet tillämpas restriktivt. Att härvidlag
uppdraga några närmare riktlinjer är tydligen ytterst vanskligt.»

Efter därom i grundlagsenlig ordning gjord framställning har utskottet
mottagit av centrala omsättningsskattenämnden avgivet yttrande över motionerna.
Nämnden har i sitt yttrande avstyrkt bifall till motionerna, därvid
nämnden framhållit bland annat följande. För skatteplikt vid försäljning av
varor enligt omsättningsskatteförordningen krävdes regelmässigt, att försäljningen
bedreves yrkesmässigt. Därest en person, som bedreve lantbruk eller
trädgårdsodling, även idkade biskötsel, torde biskötseln emellertid vara att
betrakta såsom en binäring till lantbruket eller trädgårdsodlingen och i följd
därav försäljningen av honung att anse såsom yrkesmässig, även örn den endast
bedreves i mindre omfattning; i sistnämnda fall förelåge dock under de
i 2 § 1 mom. c) omsättningsskatteförordningen angivna förutsättningarna
icke skatteplikt. Örn åter en biodlare, som icke samtidigt idkade lantbruk eller
trädgårdsodling, försålde allenast en obetydlig kvantitet honung, torde en dylik
försäljning i regel icke vara att anse såsom yrkesmässig, varför försäljningen
av sådan anledning icke bleve underkastad skatteplikt. Skedde däremot försäljning
i större omfattning torde den vara att anse såsom yrkesmässig och
skatteplikt inträda. Vidkommande frågan om en närmare precisering av innebörden
av uttrycket »ringa omfattning» torde det enligt nämndens mening
icke vara möjligt att åstadkomma en definition, som på ett tillfredsställande
sätt kunde täcka alla tvistefrågor. Den i motionen föreslagna begränsningen
till 10 procent av årets skörd syntes vara olämplig dels med hänsyn till svårigheten
att i varje särskilt fall utröna storleken av årsskörden dels ock med
hänsyn till att i sådant fall större producenter skulle erhålla förmånen att
skattefritt försälja en relativt stor kvantitet honung.

Utskottet. Såsom av det föregående framgår, framhölls redan i en vid 1940 års urtima
riksdag väckt motion, att stadgandet i 2 § 1 mom. c) omsättningsskatteförordningen
vore oklart samt kunde medföra vissa ojämnheter i beskattning -

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

3

en. Vederbörande utskott, som fann anmärkningarna icke kunna frånkännas
ett visst berättigande, ansåg sig emellertid av skattetekniska skäl icke kunna
förorda stadgandets borttagande men uttalade, att det för förebyggande av
ojämnheter i beskattningen syntes vara av vikt, att stadgandet tillämpades
restriktivt.

Förenämnda uttalanden äga enligt utskottets mening alltjämt giltighet. Vid
sådant förhållande synes icke föreligga någon anledning att, på sätt i motionerna
föreslagits, ytterligare utsträcka tillämpningsområdet för ifrågavarande
undantagsstadgande i 2 § 1 mom. c) omsättningsskatteförordningen. Vad angår
yrkandet om en precisering av innebörden av begreppet »ringa omfattning»
får utskottet uttala, att en formulering, som kunde undanröja all tveksamhet,
icke synes möjlig att åstadkomma. Att införa ett speciellt förtydligande
angående allenast biodlare synes åter knappast motiverat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:29 av herr Åkerberg
och II: 68 av herr Wallén örn frihet från omsättningsskatt vid
försäljning, som i viss begränsad omfattning bedrives av biodlare
med honung av egen skörd, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 maj 1944.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Axel Ivar
Anderson, Sjödahl, friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Velander och Björkman, samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund, Olsson i
Gävle, Orgdrd, Sandberg, Falk, Lundell, Sundström i Skövde och Nilsson i Kristinehamn.