Bevillningsutskottets betänkande nr 24.
1
Nr 24.
Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1944 kl. 1 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om avskaffande av allmän omsättningsskatt för vissa
animaliska födoämnen.
(lia avd.)
Till bevillningsutskottet ha hänvisats följande motioner, avseende avskaffande
av allmän omsättningsskatt för vissa animaliska födoämnen, nämligen:
1)
de likalydande motionerna nr 133 i första kammaren av herr Arrhén
och nr 206 i andra kammaren av herr Staxäng m. fl., vari hemställts, »att
riksdagen måtte besluta slopa omsättningsskatten på sill och fisk, som i
färskt, fruset eller saltat tillstånd saluföres»; samt
2) de likalydande motionerna nr 201 i första kammaren av herr Näslund
m. fl. samt nr 296 i andra kammaren av herrar Svensson i Ljungskile och
Nilsson i Sandviken, vari hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Majit hemställa, att kött, fläsk och fisk samt salt sill och strömming
överflyttas till de varugrupper, som äro befriade från allmän omsättningsskatt».
Vad angår de skäl, som anförts till stöd.för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna.
Stadgande angående undantag från skatteplikt enligt omsättningsskatteförordningen
beträffande vissa livsmedel har meddelats i 2 § 1 mom. b)
nämnda förordning. Där stadgas, att allmän omsättningskatt icke utgår vid
försäljning eller uttag från rörelse av mjölk, grädde, smör och margarin,
potatis samt de slag av mjöl, gryn och bröd, som Kungl. Maj:! bestämmer,
dock att skatt skall utgå vid försäljning från restaurang-, pensionat-, kaféeller
konditorirörelse. Tillika har genom en särskild förordning den 28 november
1941 (nr 889) stadgats, att allmän omsättningsskatt icke skall utgå
vid försäljning eller uttag från rörelse av hönsägg.
I de förevarande motionerna föreslås undantag från skatteplikt jämväl
beträffande kött och fläsk samt fisk. I de likalydande motionerna I: 133
och 11:206 framhålles till stöd för det däri framställda yrkandet örn skattefrihet
för fisk bland annat, att ifrågavarande livsmedel även oavsett om
Bihang
till riksdagens protokoll 19i4. 7 sami. Nr 2t—26.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 24.
sättningsskatten avsevärt fördyrats för de mindre bemedlade samt att ett
bibehållande av omsättningsskatten å fisk komme att avsevärt missgynna
fiskerinäringen i konkurrensen på livsmedelsmarknaden, när normala förhållanden
åter inträdde. I de likalydande motionerna 1:201 och 11:296
åberopas såsom motivering för det däri framställda yrkandet örn skattefrihet
för kött, fläsk och fisk huvudsakligen, att på grund av den allmänna höjningen
av prisnivån många stora familjer nu icke kunde inköpa tillräckliga
kvantiteter av ifrågavarande varor, varför det vore anledning att genom
undantag från omsättningsskatt söka skydda de ekonomiskt svagaste folkgruppei-na
för underkonsumtion av dessa viktiga födoämnen.
Under förarbetena till förordningen om allmän omsättningsskatt uttalades,
på sätt framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 3 vid 1940 års urtima
riksdag, att begränsningen av antalet skattefria livsmedel föranletts
framför allt av skattetekniska skäl, nämligen av hänsyn till svårigheten för
vederbörande näringsidkare att särskilja försäljning av skattefria och skattepliktiga
varor. Samma skattetekniska skäl hade jämväl föranlett stadgandet
om skatteplikt för försäljning av ifrågavarande livsmedel i restaurang-, pensionat-,
kafé- eller konditorirörelse.
Första särskilda utskottet vid nämnda riksdag anförde i sitt i anledning
av propositionen avgivna utlåtande, nr 10, bland annat följande:
»Såsom departementschefen framhållit är det av praktiska skäl angeläget,
att antalet skattefria varuslag blir så litet som möjligt och att urvalet begränsas
till varor av sådan beskaffenhet, att de lätt kunna skiljas från
andra varor. Ju flera undantag som medgivas, desto större bliva besvärligheterna
för handeln och svårigheterna att utöva kontroll över beskattningen.
Från åtskilliga handelsorganisationers sida ha dessa synpunkter starkt
understrukits, och från vissa håll har till och med ifrågasatts, om det överhuvud
taget skall bliva möjligt för detaljhandlarne att fylla funktionen som
uppbördsorgan, därest systemet med undantag bibehålies.
Såvitt utskottet kunnat finna, är det framför allt de föreslagna undantagen
beträffande olika slag av livsmedel, som måste befaras vålla allvarliga
olägenheter för handeln, och utskottet, som icke kunnat undgå att taga
starkt intryck av de framförda betänkligheterna mot förslaget i denna del,
har därför övervägt möjligheten att helt slopa dessa undantag. För en sådan
åtgärd skulle kunna anföras även andra skäl än de rent praktiska.
Anordningen med undantag medför, att skattefriheten kommer alla till godo
utan avseende å behovet. Ur såväl sociala som statsfinansiella synpunkter
vill det förefalla mera befogat att låta skatt utgå å alla varor och att samtidigt
i en eller annan form bereda kompensation åt dem, som visas vara i
behov därav. Ett dylikt system skulle te sig så mycket naturligare, som åtgärder
under alla förhållanden torde bliva nödvändiga för att lätta trycket
för de av beskattningen tyngst drabbade. Å andra sidan är emellertid att
märka, att en beskattning överlag av livsmedlen skulle skärpa olikheten i
beskattningshänseende mellan skilda befolkningsgrupper och ytterligare
Bevillningsutskottets betänkande nr 24. 3
gynna dem, som konsumera produkter från egen fastighet. Att med omsättningsskatt
belasta de elementära livsförnödenheter, som avses i propositionen,
anser utskottet därför böra ifrågakomma endast under förutsättning
att jämväl uttag från egen fastighet beskattas.»
I anslutning härtill uttalade nämnda utskott, att vissa livsmedel åtminstone
för det dåvarande borde undantagas från beskattning men att utskottet å
andra sidan funne det angeläget, att dessa undantag då icke ytterligare utökades.
Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet
emottagit av centrala omsättningsskattenämnden avgivet yttrande över motionerna,
därvid nämnden anfört i huvudsak följande. De skattetekniska skäl,
som under förarbetena till omsättningsskatteförordningen åberopats till stöd
för begränsningen av antalet skattefria varor, ägde uppenbarligen alltjämt
giltighet. Vad som anförts om att fiskerinäringen genom den yrkade skattefriheten
för fisk skulle bliva gynnsammare ställd i konkurrenshänseende torde
med lika stort fog kunna åberopas beträffande de flesta näringsgrenar. Därest
fiskerinäringen skulle anses vara i särskilt behov av stödjande åtgärder
torde därför redan av principiella skäl kunna ifrågasättas, huruvida den
lämpligaste formen därför vore att finna i skattefrihet för denna närings
produkter. Jämväl beträffande det i motionerna åberopade behovet att lätta
de ekonomiska bördorna för mindre bemedlade befolkningsgrupper ville
nämnden ifrågasätta, huruvida icke det åsyftade ändamålet kunde vinnas
genom andra stödåtgärder än genom skattebefrielse för försäljning av kött,
fläsk och fisk. Därvid ville nämnden särskilt framhålla, att vid ett medgivande
av generell befrielse från omsättningsskatt för försäljning av ifrågavarande
livsmedel — vilken befrielse i lika grad skulle komma alla konsumenter
till godo — den uppkommande inkomstminskningen för statsverket
tydligen komme att bliva avsevärt större än den avsedda lättnaden för de
mindre bemedlade. Beträffande storleken av den vid ett bifall till motionerna
uppkommande inkomstminskningen för statsverket hade nämnden endast
kunnat verkställa approximativa beräkningar. Nämnden hade emellertid ansett
sig kunna beräkna inkomstminskningen vid ett slopande av omsättningsskatten
på fisk till omkring 10 miljoner kronor och vid ett slopande av omsättningsskatt
på kött och fläsk till omkring 20 miljoner kronor eller tillhopa
cirka 30 miljoner kronor. I detta sammanhang ville nämnden anmärka, att
vid bifall till motionerna — varigenom samtliga viktigare livsmedel skulle
bliva skattefria — fråga kunde uppstå, huruvida skatteplikten vid försäljning
av dylika varor i restaurang-, pensionat-, kafé- eller konditorirörelse
kunde bibehållas.
De skattetekniska och andra skill, vilka av första särskilda utskottet vid
1940 års urtima riksdag och av centrala omsättningsskattenämnden i nu
avgivet yttrande åberopats lill stöd för nuvarande begränsning av antalet
skattefria livsmedel, synas utskottet alltjämt äga giltighet. Tillika får ut
-
U Iskotta.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 24.
skottet framhålla, att den vid ett bifall till motionerna uppkommande inkomstminskningen
för statsverket •—• beträffande vilken visserligen föreligga
allenast approximativa beräkningar — i allt fall synes vara av sådan storlek,
att densamma i rådande statsfinansiella läge komme att bliva av avsevärd
betydelse. I anledning härav får utskottet avstyrka bifall till motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att de likalydande motionerna I: 133 av herr Arrhén och
11:206 av herr Staxäng m. fl. örn avskaffande av allmänna
omsättningsskatten för fisk icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd; samt
2) att de likalydande motionerna I: 201 av herr Näslund
m. fl. samt II: 296 av herrar Svensson i Ljungskile och Nilsson
i Sandviken om frihet från allmän omsättningsskatt för kött,
fläsk och fisk samt salt sill och strömming icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 21 mars 1944.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,
friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Velander och Björkman, samt
från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Hammarlund, Olsson i Gävle, Orgdrd,
Sandberg, Falk, Henriksson och Sundström i Skövde.
Reservation
av herrar friherre De Geer och Hammarlund.